Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun. Elisa Brånin
|
|
- Cecilia Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun Elisa Brånin Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet Juni 2012
2 Sammanfattning Gamla träd i kulturlandskapet är viktiga livsmiljöer för bl.a. lavar, mossor, svampar och insekter och därigenom viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. Dessa träd är ur flera aspekter hotade och Naturvårdsverket har därför fastställt ett åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet med fokus på skyddsvärda lövträd i södra Sverige. I Svenljunga kommun har arbetet med att inventera kommunens skyddsvärda träd blivit klart under våren Denna undersökning har bestått i att bearbeta och analysera det inventeringsmaterial av skyddsvärda träd som samlats in i kommunen. De variabler som har studerats är vegetationstyp och trädart och dess eventuella koppling till trädets vitalitet och hotbild. En analys över hålträd och dess eventuella koppling till trädstorlek har gjorts. Även en GIS-analys över området genomfördes. Att koppla samman de olika variablerna vid analysen är något som inte gjorts i tidigare rapporter av skyddsvärda träd och är därför något jag valt att undersöka. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan vegetationstyp och trädets vitalitet och hotbild. Fördelningen av friska och icke-friska respektive hotade och icke-hotade träd skiljer sig mellan olika vegetationstyper. Även trädart har en stark koppling till vitalitet och hotbild. Fördelningen av friska och icke-friska respektive hotade och ickehotade träd skiljer sig mellan de fyra vanligaste trädarterna ek, lönn, ask och lind. Olika storleksklasser av träd skiljer sig åt när det gäller förekomst av hål. Mindre träd har större förekomst av hål. Resultaten ger en grund att stå på inför utformningen av skötselplaner på kommunens mark och inför informationsspridningen ut till privata markägare. Summary Old trees in the landscape are important habitats for, among other groups, lichens, mosses, fungi and insects and thereby important for maintaining biodiversity. These trees are in many respects under threat and the Environmental Protection Agency have therefore established a program of special protection of trees in the landscape with a focus on deciduous trees in southern Sweden. In the municipal of Svenljunga, the inventory of trees with conservation value has finished during the spring of This study has been to process and analyse the inventory material of protected trees collected in the municipality. The variables studied are vegetation type and tree species and its possible connection to the tree's vitality and threat. An analysis of hollow trees and its possible connection to the tree size has been made. Also a GIS analysis of the area was conducted. Linking the different parameters in the analysis is something not done in previous reports of protected trees and is therefore something I chose to investigate. The result shows that there is an evident connection between vegetation and tree vitality and threat. The distribution of healthy and non-healthy and threatened and nonthreatened trees differ between vegetation types. Also tree species is strongly linked to vitality and threat. The distribution of healthy and non-healthy and threatened and non- threatened trees is different in the four most common tree species oak, maple, ash and lime. Different size classes of trees differ in the presence of holes. Small trees have higher rates of holes. These results provide a foundation for the design of management plans at the municipal land and for the dissemination of information to private landowners. 1
3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Summary Inledning Begreppet biologisk mångfald Biologisk mångfald i kulturlandskapet Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun Syfte, frågeställning och avgränsningar Metod Resultat Vegetationstyp i förhållande till hotbild och vitalitet Vegetationstyp och vitalitet Vegetationstyp och hotbild Trädart i förhållande till hotbild och vitalitet Trädart och vitalitet Trädart och hotbild Trädstorlek i förhållande till hålförekomst De skyddsvärda trädens spridning i kommunen Diskussion Slutsatser Tackord Referenser Bilaga Bilaga
4 1. Inledning 1.1 Begreppet biologisk mångfald Biologisk mångfald utgörs av de olika naturtyper, livsmiljöer och organismer som finns i landskapet. Begreppet är omfattande och talar om en mångfald av arter, en genetisk variation inom arterna samt en mångfald inom och mellan ekosystem. I begreppet räknas också in de ekologiska tjänster som vi är helt beroende av för att leva på denna jord, exempelvis fotosyntes, cirkulation av näringsämnen, pollinering och fröspridning (Bernes, 2011). Mellan 5 och 10 procent av arterna i Sverige bedöms vara hotade eller missgynnade vilket betyder att deras överlevnad på sikt inte är säkrad. Det handlar om arter, bland annat de stora rovdjuren, men också en mängd arter tillhörande insekter, växter och svampar (Bernes, 2011). Den internationella konventionen om biologisk mångfald antogs av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro Konventionen är en internationell överenskommelse som de flesta av världens länder, däribland Sverige, har anslutit sig till och innebär att de deltagande ställer sig bakom målet att den biologiska mångfalden ska bevaras (Nygård & Wramner, 2010). 1.2 Biologisk mångfald i kulturlandskapet En stor del av den biologiska mångfalden är knuten till gamla träd i kulturlandskapet. Gamla, grova och ljusexponerade träd är viktiga livsmiljöer för många lavar, mossor, svampar och insekter. Dessa träd har vuxit upp i ett öppet landskap, ofta i ängs- eller betesmarker men också i alléer, parker och gårdsmiljöer. De blir allt mer sällsynta i takt med att gammal odlings- och betesmark växer igen men hotas även av avverkning, otillräcklig föryngring och skadeverkan i människonära miljöer. Träd som sedan lång tid tillbaka har hamlats, för att fungera som lövtäkt åt djuren, är beroende av det traditionella brukandet av odlingsmarken och hotas av utebliven beskärning. Även döda träd och hålträd utgör viktiga livsmiljöer för ett flertal arter (Naturvårdsverket, 2004). Träden är inte bara viktiga ur artsynpunkt utan ger människor förutsättningar till ett rikt friluftsliv och en god folkhälsa och rekreation. God kunskap om dessa skyddsvärda trädmiljöer ökar förutsättningarna att bevara och öka naturoch kulturvärdena (Naturvårdsverket, 2009). Tre av de 16 miljökvalitetsmål som Sveriges riksdag har formulerat knyter an till bevarandet av dessa miljöer. Ett rikt växt- och djurliv har bl.a. fokus på arters livskraftighet och dess livsmiljöer och ekosystem. Det betonas här att den biologiska mångfalden ska bevaras och användas på ett hållbart sätt. Ett rikt odlingslandskap definieras med att jordbruksmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. God bebyggd miljö betonar vikten av att natur- och kulturvärden tas till vara och utvecklas i den bebyggda miljön (Miljömålsportalen, 2012). 1.3 Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd Ett led i bevarandet av rödlistade arter är att verksamheter inom skogs- och jordbruk tar naturhänsyn. Ett annat är att länsstyrelserna, sektorsmyndigheterna och kommunerna beslutar om olika typer av områdesskydd exempelvis naturreservat och biotopskydd. Naturvårdsverket 3
5 har fastställt ett åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet som fokuserar på särskilt skyddsvärda lövträd i södra Sveriges kulturlandskap (Naturvårdsverket, 2004). Dessa miljöer har en speciell betydelse för rödlistade arter och ofta också ett angeläget skötselbehov. Med särskilt skyddsvärda träd avses: Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. Mycket gamla träd; Gran, tall, bok och ek äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. Grova hålträd; Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Träd som inte uppfyller något av kriterierna ovan anses trots det som skyddsvärda om de fungerar som livsmiljö för rödlistade arter eller på annat sätt bedöms ha ett kulturmiljövärde. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Åtgärdsprogrammet beskriver fem grupper som särskilt viktiga att prioritera; grova och gamla ekar, gårdsmiljöer, parker och kyrkogårdar, alléer och andra väg-nära träd samt hamlade träd. Åtgärdsprogrammet förväntas ha positiva effekter för över 400 rödlistade arter (Naturvårdsverket, 2004). Naturvårdsverket har reviderat åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd för en ny programperiod med nu även en vision och nya mål och åtgärder. Programmet från 2004 utgör dock fortfarande grunddokument för åtgärdsprogrammet (Naturvårdsverket, 2011). Inom ramen för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd har länsstyrelsen i Västra Götaland inventerat naturreservat, naturvårdsområden och Natura 2000-områden i länet. Detta material har lagts upp på trädportalen (Trädportalen, 2012), vilket är en oberoende samlingsplats för fynd av biologiskt eller kulturhistoriskt värdefulla träd. Nästa steg är att inventera de delar av länet som inte är skyddade eller ligger i lövskogsrika trakter. Många kommuner väljer att inventera sin kommun men detta åtagande är för kommunerna helt frivilligt. Hittills är ca halva länet inventerat och inrapporterat. Inventeringen är översiktlig och träd på tomtmark och inne i tätorter inkluderas oftast inte i materialet (Anna Stenström, mailkontakt). Inventeringen är därför inte baserad på slumpmässig stickprovtagning. 1.4 Skyddsvärda träd i Svenljunga kommun I Svenljunga kommun har samtliga naturreservat, Natura-2000 områden samt naturminnen, under år 2005, inventerats av länsstyrelsen och kommunen avser att inventera resten av kommunen. Inventeringsarbetet har pågått under hösten 2011 och våren 2012 och har blivit klar i april Inventeringen har koncentrerats till områden som sedan tidigare är kända att inneha höga naturvärden och träd på gårdsmark och i tätorter har tagits med i enstaka fall där det varit möjligt. Metoden vid inventeringen är samma metod som länsstyrelsen använt (se fältblankett - Bilaga 1) och resultatet rapporteras till trädportalen. Inventeringsresultatet kommer för kommunens del att ligga som underlag för prövning och tillsyn inom miljö-, bygg- och planeringsärenden. Resultatet ska även utmynna i en trädvårdsplan som ska fungera som ett verktyg för skötseln av kommunens marker. Projektet finansieras dels med LONAbidrag från Länsstyrelsen och dels med egna kommunala medel och beräknas vara avslutat i december 2013 (Matilda Chocron, muntligt). 4
6 1.5 Syfte, frågeställning och avgränsningar Mitt examensarbete har bestått i att bearbeta och analysera det inventeringsmaterial av skyddsvärda träd som samlats in i Svenljunga kommun. Resultatet ska sedan delvis ligga som en grund i kommunens fortsatta arbete med att utforma skötselplaner och informera berörda markägare. Analyserna har fokus på variabler som trädart, vegetationstyp, vitalitet, hotbild samt hålträd och trädstorlek. Att koppla samman de olika variablerna vid analysen är något som inte gjorts i tidigare rapporter av skyddsvärda träd och är därför något jag valt att undersöka. Jag ska även kartlägga den geografiska fördelningen av de i analysen ingående skyddsvärda träden för att på så sätt få en visuell överblick över urvalet. Mina frågeställningar är följande: Finns det något samband mellan trädets vegetationstyp och dess hotbild eller vitalitet? Finns det något samband mellan trädart och hotbild eller vitalitet? Är trädstorleken på något sätt kopplad till förekomsten av hål? Hur är de skyddsvärda träden ingående i analysen spridda över kommunen? Jag har avgränsat mig till följande: Jag använder i analyserna det inventeringsresultat för Svenljunga kommun som jag får tillgång till vilket är material insamlat från oktober-2011 till mars Metod Inventeringen i Svenljunga kommun har under hösten-2011 och våren-2012 utförts av en extern konsult, Peter Nolbrant. Han har samlat in information enligt länsstyrelsens fältblankett (se Bilaga 1) och materialet har sedan digitaliserats genom inmatning i en av länsstyrelsen anvisad access-databas. Jag fick hjälp att ta fram inventeringsresultat över skyddsvärda träd i Svenljunga kommun av Matilda Chocron, Naturvårdshandläggare på Svenljunga kommun. Materialet innehöll en stor del av de variabler som samlats in under inventeringen men viktigast var de huvudvariabler jag hade tänkt koncentrera min analys till d.v.s. vegetationstyp, trädart, vitalitet och hotbild. Inventeringsresultatet bearbetades till en början eftersom jag först fick sammanfoga data ur två olika filer för att innehållet i den filen jag ville arbeta med skulle bli så stort som möjligt. Jag bekantade mig med datamaterialet för att sedan koncentrera mig på de variabler som jag var intresserad av. Jag utförde till en början enklare analyser med tabeller och diagram för att se vad som var intressant att analysera ytterligare. Vid samtliga statistiska beräkningar i denna undersökning har Chi2-test använts där observerade värden jämförs mot förväntade värden (Barnard, Gilbert & McGregor, 2007). Denna typ av statistik är särskilt användbar när kategorier av data på olika sätt undersöks. Fördelningar mellan samtliga grupper ingående i analysen har jämförts för att på så sätt se om de skiljer sig åt. För mer information om resultatet av dessa tester se Bilaga 2. En karta med samtliga träd som ingår i analysen har framställts med hjälp av ett GIS-program (ArcGIS 10.1). 5
7 3. Resultat 3.1 Vegetationstyp i förhållande till hotbild och vitalitet För en överblick över hur träden är fördelade över olika vegetationstyper se Figur 1 nedan. Det är en stor skillnad i representerade träd för varje vegetationstyp men jag har trots det valt att ta med samtliga vegetationstyper i analysen eftersom jag anser att jämförelser dem emellan är viktigt. Träd på Naturlig betesmark och på Tomtmark är mest representerade (172 respektive 119 stycken) och träd i Barrskog och i Övrig vegetation är minst representerade (12 respektive 13 stycken). De träd som hör till kategorin Tomtmark är träd som under inventeringen registrerades som träd i gårdsmiljö, torpmiljö eller övergiven torpmiljö. Dessa har vid inmatningen i länsstyrelsens databas fått ingå under benämningen Tomtmark. * Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation Figur 1. Frekvensfördelning av träd över olika vegetationstyper Vegetationstyp och vitalitet En sammanställning av data för samtliga vegetationstyper respektive dess vitalitet visar att de skyddsvärda träden till stor del är klassade som friska eller med något minskad vitalitet (se Figur 2). De träd som visar till störst del försämrad vitalitet är träd på Tomtmark (ca 25 %) följt av Naturlig betesmark (ca 15 %). På Kultiverad betesmark och i Lövskog visar resultatet en döende vitalitet på 12 respektive 11 procent. Trädunderlaget för dessa vegetationstyper är dock i det minsta laget (15 respektive 20 stycken) men kan trots det vara nog så viktigt. De flesta vegetationstyper har en försämrad eller döende vitalitet på omkring procent, med undantag av träd i Alléer, på Kyrkogårdar och i Barrskog där vitaliteten är klassad som frisk eller något minskad vitalitet för nästan alla träd. 6
8 * Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation Figur 2. Procentuell vitalitetsfördelning över samtliga vegetationstyper. En signifikant skillnad mellan de olika vegetationstyperna med avseende på fördelningen av antalet friska och icke-friska träd i varje kategori har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan vegetationstyperna när det gäller trädens vitalitet. Se även Bilaga Vegetationstyp och hotbild En jämförelse mellan vegetationstyp och hotbild ger resultatet som illustreras i Figur 3. Här ser det ut som att de olika vegetationstyperna skiljer sig betydligt mer åt än i fallet med vitalitet och tydliga tendenser av olika slag kan skönjas. Igenväxning är en betydande hotbild för träd i Barrskog (ca 92 %), Skogsbryn (ca 60 %) och Lövskog (55 %). Eftersom det handlar om vegetationstyper med mycket växtlighet och konkurrens om det utrymme som finns så är detta förståeligt. Avverkningshotet är nästan uteslutande kopplat till träd på Kyrkogårdar (ca 35 %). Inte helt förvånande eftersom träd på kyrkogårdar ofta är väldigt gamla. Lite mer förvånande är att träd vid Vägkanter inte verkar tillhöra denna hotkategori i någon nämnvärd grad. Annan hotbild (ofta sjukdomar av olika slag) är framförallt kopplad till Tomtmark (ca 21 %) och Naturlig betesmark (ca 13 %). Kultiverad betesmark har störst andel procent (ca 27 %) av denna hotbild men eftersom trädantalet är så pass litet (15 stycken) så kan den anses vara av mindre vikt, dock inte av så liten vikt att den helt bör bortses från. 7
9 Figur 3. Procentuell hotfördelning över samtliga vegetationstyper. * Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation **Ofta askskottsjuka askar eller ekar som drabbats av ekdöd En signifikant skillnad mellan de olika vegetationstyperna med avseende på fördelningen av hotade och icke-hotade träd i varje kategori har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan vegetationstyperna när det gäller hotbild. Se även Bilaga Trädart i förhållande till hotbild och vitalitet För en överblick över hur stort antal av varje trädart som är representerat i inventeringsmaterialet se Figur 4 nedan. Med tanke på den stora skillnaden i antal trädindivider mellan arterna så är den statistiska analysen gjord på de fyra dominerande arterna Ek (205 träd), Lönn (128 träd), Ask (115 träd) och Lind (48 träd). Eftersom sälgen utgör en sådan liten del (3 träd) av materialet har arten bortsetts ifrån fullständigt i kommande analyser. 8
10 Figur 4. Frekvensfördelningen av trädarter. Den statistiska analysen är baserad på de fyra dominerande arterna ek, lönn, ask och lind Trädart och vitalitet En jämförelse mellan trädart och vitalitet illustreras i diagrammet nedan (Figur 5). Asken är klart mest drabbat med avseende på vitalitet med ca 50 procent klart försämrad eller döende vitalitet. Resten av trädarterna är i jämförelse relativt friska eftersom Boken (25 % försämrad eller döende vitalitet) förekommer i sådan liten mängd och Eken (ca 10 % försämrad eller döende vitalitet) inte kan anses vara drabbad i någon större grad. Figur 5. Procentuell vitalitetsfördelning över trädarterna. En signifikant skillnad mellan trädarterna Ek, Lönn, Ask och Lind med avseende på fördelningen av friska och icke-friska träd hos varje art har visats (p<<0,01). Det är därmed en skillnad mellan trädarterna när det gäller dess vitalitet. Se även Bilaga 2. 9
11 3.2.2 Trädart och hotbild En jämförelse mellan trädart och hotbild ger resultatet som illustreras i Figur 6. För Askens del verkar vitalitet och hotbild vara helt sammankopplade eftersom asken även har en hotbild på 50 procent. Denna hotbild består till allra störst del av annan hotbild (ca 44 %) som mest troligt är askskottsjuka. De allra flesta askar med försämrad vitalitet verkar således vara drabbade av askskottsjuka och frågan är om inte hotbilden för askarna kan sägas vara större än diagrammet nedan visar med tanke på hur utbredningen av sjukdomen ser ut idag. Även i dagsläget friska askar i kommunen kan tänkas vara hotade av sjukdomen. Enligt Tabell 1 är askarna till störst del knutna till tomtmarker och detta är förklaringen till att träd på tomtmarker (i föregående frågeställning) i så stor utsträckning är hotade av s.k. annan hotbild. Tabellen ger även en överblick över hur övriga trädarter fördelar sig över olika vegetationstyper. De få Aspar som ingår i analysen visar sig vara starkt hotade av igenväxning (ca 67 %). Enligt Tabell 1 växer asparna till största delen i olika typer av skogsvegetation. Är asparna i regel knutna till denna typ av vegetation så antas resultatet ge en verklig bild trots ett, i denna analys, litet material. Lönnen hotas av avverkning till relativt stor del (ca 19 %). Detta kan, enligt Tabell 1, förklaras av att lönnen i stor utsträckning växer på kyrkogårdar som är en vegetationstyp med stort avverkningshot (se tidigare frågeställning). Eken är, enligt Figur 6, hotad av igenväxning (ca 26 %) men även av andra hotbilder som tillsammans ger en hotbild på ca 31 procent. Eken är den klart dominerande trädarten av skyddsvärda träd och är knuten till en mängd olika vegetationstyper (se Tabell 1). Igenväxningshotet är troligtvis kopplat till växtrika vegetationstyper som exempelvis skogsmark. Figur 6. Procentuell hotfördelning över trädarterna. *Ofta askskottsjuka askar eller ekar som drabbats av ekdöd 10
12 Tabell 1. Fördelningen av trädarter över olika vegetationstyper. * Blandskog, Åker/Vall samt Övrig vegetation En signifikant skillnad mellan trädarterna Ek, Lönn, Ask och Lind med avseende på fördelningen av hotade och icke-hotade träd hos varje art har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan trädarterna när det gäller hotbild. Se även Bilaga Trädstorlek i förhållande till hålförekomst I inventeringsresultatet är fördelningen mellan Hålträd och Icke-hålträd ca 40/60. De i analysen ingående träden har en medelomkrets på ca 277 cm, vilket kan anses litet i sammanhanget eftersom klassificeringen på ett jätteträd beror av en omkrets på minst 314 cm (1 m i diameter). Hålträden behöver dock inte vara fullt så stora för att ingå i benämningen Särskilt skyddsvärda träd (minst 40 cm i diameter). Detta gör att vi förväntar oss större andel hålträd i de mindre storleksklasserna av träd. Förekomst av rödlistade arter har även varit en anledning att ta med träd i inventeringen vilket gör att vi inte kan vänta oss att alla mindre träd ska ha förekomst av hål. I Figur 7 presenteras fördelningen av hål- och icke-hålträd med avseende på trädstorlek (omkrets). En tendens till att hålträden är mer representerade i de mindre omkretsklasserna till att sen inte utgöra fullt så stor del i de grövre klasserna speglas i resultatet. Se även Tabell 2. Den grövsta omkretsklassen ( cm) består i relation till övriga klasser av ett litet antal träd vilket inte får glömmas bort vid tolkning av resultatet. Här är således tillförlitligheten inte lika stor. 11
13 Figur 7. Fördelning av träd med och utan hål i de olika storleksklasserna. Tabell 2. Procentuell fördelning av hålförekomst i de olika storleksklasserna av träd. En signifikant skillnad mellan de olika storleksklasserna av träd med avseende på fördelningen av hålträd och icke-hålträd har visats (p<0,01). Det är därmed en skillnad mellan storleksklasserna vad gäller förekomst av hål. Se även Bilaga De skyddsvärda trädens spridning i kommunen För att illustrera spridningen av de skyddsvärda träden över kommunen har en karta med de i analysen ingående träden tagits med. Se Figur 8. Träden är indelade i hotade d.v.s. hotbild av något slag respektive ej hotade träd. Detta för att göra sig en bild över utbredningen av hotade träd. Träden är relativt jämnt fördelade över kommunen med något större koncentration runt vattenområden. Eftersom vattenområden ofta har höga naturvärden är det inte konstigt att de hyser många skyddsvärda träd. Inventeringen har även koncentrerats till dessa områden. De hotade träden är på samma sätt relativt jämnt fördelade över kommunen och ingen tydlig hotbild kopplad till geografi kan skönjas. Träd i norra delen av kommunen samt i Fegens naturreservat kom inte med i denna undersökning och därför är dessa områden på kartan tomma. 12
14 Figur 8. Kartan visar utbredningen av de skyddsvärda träden i kommunen och om de är hotade. Det är inte möjligt att urskilja varje trädindivid då de växer tätt på vissa platser. 13
15 4. Diskussion Resultaten visar på en stor variation i både hotbild och vitalitet mellan olika vegetationstyper och mellan trädarter. Skötselåtgärder borde således utformas specifikt för de olika vegetationstyperna och beroende på trädart för att göra så stor nytta som möjligt. Eftersom vegetationstyp och trädart till stor del verkar vara tätt sammankopplade kommer en skötsel riktad mot vegetationstyp också delvis vara riktad mot trädart. Självklart måste även hänsyn tas till specifika behov som finns på den enskilda lokalen. En specifik allé behöver t.ex. inte vara helt lik en annan. Hålträd är mycket gynnsamma för djurlivet och i resultatet ser vi att hålträd har en stor utbredning i framförallt de mindre storleksklasserna av träd men även i de större. Att skydda och bevara dessa hålträd blir en viktig del av kommunens naturvårdsarbete. Svenljunga kommun verkar i dagsläget hysa en relativt stor del skyddsvärda hålträd (ca 39 %) som kan jämföras med inventeringen för Härryda kommun med ca 35 procent hålträd och Jönköpings kommun med ca 31 procent hålträd (Nevander, 2008; Jönköpings kommun, 2012). Ungefär 78 procent av de skyddsvärda träden som är medtagna i analysen är klassade som friska eller något minskad vitalitet. Inventeringen i Jönköpings kommun visar ett liknande resultat där 79 procent av de skyddsvärda träden är klassade som friska (Jönköpings kommun, 2012). I Härryda kommun visade inventeringen att hela 97 procent var friska (Nevander, 2008). Resultatet får givetvis uppfattas som positivt eftersom träden verkar må bra men om man vänder på det kan det dock uppfattas som att det finns en stor brist på döda och döende träd som är enormt viktiga ur aspekten biologisk mångfald. Döda skyddsvärda träd är extra viktiga eftersom hälften av alla vedlevande arter bara uppträder på lövträd. Grov död ved hyser även en större artrikedom av speciellt ovanliga och hotade arter än klenved (Naturvårdsverket, 2005). Det kan tänkas att Svenljunga kommun som är och länge varit en skogsbrukskommun har satsat på produktiva och välskötta skogar vilket inte innefattar förekomst av död ved. Dock är det osäkert hur döda träd har prioriterats i inventeringen vilket gör analysen något osäker. Att ta tillvara och spara döda träd, speciellt grova lövträd, ute i naturen är en aspekt som oberoende av hur det ser ut idag borde prioriteras inom kommunens naturvårdsarbete för att gynna djur- och växtlivet. Svenljunga kommun visar sig inneha en stor mängd träd klassade som särskilt skyddsvärda men samtidigt hysa brist på s.k. jätteträd med en diameter på minst 1 meter. Denna brist beror även den troligtvis till stor del på att Svenljunga kommun länge varit en skogsbrukskommun med jämförelsevis liten andel kulturmark som är en viktig miljö för grova träd. Eftersom det till stor del är de i inventeringen ingående träden som i framtiden kommer utgöra kommunens jätteträd är det viktigt att dessa träd får en riktad och tillräcklig skötsel för att leva och må bra även om 100 år. Viktigt att komma ihåg är att de statistiska analyserna har gjorts på ett subjektivt urval och inte som brukligt att stickprov tagits ute i en population. Inventeringsresultatet (d.v.s. urvalet) är heller inte heltäckande utan koncentrerat till områden med kända höga naturvärden. Med tanke på ämnet och vilken information som samlats in vid inventeringen så är det omöjligt att 14
16 kräva slumpmässighet i provtagningen. Analyserna hade vidare kunnat bli bättre om de utformats innan inventeringen så att en för analyserna anpassad information vid inventeringen hade inhämtats och inte tvärtom. En hel del problem med att få ut inventeringsmaterialet digitalt uppkom eftersom resultatet var inrapporterat i en databas som visade sig vara allt annat än användarvänlig. Trots att all information om respektive träd fanns i databasen var denna inte möjlig att få ut samlad i ett dokument. Det hela slutade med att jag fick ett antal olika filer med olika antal träd och information om dessa träd. Jag sammanställde två av dessa filer för att få så stort material som möjligt samlat med all den information jag var intresserad att titta på. Jag fick dock inte ut alla träd som inventerats i Svenljunga kommun och har bl.a. missat träd i naturskyddade områden, vilket är en viktig felkälla. Viss information som kommentarer föll även bort eftersom de inte var läsliga i dokumentet. Ett exempel på hur databaser kan vara ett hinder istället för ett hjälpmedel när de brister i användarvänlighet men trots det fortsätter att användas. 5. Slutsatser Vid utformandet av skötselplaner för de skyddsvärda träden måste hänsyn tas till vegetationstyp och trädart eftersom dessa är starkt kopplade till trädens vitalitet och hotbild. De skyddsvärda hålträden i kommunen verkar vara vanligt förekommande och är viktiga att bevara eftersom de är viktiga för bl.a. djurlivet och den övriga biologiska mångfalden. Att ta tillvara och spara döende och döda träd borde prioriteras för att gynna den biologiska mångfalden i kommunen. De skyddsvärda träden har ett värde i att de är framtidens jätteträd och en bra skötsel är för detta ändamål viktig. 6. Tackord Tack till Matilda Chocron på Svenljunga kommun som kom med förslaget till detta examensarbete och som varit väldigt hjälpsam och engagerad från start. Tack till min handledare Bengt Gunnarsson som varit ett bra stöd under arbetets gång. Tack till Sandra Johansson på Miljöbron som förmedlade projektet mellan Svenljunga kommun och mig själv. 15
17 7. Referenser Barnard, C., Gilbert, F. & McGregor P., Asking questions in biology. Pearson Education Limited. Sid 68-69, Bernes, C., Biologisk mångfald i Sverige. Naturvårdsverket. Sid 9-11, Claesson, K., Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Version 1:0. Sid 1. Hultengren, S. & Höjer, O., Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Rapport/Naturvårdsverket Sid Jönköpings kommun, Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun. Meddelande nr 2012:08. Sid Miljömålsportalen 11 april Naturvårdsverket, Död ved i levande skogar. Rapport Sid Naturvårdsverket, Reviderat åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - vision, mål och åtgärder NV Nevander, E., Inventering av skyddsvärda träd i Härryda kommun. Härryda kommun. Sid Nygård, O. & Wramner, P., Från naturskydd till bevarande av biologisk mångfald. COMREC, Södertörns högskola. Sid Trädportalen April Mailkontakt: Anna Stenström, , Länsstyrelsen Västra Götalands län, anna.stenstrom@lansstyrelsen.se. Muntlig kontakt: Matilda Chocron, Naturvårdshandläggare, Svenljunga kommun, matilda.chocron@svenljunga.se, tel ArcGIS
18 Bilaga 1 17
19 Bilaga 2 Nr. 0-hypotes Df Signifikans Chi2- värde 1. Fördelningen av icke-friska och friska träd är lika stor i alla vegetationstyper. 2. Fördelningen av hotade och icke-hotade träd är lika stor i alla vegetationstyper. 3. Fördelningen av icke-friska och friska träd är lika stor hos alla trädarter. 4. Fördelningen av hotade och icke-hotade träd är lika stor hos alla trädarter. 5. Det är ingen skillnad mellan hål- och ickehålträd med avseende på trädstorlek. Kritiskt värde 9 0,01 29,371 21, ,01 85,510 21, ,01 116,625 11, ,01 32,513 11, ,01 34,263 11,345 0-hypoteserna förkastas i samtliga fall d.v.s. det är en tydlig skillnad mellan kategorierna i respektive test. 18
räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under
Läs merVärdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Värdefulla räd TBroaryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Broaryd Under sommaren 2011 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Broaryds tätort. Inventeringen är en del av Naturvårdsverkets
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merRestaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merStörre vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010
PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings
Läs merSammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs merSå skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län
Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merSkyddsvärda träd i Södertälje kommun
Miljökontoret Naturvård Skyddsvärda träd i Södertälje kommun en inventering av gamla, grova och ihåliga träd Hans Sandberg - på uppdrag av Miljökontoret Rapport nr 1/ 2013 Rapportansvarig: Hans Sandberg,
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merNaturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merBildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merSlutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup
SLUTRAPPORT 060228 Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 Malmö Slutrapport för Jätteträdsinventering i Bokskogen, Torup Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt: 10 En kommun
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.
Läs merMeddelande nr 2012:08 Reviderad september 2013. Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun
Meddelande nr 2012:08 Reviderad september 2013 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun 2 Skyddsvärda träd i Jönköpings kommun MEDDELANDE NR 2012:08 Reviderad september 2013 3 Meddelande nr 2012:08, reviderad
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merInventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan
Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan 2 (14) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan. 2012 Diarienummer: 795/12 Text: Emil
Läs merÅtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014
Åtgärdsförslag för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag för att nå uppsatta mål Nedan följer åtgärdsförslag som stärker Lidingös grönstruktur och bidrar till att
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merBrännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun
Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs mer6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten
6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merSärskilt skyddsvärda träd
Rapport 26:7 Särskilt skyddsvärda träd i Stockholms län Rapport 26:7 Särskilt skyddsvärda träd i Stockholms län Rapporten är sammanställd av följande projektgrupp på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm:
Läs merKan vi återskapa naturvärden?
Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merTrädvårdplan Skönstaholm
LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se Trädvårdplan Skönstaholm TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 2 TRÄDVÅRDPLAN
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merÅtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Mål och åtgärder 2012 2016
Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd Mål och åtgärder 2012 2016 rapport 6496 april 2012 Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd Mål och åtgärder 2012-2016 Beställningar Ordertel: 08-505 933
Läs merInventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun
Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merRAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet
RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi
Läs merBROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS
BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS Landskapets karaktär och naturvärden 2012-02-01 Beställning: Tyresö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 2012 02 01 Huvudförfattare:
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen
Läs merNaturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Läs merFörbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna?
Förbättrar restaurering av betesmarker situationen för de mest hotade naturtyperna? Restaureringsersättningen bidrar tydligt till miljömålsuppfyllelsen för fäbodar, ljunghedar och betesmarker i Norrland.
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merräd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merKartläggning av atlantisk vårtlav
Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80 Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merLänsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merInventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Läs merInformation om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark
Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4
Läs merAnteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Läs merRemissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030
1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merVärdefulla. räd. Smålandsstenar TSkeppshult. Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Värdefulla räd Smålandsstenar TSkeppshult Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Smålandsstenar och Skeppshult Under sommaren 2012 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Smålandsstenar
Läs merGAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem
GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merTrädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett
Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra
Läs merTrädportalen.se. Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd
Användarhandledning för rapportsystemet för skyddsvärda träd Innehåll Introduktion Trädportalen.se Visa träd (ej inloggad) Exportera data 4 Visa träd (inloggad) 5 Skapa rapport 6 Registrera konto 7 Ändra
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs mer