Kristianstads kommun är stor till ytan och vi har många strategier att arbeta utifrån! Kommunen är Skånes, till ytan, största med en areal på 1 346

Transkript

1 Kristianstads kommun är stor till ytan och vi har många strategier att arbeta utifrån! Kommunen är Skånes, till ytan, största med en areal på km². I kommunen finns ca 40 orter utöver centralorten, vara ca hälften med en befolkning på över 200 personer. Det gör oss till Sveriges tätortstätaste kommun. I det här kapitlet beskrivs olika delar av kommunen, deras förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Utveckling av geografiska områden visar hur kommunen genom den fysiska planeringen arbetar mot de uppsatta målen, utmaningarna och strategierna. Landsbygden och basorterna har fått särskilt stort utrymme i beskrivningen. Fördjupad översiktsplan för Kristianstad och annan aktuell planering sammanfattas. 76

2 4. GEOGRAFISKA OMRÅDEN 77

3 LANDSBYGD Riktlinjer för den fysiska mark- och vattenanvändningen på landsbygden är en fortsättning på resonemanget kring strategin Växande och levande landsbygd. Kommunens målsättning är en växande landsbygd med goda förutsättningar för boende, arbete och besökande. En hållbar landsbygdsutveckling, som också är en förutsättning för social hållbarhet, kräver tydliga riktlinjer för byggande och hushållning med mark. Att utveckla landsbygden innebär att ständigt påminna sig om de särskilda värdena och kvaliteterna som finns i de geografiska förutsättningarna och samtidigt finna nya sätt att utveckla och framhäva just dessa. På så sätt kan den fysiska planeringen skapa goda förutsättningar för en mångfald av boende, arbete och besökande. I det här kapitlet har kommunen delats in i landskapstyper enligt Länsstyrelsens rapport Det Skånska Landsbygdsprogrammet ; Mosaikbygden, Kristianstadsslätten, Åhuskusten och Sprick - och sjölandskapet. Varje landskapstyps förutsättningar och värden beskrivs och följs av riktlinjer för den fysiska planeringen. 78

4 MOSAIKBYGDEN TORSEBRO Linderödsåsen och Nävlingeåsen avgränsar Kristianstads kommun åt väst och sydväst. Landskapet är ett mosaikartat, skogsklätt åslandskap. Övergången mellan de skogklädda åsarnas ost-/nordostsluttningar och den öppna Kristianstadsslätten är visuellt tydlig i landskapet. Bebyggelsen är av mindre omfattning och karakteriseras av små, glest liggande byar omgivna av mindre, fritt liggande gårdar. Husen är i regel uppförda i traditionell stil med en stomme av trä. ÖNNESTAD SKEPPARSLÖV FÄRLÖV VINNÖ Araslövs sjön KRISTIANSTAD BALSBY NATURLANDSKAPET Åslandskapet karakteriseras av ett småskaligt, varierat och ålderdomligt jordbrukslandskap, främst betesmark. Linderödsåsen har en av de största arealerna naturbetesmarker i Skåne. De öppna fälten varierar i storlek och ger området dess visuella omväxling. Mycket av skogsmarken utgörs av ädel- och blandlövskog, på flera ställen med lång kontinuitet. I skogen finns rester av ett tidigare mer omfattande jordbruk. Buskvegetation på tidigare öppen mark tyder på en förändring i skötselnivån. ÄSPHULT RICKARUM LINDERÖD TRÄNE TOLLARP OVESHOLM VÄ EVERÖD NORRA ÅSUM GÄRDS KÖPINGE H KULTURLANDSKAPET Den nordvästra delen av Linderödsåsen har länge varit bebodd och brukad. Här finns mycket fossil (mycket gamla rester av) åkermark och spår i form av stenrösen och åkerkanter. Enskilda gårdar med tillhörande ekonomibyggnader ligger i skogsbrynen. Skogens gleshet gör att även småskaliga element fungerar som landmärken och fokuspunkter i landskapet. Ett antal mindre vägar gör området framkomligt. E22:an korsar Linderödsåsen, och utgör både en barriär och möjlighet till ökad tillgänglighet. I området finns mycket allemansrättsligt tillgänglig mark, vilket ger förutsättningar för rörligt friluftsliv i området. Vandringsleden Ås till Åsleden går över HUARÖD ÖSTRA SÖNNARSLÖV HÖRRÖD DEGEBERGA VITTSKÖVLE MAGLEHEM Landskapets egenskaper Mosaik av skog och blandat jordbruk. De branta, skogklädda åsarna kontrasterar till den flacka Kristianstadsslätten. Öppen mark är generellt gräsmark, ofta hägnad av stengärden. En rofylld karaktär, känsla av avskildhet 79

5 de båda åsarna och ger tillgänglighet till området för friluftslivet. LANDSKAPETS FÖRVALTNING Området domineras av skog, en tredjedel av ytan är jordbruksmark. Marken är svårbrukad och en stor del används till bete och vall. En relativt stor andel av jordbruksmarken odlas ekologiskt. Här finns stora arealer med goda produktionsbetingelser för skog. De främsta besöksmålen i denna del av kommunen är Maltesholm, Skepparslövs golfbana samt skogen på åsarna. Strukturomvandlingen av jordbruket har gått långsammare i detta område. De små företagen har i högre grad blivit kvar på deltids- eller hobbybasis. BEFOLKNING Området är glest befolkat med nästan stagnerad befolkningsutveckling, speciellt på landsbygden. Området har en stor andel befolkning 0-19 år, andelen över 65 år har varit stor men minskar. Utpendlingen till arbete är stor. PÅGÅENDE UTREDNING I området runt Skepparslövs by pågår ett progrmarbete för utveckling med ny bostadsbebyggelse. I samband med detta har en VA-utredning tagits fram för området. Området har tidigare varit föremål för utredning genom underlagsmaterialet Skepparslöv underlag för beslut om framtida utveckling, godkänt av Byggnadsnämnden STYRKOR/MÖJLIGHETER Stora naturvärden och ett naturskönt område Möjligheter till naturturism och rekreation Ett av Skånes tystaste områden Möjligheter för bostadsjordbruk och hästgårdar Goda förutsättningar för skogsbruk SVAGHETER/HOT Gles befolkning och stagnerande befolkningsutveckling Många äldre betesmarker håller successivt på att växa igen En ökning av arealen barrskog hotar landskapets mosaikkaraktär Läckagekänsliga jordar och djurhållning kan medföra föroreningar för grundvatten Dålig kollektivtrafikförsörjning i stora delar av området Risk för överexponering då besöksnäringen kan motverka vissa av områdets kvaliteter RIKTLINJER FÖR MOSAIKLAND- SKAPET Strategi för bebyggelsen Ny bebyggelse lokaliseras i första hand till befintliga tätortsstrukturer, där tillgången på service (som barn- och äldreomsorg, dagligvaruhandel, primärvård och kollektivtrafik) är god. Större befolkningsunderlag ger förutsättningar för bättre service. Lantliga boendeformer som hästgårdar och deltidsjordbruk ska uppmuntras. Strategi för rekreation och besöksnäring Kommunen måste ha beredskap för att tillgodose besöksnäringens olika intressen. Ledorden är hållbarhet och anpassning, tillgänglighet för allmänheten, handikappsanpassning samt attraktiva aktiviteter och besöksmål. Vandringsleder, rastplatser, övernattningsmöjligheter och andra förutsättningar för naturturism bör befrämjas i området. Områdets värden som närrekreation bör utvecklas. Möjligheten att utveckla turismen hänger samman med kvaliteterna i landskapet. Områdets egenskaper som rofylldhet är en viktig resurs med avseende på besöksnäringen. Området kring Hörröd - Degeberga - Huaröd är avsatt som ett bullerfritt friluftsområde. Läs mer i kapitlet Bullerfria områden. Strategi för landskap och grönstruktur Den övergripande grönstrukturen, bostadsnära natur och större sammanhängande naturområden, är viktig för områdets attraktivitet. Den befintliga mosaikstrukturen förutsätter fortsatt brukande av jorden i området. Det bör underlättas för boende som förvaltar mark till exempelvis fritidsjordbruk och hästboende genom åtgärder som förbättrade kommunikationer. Det finns många planerade områden för vindkraft i området, övriga opåverkade områden bör värnas. 80

6 KRISTIANSTADSSLÄTTEN Kristianstadsslättens flacka odlingslandskap upptar en stor del av kommunens yta. Slätten präglas av det storskaliga, rationella jordbruket, men har ändå många bibehållna visuella kvaliteter. Traditionella byggnader skapar lokalkaraktär i landskapet. De vattendrag som genomkorsar landskapet präglar också dess identitet. ARKELSTORP OPPMANNA VÅNGA NATURLANDSKAPET Kristianstadsslätten är ett omväxlande slättlandskap med många småbiotoper, våtmarker, vattendrag, sandiga marker, naturbetesmarker och våtslåttermarker. Omväxlingen i jordart och hydrologi över slätten skapar ett mosaikartat marktäcke, ett odlingslandskap med betydande inslag av gräs- och skogsmark. Slätten avvattnas av Helgeåns vattensystem, både Helgeåns huvudfåra och flera biflöden klassas som nationellt särskilt värdefulla. Kristianstadsslätten anses vara Sveriges mest betydande grundvattentillgång med ovanligt goda uttagsmöjligheter. Araslövssjön och Vramsån ingår i de centrala delarna av Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike, tillsammans med de kustnära delarna av Hanöbukten. Kristianstadsslätten är kraftigt påverkad av dikningsinsatser. KULTURLANDSKAPET Bebyggelsestrukturen på slätten består av stora byar, ofta kyrkbyar. I gränsområdena till slätten ligger många gods. Bebyggelsen på slätten är huvudsakligen koncentrerad till Kristianstad och Åhus samt till ett område längs riksväg 21 och E22. Utanför dessa områden är bebyggelsen sparsam. I de godsdominerade delarna är landskapet ganska storskaligt med väl planerade väg- och allésystem. Långsträckta vyer begränsas av vegetationen och påverkas av element som alléer och vindkraftverk. Jordbrukets pågående strukturrationalisering ger upphov till allt större jordbruksenheter. Storskaliga TRÄNE TOLLARP HUARÖD ÖNNESTAD SKEPPARSLÖV OVESHOLM ÖSTRA SÖNNARSLÖV BJÄRLÖV FÄRLÖV Araslövs VINNÖ sjön VÄ EVERÖD TORSEBRO DEGEBERGA KRISTIANSTAD NORRA ÅSUM GÄRDS KÖPINGE VITTSKÖVLE FJÄLKESTAD BALSBY Råbelövssjön ÖSTERSLÖV VIBY RINKABY Hammarsjön YNGSJÖ FJÄLKINGE ÅHUS HORNA Hanöbukten Oppmannasjön KIABY BÄCKASKOG NYMÖ TROLLE LJUNGBY VANNEBERGA Ivösjön IVÖ TOSTEBERGA Landskapets egenskaper Sjöarna och åarna är betydelsefulla landskapselement. Varierande jordarter och hydrologi ger ett fältmönster av åkergräs och skogsmark. Ett rumsligt avgränsat, lantligt funktionslandskap. Förekomst av inlandssanddyner. I gränsområdena finns flera stora gods. Araslövs farmer med unik kulturmiljö. Fruktodlingar i den norra delen. 81

7 industriella anläggningar för djurproduktion som läggs ut i landskapet som s.k. megaformer blir allt vanligare och visar på det nya lantbrukets skala. Jordmånen i området består av postglacial sand, vilket tidigt gav upphov till erosionsproblem. Här finns s.k. inlandsdyner som blåste upp kring fasta hinder i landskapet, t.ex. i Vittskövle. Åarna har historiskt sett varit viktiga som transportleder och som kraftkällor. LANDSKAPETS FÖRVALTNING Kristianstadsslätten har bitvis mycket bördig mark. Skördarna är höga och odlingen är till stor del inriktad på specialgrödor. Här finns också en relativt omfattande djur- och mejeriproduktion. Andelen trädad eller obrukad mark är hög, eftersom det finns stora skillnaderna i bördighet i området. Det finns flera exempel på diversifiering inom lantbruket, exempelvis gårdsbutiker och olika former av livsmedelsförädling. Det finns unika förutsättningar för sportfiske i Helgeån och i Rostebergaskärgården. Inom området finns satsningar på natur- och fisketurism. BEFOLKNING Befolkningsökningen på slätten sker så gott som uteslutande i tätorterna. Antalet högutbildade och förvärvsarbetande är stort och koncentrerat till Kristianstad. En viss inpendling till Kristianstad sker. Butiksorterna är väl fördelade över området. STYRKOR/MÖJLIGHETER God tillgång på grundvatten Goda odlingsförutsättningar Godsen utgör kulturhistoriskt intressanta besöksmål Vattenrikets våtmarksmiljöer innehåller stora naturvärden och är ett besöksmål En diversifiering av verksamheter kopplat till odlingslandskapet finns, t.ex gårdsbutiker, turistsatsningar med naturguidning och bärodling Goda förutsättningar för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning Förutsättningar för fler satsningar på fisketurism SVAGHETER/HOT Jordmånen är erosions- och läckagekänslig Området har en hög belastning av växtnäring och bekämpningsmedel till följd av djurhållning och odling. Den stora grundvattensförekomsten gör situationen mer sårbar Landskapets öppenhet gör att stora visuella element, exempelvis storskaliga industriella lantbruksbyggnader, innebär påverkan på stora områden. Okänslig placering kan innebära stora konsekvenser för landskapsbilden Svag befolkningsökning på landsbygden RIKTLINJER FÖR SLÄTTEN Strategi för bebyggelsen Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras till befintliga tätortsstrukturer, där tillgången på service är god. Större befolkningsunderlag ger förutsättningar för bättre service. Förutsättningar ska skapas för en levande landsbygd, t.ex genom infrastrukturlösningar. Inplaceringen av stora byggnadselement på slätten måste göras med hänsyn till landskapets skala. För speciellt känsliga områden, exempelvis i stora öppna sammanhang och i entréer till orterna, bör placeringen av större ekonomibyggnader för lantbruket regleras genom områdesbestämmelser. Detta för att vägleda och underlätta en placering som har stöd i landskapet. Strategi för rekreation och besöksnäring Besöksnäringens olika intressen måste tillvaratas på slätten. Vattenrikets värde som besöksmål måste balanseras mot dess höga naturvärden. Strategi för landskap och grönstruktur En stabil jordbruksproduktion bör ges hög prioritet. Biosfärområdet är en viktig resurs för slättens utveckling. I anslutning till hästgårdsetablering är det viktigt att tydliggöra behoven av ridstråk och ridleder. Områdets naturbetesmarker och slåttermarker är viktiga att bevara, speciellt då arealerna på många håll är stora och sammanhängande. 82

8 SPRICK- OCH SJÖ- LANDSKAPET Norra delen av Kristianstads kommun utgörs av landskapstypen Skånes sprick- och sjölandskap. Området karakteriseras av skog, berg och vatten. Här finns en varierande topografi med sjöar och åsar som förstärks av det öppna landskapet. I Vånga och Furustad finns äldre fruktodlingar i branterna mot Ivösjön som har stora visuella kvaliteter. Topografin och de omfattande vattendragen är en landskapstyp som är ovanlig i Skåne. I området finns en rad fornlämningar av intresse. Här finns omfattande riksintressen för friluftsliv och naturmiljö. Immeln MJÖNÄS NATURLANDSKAPET Området är ett storskaligt restbergs- och sprickdalslandskap med stora sjösystem i de nord-sydliga sprickorna. Området har höga naturvärden i de stora bokskogsområdena, branterna, ravinerna samt de många sjöarna och vattendragen. Här finns lokalt viktiga våtmarker på flera platser. Odlingslandskapet är småskaligt och naturbetesmarkerna är idag få. Här finns en rad äldre brukningsformer som ängsfruktodlingar och hamling av träd för foderfångst och virke. I området finns en mångfald av sjöar med betydande naturvärden. Jordarna är känsliga för läckage av växtnäring och bekämpningsmedel. Arkelstorpsjön och Oppmannsjön är mycket näringsrika till följd av den omgivande djurhållningen och odlingen. Området i stort beräknas ha låg belastning på miljön. KULTURLANDSKAPET Sambandet mellan topografi och bebyggelsemönster är tydliga. Samtliga byar ligger antingen vid sjöarna eller i ådalarna. Landskapet är öppet och uppodlat i delar av området. Fruktodlingar finns bland annat i Vånga, Arkelstorp och längs Råbelövssjön. I Vånga bryts granit. FJÄLKESTAD BALSBY Råbelövssjön ÖSTERSLÖV ARKELSTORP OPPMANNA Oppmannasjön KIABY VÅNGA Ivösjön IVÖ Landskapets egenskaper Skog, berg och vatten. En mångfald av större sjöar. Distinkt och dominant landform (kuperat). Beskogat landskap, gran i norr och bok i söder. Landskapet öppnar sig söderut, runt Ivösjön och på de mer höggradiga jordarna. Byarna ligger antingen vid sjöarna eller i ådalarna. Fruktodlingar i den norra delen av sjöområdet. Granitbrottet i Vånga. 83

9 Förutsättningarna för rekreation har utvecklats mycket på senare år, främst i området kring Immeln. Tillgången på allemansrättsligt tillgänglig mark utanför tätort är mycket stor i området. LANDSKAPETS FÖRVALTNING Den största areella näringen i området är skogsbruket, men den åkermark som odlas ligger samlad och ger bitvis bra avkastning. En förhållandevis stor andel av åkermarken är vall. Djurtätheten är låg i förhållande till landytan, men mycket åkermark har omvandlats till betesmark. Mjölk- och köttproduktionen dominerar men det finns också mycket svin i området. Totalt sett har antalet nötkreatur och får minskat. Andelen ekologisk produktion i området är relativt stor i förhållande till Skåne som helhet. Många mindre fruktodlingar är av hobbykaraktär och därför mindre känsliga för konkurrens. Dessa kan utvecklas till att få en större betydelse för turismen. I Vånga bryts prydnadssten. De gamla landbrotten är landmärken i landskapet. Sjöarna har en stor betydelse för sportfisket. BEFOLKNING Området är glest befolkat med en åldrande befolkning och en pågående befolkningsminskning. Bebyggelseutvecklingen sker i tätorterna och inom samlad bebyggelse. En viss utpendling finns i området. STYRKOR/MÖJLIGHETER Goda rekreationsmöjligheter och flera utflyktsoch besöksmål Sjöarna har flera möjligheter till sportfiske och andra vattenaktiviteter Höga naturvärden Rofyllt och tyst område Natursköna platser, främst vid sjöarna Många mindre fruktodlingar bidrar till den småskaliga karaktären Stabil jordbruksproduktion med många specialgrödor SVAGHETER/HOT Hög lokal miljöbelastning på vattendrag som dock minskat genom åtgärder Befolkningsminskning, området riskerar att avfolkas på fastboende Risk för igenväxning till följd av övergivna gårdar och minskat brukande av jorden Området är känsligt för överexponering RIKTLINJER FÖR SPRICK- OCH SJÖLANDSKAPET Strategi för bebyggelsen Ny bebyggelse lokaliseras i första hand till befintliga tätortsstrukturer, där tillgången på service (som barn- och äldreomsorg, dagligvaruhandel, primärvård och kollektivtrafik) är god. Större befolkningsunderlag ger förutsättningar för bättre service. Området är mycket känsligt för överexponering och extra stor hänsyn bör tas vid lokalisering av nya bebyggelseområden. Vid rätt lokalisering bedöms området kunna tåla en avsevärt större andel bebyggelse och besökande. Nya anläggningar bör bedömas även med hänsyn till områdets tysta kvaliteter, som kan störas av ny infrastruktur. Strategi för rekreation och besöksnäring Kommunen måste ha beredskap för att tillgodose besöksnäringens olika intressen. Ledorden är hållbarhet och anpassning, tillgänglighet samt attraktiva aktiviteter och besöksmål. Utvecklingen av området för turism och rörligt friluftsliv bör balanseras med hänsyn till områdets karaktär. Möjligheten att utveckla turismen hänger samman med kvaliteterna i landskapet. Områdets egenskaper som rofylldhet är en viktig resurs med avseende på besöksnäringen. Området norr om Lerjevallen - Erikstorp- Skärsnäs är avsatt som ett bullerfritt fritidsområde. Läs mer i kapitlet Bullerfria områden. Fortsätt profilering med högkvalitativa och närodlade produkter. Strategi för landskap och grönstruktur I området är bevarandet av det småskaliga odlingslandskapet viktigt. Områden med äldre brukningsformer är betydelsefulla och bör bevaras. Naturbetesmarkerna är viktiga och bör bevaras. 84

10 ÅHUSKUSTEN VIBY TOSTEBERGA Åhus dynområde sträcker sig från Landön i norr till Juleboda i söder. Det avgränsas av Kristianstadsslättens jordbruksmarker i norr och väster och av Österlens backlandskap i söder. De vidsträckta, nordsydliga stråken av sandstrand, dyner och tallskog är de karakteristiska elementen i landskapet. Hammarsjön RINKABY VANNEBERGA NATURLANDSKAPET Landskapet längs Åhuskusten har stora naturvärden, och omfattas liksom större delen av kommunen av Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike. Längs kusten möts tre av de tio temaområden med särskilt stora naturvärden som identifierats inom ramen för biosfärområdet: sandiga odlingsmarker, kustnära delar av Hanöbukten och kustdynlandskapet. Dessa tre områden har stora naturvärden och ger den karakteristiska landskapsbild som man möter längs kusten. Kustområdet närmast havet består av sandstränder med ett dynlandskap innanför. Genom tallplanteringar på 1800-talet har dynerna fixerats i nuvarande läge. I de öppna partierna finns sanddynernas speciella flora och fauna. Tallskogen är mycket viktig som skydd mot sandflykt än idag. I den norra delen av området finns strandängar och kustbetesområden med höga naturvärden. Helgeåns två mynningar är av stort naturvärde, bland annat som vandringsstråk för fisk. KULTURLANDSKAPET Längs Åhuskusten finns många kulturvärden. Det mest påtagliga är de många ålabodarna, som är unika för Skåne. De första fritidshusområdena uppstod under tidigt 1900-tal och många av områdena uppvisar tidstypiska drag. Åhus är en ort med många historiskt viktiga element. Staden har medeltida ursprung och fick stadsprivilegier på 1700-talet. Helgeåns utlopp är känt som YNGSJÖ ÅHUS Hanöbukten HORNA Landskapets egenskaper Ett kustlandskap med dyner. Marktäcke av främst tallskog med varierande täthet. Exponerad karaktär med storslagna vyer. Områden av extensivt betade torra gräsmarker med stora naturvärden. Stora fritidshusområden lokaliserade i tallskogen. Helgeåns utlopp har stora naturvärden. Åhus har stora kulturhistoriska värden. Ålabodarna är ett viktigt kulturhistoriskt inslag längs kusten. 85

11 handelsplats sedan yngre järnålder och längs ån har många forntida fynd hittats. Det moderna Åhus med dess högresta hamnbyggnader fungerar som ett landmärke längs stora delar av kuststräckan. BEBYGGELSE Bebyggelsen består av tätorterna Åhus och Yngsjö samt stora fritidshusområden som tillkommit under första halvan av 1900-talet och fram till 1970-talet. Fritidshusbebyggelsen består till största delen av relativt små hus på stora naturtomter. Tendensen är att fritidshusen i allt högre utsträckning börjar nyttjas för permanentboende. LANDSKAPETS FÖRVALTNING På Åhus strandängar är en tredjedel betesmark, varav en stor del på Rinkaby skjutfält. Markerna är sandiga och har låg avkastning. Inom området finns fiskehamnarna Yngsjö och Åhus varav Åhus är den främsta. Här finns ett 20-tal licensierade yrkesfiskare samt ett antal ålbottengarnsfiskare. Tätorten Åhus samt naturen längs kusten lockar många besökare till området. Rinkaby skjutfält används som lägerplats vid stora scoutsammankomster. BEFOLKNING Befolkningsökningen längs kusten utanför Åhus är ganska svag. Ökningen gäller främst personer över 35 år. En relativt stor andel av de förvärvsarbetande dagpendlar till annan ort. Den norra delen har god tillgång till service i Åhus tätort. Den södra delen har Degeberga som närmaste större serviceort. STYRKOR/MÖJLIGHETER Stora möjligheter till ett rikt och varierat friluftsliv Många förutsättningar för ökad turism och besöksnäring Stora områden med unika naturvärden Ökad inflyttning och högre grad av permanentboende i området bidrar till att ge området liv året runt SVAGHETER/HOT En framtida höjning av havsnivån innebär hot mot bebyggelsen och landskapsbilden Flera natur- och kulturmiljöer är känsliga och sårbara för påverkan Ökat utnyttjande och aktiviteter som exempelvis ridning i området ökar slitaget på ömtålig naturmark Risk för igenväxning av värdefulla öppna hedoch ängsytor genom minskat bruk av de sandiga odlingsmarkerna Det råder brist på allmänt tillgängliga grönytor inom vissa bebyggelseområden Det blir trångt på vissa vägar genom fritidshusområdena under perioder med högt besökstryck Delar av bebyggelsen saknar ännu tillgång till kommunalt vatten och/eller avlopp Delar av bebyggelsen har dålig tillgång till service och kollektivtrafik Exploateringstrycket är osorterat, framför allt längs de södra delarna av kustområdet Snitt genom landskapet 86

12 PROGRAM OCH UTREDNINGAR Program för kusten Kuststräckan mellan Åhus och Juleboda har varit föremål för en närmare utredning i Det växer längs kusten! Program för kustens utveckling - från Åhus till Juleboda, som antogs av Kommunfullmäktige Utgångspunkten för arbetet har varit hur bostadsbebyggelsen kan utvecklas i samklang med natur- och kulturvärdena och utan att störa utvecklingsmöjligheterna för besöks- och fritidsnäringen. Utökade byggrätter Pågående detaljplaneändringar En viktig del i kustens bebyggelseutveckling är ökade byggrätter inom fritidshusbebyggelsen för att tillmötesgå efterfrågan på ett mera bekvämt fritidsboende och permanentboende längs kusten. Programmet för kusten anger hur mycket byggrätterna ska öka inom olika delområden, se kartbilden Utökade byggrätter enligt programmet Det växer längs kusten!. Majoriteten av områdena omfattas av kategori B som innebär att byggrätten utökas från m 2 bruttoarea till m 2 byggnadsarea. Arbetet med att ändra gällande detaljplaner pågår och beräknas vara avslutat Ändringar som Försvarsmakten säger nej till Försvarsmakten har i efterhand sagt nej till den lilla ökning av byggrätter enligt kategori C som programmet för kusten anger när det gäller fritidshusbebyggelsen nära Ravlunda skjutfält, se kartbilden Utökade byggrätter enligt programmet Det växer längs kusten!. Motiveringen är att förändringen skulle kunna öka antalet permanentboende i området och därmed riskera att påtagligt skada riksintresset för totalförsvaret. Försvarsmakten har också i efterhand sagt nej till ökade byggrätter inom Östra Sand som gränsar till Rinkaby skjutfält. Utökade byggrätter enligt programmet Det växer längs kusten! Maximal utökning av byggrätterna Mindre utökning av byggrätterna Små förändringar av byggrätterna Ökning av byggrätter som Försvarsmakten i efterhand har sagt nej till. Ökning av byggrätter som Försvarsmakten i efterhand har sagt nej till. 87

13 Kommunens bedömning är att ökningen av byggrätter enligt kategori C är så marginell att den inte kommer att öka antalet permanentboende. Även när det gäller Östra Sand anser kommunen att byggrätterna bör kunna utökas. Kommunen har dock ingen avsikt att göra någon planändring som strider mot Försvarsmaktens uppfattning. Utbyggnad av kommunalt avlopp Utbyggnad av kommunalt vatten och/eller avlopp pågår för alla områden där detta saknas från Östra Sand i norr till Furuboda i söder. Projektet beräknas vara avslutat Utbyggnaden är viktig för att minska läckaget av näringsämnen från enskilda avlopp till Östersjön och är en förutsättning för att kunna öka byggrätterna inom fritidshusbebyggelsen. Risker vid framtida höjd havsnivå En annan viktig förutsättning för ökningen av byggrätter är att hänsyn tas till en framtida höjd havsnivå och de risker för översvämning, erosion och höjd grundvattennivå som detta kan medföra. Se vidare i avsnittet Säker hantering av framtida vattennivåer och erosion i kap Strategier. Förtätningsmöjligheter Programmet för kusten föreslår inga nya områden för bebyggelse, däremot anges att möjligheterna till förtätning med nya bostadstomter på park- eller naturmark inom kustområdets fritidsbebyggelse ska utredas. Ett sådant utredningsarbete har påbörjats. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är park- och naturmarkens betydelse för naturvård och rörligt friluftsliv, behovet av lekytor, behovet av gena stråk för promenad och cykling inom bebyggelsegrupperna och inte minst skogspartiernas betydelse som miljöskapare efterhand som antalet träd på tomtmark minskar. Holmen, Juleboda, Degeberga sommarby och Olseröds sommarby föreslås inte förtätas eftersom Försvarsmakten inte tillåter nya bostadstomter så nära Ravlunda skjutfält. Efter programmets antagande har Försvarsmakten förtydligat sin ståndpunkt gällande Östra Sand och säger nej till förtätningar också inom detta område. Ny bebyggelse längs Furubodavägen Till förtätningen av kustområdet kan även räknas en utveckling av bebyggelsen längs Furubodavägen söder om fritidshusbebyggelsen i Furuboda. En programstudie för detta pågår. Rekreation och besöksnäring Kommunen ska ha en beredskap för att tillgodose besöksnäringens olika intressen. Att säkerställa och utveckla allmänhetens tillgång till kustens höga rekreationsvärden är en av de viktigaste förutsättningarna för besöksnäringen. Exempel på andra viktiga frågor är bevarandet av ålabodarna och deras framtida användningsområden, utvecklandet av en sammanhängande kustnära vandrings- och cykelled och ökade övernattningsmöjligheter. Landskap och grönstruktur De höga natur- och rekreationsvärden och de ömtåliga förhållanden som råder i området medför ett stort ansvar för områdets förvaltning och utveckling. Kustens utveckling ska ske i samklang med Biosfärområde Kristianstads Vattenrikes utgångspunkter för de tre temaområdena sandiga odlingsmarker, kustnära delar av Hanöbukten och kustdynlandskapet. Fritidshus i tallskogsmiljö. Äspetstranden vintertid. Badbodar vid Revhaken. 88

14 Program för ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält Byggnadsnämnden godkände i augusti 2010 Program för ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält som underlag för den kommunövergripande översiktsplanen. Det huvudsakliga syftet med programmet har varit att beskriva vad Försvarsmakten medger när det gäller ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält. Försvarsmakten medger en viss utveckling av Maglehems tätort och Olseröds bystruktur. Utbyggnadsmöjligheterna är för närvarande begränsade av andra skäl, bl.a. överbelastning av Maglehems avloppsreningsverk. Se vidare i avsnittet Riksintressen för totalförsvaret i kap Riksintressen & natur- och kulturmiljöer. Program för Yngsjö by För orten Yngsjö finns underlagsmaterialet Fördel Yngsjö! Program för Yngsjö bys framtida utveckling som antogs av Kommunstyrelsen Syftet med programmet var att utreda utbyggnadsmöjligheterna för nya bostäder inom och i anslutning till byn. Åhus 2024 Programmet Åhus 2024 antogs av Kommunfullmäktige 2003 och omfattar hela Åhus framtida utveckling. Genom översiktsplanens avsnitt Basort Åhus sker en uppdatering av Åhus 2024 vilket innebär att programmet inte längre gäller som kommunens viljeinriktning för Åhus. RIKTLINJER Övergripande riktlinjer för Åhuskustens utveckling läggs fast i Det växer längs kusten! Program för kustens utveckling - från Åhus till Juleboda med tillhörande bilagor, vilket antogs av Kommunfullmäktige Ökningar av byggrätterna inom Holmen, Juleboda, Degeberga sommarby och Olseröds sommarby nära Ravlunda skjutfält och inom Östra Sand nära Rinkaby skjutfält är inte möjligt så länge Försvarsmakten motsätter sig detta. För den södra delen av kustområdet gäller Program för ny bostadsbebyggelse nära Ravlunda skjutfält som godkändes av Byggnadsnämnden i augusti Genom översiktsplanens avsnitt Basort Åhus sker en uppdatering av programmet Åhus 2024 från 2003, vilket innebär att Åhus 2024 inte längre gäller som kommunens viljeinriktning för Åhus. Fördel Yngsjö! Program för Yngsjö bys framtida utveckling utgör ett underlag för Yngsjö bys utveckling med ny bostadsbebyggelse. Ålabod vid Friseboda. 89

15 BULLERFRIA FRILUFTSOMRÅDEN BAKGRUND Buller från bilar, tåg, flyg och andra verksamheter ökar och påverkar människors hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. Ett exempel på samhällsbuller med indirekt påverkan är sömnstörningar som har uppmätts vid bakgrundsnivåer från ca 30 db(a) och uppåt. Kartbilden Trafikbuller Skåne år 2000 visar hur svårt det har blivit att finna bullerfria områden, d.v.s. områden där störningarna från trafikbuller ligger under 30 db(a), i Skåne. Samtidigt söker sig många idag till platser och miljöer som är rofyllda. Kartbilden visar att det finns platser i Kristianstads kommun som idag är relativt fria från buller. Delvis sammanfaller dessa med riksintressen för friluftsliv. FÖRSLAG TILL BULLERFRIA FRILUFTSOMRÅDEN Bullerfrihet förstärker natur- och kulturupplevelser. Att värna ett utpekat område från buller kan vara ett sätt att utveckla och gynna friluftsliv och landsbygdsturism. Det blir ytterligare ett värde, en kvalitet som kan bevaras och utvecklas på en plats. På kartbilden Förslag på bullerfria friluftsområden visas de områden där bullerfrihet i kommunen särskilt bör värnas. Områdenas kvaliteter kan på detta sätt värnas och marknadsföras regionalt. TRAFIKBULLER SKÅNE ÅR 2000 Kommungräns Buller tåg- och vägtrafik 60 dba 50 dba 40 dba 30 dba Källa: stadsbyggnadskontoret, Kristianstads kommun 2000, med underlag från länsstyrelsen i skåne. Analysen är gjord på en övergripande och schematisk nivå gällande bil- och tågtrafik och lokala förhållanden kan göra att bullersituationen ser annorlunda ut. 90

16 Kriterier Områdena har identifierats med hänsyn till vägoch tågtrafikbuller (trafikbullernivån understiger i största möjliga mån 30 db(a)), flygtrafik, störningar från försvarets skjutfält, täktverksamheter. Områdena där bullerfrihet särskilt ska värnas omfattas även av höga friluftslivsvärden. Områdena har förutom ett par täkter och närhet i söder till militärt skjutfält inte några störande industrier eller permantenta bullrande friluftsanläggningar. Två områden har valts ut i kommunen; i söder ett område kring Hörröd - Degeberga - Huaröd och ett i norra delen av kommunen norr om Lerjevallen - Erikstorp- Skärsnäs. Täkter Bullerfritt friluftsområde Riksintresse vindbruk Skjutfältsområde 90 db Riksintresse friluftsliv Buller tåg- och vägtrafik 60 dba 50 dba 40 dba 30 dba RIKTLINJER BULLERFRIA FRILUFTSOMRÅDEN Inom utpekade områden ska friluftslivets och landsbygdsturismens intressen prioriteras. Nya bullrande verksamheter, t.ex. täkter, skjutbanor och industrier som bedriver sin verksamhet utomhus ska inte lokaliseras inom utpekade områden. Buller som förekommer från boende och arella näringar är en del av områdena och måste få förekomma. Nya större trafikgenomfarter ska undvikas. Förslag på bullerfria friluftsområden 91

17 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN Som ett led i att utveckla särskilt attraktiva och unika platser på landsbygden vill kommunen verka för bostads- och besöksutveckling av vissa särskilt utvalda strandnära lägen. STRANDSKYDD Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att värna djur- och växtlivet. Strandskyddet är generellt och gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag. Sedan 1 juli 2009 har ändringar införts i miljöbalken (7 kap) och plan- och bygglagen (4 kap) avseende strandskyddet. De nya lagarna innebär att kommunerna i sin översiktsplan kan redovisa områden där det ska vara lättare att få dispens från och upphäva strandskyddet för bostäder, verksamheter och anläggningar som främjar utvecklingen av landsbygden. Dessa områden benämns områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Redovisningen av strandskyddet i översiktsplanen innebär ingen dispens i sig utan fungerar vägledande när man prövar frågor om upphävande och dispens från strandskyddet. LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN SÄRSKILDA SKÄL En inventering av en rad strandskyddade områden i Kristianstads kommun utfördes av stadsbyggnadskontoret i juni-augusti En rad kriterier sattes upp för att bedöma skyddsvärdet hos de olika områdena. De områden som bedömts vara intressanta i Kristianstads kommun är områden som 1. Är lämpliga för utvecklingen av landsbygden. 2. Är av ett sådant slag och har en sådan begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. 3. Endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter. Syftet är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områdena, bl.a. sådana åtgärder som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden. Principer för urval Följande principer är utgångspunkten för utpekandet av områden för landsbygdsutveckling: 1. De redovisade områdena ligger inom områden med service och kollektivtrafik. 2. Ny bebyggelse ska ligga i anslutning till befintlig bebyggelse. 3. Områden som ligger väl avskilt från strandlinjen, exempelvis genom en väg. 4. Tomter får inte gå ända ner till vattnet. 5. Utblickar från landskapet och ut över vattnet i sjöområdena ska bevaras. Tomter ska inte läggas så att dessa byggs igen. Avvägningar har gjorts mellan platsens attraktivitet, naturvärden och konsekvenser för tillgänglighet och landskapsbild. 92