Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Självvärdering

Transkript

1 KI:s dnr Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering Lärosäte: Karolinska Institutet Utvärderingsärende: Huvudområde: Radiografi Examen: Röntgensjuksköterskeexamen Innehållsförteckning Del Inledning... 2 Översiktstabell... 5 Examensmål Examensmål Examensmål Examensmål Examensmål Examensmål Del Lärarkompetens och lärarkapacitet Studenternas förutsättningar... 0 Del Andra förhållanden... 1 Kvalitetsarbete... 1 Vetenskaplig strimma... 1 Tabell 7: Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet i tabellform

2 KI:s dnr Del 1 Inledning Huvudområde Den vetenskapliga grunden för huvudområdet radiografi är tvärvetenskapligt och utgörs av kunskaper från medicin, fysik, teknologi och omvårdnad. Huvudområdet har en tydlig klinisk orientering och har som huvudsyfte att ge kunskap om olika metoder att framställa dokumentationsmaterial som underlag för diagnos och behandling samt kunskap om de behandlingsmetoder som återfinns inom verksamhetsområdet. Kunskaper inom huvudområdet tillämpas inom det radiologiska verksamhetsområdet och syftar till att erbjuda patienten det optimala, kostnadseffektiva och mest skonsamma undersöknings- eller behandlingsalternativet. Genom studier inom huvudområdet radiografi utvecklar studenten kunskap om: - radiografiska undersökningsmetoder - behandlingsmetoder inom radiologisk verksamhet - metodutveckling och optimering av undersökningsmetoder - strålskyddsaspekter avseende patient och personal - patientupplevelser och omvårdnadsbehov Huvudområdets kurser löper genom hela utbildningen och ger studenterna förståelse för den mångfacetterade vetenskapsbasen för ämnet radiografi då studenten redovisar och diskuterar vetenskapliga metoder och forskningsresultat samt deras tillämpning i klinisk verksamhet. För att tydliggöra forskningsanknytningen och ett vetenskapligt förhållningssätt har ett antal kurser skapats som löper som en vetenskaplig strimma genom hela utbildningen och motsvarar 12,5 hp. Verksamhetsintegrerat lärande VIL Utbildningen bygger till stor del på verksamhetsintegrerat lärande (VIL) som är en pedagogisk modell som inbegriper verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. I verksamhetsförlagda kurser som återkommer varje termin från och med första terminen kopplas teoretiska kunskaper samman med klinisk praxis genom färdighetsträning och fördjupningsuppgifter med efterföljande seminarier. För att på bästa möjliga sätt kunna stötta studentens lärande och den formativa bedömningen under VFU-kurserna, är den verksamhetsförlagda utbildningen organiserad i fem nätverk. Varje nätverk består av ett universitetssjukhus eller annat större sjukhus med studentansvarig klinisk adjunkt, adjungerande kliniska adjunkter (AKA) samt universitetsadjunkt. Dessa har nära samarbete med utsedda handledare vid ett antal mindre radiologiska avdelningar. Studenten genomgår hela sin verksamhetsförlagda utbildning i ett och samma nätverk. Denna organisation av VFU främjar studentens förutsättningar för måluppfyllelse genom att möjliggöra uppföljning och planering utifrån studentens färdigheter och förmågor. Fördelaktiga inlärningsmiljöer skapas genom kontinuitet i kontakten med klinisk adjunkt såväl som med andra studenter i nätverket. 2

3 KI:s dnr Pedagogisk grundidé Utbildningens kurser är uppbyggda med utgångspunkt från constructive alignement där det finns ett samband mellan kursens lärandemål, kursdesign och examinationen av kursen. Detta för att skapa målstyrd undervisning för ett meningsfullt lärande. Dessutom utarbetades 2010 en pedagogisk grundidé tillsammans med lärare och studenter som tillämpas vid kursdesign. Den pedagogiska grundidén vilar på konstruktivismen där inlärningen sker i sociala sammanhang där studenten själv konstruerar och delar med sig av sin kunskap. Undervisningen ska stödja och underlätta studentens eget lärande samtidigt som den motiverar och utmanar studenten. Vid röntgensjuksköterskeprogrammet vid KI tillämpas och varieras olika pedagogiska arbetsformer eftersom den pedagogiska grundidén baseras på att kunskap är kontextuell och omfattar sammanhanget i den kliniska vardagen. Måluppfyllelse Underlag och stöd för måluppfyllelse presenteras i tabeller med ett urval av lärandemål, arbetsformer och examinationer med kriterier från utbildningsprogrammets kurser. I texten under respektive examensmål återfinns även exempel som har till syfte att visa på studentens prestationer knutna till examinationer under utbildningen. Detta kan bestå av skriftliga handledarutlåten, tentamensvar, studieuppgifter mm. Underlag för självvärderingen, exempelvis utbildningsplan, kursplaner och lärandemål, kriterier för bedömning, beskrivning av examination och studentexempel återfinns på: Sammanfattningsvis visar Karolinska Institutets självvärdering att studenterna vid examen uppnått de examensmål för yrkesexamen som valts ut för bedömning. 3

4 KI:s dnr I figur 1 (nedan) framgår kursernas ordningsföljd, omfattning (hp), examinationsnivå (Grundnivå 1 = G1 respektive Grundnivå 2= G2) samt i vilka kurser som verksamhetsförlagd utbildning ingår (VFU). Termin förkortas med T samt siffra. T1 Anatomi och fysiologi 1, G1 (8hp) Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 1 (VFU1), G1 (6,5hp) Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling 1, G1 (1hp) Anatomi och fysiologi 2, G1 7hp Radiografisk metodik 1,G1 T2 Sjukdomslära (8hp) Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling 1, G1 (1hp) Farmakologi och läkemedelsberäkning, G1 (,5hp) Specifik omvårdnad 1 verksamhetsförlagd G1 (,5hp) Röntgendiagnostik 1 G1 (,5hp) Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 2 (VFU2) G1 T3 Röntgendiagnostik 2 G2 Radiografisk metodik 2, G2 Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling 2 G2 (1,5hp) Specifik omvårdnad 2, G1 (6hp) Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 3 (VFU3) G1 T Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) G1 Radiografisk metodik 3 (RM3) G2 Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling 2, G2 (1,5hp) Akutsjukvård och katastrofmedicin (6hp) Pedagogik och ledarskap T5 Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 5 (VFU5) G2 Röntgendiagnostik 3, G2 (,5hp) Specifik omvårdnad 3, G2 (3hp) Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling 3, G2 (6hp) Examensarbete i radiografi (9hp) (fortsättning T6) T6 Forts. Examensarbete i radiografi (6hp) Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 6 (VFU6) G2 Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling, G2 (1,5hp) Valbar kurs (ej huvudområdesbunden) Valbar kurs (inom huvudområdet) G2 Figur 1: Översiktsschema över röntgensjuksköterskeprogrammets samtliga kurser. Samtliga undervisande lärare har granskat sina kursers kursmål och examinationsuppgifter för att analysera var i kurserna de av UKÄ utvalda målen examineras. I processen med att ta fram självvärderingen har studenter granskat innehållet utifrån sitt perspektiv. Alla kurser inom huvudområdet har färgats och de kurser som finns under flera terminer har likadan färgsättning. Valbar period För att öka måluppfyllelse av examensmål 2 kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik ges under de avslutande 15 hp en kombination av valbara kurser. Exempel på dessa valbara kurser kan vara Datortomografi, Nuklearmedicin, Magnetisk resonanstomografi eller Digitala bilden. Denna period består i att studenten erbjuds två valbara kurser om vardera 7,5 hp. Dessa valbara kurser ger studenten möjlighet till en fördjupning inom någon del av huvudområdet. Kurserna syftar till att på ett tydligt sätt integrera teknik, metodik och verksamhetsintegrerat lärande. Utöver tidigare nämnda kurser erbjuds valbara kurser i Mammografi, Interventionell radiologi, Ortopedisk radiologi, Pediatrisk radiologi eller Interprofessionellt samarbete i ett kliniskt perspektiv. Som avslutande kurser förbereder dessa också studenten för komplexiteten i den kommande yrkesrollen. De valbara kurserna är inte inkluderade i den fortsatta redovisningen eftersom alla studenter inte deltar i samtliga kurser.

5 KI:s dnr Översiktstabell Tabell 1: Betygsfördelning, examinationsgrad och studenternas skattade måluppfyllelse för kurser inom huvudområdet som presenteras i resultatredovisning. Termin Kursbenämning Hp Kurs i huvudomr/ progression Godkänd/ Väl godkänd (n) Examinationsgrad (%) Studs skattade måluppfyllelse (% ganska hög/hög/ mycket hög), antal svar/totalt 1 Radiografisk metodik 1 7,5 G1 22/ % (23/50) 1 Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling 1 (moment 1) 2 G1 Beslut PN VT13 Beslut PN VT13 Beslut PN VT13 1 Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 G1 6* 98 Saknas 2 Farmakologi och läkemedelsberäkning,5 G1 18/ % 7/50 2 Specifik omvårdnad 1 verksamhetsförlagd utbildning,5 G1 5* % 25/6 2 Röntgendiagnostik 1,5 G1 31/ % 32/ 2 Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 2 7,5 G1 6* % 33/6 3 Radiografisk metodik 2 7,5 G2 25/ % 29/0 3 Röntgendiagnostik 2 7,5 G2 35/ % 1/2 3 Specifik omvårdnad 2 7,5 G1 22/13 90 Saknas 35/39 3 Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 3 Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 7,5 G1 0 * % 18/0 7,5 G1 1* % 9/1 Radiografisk metodik 3 7,5 G2 17/ % 20/25 5 Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 5 7,5 G2 22* 100 Saknas 5 Röntgendiagnostik 3,5 G2 20/ % 18/22 5 Specifik omvårdnad 3 3 G2 9/ % 22/22 5/6 Examensarbete i radiografi 15 G2 1/ % 15/23 6 Radiografi Verksamhetsförlagd utbildning 6 7,5 G2 23* 100 % Saknas * Betygsgrad U/G, Utsökning i Ladok 2/5. Examinationsgraden i förhållande till antal registrerade efter 3-veckorskontroll. 5

6 KI:s dnr Examensmål 1 För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Redovisning av resultat Måluppfyllelse för mål 1 presenteras i tabell 2. Utvecklingen av kunskap och förståelse för huvudområdet radiografi startar under första termin och pågår kontinuerligt genom utbildningen. Den vetenskapliga grunden tydliggörs av kursen vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling som består av delkurser som löper genom hela utbildningen som en vetenskaplig strimma. Kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund examineras i denna kurs. Programmets övriga kurser utgör tillsammans med den vetenskapliga strimman basen för studentens vetenskapliga tänkande och dess betydelse för yrkesutövande. Studenten visar sin kunskap om huvudområdets vetenskapliga grund genom att identifiera ett problemområde kopplat till någon av huvudområdets olika inriktningar i ett avslutande examensarbete. Exempel från examensarbete (T6): Röntgensjuksköterskans huvudområde, radiografi, definieras i röntgensjuksköterskors kompetensbeskrivning som ett tvärvetenskapligt kunskapsområde med kunskaper främst inom omvårdnad, bild- och funktionsmedicin, strålningsfysik samt medicin. Det finns även beskrivet att röntgensjuksköterskor, utifrån sina kunskaper inom teknologi och strålningsfysik, ska optimera undersökningar med avseende på kvalitet och stråldos samt ansvara för strålsäkerheten vid röntgenundersökningar (Svensk förening för röntgensjuksköterskor, 2011). En av röntgensjuksköterskans uppgift är således att minimera patientstråldosen och samtidigt behålla en god diagnostisk bildkvalitet. Jag har valt att göra en litteraturstudie om datortomografiundersökningar på barn där mitt syfte är att beskriva hur stråldosen kan minimeras. Den stora samhälls- och individnyttan ligger i att studera och optimera undersökningar på barn vilka är den nya generationen som har fler år kvar av livet (utdrag från inledningen ur ett examensarbete; VT13). Studenten visar kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete genom fortlöpande studieuppgifter som kopplas till evidens samt artikelredovisningar. Vidare visar studenten sin förmåga att använda interaktions- och behovsteorier som grund för analys i kurserna specifik omvårdnad för att i förekommande fall senare relatera till dessa i examensarbetet. I examensarbetet visar studenten på förankring till teori och tidigare forskning inom någon del av huvudområdet. Stöd för att studenten har kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete framgår även vid opponering på en annan students examenarbete. Studenten uppmärksammas tidigt på sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet då studenten visar sina färdigheter i undersökningsmetodik baserad på beprövad erfarenhet i framförallt den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenten tillägnar sig förståelse för sambandet mellan den omfattande teorigrunden och dess kliniska tillämpning under VFU:n som är förlagd till en radiologisk avdelning. Här visar studenten prov på teoriförankring och bedöms på sitt evidensbaserade arbetssätt utifrån fastställda kriterier. 6

7 KI:s dnr Analys av resultat För att nå måluppfyllelse förväntas studenten redan från första terminen ta ansvar för sin egen inlärning genom aktivt kunskapssökande både i teoretiska ämnen och genom VIL. En del av detta är att studenten reflekterar över vilka teoretiska och praktiska kunskaper som en röntgensjuksköterska behöver. Utifrån dessa reflektioner och utifrån en teoretisk kunskapsbas som studenten tillägnar sig under de senare terminerna, kan hen under sista studieåret identifiera ett problemområde för examensarbetet som är relevant för den kommande professionen. Förutsättningen för att kunna välja ett relevant problemområde är att studenten har kunskap om den vetenskapliga grundens olika inriktningar. Förutom själva examensarbetet påvisar studenten sin kunskap även genom diskussioner vid minst tre grupphandledningstillfällen och genom att opponera på en annan students arbete. Utifrån studentens deltagande bedöms dennes utveckling och förståelse för forskningsprocessen vid handledningstillfällena och ett handledarutlåtande utformas som underlag för examination. Måluppfyllelse för att studenten har kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete säkerställs genom att examensarbetet såväl som opponeringen bedöms utifrån fastställda kriterier beträffande anknytning till ämnesområdet radiografi och till tidigare forskning. Ett återkommande inslag i utbildningen är att studenten visar kunskap och förmåga att söka vetenskaplig evidens och med den stödja sina resonemang, vilket kan utläsas av tabell 2. Det verksamhetsintegrerade lärandet är en förutsättning för att förstå sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Studenten väger samman kunskap från aktuellt forsknings och utvecklingsarbete med den beprövade erfarenheten inom professionen. Fastställda kriterier används vid examinationen vilket understödjer att bedömningar av måluppfyllelse sker på samma grund. Progressionen av kunskap och förståelse av examensmålet tydliggörs genom den vetenskapliga strimma som löper genom programmet. Den inleds med att studenten tillägnar sig kunskap om radiografins vetenskapliga grund och dess forskningsfrågor och avslutas med att studenten presenterar sitt examensarbete inom huvudområdet. I programutvärdering från vårterminen 2012 svarade 88 % av studenterna att de anser sig ha mycket god kunskap om radiografins vetenskapliga grund. Vidare svarade 9 % att de har kunskap om tillämpliga metoder och 71 % att de har kunskap om aktuella forskningsfrågor. Värdering av måluppfyllelse Baserad på ovanstående redovisning inklusive tabell 2 och analys av mål 1 bedöms måluppfyllelsen som hög. 7

8 KI:s dnr Tabell 2: Stöd för måluppfyllelse av examensmål 1 utifrån kursplanernas utvalda lärandemål, deras examinationsform och kriterier för godkänd bedömning. Mål 1: Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Termin/ Kurs Lärandemål från kursplaner Arbetsformer Form av examination/ bedömning Kriterier för godkänd bedömning av lärandemålen/examination av lärandemålen SOLO * Termin 1/ Vetenskapligt förhållningssätt och metoder för kvalitetsutveckling 1 (2,0hp) Beskriva utveckling av vetenskaplig kunskap och vetenskapligt förhållningssätt. Beskriva radiografin som kunskapsfält och aktuella forskningsfrågor. Föreläsningar, grupparbete Grupparbete med muntlig och skriftlig redovisning. I studieuppgift tydlig beskrivning till radiologins vetenskapliga grund kopplat till: - radiografiska undersökningsmetoder - behandlingsmetoder inom radiologisk verksamhet - metodutveckling och optimering av undersökningsmetoder - strålskyddsaspekter avseende patient och personal - patientupplevelser och omvårdnadsbehov 3 Termin 1/ Radiografi VFU 1 Förklara grundprinciper och visa inställningar för projektionsradiografi utifrån beprövad erfarenhet. Fältstudier, föreläsningar, praktisk metodikundervisning OSCE (Objective Structured Clinical Examination) -prov med fiktiva patientfall. Bedöms utifrån fastställda kriterier. Ex. - Förstår adekvat medicinsk och radiologisk terminologi - Visar medvetenhet om inställning, centrering och inbländning utifrån metodlitteratur - Kan redogöra för bildkriterierna för varje inställd projektion 3 Termin 1/ Radio-grafisk metodik 1 (7,5 hp) Med hjälp av vetenskaplig litteratur översiktligt beskriva uppbyggnaden och användningsområde för olika radiografiska modaliteter såsom datortomografen, magnetkameran, ultraljudsutrustningen, genomlysning, mammografiapparat och gammakameran. Föreläsningar, fältstudier, grupparbete Gruppredovisning med poster Utifrån vetenskaplig litteratur presentera: - En sammanfattning av teknik, vilka fysikaliska fenomen utnyttjas? - Fördelar/nackdelar med metoden - Beskriva trender, framtidsaspekter och hybridmöjligheter 3 8

9 KI:s dnr Termin 2/ Radiografi VFU 2 Utifrån remissinnehåll ställa in vanligt förekommande projektioner för röntgenundersökningar av thorax, buk och skelett Motivera användningen av kilar, raster och luftgap. Färdighetsträning, metodövningar, studieuppgifter, seminarier Klinisk, praktisk examination, redovisning av patientfall samt studieuppgift (teknik) Bedömning vid klinisk, praktisk examination. Ex. på kriterier: - Kunna utföra inställningar utifrån beprövad metodik och litteratur. - Redovisar och motiverar korrekt teknik (användning av kilar, raster och luftgap) utifrån litteratur baserad på evidens. - Patientfall- hänvisar till och motiverar relevanta aspekter utifrån facklitteratur. Termin 3/ Radiografi VFU 3 Tillämpa positioneringar och metodik vid datortomografiundersökningar utifrån patientens anatomi och fysiologi och utifrån remissinnehåll. Identifiera riskpatienter i samband med läkemedelshantering och kunna redogöra för handlingsberedskap vid kontrastmedelsreaktion. Klinisk, praktisk examination, fördjupningsuppgift, patientfall Klinisk, praktisk examination, redovisning patientfall Klinisk examination: - Studenten kan göra inställningar utifrån beprövad metodik och litteratur. - Redovisar och motiverar åtgärder vid kontrastmedels reaktioner utifrån riktlinjer som baseras på vetenskap Patientfall: - hänvisar till eller motiverar relevanta aspekter utifrån facklitteratur - studenten ska integrera teori med praktik genom att muntligt redogöra för undersökningsmetod vid praktisk examination Termin 3/ Radiografisk metodik 2 Utifrån den senaste vetenskapliga litteraturen inom området jämföra de olika modaliteterna avseende diagnostiska möjligheter litteraturstudier Litteratursammanställning Studenten ska i inlämningsuppgifter: - använda korrekta vetenskapliga referenser - visa förmåga att bedöma vilka åtgärder/exponeringsparametrar/bild behandling som är påverkbara av röntgensjuksköterskan. 9

10 KI:s dnr Termin / Radiografi VFU Tillämpa rätt metodik utifrån undersökningens syfte och utföra undersökningar på ett strålhygieniskt sätt och kunna motivera utförandet. Färdighetsträning, studieuppgifter om strålskyddspolicy Klinisk, praktisk examination, godkänd studieuppgift Exempel på kriterier i bedömningsunderlag - förstår det väsentliga i remissens anamnes och frågeställning och väljer metod och hjälpmedel utifrån det och utifrån beprövad erfarenhet och/eller evidens - utför undersökningar och tillämpar åtgärder för strålskydd och dosreducering utifrån beprövad erfarenhet och strålskyddsföreskrifter Studieuppgift: visa medvetenhet om de faktorer som påverkar patientstråldosen och bildkvaliteten för att kunna tillämpa strålhygieniskt arbetssätt utifrån beprövad erfarenhet och strålskyddsföreskrifter Termin 3/ Röntgendiagnostik 2 Granska och redogöra för olika vetenskapliga publikationer relevanta för röntgendiagnostik och diskutera klinisk tillämpning av resultatet. Föreläsningar, seminarier artikelredovisningar I redovisningen ska studenten för godkänt: - Visa på kunskapsutvecklingen utifrån vetenskapliga studier om kontrasmedelsanvändning - Kunna diskuterar vetenskapliga resultat och deras tillämpning inom radiologin Termin 3/ Specifik omvårdnad 2 Identifiera patientens specifika omvårdnadsbehov, diskutera och värdera dessa samt relatera till interaktions- och behovsteorier Relatera till aktuell forskning inom de olika aspekter som behandlas i kursen. Föreläsningar, skriftliga uppgifter och seminarier, grupparbete. Kursen examineras genom grupparbete och individuell uppgift. Studenten beskriver teorier/modeller med tydlig förankring till det aktuella patientfallet. Studenten ska visa på förståelse beträffande problematiken kring likabehandling/patientbemötande inom vården utifrån vetenskaplig evidens och ur röntgensjuksköterskeperspektiv 10

11 KI:s dnr Termin 5/ Röntgendiagnostik 3 (,5hp) Relatera aktuell forskning och beprövad erfarenhets till kursens lärandemål avseende förekommande patologi och val av undersökningsmetod Föreläsningar, bildstudier, patientfall Studieuppgift Muntligt och skriftlig redovisning av patientfall som relateras till vetenskaplig evidens. Ex kriterier - Kunna granska och redogöra för olika vetenskapliga publikationer relevanta för röntgendiagnostik samt diskutera klinisk tillämpning av resultatet Termin 6/ Examensarbete (15hp) Kunna avgränsa och formulera ett forskningsproblem inom området radiografi som är relevant för yrkesutövningen som röntgensjuksköterska Gruppseminarier Uppnådda kursmål examineras genom framläggande av uppsatsen på ett uppsatsseminarium där uppsatsen utvärderas av examinator Exempel på betygskriterier för examensarbete på grundnivå inom radiografi: - Syftet och/eller frågeställningen är formulerad och motiverad i abstrakt och/eller introduktion utifrån ämnesområdet radiografi. - Bakgrunden visar god förankring i teori och tidigare forskning samt anknyter till syfte/frågeställning. Bedömningskriterier vid opponering: - Visa mycket god förståelse för bakgrunden till problemområdet och god förmåga att diskutera kring problemområdet och argumentera för metodval och urvalskriterier *SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) taxonomi; 1) Missar poängen, 2) Identifiera, ange, göra enkla procedurer, 3) Förklara enkelt, beskriva, lista, ) Jämföra, förklara samband, analysera, tillämpa, 5) Teoretisera, generalisera, hypotetisera, reflektera 11

12 KI:s dnr Examensmål 2 För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik. Redovisning av resultat Genom utbildningen tillägnar sig studenten kunskap om hur strålningsfysik och teknik samverkar, strålningens effekt på levande organismer samt fysikens och teknikens tillämpning inom bild och funktionsdiagnostiken. Måluppfyllelse för mål 2 redovisas i tabell 3. För att nå måluppfyllelse beskriver studenten inledningsvis aktuella fysikaliska begrepp för att senare sätta dessa begrepp i ett sammanhang av fysikaliska processer. Studenten visar kunskap på hur dessa processer tillämpas inom olika modaliteter i den radiologiska verksamheten genom grupparbeten, gruppdiskussioner, tentamenssvar och obligatoriska seminarier inom kurserna Radiografisk metodik och Radiografi verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Studenten genomför laborationer och sammanställer rapporter som visar att studenten har tillägnat sig kunskapen om fysikaliska fenomen relaterade till strålning inom radiografi. Exempel från diskussionsdel av en laborationsrapport (termin 1): Avstånd är ett effektivt sätt för röntgensjuksköterskan att minska den spridda strålningen. Mätningarna visar stora skillnader i stråldos vid ökat avstånd från patienten. Enligt inversa kvadratlagen ska strålningsintensiteten minska till en fjärdedel om avståndet fördubblas. Så är fallet vid steg 0 och 1, men vid steg 2 avviker uppmätt strålningsdos från denna teori. Detta kan bero på att ett ytterligare steg inte är ett exakt mått på fördubbling. På vilket sätt som mätinstrumentet riktats kan också ha påverkat resultatet. Vid komprimering visar resultaten att spridd strålning minskar enligt teorin. Diagrammet ovan visar att vid användandet av ett eller två plexiblock är den spridda strålningen väldigt liten. Det är vid tre plexiglas som spridd strålning visar sig mer märkbar. Ett plexiglas har en tjocklek på ca 5 cm, så vid tjocklekar över 10 cm verkar den spridda strålningen öka. Detta kan bero på att vid strålning genom material med en tjocklek över 10 cm tappar fotonerna energi, vilket gör att de börjar växelverka. Avskärmning med bly dämpar spridd strålning avsevärt. Detta kan tyda på att fotonerna absorberas i materialet (diskussionsdel ur laborationsrapport HT11). Studenten bygger kunskap om cellens uppbyggnad från kursen i anatomi och cancerutveckling från kursen i sjukdomslära samt fysikaliska aspekter som t ex växelverkan och effektiv dos från kursen i radiografisk metodik för och kan relatera detta till biologiska effekter på individen. Att studenten har kunskap om biologiska effekter kan utläsas av exempelvis tentamensvar. Exempel på tentamensvar från frågor om biologiska effekter (Termin 3 Radiografisk metodik 3): Exempel 1 Den effektiva dosen tar man också hänsyn till organ/vävnaders strålkänslighet, då olika organ är olika strålkänsliga. Den effektiva dosen mäts i Sv (Sievert). För att räkna ut den tar man absorberade dosen x WR x WT. WR = viktningsfaktorn för organets/vävnadens strålkänslighet och WR, som betyder viktningsfaktor för strålslaget. Den effektiva dosen gör att vi kan göra jämförelser mellan olika undersökningar och olika modaliteter. Exempel 2 Desto tidigare strålning under graviditeten desto större är riskerna - V 1-2 Embryot består av ett fåtal celler - V3-5 doser över 100 mgy kan ge missbildningar 12

13 KI:s dnr V.5-12 Studier har visat att vid doser över 100 mgy kan barn få en IQ sänkning av att strålas under denna känsliga fas. CSN och Hjärnbarken anläggs under denna period och cellerna differentierar. - V.-0 cancerrisk Få diagnostiska undersökningar ger en dos över 100mGy. Exempelvis en CT-buk som är en av de undersökningar som ger stor stråldos kan ge ca 20 mgy. Beroende på om undersökningen görs så att fostret blir direkt bestrålat eller inte får fostret en större eller mindre dos. Exempelvis att röntga en handled där fostret är utanför strålningsfältet ger det fosteret minimal spridd stålning eller ingen alls. I kurserna VFU 1 och Radiografisk metodik 1 uppnår studenterna redan under termin 1 (tabell 3) kunskap och förståelse kring tekniska aspekter såsom uppbyggnaden av olika modaliteter inom bild- och funktionsdiagnostik samt inställningsparametrar. Under utbildningens progression sätter studenten samman olika tekniska aspekter till en större helhet och komplexitet. I studieuppgifter och laborationsrapporter demonstrerar studenten måluppfyllelse utifrån en klinisk kontext. Exempel från mammografi laboration: "Exponeringsindex ökar utan användning av raster för att dosen till detektorn ökar, då man tar bort ett hinder på vägen för fotonerna. Dock blir bildkvalitén sämre utan raster för att den spridda strålningen beslöjar bilden och därmed ger sämre kontrast. Positivt är att patientdosen minskar utan raster eftersom mas sänks." (utdrag ur laborationsrapport från mammografilaboration, Radiografisk metodik 3, Termin) Analys av resultat Studenten bygger sin kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter huvudsakligen från kurserna i radiografisk metodik. För att stödja studentens förståelse och lärande följer kursernas innehåll en logisk ordning. Inledningsvis studeras strålfysiska principer och deras tillämpning för att senare sätta stråldosen i relation till bildkvalitet. Slutligen studeras strålningens inverkan på människan. Eftersom de fysikaliska, biologiska och tekniska aspekterna samverkar med varandra inom bild- och funktionsdiagnostik så integreras dessa under kurserna för att skapa ett relevant sammanhang. Flera av dessa aspekter är integrerade i t.ex. en laborationsrapport eller studieuppgift när studenten visar de olika aspekternas inverkan på varandra. Förutom kurser i radiografisk metodik redovisar studenten kunskap om klinisk tillämpning av tekniska och fysikaliska aspekter i klinisk praxis och under seminarier vid VFU. För att stödja studenten att nå måluppfyllelse omfattar de aktuella kurserna varierade pedagogiska arbetsformer såsom laborationer, fältstudier, seminarier och praktiska moment. Ämnet som studeras sätts in ett kliniskt sammanhang för att öka insikten beträffande kunskapens betydelse för det kommande yrket som röntgensjuksköterska. Med programmets pedagogiska grundidé som utgångspunkt motiveras och utmanas studenten till ökad kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekters betydelse för bild- och funktionsdiagnostik. I programutvärdering från vårterminen 2012 svarade 95 % av studenterna att de anser sig ha kunskap om strålning och strålskydd samt strålningens biologiska effekter. Vidare svarade 83 % att de har kunskap om olika modaliteters tekniska uppbyggnad. Värdering av måluppfyllelse Baserat på att studenten visar på sambandet mellan fysikaliska, biologiska och tekniska aspekters betydelse i en klinisk kontext, med ökad komplexitet och utifrån professionsfokus, bedöms måluppfyllelsen som mycket hög. 13

14 KI:s dnr Tabell 3: Stöd för måluppfyllelse av examensmål 2 utifrån kursplanernas utvalda lärandemål, deras examinationsform och kriterier för godkänd bedömning. Mål 2: Visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik Termin/Kurs Lärandemål från kursplaner Arbetsformer Form av examination/ bedömning Kriterier för godkänd bedömning av lärandemålen/examination av lärandemålen SOLO* Termin 1/ Radiografisk metodik 1 (7,5 hp) Redogöra för den grundläggande strålningsfysiken inom diagnostisk bild och funktionsmedicin utifrån begrepp som t.ex. energi, massa, laddning och växelverkan. Översiktligt beskriva de fysikaliska och tekniska processerna i bildkedjan för en röntgenbild, från röntgenrör till monitor. Beskriva på vilket sätt fotoner dämpas i ett material samt hur aktiviteten av ett radioaktivt ämne minskar med tiden. Förklara hur inställningsparametrar som rörspänningen och rörström påverkar strålkvalitén vid röntgenundersökning. Redogöra för stråldosbegreppen absorberad dos, effektiv dos och ekvivalent dos. Beskriva digitala bilders egenskaper och uppbyggnad. Med hjälp av vetenskaplig litteratur översiktligt beskriva uppbyggnaden och användningsområde för olika radiografiska modaliteter såsom datortomografen, magnetkameran, ultraljudsutrustningen, genomlysning, mammografiapparat och gammakameran. Fältstudier, föreläsningar laborationer, seminarier praktisk metodikundervisning Skriftlig tentamen, grupparbete, laborationsrapport Bedömning utförs utifrån fastställda kriterier där studenten sammanfattningsvis ska visa på följande: Laborationsrapport - Rapporten ska följa den vetenskapliga artikelns upplägg. Resultaten ska diskuteras och jämföras med strålfysikalisk teori. Källor ska anges. Grupparbetet - Beskriva en bildgivande metod i muntlig och skriftlig form. Arbetet ska omfatta de rubriker som anges instruktionerna. Källor ska anges. Varje students bidrag/delaktighet i grupparbetet anges i separat dokument. Tentamen - studenten ska ge korrekta motiveringar och stödja sina påståenden i relevanta strålfysikaliska processer - använda korrekt terminologi 3 1

15 KI:s dnr Termin 2/ VFU 2 Motivera användningen av kilar, raster och luftgap Enkelt förklara de parametrar som påverkar bildkvalitet och stråldos Färdighetsträning, metodövningar, studieuppgifter seminarier Studieuppgift och muntlig redovisning Studieuppgift: Studenten ska kunna ge exempel på den kliniska tillämpningen av tekniska aspekter och motiverar det utifrån evidens Termin 3/ Radiografisk metodik 2 Redogöra för de tekniska och fysikaliska principerna för datortomografi, magnetisk resonanstomografi, nuklearmedicinska tekniker (PET, SPECT gammakameran) samt ultraljudsutrustning och relatera dessa till patientskydd, bildkvalité och artefakter. Förklara och diskutera faktorer i bildkedjan som påverkar bildkvalitén vid en röntgenundersökning. Förklara sambandet mellan exponeringsparametrar och typ av undersökning eller patientstorlek. Förklara hur och varför olika faktorer påverkar mängden spridd strålning och diskutera inverkan på bildkvalité och stråldoser. Beskriva hur digitala bilder är uppbyggda och förklara sambandet mellan en bilds histogram och detektordos. Relatera inställningsparametrar vid röntgen och datortomografi till en specifik undersökning och patientstorlek. Förklara centrala begrepp inom grundläggande kärnfysik som t.ex. radioaktivt sönderfall, radioaktivitet, halveringstid och laddade partiklars växelverkan. föreläsningar litteraturstudier, laborationer skriftlig tentamen, laborationsrapporter Ex. på kriterier för tentamen samt laborationsrapport: - Göra en relevant koppling mellan bildens utseende och den bakomliggande strålfysiken och/eller bildbehandlingen. - Använda korrekt terminologi i diskussioner av fysikaliska processer och i beskrivning av bilden. Motivera hur/varför/på vilket sätt en parameter påverkar stråldos. Explicit för laborationsrapport: använda korrekta vetenskapliga referenser. Visa förmåga att bedöma vilka åtgärder/ exponeringsparametrar/bildbehandling som är påverkbara av röntgensjuksköterskan. 3, 15

16 KI:s dnr Termin / Radiografisk metodik 3 resonera kring överväganden som kan uppkomma som t.ex. undersökning av kvinnor i fertil ålder, barnundersökningar, kompletterande bilder o.s.v. redogöra för olika typer av persondosimetrar samt beskriva de grundläggande principerna för gasfyllda detektorer, scintillationsdetektorer och halvledardetektorer beskriva strålnings interaktion med vävnad/dna och diskutera de faktorer som styr graden av skada. förklara begreppen absorberad dos, effektiv dos och ekvivalent dos utifrån stråltypers olika effekter på biologisk vävnad och olika cellers strålkänslighet Föreläsningar, seminarier, webbaserade aktiviteter, litteraturstudier, studiebesök Obligatoriska seminarier, enskild skriftlig tentamen. Obligatoriska seminarier: - Visa prov på att kunna motivera och reflektera över sin egen roll i optimeringsprocesser och i berättigande av olika patientfall. - Kunna navigera och sedan referera till relevanta lagar/författningar vad gäller strålskydd av patienter och personal i en klinisk kontext (patientfall). - Kunna motivera behovet av olika dosstorheter och diskutera förhållningssätt till olika patientgrupper/undersökningar (gravida, barn) utifrån cellens funktion., 5 Exempel på tentamenfråga: En gravid patient är orolig över stråldosen som förknippas med undersökningen. Vad berättar du om riskerna? Vilka faktorer påverkar riskerna för patienten och barnet? *SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) taxonomi; 1) Missar poängen, 2) Identifiera, ange, göra enkla procedurer, 3) Förklara enkelt, beskriva, lista, ) Jämföra, förklara samband, analysera, tillämpa, 5) Teoretisera, generalisera, hypotetisera, reflekter 16

17 KI:s dnr Examensmål 5 För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar. Redovisning av resultat Måluppfyllelse för mål 5, som innebär att studenten utvecklar sina färdigheter från första till sista terminen mot ökad komplexitet, redovisas i tabell. Studenten visar redan under första terminen förmåga att utföra konventionella radiologiska undersökningar genom att demonstrera projektionsradiografi på fiktiva patienter för att i nästkommande terminer utföra patientundersökningar. Under utbildningens resterande VFU påvisar studenten sina färdigheter i att självständigt planera och genomföra radiologiska undersökningar i sin helhet samt att värdera undersökningens kvalitet som diagnostiskt underlag. Vid bedömning av studentens förmåga väger de aspekter som är relaterade till patientsäkerhet, patientomvårdnad och interaktion med patient och eventuella medföljande personer lika mycket som medicintekniska aspekter vilket också framgår i bedömningsunderlagen. Studenten visar även i sin portfolio i vilken utsträckning hen anser sig har uppnått måluppfyllelse för sina personliga mål som är kopplade till respektive kursinnehåll. Exempel på kriterier i bedömningsunderlagen och för portfolio presenteras i tabell. Exempel på handledarutlåtande (VFU 6): Vid DT-placeringen har X presterar mycket bra. X visar på ett personligt och avspänt förhållande till patienter, anpassar kommunikation till situation. Hon visar förmåga beträffande förberedelser och genomförande av undersökning inkl sätta PVK och identifiera riskpatient. X strävar efter att förstå vad hon gör och reflekterar på ett moget sätt. Hon kan utföra vanligt förekommande undersökningar (behöver tryggheten men klarar själv) Hon har förståelse för vad som ska dokumenteras och kan även göra en bra presentation av undersökningarna i PACS. Har en viss utvecklingspotential gällande tvärsnittsanatomi. X uppskattas av handledare och övrig personal då hon är ansvarsfull och visar på god samarbetsförmåga. X bedöms som GODKÄND utifrån kursen fastställda kriterier (utdrag från handledarbedömning ur bedömningsformulär för VFU 6). Analys av resultat För att studenten ska nå måluppfyllelse varvas praktiska övningar och färdighetsträning med studieuppgifter och seminarier i samband med studentens VFU. Detta i syfte att stimulera till aktivt kunskapssökande, problemlösning och förankring i vetenskap och evidens samt att studenten ska erhålla en helhetsbild av undersökningar och reflektera över ett patientperspektiv. Progressionen av studentens färdigheter kan beskrivas i tre nivåer. I den första nivån ställer studenten in projektioner i enlighet med metodlitteratur. I nästa nivå är kraven att studenten ska ta hänsyn till remissinnehåll och patientens förutsättningar. I den sista nivån visar studenten självständighet genom att utföra undersökningen i sin helhet inom rimlig tidsåtgång samt värdera utförande och bildmaterial. Progressionen av studentens färdigheter och förmågor stöds av att studenten följs upp i ett och samma kliniska nätverk under hela den verksamhetsförlagda utbildningen. I nätverket samverkar ett team av kliniska handledare, kliniska adjunkter och universitetsadjunkter från såväl landstingsjukhus som privata röntgenavdelningar som stöd för studentens utveckling mot måluppfyllelse. Studenten utvecklar sina färdigheter och förmågor även genom att muntligt och skriftlig utforma strategier för måluppfyllelse som hen sedan utvärderar efter 17

18 KI:s dnr varje VFU. Detta samlar och presenterar studenten i en portfolio som används för att stödja den egna professionella utvecklingen och identifiera behovet av ytterligare kunskap. Bedömningen av studentens måluppfyllelse gällande färdigheter och förmågor säkerställs av att studenten bedöms formativt med återkopplingssamtal under VFU:n. I samband med varje verksamhetsförlagd kurs examineras studenten genom kliniska, praktiska examinationer där hen genomför patientundersökningar med efterföljande reflektion och motivering av utförandet. Studentens prestation bedöms utifrån fastställda kriterier vilka är kända för studenten redan vid kursstart. Fastställda kriterier understödjer likvärdig bedömning av studentens måluppfyllelse oberoende av i vilken klinik examinationen sker. I de senaste kursutvärderingarna för de verksamhetsförlagda kurserna 2 kan man avläsa att 100 % av studenterna uppskattar att de uppnått kursmålen vilket visas i översiktstabellen. Värdering av måluppfyllelse Måluppfyllelsen bedöms som mycket hög baserat på: - omfattande VIL med en organisation av kliniska nätverk med regelbunden återkoppling (inkl. halvtidssamtal) - studentens portfolio som stödjer dennes professionella utveckling - praktiska kliniska examinationer som bedöms utifrån fastställda kriterier i slutet av varje VFU. 18

19 KI:s dnr Tabell : Stöd för måluppfyllelse av examensmål 5 utifrån kursplanernas utvalda lärandemål, deras examinationsform och kriterier för godkänd bedömning. Mål 5: Visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar Termin/Kurs Lärandemål från kursplaner Arbetsformer Form av examination/ bedömning Kriterier för godkänd bedömning av lärandemålen/examination av lärandemålen SOLO* Termin 2/ VFU 2 utifrån remissinnehåll ställa in vanligt förekommande projektioner för röntgenundersökningar av thorax, buk och skelett informera patient och förbereda denne inför vanligt förekommande datortomografiundersökningar Färdighetsträning, metodövningar, studieuppgifter seminarier Studieuppgift, klinisk examination Bedömning genomföras utifrån kriterier vid klinisk, praktisk examination. Exempel på kriterier: inställning av projektioner efter patientens anatomi och referenspunkter i enlighet med metodlitteratur och lokal metodbok informera patient korrekt och förståeligt om undersökningsproceduren 2,3 Termin 3/ Specifik omvårdnad 2 identifiera patientens specifika omvårdnadsbehov, diskutera och värdera dessa samt relatera till interaktions- och behovsteorier relatera patientens omvårdnadsbehov till kulturella aspekter Föreläsningar, skriftliga uppgifter och seminarier blandas med grupparbete. Grupparbete, individuell skriftlig examination utifrån ett patientfall. Kriterier utifrån bedömning av examinationsuppgift: Studenten redovisar egna reflektioner med förståelse för patienten och dennes situation utifrån ett patientfall Teorier/modeller beskrivs med tydlig förankring till det aktuella patientfallet. 3, Termin 3/ VFU 3 Visa professionellt förhållningssätt vid patientkontakt, observera patientens omvårdnadsbehov och vidta åtgärder för patientens trygghet och bekvämlighet i samband med undersökningar, samt ge adekvat information till patient och anhörig Tillämpa positioneringar och metodik vid datortomografiundersökningar utifrån patientens anatomi och fysiologi och utifrån remissinnehåll Färdighetsträning, studieuppgifter, seminarier, portfolio Studieuppgift, klinisk examination Bedömning genomföras utifrån kriterier vid klinisk, praktisk examination. Exempel på kriterier: visar förståelse för patientens situation i samspel med denne observerar patientens omvårdnadsbehov och tillmötesgår dessa för att få patienten känna sig trygg och bekväm 3, 19

20 KI:s dnr Termin / VFU utgå från den enskilda patientens anatomi och förutsättningar vid inställning av radiologiska undersökningar tillämpa rätt metodik utifrån undersökningens syfte och utföra undersökningar på ett strålhygieniskt sätt och kunna motivera utförandet identifiera sådana patologiska förändringar som kräver anpassning av metod och omvårdnadsåtgärder Färdighetsträning, studieuppgifter, seminarier, portfolio Studieuppgift, klinisk examination Bedömning utifrån kriterier vid klinisk, praktisk examination. Exempel på kriterier: - utför undersökningar och tillämpar åtgärder för strålskydd och dosreducering - samtalar förståeligt med patient och ev. anhörig, förstår patientens behov av information och informerar denna så att hon/han känner sig väl omhändertagen 3, Termin 5/6 VFU 5/6 självständigt planera och utföra förekommande datortomografi- och konventionella undersökningar i sin helhet och inom rimlig tidsåtgång, samt värdera undersökningens kvalitet och göra korrigeringar vid behov Färdighetsträning, studieuppgifter, seminarier, portfolio Studieuppgift, klinisk examination Bedömning görs med hjälp av bedömningsformulär utifrån kriterier vid klinisk praktisk examination Students ska kunna utför alla moment i samband med undersökningar i ett undersökningsrum så att arbetet förs fram smidigt, inom rimlig tidsåtgång. *SOLO (Structure of the Observed Learning Outcome) taxonomi; 1) Missar poängen, 2) Identifiera, ange, göra enkla procedurer, 3) Förklara enkelt, beskriva, lista, ) Jämföra, förklara samband, analysera, tillämpa, 5) Teoretisera, generalisera, hypotetisera, reflektera 20

21 Examensmål 6 För röntgensjuksköterskeexamen ska studenten visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar. Redovisning av resultat Optimering definieras under utbildningen att genom varje undersökning erhålla bildkvalité som motsvarar kraven för att kunna ge en korrekt diagnos med en så låg patientstråldos som möjligt (Tingberg & Sjöström, 2005). Studenterna visar förmåga att medverka till att strålning ska vara optimerad genom att integrera kunskaper om stråldosreducering och bildkvalité från kurser i röntgendiagnostik, radiografisk metodik och VFU, vilket visas i tabell 5. Stöd för studentens kunskap om metoder för stråldosoptimering, återfinns även i studentens beräkning av halveringstid och dos för radionuklider i samband med studier inom nuklearmedicin. Under utbildningens inledande del visar studenten kunskaper om principer och åtgärder för att minimera stråldoser för att i termin relatera sina kliniska erfarenheter till aktuella strålskyddsföreskrifter och författningar. Utifrån inhämtad kunskap om strålskyddsföreskrifter och författningar diskuterar studenten vikten av den kliniska tillämpningen. Exempel från diskussionsforum på pingpong (T) Lagar och författningar ligger till grund för hur en verksamhet/arbetsplats ska bedrivas. Det finns föreskrifter som är bindande, vilket innebär att de måste följas av de verksamheter som berörs av föreskriftens innehåll. Till vissa av dessa föreskrifter ger myndigheten även ut allmänna råd. De är inte bindande utan fungerar som rekommendationer för hur myndigheten anser att föreskrifter och lagar bör uppfyllas. Enligt SSMFS (Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radiografering) står det vid kvalitetssäkring att alla som deltar i öppen radiografering ska bära en individuell persondosmätare. Sedan vill jag också tillägga med att det är tillståndshavaren som ska se till att alla personer som deltar i verksamheten(radiografiska) har de teoretiska och praktiska kunskaper som behövs för att arbetet ska kunna bedrivas på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Arbetstagare som deltar i öppen radiografering ska genomgå en periodiskt kommande utbildning. Det är bra eftersom var och en ska se till att de har tillräckligt med kunskap och inte bara lägga ansvaret på arbetsledaren att hålla koll på dosnivåer med mera. Dessutom ska tillståndshavaren se till att en kvalitetshandbok finns upprättad. Som omfattar utrustning, arbetsmetoder, rutiner, kontroller, risksituationer, dosövervakning, journalföring, rapportering och egna kontroller. Alla som deltar i verksamheten ska ha kännedom om innehållet. Utifrån kriterier i bedömningsunderlag demonstrerar studenterna sina praktiska kunskaper under kliniska examinationer i VFU-kurser. Studenten påvisar klinisk tillämpning av strålskyddsföreskrifter samt visar sina teoretiska kunskaper om föreskrifter och författningar och hur de sätts i klinisk praxis i verksamheten inom bild-och funktionsdiagnostik. I förekommande fall visar studenten i examensarbetet ytterligare fördjupning om strålskyddsföreskrifter, hur dessa efterföljs och relaterar studenten till aktuell forskning. Analys av resultat Relevanta lärandemål, varierade arbetsformer och examination samt kriterier för bedömning stödjer studenternas lärande för att uppnå måluppfyllelse. För att student ska kunna medverka till optimering av bestrålning tillägnar sig studenten teoretisk kunskap och förståelse för strålningens effekter under kurser i radiografisk metodik. 21

22 Genom studieuppgifter, övningar och laborationer som är relaterade till kliniskt kontext skapar studenten förståelse för optimeringsstrategier med avseende på stråldoser i förhållande till bildkvalité i hela bildframställningskedjan. Åtgärder för strålskyddsoptimering innefattar samtliga undersökningar där joniserande strålning används inklusive nuklearmedicin. Den teoretiska kunskapen ger studenten en grund för att under VFU:n visar färdigheter beträffande kliniskt praktiskt strålskydd samt att kunna motivera åtgärder utifrån strålskyddsföreskrifter. Värdering av måluppfyllelse Baserad på ovanstående redovisning inklusive tabell 5 och analys av mål 6 bedöms måluppfyllelse som mycket hög. 22

23 Tabell 5: Stöd för måluppfyllelse av examensmål 6 utifrån kursplanernas utvalda lärandemål, deras examinationsform och kriterier för godkänd bedömning. Mål 6: Visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar Termin/Kurs Lärandemål från kursplaner Arbetsformer Form av examination/ bedömning Kriterier för godkänd bedömning av lärandemålen/examination av lärandemålen SOLO* Termin 1/ VFU 1 förklara röntgenstrålningens egenskaper och principer för strålskydd Fältstudier, föreläsningar, laborationer, seminarier och metodikundervisning skriftlig tentamen Ex. tentamenfrågor: Du ska vara med vid en genomlysningsundersökning och assistera doktorn. Vilka strålskydds åtgärder bör vidtas för att minimera stråldosen till patient och medföljande? 3 Termin 1/ Radiografisk metodik 1 Ge exempel på lämpliga åtgärder för att minimera stråldoser till patienter och personal och samtidigt optimera bildens diagnostiska kvalitet inom röntgen och nuklearmedicin Föreläsningar, laboration, fältstudier Skriftlig tentamen, laboration Lab. rapport spriddstrålning: Rapporten ska följa den vetenskapliga artikelns upplägg. Arbetet ska vara saklig och möjlig att upprepa utifrån studenternas rapport. Bakgrund och syftet med laborationen ska vara klart formulerade. Resultaten ska diskuteras och jämföras med strålfysikalisk teori. Referenser anges och ska inne fatta vetenskaplig litteratur. 3 Tentamen: att studenten kan ge korrekta motiveringar och stödja sina påståenden i strålfysikaliska processer. Använder korrekt terminologi. Att svara på frågan och inte skriva allt de vet - dvs. kunna avgränsa sitt svar. 23