Landstingsstyrelsens föredragningslista

Transkript

1 Landstingsstyrelsens föredragningslista Sammanträdet den 1 december 2011 Tid: Lokal: Landstingshuset, styrelserummet

2 Val av protokolljusterare...3 Slutlig föredragningslista...3 Närvarorätt...3 För kännedom...3 Rapporter från styrelseledamöter...3 Information om regionfrågan...3 Landstingsdirektörens rapport...4 Stipendium till Elisabeth Holmgrens minne...4 Återremitterat ärende - Förutsättningar för att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck...4 Förändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten Landstingsstyrelsens regler och riktlinjer Delegering av beslutanderätt...6 Rätt att under år 2012 underteckna vissa handlingar...6 Subventionering av vissa preventivmedel...7 Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag Landstingsgemensamt övrigt...7 Fördelning inom ramen för kommunikationer...11 Fördelning inom ramen för näringspolitik...12 Plan för användning av 2012 års ram för folkhälsoarbete...13 Medel till långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan...16 Överenskommelse om politisk samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg...17 Uppdrag att bilda Folkhälsocentrum...20 Vårdval Norrbotten införande av prestationsbaserad ersättning inom området levnadsvanor...22 Investeringar Försäljning av markområde i Kalix...25 Revisionsrapport Landstingets följsamhet till riktlinjer och rutiner för höftfrakturer...25 Yttrande över betänkandet Spara i goda tider- för en stabil kommunal verksamhet ( SOU 2011:59)...26 Yttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård (SOU 2011:55)...31 Projektstöd nationella minoriteter och kulturell mångfald...31 Bildande av North Sweden Datacenter Location AB...32 EuropaDirekt-kontoret Representant i AER:s arbetsgrupp...35 Ägardirektiv till Norrbottens Energikontor AB...36 Ägardirektiv till BD Pop AB...38 Ägardirektiv till Filmpool Nord AB...39 Ägardirektiv till IT Norrbotten AB

3 Val av protokolljusterare Val av en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. I tur: Mattias Karlsson (M) 1 Slutlig föredragningslista Fastställelse av slutlig föredragningslista för sammanträdet. 2 3 Närvarorätt Fastställelse av i vilken utsträckning dagens sammanträde ska vara offentligt. För kännedom Delegationsbeslut m m enligt bilaga. 4 5 Rapporter från styrelseledamöter 6 Information om regionfrågan 3

4 7 Landstingsdirektörens rapport Dnr Stipendium till Elisabeth Holmgrens minne 9 Återremitterat ärende - Förutsättningar för att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck Dnr Tidigare behandling Björn Lundqvist (NS) och Kenneth Backgård (NS) väckte under år 2007 en motion i rubricerade fråga och föreslog att landstingsstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa masscreening i länet av män och kvinnor över 65 års ålder för spårning av livshotande bråck på stora kroppspulsådern. Vid sin behandling av motionen den 14 februari 2008 beslutade landstingsfullmäktige att bifalla motionen. Efter genomförd utredning beslutade landstingsstyrelsen ( ) att remittera frågan till Norrlandstingens regionförbund för beredning av chefssamrådet i allmän kirurgi. Regionförbundets handläggning Chefssamrådets beredning av ärendet redovisades till förbundsdirektionen vid dess sammanträde den 1 december Direktionen beslutade då att ge samtliga regionlandsting tillfälle att yttra sig i ärendet innan direktionen slutligt behandlade frågan. Efter det att regionlandstingen yttrat sig beslutade direktionen för regionförbundet ( 28-11)att rekommendera landstingen att införa ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck. 4

5 Fortsatt handläggning Den utredning som låg till grund för att ärendet remitterades till regionförbundet för yttrande byggde på förutsättningen att landstinget självt skulle bygga upp och genomföra undersökningarna. Kostnaderna per år för att genomföra screening av en ålderskohort (ca 1800 män varav ca 85 procent bedöms delta i screeningen) bedömdes i utredningen till ca 0,7 mkr vilket motsvarar ca 440 kronor per undersökning. Beredningen inom regionförbundet har utmynnat i ett förslag som innebär att Västerbottens läns landsting åtar sig, genom avtal med Norrbottens läns landsting, att utföra undersökningarna. Förutsättningarna för verksamheten har därmed förändrats och förutsätter att ett avtal upprättas mellan parterna. I jämförelse med att bedriva verksamheten i egen regi beräknas kostnaderna bli knappt 400 kronor per undersökning genom ett tjänsteköp från Västerbottens läns landsting. Mot denna bakgrund bör landstingsstyrelsen därför ta ställning till förbundsdirektionens rekommendation och om den antas ge biträdande landstingsdirektören för hälso- och sjukvårdsdivisionerna i uppdrag att ta upp förhandlingar med Västerbottens läns landsting i syfte att teckna ett avtal om verksamheten. Landstingsstyrelsen föreslås fatta följande beslut: 1 Rekommendationen antas vilket innebär att ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta pulsåderbråck ska införas i landstinget avseende män från och med 65 års ålder. Införandet ska ske snarast möjligt. 2 Biträdande landstingsdirektören för hälso- och sjukvårdsdivisionerna ges i uppdrag att ta upp förhandlingar med Västerbottens läns landsting i syfte att teckna ett avtal om verksamheten. 3 Kostnaderna finansieras genom att ta i anspråk 0,7 mkr av styrelsens anslag för oförutsedda utgifter år För år 2013 och framåt beaktas medelsbehovet vid beredningen av landstingsplanen. 10 Förändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten 2012 Dnr Förslag till ändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten år 2012 har utarbetats. Ändringarna fastställs. 5

6 11 Landstingsstyrelsens regler och riktlinjer 2012 Dnr Förslag till regler och riktlinjer för landstingsstyrelsen år 2012 har utarbetas. Förslaget fastställs. 12 Delegering av beslutanderätt Dnr Med utgångspunkt i kommunallagen och gällande reglemente har landstingsstyrelsen att delegera delar av sin beslutanderätt. Förslag till delegationsordning har upprättats. Förslaget fastställs. 13 Rätt att under år 2012 underteckna vissa handlingar Dnr Landstingsstyrelsen har att fastställa vem eller vilka som ska ha teckningsrätt för landstinget under år Ordföranden Kent Ögren och t f landstingsdirektör Gunnar Persson var för sig, eller den de i sitt ställe för särskilda fall utser, ges fullmakt att för 6

7 landstinget under år 2012 underteckna avtal, kontrakt, låne-, köpe-, borgens- och andra jämförbara handlingar. 2 Som villkor för fullmakten gäller att beslut i den sak respektive handling avser ska ha fattats av behörig instans inom landstinget. Enligt beslutsförslaget. Beslut 14 Subventionering av vissa preventivmedel Dnr Landstingsfullmäktige beslutade den 17 november 2011 ( ) om ändrade regler för vissa subventionerade preventivmedel: Alla receptbelagda preventivmedel (p-piller, minipiller, p-stav, p-plåster, p-ring, hormonspiral, p-spruta, pessar och kopparspiral) för ungdomar under 26 år subventioneras till 100 procent av kostnaden. Dagen-efter-piller (NorLevo) för ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de ges vid ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler och jourcentraler. Kostnaden för preventivmedel finns hos division Primärvård och är inte fördelad per vårdcentral. Förändringen medför en kostnadsökning på 3,3 mkr. 1 Merkostnaden 3,3 mkr år 2012 anvisas till division Primärvård. 2 För år 2012 anvisas medlen från landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter. Därefter inarbetas kostnaden i landstingsplanen. 15 Vidarefördelning av landstingsfullmäktiges anslag Landstingsgemensamt övrigt Landstingsfullmäktige har avsatt 1 422,7 mkr till landstingsgemensamt övrigt. Dessa medel ska dels användas för IT-utveckling, finansiering av landstingets andel i nationella IT-strategin, VAS-utvecklingsplan, gemensamma projekt och läkemedelskommitté m m totalt 67,3 mkr. 7

8 Resterande fördelas enligt nedan: Mkr Landstingsbidrag 2012 Förändring jämfört med 2011 exkl prisförändring Vårdval Norrbotten 1 076,8-15,6 Privatvård 66,1 65,3 Patientförsäkringen 23,8-4,0 Alarmeringstjänster 4,9 Stödpersonsverksamheten 1,8 Forskning/utveckling/utbildning inom hälso- och 29,9 4,2 sjukvård Norrlandstingens regionförbund, förbundsverksamhet 1,2 Läkemedel 25,7 Folkhälsa 2,0 Övrigt hälso- och sjukvård 14,2-1,0 Summa hälso- och sjukvård 1 246,4 48,9 Tandvård Viss tandvård för vuxna 24,4 Barntandvård, kundvalsmodellen 59,3-1,3 Summa tandvård 83,7-1,3 Övrigt Jämställdhet 1,0 Projekt skanning av journaler 0,0-8,0 Omsorgstagare i utomlänsvård 1,1 Röda korset Flyktingcenter 0,8 Framnäs Hälsokälla projekt 0,0-3,6 Landstingsstyrelsens oförutsett 8,3 Landstingsstyrelsens ordförande 0,4 Förbättringsarbete 3,1 1,0 Stipendium bästa förbättrings-/utvecklingsarbete 0,1 Avgift till Sveriges kommuner och landsting 5,8-0,2 Länsövergripande organisationer och råd 4,7 0,2 Summa övrigt 25,3-10,6 Summa totalt 1 355,4 37,0 8

9 Vårdval Norrbotten Medel avsatta för vårdvalet fördelas/utbetalas per månad till godkända vårdcentraler i Norrbotten. Förändringen avser en neddragning p g a minskad befolkning samt besparing på 2 procent, glesbygds- och avståndsersättning, laboratorieprover, ändrat kostnadsansvar för läkemedel, sjukvårdsrådgivning i Luleå samt ökning för delegerad sjukvård, utomläns vård och merkostnader för vaccinering för Hepatit B. Privatvård Anslaget (66,1 mkr) finansierar Vittangi vårdcentral, eftersom den inte ingår i vårdval Norrbotten 2012, och 50 procent av kostnaderna för dels privatpraktiserande läkare med allmänmedicinskkompetens, dels privatpraktiserande sjukgymnaster. Resterande 50 procent finansieras av vårdcentralerna i vårdval Norrbotten. Patientförsäkringen Anslaget (23,8 mkr) avser skadepremie till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Dessutom betalas under finansiella kostnader 5,7 mkr en reversränta. Alarmeringstjänster Gemensamt med staten och flertalet av länets kommuner ansvarar landstinget för alarmeringsverksamheten i länet. Den operativa delen av verksamheten, bl a ambulansdirigering, utförs av SOS-centralen i Luleå. Anslaget för 2012 är 4,9 mkr. Stödpersonsverksamheten Anslaget (1,8 mkr) används till arvoden och reseersättningar för stödpersoner till patienter som är tvångsintagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård. Forskning och utveckling samt utbildning inom hälso- och sjukvård Landstinget avsätter 29,9 mkr för forskning och utbildning. Anslaget riktas till forsknings- och utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvårds- och tandvårdsverksamhet i landstinget och Norra regionen, till andra stöd för forskningen samt basfinansiering av landstingets FOU-enhet samt den regionaliserade läkarutbildningen enligt nedan. Projekten ska: Ge underlag för utvärdering av verksamheten. Ge bidrag och uppslag till utveckling och effektivisering av verksamheten samt stimulera den enskildes kompetensutveckling. 9

10 Mkr Landstingsbidrag 2012 Förändring jämfört med 2011 exkl prisförändring Forskarskola (NLL/LTU) 2,0 Forskarstöd: - Andra yrkeskategorier än läkare 1,0 - Riktade medel till universitetslektorer Umeå 0,5 - Läkare kopplade till regionala läkarutbildningen 2,8 Landstingsfinansierade lektorat (läkare) 1,5 Landstingsfinansierade doktorander utanför 1,0 forskarskola (ej läkare) Stöd till Evidensbaserad vård 0,3 Sökbara forsknings och utvecklingsmedel inom NLL 1,5 Forskningsmedel i norra regionen - Visare Norr 0,7 Medfinansiering forsknings ALF-medel 0,4 Medlemskap i FOU.nu plattform 0,1 Riktade FoU insatser 0,2 FoU-enheten 4,2 Forskning och utveckling 16,2 0,0 Regionala läkarutbildningen 13,7 4,2 Summa 29,9 4,2 Läkemedel Anslaget för läkemedel på 25,7 mkr fördelas enligt nedan: Budget 2012 Förändring jämfört med 2011 exkl prisförändring Nya läkemedel 16,6-1,3 Läkemedelsenhet, delårseffekt 1,3 1,3 Producentobunden utbildning 0,7 Moms på receptläkemedel 4,0 Hantering av sällanläkemdel, läkemedelservice, 2,2 uppföljning mm Hyra 0,9 Summa 25,7 0,0 Folkhälsa Anslaget på 2,0 mkr fördelas senare. Övrigt hälso- och sjukvård För övrig hälso- och sjukvård avsätts 14,2 mkr fördelat på arbete med vävnadsdirektivet 1,2 mkr, vaccinering HPV 2,5 mkr, biobanken för navelsträngsblod 0,4 mkr, Tobias registret 0,1 mkr samt för särskilda insatser för utveckling av hälso- och sjukvården 10,0 mkr. Kostnadsansvar för viss vuxentandvård Anslaget på 24,4 mkr ska användas för tandvård och administration av tandvård till vissa patientgrupper. 10

11 Kundvalsmodell inom barn- och ungdomstandvård För finansiering av Folktandvårdens och den privata tandvårdens åtaganden avseende barn- och ungdomstandvård anslås 59,3 mkr. Minskningen 1,3 mkr jämfört med 2011 avser färre barn. Jämställdhet Anslaget på 1,0 mkr fördelas senare. Omsorgstagare i utomlänsvård I samband med skatteväxlingen 1996 övertog länets kommuner ansvaret för omsorgstagarna inom Norrbotten. De omsorgstagare som var bosatta utanför länsgränsen har landstinget fortfarande ansvar för. Inga nya omsorgstagare tillkommer. Anslaget för 2012 är 1,1 mkr. Oförutsett till landstingsstyrelsen Anslaget för landstingsstyrelsens oförutsett är 8,3 mkr och till landstingsstyrelsens ordförandes förfogande avsätts 0,4 mkr. Förbättringsarbete Till landstingsdirektörens förfogande avsätts för förbättringsarbete 3,0 mkr och 0,1 mkr till stipendier i verksamheten. Avgift till Sveriges Kommuner och Landsting Förbundsavgiften till Sveriges Kommuner och landsting är totalt 5,8 mkr för år Avgiften baseras på medelskattekraften i riket 2011 och antal invånare i länet Länsövergripande organisationer, förbund och råd Det totala anslaget är 4,7 mkr, varav länsövergripande organisationer 3,5 mkr, samordningsförbund 1,0 mkr (Activus i Piteå och Pyramis i Luleå 0,4 mkr vardera, Consensus i Älvsbyn 0,2 mkr) samt länspensionärsråd och länshandikappråd 0,2 mkr. Vidarefördelningen fastställs. 16 Fördelning inom ramen för kommunikationer Dnr Landstingsfullmäktige har bemyndigat landstingsstyrelsen att fördela anslaget till kommunikationer Ramen för kommunikationer enligt landstingsplan är för 2012 totalt kr. 11

12 Från anslaget till kommunikationer fördelas enligt nedan Ägartillskott Länstrafiken i Norrbotten AB enligt ny finansieringsmodell Norrbotniabanan AB Norrtåg Medfinansiering Medfinansiering och förskottering av järnvägsplan för Norrbotniabanan, delsträckan Skellefteå Piteå Tågtrafik Summa Ram för kommunikationer enligt LP Återstår att fördela 0 17 Fördelning inom ramen för näringspolitik Dnr Landstingsfullmäktige har bemyndigat landstingsstyrelsen att fördela anslaget till näringspolitik för Ramen för näringspolitik enligt landstingsplan är totalt kr. Från anslaget till näringspolitik fördelas enligt nedan Ägartillskott Almi Företagspartner Nord AB Filmpool Nord AB BD Pop AB Norrbottens Energikontor AB North Sweden European Office ehealth Innovation Centre (EIC) vid Luleå tekniska universitet Network of Excellence in Energy Technology vid Luleå tekniska universitet Verksamhetsbidrag till organisationer Teknikens Hus Coompanion Norrbotten Ung Företagsamhet i Norrbotten

13 Hushållningssällskapet Norrbottens Forskningsråd Swedish Lapland Tourism Medlemsavgifter Medlemsavgifter till AER, CPMR och SERN. Centrum för Riskanalys och Riskhantering vid Luleå tekniska universitet Norrlandsförbundet Norrtåg Projekt Hälsa, innovationer och tillväxt Kompetensförsörjning och generationsväxling Kraftsamling Regionala utvecklingsmedel Regionala utvecklingsmedel Regionala utvecklingsmedel riktat till unga Kontor EU-projektkontor Näringslivskontor Summa Ram för näringspolitik enligt LP Återstår att fördela ur ramen Plan för användning av 2012 års ram för folkhälsoarbete Dnr Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2011 att avsätta 2 mkr per år under perioden till landstingets folkhälsoarbete. Landstinget arbetar på flera fronter för en bättre folkhälsa i Norrbotten. I divisionerna pågår ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som en integrerad del av ordinarie verksamhet. Landstinget samverkar också med andra aktörer för att främja folkhälsan i länet. Samverkan sker t ex med länsstyrelsen i frågor om alkohol och droger och med de lokala folkhälsoråden i kommunerna i olika konkreta aktiviteter. 13

14 I samband med genomförandet av kommunernas och landstingets gemensamma folkhälsopolitiska strategi är samverkan med kommunerna, främst genom de lokala folkhälsoråden, en viktig framgångsfaktor. Även nationellt och internationellt deltar landstinget i olika sammanhang för att främja folkhälsan, bl a genom arbete i Assembly of European Regions. Mot bakgrund av pågående arbete föreslås att landstingets särskilda ram för folkhälsoarbete under 2012 används till följande prioriterade områden. Samverkan för en bättre hälsa i Norrbotten Kommuner och landsting är motorer i det breda lokala och regionala arbetet och viktiga aktörer för att intentionerna i målområdena i den nationella folkhälsopolitiken ska kunna uppnås. Ingenstans kan så många olika folkhälsoområden påverkas som i kommunernas och landstingens dagliga arbete. Med denna bakgrund har landstinget och Kommunförbundet Norrbotten arbetat fram en gemensam plattform för det folkhälsopolitiska arbetet i Norrbotten. Arbetet har utformats som en strategi som syftar till att dels ge hälsoaspekterna möjlighet att vägas in i beslut på alla nivåer, dels fungera som inspirationskälla i det konkreta folkhälsoarbetet. Kommuner och landsting har under 2007 ställt sig bakom strategin och nu pågår arbetet med att genomföra och förverkliga innehållet i praktiskt arbete. Två prioriterade områden i genomförandet är tobak och övervikt/fetma. Tillsammans med landstinget i Västerbotten bedriver landstinget projektet Tobaksfri Duo, som genom kontraktsskrivning mellan vuxna och ungdomar ska stimulera till tobaksfrihet. Metoden är från hösten 2011 en del av ordinarie verksamhet, men arbetet behöver förstärkas med en informatör i tobaksfrågor till deltagande skolor. Under 2010 startade landstinget tillsammans med två pilotkommuner projektet Livsviktigt, en kraftsamling mot övervikt och fetma genom ett systematiskt förebyggande arbete på såväl lokal nivå som i landstingets egna verksamheter. Arbetet bedrivs i lärandenätverk tillsammans med landstingen i Kalmar och Jönköping. För att ytterligare stärka verksamhetens hälsoorientering genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning är landstinget medlem i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. Resurser behövs för: Gemensamma aktiviteter med framförallt de lokala folkhälsoråden, till exempel utbildningar, konferenser och projekt. Fortsatt utveckling av en hälsofrämjande hälso- och sjukvård i form av till exempel metoder, stöd till uppföljning, erfarenhetsutbyte och informationsinsatser. Förstärkt arbete med uppföljning, enkäter och fakta om hälsoläget, samt utökat stöd till kommunerna för spridning och användning av dessa fakta. Systematiskt förebyggande arbete mot övervikt och fetma. Medlemskap i nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer. 14

15 Medverkan i nationella och internationella projekt i syfte att främja folkhälsan. Bidrag Folkhälsoarbetet i Norrbotten är under utveckling. För att stimulera aktiviteter som kan ge kunskap och nya erfarenheter har landstinget de senaste åren avsatt en del av ramen för folkhälsoarbete till bidragsgivning. Landstingets bidragsgivning har från och med år 2010 riktats till att stärka det förebyggande arbete som kan ske genom folkbildningens verksamheter. Landstinget ska ha möjlighet att stödja folkbildande aktiviteter som genomförs i länet och som är av värde för utvecklingen av folkhälsoarbetet. Aktiviteterna ska, liksom tidigare, vara väl förankrade hos folkhälsorådet eller motsvarande i kommunerna. Det finns också behov av ytterligare en bidragsform som möjliggör mindre bidrag till folkhälsoinitiativ, vilka kräver snabb hantering. En del av ramen avsätts därför för sådana initiativ. Regler för bidragsgivningen framgår i landstingsstyrelsens regelverk. Bidragshanteringen ska utvärderas under Budget Följande fördelning av landstingets särskilda ram till folkhälsa föreslås: Målområde Budget 2012 Beslut 2011 Samverkan tkr tkr - Informatör till skolorna i Tobaksfri Duo 200 tkr - Medlemskap Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer 50 tkr - Övrig samverkan tkr Bidrag 500 tkr 500 tkr - Förebyggande genom folkbildning 400 tkr - Snabba ryck 100 tkr Summa tkr tkr 1 Ramen för folkhälsa används till ovanstående ändamål. 2 Åt landstingsdirektören uppdras att under året besluta om användning av medel inom ramarna för samverkan och bidrag. 3 Rapportering sker löpande till styrelsen. 15

16 19 Medel till långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan Dnr I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en fortsatt satsning på de mest sjuka äldre med syfte att utveckla en mer effektiv och bättre organiserad sammanhållen vård och omsorg. Under kommande tre år ( ) avser regeringen att satsa sammanlagt 3,6 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Stimulansmedel kommer att utbetalas till kommuner och landsting i förhållande till antal prestations- och resultatbaserade mål/indikatorer. Medlen är avsedda att fördelas i förhållande till de gemensamma resultat i form av bättre liv för sjuka äldre som man vill uppnå. För 2011 har Norrbottens län fördelats kronor till en hållbar struktur för ledning i samverkan. Medlen som nu ställs till förfogande avses finansiera och ge stöd till en gemensam ledningsstruktur med syfte att fördjupa samverkan och stå rustade inför det kommande prestationsbaserade statsbidraget på äldreområdet. Enligt den överenskommelse som finns mellan staten och SKL ska landstinget och kommunerna i länet tillsammans beskriva på vilket sätt man avser att organisera ledning i samverkan samt vilka mål och planerade aktiviteter man avser att genomföra i den fortsatta utvecklingen av samordnade insatser för vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Förslag till en gemensam beskrivning för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre är upprättad. Mot bakgrund av ovanstående föreslås landstingsstyrelsen anta handlingsplanen för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre. 16

17 20 Överenskommelse om politisk samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg Kommunerna och landstinget i Norrbotten Dnr Behovet av samverkan mellan kommun och landsting har blivit allt tydligare under senare år. Ett gemensamt ansvarstagande för den enskildes hälsa genom samverkan inom hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst är angeläget och nödvändigt. Sammansatta behov, inte minst bland de mest sjuka äldre, men även bland personer med missbruksproblem, personer med funktionsnedsättning och särskild problematik kring barn och unga, kräver god samordning och samverkan mellan landstinget och kommunerna för att säkra en god hälsoutveckling samt en kvalitetssäker vård och omsorg utifrån individfokus. En bristande kontinuitet i samhällets insatser skapar otrygghet för den enskilde. Otydliga uppdrag och en oklar ansvarsfördelning riskerar att skapa osäkerhet, diskussioner och tvister. Det finns stora behov att uppnå en mer jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Hänsyn behöver då tas till befolkningens olika levnadsförhållanden och sårbara grupper behöver särskilt uppmärksammas. Nuläge I Norrbotten finns en länsstyrgrupp som är en samverkansgrupp mellan länets kommuner och landstinget. I den ingår fyra socialchefer, fyra barnoch utbildningschefer från kommunerna samt fyra chefer från hälso- och sjukvårdens divisioner och staben samt samordnare. Länsstyrgruppen tar initiativ till och fungerar som styrgrupp för samtliga arbetsgrupper för alla gemensamma frågor. Länsstyrgruppen fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Två gånger per år genomförs gemensamma samverkanskonferenser med olika teman. Länsstyrgruppens arbete är organiserat i fyra områden: Hälsosam uppväxt Bra liv mellan ungdom och ålderdom Trygg ålderdom Övriga samverkansarenor Områdena överensstämmer med den folkhälsopolitiska strategins uppdelning och utgår från människans livscykel och inte ur ett organisatoriskt perspektiv vilket gör den hållbar över tid. 17

18 Landstinget och länets kommuner antog en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten En politisk länsgrupp, Norrbottens folkhälsopolitiska råd, har sedan dess initierat, samordnat och samrått kring folkhälsosatsningar och kunskapsspridning i länet. Fortlöpande samverkan sker med lokala folkhälsoråden i kommunerna men också med andra länsorgan med beröring till folkhälsa. I nuläget finns överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting inom flera utvecklingsområden. Det har föranlett ett närmare samarbete mellan huvudmännen med gemensamma anställningar av utvecklingsledare inom prioriterade utvecklingsområden. Mål för samverkan Aktiv samverkan och samarbete mellan huvudmännen skapar goda förutsättningar för att främja en positiv, jämställd och jämlik hälsoutveckling i Norrbotten. Målet för samverkan är att: skapa goda förutsättningar för olika samhällsgrupper till en bra hälsa säkerställa de enskilda individernas behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård, skola och omsorg tillgodoses av huvudmännen. enskilda med behovsanpassade insatser får möjlighet att leva självständigt och under trygga förhållanden och bli bemötta med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Samverkan mellan landstinget och kommuner ska ge effekter i form av god hälsa och trygghet för den enskilde och bättre nyttjande av de totala resurserna, personalens kompetens och ekonomiska mede. Samverkan med länsstyrelsen, polisen eller andra länsorgan sker i särskilda frågor. Fortlöpande samarbete sker med de lokala folkhälsoråden. Utgångspunkter För att kunna uppfylla de gemensamma målen krävs att samverkan mellan kommuner och landsting fungerar väl. Därför ska verksamheten hos respektive huvudman kännetecknas av: ömsesidig respekt för varandras ansvars- och kompetensområden. revirtänkande ska motverkas. prestigelöshet i samarbete och umgänge. vilja att erbjuda optimala tjänster i varje enskild situation. insatser som ges med utgångspunkt i lokala förutsättningar. Politisk styrgrupp för folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg Idag saknas en politisk styrgrupp för gemensam ledning i samverkan inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg. Istället finns flera politiska styrgrupper för olika verksamhetsområden. I takt med ökad statlig styrning i form av prestations- och resultatinriktade mål och indikatorer krävs en sam- 18

19 manhållen politisk styrgrupp för att utveckla en mer effektiv och ändamålsenlig vård och omsorg. Den politiska styrgruppen utgör ett gemensamt styrorgan för gemensamma frågor inom folkhälsa, vård, skola och omsorg och fastställer länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter ligger till grund för lokala avtal. Styrgruppen har möjlighet att behandla andra gemensamma frågor med anknytning till ansvarsområdet. Den politiska styrgruppen ska ta ansvar för och säkerställa att samverkansformerna mellan parterna fungerar och ytterligare förbättras. Den politiska styrgruppen ersätter tidigare gemensamma politiska styrgrupper inom olika sakområden som varierat över tid. Framtida politisk samverkan Kultur och utbildning Folkhälsa, hälso- och sjukvård, Regional utveckling skola och omsorg Ordförandeskapet och sekreterarfunktionen ska växla årsvis mellan parterna. Kulturberedningen En styrgrupp för hela området med fokus på: - Folkhälsa som horisontellt område - Hälsosam uppväxt - Bra liv mellan ungdom och ålderdom - Trygg ålderdom - Övriga samverkansarenor Samrådsgrupp naturbruksutbildningarna Tillväxtberedningen Kommunikationspolitiska rådet Norrbottenskonferensen Den politiska styrgruppen föreslås ha följande sammansättning: Landstinget utser fyra ledamöter. Kommunerna genom Kommunförbundet styrelse utser fyra ledamöter. Vid styrgruppsmötena ska protokoll föras. Den politiska styrgruppen ska hålla sammanträden minst fyra gånger per år. Respektive part har därutöver möjlighet att begära extra sammanträde vid behov. Den politiska styrgruppen utgör uppdragsgivare för länsstyrgruppen. 19

20 Tvister Eventuella framtida tvister mellan parterna rörande samverkansfrågor ska lösas i följande steg: I första hand inom verksamheten på tjänstemannanivå Länsstyrgruppen på tjänstemannanivå Politisk styrgrupp för folkhälsa, hälso- och sjukvård, skola och omsorg. Ikraftträdande Denna överenskommelse träder i kraft när den godkänts av kommunförbundets styrelse och landstingsstyrelsen. Överenskommelsen gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid på tolv månader. Yttrande och förslag till beslut Landstingsstyrelsen ställer sig positiv till att ingå en överenskommelse om politisk samverkan inom vård, skola och omsorg med länets kommuner enligt ovanstående och föreslås besluta att: Inrätta en politisk styrgrupp för vård, skola och omsorg enligt redovisat underlag. Den politiska styrgruppen för vård, skola och omsorg ersätter idag befintliga politiska styrgrupper inom gemensamma sakområden. 21 Uppdrag att bilda Folkhälsocentrum Dnr En god hälsa i befolkningen lägger grunden för en positiv utveckling i länet. Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Landstingets folkhälsoarbete ska därför baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, miljöer och levnadsvanor som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshuvudman är landstinget en av de viktigaste aktörerna i arbetet för en bättre folkhälsa. Landstinget ska därför aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv, jämställd och jämlik hälsoutveckling i länet. Trots en utveckling mot en bättre folkhälsa kvarstår stora sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor. När Norrbotten jämförs med omvärlden blir det tydligt att det är av stor vikt att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förstärks. En bättre hälsa i befolkningen är också avgörande för möjligheterna att finansiera sjukvården i framtiden. Ohälsosamma levnadsvanor kostar samhället betydande summor och bidrar starkt till sjukdomsbördan. 20

21 Landstinget bör därför bilda ett folkhälsocentrum inom ramen för sin organisation. Ett folkhälsocentrum ska ansvara för att: Vara landstingets kunskapscentrum inom folkhälsa, samordna och leda landstingets strategiska folkhälsoarbete, skapa förutsättningar för och genomföra insatser i syfte att uppnå målen i folkhälsopolitisk strategi och landstingsplan. Följa, analysera och kommunicera information om norrbottningarnas hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och vårdkonsumtion för att öka kunskapen om norrbottningarnas hälsa och behov utifrån kön, ålder och perspektivet jämlik hälsa. Stödja och delta i planering av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, inom hälso- och sjukvården och i dess samverkan med andra aktörer. Sprida kunskap och erfarenheter om evidensbaserade metoder. Samverka nära med landstingets FoU-verksamhet för att bidra till forskning, utbildning och förbättringsarbete inom folkhälsoområdet. Nära samverka med kommunerna i strategiska utvecklingsfrågor kring förverkligandet av den folkhälsopolitiska strategin. Finansiering ska ske i huvudsak genom samordning av befintliga resurser och tillgängliga medel inom folkhälsoområdet. Arbetet bör ske med en tidsplan som möjliggör konkretisering av uppdraget och parallell dialog med kommunerna fram till april månad Därefter tas beslut om formell start av Folkhälsocentrum så att verksamheten kan vara i drift senast i juni Landstingsdirektören ges i uppdrag att etablera ett folkhälsocentrum enligt angiven inriktning. 2 Arbetet ska bedrivas så att centrumbildningen kan vara i drift senast 1 oktober Uppdraget ska återrapporteras till styrelsen när verksamhetens innehåll och organisation konkretiserats. 21

22 22 Vårdval Norrbotten införande av prestationsbaserad ersättning inom området levnadsvanor Dnr Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den juni 2011 ( 62-11) om reviderade förutsättningar för Vårdval Norrbotten. Dessa reviderade förutsättningar träder i kraft den 1 januari En av de förändringar som beslutades var följande: Prestationsbaserad ersättning sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande verksamhet: Inom området sjukdomsförebyggande verksamhet kommer nationella riktlinjer att fastställas under Ett utvecklingsarbete pågår inom länet för att exakt fastställa hur arbetet inom primärvården ska utformas som en anpassning till dessa riktlinjer. Avsikten är att insatserna inom området aktivt ska bidra till att utjämna skillnaderna i ohälsa mellan olika grupper i samhället. Utvecklingsarbetet är inriktat mot att i området införa en prestationsbaserad ersättning för att stimulera genomförandet. Ett genomförande kommer att ske under verksamhetsåret Förslaget kommer att innebära att 1 procent av vårdpengen då kommer att omfördelas till en prestationsbaserad ersättning. Den slutliga utformningen av ersättningen samt effekterna i vårdpengen ska fastställas av landstingsstyrelsen. Förslag Utifrån fullmäktiges beslut har ett förslag till prestationsbaserad ersättning utarbetats för tillämpning i Vårdval Norrbotten. Förslaget bygger på de nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen fastställer i december Riktlinjerna syftar till att lyfta fram evidensbaserade metoder inom hälso- och sjukvården för att förebygga sjukdom genom att påverka levnadsvanor. Områden som berörs är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor levnadsvanor som kan tillskrivas cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Vidare bygger förslaget på de övriga styrdokument som finns för området: Riksdagens Mål för folkhälsan 2007/08:110 som består av elva målområden. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Landstingsplan

23 Utifrån fullmäktiges beslut avsätts 1 procent av vårdpengen till ett prestationsbaserat ersättningssystem för området levnadsvanor. Detta motsvarar 6,8 mkr. Genom att integrera relevanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspekter i sin verksamhet bidrar hälso- och sjukvården till att individerna får ökad kunskap och bättre förutsättningar till hälsosamma val. För att stödja implementeringen av nationella riktlinjer vidtas följande åtgärder inom Vårdval Norrbotten år 2012: Det prestationsbaserade ersättningssystemet bygger på dels en fast ersättning och dels en rörlig ersättning enligt följande: En strukturersättning införs under 2012 för att ge vårdgivarna ett tydligt incitament att se över och komplettera sitt arbetssätt och därmed organisera en struktur/funktion för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Detta innebär att varje enhet ska arbeta fram en handlingsplan för hur man kommer att arbeta med de fyra områdena: tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost. Beställarsektionen ska ta fram särskilda riktlinjer/kravspecifikation för handlingsplanen och godkänner handlingsplanerna. En särskild ersättning på 15 kr per listad individ på vårdenheten, dock lägst 100 tkr/enhet, utgår för godkända handlingsplaner. Ersättningen utgår upp till ett tak motsvarande 4,2 mkr vilket motsvarar att alla enheter får ersättning. En rörlig ersättning införs inom områdena tobak och fysisk aktivitet: - För dokumenterad identifikation och åtgärd som innebär en kvalificerad rådgivning avseende tobaksbruk utgår en ersättning om 750 kr per individ. Beräknad volym i år 2012 är ca För dokumenterad identifikation och åtgärd inom området fysisk aktivitet som är rådgivande samtal med tillägg (FAR-recept/stegräknare/ motsvarande) och med särskild uppföljning utgår en ersättning om 750 kr per individ. Beräknad volym i år är ca Registrering och dokumentation ska enligt anvisningar ske i VAS och vara i överensstämmelse med benämningar i de nationella riktlinjerna. För de rörliga ersättningarna tillämpas inget ekonomiskt tak. För finansiering justeras vårdpengen med 1% vilket motsvarar en sänkning med i genomsnitt 28 kr per invånare, från 2786 kr till 2758 kr. Prestationsbaserad ersättning inom Vårdval Norrbotten avseende sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande verksamhet införs från och med 1 januari 2012 enligt redovisat förslag. 23

24 23 Investeringar 2011 Dnr I Landstingsplan 2011 har fullmäktige angett den totala nivån för investeringar i inventarier och fastigheter, inklusive investeringar för externa hyresgäster, till tkr samt bemyndigat landstingsstyrelsen att besluta om investeringar upp till denna nivå. Styrelsen har tidigare beslutat om investeringar för tkr för år Vid beslut om nedanstående förslag har styrelsen beslutat om investeringar för tkr, varav tkr avser Sunderby sjukhus. Följande fastighetsinvesteringar föreslås: Avbrottsfri kraft, (UPS) i Piteå och Kalix Ett inriktningsbeslut avseende avbrottsfri kraft på länets sjukhus fastställdes av landstingsdirektören den 25 augusti I dagsläget åligger funktionsansvaret för lokala UPS-anläggningar den verksamhet som äger utrustningen. Detta innebär att det inhandlas och servas en mängd olika typer av anläggningar inom verksamheterna. Ur säkerhetssynpunkt och ur ekonomisk synpunkt är detta inte tillfredställande. I Piteå och Kalix har representanter från verksamheten, länsteknik och fastigheter arbetat med att se över prioriterad utrustning för att erhålla en central UPS-anläggning. Projektering och infordrande av anbud har skett. Den totala investeringskostnaden i Piteå beräknas uppgå till tkr och i Kalix till tkr. Investeringen finansieras med en ökad hyra till berörda verksamheter. Objekt Fastighets- Totalt Investeringar Avbrottsfri kraft (UPS) Piteå och Kalix Summa Angivna objekt får igångsättas. 24

25 24 Försäljning av markområde i Kalix Dnr Landstinget äger ett större skifte i Kalix, Näsbyn 28:3, som har en total areal av ca 517 hektar. I anslutning till landstingets markområde har BDX Företagen AB sin sorterings- och upparbetningsanläggning för avfall (Vallen 7:38). BDX är i behov av mer utrymme för sin verksamhet och har ett önskemål om att förvärva en mindre del mark av landstinget. Naturbruksskolan i Kalix avverkar den massaved som finns på markområdet och har gjort en värdering av industrimarken om 10 kr/m2. Den blivande fastighetsregleringen från fastigheten Näsbyn 28:3 utgör ett markområde om ca m2 som överförs till Vallen 7:38. Samtliga förrättningskostnader, exempelvis avstyckning och lagfart åligger köparen. 1 Del av fastigheten Näsbyn 28:3 (ca m2), som ägs av landstinget, ska genom fastighetsreglering överföras till Vallen 7:38 som ägs av BDX Företagen AB. 2 BDX ersätter landstinget för markområdet med 10 kr / m2. 25 Revisionsrapport Landstingets följsamhet till riktlinjer och rutiner för höftfrakturer Dnr Landstingets revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers att granska om landstinget bedriver en ändamålsenlig vård för patienter med höftfraktur. Granskningen har utförts vid ortopediska kliniken Gällivare och Sunderby sjukhus. Revisorernas bedömning är sammanfattningsvis att vården och behandlingen vid höftfraktur inte är ändamålsenlig i alla delar: 25

26 I dagsläget nyttjas inom landstinget inte geriatrisk läkarkompetens för konsultation, varken före eller efter operation av frakturen. Landstinget saknar länsövergripande vårdprogram för att underlätta och säkerställa hela patientflödet för denna patientkategori. Landstinget saknar även aktualiserade riktlinjer och rutiner för att förebygga, upptäcka och behandla benskörhet. Landstinget deltar sedan 2009 i det nationella kvalitetsregistret Rikshöft. Tillämpningen av rutiner för registrering av uppgifter till registret fungerar emellertid inte tillfredsställande. Därför har landstingets ortopedverksamhet svårigheter att kunna jämföra vården av patienter med höftfraktur mellan olika vårdenheter nationellt och inom landstinget och därigenom kunna vara en bas för verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. Rapporten läggs till handlingarna med följande kommentarer: Revisorernas granskning kommer tillsammans med de kommande Nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar att utgöra underlag för förbättringar av förebyggande insatser mot benskörhet och vårdprocessen för höftfrakturer. Biträdande landstingsdirektören med ansvar för berörda divisioner får i uppdrag att förbättra följsamheten till riktlinjer och rutiner för höftfrakturer genom att tillse: att den nyligen genomförda översynen av medarbetare från geriatrik och ortopedi som rekommenderar att de ortopedgeriatriska patienterna bör opereras av ortoped men vårdas av geriatriskt team och som resulterat i ett påbörjat förändringsarbete genomförs. att det i anslutning till de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar upprättas ett länsövergripande vårdprogram för höftfrakturer liksom ett vårdprogram för diagnostik och behandling av osteoporos. att de administrativa problem som föranlett att rutinerna för registrering till Rikshöft inte fungerar åtgärdas. 26 Yttrande över betänkandet Spara i goda tider- för en stabil kommunal verksamhet ( SOU 2011:59) Dnr Finansdepartementet har gett landstinget tillfälle att yttra sig över betänkandet, Spara i goda tider för en stabil kommunal verksamhet SOU

27 Kommuner och landsting svarar för en stor del av samhällets välfärd i form av vård, skola och omsorg. Kommunsektorn utgör därtill en betydande del av samhällsekonomin. Sektorn både påverkar och påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen och måste anpassas till den. Samtidigt gagnas sektorns omfattande välfärdsuppdrag av stabilitet i de ekonomiska förutsättningarna eftersom behoven till stor del är oberoende av hur konjunkturen varierar. Finanskrisen 2008 drabbade hela samhällsekonomin hårt, och därmed även den kommunala ekonomin. Kommuner och landsting mötte krisen genom att dra ner i verksamheten för att klara kravet på balans i ekonomin. Staten gick in med ett särskilt konjunkturstöd till sektorn för att motverka neddragningar i verksamhet och sysselsättning. Utifrån det som hände under krisen konstaterades att det finns behov av förändringar som förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att möta starka nedgångar och kriser i samhällsekonomin utan att panikbromsa något som annars riskerar att slå tillbaka på såväl verksamheten som sysselsättningen och samhällsekonomin. Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen har haft i uppdrag att presentera analyser och förslag som förbättrar förutsättningarna för en kommunal verksamhet som är stabil över konjunkturcykeln och som inte förstärker konjunkturvariationerna i samhällsekonomin. En viktig fråga för utredningen har varit att utröna om kommunsektorn bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna genom förändringar av utgifter och skatter. En annan viktig fråga har varit om det kommunala balanskravet har förstärkt denna utveckling. Utredningen har också haft i uppdrag att redovisa hur en stabiliseringsmekanism över tid kan utformas. Utifrån de genomförda undersökningarna och analyserna presenteras flera förslag som syftar till att öka kommunsektorns sparande för att bättre klara konjunkturnedgångar utan att verksamheten ska behöva dras ner. Dels föreslås förbättrade möjligheter att bygga upp resultatutjämningsreserver på lokal nivå, dels föreslås ett centralt system som ska förhindra ett stort intäktsfall vid en ekonomisk kris. Analys av de kommunala finansernas konjunkturkänslighet Utredningens analyser av de kommunala finansernas konjunkturkänslighet visar att det finns samband mellan konjunktursvängningarna i ekonomin och utvecklingen av kommunsektorns finanser, dvs. konjunktursvängningarna leder till en mindre stabil kommunal verksamhet som också kan motverka en stabil samhällsekonomi. Analyserna har dock inte kunnat belägga att det finns starka och stabila samband mellan konjunkturvariationerna och variationer i utvecklingen av den kommunala verksamheten, ekonomin och sysselsättningen. Man kan därmed inte påstå att sektorn bidrar till att kraftigt förstärka konjunkturvariationerna i samhällsekonomin. Det kommunala balanskravet i ett konjunkturperspektiv Det kommunala balanskravet har stor betydelse för en ansvarsfull ekonomisk förvaltning i kommuner och landsting. Konjunkturanalyserna visar också att variationer i kommunsektorns ekonomiska resultat och sparande kan vara en av flera stötdämpare som motverkar konjunkturvariationer i verksamheten. Kommuner och landsting kan således själva i viss utsträckning hantera variationer. 27

28 De ekonomiska resultaten i kommunsektorn som helhet har förbättrats avsevärt efter balanskravets införande År 2010 redovisade i stort sett alla kommuner och landsting positiva resultat. Soliditeten har dock inte förbättrats nämnvärt under perioden om den beräknas inklusive de kommunala pensionsåtagandena. God ekonomisk hushållning ska skapa en långsiktigt hållbar ekonomi och balanskravet ska förhindra en urholkning av ekonomin genom att de löpande intäkterna måste täcka löpande kostnader. Enligt utredningens undersökningar har balanskravet bidragit till att de ekonomiska frågorna har kommit mer i fokus i kommuner och landsting. Därmed har det också bidragit till en bättre ekonomisk styrning. Det stärker därigenom förmågan att hantera ekonomin men det kan också leda till åtgärder som visserligen ger snabba men i vissa fall oönskade samhällsekomiska effekter på kort sikt. Utredningens undersökningar visar att tillämpningen av god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting varierar relativt mycket. Det finns i många fall tendenser till kortsiktighet genom att man fokuserar mer på att klara balanskravet i ett ettårsperspektiv än på att åstadkomma en god ekonomisk hushållning på längre sikt. Det finns en asymmetri i balanskravet genom att överskott ska konsolideras in i det egna kapitalet medan underskott i princip ska återställas inom tre år. Asymmetrin riskerar att motverka ett sparande och kan leda till att kommuner och landsting i stället väljer att använda kreativ redovisning i syfte att fördela om intäkter och kostnader mellan olika år för att hantera variationer i intäkter som bl.a. kan ha orsakats av konjunktursvängningar. Det nuvarande regelverket för balanskravet uppfattas inte som helt transparent och tydligt. En samlad bedömning är att balanskravet har bidragit till att stärka god ekonomisk hushållning genom att sätta mer fokus på ekonomin och förbättra de ekonomiska resultaten. Samtidigt kan kravet sägas ha bidragit till en begränsning av möjligheten till god hushållning genom att inte klart medge ett sparande i goda tider som kan användas för att täcka underskott i lågkonjunktur. Det kan leda till kortsiktiga neddragningar i kommunsektorn i lågkonjunktur och till överhettning i högkonjunktur, vilket påverkar samhällsekonomin negativt. Utredningens undersökningar bekräftar således det som tidigare framkommit att balanskravet är förenat med vissa problem som motverkar konjunktursparande, samtidigt som strävan mot en god ekonomisk hushållning behöver förstärkas. En tydligare inriktning mot god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting skapar bättre beredskap att klara balanskravet även i dåliga tider utan att det uppstår behov av tillfälliga neddragningar i verksamheten. Mot bakgrund av analyserna av konjunkturkänslighet och balanskravets tilllämpning föreslår utredaren att regelverket för ekonomisk förvaltning förändras och stärks för att främja stabilitet genom ett ökat lokalt ansvarstagande för intäkts- och resultatutjämning över tid. Förslaget innebär att kommuner och landsting, som ett led i en god ekonomisk hushållning och givet att vissa förutsättningar är uppfyllda, får bygga upp lokala resultatutjämningsreserver som sedan kan användas för att uppnå balans. Förslagen innebär sammanfattningsvis att: 28

29 En möjlighet tillskapas för enskilda kommuner och landsting att bygga upp en lokal resultatutjämningsreserv som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag. Reserven får tillföras medel när resultatet och den ekonomiska ställningen uppfyller vissa krav. Resultatredovisningen i årsredovisningen förtydligas. Kommuner och landsting ska besluta om föreskrifter för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreservens hantering samt utveckla den ekonomiska analysen i årsredovisningen, bl.a. genom en utvärdering av den ekonomiska ställningen. Förslagen innebär att en god ekonomisk hushållning och ett ökat lokalt ansvarstagandet för konjunktursparandet över tid förstärks. Redovisningen av de kommunala pensionsåtagandena Utredningen har också haft i uppdrag att analysera regelverket för redovisningen av de kommunala pensionsåtagandena ur ett konjunkturellt perspektiv. Analysen visar att den s.k. fullfonderingsmodellen är mer känslig för konjunkturvariationer än vad blandmodellen är. Utredaren föreslår ingen förändring av reglerna för pensionsredovisning. Däremot menar utredaren att denna fråga skulle kunna utredas vidare utifrån andra aspekter än de rent konjunkturmässiga. Ett centralt system för stabilisering av kommunala intäkter Utredningen har utrett förutsättningarna för att införa en kommunstabiliseringsfond med syfte att utjämna kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Syftet med ett centralt stabiliseringssystem är att omfördela intäkter över tid för att främja en stabil, kommunal verksamhet och därigenom gagna stabiliteten i samhällsekonomin. Utredaren föreslår att ett centralt stabiliseringssystem införs, vilket i första hand tar sikte på att skydda verksamheten i en kris då det inte är rimligt att enskilda kommuner och landsting har en tillräcklig egen beredskap. Systemet utformas som en inkomstgaranti som ska skapa stabilitet vid en kris då det kommunala skatteunderlaget utvecklas mycket svagt. Förslaget innebär att en kommunstabiliseringsfond inrättas och att kommuner och landsting ska kunna få bidrag från fonden när den nominella tillväxten av det kommunala skatteunderlaget understiger en garanterad nivå på 2,2 procent. Fonden föreslås finansieras genom att kommuner och landsting betalar in en årlig stabiliseringsavgift på 0,15 procent av det kommunala skatteunderlaget, vilket motsvarar drygt 2,5 miljarder kronor per år. Fonden föreslås maximalt kunna uppgå till 1,5 procent av skatteunderlaget vilket motsvarar cirka 25 miljarder kronor 2011, varefter avgifter inte längre tas ut. Till fonden kopplas en kredit på motsvarande summa. En alternativ finansieringslösning, som dock inte legat inom direktivens ram men som enligt utredaren vore att föredra bl.a. ur legitimitets- och självstyrelseperspektiv, är att i stället anpassa nivån på de generella statsbidragen. Konsekvenser av utredningens förslag Förslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Syftet är också att förebygga situationer av osäkerhet om det uppstår en kris och att minska behovet av statliga diskretionära åtgärder. 29