i Finland i den grundläggande PUBLIKATIONER UTGIVNA AV FÖRENINGEN FÖR KULTURARVSFOSTRAN 7

Transkript

1 v ärldsarven i Finland i den grundläggande utbildningen PUBLIKATIONER UTGIVNA AV FÖRENINGEN FÖR KULTURARVSFOSTRAN 7

2 Publikationer utgivna av Föreningen för Kulturarvsfostran i Finland Föreningen för Kulturarvsfostran rf Redaktör Lari Peltonen Översättning: Rhea Fager Pärmbild: Teckningar gjorda av elever vid Keltinmäen koulu med motiv från Petäjävesi gamla kyrka (Marjo Autio-Hiltunen). Bilden på bakpärmen: Änglar i predikstolen i Petäjävesi gamla kyrka (Marjo Autio-Hiltunen). Layout och ombrytning kinos media ISBN (hft.) ISSN (hft.) ISBN (pdf) ISSN (pdf) K-Print, Tallinn

3 VÄRLDSARVEN I FINLAND I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN INNEHÅLL FÖRORD 4 VÄRLDSARVSUNDERVISNING 5 Vad är världsarvsundervisning? 5 Målen för världsarvsundervisning 7 Världsarven 8 Unesco och världsarven 8 Att välja världsarv 8 Kriterierna för urval och sambandet med undervisningen 9 Informationsansvar enligt världsarvskonventionen 10 VÄRLDSARVSUNDERVISNINGEN I DAG 12 Läroplansmässig synvinkel 12 Samarbete med världsarv 13 Gamla Raumo och Sammallahdenmäki 13 Sveaborg 16 Kvarkens skärgård 19 Petäjävesi kyrka 20 Struves meridianbåge 21 Verla träsliperi och pappfabrik 22 VÄRLDSARVSUNDERVISNING I SKOLANS VARDAG 24 Världsarven som lärmiljöer 24 Att förbereda ett besök 24 Att besöka ett värlsarv vad kan man göra på platsen? 25 Att sammanställa ett besök 25 Världsarvsundervisning i den egna skolan 27 SLUTORD 28 3

4 FÖRORD Mars 2012 Föreningen för kulturarvsfostran i Finland rf Kirsti Merta Kauko Kyynäräinen Marjo Autio-Hiltunen Skyddet av centrala natur- och kulturarv är resultatet av både nationellt och internationellt samarbete. Bevarandet av världsarvet för kommande generationer kan säkerställas med hjälp av fostrings- och undervisningsarbete. Stater som förbundit sig till Unescos världsarvskonvention förutsätts också främja uppskattningen av och förståelsen för världsarvet genom att sprida information och ta med det i skolundervisningen. Mänsklighetens gemensamma arv förmedlas till eleverna bl.a. med hjälp av världsarvsundervisning. Den är ett redskap med hjälp av vilken eleverna utökar sina kunskaper och färdigheter som behövs på livets olika områden. Samtidigt lär sig barnen och de unga att inse världsarvets värde, vilket uppmuntrar dem att värna om mänsklighetens gemensamma skatter. På så sätt får eleverna dessutom en upplevelse av sin egen roll i världen samt verktyg för att påverka sin miljö. Vårt natur- och kulturarv bevaras inte utan att man förbinder sig. Bevarandet av vårt kvarvarande arv ligger i händerna både på vår generation och kommande generationer. För att svara på denna utmaning behöver vi världsarvsundervisning. Med hjälp av denna publikation försöker vi stödja och främja samarbetet mellan skolorna och världsarven. Vi vill motivera yrkesfolk inom undervisnings- och bildningssektorn att inkludera världsarvets mångsidiga rikedom som en del i skolornas vardag. Världsarven lämpar sig synnerligen väl för studiebesök: eleverna får personliga upplevelser av det som kulturhistoria och naturen erbjuder. Världsarven kan erbjuda mångsidiga ämnesövergripande helheter som stödjer elevens tillväxt och bildandet av hans eller hennes egen identitet. Denna broschyr har producerats som en del i projektet Silta maailmanperintöön som Föreningen för kulturarvsfostran i Finland har genomfört. Projektet har möjliggjort diskuterande samarbete mellan världsarven i Finland och yrkesfolk inom undervisningssektorn både i Finland och i Estland. I projektet beslöt man samla ihop exempel på olika sätt som använts under det senaste decenniet för att genomföra världsarvsundervisning och hur dessa sätt har ingått skolornas arbete. Att denna broschyr kom till beror i hög grad på projektet Den finska eken som genomfördes åren Projektet som stärkte och stödde nätverken i kulturarvsfostran sammanförde yrkesfolk och forskare inom kulturarvssektorn med lärare. På det här sättet fick skolorna och lärarna innehåll, mo deller och idéer som stöd för sitt eget undervisningsarbete. Kulturarvsfostran gav en form för hur man kan genomföra integr ering mellan läroämnen i praktiken samt idéer för fenomenbaserad undervisning. Vår förhoppning är att denna brosch yr blir en likn ande inspirationskälla för utbildningsoch bildningssektorn. 4

5 VÄRLDSARVSUNDERVISNING Världsarvsundervisningen strävar efter att uppmuntra framtidens beslutsfattare att delta i bevarandet av vårt världsarv samt möjliggöra att de har de kunskaper och färdigheter som behövs för att förebygga hot som riktar sig mot vårt världsarv. Världsarvet är mänsklighetens gemensamma och unika natur- och kulturarv, vars bevarande är värdefullt särskilt på grund av historiska, estetiska eller vetenskapliga grunder. Att lära ut värden, kunskaper och färdigheter som hänför sig till världsarv kallas världsarvsundervisning. Dess främsta syfte är att öka elevernas förståelse för att världsarvet är unikt, så att också kommande generationer ska kunna njuta av det. Syftet med denna broschyr är att öka kunskapen hos lärare och andra intresserade om de platser som valts till världsarv samt vägleda dem att förmedla kunskap om världsarven ur en fostrande och pedagogisk synvinkel som en del av vårt eget kulturarv och vår egen identitet. Vad är världsarvsundervisning? Under de senaste decennierna har det internationella samfundet vaknat upp till insikten att många av världens värdefulla natur- och kulturobjekt hotar att förstöras på grund av urbanisering, miljöförstöring, naturkatastrofer, krig, konflikter och andra hot. Som ett resultat av detta har staternas ansvar för bevarandet av natur- och kulturarvet skrivits in som en bindande förpliktelse i Unescos världsarvskonvention (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur). 1 Förpliktelsen är också inskriven i Finlands grundlag; enligt lagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. 2 Internationella avtal och Finlands lag definierar nivån på skyddet samt kriterierna för att ett objekt ska väljas till världsarvsobjekt. Förutom en rättslig referensram krävs det att man vet och förstår varför det är nödvändigt att skydda världsarven. Syftet med världsarvsundervisning är att svara på denna utmaning och inspirera eleverna att bevara vårt världsarv för kommande generationer. En orsak att skydda ett objekt kan vara att det har ett exceptionellt estetiskt värde, är historiskt sett betydelsefullt eller dess innehåll är vetenskapligt betydelsefullt. I världsarvsundervisnin gen kan man dessutom tillämpa olika under visningsmetoder som ger eleverna både kunskaper och färdigheter samt kännedom om sig själva som aktörer i ett världs historiskt kontinuum. 1. Konvention om skydd för världens kultur- och naturarv. Antagen av UNESCOs generalkonferens 17:e session i Paris den 16 november Finlands grundlag (1999/731) 17. 5

6 Varje objekt som upptagits på Unescos världsarvslista representerar någonting unikt och värt att bevaras. Målet med världsarvsundervisning är att få eleverna att värdesätta att världsarven är unika samt den kunskap och tradi - tion som de förmedlar. Världsarvsundervisningen betonar tanken på hållbar utveckling och väcker hos eleverna i bästa fall en livslång medborgaraktivism med positiv inställning till skydd för natur- och kulturarv. DELOMRÅDEN SOM DEFINIERAR VÄRLDSARVSUNDERVISNINGEN Internationella avtal och lagstiftning Internationella avtal om världsarvsobjekt samt skydd för det immateriella kulturarvet och mångfalden av kulturella fenomen skapar en grund för verksamhetsprinciperna mellan stater. Dessa avtal kompletteras av internationella människorättsoch miljöavtal som tryggar bl.a. kulturella samt bildnings- och miljömässiga rättigheter. Den finska lagstiftningen preciserar den internationella rätten och styr verksamheten vid nationella myndigheter, bl.a. Museiverket. Innehåll Förutom estetiska upplevelser ger bekantskap med världsarven en upplevelsebaserad dimension när det gäller kännedom om historia, närmiljö och kultur. Den kunskap som världsarven förmedlar och de värden som de företräder kan tas med i olika läroämnen och ämnesområden i den grundläggande utbildningen. På så sätt skapar man en grund för fenomenbaserat lärande. Metoder Förutom traditionella undervisningsmetoder lämpar sig för världsarvsundervisning mycket bra engagerande metoder som utnyttjar lärmiljöer utanför skolan, såsom undersökande inlärning och lära genom att göra (learning by doing). Nya lärmiljöer, exkursioner och lägerskolperioder erbjuder talrika möjligheter att tillämpa varierande undervisningsmetoder. Livslång medborgaraktivitet Vid världsarvsundervisning är undervisningssituationerna i bästa fall interaktiva, reflekterande och diskuterande. Detta bidrar till att det hos eleverna utvecklas ett tänkesätt som respekterar naturens mångfald och kulturarv. 6

7 Målen för världsarvsundervisning Världsarven kan granskas ur flera synvinklar utgående från olika fenomen via olika läroämnen. T.ex. landhöjningen i Kvarkens skärgård är ett naturfenomen som inverkar förutom på organismer också på människans liv, boende och näringar, och omformar småningom områdets kulturarv. Gemensamt för de olika synvinklarna är målen enligt vilka eleverna lär sig att det är viktigt att mänsklighetens kollektiva världsarv bevaras, utökar sina kunskaper om olika världsarv samt får färdigheter att söka mera information på egen hand. En bred kunskapsoch färdighetsgrund stöder eleverna i senare livsskeden samt vägleder framtidens beslutsfattare dagens elever att ta beslut som med tanke på naturen och kulturarvet är hållbara. Bilderna: På äventyr med brankkare i Gamla Raumo. HLS VÄRLDSARVSUNDERVISNINGENS KUNSKAPSMÄSSIGA OCH PRAKTISKA MÅL SAMT MÅL SOM HÄNFÖR SIG TILL VÄRDEN Kunskapsmässiga mål Målet är att sprida kunskap till eleverna om världens natur- och kulturarv som uttryck för beständighet i en snabbt föränderlig värld. Eleverna identifierar begrepp som hör ihop med natur- och kulturarv och känner till de viktigaste informations källorna och kanalerna för kunskapssökning. Eleverna känner till huvuddragen i mänsklighetens historia och kan se sambandet mellan naturens och kulturens samverkan och beroendeförhållanden i mänsklighetens utvecklings historia. Eleverna utvecklar sin förmåga att förstå orsakssammanhang. Praktiska mål Målet är att öva elevens förmåga att granska och kartlägga gångna tiders händelser samt deras verkningar. Eleven kan självständigt använda informationskällor och samla kunskap genom att utnyttja muséer och andra dokumentationskanaler. Eleven kan diskutera öppet och beakta olika aspekter när han eller hon bildar sin egen åsikt. Eleverna är ivriga och har färdigheter att arbeta till förmån för objekt och fenomen i miljön som ska skyddas. Mål som hänför sig till värden Målet är att uppmuntra eleverna att uppskatta sin egen kultur och sitt eget lands historia och natur. Eleven tillägnar sig en respekterande attityd gentemot olika nationer och kulturer. Eleven tillägnar sig en solidarisk attityd och förstår sitt eget ansvar när det gäller vården av världens natur- och kulturarv. 7

8 FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) Unesco som grundades 1945 är en specialorganisation som lyder under FN och har 195 medlemsländer. Organisationens uppgift är att bidra till att upprätthålla fred och säkerhet genom att främja internationellt samarbete med hjälp av fostran, kunskap och kultur. Unescos högsta beslutande organ är generalkonferensen som samlas vartannat år; den svarar för de grundläggande riktlinjerna i politiken och godkänner programmet och budgeten. För verkställandet av besluten svarar ett förvaltningsråd som består av 58 medlemsländer och som samlas två gånger i året. Det internationella samarbetet verkställs av nationella Unesco-kommissioner. Finlands Unesco-kommission lyder under Undervisningsoch kulturministeriet och dess uppgift är att bistå statsrådet vid förberedelse och skötsel av frågor i anslutning till Unescos verksamhet. Världsarven Unesco och världsarven I egenskap av självständig stat och medlem av det internationella samfundet har Finland förbundit sig att sköta gemensamma globala angelägenheter. Finland blev medlem i Unesco år 1956 ett år efter anslutningen till Förenta Nationerna. Vården av världsarvet är ett nationellt och internationellt samarbetsprojekt som koordineras av Unesco. Att välja världsarv Att välja världsarvsobjekt är en process i flera steg där konventionsstaten i första hand förbinder sig att värna om det gemensamma världsarvet i enlighet med världsarvskonventionen. 1. Staten upprättar en lista över egna potentiella objekt. 2. Staten väljer från listan de objekt som den nominerar till världsarvslistan. 3. Nomineringsförslaget skickas till Unescos Världsarvscenter. 4. Efter granskning skickas nomineringsförslaget till en expertorganisation (IUCN, the International Union for Conservation of Nature eller ICOMOS, the International Council on Monuments and Sites). 5. Experter gör en utvärdering av objektet på ort och ställe. 6. IUCN eller ICOMOS jämför objektet med kriterierna i världsarvskonventionen. 7. Utgående från utvärderingen uppgörs en utvärderingsrapport. 8. De sju medlemmarna i Världsarvskommitténs byrå presenterar sina rekommendationer för Världsarvskommittén. 9. Beslutet fattas av Världsarvskommittén. 8

9 Kriterierna för urval och sambandet med undervisningen Kriterierna för att ett objekt ska väljas till ett världsarv är ett resultat av internationella förhandlingar och deras syfte är att säkerställa att de mest unika objekten blir upptagna på världsarvslistan som Unesco upprätthåller. Urvalsprincipen hålls strikt för att världsarvslistan inte skall bli en alltför lång och omfattande lista över intressanta sevärdheter. I alla länder finns det objekt som är viktiga för nationen, och världsarvskonventionen uppmuntrar konventionsstaterna att värna om sitt unika arv oavsett om det har upptagits på världsarvslistan eller inte. I början av 2012 fanns det på Unescos lista sammanlagt 936 objekt, av vilka 725 var kulturarv, 183 naturarv och 28 kombinerade natur- och kulturarv. I Finland finns 6 kulturarv och 1 naturarv. Berget Oravivuori som hör till Struves meridian båge är högt och brant. I dag finns där trappor. Utsikten från Oravivuori är strålande och man kan se triangelmätningstornet på andra sidan Päijänne. MAH Vad gör ett objekt tillräckligt unikt och å andra sidan så representativt som fenomen att det hör till världs arvslistan? Att fundera på kriterierna och tillämpa dem på natur- och kulturobjekt i närmiljön erbjuder en intressant synvinkel för eleverna att granska bekanta platser. Skulle en naturformation eller en historisk byggnad i nejden uppfylla något av följande kriterier? Ett kulturobjekt De finns sex kriterier för urval när det gäller kulturobjekt 1. ska vara ett mästerverk skapat av människan 2. ska visa på viktiga utbyten av mänskliga värderingar över tid, t.ex. utveckling i arkitektur eller teknologi 3. ska vara ett exceptionellt vittnesbörd om en kulturell tradition 4. ska vara ett enastående exempel på en tidsperiod som varit historiskt betydelsefull 5. ska vara ett utomordentligt exempel på traditionell bosättning eller landanvändning som är representativt för en viss kultur eller vissa kulturer 6. ska var direkt förbundet med en levande tradition. Detta kriterium måste kombineras med något av de andra kriterierna. Ett naturobjekt De finns fyra kriterier för urval när det gäller naturobjekt 1. ska exemplifiera viktiga utvecklingsskeden i jordens historia 2. ska representera en betydande pågående ekologisk eller biologisk process 3. ska vara ett exceptionellt naturfenomen eller område med exceptionella skönhetsvärden 4. vara betydelsefullt med tanke på bevarande av biologisk mångfald, t.ex. hemvist för utrotningshotade djurarter På objekt med både natur- och kulturvärden tillämpas kriterierna i båda listorna. Viktigt när det gäller alla världsarv är objektets integritet samt hur skyddet leds och organiseras. 9

10 Informationsansvar enligt världsarvskonventionen Alla Unescos konventioner, av vilka Världsarvskonventionen som antogs år 1972 är den mest betydelsefulla, innehåller ett informationsansvar. Enligt konventionen ska de undertecknande staterna vart sjätte år rapportera över tillämpningen av konventionen samt bl.a. informera om hurdan utbildning om världsarvet och dess bevarande erbjuds grundskolelever och studerande vid gymnasier och högskolor. Utbildningens uppgift är inte endast att utöka elevernas kunskaper i lokalhistoria och hembygdskunskap, utan också att de får en allmän uppfattning om hur ett världsarv förhåller sig till andra världsarvsobjekt i fråga om tid och rum. Finns det andra objekt från samma tidsperiod och finns det ett samband mellan dem? Informationsansvaret och utbildningsprojekten ska inte vara kampanj- eller experimentinriktade, utan avsikten är att de integreras som en del av läroplanen och andra styrdokument. Skolan har alltså en viktig roll när det gäller att förmedla kunskap om och förståelse för världsarven i Finland och i andra länder. Världsarvsundervisningen uppmuntrar barnen och de unga att bekanta sig med sina rötter, så att de kan förstå sin egen historia samt världsarvets betydelse och de möjligheter det erbjuder och de faror som hotar det. Det är viktigt att de unga erbjuds möjligheter att fundera på och diskutera världsarvets betydelse samt hur vårt gemensamma världsarv bör vårdas och bevaras också för kommande generationer. EXEMPEL 1. FÖRSLAG TILL UNDERVISNINGSMODELL ENLIGT VILKA KRITERIER HAR KVARKENS SKÄRGÅRD VALTS TILL VÄRLDSARV? Eftersom världsarvslistan revideras kontinuerligt måste lärarna uppdatera sina kunskaper. År 2012 var det nyaste objektet på Finlands världsarvslista Kvarkens skärgård, som bildar ett gemensamt naturarvsområde med Höga Kusten i Sverige. Området upptogs Mera information om området finns på Kvarkens webbsidor < upptack-kvarken/> på Unescos världsarvslista i juli Under lektionen kan man bekanta sig med Kvarkens skärgård t.ex. enligt följande förslag: 1. Läraren nämner objektets namn samt året då det har upptagits på Unescos lista. Eleverna börjar söka information på egen hand, t.ex. i form av pararbete. 2. Läraren eller eleverna presenterar resultatet av informationssökningen. 3. Vid undervisningssamtal funderar man på enligt vilka kriterier objektet kan ha valts till världsarv. Hurdana saker tar eleverna upp? De kan kanske fundera på om objektet är det enda i sitt slag i världen eller om det är helt oersättligt. De kan också undra varför det finns t.ex. andra kyrkor från samma period på listan. 4. Läraren presenterar Unescos motivering som finns på Kvarkens webbsidor, Kvarken.fi. Motsvarar elevernas motiveringar Unescos motivering? Jämförelsen ska främst handla om att klarlägga ordens betydelse: vad betyder t.ex. unik, värdefull eller ursprunglig. Syftet med undervisningssamtalet är att finna gemensamma begrepp för definitioner och termer. Unescos motivering: Området är ett unikt exempel på viktiga stadier i jordens historia, inkluderande livets utveckling, pågående geologiska processer i utvecklingen av jordens form eller signifikanta geomorfologiska eller fysiografiska egenskaper. Flera istider med efterföljande landhöjning samt havet har format landskapet. Höga Kusten är en av de platser i världen som har isostatisk landhöjning till följd av inlandsisens försvinnande. Den isostatiska återbalanseringen framträder väl och områdets särprägel är omfattningen av landhöjningen på 286 meter som överträffar andra platser. 10

11 Under exkursionen till Sveaborg kan man granska bl.a. hur det bergiga landskapet har utnyttjats som ett arkitektoniskt element i fästningen. Sveaborg är en bastion, dvs. den är låg och utbredd på flera öar. Bastionssystemet härstammar från Italien där det ersatte de medeltida höga slotten. De medeltida slotten hade planerats för att ge skydd mot fiender som försöker komma över murarna, medan bastionen gav bättre skydd mot artillerianfall. Bild: Förvaltningsnämnden för Sveaborgs bildarkiv/ilmo Valtonen

12 VÄRLDSARVSUNDERVISNINGEN I DAG Idén med världsarvsundervisning är att utöka elevernas kunskaper och färdigheter i anslutning till världsarvet samt få dem att förstå betydelsen av den enastående rikedomen som natur- och kulturarvet innehåller. Undervisningssamtal om världsarvets betydelse under lektioner i olika ämnen, besök till muséer samt undervisningsmaterial i anslutning till temat är utmärkta sätt att förmedla kunskap om naturens och mänsklighetens historia, men den värdefullaste erfarenheten av naturoch kulturarvet får eleverna genom att själv besöka ett världsarv. Läroplansmässig synvinkel Varje människas ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet har skrivits in i Finlands grundlag år Efter det har Unesco startade ett ASP-skolnätverksprojekt (Unesco s Associated Schools Project Network) år Unesco-skolorna prövar nya tillvägagångssätt, testar Unescos material och sprider goda modeller som ansluter till globala frågor och FN-systemet, mänskliga rättigheter och demokrati, världsarvet och interkulturellt lärande samt miljöskydd. I Finland finns 70 skolor som hör till ASPnätverket. världsarvsunder visningen utvecklats på ett synligt sätt genom olika projekt och samarbetsnätverk. Projektet Den finska eken, ett samarbetsprojekt mellan skolor och muséer, synliggjorde världs arven i Finland i den grundläggande utbildningen också i andra skolor än Unescos ASP-skolor. Boken Maailmanperintö tutki ja opi som publicerades av Utbildningsstyrelsen utkom år I samband med projektet arbetade en arbetsgrupp be - stående av lärare i olika ämnen samt tjänstemän vid Utbildningssty relsen vid världsarvs plat serna. På 2000-talet har lärarnas fortbildning i världsarvsunder visning byggt på denna bok. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 stöder inkluderandet av världsarvsundervisning i olika läroämnen. Läroplansgrunderna innehåller temaområden som innehållsmässigt ansluter sig till världsarvsundervisning, t.ex. kulturell identitet och internationalism samt ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling. Världsarvsundervisning erbjuder ett naturligt innehåll när man genomför undervisning inom ramen för temaområden i den grundläggande utbildningen. I all undervisning ingår dessutom på ett övergripande sätt utveckling av den egna identiteten samt att resonera kring individens och gemenskapens värderingar. Exempel från skolors vardag visar bäst hur världsarvsundervisning kan tillämpas i undervisningen av olika ämnen. Följande exempel från Pispalan koulu är ett utmärkt exempel på fenomenbaserad historieundervisning ur ett världsarvsperspektiv. EXEMPEL 2. PROJEKT I GLOBAL FOSTRAN VID PISPALAN KOULU År 2011 genomförde Utbildningsstyrelsen på uppdrag av utrikesministeriet ett projekt i global fostran, vars syfte

13 var att fundera på fostran i världsmedborgarskap i en allt mer globaliserad värld. Värdegrunden i global fostran bygger särskilt på Unescos rekommendation från år 1974 om fostran i internationellt samförstånd, samarbete och fred samt respekterande av mänskliga rättigheter. I projektet deltog 15 skolor på olika håll i Finland. Den fenomenbaserade pedagogiken inspirerade Pispalan koulu (åk 1 6) i Tammerfors att inrikta sitt projekt på världsarvsundervisning, som genomfördes både i lärmiljöer utanför skolan och så att man utnyttjade informations- och kommunikationsteknik. Innehåll i historia i åk 5 6 behandlades som världsarvsundervisning genom att integrera olika läroämnen. Den slutliga tillämpningen var ett datorspel som skapades genom att eleverna fick möjlighet att utnyttja sitt eget kunnande. Rapporten över projektet i Pispalan koulu finns på adressen: < Gamla Raumo och Sammallahdenmäki Gamla Raumo upptogs på Unescos världsarvslista samtidigt med Sveaborg som första finländska världsarv år Gamla Raumos trähusidyll valdes till ett kulturarv värt att skyddas, eftersom den är en av de bäst bevarade historiska trähusområdena i Norden. Området som består av ca 600 byggnader är ett exempel på traditionell nordisk timring och en boendeform som fortfarande lever i Gamla Raumo bor i dag ca 800 invånare, och muséerna, kaféerna och hantverksbodarna på området lockar besökare från när och fjärran. Cirka 20 km från Raumo centrum ligger Sammallahdenmäki, ett exceptionellt fornminnesområde. Området togs upp på världsarvslistan år 1999 som Finlands första arkeologiska kulturarv. Grav rösområdet vid Sammallahdenmäki är ett unikt objekt som vittnar om religionen och begravningssätten hos ett samfund som levde under den skandinaviska brons åldern och den tidiga järnåldern i västra Finland. Sten rösena i det nästan orörda och karga berglandskapet representerar monumentalt byggande från bronsåldern. Ett kombinerat besök till Gamla Raumo och Sammallahdenmäki bildar en upplevelsebaserad och mångsidig världsarvshelhet. Raumo museum har fokuserat på upplevelsebaserad och engagerande museipedagogik, i vilken ingår bl.a. dramaguidning samt uppgifter som har gjorts för skolelever. Museet kan erbjuda besökare information om världsarvet också i samband med vanliga musei besök. Muséets läge i Gamla Raumo erbjuder en naturlig grund för verksamhet som lämpar sig för världsarvs undervisning. Samarbete med världsarv I Finland finns i dag sex kulturarv och ett naturarv som är upptagna på Unescos världsarvslista som erbjuder utmärkta möjligheter till personligt upplevelsebaserat lärande. Såsom följande presentationer visar representerar objekten Finlands natur och kulturhistoria på ett mycket mångsidigt sätt. Matkultur och handens färdigheter i en historisk omgivning i Sammallahti. När man besöker Sammallahti är det möjligt att få verksamhetsinriktad guidning. Den lokala guiden intar rollen som gångna tiders husmor och eleverna får njuta av ärtbröd och hallonbladssaft som de har varit med om att tillreda. UA 13

14 Sedan Sammallahdenmäki beviljades världsarvsstatus har världsarvsundervisning genomförts av föreningen Keritys ry, som har fokuserat på att uppliva Lappi kommuns historia med hjälp av frivillig arbetskraft. Framtida utmaningar i Raumo är att skapa ett fungerande program för världsarvsundervisning bra hjälp har man i de fina program som redan fungerar i de två lågstadieskolor som utvecklat dem (se Exempel 3). Världsarvsundervisningen borde också omfatta daghem och högre klasser. Samarbetet med skolorna fungerar bra i Raumo och också lärarstuderande besöker muséet. Generationer möts på Sammallahdenmäki då amatörskådespelare i senioråldern ordnar undervisningspass i samband med elevernas besök. UA Gamla Raumo är en utmärk plats att bekanta sig med byggnadsarvets kreativa värld. Mitt I Gamla Raumo nära Fisketorget finns en konstig byggnad om vilkens funktion både eleverna och lärarna kommer med de mest underliga gissningar. HLS EXEMPEL 3. KULTURSTIGARNA I GAMLA RAUMO RAUMAN NORMAALIKOULU OCH PYYNPÄÄN KOULU Vid Rauman normaalikoulu genomförs temaområdet Kulturell identitet och internationalism på åk 1 6 genom att eleverna sammanställer en egen Unesco-mapp. Eleverna börjar arbeta med mappen på åk 1 och kompletterar den så att när de går ut lågstadiet har de ett omfattande infopaket om hemortens kulturarv. Världsarvsundervisning är ett naturligt ämne just i Raumo, eftersom det finns t.o.m. två världsarv i grannskapet. Följande årskursvisa planer är exempel på hur två olika stora skolor i Raumo har närmat sig världsarvsundervisningen. 14

15 PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV UNESCO-VERKSAMHET RAUMAN NORMAALIKOULU I åk. Eleverna bekantar sig med Raumo torg II åk. Eleverna bekantar sig med Kirsti gårdsområde, boende i Gamla Raumo och Pyhän Risti kirkko III åk. Eleverna besöker Gamla Rådhuset IV åk. Eleverna bekantar sig med Gamla Raumo V åk. Eleverna besöker huset Marela, bekantar sig med historia från sekelskiftet , besöker Sammallahdenmäki, bekantar sig med hantverkstraditionen i Raumotrakten (särskilt spetsknyppling) VI åk. Eleverna bekantar sig med andra Unesco-objekt, lär sig om den medeltida stadsbilden och dess kulturarv, lär sig kyrkornas stilriktningar och bekantar sig med hantverkstraditionen i Raumotrakten (besöker Tammela center för reparationsbyggande) Planen har utarbetats av Marja Tervaselkä-Jalonen och Outi Kokkonen, lärare vid Rauman normaalikoulu. ÅRSKURSVIS PLAN FÖR KULTURSTIG PYYNPÄÄN KOULU I åk. Eleverna bekantar sig med Raumo torg och dess omgivning II åk. Eleverna bekantar sig med Kirsti gårdsområde III åk. Eleverna besöker Teresia och Rafael Lönnströms hemmuseum samt Raumo konstmuseum IV åk. Eleverna besöker Raumo sjöfartsmuseum och Gamla Rådhuset V åk. Eleverna bekantar sig med huset Marela samt besöker Seminariets trädgård och museiklassrum VI åk. Eleverna bekantar sig med Pyhän Ristin kirkko och Tammela center för reparationsbyggande Planen har utarbetats av Virpi Joutsa, lärare vid Pyynpään koulu. Praktiska uppgifter i verkstaden under äventyrsturen med brankkare. Med tanke på undervisningen i modersmål och litteratur i finska skolor erbjuder raumodialekten Rauman kiäli delikat material. Några verser från en sång eller dikt lyfter stämningen: Meripoikki meit varjelkkon daevas... (Må himlen skydda oss sjömän...) HLS 15

16 Sveaborg Sveaborg som är belägen utanför Helsingfors är en fästning som grundades under tiden då Finland hörde till Sverige; byggandet av fästningen påbörjades på 1700-talet. Sveaborg är ett världsarv som togs upp på Unescos världsarvslista år Denna sjöfästning, som är utbredd på sammanlagt åtta öar, inrymmer bl.a. Sjökrigsskolan, en torrdocka, museer, skolor, restauranger och har idag över 800 invånare. Sveaborg hör till Finlands mest populära sevärdheter dit också många skolgrupper kommer för att uppleva det havsnära områdets rika historia. Under projektet i global fostran bekantade sig eleverna vid Pispalan koulu i Tammerfors med världsarvsundervisning med Sveaborg som lär miljö. Då skolan bekantade sig med naturen på ön i en verkstad som beställdes via Suomen Nuorisokeskus ingick i programmet att resa ett tälttak på klipporna, tillreda saftkräm på ett campingkök och studera mikroorganismer i vattnet. För eleverna som kom från inlandet var upplevelserna nya. JK På Sveaborg kan man också ordna lägerskolor med hostel-inkvartering. Världsarvsundervisningen har i stor utsträckning skötts av Samfundet Ehrensvärd som sedan år 1921 då det grundades har förmedlat information om Sveaborgs historia samt utvecklat sin guideverksamhet och sina turisttjänster samt genomfört äventyrsturer för barn som grundar sig på historiska fakta. På somrarna ordnar Samfundet Ehrensvärd för skolbarn både vanliga och tematurer där man genom en teaterföreställning blir bekant med Sveaborg och med livet, seder och bruk, stilar, vetenskap och nöjen på och 1800-talen. Vid Sveaborgscentret visas en belönad vidfilmsföreställning på 20 minuter som ger goda baskunskaper om olika skeden i Sveaborgs historia och byggandet av Sveaborg. Sveaborgs säregna landskap med sina sällsynta invasiva växter och gräsbevuxna vallar kombinerat med öarnas historia som omfattar många generationer erbjuder utmärkta möjligheter till världsarvsundervisning. Undervisningsmaterial i anslutning till Sveaborg: < 16 Förvaltningsnämnden för Sveaborgs bildarkiv/deneb Pettersson

17 EXEMPEL 4. EN EXKURSIONSDAG PÅ SVEABORG AMURIN YHTENÄISKOULU En skola i Tammerfors med åk 1 9 betonade världsarvsundervisning i sin undervisning, vilket resulterade i att skolan gjorde en plan för en exkursionsdag på Sveaborg. Planen som är uppgjord för nio årskurser visar att världsarvsundervisningen är mångsidig: för elever i olika åldrar kunde man skräddarsy ett program som motsvarade deras utveckling och som utnyttjade kunskaper och färdigheter som de lärt sig i olika läroämnen. ÅRSKURSVIS PLAN FÖR EXKURSIONSDAG AMURIN YHTENÄISKOULU I åk Eleverna granskar och tecknar sin omgivning samt besöker ubåten Vesikko. II åk. Eleverna bekantar sig bl.a. med fartyg på torrdockan under ledning av en lokal guide, gör teckningar särskilt ur sjöfartens perspektiv samt besöker ubåten Vesikko III åk. Eleverna deltar på torrdockan i en verkstad som innehåller bl.a. tjärning av båt, repslagning samt spikslagning under handledning av en smed. IV åk. Eleverna granskar fästningen ur matematikens perspektiv, tecknar byggnader och gör räkneuppgifter utgående från dem. Läraren har med sig kopierade sidor av kursen i geometri och dels med hjälp av dem och dels med mätningar som görs i naturen räknar eleverna en given yta. V åk. Eleverna besöker bl.a. museet och ubåten Vesikko. På eftermiddagen övar man knopar. VI åk. Eleverna gör en rundvandring på ön under ledning av en guide och bekantar sig med museet med hjälp av uppgiftskort. Resten av dagen är eleverna i en dramaverkstad där de förbereder scener ur öbornas liv under olika tidsperioder. VII åk. Eleverna studerar Sveaborg särskilt ur ett naturarvsperspektiv: vad växer på ön och varför? Eleverna har med sig färdiga kort på vilka de skriver uppgifter om växter under ledning av biologiläraren och en guide som är insatt i Sveaborgsfloran. VIII åk. Eleverna skriver ett föredrag om fästningens byggnader och besöker museet. IX åk. Eleverna dokumenterar Sveaborg genom att fotografera och teckna. Senare sammanställer de en broschyr om exkursionsdagen. Förvaltningsnämnden för Sveaborgs bildarkiv/esko Jämsä 17

18 På Sveaborgsmuseet kan man tillsammans med eleverna fylla i följande frågeblankett som handlar om sjöfästningens händelserika historia. Svaren finns i museet. 1. Sveaborgs första kommendör Augustin Ehrensvärd var a. finsk b. svensk c. rysk 2. Sveaborg började byggas a. på 1600-talet b. på 1700-talet c. på 1800-talet 3. På Sveaborg blev en del vägar belagda med a. plankor b. grus c. asfalt 4. Kanonerna laddades till en början a. från mynningen b. bakifrån c. automatiskt 5. År 1855 bombades Sveaborg av a. rysk-tyska trupper b. fransk-engelska trupper c. svensk-danska trupper 6. Skärgårdsflottan planerades av a. Cronstedt b. Thunberg c. Chapman 7. Sveaborgs torrdocka byggdes a. på 1500-talet b. på 1600-talet c. på 1700-talet EXEMPEL 5. ERFARENHETER AV ANVÄNDNINGEN AV VÄRLDSARV I KULTURARVSUNDERVISNINGEN ROIHUVUOREN KOULU En lärare vid Roihuvuoren ala-aste i Helsingfors blev intresserad av världsarvsundervisning då han deltog i utbildningar som ordnades under projektet Den finska eken. Lärarens intresse ledde till Haagkonventionen från 1954 är en humanitär konvention som lyder under Unesco vars syfte är att skydda kulturegendom i händelse av väpnade konflikter. praktisk verksamhet i den egna skolan i en elevgrupp i åk 6. Utgångspunkten var att tillämpa världsarvstanken och principerna i Haagkonventionen i historieundervisningen samt att fundera på kulturella och estetiska värden i anslutning till objekt som skyddas: på vilka grunder borde ett visst objekt skyddas? Motiveringarna hjälpte eleverna att uppfatta begreppet kulturarv samt klarlägga kulturarvets betydelse. Uppgiften var att fundera på vilken betydelse kulturarvet hade ursprungligen, hur den har förändrats och vilken betydelse den har i dag. Man funderade också på framtiden: finns det kulturarv som har producerats i vår tid och som är värda att skyddas? Som praktisk tillämpning fick eleverna bekanta sig med ett givet världsarv, söka information om det på egen hand och fundera på ovan nämnda frågor samt sammanställa en utställning om världsarvet antingen i klassrummet eller på nätet. Den teoretiska kunskapsgrunden som eleverna fått genom världsarvsundervisning kompletterades med en belysande exkursion till Sveaborg. Programmet i världsarvsundervisning har planerats av Kimmo Sundström, lärare vid Roihuvuoren ala-aste 8. Förutom skepp byggdes på torrdockan också a. kanoner b. flygplan c. hus 9. När Sveaborgs kyrka byggdes var den till en början a. luthersk b. ortodox c. katolisk 10. Till Sveaborg kommer man a. gående b. med flyg c. med båt 18

19 Kvarkens skärgård Kvarken i Finland och Höga Kusten i Sverige bildar ett världsarv som är gemensamt för båda länderna. Kvarkens skärgård upptogs på Unescos världsarvlista i juli 2006 som Finlands första naturarv. Kvarkens skärgård bildar tillsammans med Höga Kustens världsarvsområde i Sverige en geologisk helhet där landhöjningen är mycket kraftig, i genomsnitt 8 mm per år. Skärgården ändrar form kontinuerligt; nya öar stiger ur havet, havsvikar förändras och blir sjöar och farleder blir grundare. Markarealen i Kvarkens skärgård ökar med 100 hektar per år. Området omfattar ca 5600 öar. För verksamheten på området ansvarar Forststyrelsen. På området arbetar utbildade världsarvsguider som har fått en bred utbildning och är väl insatta i områdets natur och kulturhistoria. Dessutom har Kvarken en egen världsarvskoordinator. Man kan också bekanta sig med naturarvet vid Kvarkens naturcenter Terranova i samband med Österbottens museum där det finns en omfattande utställning om naturen i Kvarken. Världsnaturarvet Kvarken bedriver ett nära samarbete med skolor och läroanstalter bl.a. när det gäller planering av världsarvsundervisning. Att man efter strävar en mång sidig pedagogik syns i verksamheten: med skolelever gör man utfärder till Kvarken, arbetar i smågrupper samt gör uppgifter som grundar sig på utbildningsma terial. År 2011 färdigställdes det webbaserade utbildningsmaterialet Vi har legat under samma is, som riktar sig till lärare från förskola till universitet. Grundtanken med utbildningsmaterialet är att locka eleverna på natur utflykter där lärarna, handledarna och guiderna kan bygga upp upplevelsebaserade och utmanande undervisningspass som grundar sig på resonerande. Spåren som is tiden lämnat efter sig samt faktorer som hör ihop med landhöjningen konkretiseras när man bekantar sig med skärgården. I skärgården får eleverna också bekanta sig med den svenskspråkiga kulturen på kustområdet. EXEMPEL 6. SÄLJAKTSKULTUR OCH VÄRLDSARV I KVARKEN Världsnaturarvet Kvarken vid landhöjningskusten är lättast tillgänglig i byn Björköby i Korsholm, ca 45 km från Vasa. Man kan övernatta i idylliska gäststugor, så Kvarkenområdet lämpar sig också för lägerskolor. Lokala experter och programföretagare har tagit fram olika slags programhelheter som hjälper besökarna att få en konkret uppfattning om hur inlandsisen har format kusten och hur landskapet har förändrats. På naturut flykter kan man bekanta sig t.ex. med säljakts kulturen förr och nu samt göra rundturer till geologiska objekt, Sommarö fästning samt Salteriet (öppet endast sommartid). Mera information om programföretagare hittar man via Kvarken webbsidor < Kvarkenområdet visar att landskapet förändras och ger material till uppgifter. Kontrasten mellan det öppna havet och stränderna med sommarstugor är påfallande i synnerhet under våren och senhösten. Att fotografera naturkrafter ur konstfostrans synvinkel lämnar minnen för livet. I Kvarken är det lätt och naturligt att använda naturmaterial i verkstäderna. VH Undervisningsmaterialet Vi har legat under samma is finns på adressen: < 19

20 Petäjävesi kyrka Petäjävesi gamla kyrka som togs upp på Världsarvslistan år 1994 hör till de mest betydande mästerverken inom nordisk träarkitektur. Den representerar den lutherska kyrkoarkitekturen och den långa traditionen av timring. Kyrkan är ett framstående exempel på hur lokala byggmästare anammade stildrag från den mellaneuropeiska kyrkoarkitekturen och tillämpade dem vid timring som de var mycket skickliga på. Korskyrkan i Petäjävesi restes av tolv timmermän under ledning av Jaakko Klemetinpoika Leppänen och enligt hans planer. Det egentliga byggandet skedde år 1764, men fönstren och den fasta inredningen färdigställdes under de följande åren. MAH Idag går man in i kyrkan via klockstapeln, byggd år 1820 av Leppänens barnbarn Eerik Jaakonpoika Leppänen, och gången med sadeltak, under basunblåsande änglars blickar. När man studerar de små snidade träskulpturerna som hör till i kyrkans sparsamma utsmyckning och dokumenterar dem genom att teckna eller fotografera dem lär man sig att förstå deras betydelse. På det sättet kommer man in på att diskutera t.ex. kyrkans och religionens ställning förr och nu samt hur kultur arv i mellersta Finland skiljer sig från andra kulturarv. MAH EXEMPEL 7. VERKSAMHET VID ASP-SKOLORNA I JYVÄSKYLÄ I Inom Jyväskylä-regionen finns det nio olika skolor eller läroanstalter som hör till det globala Unesco-skolnät verket ASP (Associated Schools Project Network). Nätverket fungerar i dag i 180 länder. Finland har varit med i nätverket sedan år 1959 och i Finland finns det 70 ASP-skolor. Av material som tagits fram under gemensamma exkursioner eller andra evenemang som planerats vid årliga möten i Jyväs kylä har man ofta sammanställt t.ex. gemensamma ut ställningar i Keski- Suomen museo eller ett bibliotek. I världsarvsundervisningen är Petäjävesi gamla kyrka det närbelägna världsarvet som skolorna gör ut färder till, eventuellt kombinerat med ett besök till Keski-Suomen museo. När man bekantar sig med miniatyr modeller av landsbygdshusen och kyrkan är det lättare föreställa sig hurdant livet var på den tiden då kyrkan byggdes. Verktygen och sätten som de användes visar hur kyrkan är byggd och konstruerad. Resandet av kyrkan krävde samarbete: i varje hörn av korskyrkan behövdes en karl för att lyfta upp och måtta stockarna på plats. De silkeslena bilade ytorna som hållit i hundratals år vittnar om den höga kvaliteten på kyrkobyggarnas hantverk. Baskunskaper och personliga försök med träbyggande hjälper besökaren att upptäcka väsent lig heter i byggnaden samt intressanta de taljer och originella tolkningar av dekorationerna. Ett ut- I predikstolen finns avbildat små änglar och fem människo gestalter: fyra evangelister och Frälsaren. De små vitklädda änglarna på predikstolens övre och nedre kant har alla individuella drag. MAH 20

21 märkt sätt att bekanta sig med kyrkan är att dokumentera den genom att teckna, måla eller fotografera. Genom att intervjua far-/morföräldrar eller egna föräldrar om skolgång och hur man brukade fira högtider får eleverna bakgrundsinformation för att förstå kyrkans betydelse. Gudstjänsterna förr i tiden med sina kyrk stötar ger en levande bild av livet i bygemenskapen för tvåhundra år sedan. Kyrkan kan också nås med kyrkbåt. Man kan också göra en promenadtur längs den lugna bygatan och besöka Petäjävesi nutida centrum där man kan bekanta sig med olika hantverkares produkter och församlingens nya kyrka och prästgård. Med tanke på världsarvsundervisning erbjuder infotavlorna nära mätpunkterna grundläggande information om Struves meridianbåge. Material som lämpar sig för undervisning finns bl.a. på Lantmäteriverkets Karttakäärö-webbsidor. Undervisningen fokuserar på verksamhet i lokala skolor, eftersom det är lättare för dessa skolor att besöka punkterna som finns nära. Idén med och metoderna för mätning av Struves meridianbåge grundläggande geometri och att använda den som jordens måttband kan man dock behandla och åskådliggöra var som helst. Utmaningen består i att konkretisera teorin och mättekniken för eleverna. Tilllämpningen kunde vara att presentera Struves meridi- Mera information om Petäjävesi kyrka och om verksamheten där finns på adressen: < Struves meridianbåge Struves meridianbåge är ett exceptionellt världsarv i det avseendet att den är gemensam för tio länder. Dessa länder är Norge, Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Moldova och Ukraina. Det handlar om en kedja av mätpunkter för triangelmätning som konstruerades och uppmättes på 1800-talet under ledning av den tyskfödde astronomen Georg Wilhelm Struve, med hjälp av vilken man kunde bestämma jordklotets storlek och exakta form. Den är över 2800 kilometer lång och sträcker sig från Svarta havet till Norra ishavet. Man kände till att jorden hade formen av ett klot, men på 1600-talet anade Isaac Newton att jorden är något tillplattad vid polerna. Följande århundrade bekräftades Newtons teori genom mätningar utförda av Franska vetenskapsakademins expeditioner. Det var dock först F. W. G. Struve som med sin arbetsgrupp kunde fast ställa exakta värden för jordens platthet och storlek. Struves meridianbåge hör till sin tids mest betydande teknisktvetenskapliga bedrifter. Struves meridianbåge upptogs på Unescos världsarvslista år Till världsarvslistan valdes sammanlagt 34 mätpunkter inklusive ändpunkterna i Norge och Ukraina för att representera hela meridianbågen. Struves meridianbåge går genom hela Finland på en sträcka av närmare 1000 kilometer och från denna sträcka har sex punkter valts till världsarvslistan. Som mätpunkter har använts både höga platser i naturen, såsom bergskrön, och vissa höga byggnader. Av dessa har observatoriet i Tartu och Nedertorneå kyrka upptagits på listan. Mera information om Struves meridianbåge: < verksamhet-34> samt < Uppgifter i anslutning till Struves meridianbåge: < Triangelmätningstornet i Oravivuori är en av de sex mätpunkterna i Finland som ingår i Struves meridianbåge. Redan att besöka mätningstornet är en naturupplevelse. Att tillämpa matematik i naturen motiverar eleverna på ett nytt sätt. Kunskaper och färdigheter i geometri hjälper t.ex. när man bygger miniatyrmodeller. För byggverkstaden kan läraren ta med sig pysselpinnar eller alternativt kan man använda material som finns i naturen. Karta PT, bild AO. 21

22 anbåge som en del av kartundervisningen i åk 5 6. I matematik har geometri och mätning av trianglar ett direkt samband med hemligheten bakom Struves meridianbåge. En konkret modell kunde vara att åskådlig göra triangel mätning i en liten skala t.ex. på skolans sandplan. I torkeriet hängdes papparken på tork med klämmare av metall eller s.k. djävulskäftar ( pirun ikenet ) av trä, som tvätt hängs på tork. I det stora torkeriet rymdes ark på tork. Kvinnorna som arbetade i torkeriet kallades kråkor ; de rörde sig på de lösa plankorna som på gungande trädgrenar. MAH EXEMPEL 8. VERKSAMHET VID ASP-SKOLORNA I JYVÄSKYLÄ II Ett annat världsarv nära ASP-skolorna i Jyväskylä är mät punkten som ingår i Struves meridianbåge som finns på berget Oravivuori i Korpilax. Den är ett intressant utflyktsmål som ger innehåll och utmaningar för friluftsdagar. Där Petäjävesi kyrka erbjuder matematiska problem i skalan av en byggnad är mätning av jord klotets form med hjälp av Struves mätpunkter för triangel mätning utmanande på ett annat sätt. Från Oravuori kan man se över Päijänne till de andra mätpunkterna, så att också de yngre eleverna kan förstå principen med triangel mätning. Verla träsliperi och pappfabrik Verla träsliperi och pappfabrik i Kymmenedalen bildar en imponerande industrimiljö från den finska skogsindustrins tidiga år. Ingenjör Hugo Neuman grundade det första träsliperiet i Verla år 1872, men det för stördes i en brand redan några år efter att verksamheten inletts. De nutida fabriksbyggnaderna är från 1890-talet. Helheten kompletteras också av andra byggnader i bruksbyn, de gamla arbetarbostäderna, förhistorisk klippmålningar samt forsen med ett kraftverk. Fabriken var i drift ända till juli 1964 och togs upp på Unescos världsarvslista år Programmet i Verla kan anpassas efter skolornas behov. Eftersom det också finns stugor att hyra på området är det möjligt att ordna en flera dagars lägerskola i Verla. På området kan man bl.a. gå på en guidad tur i museet, gå en två kilometers skogsstig med infopunkter, bekanta sig med områdets andra byggnader och utställningar samt klipp målningar eller t.o.m. söka cacher. I föreningshuset Verlan Seuratalo kan man ordna olika möten, kurser och andra evenemang. Det gamla torkeriet i Verla som var byggt i trä förstördes i en brand år Följande år byggdes ett nytt torkeri i tegel som bestod av fyra våningar och som gick att värma upp. Byggnaden fick en ståtlig fasad som var gemensam för hela fabriken. Papparken kärrades längs en trägång från sliperiet till torkeriet för att torka och därifrån tillbaka igen till packeriet. MAH EXEMPEL 9. BESÖK TILL VERLA PAPPFABRIK AMURIN KOULU Eleverna i åk 4-9 vid Amurin koulu i Tammerfors gjorde en ex kursion till världsarvet Verla på hösten. Att genomföra resan med ca 430 elever från Tammerfors till trakten av Kuusan koski var både logistiskt och pedagogiskt en utmanande övning, och därför hade under visnings personalen för berett sig omsorgs fullt för temadagen. Lärarna som hade genomgått utbildningarna ordnade av projektet Den finska eken hade bekantat sig på 22

23 EXEMPEL PÅ UPPGIFTER I ANSLUTNING TILL VERLA: VERLA-FRÅGESPORT Begrepp som förekommer i uppgiften, t.ex. massabjörn, blir bekanta under undervisningen som ordnas i Verla. Frågesporten som ordnas i slutet av besöket visar att eleverna tillägnat sig kunskap om Verlas historia, om de kan besvara dessa frågor som kräver specialkunskap. 1. I gaveln på torkeriet finns ett årtal. Vilket? a b c Fabriken upphörde med sin verksamhet a b c I fabrikens torkeri arbetade fåglar. Var de a. tjädrar b. skator c. kråkor 4. Där arbetade också däggdjur. De var a. massabjörnar b. massavargar c. massalodjur 5. Papparken hängdes på tork med någons käftar. Var de a. näckens b. jordandens c. djävulensz 6. Käppen som kvinnorna använde för att lösgöra arken från maskinen var gjord av a. ek b. asp c. en 7. Fabrikschefen kallades a. hylsa b. patron c. projektil 8. I fabriken tillverkades a. handgjort papper b. handgjord kartong c. handgjort papp 9. Fabriken är belägen inom två kommuner. Dessa är a. Jaala-Kuusankoski b. Jaala-Iitti c. Jaala-Valkeala förhand med Verlas historia och ortens möjligheter beträffande världsarvs undervisning. De uppgjorde ett program som innehöll en guidad tur och att eleverna bekantade sig bruksområdet och de närbe lägna klippmålningarna. Under en och samma dag fick eleverna således bekanta sig med traktens kulturhistoria från en tid som omspänner ca 9000 år. Som stöd för besöket hade lärarna förberett stödmaterial, bl.a. frågesports frågor om Verla, tips för bildkonstuppgifter samt serie mallar för verkstäder. Förutom guidad musei verksamhet erbjuder området en idealisk miljö för lärare där man kan iaktta naturmiljön och genomföra bildkonstverkstäder. T.ex. en lerverkstad i närheten av klippmålningarna ger ett historiskt djup vid bearbetning av material. Vid Verlankoski har det funnits bosättning redan långt innan det fanns fabriksarbetare, skogsarbetare eller flottare i trakten. Den största förhistoriska klippmålning i Norra Kymmenedalen finns mitt emot fabriken. Vid åstranden finns en jämn plats där t.o.m. större grupper kan arbeta med lera eller göra egna klippmålningar på stora pappersark eller varför inte på stenar. Platsen lämpar sig också för dramapedagogiska pass som kan vara t.ex. episoder ur människornas liv i gångna tider då de begav sig på jakt eller fiske för att få mat. MAH Mera information om Verla och tjänsterna där finns på adressen: < 23