Effekter av jobbsökarinsatser via nätet

Transkript

1 Ura 2002:10 ISSN Effekter av jobbsökarinsatser via nätet - Erfarenheter från ett kontrollerat experiment AMS Pathric Hägglund Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet

2 Effekter av jobbsökarinsatser via nätet - Erfarenheter från ett kontrollerat experiment Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING EXPERIMENTET EXPERIMENTETS DESIGN INTERN VALIDITET EXTERN VALIDITET METOD VAD MÄTER VI? BESKRIVNING AV DATA VILKA ANMÄLER SIG TILL JOBBKLUBBEN? VILKA DELTAR I JOBBKLUBBEN? HUR AKTIVA ÄR DELTAGARNA I JOBBKLUBBEN? ANALYS EFFEKTEN AV JOBBKLUBBEN PÅ SANNOLIKHETEN ATT VARA I ARBETE 6/ Lönar det sig att vara aktiv i Jobbklubben? EFFEKTEN AV JOBBKLUBBEN PÅ SANNOLIKHETEN ATT FÅ ARBETE EFFEKTEN AV JOBBKLUBBEN PÅ DE ANSTÄLLDAS TID UTANFÖR AF AVSLUTANDE DISKUSSION...27 REFERENSER...30 BILAGA A...31 BILAGA B...32 Sid

3

4 1 Sammanfattning I början av sommaren 2002 påbörjades en försöksverksamhet där arbetssökande erbjöds möjligheten att via Internet delta i en jobbsökaraktivitet. Efter flera veckors marknadsföring av Jobbklubb på nätet på landets samtliga kundarbetsplatser samt AMS hemsida ams.se, ansökte 706 inskrivna vid arbetsförmedlingen om att få delta. Urvalet till aktiviteten skedde via randomisering, dvs. den ansökande lottades in i antingen den grupp som erbjöds tillträde (försöksgruppen), eller i den grupp som fick fungera som jämförelse (kontrollgruppen). Upplägget kan därmed beskrivas som experimentellt, vilket innebär att de beräknade effekterna utan reservation för selektionsproblem och med hög vetenskaplig acceptans kunnat beräknas. Resultaten visar följande: Jobbklubben ökar inte den genomsnittlige deltagarens sannolikhet att vara i arbete efter tre månader. Den beräknade genomsnittseffekten är negativ men inte statistiskt säkerställd. Aktiviteten uppvisar signifikant negativa effekter för bl.a. sökande 18-24, kvinnor, lågutbildade samt ett genomsnitt för gruppen som anmält intresse för deltagande via arbetsförmedlingen. Tvärtom förefaller sökande som anmält intresse via ams.se förbättra sina möjligheter att vara i arbete efter tre månader. Dessa deltagare är i genomsnitt något äldre, högre utbildade samt mer etablerade på arbetsmarknaden jämfört med sökande som anmält intresse via arbetsförmedlingen. 32 procent bland deltagarna som fick jobb återkom innan avläsningstidpunkten 6/9-02 jämfört med 23 procent i jämförelsegruppen. Då skillnader i anställningstidpunkt, samt karaktäristika bland de sökande som fick jobb inom försöks- respektive kontrollgrupp, beaktas, återstår en negativ, dock inte statistiskt signifikant, avvikelse. Uppföljningsperiodens inkluderande av sommarmånaderna juni, juli och augusti kan tänkas ha betydelse för resultatens giltighet för årets övriga månader. I synnerhet kan de aktivas sökintensitet förväntas vara lägre under denna period. Analysen ger emellertid inget stöd för att högre aktivitet i Jobbklubben ökar möjligheterna att få arbete. Då exempelvis sökande samt kvinnor var mer aktiva än genomsnittet, men trots detta hade negativt utbyte av deltagande, finns inget som talar för att ännu högre aktivitet bland dessa skulle haft en positiv inverkan. Emellertid har de studerade månaderna inneburit en överrepresentation av unga bland deltagarna vilket i sin tur påverkat genomsnittseffekten negativt. Det något större utbu- 1

5 2 det av tillfälliga arbeten har med största sannolikhet också medfört i genomsnitt kortare anställningar bland samtliga sökande. En policyrekommendation baserad på sannolikheten att ha arbete efter tre månader är att låta intresseanmälningar ske enbart via ams.se. Inte bara rekryteras då sökande med goda möjligheter att förbättra sina jobbchanser. De administrativa insatserna förknippade med att kontakta och eventuellt ersätta inaktiva deltagare kan också förväntas bli förhållandevis låga. En annan rekommendation är att rikta aktiviteten till något äldre sökande, detta sedan bortfallet, dvs. andelen som trots anmält intresse ändå inte deltar, i den yngsta åldersgruppen är stort samtidigt som sannolikheten till ett lyckat utfall är förhållandevis små. Interaktiva jobbsökarinsatser via nätet skulle kunna ses som en naturlig fortsättning på den Internetservice arbetsförmedlingen redan erbjuder de arbetslösa via i första hand sökande- och platsbank. Att döma av erfarenheterna från denna försöksverksamheten till Jobbklubb på nätet är intresset bland de arbetssökande emellertid att betrakta som svalt. Förutom att oväntat få sökande anmälde intresse vid starten var bortfallet betydande bland de som erbjöds möjligheten att delta. Dessutom var sökaktiviteten i genomsnitt mycket låg bland de som faktiskt deltog. Det är därför möjligt att tjänsten vid ett permanent införande endast kommer att nyttjas av en begränsad grupp arbetssökande, företrädesvis unga, högutbildade och på arbetsmarknaden relativt väletablerade. Den potentiella vinsten av förkortade arbetslöshetstider för denna grupp skall då ställas mot de kostnader, i huvudsak i form av personal, som servicen kräver. 2

6 3 1. Inledning AMS sökande- och platsbanker är sedan länge etablerade forum för arbetssökande och arbetsgivare att komma i kontakt med varandra. Dessa är exempel på hur självserviceinstrument kan ersätta traditionell förmedlingsservice och på så sätt möjliggöra en effektivare matchningsprocess. För att ytterligare utvidga den nya teknikens användningsområde är nästa steg att genom en högre grad av interaktivitet skapa förutsättningar för rationaliseringsvinster även beträffande jobbsökartjänsterna. Ett exempel på sådan service är Jobbklubb på nätet (hädanefter Jobbklubben ), där frivilliga sökande introduceras i ett jobbsökarprogram på Internet. Programmet består av en kursdel där färdigheter i att söka arbete lärs ut. Exempelvis ingår moment som att ordna med arbetsintyg och betyg samt skriva jobbansökningar och meritförteckningar. Deltagarna får dessutom tips om hur och var man kan hitta intressanta arbetsgivare samt hur man genomför en anställningsintervju på bästa sätt. De teoretiska avsnitten kompletteras med praktiska övningar där deltagarna får stöd och feed back av handledare, på nätet kallade coacher. Därutöver erhålls via diskussionsforum och on-line chat möjlighet till interaktivitet med andra deltagare. Deltagarna förväntas ha viss datorvana samt tillgång till och Internetuppkoppling. De väljer själva varifrån och när de vill arbeta, de förväntas dock arbeta i programmet i stort sett dagligen. 1 Jobbklubben har testats i mindre skala på utvalda orter sedan oktober Efter annonsering på arbetsförmedlingens (Af:s) kundarbetsplatser och AMS hemsida, ams.se, genomfördes den 15/5-02 och 5/6-02 två större intagningar. Urvalet till aktiviteten skedde via randomisering, dvs. den sökande lottades in i antingen den grupp som erbjöds tillträde (försöksgruppen), eller i den grupp som fick fungera som jämförelse (kontrollgruppen). Upplägget kan därmed beskrivas som experimentellt, vilket i dessa sammanhang är lika unikt som värdefullt. Det slumpmässiga urvalet är det enda sättet att undvika det s.k. selektionsproblemet där deltagare och icke-deltagare systematiskt avviker från varandra avseende oobserverade faktorer. Detta problem, som präglar all utvärdering där jämförelsegruppen skapas i efterhand, skapar trots hjälp av avancerade statistiska metoder osäkerhet i tolkningen av resultaten. Det randomiserade urvalet innebär att effekten av deltagande enkelt och med hög vetenskaplig acceptans kan beräknas. Trots ansatsens metodmässiga förtjänster är detta experiment det första inom arbetsmarknadens område sedan 1975 (Delander). Studien kan därför bli ett värdefullt bidrag inom den svenska arbetsmarknadsforskningen givet att kännedomen om, och acceptansen kring, metoden också når utanför forsknings- och utvärderingskretsar. 1 Deltagarna kan inte vara aktiva i jobbsökarprogrammet från arbetsförmedlingens kundarbetsplatser eftersom dessa ej är anpassade för det. Jobbsökarprogrammets kursinnehåll omfattar motsvarande en timmes aktivitet per dag i ungefär tre månader 3

7 4 Sverige, och i viss mån även Finland, är de första att med hjälp av den nya teknologin erbjuda sina arbetssökande interaktiva tjänster över nätet. Dokumenterade erfarenheter om servicens förmåga att effektivisera matchningen saknas dock ännu. Såväl inhemsk som utländsk forskning har emellertid påvisat gynnsamma effekter av traditionella jobbsökaraktiviteter, och däribland jobbklubbar, på förmågan att reducera arbetslöshetstider. 2 Inom sökteorin görs ingen distinktion mellan olika arbetsformer. Givet en grov indelning av den arbetslöses sökkanaler genererar en av Af initierad jobbsökarinsats ett positivt utfall då den ökade sökeffektiviteten via typiska förmedlingskanaler kan förväntas kompensera det potentiella bortfallet av sökande via andra kanaler. 3 Det som i fallet Jobbklubben möjligtvis skulle kunna tala för att en positiv effekt uteblir är, för det första, att resonemanget förutsätter att deltagaren agerar rationellt och använder de sökkanaler som har störst möjlighet att ge avkastning. Eftersom innehållet i jobbsökarprogrammet på förhand är okänt och arbetsformen oprövad, kan denna bedömning vara svår att göra för den sökande. För det andra försämrar den nya arbetsformen möjligheten att kontrollera att deltagarna på ett tillfredsställande sätt tillgodogör sig kursinnehållet. Till skillnad från den traditionella Jobbklubben vars aktiviteter utgår från gruppövningar enligt ett på förhand bestämt schema, ställer den nya Jobbklubben högre krav på den enskildes förmåga att arbeta självständigt. I nästa avsnitt presenteras experimentets genomförande samt dess betydelse för resultatens interna och externa validitet. Med intern validitet avses i vilken utsträckning de beräknade effektmåtten mäter det som avsetts, medan den externa validiteten kan sägas mäta resultatens giltighet för aktiviteten i ett permanent sammanhang. I det påföljande metodavsnittet diskuteras mer ingående fördelarna med experimentell kontra ickeexperimentell utvärdering samt hur det beräknade effektmåttet justeras för bortfall. I avsnitt 5 ges en ingående presentation av försöks- respektive kontrollgrupp samt en beskrivning av hur insorteringen av sökande till deltagande sett ut. I analysen ges sedan svar på i vilken utsträckning Jobbklubben uppfyllt sitt syfte att hjälpa den sökande att komma i arbete, dessutom studeras i vilken utsträckning sökande lyckas behålla arbetet. Avslutningsvis sammanfattas dessa resultat samt de slutsatser som kan dras utifrån de praktiska erfarenheter det kontrollerade experimentet givit i denna studie. 2 Se Martin & Grubb (2001) för internationell översikt samt AMS 1991:20. 3 van den Berg och van der Klaauw (2001) delar in den arbetslöses sökkanaler i två grupper. Den ena kan i dessa sammanhang sägas inbegripa typiska förmedlingskanaler, dvs. Af:s platstidning, Af-internet samt förslag och anvisningar från Af:s personal. Den andra är mer informell och inkluderar kanaler utanför Af, dvs. tips från vänner och bekanta, tidningsannonser samt direktkontakt med arbetsgivare. 4

8 5 2. Experimentet 2.1 Experimentets design Måndagen den 29/4-02 lades information om Jobbklubb på nätet ut på kundarbetsplatserna (KAP) runt om på landets arbetsförmedlingar. 4 De arbetssökande fick en kortfattad redogörelse för målet med aktiviteten samt via en länk möjlighet att fylla i en intresseanmälan som avsåg startdatumet 15/5-02. Ingen platsgaranti utfärdades, tvärtom informerades om att antalet platser var begränsat. Anmälningstiden, som uppgick till två veckor, var en avvägning mellan att samla in ett så stort antal intresserade som möjligt och samtidigt minimera antalet som hann lämna Af innan starten. Vid anmälningstidens slut kunde emellertid konstateras att antalet intresserade, 346 stycken varav 290 inskrivna vid Af, var i minsta laget varför ytterligare en intagningsomgång var önskvärd. Efter att ha låtit en slumpvalsgenerator utse vilka av de anmälda som skulle få tillgång till aktiviteten, samt via innehållandes ett lösen informerat vederbörande, gjordes ytterligare en upptäckt; endast ett fåtal av deltagarna loggade in i programmet. För att fler skulle bli aktiva beslutades därför att de sökande senast två veckor efter starten antingen via eller telefon skulle kontaktas, dels för att påminnas om att denne numera hade tillträde till aktiviteten, och dels för att informeras om att denna möjlighet endast skulle gälla t.o.m. 7/6-02. Därefter skulle den sökandes lösen bli ogiltigt. 5 Förhoppningen var att detta hot om utestängning skulle förmå de sökande att gå in i programmet åtminstone en gång. Så skedde också, cirka hälften av de som ursprungligen blev erbjudna att delta loggade in sig i jobbsökarprogrammet. I den andra intagningsomgången som inleddes den 21/5-02, och vars startdatum fastställdes till den 5/6-02, användes samma tillvägagångssätt. I denna runda annonserades inte bara på KAP utan också på AMS egen hemsida (ams.se), varför hela 497 (varav 416 från sökande inskrivna vid Af) ansökningar inkom. Experimentresultatets relevans bestäms i hög grad av i vilken utsträckning försöksverksamhetens utformning och omgivande förutsättningar påminner om de som kommer att gälla vid aktivitetens reguljära utförande. I detta experiment har ett avsteg gjorts från denna riktlinje; istället för att utesluta inaktiva deltagare, dvs. deltagare som inte arbetat tillräckligt aktivt med Jobbklubbens aktiviteter, har samtliga, efter det ursprungliga hotet om utestängning, haft möjlighet att själv bestämma arbetstempo utan risk för indraget lösen. Detta pga. de lite speciella omständigheter uppföljningsperioden, dvs. sommarmånaderna och i synnerhet juli, erbjuder. Eftersom den sökande knappast kan förväntas vara lika aktiv under denna period hade en strikt tillämpning i detta avseende riskerat leda till ett ännu större bortfall. Noteras bör också att ingen närmare granskning av att de 4 Se exakt hur denna information såg ut i Bilaga A. 5 I praktiken fick således deltagarna ungefär tre veckor på sig att en första gång ta del av Jobbklubbens innehåll. 5

9 6 ansökande faktiskt uppfyllde kriterierna för deltagande genomfördes. Om i synnerhet tillgången till dator kunnat kontrolleras hade bortfallet sannolikt blivit mindre. Det är viktigt att framhålla att de båda intagningsgrupperna, dvs. försöks- och jämförelsegrupp i respektive intagning, trots att de i analysen senare kommer att slås ihop och betraktas som en enhet, är helt skilda från varandra. De två intagningarna ska i praktiken kunna betraktas som separata experiment. Av största betydelse är exempelvis att ingen sökande som lottades in i första intagningsgruppens jämförelsegrupp gavs möjlighet att ingå i den andra intagningsgruppens eftersom denne då skulle riskerat att lottas in i försöksgruppen. Centralt i ett kontrollerat experiment, vid sidan av det randomiserade urvalet, är också att uppföljningsperioden hålls ren. Med det menas att ingen tillhörandes jämförelsegruppen tillåts deltagande så länge uppföljningen pågår. Uppföljningsperioden sträckte sig i detta exempel fram t.o.m. 6:e september vilket motsvarar drygt tre, samt tre, månader för respektive intagningsgrupp. För att en positiv, eller negativ, effekt av deltagande skall kunna upptäckas bör den följaktligen uppstå relativt snabbt. Till skillnad från exempelvis en arbetsmarknadsutbildning vars potentiellt positiva inverkan på den arbetslöses chanser att lämna arbetslöshet i praktiken är förpassad till efter utbildningen, innebär Jobbklubbens utformning att gynnsamma effekter skulle kunna påträffas ganska tidigt. 6 I tabell B1 och figur och B1 sammanfattas urvalsprocedur samt intagnings- och uppföljningsprocess. 2.2 Intern validitet Trots det kontrollerade experimentets kända fördelar, exempelvis vad gäller att undvika selektionsproblem, finns ett antal problem som utan en väl genomtänkt experimentdesign och noggranna förberedelser kan leda till att resultaten blir svåra att tolka. Nedan presenteras några av de vanligast förekommande fallgroparna. Om experimentet som sådant påverkar berörda parter att agera på ett sätt de annars inte skulle ha gjort uppstår s.k. randomiseringsbias. Med andra ord skulle experimentet i sig inverka på utfallet. Av resonemanget följer att ju färre som har kännedom om att en utvärdering pågår, desto mindre är risken för bias. I de specifika omständigheterna omgärdandes Jobbklubben var varken deltagare eller icke-deltagare underrättade om att ett experiment pågick. Endast nödvändig administrativ personal, dvs. en liten grupp på AMS, tre heltidscoacher samt ett antal deltidscoacher, hade denna information. Sannolikheten för randomiseringsbias i resultaten är därför mycket liten, även om det inte helt kan uteslutas. Oavsett utvärderingsmetod finns alltid risken att icke-deltagare erbjuds ett nära substitut till programmet eller aktiviteten (substitutionsbias). Denna möjlighet accentueras av att 6 Uppföljningsperioden kommer eventuellt förlängas t.o.m. 6/12-02 vilket skulle ge möjlighet att följa försöks- och kontrollgrupp i ytterligare tre månader. 6

10 7 de som visat intresse för Jobbklubben kan förväntas ha vissa gemensamma kännetecken, exempelvis datorvana. Substitutionsbias skapar problem i tolkningen av resultaten eftersom icke-deltagarnas skeende inte på ett trovärdigt sätt kan sägas representera händelseförloppet i avsaknad av aktiviteten. Det som talar för förekomsten av substitutionsbias i det aktuella experimentet är det stora bortfallet bland sökande som erbjudits möjligheten att delta. Detta antyder att de sökande inte ansett att aktiviteten innehar en särställning i förhållande till andra aktiviteter. Det som framförallt talar emot närvaron av substitutionsbias är att Jobbklubben inte är någon heltidssysselsättning, den sökande förväntas endast vara aktiv en timme om dagen. Det förefaller därför osannolikt att en sökande, i händelse av inlottning i kontrollgruppen, alls skulle erbjudas ett alternativ. Dessutom är Jobbklubben öppen för alla typer av sökande. Ansökande återfinns bland såväl öppet arbetslösa med kort inskrivningstid som långtidsarbetslösa programdeltagare. Detta torde ytterligare minska risken för gemensamma insatser för sökande som inte erbjöds möjligheten att delta. Som helhet får risken för substitutionsbias därför betraktas som marginell. Den potentiella förekomsten av s.k. undanträngning bör också kommenteras. Sådan uppstår då deltagare erbjuds och accepterar jobb som annars gått till sökande i kontrollgruppen. Insatsen får därmed en omfördelande snarare än en sysselsättningshöjande effekt, vilket i vissa fall ändå kan motiveras. Risken för undanträngningseffekter minskar med arbetskraftsefterfrågan och ökar med insatsens relativa storlek. Stora insatser på mindre lokala arbetsmarknader kan förväntas medföra stor undanträngning. Det motsatta förhållandet skulle snarast kunna karaktärisera situationen i Jobbklubben, det blygsamma antalet deltagare i kombination med den geografiska spridningen innebär med största sannolikhet att problemet är litet. Avslutningsvis kan kontrollerade experiment i vissa sammanhang anses oetiska eftersom sökande i jämförelsegruppen förnekas möjligheten att delta under uppföljningsperioden. Emellertid faller detta argument om insatsen inte ingår i Af:s ordinarie service utan, som i detta fall, genomförs i en pilot- eller förstudie. Sökande som lottas in i kontrollgruppen berövas därmed ingenting de annars skulle haft möjlighet till, istället kvarstår de i samma position de skulle stått i även utan pilotverksamheten. Om antalet ansökningar dessutom, som i fallet med Jobbklubben, överstiger antalet lediga platser förefaller det också mest rättvist att låta lotten avgöra vilka som skall få delta. Att argumentera för det oetiska i att utestänga sökande som vill vara med är att samtidigt argumentera för ett direkt införande av aktiviteten, utan förstudie. Eftersom deltagande i praktiken skulle kunna ha negativa konsekvenser, exempelvis på den sökandes möjligheter att få jobb, är detta, ur etisk synvinkel, knappast att föredra. Sammantaget förefaller utvärderingsdesignen, i kombination med Jobbklubbens inbyggda egenskaper, kunna undvika de allvarligaste fallgroparna förenade med kontrollerade experiment. Detta följer Björklund & Regnér (1996) som konstaterar att jobbsökarakti- 7

11 8 viteter och jobbklubbar är särskilt väl lämpade för utvärdering med hjälp av denna metodik. Detta eftersom de vanligaste problemen i dessa sammanhang enklast kan undvikas. I föreliggande exempel bidrar i synnerhet aktivitetens begränsade krav på arbetsinsats samt geografiska spridning till att minska risken för substitutions- respektive undanträngningseffekter. Det slutliga omdömet måste därför bli att förutsättningarna för att det beräknade effektmåttet mäter det som avsetts är goda. 2.3 Extern validitet En fråga som också hänger intimt samman med vilka slutsatser som kan dras utifrån den beräknade effekten är i vilken utsträckning resultaten är giltiga för aktiviteten i dess permanenta genomförande och miljö. Den externa validiteten kan sägas beskriva hur väl experimentets yttre omständigheter stämmer överens med de som är tänkta att gälla för aktiviteten i dess ordinarie utförande. För att få ett så policyrelevant effektmått som möjligt finns all anledning att i möjligaste mån efterlikna en skarp situation. En intressant fråga i sammanhanget är i vilken utsträckning experimentets målpopulation överensstämmer med den tänkta målpopulationen. I intagningarna erbjöds samtliga inskrivna vid Af, oavsett arbetslöshetsstatus, att söka plats i Jobbklubben. Denna breda ansats skall uppfattas som en utgångspunkt eftersom den möjliggör en nedbrytning i delgrupper som, beroende på resultaten, kan bidra till en senare avgränsning till grupper med särskilt stor glädje av aktiviteten. 7 Det är därför möjligt att den slutliga målpopulationen kommer att avvika från den som studerats här. Detta kan i första hand förväntas avspeglas i utfallet för den genomsnittlige deltagaren. En pilotverksamhet genomförs nästan alltid i mindre skala, dvs. med mindre resurser, än i dess tänkta utförande. Detta tar sig oftast uttryck via avgränsningar till bestämda, i regel icke-slumpmässigt utvalda, geografiska arbetsmarknadsområden vilket i sin tur ger upphov till osäkerhet kring resultatens giltighet på riksnivå. Frånvaron av geografisk koppling mellan sökande och Af-personal är emellertid huvudpoängen med Jobbklubben. Den sökande kan arbeta med programinnehållet hemifrån och samtidigt vara i kontakt med en coach lokaliserad i en annan del av landet. Detta har en gynnsam inverkan på möjligheterna att genomföra en relevant förstudie eftersom en sådan inte behöver avgränsas till vissa lokala arbetsmarknader och deras specifika arbetsmarknadsförhållanden. Deltagarna får därför automatiskt en geografisk spridning som är representativ för deltagarna i hela landet. Till bristerna i experimentets externa validitet hör uppföljningsperiodens tid på året, dvs. sommarmånaderna juni-augusti. Dessa månader sägs präglas av låg aktivitet på arbetsmarknaden vilket skulle försämra möjligheterna att utläsa eventuella effekter av aktiviteten på kort sikt. Emellertid motsägs denna bild delvis i figur B2 där sannolikheten att 7 Alternativt en utveckling av aktivitetens funktionssätt så att missgynnade grupper ska ha mer att vinna på att deltaga. 8

12 9 få arbete redovisas vid olika tidpunkter på året. 8 Det sker visserligen en reduktion av utflödet till alla typer av arbeten under juli månad. Denna kompenseras dock av ett högre utflöde till kortare anställningar i juni och en högre omsättning till tillsvidareanställningar under augusti månad. Faktum är att sannolikheten att få ett arbete under perioden juni-augusti i genomsnitt överstiger årsgenomsnittet. Denna ökning drivs i synnerhet av anställningar av visstidskaraktär, men sannolikheten att få en tillsvidareanställning är i genomsnitt bara marginellt lägre än under året i övrigt. 9 De kortare anställningarna kan f.ö. i stor utsträckning förväntas tillfalla den yngsta gruppen av sökande. Dessa, och då främst studerande skolungdom, är likaledes väl representerade vid Af under dessa månader. Sommarmånaderna har, som tidigare konstaterats, föranlett att kraven på deltagarnas aktivitet i Jobbklubben sjunkit. I Jobbklubbens ordinarie utförande, dvs. i den aktivitet som föregick experimentet respektive den som är avsedd att gälla efteråt, ersätts inaktiva sökande med nya för att på så sätt bibehålla möjligheten till interaktivitet mellan deltagarna inom varje enskild jobbklubb. Då Jobbklubben bygger på frivillighet hade krav på aktivitet i experimentet sannolikt inneburit ett större bortfall. Bland deltagarna kan emellertid en genomsnittligt högre sökaktivitet förväntas ha gynnsamma effekter. Dessutom kan utbytet deltagare sinsemellan, i form av framförallt diskussionsforum och on line-chat, i experimentet förväntas ha blivit lidande då det i synnerhet inledande bortfallet inte ersattes. Betydelsen av detta är svårt att sia om eftersom vi saknar information kring hur frekvent dessa möjligheter till interaktivitet skulle utnyttjats, samt vilken nytta de skulle gjort. Den genomsnittligt lägre aktiviteten under juli månad, samt det faktum att inaktiva deltagare inte ersattes någon gång under uppföljningsperioden, kan också föranlett att aktiva sökande åtnjutit mer tid och uppmärksamhet än vad de under normala omständigheter skulle fått. Betydelsen av denna potentiella snedvridning av coachinsatser reduceras emellertid troligen av att semestertider även omfattat Af:s personal. Sammantaget finns vissa reservationer i resultatens giltighet beträffande de i uppföljningsperioden inkluderade månaderna. Inte i första hand avseende den genomsnittliga efterfrågan på arbetskraft, utan snarare gällande deltagarnas sökaktivitet samt platsernas varaktighet. 8 Utflödet avser Antalet till Af inrapporterade nya platser (tabell B2) följer i stort samma mönster som övergången till arbete, med ett undantag; inrapporterade platser med kort varaktighet är under uppföljningsperioden lägre än årsgenomsnittet. Detta beror på att sommarvikariaten rapporteras till Af redan i början av året. 9

13 10 3. Metod Det grundläggande utvärderingsproblemet består i att deltagarnas skeende i frånvaro av Jobbklubben inte kan observeras. Detta skapar ett behov av en kontroll- eller jämförelsegrupp vars skeende får representera deltagarnas alternativa händelseförlopp. För att kunna ge deltagande i Jobbklubben, och eventuella skillnader i utfall mellan försöksoch kontrollgrupp, en kausal tolkning fordras att grupperna är likställda avseende bakomliggande faktorer som skulle kunna ha en inverkan på utfallet. I icke-experimentella studier försöker man uppnå detta genom att inkludera och konstanthålla för dessa faktorer i statistiska modeller. Skulle någon, exempelvis svårkvantifierbar men för utfallet betydelsefull, variabel utelämnas riskerar emellertid den beräknade effekten att bli vilseledande. Det enda sättet att garantera att systematiska skillnader mellan grupperna inte föreligger är att slumpmässigt utse försöks- respektive kontrollgrupp. På så sätt undviks per definition kopplingen mellan deltagande och bakomliggande faktorer, och sedermera det slutgiltiga utfallet, varvid eventuella skillnader i utfall mellan grupperna oreserverat kan härledas till deltagande. Således är skillnaden i andelen som fått jobb i respektive grupp en icke-biased estimator på Jobbklubbens effektivitet. Inom statistiken är den exakta innebörden av en sådan estimator att om det randomiserade urvalet upprepades många gånger skulle den genomsnittliga avvikelsen mellan försöks- och kontrollgrupp motsvara den sanna effekten. Eftersom vi här endast utför experimentet en gång finns alltså en risk att slumpmässiga avvikelser mellan grupperna genererar ett något missvisande resultat. Genom att placera effektmåttet i ett intervall som tar hänsyn till denna osäkerhet, och genom att använda statistiska test, kan dock risken för felaktiga slutsatser undanröjas. Här kommer också de statistiska metoderna till användning. Genom att likställa de slumpmässigt uppkomna avvikelserna i de observerbara bakomliggande faktorerna, kan variansen kring effektmåttet reduceras. Detta får till följd att mindre effekter av deltagande lättare kan påträffas eftersom kravet på statistisk signifikans i parametern som indikerar deltagande minskar. I analysavsnittet kommer därför en statistisk analys att komplettera de enklare effektberäkningarna. En viktig iakttagelse är att fördelen med slumpmässighet i urvalet inte per automatik kan överföras till alla försöksgruppens delgrupper. Tidigare konstaterades att en stor andel av de som anmälde intresse för Jobbklubben och som fick tillträde, sedan aldrig loggade in i programmet. Ur ett analytiskt perspektiv behöver detta inte vara ett problem under förutsättning att orsaken är känd och motsvarande individer kan identifieras i gruppen av icke-deltagare. Ett sådant exempel är sökande som hinner få jobb innan datumet för tillträde. I fallet med Jobbklubben utgör dessa emellertid endast ett fåtal. Majoriteten av bortfallet beror istället på att ansökan om deltagande i Jobbklubben inte är bindande. Den sökande har möjlighet att, om den så önskar, dra sig ur utan risk för sanktioner. 10 Detta till skillnad från ett arbetsmarknadspolitiskt program som är tvingande såtillvida 10 Den andra sidan av samma mynt är givetvis att fler kan förväntas anmäla sig. 10

14 11 att en vägran kan innebära nedsatt, och i förlängningen indragen, dagsersättning. Att, trots möjligheten, välja att inte delta är en handling vars sannolikhet kan förväntas vara korrelerad med vissa karaktäristika hos den sökande. Exempelvis kan deltagarna i genomsnitt antas vara mer aktivt sökande än icke-deltagarna. Därmed skulle utfallet för hela kontrollgruppen, där ju motsvarande icke-deltagare ingår, inte längre kunna förväntas representera det alternativa utfallet för deltagarna i försöksgruppen. Denna systematik måste i analysen beaktas. I följande steg illustreras hur effektmåttet justeras för andelen sökande som trots möjlighet valde att avstå från deltagande. 11 I ekvation 1 representerar E den totala effekten av deltagande för gruppen som erbjudits tillträde i Jobbklubben. Denna är ett vägt genomsnitt av effekten för deltagare ( E ) och effekten för icke-deltagare ( E ), vars respektive proportion av erbjudandegruppen motsvaras av P d och P id. d id E = P E + P E (1) d d id id Om vi antar att effekten av Jobbklubben är noll för de som väljer att avstå deltagande, återstår: E E d = (2) P d då vi löser ut effekten av deltagande för de som deltar. Ekvation 2 ges en mycket intuitiv tolkning, nämligen; effekten av deltagande för de som deltar är den totala effekten av deltagande för gruppen som givits möjligheten att delta, dividerat med den andel som faktiskt deltog. Observera att möjligheten att upptäcka effekter av deltagande minskar med storleken på bortfallet. Ju färre deltagare i förhållande till icke-deltagare, desto tydligare skillnader fordras med andra ord. Man kan också notera att E och E, dvs. den genomsnittliga effekten av att erbjudas möjlighet att delta respektive den genomsnittliga effekten av deltagande för de som deltar, sammanfaller då bortfallet är noll, dvs. då P = 1. d d 11 Resonemang och notation följer Orr (1999). 11

15 12 4. Vad mäter vi? Ett rimligt mått på hur framgångsrikt Jobbklubben fungerar är andelen som efter en viss tid är i arbete. Insatsens fokus på coachstödda jobbsökaraktiviteter, snarare än kompetenshöjande åtgärder, syftar till en direkt matchning mellan sökande och arbetsgivare. Därmed inte sagt att sökande inte även på längre sikt skulle kunna dra nytta av deltagande i Jobbklubben. Inom ramen för denna studie utvärderas emellertid endast aktivitetens kortsiktiga (tre månader) effekter. Med effekt i detta sammanhang avses skillnaden i det observerade utfallet som deltagare och utfallet som skulle realiserats i avsaknad av Jobbklubben. Eftersom en person vid en given tidpunkt låter sig studeras i endast ett tillstånd uttalar vi oss inte om effekten för den enskilde. Istället studeras genomsnittseffekter, antingen för hela gruppen som erbjöds möjligheten att delta, eller för gruppen som faktiskt deltog. 12 Utöver det angivna huvudmåttet kommer analysen också mer explicit studera Jobbklubbens effekter på utflödet till jobb samt efterföljande varaktighet utanför Af. Utfallen för deltagarna i Jobbklubben kommer oavsett analys att jämföras med utfallen för icke-deltagarna. I avsaknad av substitutionsbias inbegriper de sistnämndas aktiviteter en representativ kombination av Af:s ordinarie service. Denna kombination behöver emellertid inte vara representativ för alla sökande vid Af, utan endast för den kategori av sökande som frivilligt anmäler sig till Jobbklubben. Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att deltagarna även under uppföljningsperioden har tillgång till Af:s ordinarie serviceutbud. Resultaten skall således tolkas utifrån hur väl aktiviteten fungerar som ett komplement, snarare än ett substitut, till den övriga verksamheten. 12 I den internationella litteraturen avser dessa mått the average treatment effect of being offered treatment respektive the average treatment effect on the treated. 12

16 13 5. Beskrivning av data Intagningsprocessen till Jobbklubben leder till bortfall i flera led. I ett första skede försvinner ansökande som inte har någon notering i arbetslöshetsregistret, däribland personer med utelämnade eller ofullständiga personuppgifter. Efter randomisering in i respektive experimentgrupp elimineras ytterligare sökande som uppgivit felaktig adress och/ eller inte längre är aktuella som sökande vid Af. Det sistnämnda är en förutsättning för att den enskildes händelseförlopp skall kunna följas i Händelsedatabasen. I det slutgiltiga urvalet ingår 706 personer vars personkaraktäristik och arbetslöshetshistorik beskrivs närmare i tabell Vilka anmäler sig till Jobbklubben? De uppställda kriterierna för deltagande, dvs. tillgång till dator med och Internetuppkoppling samt datorvana, kan förväntas leda till att de ansökande i genomsnitt skiljer sig från övriga inskrivna vid Af. En jämförelse mellan försöks- och kontrollgrupp i kolumn 4 och 5 i tabell 1, och ett tvärsnitt av samtliga inskrivna 15/5-02 (kolumn 6), ger en bild av hur denna självselektion yttrar sig. Män är överrepresenterade i Jobbklubben. Detta hänger bl.a. samman med den höga andelen kvinnor i gruppen deltids- och timanställda, vilka i sin tur är tydligt underrepresenterade bland de som anmält sig. Med tanke på den moderna teknologi som används som arbetsverktyg är den låga medelåldern, 32 år, också väntad. Bland de ansökande återfinns en större andel i de två yngsta ålderskategorierna jämfört med genomsnittet, medan det motsatta gäller för de två äldsta åldersgrupperna. Eftersom yngre i genomsnitt har en sämre förankring på arbetsmarknaden är andelen med rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning (a-kassa) också förhållandevis låg. Utbildningsnivån är generellt sett hög, bland ansökande har procent någon erfarenhet av högskolestudier jämfört med knappt 20 procent bland övriga. Vidare uppfattas Jobbklubben som mer attraktivt i storstadslänen jämfört med framför allt skogslänen. 13 Detta stämmer överens med AMS sökandeundersökningar som visar att Internettjänsterna utnyttjas mer flitigt i storstäderna. 14 Även interlokalt sökande, dvs. inskrivna som söker arbete över ett större geografiskt område, är mer benägna att visa intresse för aktiviteten. Denna till synes större motivation skulle möjligen kunna härledas till att dessa sökande i genomsnitt kan förväntas vara närmare utförsäkring Till kategorin storstadslän räknas Stockholm, Västra Götaland samt Skåne. I gruppen skogslän ingår Värmland, Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Resterande län, däribland Södermanland, Östergötland, Halland och Örebro m.fl. räknas till kategorin övriga län. 14 Kommande AMS-rapport. 15 Efter första februari 2001 kan det geografiska sökområdet avgränsas de första 100 ersättningsdagarna. 13

17 14 Den genomsnittlige ansökanden har påbörjat ca fem arbetsmarknadspolitiska program och ca nio öppna arbetslöshetsperioder. Detta är oväntat mycket, inte minst med tanke på dennes låga genomsnittsålder. Emellertid är längden på såväl den senaste inskrivningsperioden som den totala inskrivningstiden kortare än för ett genomsnitt av samtliga inskrivna. 16 Till kategorin har arbete den 6/9-02 räknas de som lämnat öppen arbetslöshet, program eller subventionerat arbete, för ett osubventionerat arbete under uppföljningsperioden. Inkluderas gör även en del av de sökande som vid uppföljningsperiodens början befann sig i arbete men under perioden bytte sökandekategori till en annan typ av arbete. 17 Intressant att notera är att den genomsnittlige ansökanden den 6/9-02 tenderar att vara i arbete i mindre utsträckning än övriga inskrivna. Detta antyder självselektion in i aktiviteten av sökande med i genomsnitt sämre chanser att få arbete. Avvikelser mellan försöks- och kontrollgrupp samt deltagare och icke-deltagare kommenteras närmare i analysavsnittet. 5.2 Vilka deltar i Jobbklubben? Som tidigare konstaterats består försöksgruppen av såväl deltagare som icke-deltagare. Av 386 ansökande som erbjöds plats i Jobbklubben valde endast 207 (54 %) att gå in i jobbsökarprogrammet. I kolumn 1 och 2 redovisas fördelningen av deltagare och ickedeltagare inom olika sökandekategorier bland de som erbjöds tillträde. Om bortfallet är större än genomsnittet (46%) råder underrepresentation av den specifika sökandegruppen, om bortfallet är mindre är gruppen överrepresenterad. Storleken på bortfallet framgår av kolumn 3. I flera avseenden skiljer sig viljan att deltaga mellan olika sökandekategorier. Tydliga tendenser framträder både vad gäller ålder och utbildningsnivå. I den yngsta ålderskategorin är bortfallet ca 58 procent, vilket skall jämföras med endast 27 procent i gruppen 55+. Ett likaledes linjärt samband återfinns mellan bortfall och utbildningens längd. Medan sökande utan grundskoleutbildning uppvisar ett betydande bortfall är situationen den motsatta för sökande med minst två års högskoleutbildning. Ålderns och utbildningens betydelse för deltagande återspeglas också i sökt yrke där teoretisk specialkompe- 16 Relativt många av de sökande befinner sig i Aktivitetsgarantin, dessa behöver emellertid inte ingå i kategorin programdeltagare eftersom de också kan vara i arbete. Exakt hur stor andel av de ansökande de utgör är svårt att utläsa eftersom vissa har ett utträdesdatum ur Aktivitetsgarantin trots att de fortfarande är inskrivna. Detta skulle bl.a. kunna bero på att datumet för utträde, som bestäms på förhand, inte förnyats. Beroende på hur man räknar uppgår andelen deltagare i Aktivitetsgarantin därför till mellan tio och tolv procent. 17 Sökande som per 6/9-02 är avaktualiserad av orsak 1-4 (arbete) räknas som arbetande, oavsett inskrivningsstatus vid starten. Detsamma gäller de som vid avläsningsdatumet är ombytessökande. Till kategorin arbetande räknas även de som är i tillfälligt arbete givet att de vid experimentstarten stod som deltidseller timanställda. 14

18 15 tens och högskoleutbildning oftare är ett krav jämfört med kompetens inom service, omsorg och försäljning. Bland deltagarna finns också en högre andel sökande med relevant yrkesutbildning, a-kassa samt större geografiskt sökområde. Lägger man därtill att deltagarna i betydligt större utsträckning står registrerade som öppet arbetslösa, istället för som framförallt programdeltagare, kan man konstatera att deltagarna i de flesta avseenden förefaller vara en mer kvalificerad grupp av sökande i högre grad redo att ta ett arbete. En intressant iakttagelse är att bortfallet är mer än dubbelt så stort då anmälan till Jobbklubben gjorts via Af:s KAP (kundarbetsplats) istället för ams.se. En förklaring skulle kunna vara att inte alla av de som anmäler sig via KAP har tillgång till egen dator, vilket är en förutsättning för att senare kunna arbeta i jobbsökarprogrammet. 18 I tabell B3 framträder emellertid ytterligare skillnader mellan Tabell 1: Personkaraktäristik samt arbetslöshetshistorik för försöks- respektive kontrollgrupp. Försöksgruppen är uppdelad i deltagare och icke-deltagare (procent) Deltagare (1) Försöksgrupp Kontrollgrupp Ickedeltagare (2) Bortfall (3) Genomsnitt Erbjudna (4) Genomsnitt Ej erbjudna (5) Genomsnitt alla inskrivna (6) Man 55,1 59,8 48,4 57,3 57,2 49,8 Kvinna 44,9 40,2 43,6 42,7 42,8 50,2 Ålder ,7 35,8 57,7 28,8 26,6 16, ,2 31,3 42,1 34,5 35,0 25, ,3 20,7 46,8 20,5 20,9 24, ,5 10,1 37,5 12,4 12,8 20,3 55-5,3 2,2 26,7 3,9 4,7 14,0 Genomsnittålder 33,7 31,2-32,5 32,9 38,7 Utbildning Ej Grundskola 2,9 7,3 68,4 4,9 6,6 10,4 Grundskola 12,1 16,8 54,5 14,2 17,8 21,1 Gymnasium 36,7 44,1 51,0 40,2 43,1 49,1 Eftergymnasial utbildn. <2 år 10,1 9,5 44,7 9,8 7,5 5,7 Eftergymnasial utbildn. >=2 år 36,7 22,3 34,5 30,1 24,1 13,6 Forskarutbildning 1,4 0,0 0,0 0,8 0,9 0,2 18 Det går alltså inte att via KAP få tillträde till Jobbklubben. 15

19 16 Tabell 1 (forts) Försöksgrupp Deltagare (1) Kontrollgrupp Ickedeltagare (2) Bortfall (3) Genomsnitt Erbjudna (4) Genomsnitt Ej erbjudna (5) Genomsnitt alla inskrivna (6) Hemlän Storstadslän 58,9 59,2 46,5 59,1 56,9 40,9 Skogslän 16,4 11,7 38,2 14,2 14,1 26,5 Övriga 24,6 29,1 50,5 26,7 29,1 32,6 Sökt yrke Ej hänförbart yrke 6,8 7,8 50,0 7,3 10,6 15,0 Ledningsarbete 2,9 0,0 0,0 1,6 0,6 1,0 Teoretisk specialkompetens 25,6 10,6 26,4 18,7 17,5 6,8 Kortare högskoleutbildning 16,9 8,9 31,4 13,2 15,0 9,1 Kontors-, kundservicearbete 10,6 11,2 47,6 10,9 15,0 12,4 Service, omsorg, försäljning 14,5 25,7 60,5 19,7 20,6 21,6 Jord-, skogsbruk, fiske 0,5 1,1 66,7 0,8 0,9 2,3 Hantverksarbete 8,7 13,4 57,1 10,9 5,6 11,1 Maskin-, transportarbete 8,2 6,7 41,4 7,5 6,9 11,3 Ingen särskild yrkesutbildning 5,3 14,5 70,3 9,6 7,2 9,4 Erfarenhet i sökt yrke Ja 70,5 70,9 46,5 70,7 65,0 66,9 Nej 29,5 29,1 46,0 29,3 35,0 33,1 Utbildning i sökt yrke Ja 64,3 55,3 42,7 60,1 58,8 47,4 Nej 35,7 44,7 51,9 39,9 41,3 52,6 Sökt arbetstid Heltid 53,1 52,0 45,8 52,6 51,9 51,1 Deltid 2,4 2,2 44,4 2,3 2,8 7,3 Heltid/deltid 44,4 45,8 47,1 45,1 45,3 41,6 Arbetslöshetsersättning Ingen 22,2 29,6 53,5 25,6 27,5 17,4 KAS 13,5 17,3 52,5 15,3 18,8 7,9 A-kassa 64,3 53,1 41,7 59,1 53,8 74,8 Arbetshandikapp Ja 7,2 10,6 55,9 8,8 10,9 20,0 Nej 92,8 89,4 45,5 91,2 89,1 80,0 16

20 17 Tabell 1 (forts) Försöksgrupp Deltagare (1) Kontrollgrupp Ickedeltagare (2) Bortfall (3) Genomsnitt Erbjudna (4) Genomsnitt Ej erbjudna (5) Genomsnitt alla inskrivna (6) Medborgarskap Svensk 83,6 83,2 46,3 83,4 84,7 89,7 Nordisk 3,4 2,8 41,7 3,1 1,9 2,0 Utomnordisk 13,0 14,0 48,1 13,5 13,4 8,2 Interlokalt sökande Ja 25,1 15,1 34,2 20,5 21,9 13,6 Nej 74,9 84,9 49,5 79,5 78,1 86,4 Arbetslöshetshistorik Antal program 4,1 4,7-4,4 5,2 3,8 Antal arbetslöshetsperioder 7,5 8,3-7,9 9,0 6,4 Inskrivningstid, (pågående) år 1,1 1,1-1,1 1,1 2,2 Inskrivningstid (totalt), år 4,4 4,5-4,4 4,8 5,7 Ansökningskanal Kundarbetsplats (KAP) 59,9 84,4 54,9 71,2 68,8 - ams.se 40,1 15,6 25,2 28,8 31,3 - Status vid experimentstart Öppet arbetslös 64,3 47,5 39,0 56,5 52,8 55,5 I jobb 10,6 14,0 53,2 12,2 12,8 26,4 I program 25,1 38,5 57,0 31,3 34,4 18,0 Har arbete 6/ ,5 10,6-13,2 15,9 16,8 Antal/Genomsnitt , Urvalet alla inskrivna består av 6,616 observationer vilket utgör ett tvärsnitt motsvarandes en procent av populationen. grupperna som går i samma riktning som avvikelserna mellan deltagare och ickedeltagare. En slutsats är således att den konstaterade insorteringen av en viss typ av sökande till deltagande i stor utsträckning kan tillskrivas personer som anmält sig via ams.se. Detta är en mer homogen grupp sökande med större motivation och med i genomsnitt bättre förutsättningar på arbetsmarknaden än den som anmält sig via KAP. 17

21 Hur aktiva är deltagarna i Jobbklubben? Liksom ett stort bortfall försvårar möjligheterna att identifiera effekter av aktiviteten, har låg aktivitet bland de som deltar samma inverkan. I tabell 2 redovisas hur aktiva deltagarna i Jobbklubben varit i olika avseenden, tre mått finns tillgängliga i data; antal inloggade minuter, antal inloggningstillfällen samt hur stor andel av jobbsökarprogrammets kursmaterial den sökande tagit del av. 19 Dessvärre kan konstateras att det förhållandevis låga deltagarantalet åtföljts av en likaledes låg aktivitet bland de som deltog. Minst 40 procent har endast varit inloggad i programmet vid ett enda tillfälle. Minst 50 procent har noll procent avklarade i jobbsökarprogrammet. Motsvarande andel har varit inloggade i programmet i 83 minuter eller mindre. Eftersom man i praktiken kan vara inloggad i programmet utan att ta del av kursinnehållet är antalet inloggade minuter, liksom antal inloggningstillfällen, inget bra mått på hur aktiva de sökande i praktiken varit. I tabell B4 presenteras hur stor andel av jobbsökarprogrammets övningsuppgifter olika sökandekategorier i genomsnitt gjort per inskrivningsvecka. Hänsyn har alltså tagits till exakt start- och slutdatum för den enskilde. Att endast knappt hälften arbetat aktivt i jobbsökarprogrammet avspeglas i att deltagarna i genomsnitt gjort endast 1,6 procent av kursinnehållet per vecka. Aktiviteten varierar emellertid mellan olika sökandegrupper. Exempelvis är kvinnor mer än dubbelt så aktiva som männen. En ännu större skillnad föreligger mellan sökande med och utan eftergymnasial utbildning, där de förstnämnda arbetar mer intensivt. Något oväntat är deltagare som vid experimentstarten befinner sig i arbete eller i program mer aktiva än genomsnittet medan det motsatta gäller sökande som är öppet arbetslösa. Deltagare som ansökt om deltagande via KAP bidrar, till skillnad från de som ansökt via ams.se, avslutningsvis till att höja genomsnittsaktiviteten. Sammanfattningsvis är de sökandegrupper där det initiala bortfallet är som lägst också de mest aktiva inom Jobbklubben. Kvinnor, äldre och högutbildade uppvisar samtliga en sökintensitet över genomsnittet. Mot bakgrund av det omfattande bortfallet motsvarande 46 procent av den potentiella deltagargruppen, försämrar den låga aktiviteten bland deltagarna ytterligare möjligheterna att utläsa effekter av Jobbklubben. Eftersom effekterna, som tidigare konstaterats, måste kunna urskiljas i utfallet för försöksgruppen som helhet, fordras mycket tydliga effekter bland de som deltagit för att de ska kunna identifieras. 19 Det sista måttet avser mer exakt andelen avklarade övningsuppgifter. Det är emellertid i praktiken möjligt att ta del av hela kursinnehållet utan att göra några övningsuppgifter. Kursmaterialet består som tidigare beskrivits av övningsuppgifter kopplade till olika läsavsnitt. För vissa uppgifter, dock inte alla, krävs ett godkännande från coachen för att det aktuella avsnittet skall kunna tillgodoräknas. 18

22 19 Tabell 2: Tre olika mått på deltagarnas aktivitet inom Jobbklubben Decil Antal inloggningar Andel avklarade övningsuppgifter i jobbsökarprogrammet Antal inloggade minuter

23 20 6. Analys I detta avsnitt studeras effekter på den sökande av deltagande i Jobbklubben. Analysen kan delas in i tre delar; i den första, huvudanalysen, mäts och jämförs jobbfrekvens i försöks- respektive kontrollgrupp vid en viss tidpunkt (6/9-02) för såväl ett genomsnitt av samtliga deltagare som för ett genomsnitt av olika deltagargrupper. Dessa enkla jämförelser ger insikt i för vilka Jobbklubben haft en positiv, alternativt negativ, inverkan. Emellertid kan förväntas att vissa faktorer, exempelvis ålder och utbildning, är starkt korrelerade varför kausualitet blir svårt att fastställa. För att underlätta tolkningen av resultaten genomförs därför en skugganalys som studerar en delgrupp i taget, samtidigt som övriga observerade faktorer konstanthålls. 20 I analysens andra avsnitt introduceras ett alternativt mått på framgång, nämligen hur stor andel som under uppföljningstiden fick arbete. Detta mått avser komplettera huvudanalysen och är intressant eftersom eventuella skillnader mellan detta och huvudmåttet antyder avvikelser i sannolikheten att återkomma till Af. Avslutningsvis studeras mer explicit tiden utanför Af för de som fått arbete i försöks- respektive kontrollgrupp. Givet att denna tid motsvarar tid i arbete ges ett direkt mått på varaktigheten och kvaliteten på de jobb som erhållits. 6.1 Effekten av Jobbklubben på sannolikheten att vara i arbete 6/9-02 I tabell 3 framgår att en lägre andel av de som erbjöds tillträde till Jobbklubben efter tre månader var i arbete jämfört med kontrollgruppen, 13,2 respektive 15,9 procent. Skillnaden, -2,7 procentenheter eller 17,0 procent, motsvarar genomsnittseffekten av att erbjudas deltagande i Jobbklubben. Ur policyhänseende får emellertid genomsnittseffekten av deltagande för de som deltog betraktas som mer intressant. Detta och föregående mått överensstämmer under förutsättning att alla som erbjuds möjligheten att delta faktiskt gör det. Det betydande bortfallet i Jobbklubben innebär emellertid att en justering är nödvändig. Eftersom en sådan beräkning endast väger upp differensen mellan försöks- och kontrollgrupp med den andel som faktiskt deltog, förstärks den ursprungliga bilden. 20 Probit-analysen presenteras i tabell B5 och tar hänsyn till skillnader i kön, ålder, utbildning, länstillhörighet, sökt yrke, erfarenhet, önskad arbetstid och utbildning i sökt yrke, arbetshandikapp, medborgarskap, arbetslöshetsersättning, interlokalt sökande, arbetslöshetshistorik i form av antal påbörjade program och arbetslöshetsperioder samt längd i den aktuella inskrivningsperioden och totalt, val av ansökningskanal samt status vid experimentstarten. 20