Hornsparken. - entré till parkernas stad

Transkript

1 Hornsparken - entré till parkernas stad

2

3 Hornsparken - entré till parkernas stad

4 Innehåll Förord 5 Bakgrund 7 Den norra entrén 7 Glanshagtorn träd värda att bevara 7 Inspirerad av rörelse 10 Parken i ljus och mörker 10 Processen 12 Skissfas En bild säger mer än tusen ord 12 Projektering 12 Entreprenad 12 Aktörer/Medverkande 14 Januari 2010 Utarbetad av Nina Lindegaard, landskapsarkitekt, Malmö stad Johan Moritz, ljusdesigner, Malmö stad Peter Gustafsson, projektledare, Malmö stad Claes Andersson, ombud, Malmö stad Birgitta Hjertberg, informatör, Malmö stad För mer information kontakta Nina Lindegaard, Johan Moritz eller Peter Gustafsson, gatukontoret, Malmö stad, Fotografier och skisser: Nina Lindegaard, Johan Moritz, Peter Gustafsson, Birgitta Hjertberg, Mats Wirén, Torbjörn Andersson, Drago Prvulovic,

5 Några av Malmös vackraste träd är en grupp med sex vitblommande glanshagtorn som står i den östra utkanten av den gamla kvartersstaden. De står nära både den gamla och nya stadsinfarten från grannen Lund. Där har de stått nästan helt övergivna alltsedan de omgivande bostadshusen revs någon gång på 60-talet. De vackert blommande träden har glatt några förbipasserande och i övrigt tytt sig till ett åldrigt mullbärsträd snett över gatan. Planerna för platsen har varit många och växlande. Oavsett vilket har träden bett för sina liv, vilket har hörsammats av stadens styrande. Träden har också längtat efter en ny anständigare omgivning. Deras önskan har äntligen blivit bönhörd. Det blev inga nya bostadshus i kvartersform. Istället blev det ett modernt stadsnära köpcentrum till glädje för det närbelägna Värnhemstorget. Trädens bön och längtan hördes också av landskapsarkitekten Nina Lindegaard och hennes kollegor på Gatukontoret. Med utgångspunkt från träden och att platsen ligger vid de två lundainfarterna gestaltade Nina en entrépark. Den kan liknas vid en lekfullt gestaltad signatur för Malmö - parkernas stad. Glanshagtornen kommer att få nya vänner det resliga och likaså vitblommande, väldoftande pagodträdet (ett av Malmös profilträd) har lovat att flytta in. Träden kommer att planteras på mjukt svepande, upphöjda terrasser, och därifrån kasta sina blickar mot norr och hälsa alla besökare välkomna till Malmö. Vårens blomsterlökar och en ljussättning kommer att bidra till att ge parken en egen atmosfär. Inte tillbakablickande utan som en framåtriktad gest. Flanerande malmöbor kommer att se hur glanshagtornen tar ny sats och ser framtiden an de växer en tum till, blommar lite mer, trivs med sina nya vänner och ser Malmö utvecklas och förnyas. Gunnar Ericson Stadsträdgårdsmästare

6

7 Bakgrund Länge hade man inom Malmö stad diskuterat och planerat hur området för Malmös norra entré skulle utformas. Läget, omringat av stora trafikerade gator, begränsade vad området kunde innehålla. Runt millenniumskiftet togs en detaljplan fram för ett upplevelsecentrum. Förslaget på vad ett sådant centrum kunde innehålla togs fram av det danska företaget TK Development och Fojab Arkitekter ritade förslaget. Detaljplanen medgav också plats för bostäder i kvarteret Svante och en park, den som nu fått namnet Hornsparken. Detaljplanen antogs av Kommunfullmäktige 2002 men eftersom den överklagades var det inte förrän 2005 som den vann laga kraft.. Samtidigt som detaljplanen antogs började man på gatukontoret utreda hur gatorna och parken runt byggnaderna skulle utformas för att anpassas till de nya förhållandena. Ombyggnad av gatorna utförs mellan Den norra entrén En öde rivningstomt, några enstaka träd, parkeringsplatser och stora reklamskyltar. Under många år var det så Malmö tog emot sina besökare norrifrån via Stockholmsvägen. Nu finns här ett modernt affärs- och upplevelsecentrum, Entré. Norr om byggnaden växer en annorlunda och spektakulär park fram, en entré till Parkernas stad. Huvudidén för parken har varit att ge Malmö en värdig entré norrifrån efter 30 år av väntan och förväntan. I området finns sex glanshagtorn, (Crategus lavelei), kvar från 1930-talet, de anses vara ett av landets vackraste trädbestånd. Hur parken planerades från start till färdig handling beskrivs under rubriken Processen. Glanshagtorn träd värda att bevara De sex befintliga glanshagtornsträd (Crategus lavelei) som står i området har värderats som ett av de 10 mest intressanta trädobjekten i Svenska parker och trädgårdar enligt programmet för odlad mångfald, POM, som har sin bas på Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp. Anledningen är att träden är de största och bäst utvecklade individerna av glanshagtorn i landet, kanske i hela Norden. Träden är nästan 80 år gamla och i mycket gott skick. Eftersom glanshagtornen anses vara så värdefulla har de påverkat utformningen av den delen av parken. Fem av träden står nu i en grupp medan det sjätte står en bit bort. Detta träd kommer under våren 2010 att flyttas till de andra. För att skapa de bästa förutsättningar för trädet har man noggrant förberett flytten under flera år. Med förbättring av trädens växtförhållanden och en god skötsel kan flera av träden leva i ytterligare minst 50 år.

8

9

10 Inspirerad av rörelse Gestaltningen av parken har inspirerats av all den rörelse som trafiken utgör i området. En utmaning var att göra något av den fyra meter höga muren som avgränsar Entrés lastgata mot parken. Parkens bärande idé har varit terrasserna som slingrar sig fram och klättrar upp till en höjd på två meter mot muren och därmed bryter ner intrycket av den höga muren.. Terrasserna kommer att vara gräsbeväxta och kanterna kommer att vara gjorda av omväxlande cortenstål eller spegelblankt stål. På de olika avsatserna planteras grupper av träd. Den översta terrassen ansluter till muren och draperas med murgröna. Inslag av cortenstål, spegelblankt stål och murgröna kommer att dyka upp även på muren. Materialen är få för att ge parken ett rent uttryck. Den axel som är en förlängning av Stockholmsvägen och som fortsätter genom Entrébyggnaden, har varit en bärande idé i utformningen av byggnaden. Axeln hålls fri från träd i parken och framhävs under våren av blåa lökväxter. I parkens östra del kommer en fristående skiva av cortenstål omfamna det befintligt beståndet av glanshagtorn. Även om möjligheten finns, kommer inte majoriteten av Malmöborna att röra sig i parken. De flesta kommer enbart att få en visuell upplevelse av parken. Parken i ljus och mörker Dagsljusintrycket kommer att vara det som skiftar mest i uttryck. Morgonens slagskuggor byts raskt till en, av huset, överskuggad plats som sedan förgylls av solnedgång som ger betraktaren ett gott avslut på dagen. När mörkret faller ges platsen en känsla av uppåtsträvande och i vissa delar svävande. De två cortenstålsbanden belyses nära och med en intensitet som dominerar i förhållande till byggnaden. Varje träd får ett ljus släpande på stammen från en närliggande strålkastare i marken. Dessa två ljussatta element kommer att på ett subtilt sätt låta platsen framträda som ett fjärde uttryck i natten. Glanshagtornsträden i parken kommer att belysas på ett traditionellt sätt.

11

12 Processen Gatukontoret har använt en annorlunda arbetsprocess i projektet med Hornsparken. Vid planeringen användes en tredimensionell virtuell modell för att levandegöra idéer och tankar. Därmed har det varit lättare att förstå hur utformningen av platsen kommer att bli och snabbare kunna starta med genomförandet. Skissfas En bild säger mer än tusen ord Eftersom gestaltningen av parken utgår från rörelse i både horisontell- och vertikalriktning såg man direkt resultatet av de linjer och höjder som vi ritat i den virtuella tredimensionella modellen som vi använde som skissverktyg. Och vi kunde ställa oss frågan; Blir det som vi har tänkt oss? Vi förädlade och förfinade det tredimensionella underlaget tillsammans med ett konsultföretag för att få fram den digitala tredimensionella bilden. Vi producerade illustrativa stillbilder och en kortfilm som visar parkens uttryck både dag som natt. Projektering För att kunna förmedla den digitala informationen omvandlades den till ett användarvänligare format. Det digitala materialet tillsammans med åskådliga stillbilder lämnades över till konsulten som genomförde detaljprojekteringen. Projekteringen var en skapande process där gatukontoret och konsulten, som arbetade med lösningar för de olika detaljerna i parken, samarbetade. Vi hade som krav att en kostnadsberäkning för genomförandet skulle presenteras av konsulten inför varje möte. Det har varit ett stöd under hela processen. Entreprenad Inför byggstart med den anlitade entreprenören gjordes en presentation för samtliga inblandade. Presentationen innehöll bakgrund, idéer, planering och förväntat resultat av parken. Allt för att förmedla och skapa förståelse för det tänkta slutresultatet. Ett antal byggledare anlitades som stöd för de olika fackområdena. Även de har blivit introducerade i projektet på samma sätt som entreprenören med bilder och film.

13

14 Aktörer/Medverkande Malmö stad Gatukontoret Stadsbyggnadskontoret Fastighetskontoret Projektering Atkins Sverige AB Skanska Sverige AB Skanska Teknik KR Ljusdesign Ingvar Sjöstrand Birkholm Planteskola A/S Möllegårdens Planteskole A/S Entreprenad Veidekke Sverige AB Mattias Tidman Plåt & Svets AB Thage Anderssons byggnads AB Skanska Sverige AB Region Väg och Anläggning Syd Serviceförvaltningen Malmö stad YIT Sverige AB RGS90 Sverige AB PR Markdesign AB Hifab AB ÅF Infrastruktur AB A Ek Byggkonsult CBB Byggkonsult AB CHJ Konsult Teknikfunktion AB Ramböll Sverige AB Konsult Kenneth Håkansson Byggadministration Harald Olsson AB Smålands Polymerteknik AB D-Miljö AB TABAB Utredning/Entreprenad Glanshagtorn VIÖS AB Rune Bengtsson SLU Alnarp Landscape Service Sweden AB Arbor Syd AB Övriga samarbetspartners TK Development A/S Skanska Sverige AB Region Hus Syd FOJAB arkitekter AB Ledningsägare

15

16