UNDERLAG FÖR SAMRÅD KRING UTRIVNING OCH LAGLIGFÖRKLARING AV HANEFORS KRAFTVERK, VÄXJÖ KOMMUN

Transkript

1 VÄXJÖ KOMMUN Hanefors UPPDRAGSNUMMER UNDERLAG FÖR SAMRÅD KRING UTRIVNING OCH LAGLIGFÖRKLARING AV KRAFTVERK, VÄXJÖ KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB JÖNKÖPING MILJÖUTREDNING CAROLINE SVENSSON PER SJÖSTRAND NIKLAS NILSSON PETER LINDVALL

2 Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Caroline Svensson Miljökonsult, uppdragsledare Jönköping Miljöutredning Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) caroline.svensson@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund 1 2 Beskrivning av befintlig anläggning 1 3 Planerade åtgärder Utrivning Återställning 5 4 Juridik Gällande tillstånd Utrivning 8 5 Områdesbeskrivning Lokalisering och planförhållanden Hydrologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer Naturvärden Kulturvärden Övrigt 14 6 Alternativ Nollalternativ Alternativa åtgärder Alternativa lokaliseringar 15 7 Förutsedd miljöpåverkan 16 8 Tidplan 16 Bilagor 1. Restaurering av Hanefors utrivning av damm och kraftverk med biologisk restaurering (förprojektering) 2. Planskiss planerade åtgärder 3. Karta naturvärden 4. Karta kulturvärden 5. Karta övriga objekt

4

5 1 Inledning och bakgrund Växjö kommun har som ägare för avsikt att riva ut Hanefors kraftverk och lagligförklara kvarvarande anläggningsdelar, samt genomföra biotopvårdsåtgärder i Aggaån. Syftet med åtgärderna är att återskapa miljöerna i Aggaån samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras. Växjö kommun har antagit en åtgärdsstrategi som syftar till att modernisera sitt innehav av dammar och vattenkraftverk. Målsättningen är att tillvarata den småskaliga vattenkraftens möjligheter, utveckla naturvärden, minimera översvämningsrisker, samt bibehålla och förvalta kulturvärden. De planerade åtgärderna, se kap. 3, utgör en del av ovan nämnda åtgärdsstrategi. Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön utgörs till stor del utgörs av lugnflytande sträckor som inte lämpar sig för strömlevande arter. Vattendraget utgör, trots detta, ett reproduktionsområde för bland annat öring. Reproduktionen bedöms dock vara negativt påverkad i dagsläget, vilket bland annat beror på att de områden som utgör lämpliga lekoch uppväxtområden för öring är isolerade från varandra av artificiella vandringshinder. Längs åsträckan finns fem vandringshinder för fisk, varav den aktuella anläggningen är ett av dem. Genom att anlägga fiskvägar och riva ut vandringshinder återskapas konnektiviteten i Aggaån på sträckan mellan Torsjön och Lidhemssjön. Att strömlevande arter återigen kan vandra fritt i vattendraget förväntas förbättra förutsättningarna för att upprätthålla populationernas genetiska variation. Därmed ökar också förmågan att hantera annan miljöstress såsom ett varmare klimat, vilket i sin tur motverkar risken för lokala utdöenden. Förutom fisk förväntas även bottenfauna och fåglar knuta till strömmande vattenmiljöer gynnas av åtgärderna. 2 Beskrivning av befintlig anläggning Det har funnits olika typer av vattenverksamheter vid Hanefors sedan en lång tid tillbaka. I bilaga 1 (förprojektering) ges en utförlig beskrivning av historiska verksamheter. Dammen vid Hanefors kraftverk är byggd som en kombinerad betong och jorddamm med utskov och stödmurar i betong. Fallhöjden är cirka 5,3 m mellan den övre vattenytan och vattenytan i kraftverkets utloppskanal. I figur 1 nedan presenteras en situationsskiss över anläggningen med ingående delar. 1(16)

6 Anläggningen består av följande huvuddelar, räknat från vänster till höger: 1. En cirka 100 m lång jorddamm (vall). 2. En 1 m bred öppning för en äldre fiskväg av typ bassängtrappa. Fiskvägen är dock förfallen. 3. Ett flodutskov utfört i betong med 6 hydrauliska spettluckor av trä. Luckorna har en fri bredd om cirka 0,90 m vardera och tröskelhöjder mellan +9,00 till +9,10 m. Flodutskovet ligger på samma plats som den tidigare Sunnansjö kvarn och såg. 4. En cirka 130 m lång jorddamm med en krönhöjd på cirka +10,9 m. 5. Ett skibord försett med gåtar med 6 fack för sättare med en total fri bredd om 9,0 m och en tröskelnivå på +9,90 m. 6. En 16 m lång betongdamm med en krönhöjd på +10,9 m. 7. En kraftstation med två turbinsumpar försedda med 4 spettluckor vardera, skilda av en mellanvägg, med vardera en turbin på gemensam horisontell axel samt maskinbyggnad med generatorhall och inomhusställverk. 8. En cirka 250 m lång, rak utloppskanal från kraftstationen till den naturlig åfåran. 9. En cirka 300 m lång jorddamm (vall) med en krönhöjd på +10,9 m. Figur 1. Situationsskiss över Hanefors kraftverk med ingående anläggningsdelar baserat på uppgifter från Sydkraft. Illustration: Peter Lindvall, Jönköpings Fiskeribiologi AB. Till höger om flodutskovet sträcker sig en dammvall med en tätkärna av träspont i nordostlig riktning. Dammvallen är cirka 140 m lång och har antagligen tjänat till att styra över vatten 2(16)

7 till Sunnansjö såg och kvarn. I dammvallen finns tre öppningar. Den första är belägen cirka 62 m från flodutskoven och är cirka 5 m bred med en tröskel på nivån +8,85 m. Den andra ligger cirka 125 m från flodutskovet och är cirka 1,2 m bred med en tröskel på nivån +9,2 m. Den tredje öppningen ligger 130 m från flodutskovet och är 1,5 m bred med en tröskelhöjd på cirka +9,2 m. Troligen har det suttit skibord och flodluckor i öppningarna innan kraftverket byggdes (detta styrks i häradsrättens dom). 3 Planerade åtgärder 3.1 Utrivning Vid en utrivning bör vattendraget återställas mot ett mer ursprungligt tillstånd, framförallt med avsikt att i möjligaste mån återskapa strömvattenarealer med flikiga och grunda strandzoner i vattendraget. Detta för att skapa så höga naturvärden som möjligt. På platsen finns ett antal överdämda eller delvis torrlagda vattenvägar som kan bli till strömmande kvillar, se figur 2. Figur 2. Tänkbara vattenvägar (klarblå) vid en utrivning av Hanefors kraftverk. Den totala längden hos dessa vattenvägar är ca m. Man bör även återställa delar av den kanal som finns i det uppdämda magasinet idag. Flödesfördelningen bör ske genom att öppningarna i den äldre dammvallen till Sunnansjö kvarn och såg breddas och fördjupas. Flodutskovet med luckor och tröskel behöver rivas ut. Det stensatta skibordet och betongdammvallen mellan kraftverket och skibordet bör behållas med hänsyn till kulturmiljön. Istället tas en ny öppning upp i dammvallen till vänster 3(16)

8 om skibordet. För att säkra en vattenföring i den mindre och torrlagda högra fåran (sågrännan) på norra sida resterna av Sunnansjö kvarn bör man öppna dammvallen och leda vatten dit. Flödesfördelningen får bestämmas närmare i teknisk beskrivning. I bilaga 2 presenteras en övergripande planskiss med åtgärder markerade. Det ses som fördelaktigt att sträva efter att en stor del av flödet, särskilt vid högflöden, får gå in i den nuvarande dammsjön mot det tidigare kraftverket. I och med att högflöden på så vis kan minskas i den rensade kanalen nedströms flodutskovet hålls vattendjupen och vattenhastigheterna lägre i denna kanal. Det nuvarande kraftverksintaget bör läggas igen för att säkerställa att vattnet i händelse av högflödestillfälle inte återgår till kraftverkskanalen. Kraftverkssumpen pluggas med betong och fylls igen. Området precis uppströms kraftverket släntas av med moränmaterial eller liknande för att undvika vattensamlingar och minska fallhöjder och ensidigt tryck inom området, se figur 3. Figur 3. Området uppströms kraftverket som bör läggas igen och släntas av. 4(16)

9 3.2 Återställning Området i Aggaån är påverkat av verksamheter förknippade med Hanefors kraftverk, men även tidigare verksamheter. För att få ut maximal biologisk nytta av en utrivning bör man tillföra block, sten och grus samt öka strandflikigheten i de rensade kanaler som finns inom området. Större material finns ofta upplagt i anslutning till kanalerna, men finare material (främst lekgrus) behöver tillföras utifrån. Återställning är ofta en avvägning mellan vattenmiljöintressen och kulturmiljöintressen. Erfarenheter från arbetet i Vätterns tillflöden i Jönköpings län och bl.a. Fagerhultsån i Kronobergs län visar att stor nytta kan skapas för biologin i vattendraget med en låg inverkan på de kulturhistoriska värdena och dess kontext. Kanalen nedströms dagens flodutskov, se figur 4, är kraftigt rensad och längs en stor del av sin längd är sidorna kallmurade. Ingen återställning föreslås i kanalen, förutom arbetet med att öppna upp flodutskovet och göra det passerbart för fisk, se figur 5. Den högra kanalen är idag torrlagd, se figur 6, och täckt av ett lager av organiskt material och grenar. Vatten leds in i kanalen genom att dammvallen öppnas upp och vatten leds in. Figur 4. Området direkt nedströms flodutskovet 5(16)

10 Figur 5. Tänkbar öppning i flodutskovet Figur 6. Den högra torrlagda fåran vid Sunnansjö kvarn eller såg. 6(16) I den tidigare dammspegeln finns en blockrensad fåra, se figur 7, som passerar ca 20 m öster om det område som på den ekonomiska kartan från 1949 benämns som Ingelstads kvarn. Fåran är idag ca 2 m bred. Vid det laga skiftet 1856 är fåran på kartan ca 30 m bred och uppströms Ingelstad kvarn finns något som liknar ett kvillområde. Genom att lägga

11 tillbaka block i fåran kan återigen vattnet gå ut på bred front liksom vid det laga skiftet. För att minska påverkan på kvarnplatsen där rester från kvarnen kan utgöra fornminne föreslås att på sträckan närmast kvarnplatsen läggs endast enstaka block ut vid behov, dessa block ska hämtas utifrån och inte tas från de upplagda blocken på sidorna. Figur 7. Bild (nedströms ifrån) på den rensade fåran i höjd med Ingelstad kvarn. Parallellt med Kyrksjöns avsänkningskanal finns en kanal som grävts för att bättre binda ihop kraftverkets uppdämda vattenyta med Kyrksjön. Kanalen är klent dimensionerad men hjälper troligen i viss mån till att hålla nere högvattenstånd i Kyrksjön. Att endast lägga igen den kanal som tagits upp för kraftverkets drift tjänar lite till och att lägga igen båda kanalerna skulle få omfattande konsekvenser för Kyrksjöns vattenyta. Därför planeras inte åtgärder vidtas i dessa kanaler. I inloppet till det nyligen avsänkta vattenområdet bör en större öppning än idag tas upp i den äldre dammvallen som går parallellt med åfåran. Syftet är att gynna avbördningen in mot höger och på så vis minska risken för kvarvarande dämningspåverkan upp mot Kyrksjön vid högvatten. 7(16)

12 8(16) Nedströms dagens skibord finns ett kvillområde som idag till viss del är torrlagt. Inom detta område behöver block justeras för att vattnet ska fördela sig bättre. Även lekgrus bör tillföras. I arbetsområdet bör lekgrus (fraktionen ca 2 6 cm) läggas ut. Det bör ske efter åtgärd och läggas på strategiska platser där lekgrus saknas. Detta för att gynna öringen inom området. 4 Juridik 4.1 Gällande tillstånd Hanefors kraftverk fick sitt tillstånd i en dom från Häradsrätten 1918 och anläggningen är belägen på fastigheten Ingelstad 15:1. Anläggningen vid Hanefors är dock inte byggd i enlighet med domen. Till exempel är kraftverkets slukförmåga hälften mot vad som anges i domen. Vidare är dammens avbördningsförmåga kraftigt underdimensionerad jämfört med vad som anges i domen, samt vad som är rimligt för en anläggning av detta slag. Förutom detta är anläggningens delar byggda under olika tidsepoker och dammarnas inre uppbyggnad okänd. Ursprunglig fixpunkt, enligt Häradsrättens dom, utgörs av ett uthugget ringformigt märke i högsta toppen av ett stenblock nedströms stationsbyggnaden på utloppskanalens högra sida ca 52 m från kanalen och ca 38 m från jorddammens krön. Fixens höjdläge i det lokala höjdsystem som användes i domen är + 9,00 m. Fixpunkten har inte kunnat lokaliseras utan istället har skibordströskeln mätts in. Denna ska inneha höjden +9,90 m. Det lokala höjdsystemets referensplan ligger 142,13 m över rikets höjdsystem (RH2000), dvs skibordströskelns nivå i RH2000 är +152,03 m. Dämningsgränsen är enligt Häradsrättsdomen bestämd till +10,15 m i den uppströms belägna Kyrksjön, vilket motsvarar +9,9 m vid kraftverket. Någon sänkningsgräns finns däremot inte. Utbyggnadsvattenföringen uppgavs av den tidigare ägaren (Sydkraft) till cirka 4 m 3 /s, medan domen anger 8,5 m 3 /s. I bilaga 1 (förprojektering) bifogas Häradsrättens dom. 4.2 Utrivning En utrivning innebär att tillståndet upphör och anläggningens påverkan på vattenflöden och vattenstånd upphör. Dammens dämmande delar ska avlägsnas och rimligen ska även de kanaler som har skapats för att t.ex. bättre samla fallhöjden eller kunna sänka av magasinet återställas till de nivåer som gällde innan tillståndet. Om delar kvarlämnas som fortfarande påverkar vattnets nivå eller läge krävs ett nytt eller fortsatt tillstånd för dessa. På platsen är det svårt att definiera och riva ut alla anläggningsdelar av olika ålder som påverkar vattnet. Därför ser vi det som mest lämpligt att genomföra en partiell utrivning. Den uppdämda ytan och magasinet tas bort och anläggningens avbördning förbättras kraftigt vid nuvarande flodutskov men även från nuvarande dammsjö.. Flodutskovet tas bort och breddas motsvarande en utrivning. Men längre upp i det indämda området lämnas vissa äldre dammdelar som påverkar vattnet och de och de nya öppningarna bör ges ett

13 tillstånd eller lagligförklaras. Kulturlämningarna från Sunnansjö kvarn och såg bedöms på detta vis kunna kvarlämnas liksom stora delar av kraftverkets betong och jordvallar. Erforderliga öppningar måste dock skapas för vattnets framgång. 5 Områdesbeskrivning 5.1 Lokalisering och planförhållanden Hanefors kraftverk är beläget cirka 2 km söder om Ingelstad (fågelvägen) och cirka 2,5 km nedströms Torsjön utlopp i Aggaån, se figur 8 nedan. Figur 8. Översiktskarta över omgivningarna kring Hanefors kraftverk (röd stjärna). På sträckan nedströms regleringsdammen till och med sammanflödet med utloppskanalen (cirka 350 m) har Aggaån en strömmande karaktär, därefter följer i stort sett enbart lugnflytande sträckor ned mot Brändekvarn. Sträckorna direkt nedströms dammen är dock påverkade av rensning och rätning. Eftersom turbinerna har lyfts ur kraftverket och luckorna i regleringsdammen är upplyfta är sträckorna direkt uppströms kraftverksdammen respektive regleringsdammen i dagsläget strömmande (cirka 400 m). Tidigare var dessa 9(16)

14 indämda och utgjorde sjöliknande miljöer. Därefter följer en längre i stort sett lugnflytande sträcka (cirka 2 km) upp mot Ingelstad och Torsjön. Anläggningens närmsta omgivning (inom 100 m) utgörs av Aggaåns dalgång, skogs- och jordbruksmark samt Ingelstads avloppsreningsverk. En mindre väg löper parallellt med Aggaån på dess vänstra sida och sedan över Aggaån och utloppskanalen nedströms anläggningen. En infartsväg leder framtill kraftverket mellan utloppskanalen och Aggaån, se detaljkarta i figur 9 nedan. Figur 9. Detaljkarta över Hanefors kraftverk. 10(16) Det aktuella området omfattas inte av några detaljplaner. 5.2 Hydrologiska förhållanden Aggaåns källområde är beläget i trakterna kring Lenhovda i Uppvidinge kommun och ingår i Mörrumsåns huvudavrinningsområde. Avrinningsområdets storlek uppgår till 458 km 2 och

15 utgörs till stor del av skogsmark (79 %) följt av jordbruksmark (13 %). Andelen sjöar i delavrinningsområdet uppgår till cirka 5 %, varav de största är Årydsjön, Tegnabysjön och Linnebjörkesjön. Från Torsjöns sydända i Ingelstad sträcker sig Aggaån cirka 12 km nedströms och mynnar i Lidhemssjön cirka 4 km nordväst om Väckelsång. Avrinningsområdet för den nedströms belägna SMHI-mätstationen Skye kvarn är 315 km 2 och har en sjöandel på 6 %. Avrinningsområdet för Hanefors kraftverk har beräknats till 295 km 2. I tabell 1 nedan presenteras karaktäristiska vattenföringar för Skye kvarn omräknat till Hanefors kraftverks avrinningsområde. Tabell 1. Karaktäristisk vattenföring vid Hanefors kraftverk. Karaktäristiskt flöde HQ50 20,9 HQ10 16,2 HQ2 10,7 MHQ 11,3 MQ 2,8 MLQ 0,14 Total stationskorrigerad vattenföring (m 3 /s) 5.3 Miljökvalitetsnormer Aggaån längs sträckan mellan Torsjön och Lidhemssjön är utpekad som en vattenförekomst enligt EU:s ramdirektiv för av vatten (SE ), se figur 10 nedan. 11(16)

16 Figur 10. Vattenförekomsten Aggaån 12(16) Den ekologiska statusen i Aggaån bedöms vara måttlig, vilket baseras på att statusen för fisk har klassats till måttlig och att statusen för konnektivitet har klassats till dålig. Vattenmyndigheten har beslutat att miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god ekologisk status med tidsfrist till 2027, vilket motiveras med att vattenförekomsten inte omfattas av något områdesskydd eller är utpekad som nationellt värdefull. Statusen för näringsämnen har klassats till god. Även hydrologisk regim visar på god status, medan morfologiskt tillstånd har klassat till otillfredsställande status. Avseende morfologiskt tillstånd är det dock är osäkert hur denna parameter påverkar den ekologiska statusen enligt Vattenmyndigheten. Försurning har klassats till måttlig status och visar modellerat försurningstillstånd för ett av människan opåverkat vatten. Kalkning pågår emellertid uppströms vilket gör att vattnet är mindre försurat än modellerad klassning, varvid hänsyn inte har tagits till försurningsklassningen i den ekologiska sammanvägningen. Vidare utgör kvicksilver ett miljöproblem eftersom halten bedöms ligga över gällande gränsvärde i fisk i samtliga vattenförekomster inom Kronobergs län. Även polybromerade difenyletrar (PBDE)

17 bidrar till att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status. Det finns dock inga indikationer på att några av vattendirektivets prioriterade ämnen förekommer i halter som kan antas utgöra ett miljöproblem i vattenförekomsten. 5.4 Naturvärden Den nedre delen av Aggaån samt Lidhemssjön omfattas av Åsnenområdet som är utpekat som riksintresse för naturvården och omfattas av 3 kap. 6 Miljöbalken. Åsnenområdet är även utpekat som nationellt särskilt värdefullt med avseende på naturvården inom miljömålsarbetet. Ett område i anslutning till Aggaåns mynning i Lidhemssjön är även utpekat som Natura 2000-område (Lidhem, SE ). Förekommande naturtyper respektive arter enligt artoch habitatdirektivet är: Fuktängar och Trädklädd betesmark respektive Hårklomossa. Delar av samma område ingår dessutom i Ramsarområdet Åsnen, samt omfattas av Ängsoch betesmarksinventeringen. Stora delar av Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön omfattas av Länsstyrelsen i Kronobergs läns naturvårdsprogram. I samband med våtmarksinventeringen har tre områden identifierats, varav det närmast Lidhemssjön har bedömts hysa högst naturvärden (Mycket högt naturvärde) följt av det mellan Hanefors och Brändekvarn (Högt naturvärde), medan det i Ingelstad bedömts hysa vissa naturvärden (se detaljkarta i bilaga 3). De fisk- och kräftarter som har påträffats i Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön i samband med 16 elfisken på 6 lokaler under perioden är abborre, benlöja, gädda, lake, mört, sandkrypare, signalkräfta, ål (CR) och öring. Några nätprovfisken har inte genomförts i vare sig Torsjön eller Lidhemssjön. Exempel på annan flora och fauna som har observerats i och i anslutning till vattendraget är forsärla, kungsfiskare och strömstare, samt de rödlistade arterna flat dammussla (NT), spetsig målarmussla (LC) och hårklomossa (NT). Uppströms Torsjön har även större dammussla påträffats. Vid Ö Torsås kyrka öster om Aggaån i Ingelstad finns ett område med jätteträd, bland annat ask (EN) och i Ingelstads park förekommer skogsalm (CR). Bortsett från ovan nämnda naturvärden som berör Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön generellt, samt två skogliga nyckelbiotoper finns det inga registrerade eller kända naturvärden i anslutning (inom 100 m) till Hanefors kraftverk (se detaljkarta i bilaga 3). 5.5 Kulturvärden Mörrumsåns vattensystem inom Kronobergs län, vilket omfattar Aggaån, är utpekat som nationellt särskilt värdefullt med avseende på kulturmiljön inom miljömålsarbetet. Aggaån är precis som många andra vattendrag präglad av kulturlämningar genom äldre tiders vattenutnyttjande och olika typer av rensningar. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är kvarnar, sågar, hammare, dammar och dammrester, stengrunder, pålverk, kallmurningar, vallar samt broar och brorester. 13(16)

18 I anslutning (inom 100 m) till Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön finns det enligt Riksantikvarieämbete sex registrerade kulturhistoriska lämningar, varav fyra fornlämningar (tabell 2). Aggaåns vattenkraft har i stor omfattning utnyttjats för industriella verksamheter såsom kvarnar och sågverk. År 1999 genomfördes en inventering i Kronobergs län utav bevarade kvarnar och sågar. Sammanlagt fanns det längs Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön fyra platser med kvarnar: Södrekvarn i Ingelstad, Brändekvarn i Uråsa, Högnalövs kvarn i Uråsa och Snappahems kvarn i Snappahem. Enligt uppgift etablerades dessa från medeltiden framtill 1700 talet, men samtliga är idag nedlagda. Vid Hanefors har det bedrivits olika typer av vattenverksamheter sedan lång tid tillbaka, bland annat finns det belägg för en skattlagd tullkvarn, Sunnansjö kvarn, från 1500-talet. Vid både Brändekvarn och Hanefors förekommer det dessutom broar som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla. Delar av Torsjön och Aggaån i Ingelstad omfattas av Länsstyrelsen i Kronobergs läns kulturmiljöprogram för Ingelstad, Torsås och Torsjö, samt är utpekade som riksintressen för kulturmiljövården och omfattas av 3 kap. 6 Miljöbalken. Längs med Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön sträcker sig den sedan 1971 nedlagda järnvägen som anlades i slutet av 1800-talet (se detaljkarta i bilaga 4). Tabell 2. Sammanställning av registrerade kulturlämningar hos Riksantikvarieämbetet inom 100 m från Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön. RAÄ- ANTIKVARISK LÄMNINGSTYP: BESKRIVNING: NUMMER: BEDÖMNING: URÅSA 107:1 KVARN UPPGIFT SAKNAS FORNLÄMNING URÅSA 26:1 BYTOMT/GÅRDSTOMT UPPGIFT SAKNAS BEVAKNINGSOBJEKT URÅSA 37:1 FYNDPLATS UPPGIFT SAKNAS ÖVRIG KULTURHISTORISK LÄMNING URÅSA 41:1 KVARN UPPGIFT SAKNAS FORNLÄMNING ÖSTRA TORSÅS 107:1 STENKAMMARGRAV HÄLLKISTA FORNLÄMNING ÖSTRA TORSÅS 238:1 FÄRDVÄG VÄGBANK: "KUNGSSTIGEN" FORNLÄMNING 5.6 Övrigt Mörrumsån är skyddad mot ny vattenkraftsutbyggnad som orsakar mer än obetydlig miljöpåverkan enligt 4 kap. 6. Miljöbalken. Enligt bestämmelsen får inte vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras med undantag för vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Aggaån mellan Torsjön och Lidhemssjön omfattas av ett generellt strandskydd på 100 m. Hela Kronobergs län omfattas av ett förbud mot markavvattning enligt 4 Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Det finns emellertid ett stort antal äldre dikningsföretag i anslutning till Aggaån. 14(16)

19 I anslutning till Aggaån (inom 100 m) finns tre identifierade objekt med misstänkt förorenad mark (Ingelstads fjärrvärmepanna, Ingelstad avloppsreningsverk och Högnalövs Kvarn), men inget av dessa är föremål för åtgärder i dagsläget. Vidare utgör Aggaån recipient för Ingelstads avloppsreningsverk. Aggaån mellan Torsjön och Hanefors kraftverk omfattas av Torsjöns FVOF. De sydvästra delarna av Lidhemssjön omfattas av Åsnenområdet som är utpekat som riksintresse för friluftslivet och omfattas av 3 kap. 6 Miljöbalken. Vidare omfattas de nedre delarna av Aggaån och Lidhemssjön av Åsnen-Mien området som är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv och turism och omfattas av 4 kap. 2 Miljöbalken (se detaljkarta i bilaga 5). 6 Alternativ 6.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den sökta verksamheten inte kommer till stånd, vilket i praktiken innebär att kraftverket, dammen och övriga anläggningsdelar lämnas orörda. Att återuppta driften i den befintliga anläggningen bedöms däremot inte vara ett alternativ eftersom anläggningen i väsentliga delar avviker från domen De positiva effekterna av nollalternativet är möjligen att de kulturhistoriska värdena inte påverkas och att den rådande landskapsbilden inte förändras. De negativa effekterna av nollalternativet är flera. För det första kvarstår underhållsansvaret av framförallt dammen för verksamhetsutövaren. Att restaurera anläggningen och återuppta driften bedöms vara förenat med orimliga kostnader. För det andra åtgärdas inte vandringshindret och de indämda sträckorna uppströms, vilket kommer att medverka till att miljökvalitetsnormen god status inte uppnås i vattenförekomsten. För det tredje kommer det troligen att ställas framtida krav från myndighetshåll på att miljöanpassa anläggningen oavsett om kraftverket är i drift eller ej, vilket också medför kostnader för verksamhetsutövaren. Sammantaget bedöms därför nollalternativet vara ett sämre alternativ än att genomföra de föreslagna åtgärderna. Nyttan av de föreslagna åtgärderna bedöms tydligt överväga de negativa effekter som uppstår. 6.2 Alternativa åtgärder I samband med förprojekteringen har även alternativa lösningar vid Hanefors undersökts. Istället för en utrivning skulle det vara möjligt att anlägga ett omlöp eller en teknisk fiskväg. Dessa alternativ har emellertid redan på ett tidigt stadium bedömts vara sämre än de föreslagna åtgärderna och förkastats av bland annat kostnadsskäl, samt att underhållsansvaret kvarstår för verksamhetsutövaren. Dessutom återskapas större arealer strömmande biotoper vid en utrivning jämfört med alternativen. 6.3 Alternativa lokaliseringar Enligt miljöbalken 6 kap. 7 ska en redovisning av alternativa platser ske, om sådana är möjliga. Några alternativa lokaliseringar av den sökta verksamheten har dock inte undersökts eftersom det är en befintlig anläggning som inte är möjlig/relevant att flytta. 15(16)

20 7 Förutsedd miljöpåverkan Genom att riva ut Hanefors kraftverk och lagligförklara kvarvarande anläggningsdelar kommer förekommande fiskarter återigen att kunna vandra fritt förbi anläggningen samtidigt som de kulturhistoriska värdena på platsen bevaras. Dessutom kommer det genom biotopvårdsåtgärder även att återskapas strömvattenbiotoper, vilket gynnar bland annat fisk-, bottenfauna- och fågelarter knuta till strömmande vattenmiljöer. Den sökta verksamheten ger förutom en lokal påverkan ingen i övrigt känd långvarig negativ påverkan på naturvärdena i eller längs Aggaån. Snarare bidrar åtgärderna till uppnåendet av de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv inom Aggaåns avrinningsområde. Den sökta verksamheten bidrar även till uppnåendet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status i vattenförekomsten Aggaån: Lidhemssjön - Torsjön (SE ). 8 Tidplan Samråd med länsstyrelse, fastighetsägare mfl berörda inleds under våren Kallelse till samråd kommer att ske via brevutskick samt via annonsering i ortspressen. Samrådsunderlaget kommer att vara möjligt att ladda ner från Växjö kommuns hemsida. Ansökan inkl. teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning planeras tas fram och skickas in till mark- och miljödomstolen i årsskiftet 2017/ (16)