Samrådsredogörelse Miljöstrategiskt program

Transkript

1 Sid 1 (71) Samrådsredogörelse Helena Olsson Telefon helena.m.olsson@gavle.se Samrådsredogörelse Miljöstrategiskt program Vår ambition är att bli en av de bästa miljökommunerna i landet att leva, verka och vistas i. Därför har Gävle kommun tagit fram ett Miljöstrategiskt program som ska styra och samordna kommunens arbete med miljöfrågor. Programmet visar den inriktning som miljöarbetet i Gävle kommun kommer att ha på längre sikt. Det Miljöstrategiska programmet har varit ute på samråd 31 jan-8 mars Programmet har skickats ut till ett antal remissinstanser samt varit tillgängligt på Internet. Mejl med information om samrådet har också skickats ut till ett stort antal kontakter för att få bred förankring. Annonsering i tidningen har skett vid två tillfällen. En populärversion har funnits tillgänglig under samrådet. Under samrådstiden har projektgrupp, ledningsgrupp och politiker träffat ca 300 personer och informerat om programmet. Den 5 februari hölls ett internt dialogmöte där Pär Holmgren även hade en inspirationsföreläsning. Den 13 februari hölls det allmänna samrådsmötet där Fredrik Warberg från Tidsverkstaden hade en inspirationsföreläsning. Internt för förvaltningar och bolag har även Grundsyn hållbarhet ingått i samrådet. Synpunkter på denna hanteras i en separat samrådsredogörelse. Gävle kommun Kommunledningskontoret Gävle Växel gavle.kommun@gavle.se

2 Sid 2 (71) Innehållsförteckning Samrådsredogörelse Miljöstrategiskt program... 1 Innehållsförteckning... 2 Övergripande frågor... 4 Val av målområden... 4 Ambitionsnivå... 5 Koppling till region och omvärld... 5 Samarbete... 5 Mål och frågor som saknas... 6 Arbetssätt... 7 Kompletteringar i text... 8 Övriga dimensioner... 9 Uppföljning... 9 Resurser Förhållande till andra styrdokument Struktur och layout Organisation och styrning Övrigt Synpunkter på samrådet Synpunkter från Polhemsskolan Energi Energi Övergripande mål Energi Övergripande mål Energi Övergripande mål Energi Övrigt Synpunkter från Polhemsskolan Transporter Transporter Övergripande mål Transporter Övergripande mål Transporter Övergripande mål Transporter Övrigt Synpunkter från Polhemsskolan Konsumtion och avfall Konsumtion och avfall Övergripande mål Konsumtion och avfall Övergripande mål

3 Sid 3 (71) Konsumtion och avfall Övergripande mål Konsumtion och avfall Övrigt Synpunkter från Polhemsskolan Mark och bebyggd miljö Mark och bebyggd miljö Övergripande mål Mark och bebyggd miljö Övergripande mål Mark och bebyggd miljö Övergripande mål Mark och bebyggd miljö Övrigt Natur Natur Övergripande mål Natur Övergripande mål Natur Övrigt Vatten Vatten Övergripande mål Vatten Övergripande mål Vatten Övrigt Information och utbildning Information och utbildning Övergripande mål Information och utbildning Övrigt... 71

4 Sid 4 (71) Övergripande frågor Söderhamns kommun tycker att programmet är mycket väl sammanställt och de som grannkommun kan få en hel del att inspireras av. Kommentar: Roligt om vårt arbete kan vara till hjälp för andra. Det är bra om vi kan samarbeta då frågorna berör alla. Överlag anser Borgarskolan att förslaget håller hög kvalitet, såväl i målsättning som i tillvägagångssätt. De ser det som betydelsefullt att inte någon av de nuvarande punkterna tas bort eftersom samtliga fyller viktiga funktioner för helheten. Kommentar: Inga större delar har tagits bort ur programmet efter samrådet utan mindre revideringar har gjorts. Val av målområden Högskolan och en privatperson saknar motivering till hur målområden, målnivåer och indikatorer har valts. Högskolan undrar också varför man arbetar med olika referensår för olika mål. Kommentar: I inledningen till programmet förtydligas hur målområdena valts och vad som ingår inom respektive område. Vi har valt referensår utifrån när vi har statistik men så nära programmets antagandeår som möjligt. Det kan därför variera mellan områdena. Gavlefastigheter tycker att det är för många mål på olika nivåer så att det finns risk för kollision mellan målen. Vissa är också svåra att följa upp. De anser också att vissa av delmålen inte mäter de övergripande målen då de är av typen ta fram strategier och planer. Gavlefastigheter och en privatperson anser att det blir otydligt fokus och svårtolkat utfall då kommunen bara har direkt rådighet över vissa mål. Istället föreslås att man väljer ut ett begränsat antal mål som kommunen har direkt rådighet över och gör dem till profilfrågor. Omvårdnadsnämnden anser att programmet är svårt att uppnå på grund av att yttre aktörer förfogar över förutsättningarna att nå målen. Det är även pedagogiskt svårt att få enskilda att agera kollektivt mot samma mål när samhället betonar individen. Kommentar: Under samrådet har olika remissinstanser tyckt olika angående antal mål. Några tycker att det är för många, andra att det är lagom eller att det saknas vissa områden. Efter genomgång av alla synpunkter ser vi inte att det är något område som vi kan ta bort.

5 Sid 5 (71) Inga delmål handlar om att ta fram planer och program men vissa av åtgärderna gör det. I dagsläget har vi inte tillräcklig bakgrundskunskap för att sätta mer specifika mål. När planerna och strategierna är framtagna får man se över målen i MSP och se om mer specifika mål kan sättas. I arbetet med det miljöstrategiska programmet har styrgruppen valt att rikta sig bredare än bara inom kommunkoncernen och även sätta mål för det geografiska Gävle även om kommunen inte har full rådighet över förutsättningarna. Kommunkoncernen står i många fall för en liten del av den totala miljöpåverkan så därför ser vi att vi måste arbeta bredare för att få till en förändring. Kommunen ska föregå med gott exempel och var en inspiration. Därför har vi inom flera områden satt ett tidigare målår för kommunkoncernen än för den geografiska kommunen. Ambitionsnivå Länsstyrelsen, byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden anser att ambitionen att bli en av de bästa miljökommunerna inte avspeglas i programmet. Kommentar: Vi blir inte miljöbästa kommun genom att sätta tuffare mål än vi har i dag utan genom samverkan och de åtgärder vi faktiskt gör. Föranleder ingen revidering. Koppling till region och omvärld Högskolan och en privatperson påpekar att programmet bör sättas i ett större sammanhang till både den globala och lokala miljö- och klimatpolitiken. Kopplingen till de nationella, regionala och tidigare lokala miljömålen bör också framgå. Kommentar: De globala förhållandena förtydligas i texten samt kopplingen mellan de regionala och nationella målen. Samarbete En privatperson påpekar att koppling till Högskolans aktiva engagemang i miljöfrågor förbigås. Det är viktigt att knyta an till de verksamheter som knyts till bl.a. projektet Klimatneutralt och konkurrenskraftigt Gävleborgs län 2050 liksom till en rad övriga utbildnings- och forskningsaktiviteter med fokus mot energieffektivisering. Kommentar: Kopplingen till Högskolans projekt lyfts fram mer i rapporten plus att tätare samarbete inleds med Högskolan.

6 Sid 6 (71) Söderhamns kommun samarbetar gärna kring miljöstrategiska och hållbara utvecklingsfrågor då man står inför likartat arbete. Högskolan har gett förslag till möjliga samarbeten. En framgångsfaktor i detta arbete är samverkan mellan olika aktörer t.ex. kommuner. Bygg- och miljönämnden Sandvikens kommun vill trycka på att de också anser detta är viktigt för att vi ska få en förändring i miljöarbetet och beteendet hos medborgare och företagare. Bygg- och miljönämnden Sandvikens kommun står inom de närmaste åren inför att revidera fler av de planer samt policys som innefattar de miljöstrategiska frågorna. Miljökonsekvenserna av kommunens verksamheter tar dock inte alltid hänsyn till kommunernas administrativa gränser och därför är det viktigt att tillsammans med t.ex. Gävle kommun gemensamt titta på de frågor som berör oss båda. Kommentar: Gävle kommun ser fram emot ett samarbete med grannkommunerna. Mål och frågor som saknas Omställning Gästrikland och en privatperson har lyft fram att problematiken kring Peak oil och resiliens inte finns med i programmet. En privatperson anser att det saknas ett tydligt beskrivet övergripande mål att nå långsiktigt hållbar ekologisk balans. En privatperson anser att ett miljöstrategiskt program också borde innehålla mål om minskad sårbarhet särskilt inom områdena Energi, Transporter, Avfall och Vatten, men även inom Mark och Natur liksom Information. Sårbarheten sträcker sig långt utöver en förväntad höjd havsnivå i framtiden. Kommentar: Peak oil och resiliens är viktiga frågor. De har funnits med i arbetet men bör även förtydligas i texten. Därför läggs texter om peak oil och resiliens in i rapporten. Alla målen tillsammans i MSP strävar mot en långsiktig hållbar ekologisk balans. Många av de föreslagna målen leder vid uppfyllelse till minskad sårbarhet. Det kan dock förtydligas i texten. Därför läggs stycke in om minskad sårbarhet. Högskolan anser att ett område som saknas är fritidsaktiviteter, semesteraktiviteter, och en diskussion kring alternativ till flygresande, som bidrar med en betydande del av många invånares klimatpåverkan. Kommentar: Vi har haft fritids- och semesteraktiviteter i åtanke när vi arbetat med programmet. Det kan däremot förtydligas i texten att semester- och fritidsaktivitet har ganska stor påverkan på vårt resande och att det är en viktig fråga att arbeta med. Detta gäller både den enskilde personens val och kommunens planering.

7 Sid 7 (71) Länsstyrelsen anser att genom att ta in kulturmiljöfrågorna i det miljöstrategiska programmet berikas det med ytterligare perspektiv. Att separera kulturmiljön från miljöstrategiska frågor gör därför att det finns stor risk att det historiska perspektivet glöms bort. På nationell och regional nivå är kulturmiljöfrågorna en del i miljömålssystemet. Detta kan också vara en fördel på lokal nivå. Tekniska nämnden och byggnads- och miljönämnden lyfter fram att det vore önskvärt att en uppföljning av kopplingen mellan de gamla miljömålen och målen i miljöstrategiska programmet görs för att det tydligt ska framgå hur de ämnesområden som inte behandlas i MSP ändå ska hanteras inom Gävle kommun, t.ex. kulturmiljö. Kommentar: Kulturmiljöfrågan hanteras först och främst i översiktsplaner och i den kulturmiljöstrategi som finns framtagen. Kulturmiljöfrågan kommer också in som en faktor i flera av åtgärderna som föreslås t.ex. energieffektivisering. Om det framkommer behov av mer styrning och vägledning tas ett separat dokument fram. Arbetssätt Omställning Gästrikland anser att det överordnade målet bör vara att Gävle kommun ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart så snart som möjligt och att all verksamhet måste genomföras hållbart för att bli en av de bästa miljökommunerna. Grundsynen är det allra viktigaste styrdokumentet. Det är också viktigt att kommunen ska ha möjlighet till att vara resilient. Kommentar: Det Omställning Gästrikland påpekar stämmer bra överens med innebörden i grundsyn hållbarhet. Grundsyn hållbarhet är en utgångspunkt för MSP och andra styrdokument. Text om resiliens läggs till i rapporten. Naturskyddsföreningen vill att kommunen ska byta fokus från tillväxt i alla lägen till ökad välfärd där fler får ett gott liv. Man anser också att under rubriken Målkonflikter och synergieffekter väger de tre hållbarheterna lika mycket och grundprioriteringen är borta. Risken är att det som anses bidra till rubriker som Gävle forsätter att växa alltid väger tyngst. Kommentar: Frågan är redan hanterad i Grundsyn hållbarhet. Föranleder ingen ändring. Byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden tycker att det bör framgå att ekonomiska styrmedel är ett av de främsta verktygen för beteendeförändring. Därför bör man lägga till uppdrag att se över taxor och avgifter utifrån detta. Det bör också framgå att Gävles kommunpolitiker ska uppmuntras att vara goda förebilder.

8 Sid 8 (71) Kommentar: Detta är ett bra förslag som vi får ta med oss i genomförandet av programmet. Med kommunkoncernen avses både politiker och tjänstemän. Detta för tydligas i programmet. Gävleborgs botaniska sällskap tycker att det är viktigt för alla åldrar att miljöbudskapet sprids med en positiv framtoning och "morötter" i stället för med katastrofscenarier. Kommentar: I programmet försöker vi arbeta med positiva formuleringar. I några fall ser vi att det är befogat att visa på konsekvenserna om ingen förändring genomförs. Kompletteringar i text En privatperson föreslår fler trender som bör kompletteras i avsnittet om Trender. Kommentar: Vi tackar för informationen och tar med oss detta i det fortsatta arbetet. I avsnittet om trender har vi utgått från den omvärldsbevakning Naturvårdsverket gjort. Naturskyddsföreningen tycker att grundsyn hållbarhet behöver beskrivas tydligare och att det behövs en grafisk beskrivning av vilka styrdokument som styr vilka delar i kommunen. Kommentar: Texten om grundsyn i MSP skrivs om. På grund av utrymmesskäl kan vi inte ta med alla styrdokument som finns i kommunen. I den text och grafiska presentation som finns idag har vi valt ut de som vi ansett har störst koppling till MSP. En privatperson anser att definition av hållbar utveckling bör finnas på en framträdande plats och vara djupare beskrivet samt att man bör referera till IPCC:s arbete. Personen saknar också en inledande politisk text om konsumtions- och tillväxtsamhället. Kommentar: Texten om grundsyn hållbarhet i inledningen skrivs om och där definieras hållbar utveckling. En referering till IPCC:s arbete läggs in. Förordet är den inledande politiska texten. Länsstyrelsen tycker att konsumtionens roll berörs i avsnittet om konsumtion och avfall, men det kan vara viktigt att reflektera över konsumtionen i ett större sammanhang. Man anser också att det finns många bra exempel på åtgärder som nämns i programmet, men man ser också gärna att det tydliggörs att kommunen tar tillvara de verktyg i form av tillsyn som kommunen har att arbeta med.

9 Sid 9 (71) Kommentar: En kort text läggs till under Information och utbildning om konsumtion. Tillsyn är ett mycket viktigt verktyg som kommunen använder i arbetet med att nå flera av målen. Texten under vatten förtydligas något avseende tillsyn. Vänsterpartiet Gävle anser att det vore önskvärt med en omvärldsbeskrivning i ett första kapitel som talar om vilka hot mot vår gemensamma framtid som motiverar ett intensivare arbete med miljön. Kommentar: I inledningen av programmet finns en text om hotet mot miljö. Denna förtydligas något och en bild läggs in. Under varje mål område finns också en kort text om nuläget och varför vi bör arbete med området. Byggnads- och miljönämnden och Tekniska nämnden tycker att man ska ändra gävlebor till kommuninvånare. Kommentar: Gävlebor inkluderar alla som bor inom Gävle kommun inte bara Gävle stad. Föranleder ingen ändring. Övriga dimensioner Söderhamns kommun saknar hur Social hållbarhet och förebyggande folkhälsoarbete kommer in i det strategiska arbetet. Även ekonomisk hållbarhet är något som inte tydligt framgår eller berörs särskilt. Omvårdnadsnämnden påpekar att det inte framgår hur det miljöstrategiska programmet är sammanbundet med de andra dimensionerna eller vilka mål eller förslagna åtgärder som ger förutsättningar och stöd till de andra dimensionerna och vice versa. Rimligt vore att redan nu ha en tanke om hur det ska arbetas vidare med de sociala och ekonomiska dimensionerna för att få de tre bitarna att hänga ihop. Tanke om hur man ska arbeta vidare med övriga dimensioner och hur de tre ska hänga ihop. Ska program tas fram för social och ekonomisk hållbarhet? Kommentar: I bilden med hur MSP förhåller sig till övriga styrdokument tydliggörs det hur övriga dimensioner hanteras samt i den text som står om grundsyn hållbarhet. Texten om förhållande till andra styrdokument flyttas fram så att det blir tydligare. Uppföljning Naturskyddsföreningen i Gävleborgs län föreslår att då det miljöstrategiska programmet har antagits bör minst varje år en avrapportering ske vid en seminariedag dit allmänheten bjuds in för att diskutera ev. problem och åtgärder.

10 Sid 10 (71) Kommentar: Ett mycket bra förslag med seminarium. Ett uppföljningsseminarium planeras in varje år där statusen på målen och aktiviteterna kan diskuteras och behov av ändringar kan lyftas. Aktiviteter och inriktningar kan samordnas mellan olika aktörer. Högskolan och en privatperson påpekar att det är svårt att följa upp att man är en av de bästa miljökommunerna. Privatpersonen anser att det övergripande målet att bli en av landets bästa miljökommuner är mycket positivt. Målet kommer däremot att bli svårt att följa upp av flera skäl. Det finns ingen definition av vad en miljökommun är, uttrycket "en av landets bästa" är oprecist, är det topp tio, tjugo, trettio som avses? Det framgår inte när målet ska vara uppfyllt. Högskolan föreslår att man använder en annan typ av begrepp. Kommentar: Arbetet med MSP kommer att följas upp årligen genom ett miljöbokslut eller liknande som visar trender och hur vi ligger till med måluppfyllnaden. För att mäta hur kommunen ligger till jämfört med andra kommuner kommer någon av de rankingar som görs i dag t.ex. Miljöaktuellts ranking att användas plus att den kompletteras med några fler frågor för att omfatta MSP:s alla områden. Personen påpekar också att det övergripande klimatmålet är att "Gävle kommun som geografiskt område ska vara klimatneutralt år 2050". Det är samma mål som för det nationella klimatarbetet. Det nationella målet kan ses som en lägsta ambition för det kommunala klimatarbetet. Om Sverige som nation ska nå målet så måste alla kommuner också nå målet, speciellt en så stor kommun som Gävle. Om Gävles ambition är att vara en av landets bästa miljökommuner så måste ambitionen vara högre än det nationella målet. Kommentar: De nationella målen avser utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Gävle kommun har en högre ambition eftersom vi tar in konsumtionsperspektivet och även räknar in de utsläpp vi orsaker utanför kommunens gränser. En annan privatperson tycker det är svårt att avgöra om de föreslagna målen är tillräckliga för att Gävle ska nå målet, eftersom jämförelser med de nationella målen och andra kommuner saknas. Kommentar: För att mäta hur kommunen ligger till jämfört med andra kommuner kommer någon av de rankingar som görs i dag t.ex. Miljöaktuellts ranking att användas plus att den kompletteras med några fler frågor för att omfatta MSP:s alla områden.

11 Sid 11 (71) Byggnads- och miljönämnden och Tekniska nämnden påpekar att det är viktigt att uppföljningssystem blir lätthanterligt och lättillgängligt. Det måste också vara tydligt när ett målarbete startar. Kommentar: Uppföljningen av MSP kommer att kopplas till balanserad styrning och de digitala stöd och system som finns. Ett uppföljningsdokument tas också fram som tydligt visar hur varje indikator följs upp. Ett uppföljningsseminarium planeras årligen vilket kommer att göra uppföljningen mer lättillgänglig. En privatperson anser att möjligheter att genomföra omfattande miljöåtgärder kan hotas av återkommande ekonomiska nedgångar. Eftersom miljöbelastningarna måste minska radikalt i framtiden oberoende av utvecklingen på andra områden är det rimligt att också diskutera strategier för hur man skall agera om planerna inte ser ut att kunna genomföras p.g.a. av orostider, ekonomisk nedgång etc. Personen anser också att tidshorisonten för programmets genomförande inte är helt klar. Kommentar: Vid de uppföljningsseminarier som planeras årligen finns möjlighet att diskutera dessa frågor och göra justeringar. Tidshorisonten för genomförande förtydligas i rapporten. Omvårdnadsnämnden påpekar att åtgärder som renare luft behöver tid för att märkas. Andra åtgärder kan bli snabbare synliga, som tysta områden för rekreation, anläggandet av strandpromenader och återanvändandet av mark i stället för ytterligare utspridning av bebyggelse. Kommentar: Det stämmer att olika mål och indikatorer är olika lätta att följa upp och att det är olika hur lång tid det tar innan man ser effekt av en åtgärd. Kommunen har också olika rådighet i olika frågor. Vid uppföljningen får man ta hänsyn till dessa frågor och ha dem i åtanke vid analys. Resurser Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Gavlefastigheter och en privatperson påpekar att kostnader för att genomföra programmet borde presenteras. Kommentar: En ungefärlig kostnad har lagts in i programmet. Byggnads- och miljönämnden och Tekniska nämnden påpekar att konsekvensen för Samhällsbyggnadsförvaltningen är att resursförstärkningar kommer att behövas och att diskussioner om nya samverkansformer i hela

12 Sid 12 (71) kommunkoncernen samt framtida gränssnitt mellan miljöfunktionerna på kommunledningen och vår förvaltning är nödvändiga. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är positiv till en miljöutvecklare men att finansieringen måste ske centralt. Gavlegårdarna påpekar att programmet kommer öka deras behov av intäkter. De påpekar också att det är en pedagogisk utmaning att hyresgäster ska känna sig engagerade då betalningsviljan för miljövänliga alternativ är låg. Under 2013 kommer man att analysera genomförbarheten och konsekvenserna för verksamheten. Kommentar: En översiktlig kostnadsbedömning för programmets genomförande har gjorts. Förvaltningarna äskar sedan medel i samband med mål och ramar. Om nya funktioner inrättas måste rollerna och ansvaret vara tydligt beskrivet. Det miljönätverk som planeras kommer att fylla i en viktig funktion i detta arbete. Det är bra att Gavlegårdarna analyserar konsekvenser och kostnader under året. Detta får sedan hanteras i samband med den årliga uppföljningen. Förhållande till andra styrdokument Länsstyrelsen tycker att förhållandet mellan MSP och andra planeringsdokument bör förtydligas, särskilt översiktsplanen. Högskolan undrar också hur stor roll MSP kommer att spela i planeringsprocessen. Kommentar: I texten om MSP förhållande till andra styrdokument beskrivs detta. Texten justeras något och läggs tidigare i rapporten för att förtydliga. Struktur och layout Omvårdnadsnämnden anser att programmet är välskrivet men på gränsen till för omfattande för att ge struktur och prioriteringar. En privatperson anser att många delmål inte mäter det övergripande målet utan att de handlar om att ta fram planer och strategier. Byggnads- och miljönämnden och Tekniska nämnden lyfter fram att det bör framgå att det är en lägsta nivå som föreslås i målen. Kommentar: Programmet är omfattande men det hanterar också ett omfattande område. En avgränsning har gjort både genom att utgå från den ekologiska dimensionen och i och med de målområden som valts. De övergripande målen är 17 stycken. Delmålen är fler men riktar sig till olika förvaltningar/bolag. Politiskt vill man att programmet ska vara konkret och styrande och vi har då bedömt att denna omfattning krävs. Själva huvuddokumentet vänder sig först och främst till handläggare som ska arbeta med åtgärderna. En populärversion kommer att finnas för allmänheten och de som vill ha en mer övergripande bild av programmet.

13 Sid 13 (71) Vissa av målen handlar om att ta fram planer och strategier. I dagsläget har vi inte tillräcklig bakgrundskunskap för att sätta mer specifika mål. När planerna och strategierna är framtagna får man se över målen i MSP och se om mer specifika mål kan sättas. Målen justeras så att det framgår att det är en lägsta nivå. Gästrike vatten anser att det skulle vara tydligare om delmålen delades upp per nämnd/bolag för att tydliggöra ansvaret för respektive delmål. Nu är flera ansvariga för samma målformulering vilket försvårar styrning och ledning av arbetet(se exempel i förslag till nytt delmål). GVAB anser också att målen bör beskrivas mer konsekvent, nu varierar beskrivningarna mellan olika målområden. Kommentar: Det är flera förvaltningar och bolag som ansvarar för genomförandet och uppföljningen av de flesta målen. Det är därför svårt att bara peka ut en enskild nämnd eller bolag. Det finns en sammanställning där varje nämnd/bolag kan se vilka mål man är ansvarig för. I arbetet har det framkommit att olika målområden behöver ha olika typer av mål beroende på hur långt man kommit inom området och områdets karaktär. Högskolan föreslår att en tabell med alla övergripande mål bör finns inom varje målområde. På dialogmötet lyftes det fram att skrivningen om hur MSP förhåller sig till andra styrdokument bör flyttas fram i dokumentet och att en mer detaljerad innehållsförteckning ger bättre överblick. Kommentar: En punktlista läggs in med alla övergripande mål. Stycke om styrdokument flyttas fram. Innehållsförteckningen görs mer detaljerad. En privatperson lyfter fram att det saknas källhänvisningar på ett flertal ställen. Kommentar: Rapporten kompletteras med källhänvisningar. Organisation och styrning Socialnämnden och Gavlegårdarna poängterar att målen i MSP bör inrymmas i balanserad styrning. Barn- och ungdomsnämnden påpekar att miljömålen kan konkretiseras i deras egen kvalitetsredovisning. Kommentar: Målen i MSP kommer att kopplas till balanserad styrning. I dokumentet läggs en text in om hur detta kan ske.

14 Sid 14 (71) Gästrike vatten anser att man bör delta i ledningsgruppen och i nätverket för vattenförvaltning. Kommentar: Gästrike vatten och övriga bolag adjungeras och deltar vid behov i diskussionerna som berör deras ämnesområden. Övrigt Omvårdnadsnämnden lyfter fram att det finns risk för intressekonflikter om programmets mål drivs för hårt. Innan målen antas bör man noggrant väga vart man vill nå mot vad som faktiskt är möjligt att genomföra eller vad som kräver nya förutsättningar för att uppnås. Man anser också att det är bättre att överge attitydförändring som tänkt medel och istället bara tala om beteendeförändringar. Det är ju trots allt sådana som i slutändan är det önskvärda oavsett vägen dit. Det är dessutom möjligt att mäta direkt och löpande i t.ex. statistik över kollektivresande, köttkonsumtion etc. Bättre än att försöka påverka attityder kan därför vara att skapa fler incitament och bättre förutsättningar för minskad konsumtion genom t.ex. utökade alternativ Kommentar: Det finns alltid risk för intressekonflikter när man arbetar med ett så omfattade program. I genomförandet blir det viktigt att belysa de konflikter som uppstår, motivera de beslut som tas och att beskriva konsekvenserna. Det vi vill uppnå är en beteendeförändring men det kommunen har i många fall har rådighet över är att arbeta med information och attitydförändring. Beteendeförändringen måste den enskilde personen stå för. En privatperson har skickat in två länkar som kan läggas ut på hemsidan som information i anslutning till det miljöstrategiska programmet. Kommentar: Vi tackar för tipsen. Synpunkter på samrådet Naturskyddsföreningen i Gävle anser att grundsyn hållbarhet borde ha ingått i remissen. Omställning Gästrikland påpekar att samrådstiden var för kort och att samrådet inte bör avslutas på en fredag. Kommentar: Grundsyn hållbarhet ingick i remissen internt. I framtiden ska vi tänka på att ha längre remistid då det är möjligt och att inte avsluta på en fredag.

15 Sid 15 (71) Synpunkter från Polhemsskolan Två gymnasieklasser på Polhemsskolan har granskat områdena energi, transporter och konsumtion och avfall i det miljöstrategiska programmet. Nedan listas de synpunkter de haft på själva rapporten och svaren på dessa. Svår text, många upprepningar. Kommentar: Rapporten arbetas igenom igen efter samrådet för att förenkla och förkorta texten. Långa beskrivningar är ofta ointressanta och tråkiga. Kommentar: Rapporten arbetas igenom igen efter samrådet för att förenkla och förkorta texten. Man borde skriva mer hur det är i dag för att veta hur det kan förändras till det bättre. Kommentar: En del beskrivningar av nuläget finns i rapporten. På grund av utrymmesbrist kan inte allt finnas med. I det fortsatta arbetet med att genomföra programmet kommer det att beskrivas hur det ser ut idag inom olika områden. Ordet kanske borde bytas ut mot skall annars det blir enbart en skrivbordsprodukt! Kommentar: Rapporten arbetas om så att det står ska på fler ställen. Kraven kanske är för stora, det kanske blir platt fall! Kommentar: Ambitionen är hög, men vi tror ändå att den är genomförbar om alla hjälps åt. Folk borde få bestämma mer själva, ge alternativ och uppmuntra folka att använda miljövänliga produkter. Skriv inte att så här ska du göra. Kommentar: För att få en förändring som gör att vår påverkan minskar krävs det att vi arbetar både med information, attitydpåverkan, uppmuntran men också krav. Otydligt vad som menas när Gävle nämns Kommentar: Rapporten ses över så att det blir tydligare vad som avses när Gävle nämns. Sammanfattningen (den gröna) mycket bättre men kanske lite för tunn. Kommentar: Populärversionen kommer att arbetas om efter samrådet. Mer bilder Kommentar: Fler bilder kommer att läggas in.

16 Sid 16 (71) Energi Energi Övergripande mål 1 Gävleborgs botaniska sällskap lyfter fram att för att lyckas med att sänka elanvändningen enligt planens mål behövs samverkan inte enbart i regionen utan också på riksnivå. Frågan är beroende av Sveriges och andra länders energipolitik. De åtgärder som kommunen kan påverka är framför allt att föregå med gott exempel inom den egna verksamheten, som t.ex. utökad rådgivning och utbildning och energieffektiviseringar i den verksamhet kommunen styr över. Där kan den kommunala budgeten vara ett instrument för att genomföra åtgärder i rätt riktning. Kommentar: I Miljöstrategiska programmet har vi flera mål där vi inte har direkt rådighet. Vi är där beroende av beslut och styrmedel på nationell och internationell nivå. Gävle kommun kan även i dessa frågor bidra till att målen uppfylls, bland annat genom information och uppmuntran, fysisk planering och såsom GBS påpekar genom att vara en förebild. Detta gäller även målet om minskad energianvändning. Högskolan anser att formuleringen på övergripande mål 1 bör ändras då effektiv energianvändning inte mäts i delmålen. Kommentar: Efter samrådet har delmålet ändrats så att det nu även innehåller effektiv energianvändning. Därmed behöver inte det övergripande målet ändras. En privatperson tycker att det miljöstrategiska programmet bör knytas till Högskolans Klimatneutralt och konkurrenskraftigt Gävleborgs län 2050 och andra projekt med fokus på energieffektivisering. En annan privatperson vill att man det inte räcker med att bara ha taxor enbart för förbrukning utan också tidsanpassat på dygn och timmar när t ex elen är billig och ingen annan använder den. Fastighetsägarna Mittnord anser att samtidigt som det är värdefullt att nybyggnationer blir så energisnåla som möjligt, finns en risk att kommunala särkrav inom detta område ytterligare fördyrar - och därmed förhindrar - byggnation. Det leder till minskad nybyggnation och kan vara ett hinder för kommunens utveckling. Det måste göras en avvägning mellan energieffektiv byggnation och kostnader. Alla krav som kan fördyra nybyggnation måste noga utvärderas i förhållande till den miljömässiga nytta som uppnås. Kommentar: Det är viktigt att vi samarbetar med de projekt som kan bidra till målen. Vi lägger till Klimatneutralt och konkurrenskraftigt Gävleborgs län 2050 i programmet. Användning av eltaxan som styrmedel finns inte som exempel på åtgärd i samrådsversionen. Programmet kompletteras med generell text om taxor och andra ekonomiska styrmedel för att minska effekttoppar och energianvändning.

17 Sid 17 (71) Även om byggkostnaden är viktig att försöka hålla nere är resurs- och kvalitetsaspekten för hela byggnadens livslängd viktigare. Kvalitetstänk behöver vara självklart såväl i byggskedet som i drifts-, underhålls- och eventuellt rivningsskede. Likaså behöver ibland lokala förutsättningar ge avtryck med särkrav i genomförandeavtalen. Minskade kostnader för drift och underhåll måste också ses som samhälleliga vinster. Högskolan poängterar att skillnaden mellan energi och el behöver vara tydlig. Fokus borde ligga på att minska den energianvändning som är mest skadlig. Statistiken handlar om energianvändning i industrin (sid 6), medan delmålet (sid 8) handlar om elanvändning. Kommentar: Vi kommer att gå igenom avsnittet Energi i programmet och tydliggöra skillnaden. Högskolan undrar om elanvändning i delmål 1 är brutto eller netto, det vill säga får hänsyn tas till egenproducerad el. De anser också att texten om nya företagsetableringar under delmål 1 ger utrymme för flera tolkningar. Kommentar: I samrådsversionen var det brutto som avsågs. Om netto används kan det ta en tid innan vi har indikatorer för målet. Vi använder brutto till att börja med, men det får bli en utvecklingsfråga för målet att så småningom övergå till netto. Vi skriver även om texten i rapporten och tydliggör att en hög ambition på miljöområdet bör kunna leda till nya företag inom t.ex. grön teknik, som har låg energianvändning och låg miljöpåverkan. Gävle Energi lyfter fram att energibranschen är övertygad om att ett ökat intresse för energieffektivisering leder till ökad energiförbrukning. Introduktionen av elfordon samt ökade hemelektronikprodukter kommer att bidra till ökad elanvändning. Ökad elanvändning genom utveckling av nya teknologier kan bidra till att klara klimatmålen. De föreslår därför att vi använder energieffektiviseras med 15 %, för att stimulera tillväxten och inte förhindra nya företagsetableringar. Kommentar: Vi har skrivit lite kring företagsetableringar i programmet. Där står det att denna problematik behöver tas i beaktande när delmålet följs upp och att målet inte får förhindra nya företagsetableringar. Delmålet formuleras om så att det både omfattar orden effektivitet och minskning, samt omfattar energi och inte bara el.

18 Sid 18 (71) Gavlegårdarna och Gavlefastigheter anser att utgångspunkt bör vara 1995 både för delmål 1 vilket man har nationellt. Kommentar: Under det nationella miljömålet God bebyggd miljö finns mål om att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Nationellt finns även ett mål om 20 procent effektivare energianvändning år 2020 jämfört med Vi försöker att använda ett basår för målet som är så nära programmets antagande som möjligt. Däremot kan det vi uppföljning gå att presentera trender över en längre tid. Omställning Gästrikland anser att den föreslagna åtgärden om att utvidga fjärrvärmenätet bör beakta högskolans forskningsprojekt Konkurrenskraftigt och klimatneutralt Gävleborg 2050 Kommentar: Samarbete med högskolan är viktigt och vi har redan inlett närmare samarbete i miljö- och klimatfrågor. Högskolan har inte haft några synpunkter kring denna fråga under samrådet. Högskolan och Omställning Gästrikland har gett exempel på åtgärder. Kommentar: Det är bra åtgärder som läggs in i en åtgärdsbank för genomförandet av programmet. Programmet ska inte innehålla så många åtgärder i slutversionen. Gavlegårdarna påpekar att det för att minska energiförbrukningen med 20 % krävs det att man tidigare lägger underhåll av befintlig teknik och klimatskal samt investeringar i energieffektivisering. Man säger också att det kommer att medföra kraftigt ökade kostnader som måste bäras av varje enskilt projekt då åtgärderna mycket sällan kan finansieras genom minskade energikostnader. Medelhyran behöver höjas med ca 20 %. Gavlegårdarna och Gavlefastigheter anser att utgångspunkt bör vara 1995 för delmålet vilket man har nationellt. Kommentar: Under det nationella miljömålet God bebyggd miljö finns mål om att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen Nationellt finns även ett mål om 20 procent effektivare energianvändning år 2020 jämfört med Både Gavlegårdarna och Gavlefastigheter har redan gjort mycket för att minska energianvändningen, men Gävle kommun som organisation bör vara en förebild och arbeta med att minska den totala energianvändningen med fortsatt hög ambition.

19 Sid 19 (71) Investeringar på energieffektivisering ger minskade kostnader på sikt i och med minskad energianvändning, framförallt om energipriserna ökar. Långsiktiga ekonomiska besparingar kan därmed göras med energieffektivisering. Gavlegårdarna och Gavlefastigheter kan under det första året utreda närmare vad som är möjligt och vad det kommer att kosta att uppnå delmålet. Delmålet kan sedan revideras vid behov efter denna utredning (i samband med miljöbokslut), men målnivån bör stå kvar i detta skede. Målet kompletteras dock med en indikator för kwh per kvadratmeter och år som visar energieffektivitet. Gavlefastigheter tycker att indikatorn bör ändras från total energianvändning MWh per år till kwh per kvadratmeter och år. Kommentar: Målet kompletteras med en indikator för kwh per kvadratmeter och år. Energi Övergripande mål 2 Tekniska nämnden, Gävle energi och personer på dialogmötet påpekar att det tydligare bör framgår vad klimatneutral är och vad det innebär. Kommentar: Definitionen för klimatneutral kommer att stå i slutversionen av programmet. En privatperson påpekar att begreppet klimatneutral inte finns i ordlistan och undra vad det skulle innebära att reducera klimatpåverkan så mycket som möjligt i Gävle kommun enligt FN:s definition. Hur skall en klimatkompensation gå till? Det vore bättre att ha ett mål gällande reduktion av de egna utsläppen, därutöver kan man utföra klimatkompensationsåtgärder. Kommentar: Definitionen för klimatneutral kommer att stå i slutversionen av programmet. Gävle kommun har inte diskuterat klimatkompensation som ett verktyg för att nå det geografiska målet. Däremot kan intern klimatkompensation (interna klimatavgifter som går till förebyggande insatser) vara ett bra styrmedel i koncernens interna miljöarbete. Gävleborgs botaniska sällskap tycker att en energiplan kan säkert vara ett bra styrinstrument. Den viktigaste delen i den blir inte att formulera mål, utan att beskriva hur de ska uppnås. Kommentar: Energiplanen ska bygga på målen i miljöstrategiska programmet. Vi tydliggör i programmet att energiplanen inte syftar till att ta fram fler mål.

20 Sid 20 (71) Fastighetsägarna Mittnord anser att även om fjärrvärme produceras helt av biobränslen kan man i dagsläget inte få fram biobränslen till värmeverket utan att fossila bränslen används vid transporter (diesel för skogsmaskiner och lastbilar). En energiplan bör inkludera en analys av fjärrvärmeproduktionens beroende av fossila drivmedel. Hur länge klarar kommunen/gävle Energi att förse medborgarna med fjärrvärme om tillgången på fossila drivmedel upphör? Kommentar: Fastighetsägarna Mittnord skriver om en viktig fråga som vi nog kommer att ta med i energiplanen. Eftersom delmålet om energiplanen nu tas bort från programmet kommer mycket av beskrivningarna kring energiplanens innehåll att flyttas från programmet till åtgärdsbanken. Detta gäller även de synpunkter på energiplanens innehåll som inkommit under samrådet. Omställning Gästrikland vill trycka på att det är viktigt att energiplanen följer Grundsyn hållbarhet. Kommentar: Det gäller för alla planer och program att de ska följa grundsyn hållbarhet, så inga ändringar görs i rapporten med anledning av detta. Gavlefastigheter tycker att energiplanen bör inriktas på taktiska genomförande frågor och att strategifrågorna bör utgå från det miljöstrategiska programmet. Gavlegårdarna och Gavlefastigheter anser att det i energiplanen bör vara prioriterat att via samarbete mellan kommunens fastighetsbolag och energibolag få bort oljeledning vid spetslaster. De har även föreslagit ett antal prioriterade områden för energiplanen och att den bör tas fram redan år Kommentar: Energiplanen ska bygga på målen i miljöstrategiska programmet. Texten kring energiplanen kommer att arbetas om eftersom delmålet tas bort. Anledning är att delmålet om energiplan är en aktivitet och inget mål. Beskrivningarna kring energiplanens innehåll kommer att flyttas från programmet till åtgärdsbanken för det kommande arbetet med att formulera en beställning för energiplanen. Detta gäller även de synpunkter på energiplanens innehåll som inkommit under samrådet. Gavlefastigheter tycker att det är orealistiskt att kommunkoncernens energianvändning är fossilfri Det borde istället vara Gavlegårdarna tycker att det är ett utmanande mål som kräver stora mått av samverkan inom koncernen. Omställning Gästrikland påpekar att den el som köps in bör vara Bra miljöval-certifierad. Kommentar: Det är ett utmanande mål men Gävle Energi har en plan för hur de ska göra fjärrvärmen fossilfri till Målåret står därför kvar. I pro-

21 Sid 21 (71) grammet står det att elen ska vara ursprungsmärkt och förnybar. Enligt lagen om offentlig upphandling kan kommuner inte välja en viss typ av märkning, t ex Bra miljöval-certifiering, vid upphandling utan måste ställa kraven mer generellt. Vid nästa upphandling av elavtal kan nya krav komma att ställas. Energi Övergripande mål 3 Högskolan tycker att ökad produktion av förnybar energi borde mätas som andel. Kommentar: Eftersom mål finns för minskad användning av fossila energislag så räcker det med att ha mål för ökad produktion av förnybar energi. En privatperson påpekar att det saknas konkreta delmål för produktion av sol- och vindenergi. Gävle energi anser att delmålet borde kompletteras med och andra energislag eller att målet bara uttrycks som Produktionen av förnybar energi ska öka. Högskolan undrar varför inte vattenkraft finns med. Gavlefastigheter och Gavlegårdarna tycker att man bör konkretisera målet genom att lägga till att produktionen av närproducerad förnybar energi ska öka och att det bör innehålla en mätbar referens. De tycker att man bör öka produktionen nära konsumenterna t.ex. vindkraftsutbyggnad, solceller och solvärme, göra biogas av avfall. Länsstyrelsen tycker att förnybar inte behöver skrivas ut då sol- och vindenergi alltid är förnybara och att målet saknar målsättning. De påpekar också att det finn statistik för vindkraft men för solenergi saknas det bra metoder. Omställning Gästrikland föreslår en ny indikator. Kommentar: Just nu finns ingen möjlighet att ta fram konkreta mätbara mål. Det saknas statistik för underlag. I uppföljningen av delmålet följs trenderna inom vatten och vind till att börja med. När vi har tillräckligt underlag kan en målnivå tas fram. Utifrån synpunkterna kommer delmålet föreslås att delmålet istället formuleras så här: Produktionen av förnybar energi ska öka. Formuleringen täcker då in alla förnybara energislag (bio, vatten, sol och vind) och inte bara sol och vind. Att mäta närproducerad produktion blir svårt att genomföra. Vi bör även för produktionen av energi ha konsumtionsperspektivet såsom vi har i resten av programmet. Vi kan då tillgodoräkna oss sådan energi som vi bidrar till inom kommunen men som anläggs utanför kommungränsen. Det kräver för mycket administration att ha ett särskilt nyckeltal för privata sektorn. De ingår som en del i den totala energiproduktionen.

22 Sid 22 (71) Naturskyddsföreningen tycker att man ska inventering av kommunala fastigheter med lämpliga tak för installation av solceller och solfångare genomförs snarast. Kommentar: Det är ett bra förslag att inventera taken på kommunala fastigheter. Vi tar antingen med det i rapporten eller i åtgärdsbanken. Naturskyddsföreningen anser att infrastrukturen för biogas måste byggas ut och alternativa leveranslösning behöver säkras. Gästrike Återvinnare tycker att det behövs åtgärder för att bygga upp infrastruktur för biogas och andra fossilfria bränslen särskilt för långsamtankning. Kommentar: Infrastruktur för laddning och tankning av förnybara drivmedel är viktigt. Infrastrukturen byggs ut i takt med ökad efterfrågan. Det finns mål under transporter som omfattar infrastruktursatsningar, så synpunkten medför inga ändringar i rapporten. Gavlegårdarna och Gavlefastigheter tycker inte att det är trovärdigt att produktionen ska öka med 400 % utifrån var vi står idag. Kommentar: Gävle Energi som ansvarar för målet bedömer att det är realistiskt mål. Naturskyddsföreningen tycker att man bör ha maximal biogasutveckling på den kommunala centralkomposteringen. Gävle Energi tycker att det är viktigt att tydliggöra naturgasens roll som en möjliggörare för biogasproduktion. Omställning Gästrikland anser att det är viktigt att även titta på skogsråvara vid biogasproduktion. Kommentar: Gästrike Återvinnare är positiva till biogasutvinning istället för centralkompostering. Idag har Gästrike Återvinnare kontrakt på Mullbacka för kompostering fram till troligen Gästrike Återvinnare har försökt att lösa ut dem i några år. Naturgas anses ibland vara ett viktigt steg för att bana väg för biogas. Inget ställningstagande bedöms behöva ske i miljöstrategiska programmet kring detta, men en förtydligande text läggs in. Skogsråvara är viktigt att titta på, så Skogsstyrelsen läggs till som en aktör i texten. Högskolan anser att BiogasMitt borde ersätta Electric Car Region under delmålet om biogas. De undra även varför bara Gävle Energi är utpekade. Kommentar: BiogasMitt ersätter Electric Car Region i det aktuella avsnittet i programmet.

23 Sid 23 (71) Energi Övrigt En privatperson lyfter fram att om kapande av effekttoppar och effektstyrning borde man kunna ha ett delmål om införande av effektgränstaxor för alla slutkonsumenter. Det är viktigt att få konsumenterna att förstå att effekt är viktig energiparameter som måste begränsas. Införande av nettodebitering är också en viktig framgångsfaktor för att skapa småskalig produktion och ökat energiengagemang hos konsumenterna. Kommentar: Vi har inte möjlighet att skapa ett särskilt delmål för effektgränstaxor, som är en aktivitet. Däremot är ekonomiska styrmedel ett viktigt område att arbeta med. Rapporten kompletteras med generell text om detta. Gävle Energi arbetar aktivt med att påverka kommande förändringar av elnätstaxor. Energimarknadsinspektionen har genomfört en utredning behövs mer regler om elnätsavgifternas utformning som förordar införande av effekttaxor. Gävle Energi deltog där i referensgruppen och har även skickat ett remissyttrande på rapporten till Näringsdepartementet. Framework Guidelines & Network Codes samt Nordisk Slutkundmarknads är nya regelverk som kan komma att påverka elnättaxornas utformning. Gävle Energi valde att inte förändra sin tariffstruktur utan istället arbeta proaktivt för att påverka kommande myndighetskrav från Energimarknadsinspektionen och EU. Inom Elinorr pågår just nu ett projekt som går ut på att ta fram en gemensam övergripande tariffstruktur med definitioner. Projektet kommer att utreda effekttaxor, kundens förståelse och kostnadsriktighet. Som egenproducent av el kan du idag sälja din överskottsel till Gävle Energi. Elnätsägaren betalar också ut ersättning för den el som matas ut på nätet, s.k. nätnytta. Nettodebitering har diskuterats flitigt i branschen, men Gävle Energi ansåg att en sådan förändring var allt för osäker då det inte var förenligt med gällande skatteregler, balansavräkning och mätningsförordning. En statlig utredning pågår just nu där det indikativt ser ut att bli en skattejämkning istället för en nettomätning. Personen anser också att miljöcertifiering av byggnader är en bra men kostsam åtgärd som sannolikt kommer att begränsas till en liten del av beståndet, företrädesvis nybyggda hus. Detta borde kompletteras med mål för den stora mängden av byggnader, framför allt miljonprogramsområdena som till stor del ägs av Gavlegårdarna. Energimålen för dessa kan mycket väl hämtas t.ex. från certifieringssystemens energidel, dvs. man behöver inte genomföra hela pakten, i alla fall inte direkt. Kommentar: Det bedöms inte vara möjligt eller meningsfullt att miljöcertifiera alla kommunens äldre byggnader. Gavlegårdarna har i sitt remissvar pekat på stora svårigheter att finansiera omfattande energibesparingar i äldre hus.

24 Sid 24 (71) En privatperson anser att utvidga fjärrvärmenätet inte är en självklar lösning på fossilberoendet när energianvändningen i byggnader skall minskas radikalt på sikt. Det behövs en övergripande och långsiktig strategi för detta, där fjärrvärmen är en del. Kommentar: Fjärrvärme bedöms vara en del av lösningen på fossilberoende, men det krävs också andra insatser. Samverkan både inom koncernen och med andra aktörer såsom högskolan är väldigt viktigt i detta. Arbetet med energiplanen bedöms också vara ett viktigt steg. Gävleborgs botaniska sällskap lyfter fram att vid ett ökat antal vindkraftverk som svarar för energiproduktionen gäller det att bevaka att lokaliseringen av dem inte skadar viktiga natur- och kulturvärden. De undrar därför om kommunen har gjort ett tillägg till Översiktsplanen angående vindkraft. Kommentar: I gällande Översiktsplan för Gävle kommun finns inget tillägg om vindkraft. Det har gjorts en utredning om möjliga vindkraftsområden i Gävle kommun som är underlag till kommande översiktsplan. Det står i programmet att vi ska möjliggöra förnybar energiproduktion i översiktsplaner och detaljplaner. En privatperson anser att texten under rubriken "Prioriterade områden" innehåller många begrepp (marginaleffekt, systemperspektiv, spetsoljeanvändning) och resonemang som kan vara svåra att förstå för en genomsnittlig medborgare, förtroendevald eller tjänsteman: Kommentar: Texten under hela avsnittet Energi kommer att granskas och i samband med det ska språket förenklas. Fastighetsägarna Mittnord påpekar att kommunen räknar under denna rubrik upp fem prioriterade områden. Med tanke på att industrins energianvändning uppgår till ca 75 procent av den totala energianvändningen i energisystemet, rekommenderar de att ytterligare ett område prioriteras. De anser att kommunen bör sträva efter ett ökat tillvaratagande av spillvärme från industrierna. Kommentar: Spillvärme är ett viktigt åtgärdsområde. Exempel på lyckade projekt är Bomhus Energi AB, som bygger på att spillvärme från industrin leds till fjärrvärmenätet. Vikten av ökat tillvaratagande av spillvärme tydliggörs i texten i rapporten. Fastighetsägarna Mittnord lyfter också fram att kommunen anger också att samverkan mellan fastighetsägare och energibolag är viktig för att inte få