Samrådsunderlag avseende åtgärder vid dammen i Torsjöns utlopp i Aggaån i Växjö kommun inom Mörrumsåns vattensystem.

Transkript

1 Samrådsunderlag avseende åtgärder vid dammen i Torsjöns utlopp i Aggaån i Växjö kommun inom, Niklas Nilsson Jönköpings Fiskeribiologi AB Senast uppdaterad:

2 Beställare: Andreas Hedrén Växjö kommun Tekniska förvaltningen Box Växjö Konsult: Jönköpings Fiskeribiologi AB Gjuterigatan Jönköping Författare: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB Kvalitetsgranskning: Peter Lindvall och Per Sjöstrand, Jönköpings Fiskeribiologi AB Kartmaterial: Länsstyrelsernas GIS-tjänster och Lantmäteriets öppna data Foton: Jönköpings Fiskeribiologi AB 1

3 Icke teknisk sammanfattning Växjö kommun har som ägare och ansvarig för regleringen för avsikt att genomföra åtgärder vid dammen i Torsjöns utlopp i Aggaån vid Ingelstad. Syftet med åtgärderna är dels att miljöanpassa dammen, dels att förbättra regleringen och avbördningen samtidigt som rekreations- och kulturhistoriska värden bevaras. Målsättningen är att regleringsbehovet upphör och förekommande fiskarter ska kunna vandra fritt förbi anläggningen och att vissa lämpliga miljöer för strömlevande arter skapas på en i övrigt mestadels lugnflytande sträcka av Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön. Förutom fisk förväntas även insekter och fåglar knuta till strömmande vattenmiljöer gynnas. Vid bron över Aggaån är avsikten att ta bort luckorna och bygga en ny lägre dammdel som sträcker sig cirka m ut i indämningen, parallellt med vänster strand, och som vattnet kan rinna över. Mellan den nya låga dammdelen och vänster strand är tanken att bygga upp en ny bäckfåra av block och sten som kommer att fungera som en fiskväg. Nedströms bron är det även tänkt att justera åbotten längs en sträcka på cirka 100 m genom utläggning av block och sten så att fisk lättare kan passera upp och under bron. De föreslagna åtgärderna innebär att de fiskarter som naturligt har kunnat passera Torsjöns utlopp återigen kommer att kunna vandra fritt förbi och att behovet av reglering upphör. Dessutom kommer dammspegeln att finnas kvar i ungefär samma utsträckning som tidigare, samtidigt som flödena och vattennivåerna får en mer naturlig variation. Figur 1. Översiktlig utformning av de föreslagna åtgärderna vid Torsjöns utlopp i Ingelstad. 2

4 Den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna ger upphov till en mindre sänkning av Torsjöns normala vattenyta och något större variationer i vattennivåerna jämfört med i dagsläget, samt en viss förändring av landskapsbilden längs med vänster strand uppströms bron. I övrigt uppstår ingen känd långvarig påverkan. Snarare bevaras och stärks de natur- och kulturhistoriska värdena på platsen. Vidare bidrar de föreslagna åtgärderna till uppnåendet av de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv inom Aggaåns avrinningsområde. Den tänkta verksamheten motverkar inte heller uppnåendet/bibehållandet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status i berörda vattenförekomster. Den samlade bedömningen är således att nyttan av åtgärderna tydligt överväger de negativa effekter som kan uppstå. Den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt bestämmelserna i 11 kap. Miljöbalken. Detta innebär att samråd enligt bestämmelserna i 6 kap. Miljöbalken ska genomföras. Föreliggande handling och dess bilagor utgör underlag för de undersöknings-/avgränsningssamråd som enligt bestämmelserna i 6 kap. Miljöbalken ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten, samt med de övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna bedöms i nuläget inte medföra en betydande miljöpåverkan enligt bestämmelserna i 6 miljöbedömningsförordningen (2017:966). Växjö kommun önskar nu era synpunkter när det gäller den kommande miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning, samt om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Samrådsyttrande kan lämnas via brev till Ida Lidholt, Växjö kommun, Box 1222, Växjö eller via e-post till ida.lidholt@vaxjo.se. Yttrande önskas om möjligt senast

5 Innehållsförteckning INLEDNING... 5 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 LÄGESBESKRIVNING, UTFORMNING OCH KARAKTÄRISTIK... 5 PLANFÖRHÅLLANDEN... 9 FÖREKOMMANDE NATURVÄRDEN... 9 FÖREKOMMANDE KULTURVÄRDEN REKREATION OCH FRILUFTSLIV VATTENKVALITET, FYSISK PÅVERKAN, MILJÖPROBLEM OCH MILJÖKVALITETSNORMER DAMMSÄKERHETSKLASSNING ÖVRIGT MARKÄGARE RÄTTSLÄGE PLANERAD VERKSAMHET OCH ÅTGÄRDSBESKRIVNING ANLÄGGNINGSDELAR OCH DRIFTFÖRHÅLLANDEN ÅTGÄRDSBESKRIVNING ALTERNATIV NOLLALTERNATIV ALTERNATIVA ÅTGÄRDER OCH LOKALISERINGAR FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH FÖRSLAG TILL SKYDDSÅTGÄRDER NATURVÄRDEN KULTURVÄRDEN REKREATION OCH FRILUFTSLIV ÖVRIGA VÄRDEN OCH OBJEKT INVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMERNA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT MILJÖBALKEN SAKÄGARE OCH SAMRÅD SAKÄGARE SAMRÅD MED MYNDIGHETER, SAKÄGARE OCH ANDRA INTRESSENTER TIDSPLAN SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER LITTERATUR INTERNET BILAGOR: BILAGA 1. ÖVERSIKTSKARTA MÖRRUMSÅNS HUVUDAVRINNINGSOMRÅDE BILAGA 2. DETALJKARTA TORSJÖNS UTLOPP BILAGA 3. KARTA FÖREKOMMANDE NATURVÄRDEN BILAGA 4. KARTA FÖREKOMMANDE KULTURVÄRDEN 4

6 Inledning Växjö kommun har antagit en åtgärdsstrategi som syftar till att modernisera sitt innehav av dammar och vattenkraftverk. Målsättningen är att tillvarata den småskaliga vattenkraftens möjligheter, utveckla naturvärden, minimera översvämningsrisker, samt bibehålla och förvalta kulturvärden. Bakgrunden till detta är bland annat på de stora översvämningarna i början av 2000-talet, men även insikten att nya miljökrav kommer att ställas på flertalet vattenregleringsanläggningar som kommunen ansvarar för. Dessutom har det blivit uppenbart att många anläggningar vore lämpliga att modifiera mot bakgrund av ett allmänt ökat naturintresse, kunskap om risker och inte minst svårigheter att upprätthålla manuell skötsel av regleringsanordningar. Trots att Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön till stor del utgörs av lugnflytande sträckor som inte lämpar sig för strömlevande arter utgör delar av vattendraget ändå ett reproduktionsområde för bland annat öring. Reproduktionen bedöms dock vara negativt påverkad i dagsläget, vilket bland annat beror på att de områden som utgör lämpliga lek- och uppväxtområden för öring är isolerade från varandra av konstgjorda vandringshinder. Genom att bygga om dammen i Torsjöns utlopp förbättras inte enbart regleringen och avbördningen av sjön utan dessutom återskapas vandringsmöjligheterna för fisk på sträckan mellan Torsjön och Lidhemssjön. Att strömlevande arter återigen kan vandra fritt förväntas förbättra förutsättningarna för att upprätthålla populationernas genetiska variation. Därmed ökar också förmågan att hantera annan miljöstress såsom ett varmare klimat, vilket i sin tur motverkar risken för lokala utdöenden. Administrativa uppgifter Sökande Växjö kommun, Tekniska Förvaltningen; Box 1222; Växjö. Områdesbeskrivning När höger och vänster används för lägesbeskrivning skall det ses i nedströms riktning. Koordinater anges i SWEREF 99 TM, medan höjder anges i RH Som fix för projekteringen har tröskeln till spettluckorna använts. Denna har höjden +155,07 m i RH Lägesbeskrivning, utformning och karaktäristik Området Aggaåns källområde är beläget i trakterna kring Lenhovda i Uppvidinge kommun och ingår i Mörrumsåns huvudavrinningsområde. Avrinningsområdets storlek, vid mynningen i Åsnen, uppgår till 458 km 2 och utgörs till stor del av skogsmark (79 %) följt av jordbruksmark (13 %). Andelen sjöar i delavrinningsområdet uppgår till cirka 5 %, varav de största är Årydsjön, Tegnabysjön och Linnebjörkesjön (se översiktskarta i Figur 2 och bilaga 1). Torsjön är belägen direkt norr om Ingelstad. Den långsmala sjön sträcker sig cirka 3 km från norr i rakt sydlig riktning och dess yta uppgår till cirka 1,7 km 2. Torsjön är utpekad som en vattenförekomst enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Baserat på ett hydrologiskt dimensioneringsunderlag från SMHI ( ) uppgår den beräknade medelvattenföringen (MQ) vid Torsjöns utlopp till 2,5 m 3 /s, medan medellågvattenföringen (MLQ) och medelhögvattenföringen (MHQ) uppgår till 0,5 m 3 /s respektive 11 m 3 /s (se Tabell 1). De beräknade 50-års (HHQ50) och 100-års (HHQ100) flödena uppgår till 23 m 3 /s respektive 26 m 3 /s. Observera att MLQ förefaller vara väl högt beräknat. Baserat på 5

7 mätdata under perioden från SMHI:s mätstation vid Skye kvarn i Aggaån, cirka 6 km söder om Ingelstad, och avrinningsområdenas storlek uppgår MLQ vid Torsjöns utlopp till cirka 0,12 m 3 /s. Ett framtida klimatkompenserat 100-års flöde har även beräknats av DHI och uppgår till 36 m 3 /s. Tabell 1. Redovisning av den beräknade vattenföringen vid Torsjöns utlopp baserat på ett hydrologiskt dimensioneringsunderlag från SMHI ( ). Torsjöns utlopp (SMHI) HHQ m 3 /s HHQ50 23 m 3 /s MHQ 11 m 3 /s MQ 2,5 m 3 /s MLQ 0,5 m 3 /s Area 293 km 2 Från Torsjöns utlopp i Ingelstad sträcker sig Aggaån cirka 14 km nedströms och mynnar i Åsnen efter att ha passerat Lidhemssjön cirka 4 km nordväst om Väckelsång. Sträckan i Aggaån nedströms Torsjön är även den utpekad som en vattenförekomst enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Figur 2. Översiktskarta över den nedre delen av Mörrumsåns huvudavrinningsområde och den tänkta verksamhetens läge. Tabell 2. Sammanfattande beskrivning av området och åtgärdslokalens läge (koordinater anges i SWEREF 99 TM). Huvudavrinningsområde 2 ) DARO (km 2 Vattenförekomst Vatten ID HARO (km ) Mörrumsån (SE86000) Lokalnamn Aggaån (Lidhemssjön - Torsjön) Torsjön Lokalkoordinater Nord Öst SE SE Kommun Ungefärlig höjd över havet (m) Torsjöns utlopp Växjö 155 6

8 Torsjöns utlopp Dammen i Torsjöns utlopp är belägen centralt i Ingelstad, Växjö kommun. Ursprungligen fanns det troligen ett strömsatt parti mellan Torsjön och Kyrksjön där Aggaån eventuellt även delade upp sig i flera fåror. Området är emellertid sedan mycket lång tid tillbaka (medeltiden) präglat och påverkat av mänsklig aktivitet. I en storskifteskarta från 1770-talet syns till exempel läget för flera kvarnar. Även i generalstabskartan från 1869 syns flera kvarnhjulssymboler. Idag utgörs närområdet (inom 100 m) vid dammen i Torsjöns utlopp, utöver Torsjön och Aggaån, av öppen parkliknande mark, bostadsbebyggelse, byggnader för kommunal och kommersiell verksamhet, hårdgjorda ytor, vägar, samt gång- och cykelbanor. Dammen fungerar även som en vägbank för väg 702, samt en gång- och cykelbana. Till höger direkt nedströms dammen finns en kvarn-och kraftstationsbyggnad bevarad. Kraftstationen vid Ingelstaddammen byggdes 1919 och togs ur bruk I samband med detta fylldes den tidigare in-och utloppskanalen igen och dagens regleranordning för dammen byggdes. En mindre indämning av Aggaån finns cirka 100 m nedströms dammen innan vattendraget efter ytterligare cirka 200 m rinner ut i den nedströms belägna Kyrksjön (se detaljkarta i bilaga 2). För närvarande används dammen i Torsjöns utlopp enbart till att reglera vattenståndet i Torsjön. Anläggningen består i huvudsak av följande delar sett från vänster uppströms ifrån (se även Figur 3): En jordfyllnadsdamm med okänd inre uppbyggnad med en lägsta nivå på +156,65 m som ansluter till omkringliggande mark. En utskovsdel i betong med ett fast överfall med en fri bredd på 0,98 m (ombyggd spettlucka) på nivån +156,43 m, 6 stycken spettluckor med en fri bredd på vardera 0,98 m, och en planlucka med en fri bredd på 2 m. Tröskeln till spettluckorna och planluckan ligger på nivån +155,07 m. Utskovet sitter i direkt anslutning till bron, men är en fristående del. En cirka 90 m lång jordfyllnadsdamm med okänd inre uppbyggnad som även fungerar som vägbank. En jordfyllnadsdamm med okänd inre uppbyggnad med en lägsta nivå på +157 m som ansluter till omkringliggande mark. I sin nuvarande utformning klarar dammen i Torsjöns utlopp av att avbörda drygt 27 m 3 /s vid en vattennivå på +156,65 m, vilket är dammens lägsta nivå. Baserat på den analys av översvämningsrisker omkring dammen i Torsjöns utlopp som har genomförts av DHI skulle området öster om dammen och indämningen översvämmas vid ett framtida 100-års flöde (cirka 36 m 3 /s). Detta till följd av att dammkrönets lägsta punkt är belägen längs den östra sidan av dammen. Vid ett beräknat högsta flöde (cirka 56 m 3 /s) skulle även den västra delen av dammen översvämmas. Mellan indämningen uppströms dammen och Torsjön finns en trängre sektion med tre separata fåror. På den största av öarna, Somra, som omsluts av fårorna ligger Solvikens pensionat. Området är tillgängligt via en mindre grusväg för biltrafik österifrån, samt en gång-/cykelbro västerifrån. 7

9 Figur 3. Utskovet i dammen i Torsjöns utlopp sett uppströms respektive nedströms ifrån. I den övre bilden syns även den gamla kvarnbyggnaden i bakgrunden (foto: Jönköpings Fiskeribiologi AB). 8

10 Nuvarande driftförhållanden Regleringen av Torsjön sköts av Växjö kommun. Enligt gällande tillstånd hålls vattennivån vid dammen normalt mellan nivåerna +156,40 m och +156,50 m. En kontinuerlig minimitappning till Aggaån sker vanligtvis via någon av spettluckorna, samt den spettlucka som har byggts om till ett fast överfall. Planförhållanden Den nu gällande översiktsplanen för Växjö kommun del Ingelstad antogs av kommunfullmäktige I Översiktsplanen beskrivs området i anslutning till Torsjöns utlopp enligt följande: Tätortsbebyggelse används i huvudsak för bostäder med inslag av handel, kontor eller annan verksamhet som är förenligt med bostäder i närheten. Trafik- och parkeringsytor, fritidsanläggningar och mindre grönytor ingår. Natur- och grönområden, Torsjön och vattendragen har stor betydelse för boendemiljön i Ingelstad. Här finns kvaliteter som också kan locka människor att besöka samhället. Gång- och cykelstråk. Verksamhets-/åtgärdsområdet vid Torsjöns utlopp omfattas nedan dammen av stads-/detaljplaner för kvarteren Helenetorp m.m. ( ), Kvarngården m.m. ( ) och Pionen m.m. ( ), samt detaljplanen för Ingelstad 16:8 m.m. ( ). I samtliga stads-/detaljplaner är verksamhets-/åtgärdsområdet utpekat som vattenområde respektive natur-/parkområde. Fastigheten Ingelstad 16:1, på vilken dammen, indämningen och markområdet till vänster närmast uppströms dammen är belägna, omfattas däremot inte av någon stads-/detaljplan. Förekommande naturvärden Den nedre delen av Aggaån samt Lidhemssjön omfattas av Åsnenområdet som är utpekat som riksintresse för naturvården och omfattas av 3 kap. 6 Miljöbalken. Åsnenområdet är även utpekat som nationellt särskilt värdefullt med avseende på naturvården inom miljömålsarbetet. Sedan våren 2018 är delar av Åsnen, samt vissa landområden, utpekade som nationalpark. Ett område i anslutning till Aggaåns mynning i Lidhemssjön är även utpekat som Natura 2000-område (Lidhem, SE ). Förekommande naturtyper respektive arter enligt art- och habitatdirektivet är: Fuktängar och Trädklädd betesmark respektive Hårklomossa. Delar av samma område ingår dessutom i Ramsarområdet Åsnen, samt omfattas av Ängs- och betesmarksinventeringen. Även några områden längs Torsjöns östra strand omfattas av Ängs- och betesmarksinventeringen. Stora delar av Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön omfattas av Länsstyrelsen i Kronobergs läns naturvårdsprogram. I samband med våtmarksinventeringen har fyra områden identifierats, varav det närmast Lidhemssjön har bedömts hysa högst naturvärden (Mycket högt naturvärde) följt av det vid Aggaåns inlopp i Torsjöns norra del och det mellan Hanefors och Brändekvarn (Högt naturvärde), medan det i Ingelstad bedömts hysa vissa naturvärden. I anslutning till Hanefors kraftverk vid Sunnansjö finns två skogliga nyckelbiotoper (se detaljkarta i bilaga 3). De fisk- och kräftarter som har påträffats i Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön i samband med 16 elfisken på 6 lokaler under perioden är abborre, benlöja, gädda, lake, mört, sandkrypare, signalkräfta, ål (CR) och öring. Några nätprovfisken har inte genomförts i vare sig Torsjön eller Lidhemssjön. Exempel på annan flora och fauna som har observerats i och i anslutning till vattendraget är forsärla, kungsfiskare och strömstare, samt de rödlistade arterna flat dammussla 9

11 (NT), spetsig målarmussla (LC) och hårklomossa (NT). Uppströms Torsjön har även större dammussla påträffats. Vid Ö Torsås kyrka öster om Aggaån i Ingelstad finns ett område med jätteträd, bland annat ask (EN) och i Ingelstads park förekommer skogsalm (CR). Torsjöns utlopp Bortsett från ovan nämnda naturvärden som berör Torsjön respektive Aggaån generellt finns det inga ytterligare registrerade eller kända naturvärden i direkt anslutning (inom 100 m) till verksamhets- /åtgärdsområdet (se detaljkarta i bilaga 3). Förekommande kulturvärden Mörrumsåns vattensystem inom Kronobergs län, vilket omfattar Aggaåns avrinningsområde, är utpekat som nationellt särskilt värdefullt med avseende på kulturmiljön inom miljömålsarbetet. Aggaån är precis som många andra vattendrag präglad av kulturlämningar genom äldre tiders vattenutnyttjande och olika typer av rensningar. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är kvarnar, sågar, hammare, dammar och dammrester, stengrunder, pålverk, kallmurningar, vallar samt broar och brorester. Runt Torsjön förekommer gravfält, högar, by-/gårdstomter, samt vägmärken. I anslutning (inom 100 m) till Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön, samt Torsjön finns det enligt Riksantikvarieämbete tolv registrerade kulturhistoriska lämningar, varav sex fornlämningar. Aggaåns vattenkraft har i stor omfattning utnyttjats för industriella verksamheter såsom kvarnar och sågverk. Inventeringar av vattenanknutna kulturmiljöer längs Aggaån har genomförts 1999 och Sammanlagt fanns det längs Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön fyra platser med kvarnar: Södrekvarn i Ingelstad, Brändekvarn i Uråsa, Högnalövs kvarn i Uråsa och Snappahems kvarn i Snappahem. Enligt uppgift etablerades dessa från medeltiden fram till 1700-talet, men samtliga är idag nedlagda. Även vid Hanefors har det bedrivits olika typer av vattenverksamheter sedan lång tid tillbaka, bland annat finns det belägg för en skattlagd tullkvarn, Sunnansjö kvarn, från 1500-talet. Idag finns det ett kraftverk vid Hanefors som uppfördes på 1920-talet, men som är taget ur drift samt är föremål för utrivning på grund av olönsamhet. Vid både Brändekvarn och Hanefors förekommer det dessutom broar som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla. Delar av Torsjön och Aggaån i Ingelstad omfattas av Länsstyrelsen i Kronobergs läns kulturmiljöprogram för Ingelstad, Torsås och Torsjö, samt är utpekade som riksintressen för kulturmiljövården och omfattas av 3 kap. 6 Miljöbalken. Längs med Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön, samt Torsjön sträcker sig den sedan 1971 nedlagda järnvägen som anlades i slutet av 1800-talet (se detaljkarta i bilaga 4). Torsjöns utlopp Miljön i anslutning till Torsjöns utlopp vittnar om en långvarig mänsklig närvaro. Bland annat finns i äldre kartmaterial från 1700-talet flera kvarnplatser utmärkta vid sundet mellan Torsjön och Kyrksjön (se Figur 4). Även i generalstabskartan från år 1869 framgår två kvarnhjulssymboler på platsen (se Figur 5). Idag finns endast den tidigare kvarn- och kraftstationsbyggnaden kvar på platsen och den används numera till caféverksamhet och som bostad. Kraftstationen vid Ingelstad började byggas år 1919 och i inför detta köptes både Norrekvarnfallet och Södrekvarnfallet in. Strax därefter, 1921, genomfördes dessutom en större ombyggnation av kvarnbyggnaden då den fick tre våningsplan. Ett nytt kvarnverk ska även ha installerats I kvarnen ska det ha funnits två par kvarnstenar, en dubbel valsstol, korngrynsverk, rensverk, 10

12 havrekläm och triör. Kraftstationen vid Ingelstaddammen togs ur bruk 1975 och i samband med att turbinen tog bort fylldes den tidigare inlopps- och utloppskanalen till turbinen igen och dagens regleranordning för dammen byggdes. Den nuvarande anläggningen har dokumenterats ett flertal gånger. Enligt den senaste inventeringen från år 2016 utgör kvarn-och kraftstationsbyggnaden en viktig del i miljön då byggnaden är det sista som kvarstår från tidigare kvarnverksamhet liksom dess tid som kraftstation. Även dammen och dammspegeln uppströms anses utgöra en sista del av vattenmiljöns tidigare sammanhang och därmed en viktig beståndsdel inom miljön. Bortsett från ovan nämnda kulturvärden som berör Torsjön respektive Aggaån generellt, samt den tidigare kvarn- och kraftstationsbyggnaden finns det inga övriga registrerade eller kända kulturvärden i direkt anslutning (inom 100 m) till verksamhets-/åtgärdsområdet (se detaljkarta i bilaga 4). Figur 4. Storskiftes karta från år 1770 (Kartakt: F99-14:1). Notera läget för kvarnarna, samt vattenvägarna i Torsjöns utlopp (svart cirkel). Figur 5. Generalstabskartan från år 1869 (Vislanda J ). Notera de två kvarnhjulssymbolerna vid platsen för Torsjöns utlopp (svart cirkel). 11

13 Rekreation och friluftsliv Området i anslutning till Torsjöns utlopp fungerar som gång- och cykelstråk, samt grönområde med parkliknande miljöer. Indämningen uppströms dammen utgör även en viktig del i stadsbilden. Fisket i Torsjön och Aggaån mellan Torsjön och Hanefors kraftverk omfattas av Torsjöns FVOF. De sydvästra delarna av Lidhemssjön omfattas av Åsnenområdet som är utpekat som riksintresse för friluftslivet och omfattas av 3 kap. 6 Miljöbalken. Vidare omfattas de nedre delarna av Aggaån och Lidhemssjön av Åsnen-Mien området som är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv och turism och omfattas av 4 kap. 2 Miljöbalken Vattenkvalitet, fysisk påverkan, miljöproblem och miljökvalitetsnormer Sommaren 2016 genomförde Länsstyrelsen i Kronobergs län en förnyad biotopkartering av Aggaån enligt den nya biotopkarteringsmetodiken. Av den biotopkarterade sträckan mellan Torsjön och Lidhemssjön bedömdes 46 % av vattendragets längd vara påverkat av kraftig rensning, medan 10 % av vattendragets längd bedömdes vara omgrävt och/eller rätat. Andelen indämda sträckor bedömdes uppgå till 6 % av vattendragets längd. Vidare förekom det 5 vandringshinder för fisk på sträckan (Torsjöns utlopp, prydnadsdamm i Ingelstad, Hanefors kraftverk, Brändekvarn och Högnalövs kvarn). Informationen avseende de vattenförekomster som är direkt berörda av den tänkta verksamheten och de planerade åtgärderna är baserad på uttag från VISS ( ). Uttaget har skett enligt alternativet för val av förvaltningscykel: Senaste bedömning, vilket ska visa den mest aktuella informationen oavsett i vilken förvaltningscykel den är inlagd. Enligt Vattenmyndigheten bedöms den ekologiska statusen vara god i Torsjön (SE ), medan den bedöms vara måttlig i Aggaån mellan Lidhemssjön och Torsjön (SE ). Vidare bedöms de båda vattenförekomsterna ej uppnå god kemisk status, vilket baseras på att gränsvärdena för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla ytvattenförekomster i Sverige idag. Det finns däremot inga indikationer på att några av vattendirektivets prioriterade ämnen (utöver kvicksilver) förekommer i halter som kan antas utgöra ett miljöproblem i vattenförekomsterna. Torsjön (SE ) Den sammanvägda ekologiska statusen för Torsjön är klassad till God status. Den ekologiska sammanvägningen baseras på statusen för näringsämnen som har klassats till Hög status, dock klassas inte den sammanvägda statusen till Hög status på grund av att inga biologiska kvalitetsfaktorer är klassade. Tillförlitligheten i klassningen bedöms vara låg (D). De hydromorfologiska parametrarna har klassats till Måttlig status, det är dock osäkert hur dessa påverkar den ekologiska statusen. Försurning har klassats till Dålig status och visar modellerat försurningstillstånd för ett av människan opåverkat tillstånd. En förutsättning för fortsatt god ekologisk status i sjön är fortsatt kalkning. Det finns en risk att vattenförekomsten kommer att ha sämre än god ekologisk status Vattenmyndigheten har beslutat att miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god ekologisk status. Aggaån: Lidhemssjön - Torsjön (SE ) Den sammanvägda ekologiska statusen för vattendragsförekomsten är klassad till Måttlig status. Den sammanvägda ekologiska statusen baseras på statusen för fisk som har klassats till Måttlig status och konnektivitet dvs passerbarhet för fisk som klassats till Dålig status. Tillförlitligheten i klassningen bedöms vara medel (C). Statusen för näringsämnen har klassats till God status. Hydrologisk regim visar på God status medan morfologiskt tillstånd har klassat till Otillfredsställande status, men det är 12

14 osäkert hur denna parameter påverkar den ekologiska statusen. Försurning har klassats till Måttlig status och visar modellerat försurningstillstånd för ett av människan opåverkat vatten. Kalkning pågår uppströms vilket gör att vattnet är mindre försurat än modellerad klassning, varvid hänsyn inte tas till försurningsklassningen i den ekologiska sammanvägningen. Det finns en risk att vattenförekomsten kommer att ha sämre än god ekologisk status Vattenmyndigheten har beslutat att miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god ekologisk status Dammsäkerhetsklassning Förordningen (2014:214) om dammsäkerhet anger att den som är skyldig att underhålla en damm ska se till att det alltid finns en dokumenterad aktuell utredning och bedömning om vilka konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra (konsekvensutredning). Utredningen ska beskriva hur ett dammhaveri antas ske, vilka områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri och vad som kan skadas i de områden som skulle översvämmas. Dammar där risken för förlust av människoliv är att betrakta som försumbar och där övriga konsekvenser av ett dammhaveri har liten betydelse från samhällelig synpunkt ska inte placeras i någon dammsäkerhetsklass. Växjö kommun inkom till Länsstyrelsen i Kronobergs län med en konsekvensutredning och förslag till dammsäkerhetsklass för dammen i Torsjöns utlopp. Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutade att dammanläggningen i Torsjöns utlopp på fastigheten Ingelstad 16:1 ska klassificeras i dammsäkerhetsklass U (damm utan dammsäkerhetsklass). Den nu tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna bedöms inte försämra denna klassificering, snarare tvärtom eftersom dammluckorna tas bort och regleringsbehovet upphör. Övrigt Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön respektive Torsjön omfattas av ett generellt strandskydd på 100 m. I samband med ansökan kommer det att yrkas på dispens från strandskyddet. I anslutning till Aggaån respektive Torsjön (inom 100 m) finns fyra identifierade objekt med misstänkt förorenad mark (Ingelstads fjärrvärmepanna, Ingelstad avloppsreningsverk och Högnalövs Kvarn respektive Hermansens Sågverk), men inget av dessa är föremål för åtgärder i dagsläget. Vidare utgör Aggaån recipient för Ingelstads avloppsreningsverk. Dessa bedöms dock inte påverka eller påverkas av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna. Mörrumsån är skyddad mot ny vattenkraftsutbyggnad som orsakar mer än obetydlig miljöpåverkan enligt 4 kap. 6. Miljöbalken. Enligt bestämmelsen får inte vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras med undantag för vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Hela Kronobergs län omfattas även av ett förbud mot markavvattning enligt 4 Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Det finns emellertid ett stort antal äldre dikningsföretag i anslutning till Aggaån. Enligt en kontroll via Ledningskollen.se (förfrågan skapad ) och Växjö kommun uppger följande ledningsägare att de har infrastruktur inom arbetsområdet: E.ON, Skanova, Trafikverket, Växjö kommun och Wexnet. 13

15 Markägare Dammen i Torsjöns utlopp är belägen på fastigheten Ingelstad 16:1 som ägs av sökanden. Utöver detta berörs ytterligare två fastigheter av de föreslagna åtgärderna (se Tabell 3). Avtal som reglerar intrång och ersättning kommer att upprättas med berörda markägare. Tabell 3. Sammanställning av övriga berörda fastigheter och markägare. Fastighet Läge Ägare Ingelstad 16:1 Dammen, indämningen och vänster sida uppströms dammen, samt Aggaån nedströms dammen. Växjö kommun Ingelstad 16:2 Vänster sida, nedan dammen Vidingehem Ingelstad 16:8 Höger sida, nedan dammen Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg- Blekinge Rättsläge Tillståndet till att bygga om dammen och regleringsanordningen i Torsjöns utlopp till dess nuvarande utseende, samt att anlägga en ny bro över Aggaån erhölls (Vattendomstolen Växjö tingsrätt: DVA 14/1975, VA 75/1974). I domen fastställdes att vattenståndet vid dammen inte får överstiga nivån +10,08 m i det lokala höjdsystemet enligt 1918 års häradsrättsutslag (+156,50 m i RH2000), samt att vattenståndet normalt ska hållas mellan nivåerna + 9,98 m och +10,08 m (+156,40 respektive +156,50 m i RH2000). Undantagsvis och kortvarigt tillåts emellertid att vattenståndet vid dammen sänks till nivån +9,88 m (+156,30 m i RH2000). Vidare fastslogs att handhavandet av regleringsluckorna i dammbyggnaden i görligaste mån skulle ske så att avbördningen vid varje tillfälle motsvarar den rådande tillrinningen till Torsjön. Planerad verksamhet och åtgärdsbeskrivning Anläggningsdelar och driftförhållanden I ansökan kommer sökanden att ställa yrkande och ge förslag på villkor som syftar till att åstadkomma de nivåer i Torsjön som medger dels en förenklad reglering, dels möjliggör fiskvandring. Åtgärdsbeskrivning En utredning av förutsättningarna att genomföra åtgärder för att miljöanpassa anläggningen, samt modernisera regleringen och förbättra avbördningen vid Torsjöns utlopp har genomförts. De åtgärdsalternativ som har undersökts baseras dels på nationella och internationella rekommendationer, dels beprövade erfarenheter. Nedan ges en kortfattad sammanfattning av de i nuläget valda alternativen. Ombyggnad av damm respektive anläggning av fiskväg Den lösning som för närvarande utgör huvudalternativet kan i korthet beskrivas enligt följande: Vid bron över Aggaån är avsikten att ta bort luckorna och bygga en ny lägre dammdel som sträcker sig cirka m ut i indämningen, parallellt med vänster strand, och som vattnet kan rinna över. Mellan den nya låga dammdelen och vänster strand är tanken att bygga upp en ny bäckfåra av block och sten som kommer att fungera som en fiskväg (se Figur 6 och Figur 7). Eventuellt kommer även en sträcka längs vänster strand att behöva höjas något. Nedströms bron är det tänkt att justera åbotten längs en sträcka på cirka 100 m genom utläggning av block och sten så att fisk lättare kan passera upp och under bron. Avsikten är med andra ord att anlägga en självreglerande damm och en naturliknande fiskväg som sträcker sig från Aggaån och upp i indämningen ovan dammen (se exempelbilder i Figur 8 och Figur 9). 14

16 De föreslagna åtgärderna innebär att de fiskarter som naturligt har kunnat passera Torsjöns utlopp återigen kommer att kunna vandra fritt förbi och att behovet av reglering upphör. Dessutom kommer dammspegeln att finnas kvar i ungefär samma utsträckning som tidigare, samtidigt som flödena och vattennivåerna får en mer naturlig variation. Figur 6. Översiktlig utformning av de föreslagna åtgärderna vid Torsjöns utlopp i Ingelstad. Figur 7. Principskiss av den låga dammdelen och bäckfåran i genomskärning (sedd nedströms ifrån). 15

17 Figur 8. Exempel på en överströmningsbar dammdel med en uppbyggd bäckfåra parallellt som har anlagts vid Gårda dämme i Mölndalsån i centrala Göteborg. Notera hur stora delar av vattenspegeln har kunnat bibehållas. Figur 9. Exempel på en åfåra nedströms en damm, Vriggebodammen i Svartån vid Tranås, vars botten har justerats genom utläggning av block och sten för att underlätta för fisk att passera. Lutningen på botten i den nya bäckfåran uppströms bron och längs den justerade delen av åbotten nedströms bron kommer att vara cirka 3 %, vilket förväntas skapa goda förutsättningar för fisk att passera. Minsta vattendjup i fiskvägen vid medellågvattenföring (MLQ) bör vara cirka 30 cm. Längden och nivån för den nya låga dammdelen kommer att anpassas utifrån byggkostnad, önskad dämningsnivå vid höga respektive låga flöden, samt fiskvägens lutning. Ju lägre och ju längre damm, desto lägre dämningsnivå krävs för att avbörda ett givet flöde över dammen. Vid låg och normal tillrinning kommer vattennivån att ligga ungefär samma nivå som den låga dammdelens topp. 16

18 Vattenhushållningsregler Verksamheten kommer att bedrivas så att avbördningen via dammen och fiskvägen ökar respektive minskar med tillrinningen. Det vill säga någon aktiv reglering kommer inte längre att ske. Alternativ Nollalternativ Enligt Miljöbalken 6 kap. 35 ska en redovisning ske av rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas. Ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet vid dammen i Torsjöns utlopp innebär att den tänkta verksamheten inte kommer till stånd, vilket i praktiken innebär att verksamheten fortsatt bedrivs som tidigare och anläggningen kvarstår i befintligt skick. Åtminstone till dess att Länsstyrelsen och/eller Kammarkollegiet initierar en omprövning. Några tydliga positiva effekter av nollalternativet är svåra att se, bortsett möjligen från att Torsjöns normala vattenyta och den rådande landskapsbilden förblir oförändrade. De negativa effekterna av nollalternativet är däremot flera. Den mest uppenbara konsekvensen är att fisk fortsatt hindras från att passera uppströms. Det skapas inte heller några strömvattenmiljöer. Dessutom kvarstår en svårreglerad damm med otillräcklig avbördningsförmåga avseende ett framtida 100- årsflöde och därmed de risker som detta kan medföra. Nollalternativet innebär således att uppnåendet/bibehållandet av miljökvalitetsnormerna i berörda vattenförekomster motverkas. Nollalternativet bedöms därför vara ett sämre alternativ än att genomföra de föreslagna åtgärderna. Alternativa åtgärder och lokaliseringar Enligt Miljöbalken 6 kap. 35 ska uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärderna redovisas. Några alternativa lokaliseringar har inte undersökts eftersom ansökan avser en befintlig verksamhet som inte är möjlig/relevant att flytta. Ett tänkbart alternativ är att avveckla verksamheten i Torsjöns utlopp och genomföra en utrivning. Att sänka av eller riva ut en damm är normalt sett en stabil, billig och underhållsfri lösning som ger goda biologiska effekter. Vid arbeten med restaurering av vattendrag och återskapande av fri fiskvandring anges ofta utrivning av konstgjorda hinder, där så är möjligt, som den bästa åtgärden. De positiva effekterna av en utrivning i Torsjöns utlopp är främst att vandringshindret försvinner (behovet av fiskvägar upphör), samt att eventuellt indämda sträckor uppströms åter kommer i dagen. De negativa effekterna är emellertid flera. För det första skulle möjligheterna att upprätthålla nivån på Torsjöns yta upphöra, vilket inte ligger i Växjö kommuns intresse. För det andra skulle det innebära att den sedan lång tid rådande landskapsbilden förändrades drastiskt, vilket troligen möter stort motstånd i lokalsamhället. För det tredje skulle de kulturhistoriska värdena påverkas negativt eftersom dammen och indämningen den ger upphov till anses utgöra en viktig beståndsdel för förståelsen av kulturmiljön. Från länsstyrelsens håll har inte heller några önskemål eller krav ställts på att en utrivning ska ske. Sammantaget bedöms därför en avveckling och utrivning av verksamheten i Torsjöns utlopp vara ett sämre alternativ än att genomföra de föreslagna åtgärderna trots de negativa effekter som kvarstår, framförallt i form av indämningen av sträckorna uppströms. 17

19 Förutsedd miljöpåverkan och förslag till skyddsåtgärder De tekniker och metoder som kommer att tillämpas, samt det material som kommer att användas i verksamheten och vid de föreslagna åtgärderna är väl beprövade. Arbetena med de föreslagna åtgärderna kommer, så långt det är möjligt, att ske i torrhet. Vidare kommer personer med fiskeribiologisk och ingenjörsmässig kompetens att närvara under anläggningstiden. Ett separat förslag till kontrollprogram för uppföljning kommer att utarbetats i samråd med tillsynsmyndigheten. En del material och maskiner kommer att behöva mellanlagras och ställas upp tillfälligt i anslutning till åtgärdsplatsen under genomförandet. Maskiner och bränsle kommer emellertid placeras så att spill till vattenområdet undviks. Efter avslutade arbeten kommer ytorna inom arbetsområdet att återställas. Entreprenören kommer även åläggas att sträva efter att uppmärksamma och åtgärda risker för grumling, påverkan av skadliga ph-värden i samband med gjutning, samt vidta skyddsåtgärder för att förhindra spill av kemikalier, bränsle, olja och andra föroreningar. Naturvärden De huvudsakliga och bestående effekterna till följd av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna vid Torsjöns utlopp består i att Torsjöns normala vattenyta sänks med cirka 0,1 m och att vattenståndsvariationerna kommer att öka något jämfört med dagens förhållanden (se Rättsläge). Vidare kommer de fiskarter som enligt referensförhållandet (naturligt) har kunnat passera Torsjöns utlopp återigen att kunna vandra fritt förbi, samtidigt som det skapas vissa strömvattenmiljöer inom verksamhets-/åtgärdsområdet. Dessutom kommer avrinningen och vattenståndsvariationerna variera mer naturligt och en kontinuerlig minimitappning alltid att släppas till Aggaån nedströms (beroende på tillrinningen), vilket gynnar bland annat fisk-, bottenfauna- och fågelarter knuta till strömmande vattenmiljöer. Trots att de föreslagna åtgärderna så långt det är möjligt kommer att ske i torrhet kan en viss kortvarig uppgrumling av oorganiskt och organiskt sediment ändå komma att uppstå. Detta förväntas dock inte medföra några påtagliga negativa effekter nedströms eftersom det mesta av sedimentet är så lätt att återsedimentation vid högre flöden inte sker förrän vattnet blivit mer stillastående, det vill säga i Kyrksjön och Lidhemssjön. En del av det uppgrumlade organiska sedimentet bryts också ner när det åter utsätts för syre och biologisk aktivitet. Sandflykt längs botten kan skapa problem för till exempel bottenfauna, samt öringens nergrävda rom på strömsträckor nedströms under vintern. Påverkan från sandflykt bedöms ändå inte leda till några påtagliga skador nedströms och är också av övergående natur. Som exempel kan nämnas att vid den okontrollerade avsänkningen av den före detta Laggaredammen i Hökesån (tillflöde till Vättern) 1993 då stora mängder sand spolades ut i vattendraget påverkades öringens reproduktion under de två följande åren, men därefter kunde inga negativa effekter längre spåras. Sammantaget bidrar således den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna till uppnåendet av de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv inom Aggaåns avrinningsområde. Detta samtidigt som uppnåendet/bibehållandet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status i berörda vattenförekomster inte motverkas, snarare tvärtom. Kulturvärden Några påtagliga negativa effekter med avseende på förekommande kulturlämningar förväntas inte till följd av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna vid Torsjöns utlopp. Enligt den 18

20 inventering som genomfördes av vattenanknutna kulturmiljöer vid Aggaån år 2016 framgår att dammspegeln bör bibehållas och att ett inlöp därför är den bästa lösningen ur kulturmiljösynpunkt. Några intrång i fornlämningar kommer inte heller att ske vid genomförandet av de föreslagna åtgärderna. Vid påträffande av material som kan misstänkas vara av kulturhistoriskt intresse i samband med åtgärderna kommer länsstyrelsen att kontaktas innan dess att arbetena fortgår. Rekreation och friluftsliv Några bestående negativa effekter med avseende på rekreationsvärden och friluftsliv förväntas inte till följd av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna vid Torsjöns utlopp eftersom tillgängligheten till och i området kommer att förbli oförändrad. Under utförandet av åtgärderna kan emellertid tillgängligheten tillfälligt komma att försämras. Den tänkta verksamheten och åtgärderna förväntas inte heller medföra någon negativ påverkan på fisket i Torsjön respektive Aggaån som omfattas av Torsjöns FVOF, snarare tvärtom. Detta eftersom åtgärderna förbättrar passagemöjligheterna för fisk jämfört med nuvarande förhållanden. Övriga värden och objekt Den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna ger upphov till att Torsjöns normalvattenyta sänks med cirka 0,1 m, vilket kommer att medföra att strandlinjen förflyttas något. Vidare uppstår en viss lokal förändring av landskapsbilden längs den föreslagna dammen och fiskvägens sträckning, men i närområdet (nedan Torsjöns utlopp) förekommer redan strömmande miljöer i Aggaån. Ombyggnaden av dammen och regleringsanordningen medför ett ökat skydd mot översvämningar för omkringliggande fastigheter. Provtagning av eventuella miljögifter inom verksamhets-/åtgärdsområdet har inte genomförts eftersom det i dagsläget inte finns några identifierade källor med utsläpp uppströms som bedöms påverka området negativt med avseende på miljögifter, exklusive atmosfärisk deposition av kvicksilver och bromerade difenyletrar. Inverkan på miljökvalitetsnormerna Enligt den så kallade Weserdomen räcker det med att en försämring av en kvalitetsfaktor sker för att en försämring av status ska ha skett. Vidare ansåg EU-domstolen att en verksamhet som medför en försämring av ekologisk eller kemisk status eller äventyrar uppnåendet av dessa mål inte får tillåtas. Enligt Havs och Vattenmyndigheten måste således miljökonsekvensbeskrivningar och annat underlag i prövningar innehålla en beskrivning av hur verksamheten påverkar relevanta kvalitetsfaktorer. En sådan bedömning av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna har därför skett utifrån nollalternativet (se avsnitt Nollalternativ). Sammantaget förväntas inte den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna vid Torsjöns utlopp medföra någon negativ påverkan i vare sig de direkt berörda vattenförekomsterna eller angränsande vattenförekomster med avseende på de biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna. De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna påverkas inte av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna. Nedan utvecklas grunderna för dessa ställningstagande. Biologiska kvalitetsfaktorer: Den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna förväntas inte medföra en någon bestående negativ påverkan avseende kvalitetsfaktorerna fisk respektive bottenfauna, snarare tvärtom. Detta eftersom konnektiviteten i uppströms- och nedströmsriktning 19

21 förbättras, se nedan. Vidare utgör den yta respektive sträcka av de direkt berörda vattenförekomsterna som påverkas (dels längs dammen och fiskvägens sträckning, dels runt Torsjön) mindre än 5 % av de båda vattenförekomsternas totala yta (1,7 km 2 ) respektive längd (11,7 km). Det kommer dessutom att återskapas vissa strömvattenmiljöer i fiskvägen, samt släppas en kontinuerlig minimitappning till Aggaån nedströms Torsjöns utlopp (beroende på tillrinningen). Vidare kommer Torsjöns vattenyta att variera mer naturligt och bero på tillrinningen respektive avdunstningen. Övriga biologiska kvalitetsfaktorer i sjöar och vattendrag bedöms inte påverkas. Inte heller de angränsande vattenförekomsterna bedöms påverkas. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Konnektivitet: Parametrarna längsgående konnektivitet respektive konnektivitet i uppströms- och nedströms riktning påverkas positivt av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna. Detta eftersom fiskvägar i uppströms och nedströms riktning som är passerbara för de fiskarter som naturligt har kunnat passera kommer att anläggas. Parametern konnektivitet i sidled till närområde och svämplan bedöms inte påverkas. Detta eftersom den yta respektive sträcka av de direkt berörda vattenförekomsterna som påverkas (dels längs dammen och fiskvägens sträckning, dels runt Torsjön) utgör mindre än 5 % av de båda vattenförekomsternas totala yta (1,7 km 2 ) respektive längd (11,7 km). Vidare kommer Torsjöns vattenyta att variera mer naturligt och bero på tillrinningen respektive avdunstningen. Inte heller de angränsande vattenförekomsterna bedöms påverkas. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hydrologisk regim respektive Morfologiskt tillstånd: De båda kvalitetsfaktorerna bedöms inte i sin helhet påverkas av den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna. Detta eftersom den yta respektive sträcka av de direkt berörda vattenförekomsterna som påverkas (dels längs dammen och fiskvägens sträckning, dels runt Torsjön) utgör mindre än 5 % av de båda vattenförekomsternas totala yta (1,7 km 2 ) respektive längd (11,7 km). Vidare kommer Torsjöns vattenyta, samt vattenföringen i Aggaån nedströms Torsjön att variera mer naturligt och bero på tillrinningen till respektive avdunstningen från Torsjön. Inte heller de angränsande vattenförekomsterna bedöms påverkas. Betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken Sökanden bedömer i nuläget att den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna inte medför en betydande miljöpåverkan enligt bestämmelserna i 6 miljöbedömningsförordningen (2017:966). Detta innebär att samrådsförfarandet inleds med ett undersökningssamråd och att länsstyrelsen i Kronobergs län, efter genomförda samråd, ska ta beslut om den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna förväntas innebära en betydande miljöpåverkan. Sakägare och samråd Sakägare Sökanden bedömer att kretsen av särskilt berörda sakägare utgörs av ägarna till de fastigheter inom vilka de föreslagna åtgärderna kommer att genomföras (se avsnitt Markägare), Trafikverket som är ansvarig för bron över Aggaån (väg 702), samt ägarna till de fastigheter som angränsar till Torsjön. Detta eftersom sökanden avser att sänka normalvattenytan i Torsjöns med cirka 0,1 m i förhållande till nu gällande tillstånd. 20

22 Samråd med myndigheter, sakägare och andra intressenter Eftersom sökanden har valt att genomföra undersökningssamrådet så att det även uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning kommer ett samråd att hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten och åtgärderna, samt med de övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda. Samrådsunderlaget kommer att vara möjligt att ladda ner från kommunens hemsida under samrådstiden. Samrådsmötet och inkomna synpunkter kommer att dokumenteras och därefter kommer en samrådsredogörelse att upprättas och skickas in till Länsstyrelsen. Tidsplan Samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten och åtgärderna, samt med de övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörda inleds våren/sommaren Efter genomförda samråd och upprättandet av en samrådsredogörelse sommaren 2019 är avsikten att ansökan inklusive teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning tas fram och skickas in till mark- och miljödomstolen under hösten Samlad bedömning Med den tänkta verksamheten och de föreslagna åtgärderna kommer regleringen och avbördningen att förbättras samtidigt som de fiskarter som naturligt har kunnat passera dammen i Torsjöns utlopp återigen kommer att kunna vandra fritt förbi. Dessutom kommer det att skapas vissa strömvattenmiljöer inom verksamhets-/åtgärdsområdet och en kontinuerlig minimitappning alltid att släppas till Aggaån nedströms, vilket gynnar bland annat fisk-, bottenfauna- och fågelarter knuta till strömmande vattenmiljöer. Den tänkta verksamheten ger förutom en mindre sänkning av Torsjöns normala vattenyta och en något ökad (mer naturlig) vattenståndsvariation, samt en viss lokal påverkan längs fiskvägens sträckning ingen i övrigt känd långvarig påverkan. Snarare bevaras och stärks de natur- och kulturhistoriska värdena på platsen. Vidare bidrar de föreslagna åtgärderna till uppnåendet av de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv inom Aggaåns avrinningsområde. Den tänkta verksamheten motverkar inte heller uppnåendet/bibehållandet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status i berörda vattenförekomster. Den samlade bedömningen är således att nyttan av åtgärderna tydligt överväger de negativa effekter som kan uppstå. 21

23 Referenser Litteratur Brantestad J & Almcrantz J Vattenanknutna kulturmiljöer vid Aggaån/Kårestadsån. Länsstyrelsen Kronobergs län. ISSN: Calles O, Degerman E, Wickström H, Christiansson J, Gustafsson S & Näslund I Anordningar för upp- och nedströmspassage av fisk vid vattenanläggningar Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:14. Degerman E (red.) Ekologisk restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket och Fiskeriverket. ISBN DWA Fish Protection Technologies and Downstream Fishways Dimensioning, Design, Effectiveness Inspection. Hennef: German Association for Water, Wastewater and Waste (DWA). DWA Merkblatt DWA-M 509. Fischaufstiegsanlagen und fischpassierbare Bauwerke. Gestatltnung, Bemessung, Qualitätssicherung. FAO/DVWK Fish passes Design, dimensions and monitoring. FAO ISBN: Havs och Vattenmyndigheten Följder av Weserdomen Analys av rättsläget med sammanställning av domar. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:30. Hedrén A Växjö kommuns vattenkraft och dammar Åtgärdsstrategi Växjö kommun, fastställd av Kommunfullmäktige Karlsson D, Mårtensson E, Petzén M & Nordblom O Simulering av vattenflöden i ett förändrat klimat Beräkningar för Mörrumsåns övre avrinningsområde. DHI på uppdrag av Växjö kommun. Länsstyrelsen i Jönköpings län Biotopkartering vattendrag Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande nr 2017:09. Malm Renöfält B, Jansson R & Ahonen J Ekologisk återställning i helt eller delvis torrlagda fåror i anslutning till vattenkraftverk. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:22. Nilson N, Sjöstrand P & Lindvall P Uppföljning av dammavsänkningar och dammutrivningar i Knipån, Hökesån och Tabergsån. Vätternvårdsförbundets Fakta-serie: Nr 3:2013. Näslund I, Degerman E, Calles O & Wickström H Fiskvandring arter, drivkrafter och omfattning i tid och rum. Underlag till vägledning om lämpliga försiktighetsmått och bästa möjliga teknik för vattenkraft. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2013:11. Petzén M PM Detaljerad analys av översvämningsrisker omkring damm i Ingelstad. DHI på uppdrag av Växjö kommun. Svenska Kraftnät Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering - Vägledning avseende Affärsverkets svenska kraftnät föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. Rev Tofeldt L Dimensioneringsunderlag för två punkter i Aggaån. SMHI på uppdrag av Växjö kommun (referens: 2018/1116/9.5). Vattenmyndigheten, Södra Östersjön Kunskapsöversikt Mörrumsåns avrinningsområde Jönköping, Kronoberg och Blekinge län, Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt. Växjö kommun Växjö kommuns översiktsplan del Ingelstad. Antagen av kommunfullmäktige Winning J (red.) Svenska kvarnar. Svenska yrkesförlaget AB. Stockholm. 22