Scouthajk februari 2010

Transkript

1 Scouthajk februari 2010 Detta är en rapport både från planeringen och genomförandet av hajken. En vanlig hajk men ändå ganska ovanlig. Vårterminen är igång och allt flyter på. Terminens målsättning är att få scouterna att ta mer ansvar och ta del i planeringsarbetet. Flera av dem kommer snart att lämna Äventyrarna och gå upp som Utmanare (där det krävs att man själv planerar allt) Redan i slutet av januari hade vi vårt första möte då vi ledare informerade scouterna om att hajken var på gång. Vi ville att alla skulle välja ett ansvarsområde. Matansvariga Materialansvariga Håll kollare - planerare Vi ledare hade före mötet gjort en grovplanering som var till lite hjälp. Vårt mål är att få scouterna att tänka vi använder ofta tabeller för allt. Skriver upp mattillfällena och skriver in vad som ska handlas till varje mål. Materiallistan ska vara kopplad till vad man ska äta och vad man ska göra. Med en loggbok har vi följt arbetet och hajkens genomförande. Scouterna ska efter hajken utvärdera och tänka tillbaka. 3-års Äventyrscouter börjar sin hajk på fredagskvällen och 1+2-års börjar sin hajk på lördagsmorgon. Detta har vi ledare valt eftersom 3-års Äventyrscouter snart kommer att vara våra vanliga hajkkompisar. Vi vill visa för dem vad vi gör när vi stora är på hajk. Då alla måste ta ansvar och ingen ledare finns som säjer vad som ska göras. Det är 3 års skillnad mellan de yngsta och äldsta Äventyrsscouterna, till detta är det också en mycket stor skillnad i mognad. Det är inte alltid som åldern är det som visar om man kan ta ansvar och förstår vad det innebär att hjälpas åt. Loggbok Onsdagen den 10/2 Snabbt delas scouterna in i sina arbetspatruller (efter eget önskemål). Håll-kollarna- Joel och Carolin satte sig med kartor och texter. De skulle ta reda på avstånd, planera tider för alla samlingar, planera vilka bilar (föräldrar och ledare) som kunde köra till och från hajken. Vandring i nationalpark, vad innebär det. Vad får man göra och vad för man inte göra. Deras uppgift var också att välja lämpliga vandringsvägar, tänka till var och när det var lämpligt med lunch etc. Håll-kollarana förflyttade sig till lugnare ställe, fattade tag i papper och penna sedan gick de in för denna uppgift med stor energi och vi känner att vi tryggt kan lämna den delen av planeringen till

2 dem. Massor av planering, tankar och tider redovisades för alla i slutet av mötet. Materialnissarna. Felix tog på sig ledar rollen. Han tog tag i stora blädderblocket och började spåna vad ska vi ha med. Vindskydd, pressning båda eller bara det ena, hur många... oj så många svåra beslut. Spännande att se att gruppen tänkte. Trangiakök, ja klart det ska med, men hur många. Något att röra med, träslev. Yxa och såg, återigen beslut om antal. Andy fanns beredd nere i förrådet. Materialnissarna kom med en stor lapp (skriven på blädderblocket), men ganska få önskemål på saker som skulle med. Hela rekmötet var till för att träna planering, Andy gav lite tips på vad som borde följa med. Efter en hel del tillägg var snart materialpackningen fixad. Tror och vet att gänget kommer att tänka lite mer nästa gång. Materialnissarna fick en extrauppgift i köket. Taccos (köttfärsen) till kvällsmaten på lördagen skulle stekas och negerbullar (för extramys på mötet) skulle fixas. Martin tog tag i stora stekspaden och fick fart på köksarbetet. En del av scouterna behöver verkligen öva på att vara i köket. Föräldrar!!, gör inte allt hemma. Låt barnen hjälpa till. Några av scouterna hade aldrig stekt köttfärs, kunde knappt sätta på spisen. Att diska och plocka undan är en mycket svår uppgift för en del. Matgruppen började sin planering med att diskutera vad som var lätt, gott och nyttigt att äta på hajk. Detta var en grupp som säkert hjälper till mycket hemma. Alice kom fram till att grisfötter kanske inte passade. Allt skulle kunna lagas på trangiakök. Gruppen funderade lite på allergier, roligast om alla kan äta samma sak. Som matansvarig är det viktigt att alltid se till att alla kan äta något. Taccos på lördagskvällen fanns redan på planeringen och köttfärsen var redan inhandlad. Lunchen på lördagen skulle gå snabbt att laga, då var man jätte hungrig. Snabbmakaroner blev ett givet svar. Vi ledare fick scouterna att fundera på vad man behöver för att orka lite extra. Kanske fullkornsmakaroner var ett bättre val. Till frukost köptes ett bröd som var lite grövre. Efter en del funderingar gav sig gänget av till Willys. Anton AA hoppade upp i kundvagnen och Emma blev hans chaufför. Med listan i högsta hugg gav de sig ut bland hyllorna. Hur många blir vi och hur mycket äter man av varje sak. 20 brödskivor i varje bröd och det bör finnas 3 mackor till alla, hur många bröd behövs då? Ganska spännande när scouterna diskuterade liten fika, resultatet blev frukt istället för kex. Alice måste öva på multiplikationstabellen. Det är inte lätt att räkna antal taccobröd när inte fingrarna räcker till. Det ska bli spännande att se gänget äta chokladpudding, efter kontroll i matkassarna finns det 80 portioner kanske en liten felberäkning Lite tidspressade var gruppen eftersom återsamlingen i scouthuset var kl Alltså skulle handlingen ta max 40 minuter. Stoppuret på mobilen var satt och matgruppen stod utanför kassorna efter 36 minuter. Kanske en lite dyr handlingstur, men det är inte så lätt första gången. Strax efter åtta samlades alla i stora salen och gick igenom planeringen. Scouterna som kommer på lördagen fick material som de ska packa ner i ryggsäcken. Gänget som kommer ut på fredagen skulle få sitt material vid starten. Alla fick information om vad man ska packa. Ulrika sa att man inte behövde ha så mycket kläder mer än de man skulle gå i, men att man skulle ha många, många raggsockor. Vattenflaska minst en liter, toapapper, ficklampa egna matsaker, termobyxor och naturligtvis sovsäck och liggunderlag. I allas ryggsäckar skulle det finnas plats för gemensam packning och mat. Viktigt var det att alla skulle packa sina ryggsäckar själva. Mammor och pappor vill gärna stoppa ner en massa extra saker, men det är inte de som ska orka bära ryggsäcken sedan. För att sammanfatta rekmötet så gick det jättebra. De flesta tog ett stort ansvar för sitt område. De flesta var kloka och hjälpsamma. Förhoppningsvis har alla fått lite mer erfarenhet av planering inför hajk. Några scouter tar inte lika mycket ansvar, men vi hoppas att de lär sig. Det är ofta så att när de ser andra göra saker så lär man sig av det

3 Fredag 12/2 Kl samlades 8 glada scouter. Packning från huset bars ut till bilarna. Maten var redan inpackad så allt gick snabbt. Ulrika hade en mycket viktig information. From nu till 9.30 lördag morgon (då de andra Äventyrsscouterna anlände till hajken) fanns inga ledare, alla scouter, stora och små var deltagare i en och samma patrull. Alla skulle ta lika mycket ansvar och vara delaktiga och tänka till. 40 minuters bilfärd på ganska snöiga vägar, sista biten var riktigt snöig. Nästan framme, sista biten var inte plogad utan bilarna fick parkeras på övre parkeringen. Mörkt, var skulle vi sova. Hur hittar man. Ryggsäckarna upp på ryggarna och material och matpackningen placerades på pulkor. Sedan var det bara att plumsa fram i den djupa snön. Efter en stunds jobb, många skratt och en del svettdroppar kom alla fram till vindskyddet. Teo och Tess blev nog tröttast för de behövde vila en stund. Mive, Danne och Ulrika började direkt jobba, när det började talas om eld blev det fart på Martin, Felix och Anton. Mat, mums, gott, grillat kött och stekta pommes - supergott. Någon liten bit kött blev lite bränd men det mesta klarade sig. En otroligt skön, skattande och mysig kväll då gamla Utmanare och de äldsta Äventyrarna lärde känna varandra lite mer. Felix satt och klinkade på gitarren. Lite spöklikt var det. Konstiga burkar och flaskor med okänt innehåll fanns på olika ställen. Under vindskyddet fanns en konstig pressning och kanske ett lik?? Fantasin kan skena iväg när man sover i ett mörkt vindskydd. Tre supergalna eldare finns i Miatorpsscoutkår och just denna kväll fanns de vid vindskyddet i Klåveröd. Det var ingen fara med kylan för elden värmde upp hela skogen. Kvällen avslutades när alla kröp ner i sina sovsäckar. Lördag13/2. Tänk så skönt det vore att få ligga kvar i sovsäcken, men tyvärr måste alla upp. Snabbt packades allt ihop och material och packning drogs på pulkorna tillbaka till parkeringen. Där blev det frukost och lite vila inför starten av hajken. Klockan 9.30 samlades hela Äventyrsgänget för att gemensamt vandra längs Dejebäcken bort till Skäralid. Underbart vinterväder med massor av snö, under natten hade det kommit ca 10 cm nysnö. Denna vandring blev en extra utmaning eftersom det var mycket snö att plumsa genom. Ulrika och Mive gav sig iväg 15 minuter före, de fick spåra Tess och Danne försökte förmå de ivriga Äventyrsscouterna att ta det lite lugnt. De ville hela tiden bara komma iväg. Joel och Carolin som under planeringsmötet hade fått koll på karta, vandringsväg och avstånd blev gruppens vägvisare. Hela gruppen kämpade tillsammans, för en del var detta en stor utmaning. Kanske några ryggsäckar var lite för tunga. Ulrika hade informerat scouterna om att inte packa för mycket under en hajk. Tror att en del kommer att packa annorlunda nästa gång. Det är roligt att se hur patrullen hjälps åt. Tillsammans tog de sig fram de 4 km till målet för lunchen. Trötta men vid gott mod överlevde de den sista superbranta backen upp till Liagården.

4 Skönt att vila och ta en lång lunchpaus. Maten, Falukorv och makaroner lagade scouterna i sina patruller, dock med lite olika recept. Rå falukorv med makaroner eller stekt falukorv med makaroner, undrar vilket som smakade bäst? Märks att scouterna är olika vana att hjälpa till, en del tar tag i uppgifter direkt, vissa vill helst bli uppassade. En del av scouterna hade nog gärna stannat där resten av dagen, men är man på hajk så är man. Lite tjat om att diska och att packa ner allt, sedan var det bara att sätta ryggsäcken på ryggen igen. Skönt, nu var det nerför, men lika mycket snö.. eller kanske ännu mer. 2 km vandring, sedan kom scouterna fram till Killahuset. Ett hus mitt i naturreservatet som skulle tjänstgöra som övernattningsplats, ett fint gamalt torp utan bekvämligheter. Huset har ingen ström och ingen värme mer än en kamin. För att besöka toaletten fick man gå ut på gården och till utedassen. Alla förstod detta utom Felix och Martin, de använde fönstret istället (fråga så förklarar de säkert). Ganska kul med huset för det finns inte en enda rät vinkel, alla väggar och tak lutar åt olika håll. Lite lyx för att var på hajk fann scouterna när de tagit av sina skor och jackor. Varm choklad och rulltårta fanns framdukat. Ett par timmars slapp och mys sedan var det dags för en utomhusövning. Bu, varför måste vi gå ut, vill inte.. men när alla väl var ute och de insåg att det var pulkaåkning som gällde var det helt andra miner. Anders, Lena, Tess och Danne hade varit ute och förberett en galen skogsbana. Det var mycket snö så det var inte lätt att ta sig fram. Många vilda, galna glada skratt hördes från backen.

5 De som inte ramlade av pulkorna själva såg Ulrika till att de ändå blev till små snömonster. Efter massor av snölek började de flesta bli hungriga. Tillbaka till stugan och matlagning. Patrullvis hackades grönsaker och på trangiaköken värmdes den färdigstekta tacosen. Kaminen blev en bra värmekälla för bröden. Dagens aktiviteter hade gjort av med massor av energi, oj vad alla åt proppmätta drog sig Äventyrsscouterna åter upp till sitt egna loft. Ute var det alldeles mörk, men eftersom vi hade tagit med vanliga scoutlyktor och gasollyktor fick vi ett skönt ljus i stugan. Felix och Teo började klinka på gitarrerna. Liggunderlag placerades på golvet framför kaminen och alla samlades där. Ett baklänges lägerbål genomfördes, med många önskemål av låtar. En paus för chokladpudding och maränger passade bra medan Teo försökte komma på texten till olika låtar. Jobbig vandring, massor av frisk luft, god mat, mysigt lägerbål och galna Ulrika - lekar tog slut på allas krafter. Ledarna somnade snabbt. Scouterna hade en någon konstig sova och vara vaken natt. De avlöste lite varandra, men troligtvis var detta den natten som de sov flest timmar på länge under ett läger. Söndag 14/2 Godmorgon, yrvakna lite kalla och frusna kom alla ner för frukost. Återigen var det lite lyxigt för scouterna, frukosten fanns framdukad och det var bara att mumsa i sig av den. Värmen steg sakta med hjälp av varmchoklad och värmen från kaminen. De sista ledarna missade nästan frukosten eftersom de inte ville krypa ur sovsäckarna. Som alltid är det jobbigt att packa och städa. Tänk om man kunde slippa det, men tyvärr måste det göras. Planen var att allt skulle vara klart till kl 10, men tyvärr tog det väldigt lång tid.. allt material packade ledarna och förflyttade med hjälp av pulkor upp till Kenneths, Mives, Linus och Teos bilar. Det var bara personlig packning (+lite patrullpackning) och sopning av ovanvåningen (ett långsmalt rum) som Äventyrsscouterna hann med. Detta med personlig packning och städning är något både vi ledare och Äventyrare måste jobba mer på. Stugan som vi hyrt måste lämnas i samma skick som den var när vi kom dit. Om alla hjälps åt och vi inte behöver tjata blir allt mycket trevligare. Tror att alla håller med om det. Nu var det dags för sista bitens vandring, ner till Skäralids parkering. Återigen fick alla plumsa fram genom snön. Jobbigt, men nu var alla vana. När vi nådde toppen plockade scouterna av sig ryggsäckarna och satte sig två och två på pulkor. En vild, ganska farlig färd påbörjades. Ledarna(starka som oxar) bar ner dubbla ryggsäckar. Alla överlevde färden ner. Flera av scouterna sa att detta var superhäftig, bäst på hela hajken. De fick erbjudan om att gå upp och åka igen, men

6 ingen orkade. Backen var jätte lång. Under den avslutande samlingen försökte Ulrika sammanfatta helgen. Alla fick beröm för gott kämpande. Vandringen var inte lång i kilometer men eftersom det var snö blev det ändå ganska jobbigt. Kul att se hur alla har utvecklats. För en del var detta första gången (både när det gäller planering och vandring) och för några börjar det bli en vana. Vi vet att vi alla har lärt sig massor under helgen. Ett märke, samarbetsmärket delades ut. Passande, eftersom just denna dag var det alla hjärtans dag. Ulrika informerade om kommande aktiviteter, Smålandskampen och Teo informerade om kommande kåraktivitet, VVLL. Detta var en liten försmak på vanlig scouthajk. Äventyrsscouterna fick vara med och planera, handla och förbereda maten inför lägret. Under hajken fick alla bära en del av patrullpackningen (väldigt lite). Learning by doing är något vi använder oss av i scouterna och denna hajk är ett bra exempel på detta. Vi brukar försöka koppla samman saker som vi gör med någon av våra scoutlagar. Denna scouthajk som var lite extra jobbig med mycket snö att plumsa genom kan kopplas till två av våra Scoutlagar. En scout möter svårigheter med gott humör - Inga sura miner visades trots att det bitvis var jobbit En scout visar hänsyn och är en god kamrat - ni hjälpte varandra (med att bla bära andras ryggsäckar) så att alla klarade vandringen. Under helgen har vi som vanligt tagit massor av bilder. Roligt när man tittar igenom bilderna då man överallt hittar glada scouter. Scouting är kul Tack alla för Scouthajken den 12-14/ Vi som var med hela eller delar av hajken var Ulrika Tess Mive Danne Lena Kenneth Anders Linus Teo Joel Felix Alice Martin Anton AA Julia Jacob Caroline