1 / start ht. krav på kursplaner. riktlinjer för hösten programmet. a hur ansvar för

Transkript

1 Lärarutbildningsnämnden Dnr G2011/58 1 /12 Riktlinjer för utformning av kurser och kursplaner inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Riktlinjerna gäller för samtliga nyinrättadee lärarprogram vid Göteborgs universitet med start ht 11. Riktlinjerna i denna textt ersätter UFL:s/LUN:s tidigare riktlinjer avseende kurs- och kursplaneutformning inom lärarutbildningen. Riktlinjerna kommer att utvecklas ytterligare i enlighet med: Göteborgs universitets riktlinjer för kursplaner. Ny universitetsgemensam kursplanemall förväntas fastställas under vårenn Lärarutbildningsnämndenn har beslutat att kursplaneriktlinjer för kurser inom lärarutbildningen i största möjliga mån ska s följa Göteborgs universitets kursplanemall. Lärarutbildningsnämnden tar ställning tilll om det som tillägg till universitetets kursplanemall ska ställas Lärarutbildningsspecifika krav på kursplaner. riktlinjer för verksamhetsförlagdd utbildning (VFU) som s Lärarutbildningsnämnden kommer att fastställa juni riktlinjer för examensarbeten som Lärarutbildningsnämnden kommerr att fastställa under hösten den nya besluts- och delegationsordning samt riktlinjer för kvalitetsarbete inom Lärarutbildningsnämndens ansvarsområde som kommer att fastställass under Arbetsordning vem gör vad? Att säkra examensmålen Det åligger kursansvariga institutioner att utveckla kurser inom lärarprogrammen med utgångspunkt i examensordningen för respektive program samt i relation r till Högskolelagens målformuleringar samt att skapa förutsättningar så att studentens utveckling mot examensmålen stöds. Programrådet fungerar som samverkansforum för kursansvariga institutioner inom programmet. Programrådet harr i uppgift att samordna kursansvariga institutioners arbete med innehållsutveckling så att examensmålen för respektivee program uppnås. LUNN har programansvar och ett övergripande kvalitetsansvar för lärarprogrammen. LUN kommer k att följa upp attt respektive programs innehåll täcker examensmålen för programmet. Ett verktyg för planering och uppföljning av programmet utgörs av a examensmålsmatris för respektive program. Examensmålsmatrisenn ska användas för att dokumentera a hur ansvar för Lärarutbildningsnämnden Föreningsgatan 20, Box 100, Göteborg , (fax) info@lun.gu.se

2 2 / 12 examensmålen fördelas mellan kurser. Examensmålsmatriser för de olika lärarprogrammen återfinns på: För mer information om utgångspunkter för utveckling av innehållet i programmen, se bilaga 1 Generella utgångspunkter för lärarprogrammen, bilaga 2 Generella principer för progression samt bilaga 3 Skolstyrdokument av relevans för lärarutbildningen. Utbildningsplan och studiegång Utbildningsplan och studiegång fastställs av Lärarutbildningsnämnden. Ärenden om förändringar i utbildningsplan respektive studiegång bereds av programråd i samverkan med Lärarutbildningsnämnden och dess kansli. Aktuella utbildningsplaner och studiegångar återfinns på: Förskollärarprogrammet: Grundlärarprogrammet: Yrkeslärarprogrammet: Ämneslärarprogrammet: Utformning av kurs och kursplan Ansvar för kursens och kursplaners innehåll och kvalitet ingår i det uppdrag som getts till kursansvarig institution. Kursplaner fastställs av fakultetsnämnden inom det fakultetsnämndsområde som kursansvarig institution tillhör. Kursplan ska vara fastställd senast 3 veckor innan kursstart, då hinner kursplanen etableras i LADOK så att kursplanen är tillgänglig för studenterna senast två veckor före kursstart. Det ska finnas en inre logik i varje kurs så att kursens undervisningsformer och examinationer stödjer studentens utveckling mot kursens lärandemål. I bilaga 4 återfinns en sammanställning om lärcentrerad undervisning. En kursmatris kan utgöra stöd för planering och uppföljning av kurs. Kursmatris återfinns på: Lärarutbildningsnämnden kommer att fastställa riktlinjer för VFU-kurser samt examensarbeteskurser. I övrigt planerar Lärarutbildningsnämnden inte i nuläget att fastställa riktlinjer för innehåll och utformning av kurser inom programmen. Lärarutbildningsnämnden kommer att följa upp att innehållet i alla lärarprogrammens alla kurser sammantaget leder till att respektive programs examensmål uppnås. Det är kursansvariga institutioners ansvar att bestämma hur examensmålen uppnås. Två specifika områden har hittills av nämnden lyfts fram som områden som särskilt behöver uppmärksammas av kursansvariga och samordnas i programråden: kommunikativ kompetens samt IKT-kompetens. Vad gäller kommunikativ kompetens anger Lärarutbildningsnämnden en generell riktlinje att det ska finnas en tydlig progression för kommunikativ kompetens inom programmen. Det ska finnas lärandemål och examinationer gällande muntlig och skriftlig kommunikativ kompetens på kurser tidigt i programmet samt med progression under programmet. Vad gäller IKT-kompetens har nämnden utarbetat ett särskilt vägledningsdokument (dnr G 2011/146) som bl.a. innehåller förslag på lärandemål som rör IKT och digital kompetens. Vägledningen finns tillgänglig på LUN:s webbplats för kurs- och programutveckling:

3 3 / 12 Utbildningar inom IKT-området kommer under hösten 2011 att erbjudas via Kompetensutveckling inom lärarprogrammen, information om detta återfins på: Program och kurser i GUL LUN lägger upp en grovstruktur för programmen i GUL. Det kommer att finnas en samlingsaktivitet per program. Därefter följer den upplagda strukturen i GUL programmens inriktningar och terminer. Kursplanemodulen i Gubas Hitta till kursplanemodulen i Gubas: Lärarutbildningens kursplaner ska arbetas fram i kursplanemodulen i Gubas. Denna nås via Medarbetarportalen >Verktyg >Utbildningsdatabasen Gubas >Knappen: Till kursplanemodulen. Man loggar in till kursplanemodulen med sitt x-konto. Användarhandledning: På sidan med information om Kursplanemodulen i Gubas finns en GU-gemensam användarhandledning Användarhandledning skapa kursplaner. Kursdatabas LUN har upprättat en kursdatabas med uppgifter om lärarprogrammens kurser, där återfinns den information som lärarutbildningsnämnden fastställt för resp kurs. I databasen kommer information om lärarutbildningens kurser att läggas in löpande, dvs innehållet i kursdatabasen kommer att uppdateras. Lärarutbildningens kursdatabas för kurser på program med start HT 11 återfinns på: Kursplanernas innehåll En del uppgifter som ska anges i kursplan följer av lärarutbildningsnämndens beslut, dessa finns angivna i kursdatabasen, andra uppgifter bestäms av kursansvarig institution. Nedan ges en kort beskrivning av den information som ska anges under respektive rubrik i kursplanemodulen. Inledande del i kursplanemodulen Huvudområde. Kursens huvudområde. Det första huvudområdet som anges i kursplanen utgörs av kursens ev koppling till programmets huvudområde (se LUNs kursdatabas). Programmens huvudområden är beslutade av Lärarutbildningsnämnden. LUN har kontakter med Ladokenheten, som etablerar kurserna i Ladok samt gör huvudområdena tillgängliga i Gubas kursplanemodul. Kursansvarig institution kan välja att ange ytterligare ett huvudområde för en enskild kurs. Fördjupning, kursens nivå finns angiven i LUNs kursdatabas, i kursplanemodulen väljs nivå i en rullista. Kursens namn. Förslag på namn finns angivet i LUNs kursdatabas. Anledningen till detta är att LUN gärna ser att kursnamn inom lärarprogrammen följer samma struktur, samt för att underlätta igenkänningen av kurser mellan olika program. Om kursansvarig institution önskar ett

4 4 / 12 annat namn, kontakta Tove Westerberg (tove.westerberg@gu.se). Observera att man inte kan göra ändringar av namn på fastställda kursplaner, även små ändringar av kursnamn, t ex tillägg eller borttagande av enstaka ord innebär att kurskoden måste ändras. Högskolepoäng. Lärarutbildningsnämnden har enbart beslutat om UK resp VFU-kursernas omfattning (se LUNs kursdatabas). Övriga kursers omfattning avgörs av kursansvarig institution, under förutsättning att kursernas omfattning överensstämmer med beslutad studiegång. Institution i LADOK. Kursansvarig institution fastställs av Lärarutbildningsnämnden (se LUNs kursdatabas). Ansvarig nämnd. I enlighet med universitetsstyrelsens beslut fastställs kursplan inom yrkeslärarprogrammet, förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet och ämneslärarprogrammet av den fakultetsnämnd till vilkens ansvarsområde kursansvarig institution hör. Fastställandet kan delegeras till kursansvarig institution. Nedan kommenteras ett urval av poster under respektive flik i Gubas kursplanemodul. Kursiverade texter är förslag på skrivningar som kan användas. Understrukna texter ska användas. För information om övriga poster hänvisas till Användarhandledning Kursplanemodul i GUBAS. Flikar i kursplanemodulen Förkunskapskrav Man får inte ange områdesbehörighet och liknande krav på genomgångna gymnasiekurser. Student som kommit in på programmet är behörig till samtliga kurser som ingår i dennes kombination. Under Andra förkunskapskrav, ska i fri text anges de kursspecifika förkunskapskrav som gäller. Riktlinjer gällande förkunskapskrav för verksamhetsförlagd utbildning kommer att fastställas av Lärarutbildningsnämnden. Nedan ges förslag till generella skrivningar för förkunskapskrav. Kursansvarig institution avgör i samråd med programrådet om kraven ska skärpas och preciseras. Därutöver gäller också att studenten efter sitt första år på programmet inte får ha underkänt i en större omfattning än 15 hp för tillträde till nästa kurs. Studenten får därefter totalt sett inte ha underkänt i en större omfattning än 30 hp för tillträde till nästa kurs. För student i program där examen avläggs på avancerad nivå, får studenten vid övergång från grundnivå till avancerad nivå inte ha underkänt i en större omfattning än 15 hp. Dessa 15 hp får normalt sett inte utgöras av kursen Examensarbete 1 (motsvarande). Kursens innehåll

5 5 / 12 Ange det huvudsakliga innehållet i kursen, max tecken. Om kursen är indelad i en eller flera delkurser, anges delkursernas benämning, innehåll och omfattning i högskolepoäng. Delkursernas benämning skall anges på svenska och engelska. Kursens mål Kursens mål ska uttryckas i termer av förväntade studieresultat med avseende på vad som ska uppnås för godkänt betyg på kursen. Texten ska inledas med följande: Efter avslutad kurs ska studenten kunna Målen ska utformas med hänsyn till kursens relation till föregående och efterföljande kurser och i relation till målen för examen (se SFS 2006:1053 examensordningen, bilaga 2). Målen ska enligt Göteborgs universitets kursplanemall preciseras under följande rubriker: 1. Kunskap och förståelse, 2. Färdighet och förmåga, 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. För kurser inom lärarutbildningen har Lärarutbildningsnämnden beslutat att lärandemål i kurs kan skrivas integrerat utan krav på att målen ska delas upp under ovanstående tre rubriker. Kursens mål ska vara uttryckta i progression, d.v.s. grad av fördjupning inom och mellan nivåer. Litteratur I kursplanen ska ingå en litteraturlista och det är lämpligt att litteraturlistan upprättas som en bilaga till kursplanen då den vanligtvis är föremål för återkommande revideringar. Ange även ungefärligt sidantal. I förekommande fall ange även andra läromedel. Former för bedömning Tillämpade former för undervisning ska anges. Där ska ev obligatoriska moment med krav på närvaro för godkänd kurs anges. Ange formerna för att bedöma studenternas prestationer samt eventuella obligatoriska moment med krav på närvaro för godkänd kurs. Ange vilken/vilka examinationsformer som används i kursen, vilka moment som eventuellt ingår i examinationen, om examinationen är muntlig/skriftlig, om examinationen sker i form av salstentamen/hemtentamen, om examinationen sker enskilt/i grupp, om hur förnyad tentamen vid eventuell frånvaro vid hel/delar av examination ska genomföras. Det ska så långt det är möjligt framgå hur många högskolepoäng som examineras vid varje examinationstillfälle. Ange följande: Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och ska vara skriftlig. Ange i förekommande fall i vad mån prov- och praktiktillfällen är begränsade. Antal provtillfällen får begränsas till fem tillfällen och antalet praktiktillfällen får begränsas till två tillfällen. Riktlinjer för antalet provtillfällen för verksamhetsförlagd utbildning är ännu ej fastställda.

6 6 / 12 Ange följande: I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt från kursens tidigare uppläggning. Betyg Tillämpad betygsskala. Ange kursens betygsskala genom att välja Underkänd, Godkänd, Väl godkänd (UV) från listan. Annan betygsskala förutsätter beviljad dispens. (Beslut om betygsskala delegerat till fakultetsnämnd enligt Göteborgs universitets beslutsordning fastställd ). Betygsättning hel kurs. Ange i fritext vad som utgör grund för betyg på hel kurs. Ange vad som krävs för att examineras med Godkänd/Väl godkänd på hel kurs, t ex om en sammanvägning sker av olika delkurser eller om någon annan viktning används. Betygskriterier, bedömningsvillkor och övriga villkor i samband med examination ska vara klart angivna på förhand, i enlighet med Göteborgs universitets Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet. Detta kan anges i kursplan eller i annat kursdokument som studenten ska ha tillgång till senast i samband med kursstart. ECTS. i vilken mån det ges möjlighet att överföra betyget till ECTS-skalan samt förutsättningar för detta. Fri text. Tillämpning av ECTS-skalan för betyg se Rektors beslut , dnr G /07. Kursvärdering Studenten ges möjlighet att göra skriftlig utvärdering av varje kurs. Resultat från kursvärdering meddelas studentgruppen på den aktuella kursen samt för nästa studentgrupp som läser kursen. Övrigt I kursplanemodulen saknas för närvarande ett fält för att foga in information om medverkande institution(er). Information om medverkande institutioner skrivs tills vidare in under fliken/rubriken Övrigt (se LUNs kursdatabas). Ange övriga krav, förutsättningar och villkor, som inte tidigare nämnts. Som exempel kan nämnas om delkurs medför utlandsvistelse, om i kursen ingår för studenterna kostsamma delkurser eller moment. Ange om undervisningsspråket är annat språk än svenska. Allmänna uppgifter SCB-ämnesgrupp. (se LUNs kursdatabas) Utbildningsområde. Utbildningsområde kurser inom lärarprogrammen är fastställda av Lärarutbildningsnämnden (se LUNs kursdatabas).

7 7 / 12 Formella uppgifter Förslag till kurskod ska anges, man kan alltså inte ange kurskod innan kursplanen är fastställd. Kurskoder för kurser inom lärarprogrammen fastställs av Lärarutbildningsnämnden (se LUNs kursdatabas) Nivå. Ange kursens nivå (grundnivå/avancerad nivå) (se LUNs kursdatabas) Information om respektive kurs nivå framgår av utbildningsplanen för respektive lärarprogram. Kurser inom Yrkeslärarprogrammet och Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshemmen är enbart på grundnivå. Övriga program innehåller kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå.

8 8 / 12 Bilaga 1 Generella utgångspunkter för lärarprogrammen Högskolereformen 2007 lärcentrerad undervisningsplanering Högskolereformen 2007 inledde Bolognaprocessen och medförde en ny utbildnings- och examensstruktur med reviderad Högskolelag och Högskoleförordning. Det innebar en övergång till ett lärandemålsstyrt system med ett pedagogiskt synsätt som utgår från vad en student ska kunna efter genomgången kurs/utbildningsprogram. I ett lärandemålsstyrt system är kompetenser och resultat av lärande i fokus. Bolognaprocessens konsekvens är ett resultatorienterat synsätt på undervisning och lärande. Resultat handlar om måluppfyllelse, det vill säga att studenterna når examensmålen för utbildningen i sin helhet samt når lärandemålen för var enskild kurs. Lärcentrerad undervisningsplanering uttrycker det pedagogiska förhållningssätt som är följden av ett lärandemålsstyrt system och innebär ett särskilt sätt att organisera och planera kurser/utbildningsprogram. Syftet är att skapa en struktur och ett tydligt samband mellan kursens lärandemål, undervisningsformer, examinationsformer och bedömningskriterier. Kursplanen ska vara ett levande dokument och ses som både juridiskt bindande och som ett pedagogiskt verktyg. Kursernas lärandemål ska utgå från examensmålen, vara konkreta och examinerbara. I bilaga 1 återfinns anvisningar för utformning av utbildning i detta system. Högskolelagen och högskoleförordningen Lärarutbildningen vilar, liksom all högre utbildning, på Högskolelagen. Där återfinns mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (1 kap, 8 9). Det handlar bland annat om utveckla kompetenser såsom förmågan att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, förmågan att integrera och använda kunskaper och förmågan att hantera komplexa situationer. Progressionen mellan olika nivåer uttrycks i termer av ökande grad av självständighet. Lärarexamen avläggs antingen på grundnivå eller på avancerad nivå. Lärarutbildningsnämnden har fastställt en struktur som utgår från kraven i examensbeskrivningarna för generell examen. Besluten rör än så länge omfattningen poäng på avancerad nivå, andelen inom programmets huvudområde och omfattningen examensarbete i poäng räknat. En närmare presentation av den strukturen återfinns i bilaga 4. Lärarutbildningsnämnden har ännu inte fastställt de riktlinjer gällande innehållsliga konsekvenser av att lärarexamen avläggs på endera nivån. Nämndens fortsatta arbete kommer att utgå från följande frågeställningar: Hur relaterar examensmålen för respektive lärarexamen till Högskolelagens mål för utbildning och målen för generell examen på olika nivåer? Ur vilket innehåll i examensmålen för lärarexamen på avancerad nivå genereras programkurser på avancerad nivå? Vilka kurser inom respektive program och nivå ska tillhöra huvudområdet och på vilken grad av fördjupning inom respektive nivå? Högskoleförordningens examensordning Examensordningen är en given utgångspunkt för utformningen av programmets kurser. Examensordningen för respektive lärarexamen anger ett antal studieområden och ett antal mål som studenten ska uppnå för den lärarexamen programmet gäller. Kurserna inom programmet ska sammantaget stödja studentens utveckling mot examensmålen. Examensordningen och skolverksamheterna

9 9 / 12 Det övergripande målet i examensordningen för varje lärarexamen är att studenten för examen ska visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som [lärare] i den verksamhet som utbildningen avser. Det betyder bland annat att styrdokumenten för respektive skolform är givna utgångspunkter för utformningen av programmets kurser. Centrala styrdokument är Skollagen (SFS 2010:800), läroplan för respektive skolform, programmål och ämnesplaner för gymnasieskolan, Grundskoleförordningen (SFS 1994:1194), samt Gymnasieförordning (SFS 2010:2039). En sammanställning i tabellformat återfinns i bilaga 3. Lärarutbildningsnämndens kvalitetsarbete I arbetet med att utveckla kurser och kursplaner inom de nya lärarprogrammen ska hänsyn tas till Högskoleverkets bedömargruppers kommentarer till de kursplaner som ingick i Göteborgs universitets ansökan om examensrätter. För det långsiktiga kvalitetsarbetet inom lärarprogrammen är det nya system för kvalitetsutvärdering som Högskoleverket arbetar enligt sedan 2011 en faktor att ta hänsyn till. I detta bedömningssystem ligger fokus på utbildningens resultat, särskilt examensarbetet, vilket dels ses som en indikator på hur väl studenten nått programmets mål, och dels som en nyckel till hur väl utbildningens olika delar stött studentens utveckling mot målen. Det universitetsgemensamma kvalitetsuppföljningsverktyget BLUE utgör en grund för Lärarutbildningsnämndens uppbyggnad av det systematiska kvalitetsarbetet för de nya lärarprogrammen.

10 10 / 12 Bilaga 2 Generella principer för progression En given förutsättning för att studenten ska ges en möjlighet att nå examensordningens mål är att kurserna var för sig och tillsammans stödjer studentens utveckling. I nedanstående punkter har Lärarutbildningsnämnden fastställt ett ramverk för programutformning: (1) studenterna under loppet av utbildningen måste erbjudas möjlighet att nå varje enskilt mål så att hon/han utvecklar en förmåga till självständighet för varje enskildhet. (2) vissa kurser ges ett större ansvar för vissa mål. (3) vissa studieområden ges ett större ansvar för vissa mål, eller typer av mål (t ex VFUkurser, utbildningsvetenskapliga kärnkurser). (4) kurser delar ansvar för vissa mål, så att studentens kunskapsutveckling sker gradvis under loppet av flera kurser, kanske över flera studieområden, under loppet av olika terminer eller faser i programmet. (5) det behöver finnas en intern progression mellan kunskapsformerna (exempelvis vilar ofta värderingsförmåga och förhållningssätt på både kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga). Denna ska vara explicit framskriven i målen för respektive kurs. Det finns två övergripande principer för utformningen av progression över programmet: (1) Kurser sent i ett program har ett större ansvar för att stödja studentens lärande avseende hela eller stora delar av (enskilda eller grupper av) mål, än kurser tidigt i program. (2) Kurser sent i ett program har ett större ansvar för att stödja studentens integrering av olika (enskilda eller grupper av) mål och kunskapsformer än kurser tidigt i program. Dessa två principer utgör en flexibel grund för arbetet med progression inom respektive lärarprogram. Detta betyder att kursernas inbördes ordning spelar stor roll för utformningen av den enskilda kursen/kursplanen och varje kurs genereras bland annat utifrån följande frågor: (1) På vilket sätt vilar kursen på innehållet i tidigare kurser inom programmet? (2) Hur stödjer kursen de krav som ställs upp i kurser senare i programmet? Den inbördes ordningen mellan lärarprogrammens kurser fastställs av Lärarutbildningsnämnden i studiegången för respektive program.

11 11 / 12 Bilaga 3. Skolstyrdokument av relevans för lärarutbildningen Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Yrkeslärarexamen Skollagen SFS (2010:800) Skollagen SFS (2010:800) Skollagen SFS (2010:800) Skollagen SFS (2010:800) Läroplan för förskolan (Lpfö 98, rev. 2010) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) Grundskoleförordningen (SFS 1994:1194) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) Grundskoleförordningen (SFS 1994:1194) Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) Gymnasieförordning (SFS 2010:2039) Programmål och ämnesplaner för gymnasieskolan (se Gymnasieförordning (SFS 2010:2039) Programmål och ämnesplaner för gymnasieskolan (se

12 12 / 12 Bilaga 4. Anvisningar Lärcentrerad undervisningsplanering Bolognaprocessens pedagogiska modell, Constructive Alignment förordar en samstämmighet mellan lärandemål, undervisningsform/läraktivitet och examination/ bedömning. Constructive syftar på studenten som aktivt skapar ett meningsfullt lärande och Alignment uttrycker ett logiskt samband som aktiveras när lärandemål/ undervisning/examination fungerar integrerat. Det ska finnas en direkt koppling mellan lärandemål och examinationsform. Examinationsformerna är en viktig del för att styra mot ett djupinriktat lärande som bygger på reflektion och förståelse av sammanhang och helheter. Examinationen ska vara en del av lärandeprocessen. Bedömningskriterierna är ett kraftfullt verktyg för att stödja studenternas förståelse för hur lärandemålen kan uppnås. Det studentcentrerade synsättet på lärande är avsett att underlätta och förbättra kvaliteten på studenternas prestationer. Målet är att stödja studenten att successivt utveckla sin förmåga till reflektion för att nå ett kvalitativt förståelseinriktat djupinriktat lärande. Constructive Alignment lärcentrerad undervisningsplanering - planering och organisering av undervisningen, aligned teaching - syftar mot att uppnå ett förståelseinriktat lärande (djupinlärning) - examination och bedömningskriterier styr studentens lärande och val av lärandestrategi Examinationen - måluppfyllelse av lärandemålen - grund för kvalitetssäkring av kurs/program - ses som ett lärandemoment - underlag för återkoppling till studenten - underlag för läraren - utforma kvalificerade examinationer som stödjer en förståelseinriktad pedagogik Lärandemål - studentens lärande i centrum - ska vara konkreta och examinerbara - anger kompetens som förväntas efter genomgången kurs - anger vad som förväntas för betyg godkänd - ska bestå av aktiva verb, där verben redogöra för, identifiera, beskriva signalerar krav på grundläggande kunskap och förståelse, medan verb som analysera, problematisera, tillämpa, argumentera signalerar krav på fördjupad kunskap och färdighet. Bedömningskriterier - ska finnas för examinationer i kurs kopplat till betygen Godkänd/Väl Godkänd. - ökar rättssäkerhet vid bedömning - ger stöd för återkoppling - bedömningskriterierna styr val av lärandestrategi - ger underlag till utveckling av själv- och kamratbedömning.