Tid Tisdagen den 22 november 2016 kl. 10:00. Preliminär sluttid kl. 13:30. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3.

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Socialnämnden Tid Tisdagen den 22 november 2016 kl. 10:00. Preliminär sluttid kl. 13:30. Plats Socialförvaltningen, Fabriksgatan 31, sammanträdesrum plan 3. Partigruppmöten S, V, C tisdagen den 22 november kl. 8:30, sammanträdesrum plan 3. M, L, KD tisdagen den 22 november kl. 9:00, grupprum plan 3. Förhinder anmäls omgående till Socialförvaltningen, Martina Eriksson, telefon eller e-post martina.eriksson@kalmar.se. Välkomna! Enligt uppdrag Martina Eriksson Nämndsekreterare Föredragningslista Behandling av mötesärende 1 Fastställande av dagordning samt protokolljusterare Förslag Toni Lavi (S) Beslutsärenden 2 Förlängning av faderskapsutredning. Sekretess 3 Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar. Sekretess 4 Ekonomisk rapport efter oktober Trainee 6 Riktlinjer sociala barn- och ungdomsvården 7 Sammanträdesdatum 2017 för socialnämnden och sociala utskottet

2 Socialnämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) Informationsärenden 8 Information från förvaltningschef och ordförande 9 Redovisning av Kostnad per brukare efter Uppföljande granskning av den kommunala missbrukarvården 11 Tillsyn oanmäld , Drottning Margaretas väg - Inspektionen för vård och omsorg, / Tillsyn oanmäld , Vesta - Inspektionen för vård och omsorg, / Tillsyn Amorvägen , Inspektionen för vård och omsorg, / Förändringsarbete ensamkommande 15 Förändringsarbete försörjningsstöd 16 Anmälan av delegationsärenden 17 Anmälan av kännedomsärenden 18 Inbjudningar och förrättningar 19 Övrigt

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Myrna Nilsson SN 2016/ Socialnämnden Förlängning av faderskapsutredning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Om modern vid ett barns födelse inte är gift, om faderskapspresumtionen ifrågasätts, eller om faderskapet hävts av domstol är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs. Utredningen bör bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom ett år från barnets födelse, om inte särskilda skäl föranleder annat 2 kap. 8 FB. Om faderskapsutredningen pågår längre tid än ett år, bör faderskapsärendet föreläggas socialnämnden, med förslag till ställningstagande om utredningen ska fortsätta, läggas ned eller om ärendet skall överlämnas till domstol för rättslig prövning. Myrna Nilsson Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga: Utredning daterad Socialförvaltningen, Familjerätt Tel vx Myrna.Nilsson@kalmar.se

4 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Kläppe SN 2016/ Socialnämnden Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med socialförvaltningens förslag. Bakgrund Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i familjehem och det är uppenbart bäst för barnet att förhållandet får bestå ska rätten utse familjehemsföräldrarna såsom särskilt förordnade vårdnadshavare att utöva vårdnaden om barnet enligt 6 kap 8 föräldrabalken. Anna Kläppe Enhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Utredning daterad Socialförvaltningen Placeringsenheten, Tel vx anna.klappe@kalmar.se

5 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2015/ Tel Socialnämnden Ekonomisk rapport efter oktober 2016 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den ekonomiska rapporten efter oktober Bakgrund Varje månad redovisas en ekonomisk rapport eller budgetuppföljning med utfallprognos i socialnämnden. Rapport samt verksamhetsstatistik finns i bilagor. Information om verksamhetsplan och internbudget 2017 kommer att lämnas vid sammanträdet. Kristina Appert Avd.chef ekonomi Cecilia Frid Socialchef Bilagor Ekonomisk rapport efter oktober 2016 Statistik socialnämnden efter oktober 2016 Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

6 Handläggare Datum Kristina Appert Ekonomisk rapport efter oktober 2016 Helårsprognos för socialnämnden pekar mot ett nollresultat vid årets slut. Effektivisering Stabil ekonomi Område funktionsnedsättning Område barn och ungdomsvård Missbruk och beroendevård Område ekonomiskt bistånd Övriga områden Totalt -7,2 mnkr + 1,7 mnkr + 4,0 mnkr - 1,2 mnkr -1,0 mnkr +3,7 mnkr 0,0 mnkr Område funktionsnedsättning och socialpsykiatri Volymökningen följer i stort sett årets plan förutom en liten ökning av insatserna boendestöd, bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Prognosen pekar mot att volymökningen täcks av budgetpotten på 10,9 mnkr. Bostad med särskild service för barn och vuxna samt korttidsvistelse visar plusresultat. Personlig assistans, korttidstillsyn och daglig verksamhet visar underskott. Största avvikelsen finns inom Personlig assistans. Anledningen är framför allt att antalet verkställda timmar i några ärenden överskrider de beviljade. Område barn och ungdomsvård Totalt för området beräknas ett plusresultat eftersom intäkterna från Migrationsverket väntas bli högre än bugeterat. Placeringskostnaderna för familjehem, externa HVB samt extern öppenvård ger underskott vilket beror på att antalet placeringar överstigit den planerade nivån samt att de genomsnittliga dygnskostnaderna för externa placeringar stigit jämfört med Antalet utredningsplaceringar har ökat kraftigt jämfört med förra året. Hittills i år har 17 ensamkommande flyktingungdomar mottagits i kommunen. Totalt har kommunen ansvar för ca 230 ensamkommande ungdomar. Drygt 60 % bor i interna HVB- boenden. Område missbruk och beroendevård Avdelning för ekonomi Socialförvaltningen Adress Box 128, Kalmar Besök Nyggatan 36 Tel vx Fax kristina.appert@kalmar.se

7 2 (2) Antalet externplaceringar för vuxna missbrukare är fortfarande färre i år, (ca 12 % färre) jämfört med förra året. Prognosen för kostnaderna pekar dock på ett underskott mot budget. Beläggningen på Smedbacken är fortsatt hög. Område ekonomiskt bistånd Kostnaderna ligger på samma nivå jämfört med motsvarande period förra året. Antalet hushåll ökade i början av året men efter sommaren kan konstateras en minskande trend. Statistiken visar att färre hushåll har fått försörjningsstöd pga arbetslöshet de senaste månaderna. Tillgången på sysselsättningsåtgärder är en stor avgörande faktor för utfallet av det ekonomiska biståndet. Socialförvaltningen Kristina Appert Avdelningschef, ekonomi

8 Socialnämnden efter oktober 2016

9 Utfallsprognos helår 2016 Avvikelse mot budget mkr Effektivisering Stabil ekonomi -7,2 Område funktionsnedsättning och socialpsykiatri Bostad med särskild service barn o vux 0,8 Personlig assistans -2,3 Korttidsvistelse 0,9 Daglig verksamhet -0,2 Övrigt inom funk 2,5 Område missbruk och beroendevård Externplaceringar vuxna -1,2 Område barn och ungdomsvård Externa institutionsplaceringar barn -1,5 Familjehemsvård barn -1,5 Öppenvård barn -1,5 Ensamkommande flyktingbarn 8,5 Område ekonomiskt bistånd -1,0 Gemensam vht inkl arbetsmarkn åtgärder 3,7 Total avvikelse 0,0

10 Antalet personer inom funk och socialpsykiatri Antal personer per insats Okt Okt Dec Okt Förändr Plan jan-okt Boendestöd SoL Personlig assistans SFB Personlig assistans LSS Ledsagarservice LSS Kontaktperson LSS Avlösarservice LSS Korttidsvistelse LSS Korttidstillsyn LSS Bostad barn o ungdom LSS Bostad vuxna LSS Särskilt boende SoL Daglig verksamhet LSS Dagverksamhet SoL

11 6000 Tkr Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad Budgetsnitt Flykting 2016 Flykting Flykting 2014 JAN FEBR MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC

12 Statistik hushåll med försörjningsstöd per ålder 2016 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Snitt per mån Summa Ålder Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Snitt per mån Summa

13 Statistik hushåll med försörjningsstöd per familjetyp Hushåll med försörjningsstöd per familjetyp 2016 Familjetyp Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Snitt per mån Endast barn Ensam kvinna med barn Ensam kvinna utan barn Ensam man med barn Ensam man utan barn Gift/sambo med barn Gift/sambo utan barn Summa Hushåll med försörjningsstöd per familjetyp 2015 Familjetyp Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Snitt per mån Endast barn Ensam kvinna med barn Ensam kvinna utan barn Ensam man med barn Ensam man utan barn Gift/sambo med barn Gift/sambo utan barn Summa

14 Antalet sökanden och medsökanden per månad, unika per månad Orsaktext Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Totalt antal personer Akut/tillfälligt behov, utan försörjningshinder Arbetar deltid, ofrivilligt - otillräcklig inkomst Arbetar deltid, ofrivilligt - väntar på inkomst Arbetar heltid - Otillräcklig inkomst Arbetar heltid - Väntar på inkomst Arbetshinder, sociala skäl Arbetslös - Flykting i introduktion Arbetslös - Flykting studerande Arbetslös - Ingen ersättning Arbetslös - Otillräcklig ersättning Arbetslös - Väntar på ersättning Begravningshjälp Föräldraledig - Otillräcklig föräldrapenning Föräldraledig - Väntar på föräldrapenning Internatboende Pensionär Sjukskr m läkarintyg - Ingen sjukpenning Sjukskr m läkarintyg - Otillräcklig sjukpenning Sjukskr m läkarintyg - Väntar på sjukpenning Sjuk- el aktivitetsers - Otillräcklig ers Sjuk- el aktivitetsers - Väntar på ers Språkhinder

15 Antal unika personer (sökande + medsökande) redovisat på beslutsorsak januari tom okt Orsaktext Antal unik registerledare Antal unik medsökande Antal unikt hushåll Antal sökande + medsökande Akut/tillfälligt behov, utan försörjningshinder Arbetar deltid, ofrivilligt - otillräcklig inkomst Arbetar deltid, ofrivilligt - väntar på inkomst Arbetar heltid - Otillräcklig inkomst Arbetar heltid - Väntar på inkomst Arbetshinder, sociala skäl Arbetslös - Flykting i introduktion Arbetslös - Flykting studerande Arbetslös - Ingen ersättning Arbetslös - Otillräcklig ersättning Arbetslös - Väntar på ersättning Begravningshjälp Föräldraledig - Otillräcklig föräldrapenning Föräldraledig - Väntar på föräldrapenning Internatboende Pensionär Sjukskr m läkarintyg - Ingen sjukpenning Sjukskr m läkarintyg - Otillräcklig sjukpenning Sjukskr m läkarintyg - Väntar på sjukpenning Sjuk- el aktivitetsers - Otillräcklig ers Sjuk- el aktivitetsers - Väntar på ers Språkhinder Totalt

16 Mängdstatistik av antalet externt placerade barn/ungdomar exkl ensamkommande 2016 Antal unika personer Varav plac: IB Avslut Nya placub Utred Behandl Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

17 Månadsstatistik ensamkommande barn/ungdomar Eget famhem Konsulentstött famhem Externa HVB-plac Interna boenden Nätverkshem Nya anvisade Kalmar Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept ? 15 2 Okt 2016 Nov 2016 Dec 2016

18 Antal pågående beslut om placeringar av vuxna missbrukare Antal beslut Smedbacken Ext inst. - HVB Totalt antal unika personer Totalt antal Antal beslut Stödb/famh em placeringar SoL LVM Totalt Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

19 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2016/ Socialnämnden Trainee Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att göra ett uppehåll i intagningen av nya elever till traineeutbildningen på Jenny Nyströmsskolan och ge socialförvaltningen i uppdrag att tillsammans med omsorgsförvaltningen och den kommunala vuxenutbildningen ta fram ett förslag till ett koncept för traineeutbildning i den kommunala vuxenskolans regi. Bakgrund Sedan hösten 2007 har en traineeutbildning funnits som ett samarbete mellan omsorgsförvaltningen och Stagneliusskolans vård- och omsorgsprogram. Fr.o.m flyttades vård- och omsorgsprogrammet till Jenny Nyströmsskolan. Socialförvaltningen utvecklade då samarbetet med skolan till att även gälla elever antagna till Barn- och fritidsprogrammet med pedagogisk inriktning. Samarbetet innebär att när elever påbörjar sin utbildning erbjuds de plats i ett traineeprogram. Syftet är att knyta kvalificerade medarbetare till verksamheterna för att täcka rekryteringsbehovet och säkerställa kompetensnivå. Eleven får en möjlighet att kvalificera sig till en provanställning på 6 månader vid utbildningens slut. Krav ställs på att eleven ska vara godkänd i alla karaktärsämnen och den arbetsförlagda utbildningen (APL) samt att körkortsutbildning ska vara påbörjad vid anställningen och slutförd efter provanställningen. Under 2015 gjordes det vissa förändringar i konceptet bl. a. sänktes kravet från att eleven ska vara godkänd i alla ämnen till att eleven ska vara godkänd i alla karaktärsämnen. De senaste tre åren har utfallet på traineeutbildningen haft en negativ trend. Antalet elever som får och arbetar kvar efter en anställning har minskat, se bil. Sommaren 2016 anställdes 9 elever som genomgått traineeutbildning. Av dessa arbetar endast 3 kvar. Med anledning av den vikande trenden föreslår socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen att det görs ett uppehåll i att erbjuda nya elever traineeutbildning. Socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen vill istället pröva möjligheten att införa ett traineekoncept i samarbete med den kommunala vuxenutbildningen. Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Cecilia.Frid@kalmar.se

20 SN 2016/ (2) Förslag till uppehåll i traineeutbildningen för gymnasieelever skulle gälla fr.o.m. hösten Detta frigör resurser till att underöka möjligheterna till samarbete med den kommunala vuxenutbildningen. För närvarande finns det 45 elever som är inne i traineeutbildning. Arbetet med de elever som är inne i pågående traineeutbildning och det goda samarbete som finns idag med gymnasieskolan fortsätter som tidigare. Återapportering av nästa års utfall sker till socialnämnden i november Cecilia Frid Socialchef Bilaga Statistik trainee

21 Resultat av traineeutbildning i samarbete mellan socialförvaltningen, omsorgsförvaltningen och Jenny Nyströmskolan Antal elever som fått anställning VO= vård och omsorgsprogrammet BF = barn och fritidsprogrammet Elever som fått anställning VO-10 VO-11 VO-12 VO-13 BF-11 BF-12 BF-13 antal som fått anställning slutat studerar jobbar i verksamheten idag Elever som gått vård och omsorg (VO) är både inom socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen Elever som gått barn och fritid (BF) är inom Socialförvaltningen Juni 2016 var det avslutning för BF-13. Det var 9 st elever som fick anställning. Under hösten är det 3 st som är kvar i verksamheten. Inom VO-13 var det inga elever kvar efter 3-års utbildning. Det var ca 20 elever som deltog från start.

22 Antal elever som för närvarande deltar i trainee Elever som deltar inom trainee VO-14 VO-15 VO-16 BF-14 BF-15 elever från start avbrutit kvar inom trainee *(BF-16 gör sina val i januari)

23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur SN 2016/ Socialnämnden Riktlinjer sociala barn- och ungdomsvården Förslag till beslut Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för den sociala barnoch ungdomsvården. Bakgrund Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att ta fram och uppdatera riktlinjer och rutiner för verksamheten, som en del av arbetet med kvalitetsledningssystemet. Socialförvaltningen har arbetat fram ett förslag till riktlinjer gällande sociala barn- och ungdomsvården som behandlar det förebyggande, rådgivande, handläggande, beslutande, behandlande och stödjande arbetet samt de serviceinsatser och det stöd till anhöriga som berör barn och unga. Syftet med riktlinjen är att skapa tydlighet och samsyn i arbetet med den sociala barn- och ungdomsvården, för att uppnå målen med verksamheten. Sedan tidigare finns framtagna riktlinjer för arbetet med placerade barn och ungdomar. Dessa ska kvarstå men kommer att behöva synkroniseras och bli en del av de samlade riktlinjerna. Arbetet med framtagande av förslaget till riktlinjer har samordnats av verksamhetsutvecklare Britt Kronberg. Johnny Lesseur Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Sociala barn- och ungdomsvården - riktlinjer Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, Kalmar Besök Nygatan 36 Tel vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

24 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Socialnämnden Dnr Verksamhetsutvecklare Britt Kronberg (16) Sociala barn- och ungdomsvården riktlinjer

25 2 (16) Innehållsförteckning Sociala barn och ungdomsvården - riktlinjer... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Avgränsningar... 4 Vision... 4 Mål... 5 Grundläggande regler och principer... 5 Barnets bästa och rätt till delaktighet... 6 Lagstiftning mm... 6 Kompetenskrav... 7 Evidensbaserad praktik... 7 Samverkan... 7 Samverkan kring hälsa och tandvård... 7 Samverkan kring utbildning... 8 Barn som far illa eller riskerar att fara illa... 8 Förebyggande åtgärder... 8 ANDT... 9 Områdesarbete... 9 Uppsökande verksamhet... 9 Serviceinsatser... 9 Stöd till barn och unga Föräldrastöd Utredningsmodell Barns behov i centrum - BBIC BBIC-triangeln beskriver risk- och skyddsfaktorer Bedömningsmetoder Utforma uppdrag Genomförandeplan Samordning inom socialförvaltningen Intern samordnad individuell plan (ISIP) Samordnad individuell plan (SIP) Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser Kontaktperson Kontaktfamilj Särskilt kvalificerad kontaktperson Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt LVU, s.k. mellantvång Stödkontakt med socialsekreterare... 14

26 3 (16) Riktade insatser ungdomar Familjebehandling Följa upp insats Heldygnsinsatser Anhörigstöd Föräldrar som anhöriga Barn som anhöriga... 16

27 4 (16) Sociala barn och ungdomsvården - riktlinjer Syfte Syftet med riktlinjerna är att skapa tydlighet och samsyn i det sociala arbetet med barn och unga för att uppnå målen med verksamheten. Målgrupp Riktlinjerna vänder sig till handläggare och personal som arbetar inom barnoch ungdomsvården, men även övriga berörda inom socialtjänsten. Avgränsningar Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga 0-20 år. Socialnämndens särskilda ansvar gäller alla barn upp till 18 års ålder. Även unga till och med 20 års ålder omfattas av ansvaret, t.ex. de som varit placerade och de som vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. När det gäller unga vuxna mellan år, får socialtjänsten genomföra utredning även utan samtycke om grunderna för 3 LVU föreligger, d.v.s. missbruk, brottslig verksamhet och/eller annat socialt nedbrytande beteende. Utredningen kan dock inte bedrivas utifrån 11 kap. 2 socialtjänstlagen, SoL, då den paragrafen endast omfattar personer under 18 år. Men även efter det att den unga fyllt 20 år finns en skyldighet att vid behov bistå med stöd och hjälp. Socialtjänsten har skyldighet och ansvar även för unga som fyllt 18 år och organisationen ska möjliggöra även för unga vuxna att få hjälp och stöd. Riktlinjer gällande den sociala barn- och ungdomsvården behandlar det förebyggande, rådgivande, handläggande, beslutande, behandlande och stödjande arbetet samt de serviceinsatser och det stöd till anhöriga som berör barn och unga. Ensamkommande barn omfattas av dessa riktlinjer. De tidigare framtagna riktlinjerna gällande placerade barn och unga 1 är en del av dessa riktlinjer. Handläggning av och insatser till barn och unga med funktionsnedsättning enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, omfattas inte av dessa riktlinjer. I arbetet med barn och unga inom socialförvaltningen ska hänsyn även tas till riktlinjer gällande Våld i nära relationer samt Missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna för den sociala barn- och ungdomsvården kompletteras av olika rutiner som förtydligar hur det direkta arbetet ska utföras. Riktlinjer och rutiner finns i verksamhetshandboken. Vision Det sociala arbetet med barn och unga syftar till att - varje barns behov sätts i centrum - alla barn och unga,ska i största möjliga utsträckning, kunna växa upp i sina egna familjer under goda och trygga levnadsförhållanden 1 Se Placerade barn och unga riktlinjer i verksamhetshandboken

28 5 (16) - barnens familjer/vårdnadshavare ska ges förutsättningar att förverkliga detta - alltid eftersträva samsyn och delaktighet med barnen och deras familjer, samt inom organisationen och med andra aktörer Mål Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 SoL) Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av dokumentationen hur barnets röst har kommit till uttryck. Barn och unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap genom en evidensbaserad praktik. Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och möjligheter som andra barn. Grundläggande regler och principer Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i socialtjänstlagen (SoL), 1 kap 1, vilken slår fast att socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Målen uttrycker alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för klientens specifika behov. Det innebär t.ex. att å ena sidan uppmärksamma att flickor och pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra sidan se individens behov oavsett kön. Detta innebär även att när socialtjänsten möter barn och unga med utländsk bakgrund och deras familjer kan det ställas särskilda krav på kunskap hos personalen samt anpassning av information, råd och stöd. Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är bland annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering kontinuitet, flexibilitet och närhet 2. Principerna om kontinuitet, flexibilitet och närhet ska vara vägledande för socialtjänstens handläggning av alla ärenden som rör barn och unga. Kontinuitet innebär en strävan att barn och deras familjer inte ska behöva byta socialsekreterare utöver vad organisationens indelning kräver. Flexibilitet innebär att såväl handläggning som insatser anpassas till den enskildes förutsättningar och behov. Riktlinjerna innefattar inte det direkta arbetet med barn och unga med funktionsnedsättning, men behoven hos dessa barn och unga kräver flexibla lösningar och en helhetssyn. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt när det gäller bra och effektivt stöd till barn med svåra uppväxtförhållanden, liksom samverkan mellan verksamheter. Utredningar och insatser behöver genomföras utifrån ett familjeorienterat arbetssätt så att stödet inriktas på såväl hela familjens, respektive förälders som barnens behov. 2 Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag

29 6 (16) Barnets bästa och rätt till delaktighet Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2. Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets bästa. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 5 st. LVU, Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Detta innebär att socialtjänstens alla verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet bygger på artikel 3 i FN:s barnkonvention. När barn är inblandade ska barnets bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till någon annan än barnet självt, exempelvis till en förälder. Om det uppstår en intressekonflikt mellan barnets och de vuxnas intresse väger barnets intresse tyngst. Barn och unga har rätt till individanpassade insatser och ska vara delaktiga så långt som möjligt. De har också rätt att få relevant information och ska ha rätt att framföra sina åsikter. Barn ska ges möjlighet till inflytande även i de fall barnet och hans/hennes familj behöver insatser både på grund av funktionsnedsättning och på grund av social problematik. Lagstiftning mm Socialtjänstens arbete med barn och unga regleras dels i lagar och förordningar från regering och riksdag, dels i föreskrifter och allmänna råd. Numer ges författningar inom socialtjänstens område ut i en gemensam författningssamling HSLF-FS, tidigare SOSFS. Riktlinjerna utgår från ovanstående. Socialtjänstens arbete med barn- och ungdomsvård regleras främst genom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, föräldrabalken (1949:381), FB och socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Dessutom gäller grundläggande kommunal lagstiftning ex. förvaltningslag (1986:223), FvL, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och kommunallagen (1991:900), KL. Handläggare ska hålla sig uppdaterade om lagar och föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Handböcker och annat stöd inom området: Utreda barn och unga Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen, 2015, Socialstyrelsen. Grundbok i BBIC, Barns behov i centrum, 2015, Socialstyrelsen. Handbok och dokumentation inom socialtjänsten, 2015, Socialstyrelsen. Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, 2014, Socialstyrelsen. Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar - Vägledning, 2013, Socialstyrelsen. Kunskapsguiden.se en nationell webbplats som samlar den bästa tillgängliga kunskapen från flera myndigheter och andra aktörer. Här finns stöd och vägledning. Dessa riktlinjer innebär inte någon inskränkning i förhållande till gällande lagstiftning.

30 7 (16) Kompetenskrav Insatser inom socialtjänsten ska enligt 3 kap 3 vara av god kvalitet. Det innebär att socialnämnden ansvarar för att de socialsekreterare som arbetar med barn och unga har rätt kompetens och tillräckliga erfarenheter. Socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövning ska ha svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå från högskolan eller motsvarande utländsk examen 3. Den som är ny och oerfaren ska få möjlighet att därutöver förvärva den kompetens som behövs. Den som är nyutexaminerad behöver handledning och yrkesintroduktion. Detta gäller även den som har arbetat inom andra delar av socialtjänsten, men saknar specifik erfarenhet av att arbeta inom den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövning. Den som arbetar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården bör ha eftergymnasial utbildning med inriktning mot socialt/pedagogiskt behandlingsarbete eller en högskoleutbildning med motsvarande inriktning. Kompetenskraven skiftar och beror på inom vilket område personalen arbetar. Kompetenskraven finns beskrivna i respektive verksamhetsbeskrivning, som återfinns i verksamhetshandboken. All personal inom den social barn- och ungdomsvården ska erbjudas kontinuerlig vidareutbildning. Evidensbaserad praktik Arbetet med barn och unga ska ske utifrån bästa tillgängliga kunskap. Evidensbaserad praktik innebär att använda flera kunskapskällor för beslut om insatser: från forskning, från den enskilde och från praktiken. Samverkan Enligt SoL, 5 kap 1 a har socialnämnden en skyldighet och ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Med hänsyn till kommunernas allmänna ansvar för kommuninvånarna är frågor kopplade till problematik kring riskbruk, missbruk och beroende inte enbart ett ansvar för socialtjänsten. Det är angeläget med samverkan på lokal nivå med utgångspunkt i barnets rättigheter, behov och intressen. Ett preventivt synsätt bör även beaktas inom skol-, fritids- och kulturverksamheter. Samverkan kring hälsa och tandvård Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0 tom 17 år, som är i behov av samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. 4 Se verksamhetshandboken. Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län finns gällande hälsoundersökningar och munhälsoundersökningar av barn som placeras enl. SoL och LVU. Se verksamhetshandboken. 3 I SOSFS 2014:7 framgår vad annan relevant examen på grundnivå måste innehålla. 4 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar.(2013)

31 8 (16) Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som övriga barn. Samverkan kring utbildning Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen avseende omhändertagna barn. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen, i samband med placering respektive avslut av placering av grundskolepliktig elev eller barn i barnomsorg/förskole-verksamhet, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Se verksamhetshandboken. Barn som far illa eller riskerar att fara illa Socialtjänsten kommer direkt eller indirekt i kontakt med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det kan handla om barn som anhöriga, som lever i familjer där vuxna har allvarliga svårigheter av något slag. Det kan gälla barn som växer upp i en familj där det förekommer våld/hedersrelaterat våld, sexuella övergrepp eller där en förälder missbrukar, har psykisk ohälsa, lider av en allvarlig sjukdom, barn i ekonomiskt utsatta familjer eller där föräldrarna har intellektuella funktionsnedsättningar. När det gäller våld se vidare i Våld i nära relation riktlinjer i verksamhetshandboken. Barn kan även fara illa på grund av sitt eget beteende, t.ex. missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende. Om en anställd vid annan enhet inom socialförvaltningen får kännedom om eller misstänker att ett barn eller en ung person far illa, har den anställde en ovillkorlig skyldighet att omgående överlämna denna information till Mottagningsenheten för barn och vuxen. Föräldrar med allvarliga svårigheter kan upptäckas inom missbruks- och beroendeenheter, enheter inom socialpsykiatrin, av LSS-handläggare, utredningsenheter för ekonomiskt bistånd, enheter som möter våldsutsatta och våldsutövare, familjerättsenheter med flera. I dessa sammanhang måste barns behov uppmärksammas och även föräldrars behov av stöd i sitt föräldraskap uppmärksammas. En ökad samordning och samverkan inom socialtjänsten kan bättre tillgodose dessa barns och familjers behov. När barn utsatts för brott ansvarar socialnämnden för att barn får det stöd och den hjälp som barn behöver. Socialnämnden ska särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är brottsoffer (5 kap 11 SoL). Barn som misstänks vara utsatta för våld är i de flesta fallen i behov av någon typ av stöd. Se rutiner gällande Barnahus vid misstanke om brott mot barn i verksamhetshandboken. Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder och tidiga insatser delas in i generellt förebyggande arbete (primärprevention), som vänder sig till alla barn och riktade förebyggande åtgärder/tidiga insatser (sekundärprevention) för barn som befinner sig i riskzonen. Dessa insatser ges som service utan utredning och beslut.

32 9 (16) ANDT Insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk av alkohol och tobak, narkotika och dopningsmedel utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet, (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak). En av de angelägnaste delarna av det förebyggande arbetet är att stärka föräldrar att stötta och skydda sina barn. Ett framgångsrikt drogförebyggande arbete kräver både insatser för att minska tillgängligheten och för att minska efterfrågan. Det är viktigt att samverkan sker mellan det förebyggande arbetet och det behandlande arbetet, så att hela kedjan av insatser håller ihop. Kalmar kommun bedriver genom Kalmar mot droger ett drogförebyggande arbete. Kalmar mot droger är en samverkan mellan socialförvaltningen och flera andra förvaltningar i kommunen, bl.a. barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Inom ramen för Kalmar mot droger arbetar man bl.a. med informationsinsatser till olika målgrupper, med att skapa drogfria mötesplatser för ungdomar, med utbildning för restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering samt med utbildning gällande narkotika. Områdesarbete Områdesarbetet syftar till att stärka integration, trivsel, trygghet och motverka utanförskap i bostadsområden med låga socioekonomiska förutsättningar. Socialförvaltningens roll i områdesarbetet är att vara en del i och samordna de aktörer som vill vara med och skapa mötesplatser och meningsfulla aktiviteter i områdena. Uppsökande verksamhet Förebyggandeteamet bedriver uppsökande verksamhet i samverkan med polis, skola och fritidsgårdar. Teamet arbetar kvällar och helger i Kalmars olika bostadsområden och ungdomsmiljöer. Teamet finns alltid i tjänst särskilda riskkvällar. Syftet är att motverka problem hos ungdomar och att reagera tidigt om yngre vistas på fel plats, med fel sällskap och vid fel tidpunkt. Största samarbetspartnern är föräldrarna. Serviceinsatser Till service räknas insatser som är allmänt inriktade och generellt utformade. Råd och stöd kan ges inom ramen för serviceinsatser utan biståndsbeslut av socialsekreterare eller behandlande personal. Ingen behandling ska påbörjas inom råd- och stödsamtalen. Det är innehållet i kontakten som avgör om insats kan ges som service eller om myndighetsutövning krävs. Serviceinsatser kan erbjudas till enskilda vid maximalt tre tillfällen per enskild individ. Alla individuellt anpassade insatser som innebär behandlande åtgärder ska föregås av utredning och ett biståndsbeslut och följas upp enligt gällande regler för myndighetsutövning. Råd- och stödsamtal utan föregående utredning och beslut om bistånd kan ges om det står helt klart att det är föräldrarna som stödet ska riktas till och den mottagande socialsekreteraren har uteslutit att barnet är i behov av stöd eller skydd.

33 10 (16) Stöd till barn och unga BIM(Barn i missbruksmiljö), program med tolv stödgruppsträffar för barn och ungdomar med missbruk i familjen. Medling vid brott Medlingen syftar till att ge möjlighet för förövare samt brottsoffer att bearbeta gärningen. Föräldrastöd Effekt är ett generellt förebyggande föräldrastödsprogram för föräldrar till barn i årskurs 6-9. Syftet är att förebygga tidig alkoholdebut. Komet för föräldrar till barn 3 11 år, är ett manualbaserat program med syfte att stödja föräldrar som upplever att de ofta hamnar i konflikt med sitt barn. Programmet syftar till förbättra samspelet och minska konflikterna mellan förälder och barn. Komet för föräldrar till ungdomar år, är ett manualbaserat program som riktar sig till föräldrar som ofta hamnar i konflikter och bråk med sina tonåringar och har svårt att hantera detta. Programmet syftar till att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn. BIFF är en föräldrautbildning som innehåller både pedagogiska inslag och gruppsamtal. Utbildningen erbjuds föräldrar som befinner sig i en familjerättslig konflikt. Familjecentral är en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och en förebyggande del av socialtjänsten gentemot barnfamiljer. Rådgivande och förebyggande arbete bedrivs såväl enskilt som i grupp. Utredningsmodell Barns behov i centrum - BBIC BBIC är ett nationellt handläggnings- och dokumentationssystem, som används av Socialförvaltningen i Kalmar kommun. BBIC ska ge en enhetlig struktur för socialtjänstens handläggning, genomförande och uppföljning av barn och unga och ska bidra till ökad kvalitet och rättsäkerhet. Handläggning och dokumentation följer lagar och förskrifter. Syftet med BBIC är att stärka barnets delaktighet och inflytande och förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk. Visionärt mål är att barn och unga som socialtjänsten stödjer ska ha samma chanser i livet som andra barn och unga i samhället. BBIC bygger på en kunskapsbas om barns behov och föräldrars förmåga utifrån aktuell barnavårdsforskning. De teoretiska grunderna innefattar bl.a. olika teorier om barns utveckling utvecklingsekologi, anknytningsteori och teorier om risk- och skyddsfaktorer. Systemet tar sin utgångspunkt i ett antal grundprinciper som genomsyrar arbetet. BBIC lyfter fram barnets rättigheter och barnets bästa, att barnet behöver ses i ett helhetsperspektiv, att samverkan är en förutsättning för ett bra socialt arbete, vikten av att använda kunskap och att utveckla arbetet vidare.

34 11 (16) BBIC-triangeln beskriver risk- och skyddsfaktorer BBIC- triangeln är till hjälp för att sätta barnets behov i centrum och för att kunna bedöma vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar barnet. Triangeln består av tre sidor: barnets utveckling föräldrarnas förmåga familj och miljö. Varje område är uppdelat i ett antal delområden, som utgår från risk- och skyddsfaktorer runt barnet. Det stöd och de insatser som ges för barn och deras föräldrar handlar om att både minska risk- och stärka skyddsfaktorer. Den viktigaste skyddsfaktorn/riskfaktorn för barn som bor med sina föräldrar är relationen mellan barn och föräldrar. Stödet bör inriktas på att stärka föräldraförmåga, hjälpa föräldrar med egna problem och ge avlastning genom till exempel praktiskt stöd. Stöd i barnets omgivande miljö bör involvera flera verksamheter såsom hälso- och sjukvård, skola samt fritidsverksamhet. 5 Forskningen visar att utsatta barn som klarar skolan också klarar sig i senare i livet. Skolprestationen spelar en stor roll för barnens framtida hälsa. Handläggningsprocessen ska följa modellen nedan. Processmodell för socialtjänsten 6 5 Stärkt stöd till barn som anhöriga, Socialstyrelsen, Individens behov i centrum, Socialstyrelsen, 2016

35 12 (16) Bedömningsmetoder Signs of Safety Signs of Safety ska användas som utrednings- och bedömningsmetod i de fall det bedöms lämpligt. Metoden är en riskbedömningsmodell med ett lösningsinriktat förhållningssätt. Det är en utredningsmetodik där socialsekreteraren i nära samarbete med familjen och dess nätverk samt externa samarbetsparter (BUP, MVC, BVC, skola, polis m.fl.) använder olika redskap för att kartlägga oron för ett barn eller ungdom som är föremål för utredning inom socialtjänsten. Signs of Safety är inte en standardiserad riskbedömningsmetod, utan frågorna och innehållet styrs av den specifika problematik som finns i familjen och vad socialsekreteraren och familjen väljer att fokusera på. Kopplat till Signs of Safety finns också ett antal samtalsverktyg och en lösningsinriktad samtalsmetodik. ADAD Vid utredning av unga med missbruk och/eller andra sociala problem bör bedömningsmetoden ADAD användas. FREDA Freda är en standardiserad bedömningsmetod som används för vuxna utsatta för våld i nära relation. PATRIARK Patriark används vid bedömning och hantering av risker för hedersrelaterat våld, när det finns en misstänkt eller känd historia av hedersrelaterat våld. SARA:SV SARA:SV används för att bedöma risken för upprepat partnervåld. Utforma uppdrag Ett uppdrag ska lämnas av myndighetshandläggare till utföraren av insatsen 7. Den som ska utföra insatsen behöver få tillräckligt med information för att kunna genomföra det fattade beslutet på ett ändamålsenligt sätt. Av uppdraget ska bl.a. framgå bedömning av barnets/den unges behov, vilket eller vilka mål som gäller för insatsen och former för uppföljning. Genomförandeplan När insatsen inleds ska utföraren upprätta en genomförandeplan tillsammans med handläggare, vårdnadshavare och barnet/den unge. Det är viktigt att planen visar på en tydlig koppling mellan de behov barnet har, vad som ska utföras och de mål som ska uppnås på kort och på lång sikt. Samordning inom socialförvaltningen För att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver är helhetssyn en av grunderna för socialtjänstens arbete. 7 SOSFS 2014:5

36 13 (16) Detta innebär: Samordning mellan enheter då utredningar behöver genomföras utifrån ett familjeorienterat arbetssätt så att insatserna riktas mot hela familjens behov. En nära samverkan mellan myndighetens handläggare och utförare inom insatssidan. En samordning av insatser då hela eller delar av familjen har eller är i behov av insatser från flera enheter inom socialförvaltningen. Erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra. Intern samordnad individuell plan (ISIP) I verksamhetshandboken finns en rutin gällande intern samordning av insatser. Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den unge har behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänst. När det gäller samordning med andra externa aktörer se rutin för ISIP. Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser För att en insats ska kunna beviljas med stöd av SoL förutsätts att barn och eller vårdnadshavare samtycker till insatsen. Stödet ska utformas i samverkan med barnet och dennes föräldrar. Barn som fyllt 15 år kan själva ansöka om bistånd utan att vårdnadshavaren företräder dem. För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och endast om barnet begär eller samtycker till det. Med öppenvårdsinsatser avses alla former av behovsprövade insatser som inte är heldygnsvård. Insatserna ska vara tidsbestämda eller följas upp i samband med omprövning. Har barnet två vårdnadshavare är det normala att det krävs gemensamma beslut i frågor som rör vårdnaden. Om endast den ena vårdnadshavaren samtycker till en åtgärd till stöd för barnet får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller t.ex. gäller behandling i öppna former enligt 4 kap. 1 SoL eller utseende av kontaktperson eller familj enligt 3 kap 6 b 1 st SoL. Av socialtjänstlagen 3 kap 6 a framgår att socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och vårdnadshavares olika behov. Det kan avse kontaktpersoner, kontaktfamiljer eller stödoch behandlingsinsatser som riktar sig till individer och grupper. Kontaktperson Insatsen kontaktperson utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. (enligt 3 kap. 6 b SoL) Insatsen kan gälla stöd för barnet i sociala aktiviteter och för att bryta isolering samt för att öka barnets eller den unges nätverk. Uppdragen ska alltid tidsbegrän-

37 14 (16) sas, som längst två år. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka kvalifikationer som kontaktpersonen ska ha. Kontaktfamilj Kontaktfamilj utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående. (enligt 3 kap. 6 b SoL) Kontaktfamiljen avser bland annat att stärka barnets kontaktnät. En kontaktfamilj utses sällan till barn över 13 år. Kontaktfamilj beviljas utifrån barnets behov av att få vistas i en annan familj. Kontaktfamilj kan även beviljas som avlastning till föräldrarna, om det bedöms vara till barnets bästa. Dock ska kontaktfamilj inte beviljas om familjens behov kan tillgodoses via förskola/fritidshem. Bor föräldrarna inte tillsammans ska ett beslut om bistånd alltid ha föregåtts av ett arbete med försök att få till stånd ett umgänge med den andre föräldern om denne är lämplig. Insatsen kan kombineras med annat stöd till vårdnadshavare för att stärka föräldraförmågan. Om barnet går i skola bör det övervägas om ett mål med insatsen ska vara att kontaktfamiljen ger stöd i skolarbetet. Uppdragen ska alltid tidsbegränsas, som längst två år. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka kvalifikationer som kontaktfamiljen ska ha. Särskilt kvalificerad kontaktperson Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får nämnden utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker till det. (enligt 3 kap. 6 b SoL) Uppdraget kan även innehålla att motivera personen till andra insatser. För SKKP ställs krav på relevant utbildning och/eller erfarenhet av psykosocialt arbete med ungdomar. Insatsen utförs oftast av anställd personal. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka kvalifikationer som kontaktpersonen ska ha. Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt LVU, s.k. mellantvång Person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen (enligt 22 LVU). En särskilt kvalificerad kontaktperson enl. LVU kan utses även emot den unges vilja. ) För SKKP ställs krav på relevant utbildning och/eller erfarenhet av psykosocialt arbete med ungdomar. Insatsen utförs oftast av anställd personal. Stödkontakt med socialsekreterare Insatsen innebär individuella stödsamtal med socialsekreterare och kan erbjudas till barn, ungdomar och föräldrar. Insatsen kan anpassas efter enskilda behov och kan användas för att fortsätta ett påbörjat motivationsarbete. Beslut fattas av enhetschef. Riktade insatser ungdomar RePULSE är en individuellt inriktad insatsför den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser. Påverkansprogrammet Ett nytt vägval syftar till att förebygga och minska återfall i brott hos ungdomar i riskzon för kriminalitet. Ett nytt vägval ges till

38 15 (16) ungdomarna individuellt när det ges i öppenvård, och med föräldrarnas medverkan när det är möjligt. Familjebehandling Insatserna nedan kan ges fristående eller som en del av flera pågående insatser. Alternativ till våld, ATV ATV erbjuder samtalsbehandling individuellt och i grupp samt rådgivning och stöd till vuxna som har utövat eller utsatts för våld i nära relation samt till barn som själva utsatts för våld och/eller upplevt våld i familjen. Funktionell familjeterapi, FFT, är en manualbaserad insats för familjer med ungdomar år med utagerande beteende eller har begått brott eller missbrukar. Marte meo är en form av samspelsbehandling som ska hjälpa föräldrar att stödja en positiv utveckling hos sina barn. I processen använder man videokameran som ett verktyg. Trygghetscirkeln, (Circle of Security, COS), är ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram, vars mål är att hjälpa föräldrar att nå fördjupad förståelse för barns behov av känslomässigt stöd från sina föräldrar. Familjesamtal syftar till stöd för barn eller familj genom enskilda samtal eller familjesamtal av rådgivande eller behandlande karaktär. Socialpedagogiska insatser i hemmet. Hemterapeuternas arbetsplats är i familjens hem. Insatsen består av både praktiskt och pedagogiskt stöd i vardagen. Hemterapeuterna möter familjer som kan ha problem med relation och kommunikation inom sin familj. Hemterapeuterna arbetar bl.a. med stöd i föräldrarollen, planering av familjens ekonomi och struktur i hemmet.. Följa upp insats Under tiden som insatsen pågår behöver handläggaren genomföra regelbundna uppföljningar. Tillsammans med barnet, vårdnadshavare och den som genomför öppenvårdinsatsen stäms av om insatsen fungerar som avsett och uppfyller de mål som är uppsatta för insatsen. Uppföljningen syftar till att snabbt upptäcka när barnets eller den unges behov tillgodosetts eller om insatsen behöver förändras. Insatsen ska följas upp i samband med avslut för att få kunskap om olika insatsers effekter på såväl individ som gruppnivå. Heldygnsinsatser Se Placerade barn och unga- riktlinjer i verksamhetshandboken. Anhörigstöd Enligt 5 kap. 10 SoL ska anhörigstöd riktas till personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Kommunen har skyldighet att erbjuda stöd till den som

39 16 (16) anser sig vara i behov av stöd i sin situation. Stödet är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan gälla t.ex. föräldrar till barn under 18 år med missbruks- och beroendeproblematik eller psykisk funktionsnedsättning. Föräldrar som anhöriga När ett barn drabbas av psykisk ohälsa ät det viktigt att engagera föräldrar i behandlingen. Barn och unga behöver sina anhöriga sin familj. Familjen kan vara en så kallad skyddsfaktor. Men att leva med ett barn med psykisk ohälsa ställer höga krav på de anhöriga. Därför bör föräldrar få stöd att upprätthålla sin föräldraroll när barn och unga drabbas av psykisk ohälsa. Barn som anhöriga Många delar av socialtjänsten kommer direkt eller indirekt i kontakt med barn som lever i familjer där vuxna har allvarliga svårigheter av något slag. Det kan handla om barn som växer upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder missbrukar, har psykisk ohälsa, lider av en allvarlig sjukdom. Dessa föräldrar kan upptäckas inom missbruks- och beroendeenheter, enheter inom socialpsykiatrin, av LSS-handläggare, utredningsenhet för ekonomiskt bistånd, enheter som möter våldsutsatta och våldsutövare, familjerättsenhet med flera. I dessa sammanhang måste barnens situation och behov och föräldrars behov av stöd i sitt föräldraskap uppmärksammas.

40 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martina Eriksson SN 2016/ Socialnämnden Sammanträdesdatum 2017 för socialnämnden och sociala utskottet Förslag till beslut 1. Socialnämnden sammanträder 31 januari, 28 februari, 28 mars, 25 april, 23 maj, 20 juni, 29 augusti, 26 september, 24 oktober, 21 november och 12 december. 2. Sociala utskottet sammanträder 11 och 25 januari, 8 och 22 februari, 8 och 22 mars, 5 och 19 april, 3, 17 och 31 maj, 14 och 28 juni, 19 juli, 9 och 23 augusti, 6 och 20 september, 4 och 18 oktober, 1, 15 och 29 november, 13 och 28 december. Bakgrund Socialnämnden sammanträder i regel på tisdagar i senare delen av månaden med undantag för juli. Sociala utskottet sammanträder i regel varannan onsdag klockan om inget annat anges. Martina Eriksson Nämndsekreterare Cecilia Frid Socialchef Bilagor Sammanträdesdatum 2017 för socialnämnden Sammanträdesdatum 2017 för sociala utskottet Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx martina.eriksson@kalmar.se

41 Socialförvaltningen SN 2016/ Martina Eriksson SOCIALNÄMNDEN Sammanträdesdatum 2017 och övriga processdatum inför sammanträdet. Månad STOPP-datum för ärenden till nämndens sammanträde Handlingar klara i Public 360 från handläggare PRESIDIE Kallelse/ mötesdatum Postutskick/ Kallelse publiceras på hemsidan SOCIAL- NÄMNDEN sammanträder tisdagar Januari /19 20/24 31 Februari /16 17/21 28 Mars /16 17/21 28 April /7 13/18 25 Maj 8 9 9/11 12/16 23 Juni 5 5 5/8 9/13 20 Juli Augusti /17 18/22 29 September /14 15/19 26 Oktober /12 13/17 24 November 6 7 7/9 10/14 21 December 27 nov 28 nov 28/30 nov 1/5 12

42 Socialförvaltningen SOCIALA UTSKOTTET Sammanträdesdatum, kallelsedatum samt sista inlämningsdag för ärenden till socialnämndens sociala utskott 2017 (onsdagar klockan 13:15 med vissa undantag) Månad Sista inlämningsdag Kallelsedatum Sammanträdesdatum Januari Februari Mars April Maj Juni Obs! 3 veckor emellan Juli Obs! 3 veckor emellan Augusti September Oktober November December Torsdag 28.12

43 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert SN 2015/ Socialnämnden Redovisning av Kostnad per brukare efter 2015 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut i samband med informationen. Bakgrund Under oktober månad har analys- och jämförelserapport av Kostnad per brukare från utfall 2015 publicerats. I rapporten finns uppgifter från samtliga kommuner som är med i jämförelsen. Det är konsultföretaget Ensolution AB som står för sammanställningen. Ekonom Yvonne Sandin och avdelningschef Kristina Appert kommer att redovisa rapporten vid sammanträdet. Kristina Appert Avdelningschef ekonomi Cecilia Frid Socialchef Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Kristina.Appert@kalmar.se

44 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson SN 2016/ Socialnämnden Uppföljande granskning av den kommunala missbrukarvården Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av informationen. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun genomförde 2014 en granskning av den kommunala missbrukarvården. På uppdrag av revisorerna har Ernst & Young AB genomfört en uppföljande granskning av vilka åtgärder socialnämnden har vidtagit med anledning av de iakttagelser och synpunkter som lämnades i revisionsrapporten 2014 samt i vilken utsträckning granskningens rekommendationer har beaktats och implementerats. Den sammanfattande bedömningen av uppföljningen är att socialnämnden i tillfredsställande omfattning har genomfört ett antal åtgärder i linje med rekommendationer och synpunkter som lämnades vid revisorernas granskning Kommunens revisorer ställer sig bakom denna bedömning. Laila Andersson Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Uppföljande granskning av den kommunala missbrukarvården - revisionsrapport Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx Laila.Andersson@kalmar.se

45 Kalmar kommun Uppföljande granskning av den kommunala missbrukarvården

46 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionsfrågor Revisionskriterier Metod och genomförande Iakttagelser från uppföljningen per rekommendation/synpunkt Det saknas riktlinjer för missbrukarvården Utveckla användandet av uppföljningsintervjun inom ASI Det saknas riktade insatser till kvinnor Det saknas riktlinjer och rutiner för serviceinsatserna Tydligare rutiner för eftervård behöver tas fram Samverkan och samsynen internt inom förvaltningen behöver förbättras Samverkan med frivilligorganisationerna kan utvecklas ytterligare Omorganisationen av missbrukarvården har ännu inte fått önskvärd effekt...11 Bilaga 1 Källförteckning

47 1. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun genomförde 2014 en granskning av den kommunala missbrukarvården. På uppdrag av revisorerna har EY genomfört en uppföljande granskning av vilka åtgärder socialnämnden har vidtagit med anledning av de iakttagelser och synpunkter som lämnades i revisionsrapporten 2014 samt i vilken utsträckning granskningens rekommendationer har beaktats och implementerats. Vår sammantagna bedömning efter uppföljningen är att socialnämnden i tillfredställande omfattning har genomfört ett antal åtgärder i linje med rekommendationer och synpunkter som lämnades vid revisorernas granskning Vi vill framhålla vikten av att socialnämnden kontinuerligt bevakar utvecklingen av om genomförda åtgärder leder till önskad effekt och vid behov gör anpassningar av verksamheten. 3

48 2. Bakgrund Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna regelbundet följa upp genomförda granskningsinsatser för att få svar på om åtgärder med anledning av revisorernas granskning har genomförts 1. Revisorerna i Kalmar kommun genomförde 2014 en granskning av den kommunala missbrukarvården. Granskningen skulle besvara den övergripande revisionsfrågan om socialnämnden säkerställde att missbrukarvården var effektiv och ändamålsenlig samt hade den kvaliteten som lagstiftning och nämndens mål angav. Revisorerna bedömde att socialnämnden till vissa delar bedrev en ändamålsenlig och effektiv missbrukarvård. Detta grundade de på att socialnämnden hade ett förebyggande arbete främst genom serviceinsatser. Det fanns insatser som mötte de mest förekommande typerna av missbruk och behov, evidensbaserade metoder användes i stor utsträckning samt att det fanns insatser för att möta klientens behov av eftervård i samband med avslutad placering. Ett antal förbättringsområden angavs för att fullt ut bedöma verksamheten som ändamålsenlig. Socialnämnden lämnade ett svar på revisionsrapporten 28 april 2015, med komplettering 27 oktober Revisorerna i Kalmar kommun har beslutat att göra en uppföljande granskning av vilka åtgärder socialnämnden har vidtagit med anledning av de iakttagelser och synpunkter som lämnades i revisionsrapporten samt i vilken utsträckning granskningens rekommendationer beaktats och implementerats Syfte och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om socialnämnden har genomfört åtgärder med anledning av rekommendationer och synpunkter som lämnades vid revisorernas granskning 2014 samt i vilken utsträckning granskningens rekommendationer har beaktats och implementerats. Granskningens inriktning är begränsad till uppföljning av revisionens rekommendationer och iakttagelser som lämnades i samband med tidigare granskning. Uppföljningen syftar inte till att göra en ny granskning utan avser att inhämta nämndens och förvaltningens beskrivning av vidtagna åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades vid granskningen Revisionsfrågor Uppföljning har skett av vilka åtgärder som socialnämnden har vidtagit avseende följande rekommendationer och synpunkter från revisionsrapporten 2014: Det saknas riktlinjer för missbrukarvården Utveckla användandet av uppföljningsintervjun inom ASI så att aggregerad data tas fram om klientgruppen Det saknas riktade insatser till kvinnor Det saknas riktlinjer och rutiner för serviceinsatserna Tydligare rutiner för eftervård behöver tas fram Samverkan och samsynen internt inom förvaltningen behöver förbättras Samverkan med frivilligorganisationerna kan utvecklas ytterligare 1 Sveriges Kommuner och Landsting. God revisionssed i kommunal verksamhet 2014, s

49 Omorganisationen av missbrukarvården har ännu inte fått önskvärd effekt 2.3. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av förekomsten av socialnämndens vidtagna åtgärder utifrån revisionens rekommendationer vid granskningen Metod och genomförande Granskningen har skett i form av genomgång av dokumentstudier och intervjuer med förtroendevalda och chefstjänstemän. Intervjuer har genomförts med socialnämndens ordförande, socialchef och verksamhetschef verksamhetsområde missbruk/socialpsykiatri. I bilaga 1 framgår granskade dokument och intervjuade personer. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 5

50 3. Iakttagelser från uppföljningen per rekommendation/synpunkt I följande avsnitt presenteras de huvudsakliga rekommendationer och synpunkter som lämnades i samband med granskningen Vidare återges berörda åtgärdspunkter i socialnämndens svar på revisionsrapporten och förvaltningens/nämndens beskrivning av nuläget avseende områdets status och vidtagna åtgärder. Slutligen framgår vår bedömning av huruvida socialnämnden har genomfört tillfredställande åtgärder med anledning av rekommendationerna som lämnades vid revisorernas granskning Det saknas riktlinjer för missbrukarvården Enligt revisionsrapporten bedöms inte socialnämnden i tillräcklig omfattning bedriva en tydlig styrning av missbrukarvården eftersom nämnden inte har antagit riktlinjer för verksamheten. Socialnämndens svar I nämndens svar framgår att riktlinjer är under framtagande och fattas beslut om i maj månad av socialnämnden. Ambitionen har varit att få en samstämmighet med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, som släpps i april månad. Socialnämndens svar Socialnämnden beslutade om riktlinjer vid nämndssammanträde den 29 september Beskrivning av nuläget september 2016 Socialnämnden har antagit lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård som bygger på de nationella riktlinjerna från De lokala riktlinjerna gäller Missbruks- och beroendevård 2 och Boendestöd missbruk 3 och inryms i socialförvaltningens verksamhetshandbok. Vid framtagandet av riktlinjerna har förvaltningen beaktat aktuella domslut/domar inom exempelvis området serviceinsatser. Förvaltningen går igenom alla dokument i verksamhetshandboken årligen och kommer revidera riktlinjerna vid behov. Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden, utifrån revisionens synpunkter, vidtagit tillfredställande åtgärder Utveckla användandet av uppföljningsintervjun inom ASI I revisionsrapporten rekommenderas socialnämnden att utveckla användandet av uppföljningsintervjun inom bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index), så att aggregerad data tas fram om klientgruppen. Socialnämndens svar Förvaltningen har gått med i forskningsprojektet UBÅT som bedrivs av Umeå universitet. Genom deltagandet i UBÅT krävs att uppföljningsintervjuer görs kontinuerligt. Forskningsprojektet kommer regelbundet att tillhandahålla aggregerad data om klientgruppen och den verkan de beviljade insatserna har haft. 2 Fastställt av socialnämnden Fastställt av socialnämnden

51 Socialnämndens svar Deltagande i projekt UBÅT har pågått sedan mars Uppföljningsintervjuer görs varigenom aggregerad data om klientgruppen kan följas. Beskrivning av nuläget september 2016 Uppföljningsintervjuer kopplade till bedömningsinstrumentet ASI (Addiction Severity Index) fortskrider kontinuerligt. Förvaltningen deltar fortsatt i forskningsprojektet UBÅT vilket ger samlad data om klientgruppen. Det finns ännu inte tillräckligt med underlag för att analysera vilken verkan beviljade biståndsinsatser har haft för missbrukarvården. Underlag för analys väntas inkomma allteftersom forskningsprojektet fortgår. Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden, utifrån revisionens synpunkter, vidtagit tillfredställande åtgärder Det saknas riktade insatser till kvinnor Enligt revisionsrapporten är det en brist att nämnden saknar riktad verksamhet gentemot kvinnor. Det är av flera anledningar viktigt att inom missbrukarvården ha skilda verksamheter för kvinnor och män. Socialnämndens svar I nämndens svar framgår bland annat att under våren 2014 har Alkohol- och drogmottagningen startat riktade kvinnogrupper. Kvinnor som anhöriga har en stor andel av stödet i grupper riktade till anhöriga, det har nått 57 kvinnor jämfört med 9 män under Planering finns för särskilda kvinnoplatser, med möjlighet till behandling, i Slussboendet kopplat till Smedbacken. Processen med bygglov fördröjer starten av platserna. Fortsatt faktainsamling kommer att ske för att få tillräckliga underlag att bedöma vilka ytterligare riktade insatser som behövs för kvinnor med missbruk. Socialnämndens svar I nämndens svar framgår bland annat att Alkohol- och drogmottagningen erbjuder behandling i riktade kvinnogrupper. Det finns också anhöriggrupper för kvinnor. Särskilda kvinnoplatser med möjlighet till behandling på Slussboendet kopplat till Smedbacken är inte åtgärdat. Bygglovet av ny lokal för Slussboendet beviljades i augusti Tidsplanen är beroende på fastighetsägarens byggnation och trolig tidplan är färdigställande under våren Beskrivning av nuläget september 2016 Såväl riktade kvinnogrupper inom Alkohol- och drogmottagningen som anhöriggrupper för kvinnor består. Slussboendet kopplat till Smedbacken med möjlighet till kvinnoplatser har färdigställts i juni Förvaltningen kan inte urskilja en trend med ökande externa placeringar av kvinnor med missbrukarproblematik som en följd av att den riktade verksamheten till kvinnor via boendet Esmeralda och verksamheten Ekbacken upphörde Mängden externa placeringar växlar över tid. 7

52 De senaste åren har förvaltningen vidtagit åtgärder varigenom insatser riktade till kvinnor i missbruk säkerställs. Detta sker genom att förstärkning har skett av personalen inom mobilt team missbruk, tidigare benämnd boendegruppen. Följaktligen kan fler stödinsatser numera ske i klienters eget hem, vilket också minskar problematiken med att behöva skilja manliga och kvinnliga klienter åt. Personalens arbetstider har vidare utökats till kvällar och helger vilket enligt förvaltningen har medfört utökad service och tillgänglighet för hela klientgruppen missbrukare. Förvaltningen har noterat en ökad andel samsjuklighet bland gruppen kvinnor i missbruk. För att bättre kunna stödja klienter med samsjuklighet har socialförvaltningen etablerat arbetssätt som innebär att olika delar inom verksamhetsområdet överbryggas i högre utsträckning. Fokus ligger på att bedöma och tillgodose varje enskild klients unika behov av stödinsatser, oavsett till vilket verksamhetsområde det hänför sig till. Övriga insatser som berör kvinnor med missbruk är exempelvis att förvaltningen analyserar statistik för hemlösa. Underlag för behov av stödboende är i färd med att granskas på individnivå. Vidare ska två vålds- och boendehandläggare anställas som särskilt uppmärksammar kvinnors behov av stödinsatser i situationer där våld på hemmaplan förekommer. Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden, utifrån revisionens synpunkter, vidtagit tillfredställande åtgärder Det saknas riktlinjer och rutiner för serviceinsatserna Enligt revisionsrapporten bedriver socialnämnden ett förebyggande arbete främst genom serviceinsatser. Det är en brist att det saknas riktlinjer och rutiner för serviceinsatserna. Socialnämndens svar I nämndens svar framgår att i riktlinjerna som är under framtagande, kommer det att framgå vad som ingår i serviceinsatserna. En rutin som innehåller vilken information som ges till klienter kommer också att upprättas. Socialnämndens svar I den förvaltningsövergripande riktlinjen för missbrukarvården framgår avgränsningar för serviceinsatserna. Riktlinjen antogs av socialnämnden den 29 september. Beskrivning av nuläget september 2016 I de framtagna riktlinjerna Missbruks- och beroendevård riktlinjer och Boendestöd missbruk riktlinjer framgår såväl avgränsningar som innehåll i serviceinsatserna. Gränsdragning mellan insatsen boendestöd och hemtjänst anges i riktlinjerna och har föregåtts av dialog och samråd mellan socialförvaltningen och omsorgsförvaltningen. Införandet av riktlinjer har bidragit till en förstärkt uppföljning avseende de insatser som ges. Tidigare behövde inte klienter registreras inom missbrukarvården för att motta serviceinsatser, d.v.s. en hög andel av insatserna bedrevs utan biståndsprövning. De införda riktlinjerna reglerar att serviceinsatser numera kan erbjudas till enskilda vid maximalt tre tillfällen. Därefter sker utredning och bedömning av mottagningsenheten avseende behovsprövade insatser. Följaktligen sker biståndsbedömningar numera i större utsträckning än tidigare och klienter erhåller mer behovsanpassat stöd. Genom deltagandet i forskningsprojektet UBÅT för- 8

53 väntar sig förvaltningen att få ta del av framtida utvärderingar avseende effekter av att klienter som mottar biståndsbedömda insatser inte längre kan vara anonyma. Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden, utifrån revisionens synpunkter, vidtagit tillfredställande åtgärder Tydligare rutiner för eftervård behöver tas fram Enligt revisionsrapporten saknas skriftliga rutiner för eftervård, hur processen ska se ut och när öppenvården ska kopplas in i ärendet. Det finns behov av att utveckla samarbetet mellan nämndens olika verksamheter för att få till en god eftervård. Socialnämndens svar Rutiner ska utarbetas i samband med beslut om riktlinjer. Eftervård ska erbjudas alla som går i behandling. Socialnämndens svar I den förvaltningsövergripande riktlinjen för missbrukarvården framgår ramarna för eftervård. Riktlinjen antogs av socialnämnden den 29 september. I respektive verksamhetsbeskrivning inom missbrukarvården ska rutinen för eftervård tydliggöras senast 30 november Beskrivning av nuläget september 2016 Skriftliga rutiner och ramar för eftervård ingår i Missbruks- och beroendevård - riktlinjer. Genom att individuella behovsbedömningar införts i större utsträckning, uppfattar förvaltningen att det är tydligt när öppenvården ska kopplas in i ärenden. I dagsläget uppfattar verksamheten att det inte finns behov av att tydliggöra rutinen för eftervård i missbrukarvårdens verksamhetsbeskrivningar. Genom att bättre rutiner har införts för biståndsbedömning och att individuell bedömning sker i samverkan mellan personal som arbetar med insatserna, anser förvaltningen att verksamheten säkerställer att alla berörda klienter erbjuds eftervård. Vidare är det numera samma enhetschef för såväl Smedbacken HVB (hem för vård och boende) som för öppenvården, vilket bidrar till en god överblick över vårdkedjan och ingående processer. Samarbete och dialog mellan nämndens olika verksamheter har enligt förvaltningen utvecklats i rätt riktning för eftervården, både på enhetschefs- och medarbetarnivå. Alla insatser finns samlade under verksamhetschefen för missbruk och socialpsykiatri. Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden, utifrån revisionens synpunkter, vidtagit tillfredställande åtgärder Samverkan och samsynen internt inom förvaltningen behöver förbättras Enligt revisionsrapporten bedöms inte samverkan internt inom socialnämnden vara fullt ut fungerande. Det gäller främst inom verksamhetsområde missbruk och psykiatri. Det saknas en samsyn inom verksamheten på missbrukarvården och hur den bäst ska bedrivas. 9

54 Socialnämndens svar Kommande riktlinjer och skriftliga rutiner ska bidra till styrning och samsyn. Forum tillskapas för regelbunden intern samverkan, med start i april Socialnämndens svar Skriftliga riktlinjer och rutiner som grund för ledning och styrning samt samverkan och samsyn är delvis färdiga, alternativt finns i redovisad tidsplan. Enhetschefer inom myndighetsdelen respektive insatserna har regelbundna träffar för samverkan. Det har anordnats möten för all personal på insatssidan samt mellan handläggare, behandlare från alkohol- och drogmottagningen och deras chefer. Syftet är forum för samverkan och insyn. Fortsatt arbete för samverkan och samsyn fortsätter i samma former som beskrivits ovan, och är en grund för implementering av såväl förvaltningsgemensamma som nationella riktlinjer. Beskrivning av nuläget september 2016 Implementeringen av de förvaltningsövergripande riktlinjerna Missbruks- och beroendevård, som i ett särskilt avsnitt behandlar samverkan, har bidragit till en förbättrad samverkan såväl intern som extern och till samsyn inom förvaltningen. Det införda arbetet med mötesforum och träffar för samverkan fortgår och omfattar medarbetare på olika nivåer i verksamheten. Olika enheters samsyn på missbrukarvården har förstärkts genom tydliggjord styrning med riktlinjer samt att Smedsbacken och Alkohol- och drogmottagningen numera har samma enhetschef. Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden, utifrån revisionens synpunkter, vidtagit tillfredställande åtgärder Samverkan med frivilligorganisationerna kan utvecklas ytterligare Enligt revisionsrapporten finns förutsättningar att utveckla samverkan med frivilligorganisationer. Socialnämndens svar Vad gäller samverkan med frivilligorganisationer pågår regionalt arbete för brukarmedverkan med frivilligorganisationer på regional nivå. Inom denna samverkan planeras brukarstyrda revisioner. En plan för en mer strukturerad samverkan med frivilligorganisationerna ska tas fram. Socialnämndens svar Den regionala samverkan med brukarorganisationer är grunden för samverkan på lokal nivå. Det finns ett brukarråd inom missbrukarvården på regional nivå. Brukarorganisationer har erbjudits att delta i den regionala samordnande gruppen för missbruks- och beroendevård. På socialförvaltningen finns utsedda kontaktpersoner som ansvarar för kontakt och samverkan med lokala frivilligorganisationer. Beskrivning av nuläget september 2016 Den regionala samverkan med frivilligorganisationer som beskrivs i nämndens svar fortgår. Förvaltningens uppfattning är att samverkan med frivilligkrafter är strukturerad och fungerar väl. Planen är att brukarstyrda revisioner ska genomföras under Genom att brukare själva genomför brukarundersökningar involveras klienterna mer och värdefulla insikter för verksamheten kan tillvaratas. 10

55 En del av förvaltningens samverkan med frivilligorganisationer sker genom att förvaltningen ger bidrag till organisationer. Organisationernas efterlevnad av förutsättningar för att erhålla bidrag följs löpande upp av förvaltningen genom dialog med och genomgång av dokumentation från organisationerna. Bedömning Enligt vår bedömning har nämnden, utifrån revisionens synpunkter, vidtagit tillfredställande åtgärder Omorganisationen av missbrukarvården har ännu inte fått önskvärd effekt En bedömning i revisionsrapporten var att omorganisationen som skedde av missbrukarvården 2013 inte hade fått önskvärd effekt. Detta grundades bland annat på att någon omfattande överföring av klienter från slutenvård till öppenvård inte hade kommit till stånd. Beskrivning av nuläget september 2016 Effekterna av omorganisationen 2013 har enligt förvaltningen nu börjat framträda. Verksamheternas uppdrag och innehåll har tydliggjorts genom införandet av lokala riktlinjer som baseras på nationella riktlinjer och normer. En genomgripande förändringsprocess har skett av rutiner för missbruks- och beroendevård i samband med implementeringen av riktlinjerna. En viktig åtgärd har varit att öka andelen biståndsbedömningar vilket resulterar i att fler insatser nu erbjuds efter professionell utredning som därmed bättre svarar mot klienternas reella behov. Genom att personalresurser har omfördelats i verksamheten och förstärkts till förmån för öppenvårdsinsatser erhåller en större andel av klientgruppen stöd i den öppna vården i jämförelse med innan omorganisationen. Bedömning Mot bakgrund av de åtgärder som nämnden har genomfört i samband med omorganisationen år 2013 förefaller verksamheten inom missbrukarvården enligt vår bedömning ha utvecklats i rätt riktning. Bedömningen grundas på att en ökad andel insatser enligt förvaltningen sker i öppenvård i jämförelse med slutenvård samt att en ökad andel biståndsbedömningar sker vilket enligt förvaltningen resulterar i bättre anpassade vårdinsatser för klientgruppen. Kalmar Anna Nordlöf Certifierad kommunal revisor 11

56 Bilaga 1 Källförteckning Intervjuer: Socialchef Verksamhetschef, verksamhetsområde missbruk/socialpsykiatri Socialnämndens ordförande Dokument: Revisionsrapport Kalmar kommun 18 december 2014, Granskning av den kommunala missbrukarvården Socialnämndens protokoll Tjänsteskrivelse till socialnämnden av verksamhetschef och socialchef Socialnämndens protokoll Tjänsteskrivelse till socialnämnden av verksamhetschef och socialchef Missbruks- och beroendevård riktlinjer, fastställt av socialnämnden Boendestöd missbruk riktlinjer, fastställt av socialnämnden

57 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Charlotte Hedström SN 2016/ Socialnämnden Tillsyn oanmäld , Drottning Margaretas väg - Inspektionen för vård och omsorg, /2016 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inga beslut med anledning av informationen. Bakgrund IVO genomförde en oanmäld inspektion på Drottning Margaretas väg, bostad med särskild service för barn eller ungdomar, den 7 september IVO:s bedömning är att verksamheten uppfyller de krav som finns och avslutar därför ärendet. Ann-Charlotte Hedström Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga IVO:s beslut Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ann-charlotte.hedstrom@kalmar.se

58

59

60 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Charlotte Hedström SN 2016/ Socialnämnden Tillsyn oanmäld , Vesta - Inspektionen för vård och omsorg, /2016 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inga beslut med anledning av informationen. Bakgrund IVO genomförde en oanmäld inspektion på Vesta, bostad med särskild service för barn eller ungdomar, den 7 september IVO:s bedömning är att verksamheten uppfyller de krav som finns och avslutar därför ärendet. Ann-Charlotte Hedström Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga IVO:s beslut Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ann-charlotte.hedstrom@kalmar.se

61

62

63 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Charlotte Hedström SN 2016/ Socialnämnden Tillsyn Amorvägen , Inspektionen för vård och omsorg, /2016 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inga beslut med anledning av informationen. Bakgrund IVO genomförde en föranmäld inspektion på Amorvägen, bostad med särskild service för barn eller ungdomar, den augusti IVO:S bedömning är att avsluta ärendet med att uppmärksamma nämnden på - att verksamheten fortlöpande måste pröva om de begränsningar som finns för den enskilde i verksamheten behöver kvarstå - att information om Lex Sarah ska göras återkommande till personalen i verksamheten Ann-Charlotte Hedström Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga IVO:s beslut Socialförvaltningen Verksamhetschef och handläggare Tel vx ann-charlotte.hedstrom@kalmar.se