Riktlinjer sociala barn- och ungdomsvården

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Johnny Lesseur SN 2016/ Socialnämnden Riktlinjer sociala barn- och ungdomsvården Förslag till beslut Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för den sociala barnoch ungdomsvården. Bakgrund Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att ta fram och uppdatera riktlinjer och rutiner för verksamheten, som en del av arbetet med kvalitetsledningssystemet. Socialförvaltningen har arbetat fram ett förslag till riktlinjer gällande sociala barn- och ungdomsvården som behandlar det förebyggande, rådgivande, handläggande, beslutande, behandlande och stödjande arbetet samt de serviceinsatser och det stöd till anhöriga som berör barn och unga. Syftet med riktlinjen är att skapa tydlighet och samsyn i arbetet med den sociala barn- och ungdomsvården, för att uppnå målen med verksamheten. Sedan tidigare finns framtagna riktlinjer för arbetet med placerade barn och ungdomar. Dessa ska kvarstå men kommer att behöva synkroniseras och bli en del av de samlade riktlinjerna. Arbetet med framtagande av förslaget till riktlinjer har samordnats av verksamhetsutvecklare Britt Kronberg. Johnny Lesseur Verksamhetschef Cecilia Frid Socialchef Bilaga Sociala barn- och ungdomsvården - riktlinjer Socialförvaltningen Vc Adress Box 834, Kalmar Besök Nygatan 36 Tel vx Johnny.Lesseur@kalmar.se

2 SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Socialnämnden Dnr Verksamhetsutvecklare Britt Kronberg (16) Sociala barn- och ungdomsvården riktlinjer

3 2 (16) Innehållsförteckning Sociala barn och ungdomsvården - riktlinjer... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Avgränsningar... 4 Vision... 4 Mål... 5 Grundläggande regler och principer... 5 Barnets bästa och rätt till delaktighet... 6 Lagstiftning mm... 6 Kompetenskrav... 7 Evidensbaserad praktik... 7 Samverkan... 7 Samverkan kring hälsa och tandvård... 7 Samverkan kring utbildning... 8 Barn som far illa eller riskerar att fara illa... 8 Förebyggande åtgärder... 8 ANDT... 9 Områdesarbete... 9 Uppsökande verksamhet... 9 Serviceinsatser... 9 Stöd till barn och unga Föräldrastöd Utredningsmodell Barns behov i centrum - BBIC BBIC-triangeln beskriver risk- och skyddsfaktorer Bedömningsmetoder Utforma uppdrag Genomförandeplan Samordning inom socialförvaltningen Intern samordnad individuell plan (ISIP) Samordnad individuell plan (SIP) Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser Kontaktperson Kontaktfamilj Särskilt kvalificerad kontaktperson Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt LVU, s.k. mellantvång Stödkontakt med socialsekreterare... 14

4 3 (16) Riktade insatser ungdomar Familjebehandling Följa upp insats Heldygnsinsatser Anhörigstöd Föräldrar som anhöriga Barn som anhöriga... 16

5 4 (16) Sociala barn och ungdomsvården - riktlinjer Syfte Syftet med riktlinjerna är att skapa tydlighet och samsyn i det sociala arbetet med barn och unga för att uppnå målen med verksamheten. Målgrupp Riktlinjerna vänder sig till handläggare och personal som arbetar inom barnoch ungdomsvården, men även övriga berörda inom socialtjänsten. Avgränsningar Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga 0-20 år. Socialnämndens särskilda ansvar gäller alla barn upp till 18 års ålder. Även unga till och med 20 års ålder omfattas av ansvaret, t.ex. de som varit placerade och de som vårdas med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. När det gäller unga vuxna mellan år, får socialtjänsten genomföra utredning även utan samtycke om grunderna för 3 LVU föreligger, d.v.s. missbruk, brottslig verksamhet och/eller annat socialt nedbrytande beteende. Utredningen kan dock inte bedrivas utifrån 11 kap. 2 socialtjänstlagen, SoL, då den paragrafen endast omfattar personer under 18 år. Men även efter det att den unga fyllt 20 år finns en skyldighet att vid behov bistå med stöd och hjälp. Socialtjänsten har skyldighet och ansvar även för unga som fyllt 18 år och organisationen ska möjliggöra även för unga vuxna att få hjälp och stöd. Riktlinjer gällande den sociala barn- och ungdomsvården behandlar det förebyggande, rådgivande, handläggande, beslutande, behandlande och stödjande arbetet samt de serviceinsatser och det stöd till anhöriga som berör barn och unga. Ensamkommande barn omfattas av dessa riktlinjer. De tidigare framtagna riktlinjerna gällande placerade barn och unga 1 är en del av dessa riktlinjer. Handläggning av och insatser till barn och unga med funktionsnedsättning enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, omfattas inte av dessa riktlinjer. I arbetet med barn och unga inom socialförvaltningen ska hänsyn även tas till riktlinjer gällande Våld i nära relationer samt Missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna för den sociala barn- och ungdomsvården kompletteras av olika rutiner som förtydligar hur det direkta arbetet ska utföras. Riktlinjer och rutiner finns i verksamhetshandboken. Vision Det sociala arbetet med barn och unga syftar till att - varje barns behov sätts i centrum - alla barn och unga,ska i största möjliga utsträckning, kunna växa upp i sina egna familjer under goda och trygga levnadsförhållanden 1 Se Placerade barn och unga riktlinjer i verksamhetshandboken

6 5 (16) - barnens familjer/vårdnadshavare ska ges förutsättningar att förverkliga detta - alltid eftersträva samsyn och delaktighet med barnen och deras familjer, samt inom organisationen och med andra aktörer Mål Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 SoL) Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av dokumentationen hur barnets röst har kommit till uttryck. Barn och unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap genom en evidensbaserad praktik. Barn som är föremål för socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och möjligheter som andra barn. Grundläggande regler och principer Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i socialtjänstlagen (SoL), 1 kap 1, vilken slår fast att socialtjänsten ska vila på demokratins och solidaritetens grund och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Målen uttrycker alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för klientens specifika behov. Det innebär t.ex. att å ena sidan uppmärksamma att flickor och pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra sidan se individens behov oavsett kön. Detta innebär även att när socialtjänsten möter barn och unga med utländsk bakgrund och deras familjer kan det ställas särskilda krav på kunskap hos personalen samt anpassning av information, råd och stöd. Vägledande principer för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är bland annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering kontinuitet, flexibilitet och närhet 2. Principerna om kontinuitet, flexibilitet och närhet ska vara vägledande för socialtjänstens handläggning av alla ärenden som rör barn och unga. Kontinuitet innebär en strävan att barn och deras familjer inte ska behöva byta socialsekreterare utöver vad organisationens indelning kräver. Flexibilitet innebär att såväl handläggning som insatser anpassas till den enskildes förutsättningar och behov. Riktlinjerna innefattar inte det direkta arbetet med barn och unga med funktionsnedsättning, men behoven hos dessa barn och unga kräver flexibla lösningar och en helhetssyn. Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt när det gäller bra och effektivt stöd till barn med svåra uppväxtförhållanden, liksom samverkan mellan verksamheter. Utredningar och insatser behöver genomföras utifrån ett familjeorienterat arbetssätt så att stödet inriktas på såväl hela familjens, respektive förälders som barnens behov. 2 Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag

7 6 (16) Barnets bästa och rätt till delaktighet Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa enl. 1 kap 2. Detta innebär att andra principer kan få stå tillbaka om det krävs för barnets bästa. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 5 st. LVU, Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande. Detta innebär att socialtjänstens alla verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet bygger på artikel 3 i FN:s barnkonvention. När barn är inblandade ska barnets bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till någon annan än barnet självt, exempelvis till en förälder. Om det uppstår en intressekonflikt mellan barnets och de vuxnas intresse väger barnets intresse tyngst. Barn och unga har rätt till individanpassade insatser och ska vara delaktiga så långt som möjligt. De har också rätt att få relevant information och ska ha rätt att framföra sina åsikter. Barn ska ges möjlighet till inflytande även i de fall barnet och hans/hennes familj behöver insatser både på grund av funktionsnedsättning och på grund av social problematik. Lagstiftning mm Socialtjänstens arbete med barn och unga regleras dels i lagar och förordningar från regering och riksdag, dels i föreskrifter och allmänna råd. Numer ges författningar inom socialtjänstens område ut i en gemensam författningssamling HSLF-FS, tidigare SOSFS. Riktlinjerna utgår från ovanstående. Socialtjänstens arbete med barn- och ungdomsvård regleras främst genom socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, föräldrabalken (1949:381), FB och socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Dessutom gäller grundläggande kommunal lagstiftning ex. förvaltningslag (1986:223), FvL, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och kommunallagen (1991:900), KL. Handläggare ska hålla sig uppdaterade om lagar och föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Handböcker och annat stöd inom området: Utreda barn och unga Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen, 2015, Socialstyrelsen. Grundbok i BBIC, Barns behov i centrum, 2015, Socialstyrelsen. Handbok och dokumentation inom socialtjänsten, 2015, Socialstyrelsen. Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, 2014, Socialstyrelsen. Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar - Vägledning, 2013, Socialstyrelsen. Kunskapsguiden.se en nationell webbplats som samlar den bästa tillgängliga kunskapen från flera myndigheter och andra aktörer. Här finns stöd och vägledning. Dessa riktlinjer innebär inte någon inskränkning i förhållande till gällande lagstiftning.

8 7 (16) Kompetenskrav Insatser inom socialtjänsten ska enligt 3 kap 3 vara av god kvalitet. Det innebär att socialnämnden ansvarar för att de socialsekreterare som arbetar med barn och unga har rätt kompetens och tillräckliga erfarenheter. Socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövning ska ha svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå från högskolan eller motsvarande utländsk examen 3. Den som är ny och oerfaren ska få möjlighet att därutöver förvärva den kompetens som behövs. Den som är nyutexaminerad behöver handledning och yrkesintroduktion. Detta gäller även den som har arbetat inom andra delar av socialtjänsten, men saknar specifik erfarenhet av att arbeta inom den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövning. Den som arbetar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården bör ha eftergymnasial utbildning med inriktning mot socialt/pedagogiskt behandlingsarbete eller en högskoleutbildning med motsvarande inriktning. Kompetenskraven skiftar och beror på inom vilket område personalen arbetar. Kompetenskraven finns beskrivna i respektive verksamhetsbeskrivning, som återfinns i verksamhetshandboken. All personal inom den social barn- och ungdomsvården ska erbjudas kontinuerlig vidareutbildning. Evidensbaserad praktik Arbetet med barn och unga ska ske utifrån bästa tillgängliga kunskap. Evidensbaserad praktik innebär att använda flera kunskapskällor för beslut om insatser: från forskning, från den enskilde och från praktiken. Samverkan Enligt SoL, 5 kap 1 a har socialnämnden en skyldighet och ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Med hänsyn till kommunernas allmänna ansvar för kommuninvånarna är frågor kopplade till problematik kring riskbruk, missbruk och beroende inte enbart ett ansvar för socialtjänsten. Det är angeläget med samverkan på lokal nivå med utgångspunkt i barnets rättigheter, behov och intressen. Ett preventivt synsätt bör även beaktas inom skol-, fritids- och kulturverksamheter. Samverkan kring hälsa och tandvård Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0 tom 17 år, som är i behov av samtidiga insatser från barnpsykiatrin inom landstinget och från socialtjänsterna i kommunerna. 4 Se verksamhetshandboken. Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget i Kalmar län finns gällande hälsoundersökningar och munhälsoundersökningar av barn som placeras enl. SoL och LVU. Se verksamhetshandboken. 3 I SOSFS 2014:7 framgår vad annan relevant examen på grundnivå måste innehålla. 4 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar.(2013)

9 8 (16) Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på samma villkor som övriga barn. Samverkan kring utbildning Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen avseende omhändertagna barn. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen, i samband med placering respektive avslut av placering av grundskolepliktig elev eller barn i barnomsorg/förskole-verksamhet, i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Se verksamhetshandboken. Barn som far illa eller riskerar att fara illa Socialtjänsten kommer direkt eller indirekt i kontakt med barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det kan handla om barn som anhöriga, som lever i familjer där vuxna har allvarliga svårigheter av något slag. Det kan gälla barn som växer upp i en familj där det förekommer våld/hedersrelaterat våld, sexuella övergrepp eller där en förälder missbrukar, har psykisk ohälsa, lider av en allvarlig sjukdom, barn i ekonomiskt utsatta familjer eller där föräldrarna har intellektuella funktionsnedsättningar. När det gäller våld se vidare i Våld i nära relation riktlinjer i verksamhetshandboken. Barn kan även fara illa på grund av sitt eget beteende, t.ex. missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende. Om en anställd vid annan enhet inom socialförvaltningen får kännedom om eller misstänker att ett barn eller en ung person far illa, har den anställde en ovillkorlig skyldighet att omgående överlämna denna information till Mottagningsenheten för barn och vuxen. Föräldrar med allvarliga svårigheter kan upptäckas inom missbruks- och beroendeenheter, enheter inom socialpsykiatrin, av LSS-handläggare, utredningsenheter för ekonomiskt bistånd, enheter som möter våldsutsatta och våldsutövare, familjerättsenheter med flera. I dessa sammanhang måste barns behov uppmärksammas och även föräldrars behov av stöd i sitt föräldraskap uppmärksammas. En ökad samordning och samverkan inom socialtjänsten kan bättre tillgodose dessa barns och familjers behov. När barn utsatts för brott ansvarar socialnämnden för att barn får det stöd och den hjälp som barn behöver. Socialnämnden ska särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är brottsoffer (5 kap 11 SoL). Barn som misstänks vara utsatta för våld är i de flesta fallen i behov av någon typ av stöd. Se rutiner gällande Barnahus vid misstanke om brott mot barn i verksamhetshandboken. Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder och tidiga insatser delas in i generellt förebyggande arbete (primärprevention), som vänder sig till alla barn och riktade förebyggande åtgärder/tidiga insatser (sekundärprevention) för barn som befinner sig i riskzonen. Dessa insatser ges som service utan utredning och beslut.

10 9 (16) ANDT Insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk av alkohol och tobak, narkotika och dopningsmedel utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet, (Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak). En av de angelägnaste delarna av det förebyggande arbetet är att stärka föräldrar att stötta och skydda sina barn. Ett framgångsrikt drogförebyggande arbete kräver både insatser för att minska tillgängligheten och för att minska efterfrågan. Det är viktigt att samverkan sker mellan det förebyggande arbetet och det behandlande arbetet, så att hela kedjan av insatser håller ihop. Kalmar kommun bedriver genom Kalmar mot droger ett drogförebyggande arbete. Kalmar mot droger är en samverkan mellan socialförvaltningen och flera andra förvaltningar i kommunen, bl.a. barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Inom ramen för Kalmar mot droger arbetar man bl.a. med informationsinsatser till olika målgrupper, med att skapa drogfria mötesplatser för ungdomar, med utbildning för restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering samt med utbildning gällande narkotika. Områdesarbete Områdesarbetet syftar till att stärka integration, trivsel, trygghet och motverka utanförskap i bostadsområden med låga socioekonomiska förutsättningar. Socialförvaltningens roll i områdesarbetet är att vara en del i och samordna de aktörer som vill vara med och skapa mötesplatser och meningsfulla aktiviteter i områdena. Uppsökande verksamhet Förebyggandeteamet bedriver uppsökande verksamhet i samverkan med polis, skola och fritidsgårdar. Teamet arbetar kvällar och helger i Kalmars olika bostadsområden och ungdomsmiljöer. Teamet finns alltid i tjänst särskilda riskkvällar. Syftet är att motverka problem hos ungdomar och att reagera tidigt om yngre vistas på fel plats, med fel sällskap och vid fel tidpunkt. Största samarbetspartnern är föräldrarna. Serviceinsatser Till service räknas insatser som är allmänt inriktade och generellt utformade. Råd och stöd kan ges inom ramen för serviceinsatser utan biståndsbeslut av socialsekreterare eller behandlande personal. Ingen behandling ska påbörjas inom råd- och stödsamtalen. Det är innehållet i kontakten som avgör om insats kan ges som service eller om myndighetsutövning krävs. Serviceinsatser kan erbjudas till enskilda vid maximalt tre tillfällen per enskild individ. Alla individuellt anpassade insatser som innebär behandlande åtgärder ska föregås av utredning och ett biståndsbeslut och följas upp enligt gällande regler för myndighetsutövning. Råd- och stödsamtal utan föregående utredning och beslut om bistånd kan ges om det står helt klart att det är föräldrarna som stödet ska riktas till och den mottagande socialsekreteraren har uteslutit att barnet är i behov av stöd eller skydd.

11 10 (16) Stöd till barn och unga BIM(Barn i missbruksmiljö), program med tolv stödgruppsträffar för barn och ungdomar med missbruk i familjen. Medling vid brott Medlingen syftar till att ge möjlighet för förövare samt brottsoffer att bearbeta gärningen. Föräldrastöd Effekt är ett generellt förebyggande föräldrastödsprogram för föräldrar till barn i årskurs 6-9. Syftet är att förebygga tidig alkoholdebut. Komet för föräldrar till barn 3 11 år, är ett manualbaserat program med syfte att stödja föräldrar som upplever att de ofta hamnar i konflikt med sitt barn. Programmet syftar till förbättra samspelet och minska konflikterna mellan förälder och barn. Komet för föräldrar till ungdomar år, är ett manualbaserat program som riktar sig till föräldrar som ofta hamnar i konflikter och bråk med sina tonåringar och har svårt att hantera detta. Programmet syftar till att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn. BIFF är en föräldrautbildning som innehåller både pedagogiska inslag och gruppsamtal. Utbildningen erbjuds föräldrar som befinner sig i en familjerättslig konflikt. Familjecentral är en samlokalisering av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och en förebyggande del av socialtjänsten gentemot barnfamiljer. Rådgivande och förebyggande arbete bedrivs såväl enskilt som i grupp. Utredningsmodell Barns behov i centrum - BBIC BBIC är ett nationellt handläggnings- och dokumentationssystem, som används av Socialförvaltningen i Kalmar kommun. BBIC ska ge en enhetlig struktur för socialtjänstens handläggning, genomförande och uppföljning av barn och unga och ska bidra till ökad kvalitet och rättsäkerhet. Handläggning och dokumentation följer lagar och förskrifter. Syftet med BBIC är att stärka barnets delaktighet och inflytande och förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk. Visionärt mål är att barn och unga som socialtjänsten stödjer ska ha samma chanser i livet som andra barn och unga i samhället. BBIC bygger på en kunskapsbas om barns behov och föräldrars förmåga utifrån aktuell barnavårdsforskning. De teoretiska grunderna innefattar bl.a. olika teorier om barns utveckling utvecklingsekologi, anknytningsteori och teorier om risk- och skyddsfaktorer. Systemet tar sin utgångspunkt i ett antal grundprinciper som genomsyrar arbetet. BBIC lyfter fram barnets rättigheter och barnets bästa, att barnet behöver ses i ett helhetsperspektiv, att samverkan är en förutsättning för ett bra socialt arbete, vikten av att använda kunskap och att utveckla arbetet vidare.

12 11 (16) BBIC-triangeln beskriver risk- och skyddsfaktorer BBIC- triangeln är till hjälp för att sätta barnets behov i centrum och för att kunna bedöma vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar barnet. Triangeln består av tre sidor: barnets utveckling föräldrarnas förmåga familj och miljö. Varje område är uppdelat i ett antal delområden, som utgår från risk- och skyddsfaktorer runt barnet. Det stöd och de insatser som ges för barn och deras föräldrar handlar om att både minska risk- och stärka skyddsfaktorer. Den viktigaste skyddsfaktorn/riskfaktorn för barn som bor med sina föräldrar är relationen mellan barn och föräldrar. Stödet bör inriktas på att stärka föräldraförmåga, hjälpa föräldrar med egna problem och ge avlastning genom till exempel praktiskt stöd. Stöd i barnets omgivande miljö bör involvera flera verksamheter såsom hälso- och sjukvård, skola samt fritidsverksamhet. 5 Forskningen visar att utsatta barn som klarar skolan också klarar sig i senare i livet. Skolprestationen spelar en stor roll för barnens framtida hälsa. Handläggningsprocessen ska följa modellen nedan. Processmodell för socialtjänsten 6 5 Stärkt stöd till barn som anhöriga, Socialstyrelsen, Individens behov i centrum, Socialstyrelsen, 2016

13 12 (16) Bedömningsmetoder Signs of Safety Signs of Safety ska användas som utrednings- och bedömningsmetod i de fall det bedöms lämpligt. Metoden är en riskbedömningsmodell med ett lösningsinriktat förhållningssätt. Det är en utredningsmetodik där socialsekreteraren i nära samarbete med familjen och dess nätverk samt externa samarbetsparter (BUP, MVC, BVC, skola, polis m.fl.) använder olika redskap för att kartlägga oron för ett barn eller ungdom som är föremål för utredning inom socialtjänsten. Signs of Safety är inte en standardiserad riskbedömningsmetod, utan frågorna och innehållet styrs av den specifika problematik som finns i familjen och vad socialsekreteraren och familjen väljer att fokusera på. Kopplat till Signs of Safety finns också ett antal samtalsverktyg och en lösningsinriktad samtalsmetodik. ADAD Vid utredning av unga med missbruk och/eller andra sociala problem bör bedömningsmetoden ADAD användas. FREDA Freda är en standardiserad bedömningsmetod som används för vuxna utsatta för våld i nära relation. PATRIARK Patriark används vid bedömning och hantering av risker för hedersrelaterat våld, när det finns en misstänkt eller känd historia av hedersrelaterat våld. SARA:SV SARA:SV används för att bedöma risken för upprepat partnervåld. Utforma uppdrag Ett uppdrag ska lämnas av myndighetshandläggare till utföraren av insatsen 7. Den som ska utföra insatsen behöver få tillräckligt med information för att kunna genomföra det fattade beslutet på ett ändamålsenligt sätt. Av uppdraget ska bl.a. framgå bedömning av barnets/den unges behov, vilket eller vilka mål som gäller för insatsen och former för uppföljning. Genomförandeplan När insatsen inleds ska utföraren upprätta en genomförandeplan tillsammans med handläggare, vårdnadshavare och barnet/den unge. Det är viktigt att planen visar på en tydlig koppling mellan de behov barnet har, vad som ska utföras och de mål som ska uppnås på kort och på lång sikt. Samordning inom socialförvaltningen För att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den hjälp de behöver är helhetssyn en av grunderna för socialtjänstens arbete. 7 SOSFS 2014:5

14 13 (16) Detta innebär: Samordning mellan enheter då utredningar behöver genomföras utifrån ett familjeorienterat arbetssätt så att insatserna riktas mot hela familjens behov. En nära samverkan mellan myndighetens handläggare och utförare inom insatssidan. En samordning av insatser då hela eller delar av familjen har eller är i behov av insatser från flera enheter inom socialförvaltningen. Erbjudna insatser ska samordnas till en vårdkedja och komplettera varandra. Intern samordnad individuell plan (ISIP) I verksamhetshandboken finns en rutin gällande intern samordning av insatser. Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den unge har behov av insatser från hälso- och sjukvården samt socialtjänst. När det gäller samordning med andra externa aktörer se rutin för ISIP. Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser För att en insats ska kunna beviljas med stöd av SoL förutsätts att barn och eller vårdnadshavare samtycker till insatsen. Stödet ska utformas i samverkan med barnet och dennes föräldrar. Barn som fyllt 15 år kan själva ansöka om bistånd utan att vårdnadshavaren företräder dem. För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och endast om barnet begär eller samtycker till det. Med öppenvårdsinsatser avses alla former av behovsprövade insatser som inte är heldygnsvård. Insatserna ska vara tidsbestämda eller följas upp i samband med omprövning. Har barnet två vårdnadshavare är det normala att det krävs gemensamma beslut i frågor som rör vårdnaden. Om endast den ena vårdnadshavaren samtycker till en åtgärd till stöd för barnet får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller t.ex. gäller behandling i öppna former enligt 4 kap. 1 SoL eller utseende av kontaktperson eller familj enligt 3 kap 6 b 1 st SoL. Av socialtjänstlagen 3 kap 6 a framgår att socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och vårdnadshavares olika behov. Det kan avse kontaktpersoner, kontaktfamiljer eller stödoch behandlingsinsatser som riktar sig till individer och grupper. Kontaktperson Insatsen kontaktperson utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. (enligt 3 kap. 6 b SoL) Insatsen kan gälla stöd för barnet i sociala aktiviteter och för att bryta isolering samt för att öka barnets eller den unges nätverk. Uppdragen ska alltid tidsbegrän-

15 14 (16) sas, som längst två år. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka kvalifikationer som kontaktpersonen ska ha. Kontaktfamilj Kontaktfamilj utses av socialnämnden med uppgift att ta emot barn för regelbunden vistelse och att finnas till hands i övrigt för barnet och dess närstående. (enligt 3 kap. 6 b SoL) Kontaktfamiljen avser bland annat att stärka barnets kontaktnät. En kontaktfamilj utses sällan till barn över 13 år. Kontaktfamilj beviljas utifrån barnets behov av att få vistas i en annan familj. Kontaktfamilj kan även beviljas som avlastning till föräldrarna, om det bedöms vara till barnets bästa. Dock ska kontaktfamilj inte beviljas om familjens behov kan tillgodoses via förskola/fritidshem. Bor föräldrarna inte tillsammans ska ett beslut om bistånd alltid ha föregåtts av ett arbete med försök att få till stånd ett umgänge med den andre föräldern om denne är lämplig. Insatsen kan kombineras med annat stöd till vårdnadshavare för att stärka föräldraförmågan. Om barnet går i skola bör det övervägas om ett mål med insatsen ska vara att kontaktfamiljen ger stöd i skolarbetet. Uppdragen ska alltid tidsbegränsas, som längst två år. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka kvalifikationer som kontaktfamiljen ska ha. Särskilt kvalificerad kontaktperson Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende, får nämnden utse en särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär eller samtycker till det. (enligt 3 kap. 6 b SoL) Uppdraget kan även innehålla att motivera personen till andra insatser. För SKKP ställs krav på relevant utbildning och/eller erfarenhet av psykosocialt arbete med ungdomar. Insatsen utförs oftast av anställd personal. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka kvalifikationer som kontaktpersonen ska ha. Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt LVU, s.k. mellantvång Person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen (enligt 22 LVU). En särskilt kvalificerad kontaktperson enl. LVU kan utses även emot den unges vilja. ) För SKKP ställs krav på relevant utbildning och/eller erfarenhet av psykosocialt arbete med ungdomar. Insatsen utförs oftast av anställd personal. Stödkontakt med socialsekreterare Insatsen innebär individuella stödsamtal med socialsekreterare och kan erbjudas till barn, ungdomar och föräldrar. Insatsen kan anpassas efter enskilda behov och kan användas för att fortsätta ett påbörjat motivationsarbete. Beslut fattas av enhetschef. Riktade insatser ungdomar RePULSE är en individuellt inriktad insatsför den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser. Påverkansprogrammet Ett nytt vägval syftar till att förebygga och minska återfall i brott hos ungdomar i riskzon för kriminalitet. Ett nytt vägval ges till

16 15 (16) ungdomarna individuellt när det ges i öppenvård, och med föräldrarnas medverkan när det är möjligt. Familjebehandling Insatserna nedan kan ges fristående eller som en del av flera pågående insatser. Alternativ till våld, ATV ATV erbjuder samtalsbehandling individuellt och i grupp samt rådgivning och stöd till vuxna som har utövat eller utsatts för våld i nära relation samt till barn som själva utsatts för våld och/eller upplevt våld i familjen. Funktionell familjeterapi, FFT, är en manualbaserad insats för familjer med ungdomar år med utagerande beteende eller har begått brott eller missbrukar. Marte meo är en form av samspelsbehandling som ska hjälpa föräldrar att stödja en positiv utveckling hos sina barn. I processen använder man videokameran som ett verktyg. Trygghetscirkeln, (Circle of Security, COS), är ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram, vars mål är att hjälpa föräldrar att nå fördjupad förståelse för barns behov av känslomässigt stöd från sina föräldrar. Familjesamtal syftar till stöd för barn eller familj genom enskilda samtal eller familjesamtal av rådgivande eller behandlande karaktär. Socialpedagogiska insatser i hemmet. Hemterapeuternas arbetsplats är i familjens hem. Insatsen består av både praktiskt och pedagogiskt stöd i vardagen. Hemterapeuterna möter familjer som kan ha problem med relation och kommunikation inom sin familj. Hemterapeuterna arbetar bl.a. med stöd i föräldrarollen, planering av familjens ekonomi och struktur i hemmet.. Följa upp insats Under tiden som insatsen pågår behöver handläggaren genomföra regelbundna uppföljningar. Tillsammans med barnet, vårdnadshavare och den som genomför öppenvårdinsatsen stäms av om insatsen fungerar som avsett och uppfyller de mål som är uppsatta för insatsen. Uppföljningen syftar till att snabbt upptäcka när barnets eller den unges behov tillgodosetts eller om insatsen behöver förändras. Insatsen ska följas upp i samband med avslut för att få kunskap om olika insatsers effekter på såväl individ som gruppnivå. Heldygnsinsatser Se Placerade barn och unga- riktlinjer i verksamhetshandboken. Anhörigstöd Enligt 5 kap. 10 SoL ska anhörigstöd riktas till personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Kommunen har skyldighet att erbjuda stöd till den som

17 16 (16) anser sig vara i behov av stöd i sin situation. Stödet är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan gälla t.ex. föräldrar till barn under 18 år med missbruks- och beroendeproblematik eller psykisk funktionsnedsättning. Föräldrar som anhöriga När ett barn drabbas av psykisk ohälsa ät det viktigt att engagera föräldrar i behandlingen. Barn och unga behöver sina anhöriga sin familj. Familjen kan vara en så kallad skyddsfaktor. Men att leva med ett barn med psykisk ohälsa ställer höga krav på de anhöriga. Därför bör föräldrar få stöd att upprätthålla sin föräldraroll när barn och unga drabbas av psykisk ohälsa. Barn som anhöriga Många delar av socialtjänsten kommer direkt eller indirekt i kontakt med barn som lever i familjer där vuxna har allvarliga svårigheter av något slag. Det kan handla om barn som växer upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder missbrukar, har psykisk ohälsa, lider av en allvarlig sjukdom. Dessa föräldrar kan upptäckas inom missbruks- och beroendeenheter, enheter inom socialpsykiatrin, av LSS-handläggare, utredningsenhet för ekonomiskt bistånd, enheter som möter våldsutsatta och våldsutövare, familjerättsenhet med flera. I dessa sammanhang måste barnens situation och behov och föräldrars behov av stöd i sitt föräldraskap uppmärksammas.