Restaurering av Hanefors Utrivning av damm och kraftverk med biologisk restaurering

Transkript

1 Restaurering av Hanefors Utrivning av damm och kraftverk med biologisk restaurering JFB AB Peter Lindvall & Per Sjöstrand

2 Restaurering av Hanefors - Utrivning av damm och kraftverk med biologisk restaurering Beställare: Anders Lundgren Växjö kommun, Planeringskontoret Box Växjö Konsult: Jönköpings Fiskeribiologi AB Gjuterigatan JÖNKÖPING peter@fiskeribiologi.se Författare: Peter Lindvall, Jönköpings Fiskeribiologi AB Kvalitetsgranskning: Per Sjöstrand & Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB Foto framsida: Bilder från Hanefors i juli 2014, Jönköpings Fiskeribiologi AB

3 Innehåll Sammanfattande råd Allmänt Översiktlig utformning Höjdsystem och lägesbeskrivning Hydrologisk beskrivning Historik Beskrivning av dammens nuvarande utformning Avbördningsförmåga hos nuvarande anläggning Alternativ 1 Utrivning och biologisk återställning Utrivning, utformning av nya vattenöppningar och fåror Biologisk återställning Tillvägagångssätt och kostnader Alternativ 2 - Utrivning utan återställning Tillvägagångssätt och kostnader Alternativ 3 - Bibehållet kraftverk Tillvägagångssätt och kostnader Övergripande inverkan på nivåerna i Kyrksjön och på flödena nedströms Hanefors Referenser Bilagor 1. Översiktskarta 2. Karta över åtgärdsområdet 3. Sydkraftsutredning, Häradsrättens dom, Historiska kartor 6. Bilder från åtgärdsplatsen 7. Nuvarande förhållanden vid Hanefors kraftverk 8. Förslag till restaurering av Hanefors kraftverk 9. Historiska spotpriser för el i Norden

4 Sammanfattande råd Hanefors kraftverk är i dåligt skick, både på det tekniska och juridiska planet, och står idag avstängt och avsänkt. Energiproduktionen har tidigare motsvarat energiförbrukningen hos ca 20 villor (ca kwh/år per villa) eller knappt 10 % av produktionen hos ett modernt vindkraftverk. Verket har inte möjlighet att bidra med reglerkraft till elnätet. Redan på 70-talet, efter oljekrisen, ville dåvarande ägaren Sydkraft avveckla kraftverket p.g.a. bristande lönsamhet. För att återuppta kraftproduktionen krävs omfattande juridiska processer (nytt tillstånd enligt miljöbalken, reglering av dämningsskador, miljöanpassning m.m.) och ombyggnationer (ny kraftverksutrustning, nya utskov, nya regleringsanordningar, förbättring av dammvallar, fiskvägar för nedströms och uppströms vandring m.m.). Att köpa in förnyelsebar energi från eller t.o.m. investera i t.ex. vindkraft ses som ett betydligt mer fördelaktigt alternativ för Växjö kommun än att återuppta en ringa kraftutvinning med ett totalrenoverat och ombyggt vattenkraftverk i Hanefors. Avveklingskostnaderna för vattenkraftverket är ofrånkomliga och kan endast skjutas på framtiden och/eller överlåtas till en annan aktör. Merkostnaden för att kraftigt förbättra förutsättningarna för områdets naturvärden och potentiella naturvärden anses vara låg, det finns även möjligheter att söka bidrag för en restaurering. Större sammanhängande strömvattenmiljöer har en hög artdiversitet och är i dag en bristvara i landskapet. Flera arter är starkt knutna eller direkt beroende av det strömmande vattnet. Kommunen äger verket och därmed beslutanderätten. Därmed kan omfattande miljöförbättrande åtgärder genomföras till gagn för det allmänna utan att drabba någon enskild. Det finns även ett antal lagligt bindande regler, vägledande mål och strategier för Växjö kommun att ta hänsyn till: - EU:s ramvattendirektiv för vatten säger att vattendragen i Sverige ska uppnå god ekologisk status. Den ekologiska statusen i Aggån på sträckan Lidhemssjön Torsjön är idag klassad som måttlig. Att avveckla och återställa Hanefors kommer att gynna målet att uppnå god ekologisk status medan en återupptagen drift vid kraftverket kommer att försvåra att målet uppnås. Ramvattendirektivets miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram är bindande för myndigheter och kommuner. - Kommuner har dessutom ett antal miljömål som är vägledande. En avveckling och restaureirng kommer att gynna miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt och djurliv och Myllrande våtmarker. - Havs- och Vattenmyndigheten gav nyligen tillsammans med Energimyndigheten ut en Strategi för åtgärder i vattenkraften. Rapporten säger att strategin för avrinningsområden i kategori 5 (dit Mörrumsån med Aggån tillhör) bör vara att bibehålla produktionen i de mest betydelsefulla kraftverken, men säkerställa konnektivitet i avrinningsområdet. I övriga vattenkraftverk bör miljökvalitetsmålets ambitioner genomföras. Det senare anses vara fallet vid Hanefors. För Växjö kommun bör tidpunkten vara lämplig att tacka för lånet av Hanefors strömmar och ge tillbaka området till naturen. Förhoppningsvis kan man återinviga de nygamla strömmarna om fyra år och tacka för det senaste århundrandet och ta klivet vidare framåt. Det visar i så fall verkligen vad Europas grönaste stad står för! 1

5 1 Allmänt Hanefors kraftverk ligger ca 2 km nedströms Ingelstad i Aggaån, inom Mörrumsåns huvudavrinningsområde, i Växjö kommun. Översiktskartor finns i bilaga 1 och 2. Ån, som börjar i trakterna kring Lenhovda, kallas i sin övre del Kårestadsån och i sin mellersta del Torsån samt ovan Lidhemssjön, Skyeån. Ån mynnar i sjön Åsnens östra del. Kraftverket i Hanefors var aktuellt för utrivning redan på 1970-talet då dåvarande ägaren Sydkraft ansåg det vara bättre än att rusta upp kraftverket efter ett turbinfel, se bilaga 3. Växjö kommun övertog kraftverket år 1978 och det togs sedan i bruk av Växjö kommun Kraftverkets tekniska utrustning är idag utsliten och dammanläggningen behöver byggas om. Utformningen av kraftverket avviker i stor grad från det gamla tillståndet och ett nytt tillstånd behövs. Tidigare har det funnits problem med dämningsskador uppströms, dessa behöver hanteras i en tillståndsansökan. Energipotentialen på platsen är låg. I den aktuella delen av Aggån finns ett svagt bestånd av stationär öring, bl. a. nedströms Ingelstad. Öringen är beroende av strömvattenbiotoper för sin reproduktion och därmed för sin långsiktiga överlevnad. Ett område med stora sammanhängande strömvattenbiotoper kommer därför att kunna utgöra en viktig förutsättning för det långsiktiga bevarandet av Aggåns öring i denna del av ån. På längre sikt är det inte otroligt att havsöring kommer att kunna nå sträckorna vid Hanefors när nedströms liggande vandringshinder har åtgärdats, helt i linje med EU:s ramdirektiv för vatten. Strömmande vattenbiotoper utgör även en värdefull miljö för många andra arter och uppvisar vanligen en hög mångfald bland både flora och fauna i och vid vattnet. I anslutning till vattnet kan t.ex. olika mossor, ormbunkar och svampar gynnas av en högre fuktighet, men även fåglar som strömstare och forsärla upphåller sig gärna vid det strömmande vattnet. Jönköpings Fiskeribiologi AB har fått i uppdrag av planeringskontoret på Växjö kommun att förprojektera en utrivning av damm och kraftverk. Detta för att belysa vad som kan vinnas vid en Figur 1. Den sällsynta ormbunkeväxten Safsa är en av arterna som trivs på skuggiga växtplatser vid åar med rinnande, syrerikt vatten. återställning av ån mot mer ursprungliga förhållanden och åskådliggöra de biologiska värdena. 2

6 2 Översiktlig utformning Dagens anläggning har en fallhöjd på ca 5,3 m, vid maximal tillåten dämning, och påverkar även vattenytan i den uppström belägna och sänkta sjön Kyrksjön. Från kraftverket går en ca 250 lång utloppskanal. Dammanläggningen står idag avsänkt med hjälp av luckorna i flodutskovet och en strömsträcka mellan 300 och 350 m uppströms kraftverket kontrollerar idag Kyrksjöns lågvattenyta tillsammans med sjöns avsänkningskanal. Den uppströms belägna Kyrksjön sänktes på 1860-talet och sträckorna mellan Kyrksjön och Hanefors har utsatts för omfattande rensningar. I området söder om anläggningen finns ett relativt omfattande kvill- och kanalområde som utgör ett värdefullt strömvattenhabitat och hela området har potential för att utgöra ett ännu värdefullare strömvattenhabitat i Aggaån efter en utrivning. Vid tidigare kraftverksdrift har detta område troligen torrlagts periodvis och utsatts för kraftigt minskade flödesförhållanden. 3 Höjdsystem och lägesbeskrivning Höjdangivelser i denna beskrivning med bilagor är givna i det lokala höjdsystem som använts i utslaget från Häradsrätten 1918, se bilaga 4. Ursprunglig fixpunkt utgörs av ett uthugget ringformigt märke i högsta toppen av ett stenblock nedströms stationsbyggnaden på utloppskanalens högra sida ca 52 m från kanalen och ca 38 m från högra jorddammens krön. Fixen innehar höjdläget +9,00 m. Fixpunkten har inte lokaliserats utan istället har skibordströskeln mätts in, denna ska inneha höjden +9,90 m i det lokala höjdsystemet (Sydkraft, 1974). Det lokala höjdsystemets referensplan ligger 142,13 m över referensplanet för Rikets höjdsystem (RH2000), d.v.s. skibordströskelns nivå i RH2000 är således +152,03 m. När höger och vänster används för att ange läget skall det ses i riktning nedströms ån. 4 Hydrologisk beskrivning Avrinningsområdet för den nedströms belägna SMHI-mätstationen Skye kvarn är 315 km 2 och har en sjöandel på 6 %. Avrinningsområdet för Hanefors kraftverk har beräknats till 295 km 2. I Tabell 1 presenteras karakteristiska vattenföringar från Skyekvarn omräknat till Hanefors kraftverks avrinningsområde. Tabell 1. Karakteristisk vattenföring vid Hanefors kraftverk Total Karakteristiskt flöde stationskorrigerad vattenföring [m³/s] HQ HQ HQ MHQ 11.3 MQ 2.77 MLQ 0.14 DHI har på uppdrag av Växjö kommun gjort utredningen Simulering av vattenflöden i ett förändrat klimat - Beräkningar för Mörrumsåns övre avrinningsområde som var klar under 2011 (Karlsson m.fl., 2011). Där redovisas ett hundraårsflöde för Skyekvarn på 31 m 3 /s (omräknat för Hanefors: 29 m 3 /s). 3

7 5 Historik Det har funnits vattenverksamheter vid Hanefors sedan lång tid tillbaka, i bilaga 5 redovisas utdrag från historiska kartor för platsen. Från 1500-talet finns belägg för en skattlagd tullkvarn, Sunnansjö kvarn, vid det s.k. frufallet. Före år 1821 låg kvarnen i den nuvarandee östra (vänstra) åfåran vid pass 150 alnar (knappt 90 m) söder om sin nuvarande plats. Efter år 1821 låg Sunnansjö kvarn på sin nuvarande plats och år 1845 hade kvarninnehavaren erhållit rätt att fästa dammbyggnaden vid den västra stranden. Nedan i Figur 2 finns en karta från år 1856 som visar Sunnansjö kvarn med en leddammm över till västra stranden. I kartan ses även en kvarnplats påå västra stranden och längre ner läget för den gamla trämassefabrik som ävenn den legat vid Hanefors.. (Östra Värends Häradsrätt, 1918). Kvarnplats. Trol. Kvarn vidd Hanefors Leddamm till t Sunnansjö kvarn Trämassefabrik Sunnansjö kvarn Sunnansjö såg Figur 2. Lagaskifteskartan från 1856 med platsen för nuvarande Hanefors kraftverk utmärkt. u (Lantmäteriet: 07-ÖST-25 Laga skifte 1856) Av kartan i Figur 2 och historiken i häradsrättsdomen framgår att dett har funnits många verksamheter på platsen och dett är svårt att säga hur platsen har sett ut i sitt ursprungliga tillstånd. Det framgår även attt ån åtminstone har varitt delad i två huvudfåror och o att det fanns en konkurrens om vattnet när man ville leda om vatten frånn den högra (västra) fåran till den vänstra (östra) genom att lägga ut en leddamm från Sunnansjökvarn till den västra stranden. Det ses även på kartan att trots ledarmen fanns fortfarande ett relativt stort vattentäckt område i den västra fåran som ledde förbi en kvarnplan. I häradsrättens dom framgår att det troligen är denna fallsträcka i den västra grenen som bär namnet Hanefors. Det finns ytterligare en historisk karta från fastighetsregleringen inför kraftverksbygget (kartan är upprättad år 1920), se Figur 3. 4

8 Ev. skibord Kanal trol. för luckutskov Ev. luckutskov Leddammm till Sunnansjö kvarn Figur 3. Karta från fastighetsregleringenn inför kraftverksbygget med platsen för Hanefors kraftverk k utmärkt (Lantmäteriet: 07-ÖST-734 Avsöndring 1920) I kartan från 1920 ses att bredden hos den västra vattenfåran har minskat väsentligt, troligen som en följd av rensningar för att öka avbördningen från leddammen till Sunnansjö kvarn. Det tidigare kvillområdet (markerat med en 6:a) i den västra grenen saknas. Den tidigare dammen för trämassefabriken är fortfarande kvar (nr 13). Om vattenspeglarna från 1856:års och 1920: :års kartor överlagras dagens fastighetskartor blir bilden som i Figur 4 nedan. 5

9 Figur 4. Dagens fastighetskarta överlagrad med 1856:års vattenyta (lila)och strukturelement, ex. vallar och öar (grön) och 1920:års vattenyta (mörkblå). Vid en utrivning av dagens kraftverk skulle man med bibehållna avsänkningskanaler utan återställningsarbete troligen få en vattenyta inom dämningsområdet som liknar den mörkblå vattenspegeln, förutom att den kommer att ansluta till utloppskanalen istället för till området nedströms skibordet. Fåran är med största sannolikhet både rensad och fördjupad. 6 Beskrivning av dammens nuvarande utformning. Dammen vid Hanefors kraftverk är byggd som en kombinerad betong och jorddamm med utskov och stödmurar i betong. Fallhöjden är ca 5,3 m mellan den övre vattenytan och vattenytan i kraftverkets utloppskanal. En situationsskiss över anläggningen finns i Figur 5 med i anläggningen ingående delar, i det lokala höjdsystemet, numrerade från vänster till höger. Bilder finns i bilaga 6. Dammen skiljer sig på flertalet punkter jämfört med dammanläggning som beskrivs i häradsrätten. I bilaga 6 finns miljöbilder från området och i bilaga 7 redogörs för inhämtade mätdata från åtgärdsområdet i plan. 6

10 N Äldre ägoväg 9 Dammsjö Figur 5. Situationsskiss över Haneforskraftverk med ingående delar (Baserat på Sydkraft, 1974). Dammen kan beskrivas på följande sätt från vänster till höger: En ca 100 m lång jorddamm (vall). En 1 m bred öppning för en äldre fiskväg av typ bassängtrapp pa. Fiskvägenn är förfallen. Ett flodutskov utfört i betong med 6 st hydrauliska spettluckor av trä vardera med fri bredd om ca 0,90 m och tröskelhöjder mellan +9,00 till +9,10 m. Flodutskovet ligger på samma plats som den tidigare Sunnansjö kvarn och såg. En ca 130 m lång jorddamm med krönhöjd ca +10,9 m. Ett skibord försett med gåtar med 6 fack för sättare med en total t fri bredd om 9,0 m och tröskelnivå på +9,90 m. Enligt häradsdomen ska skibordet vara 10 m långt. En betongdamm med 16 m längd och krönhöjd +10,9 m. Kraftstation med två turbinsumpar försedda med 4 spettluckor vardera, skilda av en mellanvägg, med vardera en turbin på gemensamm horisontell axel samt maskinbyggnad med generatorhall och inomhusställverk. En 250 m lång, rak utloppskanal frånn kraftstationen till naturlig åfåra. En ca 300 m lång jorddamm (vall) med krönhöjd +10,9 m. Från flodutskovets högra del ligger en jordvall/dammvalll med tätkärna av träspont i riktning nord- till nordost. Dammvallen är ca m långg och har antagligen tjänat till att styra över vatten Sunnansjö såg och kvarn. I dammvallen finnss en öppning ca 62 m frånn flodutskoven som är ca 5 m bred med en tröskel på nivån +8,85 m, en öppning som ligger ca 125 m från flodutskovet och är ca 1,2 m bred på nivån +9,2 m och en öppning som ligger 130 m från flodutskovet och är 1,5 m bred med tröskelhöjden ca +9,2 m. Troligen har det innan kraftverksbyggnationen suttit skibord och flodluckor i öppningarna i denna äldre dammbyggnad (detta styrks i häradsrättens dom). 7

11 Enligt häradsrättens dom ska det också, förutom Sunnansjö kvarndamms luckor, finnas ett flodutskov med en sammanlagd bredd av 10 m, d.v.s. nästan dubbelt så brett som dagens, som har en tröskel på nivån +8,80 m. Detta 10 m breda utskov finns inte i nuvarande damm. Vid beräkningen av dammens avbördningskapacitet i häradsrättens dom har detta skett utifrån förhållandet med 3 stycken utskovsdelar (samtliga 10 m breda), förutom luckorna vid Sunnansjö kvarn (som används för dagens flodutskov). Häradsrättens dom kan tolkas som att vid byggnationen för kraftverket skulle ett skibord och ett luckutskov flyttas från dammen till Sunnansjö kvarn och ytterligare ett nytt byggas, förutom de luckor som fanns vid Sunnansjö kvarn (på platsen för dagens flodutskov). Totalt skulle det efter byggnationen således finnas två nybyggda luckutskov, en äldre utskovsdel vid Sunnansjö kvarn samt ett skibord. Idag finns endast ett skibord och luckorna vid kvarnen. Förutom att anläggningen inte stämmer överrens med den i Häradsrätten beskrivna är anläggningens delar byggda under olika epoker och dammarnas inre uppbyggnad är okänd. Dämningsgränsen är enligt en häradsdom från år 1918 bestämd till +10,15 m i den uppströms belägna Kyrksjön, vilket motsvarar +9,9 m vid kraftverket. Kraftverkets uppdämda område sträcker sig ca 300 m uppströms och är ca 3 ha, men en dämningspåverkan sträcker sig vidare upp till Kyrksjön. Sänkningsgräns saknas för anläggningen. Vid mättillfället ( ) låg den övre vattenytan på nivån +9,25 m. I häradsrättens dom från 1918 ges rätt, med vissa villkor, till rensning i Kyrksjöns utlopp. Enligt Sydkrafts utredning (1974) ska rensningar, men endast i form av en sidokanal ha utförts i början av 1920-talet, se situationsskissen Figur 5. Utbyggnadsvattenföringen uppges av Sydkraft (år 1974) till ca 4 m 3 /s jämfört med häradsrättsdomen från år 1918 som anger 8,5 m 3 /s. Dammanläggningarna var ursprungligen planerade att ligga ungefär vinkelrätt mot vattendraget ungefär i höjd med Sunnansjö kvarn och såg och med en 130 m lång intagskanal ner till kraftverksbyggnaden. Istället skapades en dammsjö på ca 3 ha genom att vallarna lades längre nedströms, vilket hade diskuterats i häradsrätten. Nedströms skibordet finns ett blockrikt kvillområde som sträcker sig ner till grusvägen ca 100 m nedströms. Nedströms flodutskovet finns två relativt intakta utloppskanaler om ca m vardera från Sunnansjö kvarn och såg, varav den högra, sågverkskanalen, är betydligt mindre och idag är torrlagd. Den vänstra vattenförande kanalen är kraftigt rensad med blocksatta kanter och vattendjupet var vid mättillfället mellan 0,5 och 0,75 m, kanalen utgör i nuvarande skick en dålig biotop med avseende på dess funktion som lek- och uppväxtområde för öringungar. 7 Avbördningsförmåga hos nuvarande anläggning En dammanläggnings avbördningsförmåga är av stor vikt för att undvika oönskade strömningar och händelser i samband med höga flöden. Redan i häradsrätten 1918 lades stor vikt vid dammens kommande avbördningsförmåga. Vid en dämning till +10,2 m beräknades att den föreslagna dammen skulle kunna avbörda 29 m 3 /s genom de utskov som föreslogs. Därtill kom den kvantitet som kunde avbördas genom vid kvarnen och sågen befintliga luckor. Det finns därför fog för att påstå att tillståndet till Hanefors kraftverk avser en anläggning som kan avbörda ett 100-årsflöde på ca 30 m 3 /s (vilket också angavs som Exceptionell högvattenmängd i förhandlingarna år 1918). 8

12 Den teoretiska avbördningsförmågan har beräknats för Hanefors nuvarande utskov (flodutskov och skibord) (Figur 6). Det har antagits fri avbördning och att spettluckorna i flodutskovet kan lyftas högre än uppströms vattenyta (luckorna stryper inte flödet). Nivå (m) Avbördningg (m3/s) Figur 6. Avbördningskurva och tabell förr dammanläggningens vid Hanefors nuvarande utskov. Det ses att dagens dammanläggning beräknas kunna avbörda ca 7,5 m 3 /s vid denn tillämpade dämningsgränsen precis uppströms kraftverket på +9,9 m. Då vattennivån har stigit till den egentliga dämningsgränsen för Kyrksjön på +10,15 m, fast vid kraftverket, kan ca 13 m 3 /s avbördas och först vid en nivå på ca + 10, ,7 m kan ett flöde som motsvarar ett hundraårsflödee avbördas. 9

13 8 Alternativ 1 Utrivning och biologisk återställning 8.1 Utrivning, utformning av nya vattenöppningar och fåror Vid en utrivning av anläggningen med begränsad återställning kan endast flodutskovet avlägsnas och betongdammen tas bort från skibordet till och med kraftverket. Då kommer vattnet i ån att fördela sig mellan den rensade kanalen nedströms flodutskovet och i kanalen som finns i det tidigare uppdämda magasinet och som troligen leder till kraftverkets utloppskanal. Jämför med den utredning som Sydkraft genomförde år 1974, se bilaga 3. Vid en utrivning bör man istället återställa vattendraget mot ett mer ursprungligt tillstånd och då framförallt med avsikt att i möjligaste mån återskapa strömvattenarealer med flikiga och grunda strandzoner i vattendraget. Detta för att skapa så höga naturvärden som möjligt. Vid mättillfället hittades ett antal vattenvägar som man bör försöka att omvandla till strömmande kvillar, se Figur 7. Figur 7. Tänkbara vattenvägar vid en utrivning av Hanefors kraftverk. Den totala längden hos dessa vattenvägar är ca 1200 m. Det bedöms som rimligt att fårorna blir i genomsnitt ca 4-6 m breda, vilket i så fall innebär m 2 strömvattenareal. Man bör även återställa den kanal som av allt att döma finns i det uppdämda magasinet idag, se kartan från 1920, till något som motsvarar den fåra som visas på kartan från år 1856, se Figur 4. Fåran är på kartan från år 1856 upp till 35 m bred och m bred i genomsnitt, arean beräknas till ca 6000 m 2 inom dammsjön. Flödesfördelningen bör ske genom att öppningarna i den äldre dammvallen till Sunnansjö kvarn och såg breddas och eventuellt fördjupas. Flodutskovet och skibordet bör rivas ut. Även stora delar av dammvallen mellan kraftverket och skibordet bör avlägsnas. När man river ut flodutskovet bör man 10

14 även säkra en vattenföring i den högra fåran (sågrännan) nedan flodutskovet genom att öppna upp dammvallen. Flödesfördelningen bör bestämmas närmare i en detaljprojektering och slutligen fastställas vid det fysiska utförandet. I bilaga 8 presenteras en övergripande planskiss med föreslagna åtgärder markerade. Med dagens kunskapsnivå ses det som fördelaktigt att en stor del av flödet, särskilt vid högflöden, får gå rakt fram (västerut) genom den äldre dammvallen in i den nuvarande dammsjön mot platsen för det nuvarande skibordet. I och med att högflöden på så vis kan minskas i den rensade kanalen nedströms flodutskovet hålls vattendjupen och vattenhastigheterna lägre i denna kanal. Det nuvarande kraftverksintaget bör läggas igen för att säkerställa att vattnet i händelse av högflödestillfälle inte återgår till kraftverkskanalen. Lämpligen knackar man ner betongmuren mellan skibordet och kraftverksintaget och använder materialet för att fylla ut kraftverksinloppet samt utloppskanalen från kraftverket. Betongen täcks med jordmassor. Det gör även att det finns möjlighet till en arbetsväg till fåran i dammspegeln mellan det tidigare skibordet och kraftverksintaget. Figur 8. En avvecklad kraftstation med igenfylld intagskanal i ett av sjön Bolmens tillflöden. En utrivning innebär att tillståndet upphör och anläggningens påverkan på vattenflöden och vattenstånd upphör. Dammens dämmande delarska avlägsnas och rimligen ska även de kanaler som har skapats för att t.ex. bättre samla fallhöjden eller kunna sänka av magasinet återställas till de nivåer som gällde innan tillståndet. Om delar kvarlämnas som fortfarande påverkar vattnets nivå eller läge krävs ett nytt tillstånd. 8.2 Biologisk återställning Området är påverkat från verksamheter förknippade med Hanefors kraftverk, men även från tidigare verksamheter. För att få ut maximal biologisk nytta av en utrivning bör man tillföra block, sten och grus samt öka strandflikigheten i de rensade kanaler som finns inom området. Större material finns ofta upplagt i anslutning till kanalerna, men finare material (främst lekgrus) behöver tillföras utifrån. 11

15 Det är främst de två kanalerna nedströms flodutskovet, varav den vänstra idag är mest påverkad, samt den avsänkningskanal som verkar finnas i dammspegeln uppströms kraftverket som bör bli föremål för mer omfattande återställning. Lättast så sker återställningen genom att man kör med en större grävmaskin i kanalerna nedströms samtidigt som man plockar tillbaka block från sidorna. Det innebär att botten blir mer varierad och samtidigt som botten höjs något så breddas vattendraget. Grävmaskinen kan även lägga ut finare material (lekgrus) allt eftersom i fåran. Alternativt läggs en större bank med grus högst upp som sedan får spridas nedströms med vattnet. Det kan vara svårt att genomföra en så omfattande restaurering p.g.a. kulturvärden vid Sunnasjö kvarn och såg och svårigheter att beräkna påverkan på vattennivåer vid för högflödestillfällen. Då kan man överväga att spara kanalen nedströms flodutskovet med sina blocksatta kanter från en omfattande återställning. Genom att man styr över en större del av flödet mot det tidigare kraftverket kommer vattendjupen och hastigheterna att minska i kanalen och de ekologiska förutsättningarna bli Figur 9. Den övre delen av den blocksatta kanalen nedströms flodutskovet. bättre samtidigt som erosionen på kvarvarande konstruktioner kan minska. Botten är idag relativt blockig med tämligen gott om död ved. Genom att tillföra lekgrus i fårans övre del kommer bl.a. lekmöjligheterna för öring att förbättras. Sträckan uppströms flodutskovet kan behöva justeras för att få en bättre spridning av vattnet och få in vatten till den torrlagda högra rännan. Förslagsvis tas ett litet maskinhus i plåt bort och dammvallen öppnas upp för att säkerställa en vattenföring. Parallellt med Kyrksjöns avsänkningskanal finns en kanal som grävts för att bättre binda ihop kraftverkets uppdämda vattenyta med Kyrksjön. Kanalen är klent dimensionerad men hjälper troligen i viss mån till att hålla nere högvattenstånd i Kyrksjön. I kanaliserade landskap försöker man ofta bredda kanaler och skapa strandzoner och översvämningszoner, t.ex. genom s.k. tvåstegsdiken. Sidokanalen kan sägas jobba i den riktningen att den sänker de stora vattendjupen och höga vattenhastigheterna i avsänkningskanalen. Att fylla igen den vänstra sidokanalen och skapa ökade vattendjup i utloppskanalen från Kyrksjön och ökad amplitud i sjön bedöms inte gagna projektet, eftersom vattennivån i ån skulle sjunka ner i kanalen vid lägre flöden. Om man vill återställa den åbredd och de torrlagda kvillområden som tidigare har funnits längs delar av ån så behöver man lägga igen båda kanalerna och höja vattenytan markant i Kyrksjön. Det ses som en mycket omfattande åtgärd och ryms inte inom en normal utrivning, utan skulle behöva bli ett projekt i sig. Den vänstra sidokanalen bör därför kvarlämnas i sitt nuvarande utseende eftersom den åtminstone breddar vattendraget något längs den aktuella sträckan.. I den tidigare dammsjön finns av allt att döma en utgrävd avsänkningskanal, vilken även ses på kartan från 1920-talet. Denna kanal bör återställas så att vattnet istället går på bredare front, likt kartan från Visst material verkar finnas upplagt i anslutning till kanalen. Men material kan även behöva tillföras utifrån. Inför en eventuell detaljprojektering bör man försöka att sänka av dammsjön ytterligare så att terrängen framkommer bättre och lagret av sediment torkar upp för att få en bättre överblick av området. 12

16 Nedströms dagens skibord finns ett kvillområde som idag till viss del är torrlagt. Inom detta område behöver block justeras för att vattnet ska fördela sig bättre. Även lekgrus bör tillföras. 8.3 Tillvägagångssätt och kostnader För en utrivning krävs en ansökan till Mark- och miljödomstolen i Växjö. I ansökan bör man även begära tillstånd till att behålla den sidokanal som löper parallellt medd avsänkningskanalen samt tillstånd till biologisk återställning av rensadee fåror och kanaler. En ansökan med teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning bör kosta caa 100 tkr beroende på detaljprojekteringens omfattning. Utförandekostnadenn blir i hög grad beroendee av transportbehov för material ochh om kraftverksbyggnadenn rivs eller behålls. Om kraftstationenn behålls ochh sönderknackat betongmaterial kan användas för attt fylla igen kanalerna till kraftverket så bedöms anläggningskostnaderna för f själva utrivningen bli mellan tkr. Arbetett med biologisk återställning skattas till mellan tkr. Därtill kommer oförutsedda kostnader (20 %) och administrationn samt anvisning av sakkunnig (15 %). Det har då antagits att inget block eller stenmaterial behöver tillföras utan endast enklaree moränmaterial tillförs utifrån. Total kostnad: tkr (exkl. rivning avv kraftverksbyggnaden) 9 Alternativ 2 - Utrivning utan återställning En utrivning av Hanefors kraftverk skulle kunna genomföras som en ren avveckling av kraftverk och tillhörande dämning utan återställning av skadade strömvattenbiotoper. Åtgärden skulle s i mångt och mycket bli som den som föreslagits av Sydkraft år 1974, se bilaga 3. Kraftverket med närmast angränsande dammpartier rivs ut. Betongdammen och skibordet rivs ut tillsammans med flodutskovet. Viss rensning bör ske i dammsjöns övre delar för att underlätta fördelningen av vattnet. Den stora skillnaden blir att kraftverkets utloppskanal bibehålles och huvuddelen av flödet leds in i den tidigare dammsjön och till utloppskanalen. Kvillområdet nedströms skibordet förblir torrlagt och ingen återställning görs i dammsjön. Kraftverket med tillhörande delar måste rivas ut eftersom detta blir rådande vattengång framöver. Figur 10. Principskiss på Sydkrafts utredningsförslag. 13

17 Det bedöms att de våta vattenvägarna efter en utrivnign enligt detta förslag får en längd mellan m. Med en genomsnittsbredd på mellan 4-6 m resulterar det i en våtareal mellan m 2. Det ska då sägas att en stor det av denna areal kommer bestå i rensade eller kanaliserade sträckor, som bedöms ha lägre biologiska förutsättningar som strömvattenbiotoper. 9.1 Tillvägagångssätt och kostnader För en utrivning krävs en ansökan till Mark- och miljödomstolen i Växjö. I ansökan bör man även begära tillstånd till att behålla den parallella kanalen samt tillstånd till viss rensning/muddring för att säkra vattenfördelningen. En ansökan med teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning bör kosta ca 100 tkr beroende på detaljprojekteringens omfattning. Utförandekostnaden blir i hög grad beroende av transportbehov för material. Utrivningskostnaden skattas till tkr. Den högre kostnaden beror på att sumpen och en större del av betongdammen rivs eftersom kraftverkets utloppskanal kommer användas som huvudfåra, i kostnaden ingår inte rivningen av kraftverksbyggnaderna. Därtill kommer oförutsedda kostnader 20 % och administration samt anvisning av sakkunnig (15 %). Total kostnad: tkr (exkl. rivning av kraftverksbyggnaden) 10 Alternativ 3 - Bibehållet kraftverk Dagens kraftverk och vattenanläggning vid Hanefors är inte byggt i enlighet med gällande häradsrätts dom. Kraftverkets slukförmåga uppges vara ca hälften av vad som uppges i domen. Dammens avbördningsförmåga är dessutom kraftigt underdimensionerad jämfört med vad som anges i domen och vad som vore rimligt för en dylik anläggning. Dessutom är det opraktiskt att dammens dämningsgräns refererar till Kyrksjön och inte till vattenytan direkt uppströms dammanläggningen. Detta eftersom den trånga kanalen mellan dammen och Kyrksjön gör att vattenytan i Kyrksjön snabbt stiger över dämningsgränsen, detta inträffar enligt Sydkrafts mätningar redan vid flöden över ca 3 m 3 /s. Ska kraftverket behållas behöver avbördningen ökas avsevärt med nya utskov och regleranordningar. Osäkerheten med dämningens påverkan gör att man troligen får göra en ny skadebedömning för kraftverkets indämning. Anläggningen är byggd efter 1918 och avviker ifrån den tillståndsgivna i så stor omfattning att det rekommenderas att bygga om anläggningen. Om man väljer att behålla den gamla domen och anläggningen bör tillsynen vara så till den grad försvårad att anläggningen blir föremål för tillsyn av Länsstyrelsen. Vilket i förlängningen kommer betyda att ett nytt tillstånd måste sökas för anläggningen. Bättre är i så fall att redan nu söka ett nytt tillstånd enligt miljöbalken och i samband därmed bygga om dammanläggningen så att den anpassas bättre till den rådande hydrologin. Vid en nyprövning enligt miljöbalken kommer även kravet på en fiskväg att aktualiseras och krav på att släppa erforderligt vatten för kvillområdet nedströms dammen (jmf. 11 kap 8, miljöbalken). Det ska poängteras att det vid en ansökan enligt miljöbalken om tillstånd för vattenverksamhet inte finns samma begränsningar för vilken vattenmängd som kraftverksägaren ska tåla, som minimitappning, som vid en omprövning av ett vattenkraftverk. Om både ett omlöp ska försörjas med vatten samtidigt som kvillområdets fåror ska ha tillräckligt med vattenflöde så måste troligen ett flöde större än MLQ (140 l/s) släppas förbi dammen. 14

18 Man kan välja att bygga en fiskväg vid flodutskovet. Fallhöjden är ca 2 m. Om man kan bygga ett omlöp bör kostnaden bli i storleksordningen 0,5 mkr. Måste man bygga en teknisk fiskväg så blir kostnaden i storleksordningen mellan 1 2 mkr. För nedströms vandrande fiskar behövs ett snedlutande fiskgaller med flyktöppningar som förhindrar att fisk passerar genom turbinen eller fastnar på gallret. Kostnaden för ett snedlutande fingaller vid Hanefors kraftverk bedöms till i storleksordningen 1 mkr. Dagens anläggning har en effekt på 0,2 MW och en årsproduktion på 550 MWh/år (Kuhlin, ). Enligt uppgift har stationen de sista åren levererat max 400 MWh/år och ovanstående 550 MWH/år bör i såfall ses som ett optimistiskt scenario för ett nybyggt kraftverk på platsen. Med ett ansatt elpris på 35 öre per kwh (se bilaga 9) och ett elcertifikatpris på 20 öre per kwh ger det bättre scenariot en årlig inkomst på ca 300 tkr, eller 800 kr/dygn. Därifrån ska dras drift- och underhållskostnader för anläggningen. Det bör även sägas att om slukförmågan skulle fördubblas vid en eventuell ombyggnad av anläggningen så skulle inte det medföra en fördubbling av elproduktionen vid anläggningen. Detta ska jämföras med ett modernt 2 MW vindkraftverk på land som i ett normalt vindläge producerar MWh (Drygt 10 gånger mer än vattenkraftverket Hanefors). Byggkostnaden för ett sådant vindkraftverk är vanligen mellan mkr installerat och klart att leverera kraft till nätet. ( ) 10.1 Tillvägagångssätt och kostnader Oklarheter i nuvarande dom och påverkan på fastigheter uppströms gör att man för att behålla ett kraftverk vid Hanefors med största sannolikhet behöver en ny dom. För detta behövs en ansökan, miljökonsekvensbeskrivning och en teknisk beskrivning för den förändrade anläggningen. Det kommer vara av stor vikt att visa på att den nya anläggningen kan avbörda förekommande flöden, dessutom är dämningsförhållandena oklara. Kraftverkets påverkan på Kyrksjön bör undersökas bättre. Sökanden bör beakta att det tidigare har funnits motstående intressen kring Kyrksjön, vilket kan göra en ansökan mer komplicerad. Dessutom bör man beakta fiskvandringsproblematiken. Det är svårt att skatta kostnaderna för att få en ny dom för kraftverket, men en kostnad på över 0,5 mkr ses som troligt. Kostnaden för att rusta upp anläggningen och ta den i drift skattas till i storleksordningen mkr. Total kostnad: Mkr 15

19 11 Övergripande inverkan på nivåerna i Kyrksjön och på flödena nedströms Hanefors Den grävda kanalen ut ur Kyrksjön har tämligen branta slänter och har av allt att döma gjorts för att främst sänka sjöytan vid normala och låga vattenflöden, vid högre flöden gör kanalens tvärsektion och den låga lutningen att vattenytan stiger relativt snabbt. Byggnationen av Hanefors kraftverk har medfört att en sidokanal har grävts på en del av sträckan nedströms ägovägsbron bredvid Kyrksjöns avsänkningskanal (Sydkraft, 1974). Denna kanal bör ha skapats eftersom den tidigare avsänkningskanalen av Kyrksjön var undermåligt tilltagen och gav alltför stora fallförluster vid stora flöden. Syftet med den andra kanalen var att kunna utnyttja ett kraftmagasin i Kyrksjön under dämningsgränsen på +10,15 m, något som troligen aldrig skedde. Att bibehålla sidokanalen vid en utrivning av Hanefors kraftverk innebär att avbördningsförmågan bibehålls och att Kyrksjöns högvattenyta hålls lägre än om man återställde sidokanalen och återgår till förhållandena innan kraftverket. Om man väljer att riva ut flodutskovet och skibordet så kommer avbördningen att öka i förhållande till den nuvarande anläggningen. Öppningarna måste göras så stora att anläggningen inte har kvar någon dämmande effekt. Man bör även förstora öppningarna i den kvarlämnade dammvallen till Sunnansjö kvarn för att huvuddelen av vattenflödet ska gå denna väg. Den ökade avbördningen innebär att högvattenytorna nedströms utloppskanalen från Kyrksjön blir lägre och därmed förbättras kanalens avbördningsförmåga ytterligare. Av Sydkrafts utredning (bilaga 3, underbilaga 5) framgår att en dämning till +9,9 m vid Hanefors inte påverkar Kyrksjöns vattenyta annat än vid mycket låga vattenföringar, normalt är avloppskanalen bestämmande. Omkring 150 m uppströms flodutskovet finns en ca 40 m lång strömsträcka (ca 70 m nedströms sammanflödet mellan avsänkningskanalen och sidokanalen). Strömsträckan utgör tröskel för kanalerna uppströms vid låga flöden. Sydkraft (1974) uppger dessutom att avsänkningskanalen bitvis har en bottennivå på +9,70 m uppströms ägovägsbron. Detta medför att dessa trösklar fortsättningsvis kommer att bestämma Kyrksjöns lägsta nivåer efter en utrivning av Hanefors kraftverk. Figur 11. Sidokanalen för kraftverket (t.v.) och strömsträckan i den övre delen av dammsjön (t.h.) Om man lämnar sidokanalen och delar av lämningarna av Sunnansjö kvarn och såg vid en utrivning kan det innebära att domstolen kommer att bedöma utrivningen som partiell, dvs vissa delar kvarstår som kräver att någon har ett underhållsansvar. Om kraftverket tas i drift igen så finns en komplikation i och med att dämningsgränsen för kraftverket ligger i Kyrksjön med en trång kanal ner till kraftverket. En dämningsgräns innebär normalt att 16

20 vattenytan, på vad kraftverkets skötsel beror, inte får stiga över nämnda nivå. Det kan i så fall innebära att så fort vattenytan i Kyrksjön stiger över dämningsgränsen så skall kraftverksägaren göra vad den förmår för att sänka vattennivån i Kyrksjön (rimligen genom att hålla utskoven öppna). Svårigheten är att kanalen idag verkar utgöra bestämmande sektion vid höga flöden och det är svårt att påverka Kyrksjöns yta vid dessa tillfällen. Rimligen borde dämningsgränsen istället gällt vattenytan direkt uppströms, vilket inte är fallet i den nu rådande domen. Hanefors kraftverk har ett relativt litet magasin och har åtminstone de sista åren drivits som ett strömkraftverk. Det vill säga vattenytan uppströms har hållits relativt konstant och på en hög nivå utan att något magasin har utnyttjats. Det innebär att lika mycket vatten som rinner till kraftverksmagasinet även normalt rinner ut genom kraftverk och utskov. För att en damm ska kunna ha en utjämnande effekt i ett större vattensystem krävs stora arealer och att magasinsytan är nedsänkt för att kunna magasinera en flödestopp. Något som inte är fallet vid Hanefors. Vid en utrivning sänker man vattennivåerna i kraftverksmagasinet uppströms kraftverket, men flödet till och från platsen kommer att förbli det samma. Om man däremot behåller ett kraftverk med damm på platsen finns alltid en risk för påverkan på flödena nedströms. Flödena kan bli för låga t.ex. sommartid som en följd av att lågvattenflöden innehålls eller så kan högflöden förstärkas genom dåligt handhavande, misstag eller teknikproblem vid regleringen av luckor, kraftverk och utskov. Vid en riktigt allvarlig händelse, i form av ett dammhaveri, kan en stor del av den uppdämda vattenvolymen okontrollerat strömma ut och förstärka ett högflöde eller skapa ett oväntat sådant. Detta kan i sin tur leda till problem för nedströms liggande anläggningar. 12 Referenser Karlsson, D, Mårtensson, E, Petzén, M, och Nordblom, O., Simulering av vattenflöden i ett förändrat klimat - Beräkningar för Mörrumsåns övre avrinningsområde. DHI. Kling, J, Strategi för åtgärder inom vattenkraften. Havs- och vattenmiljöenheten. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14 Lantmäteriet. Historiska kartor. hämtad Lathund olika begrepp när du talar om vindkraft. Svensk Vindenergi. hämtad Leif Kuhlins hemsida om vattenkraft. Leif Kuhlin. 17

21 Bilaga 1. Översiktskarta

22 Bilaga 2. Karta över åtgärdsområdet Kyrksjön Kvillområde

23 Bilaga 3. Sydkraftsutredning, 1974

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 Bilaga 4. Häradsrättens dom, 1918

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 Bilaga 5. Historiska kartor Figur 12. Lagaskifteskartan från 1856 med vattenytor och platsen för nuvarande Hanefors kraftverk utmärkt. (Lantmäteriet: 07-ÖST-25 Laga skifte 1856)

51 Figur 13. Karta från fastighetsregleringen inför kraftverksbygget med vattenytor och nuvarande platsen för Hanefors kraftverk utmärkt (Lantmäteriet: 07-ÖST-734 Avsöndring 1920)

52 Figur 14. Ekonomiska kartan från år 1949med platsen för nuvarande Hanefors kraftverk utmärkt (Uråsa J133-4E7j52)

53 Bilaga 6. Bilder från åtgärdsplatsen Hanefors kraftverk och den delvis avsänkta dammsjön. Den för kraftverket grävda vänstra kanalen nedströms Kyrksjön. Ägobron ses långt upp i bilden.

54 Strömsträckan nedströms de två avsänkningskanalerna och uppströms flodutskovet. Fotot taget i riktning uppströms ån. Miljöbild från kvillområdet precis uppströms vägen. Fotot taget i riktning uppströms ån.

55 Foto från den torrlagda högra sågrännan vid Sunnansjö kvarn och såg. Fotot taget i riktning nedströms. Foto taget längre ned i den torrlagda högra rännan vid Sunnansjö kvarn och såg. Fotot taget i riktning nedströms.

56 Foto från den blocksatta rännan nedströms flodutskovet vid Sunnansjö kvarn och såg. Fotot taget i riktning uppströms. Foto taget längre ned den vänstra rännan nedströms. Notera avsaknaden av större block i fåran och hur blocken har lagts på varandra längs kanterna istället. Fotot taget i riktning uppströms.

57 Bilaga 7. Nuvarande förhållanden vid Hanefors kraftverk.

58 Bilaga 8. Förslag till restaurering av Hanefors kraftverk

59 Bilaga 9. Historiska spotpriser för el i Norden.