Efterfrågestyrd revision. Agreed-upon audit

Transkript

1 LIU-IEI-FIL-A-yy/ SE Efterfrågestyrd revision En uppsats om vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag Agreed-upon audit A paper about which factors can affect the demand of audit in small entities Johan Samuelsson Besamin Talic Magisteruppsats, VT 2008 Handledare: Stefan Schiller Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Förord Uppsatsen skulle inte ha kunnat genomföras utan respondenternas deltagande. Vi vill därför rikta ett stort tack till dessa för att de tog sig tid att dela med sig av sina uppfattningar. Vi vill även framföra ett tack till våra opponenter och vår handledare för deras kritiska granskning och hjälp under arbetets gång, samt övriga som gjort uppsatsen möjlig att genomföra. Johan Samuelsson Besamin Talic Linköping den 26 maj 2008 I

3 Sammanfattning Titel: Efterfrågestyrd revision en uppsats om vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag. Författare: Johan Samuelsson och Besamin Talic Handledare: Stefan Schiller Bakgrund: Det pågår en debatt i Sverige om revisionspliktens vara eller icke vara. Huvudorsaken är att oppositionen till en lagstadgad revision menar att kostnaden för revision inte är försvarbar med hänsyn till nyttan i aktiebolag av en viss storlek. Utvecklingen vid ett avskaffande är att revisionen blir efterfrågestyrd. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag sett ur bolagets, bankens, Skatteverkets och revisorns perspektiv. Därigenom är förhoppningen att fylla begreppet efterfrågestyrd revision med substans. Metod: En kvalitativ metod har använts i uppsatsen. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer (fem bolag, en revisor och en bank) och, i ett fall där en intervju inte gick att genomföra, en sammanfattning av ett yttrande (Skatteverket). Resultat: Faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag är bolagen själva, Skatteverket och banken. Bolagen ser revision som en möjlighet att legitimera sin verksamhet för utomstående, samtidigt som de genom att ha revision får tillgång till mervärden som skapas genom tjänsten. Skatteverket påverkar efterfrågan av revision på så sätt att revisionen fungerar som en garanti för myndigheten. Därigenom slipper bolaget problem med Skatteverket eftersom det kan hänvisa till en revisor. Banken påverkar efterfrågan av revision eftersom en kreditgivning inte skulle kunna bli möjlig om revision saknas. Innebörden av efterfrågestyrd revision för små bolag utgår från att bolagen själva avgör om ett behov av revision finns, varför innebörden kommer att skilja sig åt beroende på hur situationen ser ut i bolagen. Om förväntningsgap existerar i ett bolag upplevs inget behov av revision och därmed kommer den inte att efterfrågas. Nyckelord: Efterfrågestyrd revision, avskaffandet av revisionsplikt, små bolag, The Insurance Hypothesis, förväntningsgap II

4 Abstract Title: Agreed-upon audit a paper about which factors can affect the demand of audit in small entities. Authors: Johan Samuelsson and Besamin Talic Supervisor: Stefan Schiller Background: A debate about the statutory audit is currently taking place in Sweden. The main reason behind the debate is the opinion of the opposition to legislated audit, that the cost for audit is not defendable in relation to the benefit in stock corporations of a certain size. In case of a deregulation the development will be agreed-upon audit. Purpose: The purpose with the paper is to investigate which factors can affect the demand of audit in small entities, from the entity s, the bank s, The Tax Agency s and the accountant s perspective. The hope is thereby to fill the concept agreed-upon audit with substance. Method: A qualitative method has been used in the paper. The empiricism is based on seven interviews (five entities, one accountant and one bank) and, in one case where an interview could not take place, a resume of a statement (The Tax Agency). Results: Factors which can affect the demand of audit in small entities are the entities themselves, The Tax Agency and the bank. The entities consider the audit as an opportunity to justify their business to its surroundings. Through the audit the entities also gain access to surplus value which is created throughout the audit. The Tax Agency affects the demand of audit because the audit serves as a guarantee for the authority. Thereby the entity is spared the trouble with The Tax Agency because it can refer to an accountant. The bank affects the demand of audit because a credit will never be approved unless the entity is audited. The meaning of agreed-upon audit in small entities is based on the fact that the entities themselves decide if a need for audit exists, and therefore the meaning will differ depending on the entity s situation. If an expectation gap exists in an entity no need for audit is recognized, and therefore no audit will be demanded. Keywords: Agreed-upon audit, deregulation of the statutory audit, small entities, The Insurance Hypothesis, expectation gap III

5 Förkortningslista ABL Aktiebolagslagen (2005:551) DN Dagens Nyheter DTI Department of Trade and Industry EU Europeiska Unionen FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer ICAEW The Institute of Chartered Accountants in England and Wales SOU Statens Offentliga Utredningar SPA The Society of Professional Accountants VD Verkställande direktör ÅRL Årsredovisningslagen (1995:1554) IV

6 Innehållsförteckning Förord I Sammanfattning II Abstract III Förkortningslista IV 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsningar Målgrupp Disposition 6 2 Metod Metodval Praktiskt tillvägagångssätt Metod för empiriinsamling Intervjuareffekt Val av respondenter Analysmetod Primär- och sekundärdata Metodkritik Etik Reliabilitet Validitet Källkritik Resultatkritik 16 3 Referensram Hypoteser som en förklaring till efterfrågan av revision The Stewardship (Monitoring) Hypothesis The Information Hypothesis The Insurance Hypothesis Revisionens delar Oberoende Förväntningsgap Definition Avskaffandet av revisionsplikten i England Bakgrund Bolagens uppfattningar 26

7 3.4.3 Bankernas, skattemyndighetens och revisorernas uppfattningar Sammanfattning av referensram 27 4 Empiri Bakgrund Svar från revisorn Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande Skatteverkets uppfattning Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande Svar från banken Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande Svar från bolagen Presentation av bolagen Revisionens betydelse Revisionspliktens avskaffande 38 5 Analys The Stewardship (Monitoring) Hypothesis The Information Hypothesis The Insurance Hypothesis Skatteverket Banken Revisionens kringtjänster Nackdelar med efterfrågestyrd revision Sammanfattande modell av analysen 50 6 Slutsatser och diskussion Slutsatser Slutdiskussion Förslag till vidare forskning 54 Källförteckning Figurförteckning Figur 1: Disposition 7 Figur 2: Sammanfattande modell av analysen 50 Bilaga - Intervjumallar

8 1 Inledning I detta inledande kapitel ges en bakgrund till debatten om avskaffandet av revisionsplikten följt av en problemdiskussion samt en därpå följande problemformulering. Syftet klargörs samtidigt som uppsatsens avgränsningar och målgrupp presenteras. Kapitlet avslutas med en disposition av hur uppsatsen är uppbyggd. 1.1 Bakgrund I Sverige fanns det 2005 cirka aktiebolag, varav cirka klassas som mikrobolag. Med mikrobolag menas aktiebolag som har en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor. I det här sammanhanget bör det påpekas att cirka av dessa var så kallade vilande bolag vid den tidpunkten, bolag som för närvarande inte bedrev någon verksamhet. (Thorell och Norberg, 2005) Även om siffrorna är från 2005 är det inte själva antalet som är det intressanta, utan fördelningen mellan mikrobolag och det totala antalet aktiebolag. Fördelningen har med största sannolikhet inte ändrats dramatiskt de senaste åren varför det även idag kan antas att en betydande del utgörs av mikrobolag. Alla aktiebolag har den saken gemensamt att deras räkenskaper måste granskas av en utomstående godkänd eller auktoriserad revisor, en så kallad kvalificerad revisor (Aktiebolagslagen 2005:551, 9 kap 3 och 9 ). Hädanefter kommer mikrobolag att benämnas som små bolag. Enligt Sjöström (1994) visar en historisk tillbakablick att kvalificerad revisionsplikt för alla aktiebolag infördes så sent som Krav på revision har dock funnits ända sedan 1895, även om revisionen inte alls var i närheten så utvecklad som den är idag. Ett annat viktigt årtal är 1944 då det började ställas krav i Aktiebolagslagen (ABL) på auktoriserad revisor om bolaget uppfyllde vissa kriterier, som till exempel om aktiekapitalet översteg två miljoner kronor eller om bolaget var noterat på börsen. Kravet på kvalificerad revisor gällde inte för övriga bolag. Revideringen av ABL 1944 var ett resultat av Kreugerkraschen på 1930-talet. Fokus låg enligt proposition 2004/05:85 (2004) i att eliminera de brister i lagstiftningen som möjlig gjorde skandalen. Enligt Sjöström (1994) 1

9 Inledning föreslogs i propositionen till 1975 års ABL att bolag med mindre än 200 anställda och ett nettovärde på tillgångarna som understeg 1000 basbelopp inte behövde granskas av en kvalificerad revisor. Följden ansågs bli onödiga kostnader för dessa bolag om ett lagstadgat krav infördes. Samtidigt var utbudet på kvalificerade revisorer otillräckligt för att det skulle kunna genomföras. Resultatet i ABL blev att bolagen ovan kunde använda sig av en så kallad lekmannarevisor. Situationen förblev oförändrad till 1983 då en revidering av ABL medförde krav på kvalificerad revision i alla aktiebolag. Anledningarna till detta beslut är enligt Thorell och Norberg (2005) flera, men de främsta ansågs vara att förhindra ekonomisk brottslighet samt att ge ägarna bättre kontrollmöjligheter. Det argumenterades att det var i bolag som bildats med litet aktiekapital och där ägarna skyddades från betalningsansvar, som ekonomisk brottslighet var mest utbrett. Ekonomisk brottslighet skulle bekämpas och allmän revisionsplikt var ett viktigt led i denna kamp. Än idag är förebyggandet av den ekonomiska brottsligheten ett av de viktigaste argumenten till fortsatt allmän revisionsplikt. Sverige är enligt Thorell och Norberg (2005) ett av få länder i Europa som fortfarande har lagstadgad revisionsplikt för små bolag, vissa medlemsländer har aldrig haft ett sådant krav. Med införandet av Europeiska Unionens (EU) fjärde bolagsrättsliga direktiv (Direktiv 1978/669/EEG) slogs det fast att bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelse måste genomgå en utomstående kvalificerad granskning. Bolagsformer som omfattas av direktivet är de med begränsat ägaransvar, till exempel aktiebolag. Det är artikel 51 i direktivet som behandlar detta. Samma artikel tar även upp en möjlighet till ett undantag från revisionsplikt för vissa bolag. För att kunna tillämpa undantaget måste bolagen uppfylla två av de tre följande gränsvärdena; högst 50 anställda, 65,7 miljoner kronor i omsättning, 32,8 miljoner kronor i balansomslutning (Thorell och Norberg, 2005). En av anledningarna till undantaget kan enligt Thorell och Norberg (2005) ha varit att EU ville skapa mer gynnsamma förutsättningar för bland annat Tyskland och vissa länder i södra Europa, som hade väldigt dåligt utbud av kvalificerade revisorer vid tidpunkten för direktivets tillkomst. I princip alla medlemsländer, utom de nordiska, har tillämpat undantaget i artikel 51. Här bör dock påpekas att några länder har satt upp striktare gränsvärden än de maximalt tillåtna i direktivet. Vissa länder, exempelvis Frankrike och 2

10 Inledning Tyskland, har aldrig haft full revisionsplikt. England, som tidigare haft full revisionsplikt, valde 1993 att avskaffa densamma. Halling (2005) menar att även i England tillämpades något striktare gränsvärden från början men dessa har successivt justerats. Sista gången detta skedde var 2004 och idag har även England nått EU:s maximalt tillåtna gränsvärden. 1.2 Problemdiskussion Bolagens årsredovisning fungerar som ett ansikte utåt och kan användas av den som är intresserad och vill sätta sig djupare in i bolagets verksamhet. Ytterligare en funktion som årsredovisningen har är att den ger ledningen och ägarna ett kvitto på hur bolaget presterat i förhållande till uppställda mål av diverse slag. Som nämnts tidigare granskas bolagen av en utomstående part och det är denna granskning som under senare år har lett till en livlig debatt om revisionspliktens vara eller icke vara i små bolag. Ett avskaffande av revisionsplikten kommer leda till att revisionen blir efterfrågestyrd. Det är inte bara ägarna och ledningen som har nytta av att deras bolag granskas av en kvalificerad revisor. Intressenterna är flera och majoriteten är troligtvis överens om att en utomstående granskning skapar en viss trygghet som annars går förlorad. Banker och övriga kapitalplacerare känner med största sannolikhet ökat förtroende med en reglering än utan en reglering. En annan viktig intressent är samhället där Skatteverket utgör en betydande del. I och med att en revision har genomförts minimeras risken att fel har begåtts. Pernilla Ström uttrycker det i en artikel i Dagens Nyheter (DN) från 2005 som att revisorn i Sverige har således i uppdrag inte bara att se till att det har blivit rätt i böckerna. Han eller hon ska också - med eller mot sin vilja - tjäna som Skatteverkets och Ekobrottsmyndighetens förlängda arm. (Ström, 2005) Trots att många fler än endast ägarna och ledningen drar nytta av revisionsplikten anser dock Ström (2005) att det endast är bolagen som står för dess kostnader. För de större bolagen kan denna kostnad verka obetydlig med tanke på vad de får i utbyte. Här är ägarna oftast inte själva aktiva i den dagliga verksamheten och då utgör revisionen ett oerhört användbart kontrollverktyg. För små bolag däremot, där till exempel en person i 3

11 Inledning princip sköter hela verksamheten och därför har stor insyn i densamma, kan det kännas överflödigt och onödigt med en utomstående granskning. I dessa fall kan kostnaden för revision upplevas som en stor börda att bära. Thorell och Norberg (2005) är också inne på samma linje och konstaterar att kostnaden för revision i små bolag är större än nyttan för densamma. De menar att det finns intressenter som upplever större nytta än andra men totalt sett är revisionsplikt i dessa fall omotiverat med hänsyn till kostnaden. Det är också här debatten går isär. Beroende på vilken intressentgrupp som står i fokus kan det argumenteras både för och emot en revisionsplikt i små bolag. Hur det än vrids och vänds på frågan menar Precht (2005) att de flesta är överens om att revision är något värdefullt för alla företagare. En auktoriserad revisor uttryckte det så här: revisionen tillför näringslivet en struktur som förbättrar efterlevnad av lagar, ger rättvisare konkurrens och höjd redovisningsstandard. (Axenborg, 2005) Diskussionen mynnar ut i huruvida nyttan för små bolag överstiger kostnaden. Att undanta små bolag från revisionsplikt skulle då givetvis underlätta deras ekonomiska situation. Dan Brännström argumenterar i en artikel i tidskriften Balans att det istället för ett avskaffande bör arbetas fram ett regelsystem som är bättre anpassat för små bolag. På så sätt skapas det som Brännström uttrycker det optimala förutsättningar för företagandet som i sin tur ger förutsättningar för fortsatt växt och välfärd. (Brännström, 2005) Han tar också upp den ekonomiska brottsligheten och belyser att en av de viktigaste uppgifterna för en revisor är den förebyggande delen. Bolag blir till stor del avskräckta endast av att en revisor finns på plats och på så sätt förhindras många olagliga företeelser. Samma resonemang kan tillämpas vid skattefrågor där en revisors närvaro motverkar skattebrott, även sådana som inte begås avsiktligt. I flertalet artiklar publicerade i tidskriften Balans nämns begreppet efterfrågestyrd revision i samband med att lagstadgad revisionsplikt diskuteras. Flera debattörer är överens om att i och med att det lagstadgade kravet avskaffas borde valfriheten leda till en mer gynnsam ekonomisk situation för bolagen (Ström, 2005; Thorell och Norberg, 2005). När marknadens efterfråga styr kommer varje uppdrag skräddarsys efter ett behov som finns hos bolaget (Ehlin, 2008). Vid en diskussion om efterfrågestyrd revision berörs 4

12 Inledning även begreppet förväntningsgap. I andra numret av Balans (2008) finns ett tema med just titeln Förväntningsgapet. I ingressen till detta konstateras att det knappast råder någon oenighet om att ett förväntningsgap existerar mellan bolaget och dess intressenter på ena sidan och revisorn på andra sidan. Själva innebörden är den att det råder en informationsasymmetri mellan vad revisorn gör och vad som förväntas av denne. Ehlin (2008) menar att med en efterfrågestyrd revision kommer revisorn att utföra de tjänster som denne och klienten kommer överens om. Klienten vet vad revisorn utför, eftersom det är klienten själv som beställer tjänsten efter behov. Detta leder till att förväntningsgapet minskar, samtidigt som det också leder till ett större utrymme att diskutera vad revisorn skall göra, vilket är positivt enligt FAR SRS ordförande Peter Clemedtson. Trots att flera artiklar tar upp just efterfrågestyrd revision som den väntade utvecklingen vid ett avskaffande av lagstadgad revision, redogörs inte för själva begreppets innebörd utan det tas upp utan att en djupare förklaring ges. Om det finns en djupare innebörd i att revisionen ses som efterfrågestyrd, och vilken denna i så fall är, eller hur bolagen kommer att agera i och med valfriheten är funderingar som lämnats utan svar. Med frivillig revision kommer det enskilda bolaget att efterfråga olika tjänster efter behov. Hur detta kommer att se ut i och med ett avskaffande av revisionsplikten bör studeras närmare. Det är inte bara bolagets perspektiv som är det intressanta utan bolagets intressenter spelar också in som en viktig faktor. Banker och Skatteverket ansågs vara de största användarna av små bolags räkenskaper. Banker genom att ett bolags räkenskaper påverkar valet om bolaget bör beviljas kredit och Skatteverket genom att skattedeklarationen grundas på siffror tagna ur räkenskaperna. Det bör även framhållas att ur samhällets synpunkt är det viktigt att förebygga skattebrott och här utgör Skatteverket en betydande aktör. Bankernas och Skatteverkets uppfattningar blir därmed av intresse för uppsatsen. En diskussion om efterfrågestyrd revision blir inte heller helt komplett utan att revisorernas uppfattning beaktas varför även dessa kommer att ingå. Det är framförallt revisorernas uppfattning om revisionens betydelse i små bolag som är intressant för uppsatsen. 5

13 Inledning Uppsatsen kommer därmed att innefatta följande problemformulering: Vad innebär efterfrågestyrd revision för små bolag? o Vilka faktorer påverkar efterfrågan av revision i små bolag sett ur bolagets, bankens, Skatteverkets och revisorns perspektiv? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan påverka efterfrågan av revision i små bolag sett ur bolagets, bankens, Skatteverkets och revisorns perspektiv. Därigenom är förhoppningen att fylla begreppet efterfrågestyrd revision med substans. 1.4 Avgränsningar Eftersom det i uppsatsens inledande skede inte var fastställt var gränsvärdena för avskaffandet kommer att sättas utgår uppsatsen från gränsvärdet tre miljoner kronor, i enlighet med de gränsvärden som föreslogs i Thorell och Norberg (2005). Begränsningar har även gjorts vad gäller vilka intressenter som berörs. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Linköping och dess närområde, främst på grund av tids- och resursmässiga skäl. Eftersom processen med avskaffandet av revisionsplikten är i full gång samt att ett slutbetänkande inte kommer att läggas fram under tiden för uppsatsens skrivande, kommer uppsatsen inte att kunna baseras på det slutliga förslaget. 1.5 Målgrupp Uppsatsen riktar sig huvudsakligen till de bolag och övriga som, både direkt och indirekt, kan komma att beröras av ett avskaffande av revisionsplikten för små bolag. Förhoppningen är dock att även andra ska finna uppsatsen intressant. Eftersom uppsatsen är riktad till individer med en förförståelse inom det företagsekonomiska området kommer det inte att ges förklaringar av vissa grundläggande ekonomiska begrepp. 1.6 Disposition En figur över uppsatsens upplägg presenteras i detta avsnitt för att ge läsaren en överblick av kapitlens innehåll. 6

14 Inledning Figur 1: Disposition 7

15 2 Metod I metodkapitlet som följer motiveras valet av olika metoder, samtidigt som tillvägagångssättet beskrivs. Diskussioner följer om hur valet av litteratur skett, samt valet av respondenter och varför dessa val gjorts. Därefter kommer ett avsnitt om analysoch tolkningsprocessen och en diskussion om etiska överväganden. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om resultatkritik. 2.1 Metodval Fokus i uppsatsen ligger på det enskilda bolaget och bolagets intressenter. Förhoppningen är att uppsatsen ska leda till ökad kunskap och förståelse för själva ämnet efterfrågestyrd revision i små bolag. Följande val av metod är den som ansetts vara viktig för att få fram det problemformuleringen belyser. En urvalsprocess har skett i vilka bolag och intressenter som ska tas med i uppsatsen, som därmed till stor del bygger på dessa respondenters uppfattningar och tankar. Det fanns ett större intresse i att på djupet och mer ingående analysera några få intressentgrupper, samt bolag, än att mer brett undersöka den allmänna uppfattningen. Här spelade givetvis tidsoch kostnadsfaktorn en betydande roll. Därför har koncentrationen även inom varje intressentgrupp lagts på ett fåtal noga utvalda enheter. Mer om denna urvalsprocess kommer i de följande avsnitten. En metod krävdes för att försöka tolka och förstå olika aspekter som möjliggör att syftet uppfylls och den kvalitativa metoden är då lämpligast (Ghauri och Grönhaug, 2005). Målet var inte att dra några generella slutsatser utan att bilda en djupare uppfattning ur ett fåtal enskilda fall. En kvalitativ ansats ger enligt Jacobsen (2002) framförallt flexibilitet till uppsatsen. Med detta menas att under arbetets gång, främst under kontakten med respondenterna, minimerades risken för att viktig information skulle gå obemärkt förbi i och med denna typ av ansats. Genom att inte begränsa respondenten med fasta svarsalternativ, som vid en kvantitativ ansats, fanns möjligheten till att nya aspekter framkom som annars hade 8

16 Metod gått förlorade. Risken att intervjuarnas egen förförståelse skulle ha påverkat resultaten har således minskat med en kvalitativ ansats. 2.2 Praktiskt tillvägagångssätt I följande avsnitt beskrivs hur empirin insamlats och vilka motiv som har legat bakom valet av respondenter Metod för empiriinsamling Enligt Lundahl och Skärvad (1999) finns det många olika metoder att samla in empiri. I och med att en kvalitativ ansats ligger till grund för uppsatsen kom intervjuer att utgöra en viktig grund för datainsamlingen. Som berördes tidigare tar uppsatsen sikte på att bilda en djupare uppfattning ur ett fåtal enskilda fall och intervjuer ansågs vara den mest lämpliga metoden för detta. Inledningsvis gjordes en avvägning mellan graden av standardisering. Semistandardiserade intervjuer innefattar både ett antal på förhand bestämda frågor men det ska även ges utrymme till att under själva intervjun låta respondenten utveckla frågorna. Därmed blir frågorna mer situations- och individanpassade i detta fall. Det är också denna typ av intervjuform som användes i uppsatsen. Fördelen låg således främst i att kunna låta respondenten utveckla svaren till frågorna som ställdes för att på så sätt minska risken för att information skulle gå förlorad. Tanken var att respondenten har en mycket större inblick i ämnet och bör då inte begränsas med alltför strukturerade frågor. Här får det dock inte gå så långt att intervjun blir för ostandardiserad. Jacobsen (2002) menar att ett problem som då kan uppstå är att den empiri som samlas in blir alltför svår att strukturera och analysera. Han menar också att även om en viss grad av standardisering förekommer behöver det inte betyda att frihetsutrymmet begränsas. Det som händer är bara att större uppmärksamhet riktas åt vissa aspekter. Personliga intervjuer är enligt Frey och Oishi (1995) den metod som anses bäst vid kvalitativa undersökningar. Fördelarna med denna typ av intervjuform är att det blir färre begränsningar rörande typen och längden på frågorna. Det går även att se hur respondenten reagerar på frågeställningar och notera kroppsspråk för att på så sätt 9

17 Metod anpassa upplägget efter situationen. Enligt Jacobsen (2002) delas personliga intervjuer upp i individuella och gruppintervjuer. Individuella intervjuer var de som användes under arbetets gång, förutom i ett fall där vissa problem uppstod med att få till en intervju. Mer om detta kommer senare i kapitlet. Individuella intervjuer ansågs ge respondenterna den trygghet som troligen hade gått förlorad om gruppintervjuer använts (Jacobsen, 2002). Eftersom uppsatsens syfte kräver att respondenter avslöjar information om deras respektive arbetsplatser kändes det också mest lämpligt att intervjua respondenterna enskilt. Hur många intervjuer behöver göras? Kvale (1996) har skämtsamt formulerat en mycket kortfattad lösning: Interview as many subjects as necessary to find out what you need to know. (s. 101) Vidare går det att läsa att antalet intervjuer bör baseras på hur mycket resurser som finns tillgängliga och på hur mycket fakta som tillkommer för varje ytterligare respondent. Kvale (1996) poängterar noggrant att det inte behöver vara mer vetenskapligt bara för att det ingår fler respondenter. Det anses viktigare att förbereda sig väl och analysera resultaten noggrant jämfört med att försöka hinna med så många som möjligt. Intervjuer har genomförts med en representant från en revisionsbyrå och en bank. Med tanke på att fokus i uppsatsen ligger på bolagen och deras uppfattningar har också flest intervjuer genomförts med små bolag, fem stycken. Intervjuerna, således sju stycken totalt, genomfördes alla på respondenternas respektive arbetsplatser. Respondenterna upplevdes vara väl insatta i de frågor som ställdes. Eftersom det inte är säkert att bolagen vet vilka tjänster som revisorn vill och kan erbjuda intervjuades en revisor om just detta. På så sätt blev det lättare att identifiera bolagens behov och en bättre grund till bolagens intervjumall kunde fås. Efter att intervjun gjorts med revisorn gjordes således intervjuerna med bolagen, banken intervjuades sist. Redan efter den fjärde intervjun med bolagen upplevdes en viss mättnad i och med att svaren började likna de svar som framkommit i tidigare intervjuer. Efter den femte intervjun bestämdes att inga fler intervjuer skulle genomföras med bolagen Intervjuareffekt Intervjuareffekt handlar enligt Svenning (2003) om att intervjuaren själv påverkar svaren, genom sin närvaro, minspel och allmän kroppshållning. Detta kan leda till att 10

18 Metod respondenten svarar på ett sätt som uppmuntras av intervjuaren. En annan typ av intervjuareffekt är att intervjuaren tolkar svaren fel. Osammanhängande och sådant som låter konstigt tolkas för att få en samstämmighet. Genom att vara medvetna om dessa effekter försökte intervjuarnas påverkan att minimeras, bland annat genom att respondenten fick intervjufrågorna i förväg så att denne kunde förbereda sig i god tid. Vidare argumenterade intervjuarna inte, utan försökte ställa neutrala följdfrågor så fort något verkade oklart. Detta för att minimera risken att något skulle tolkas fel Val av respondenter En svår fråga som dök upp vid val av respondenter var vilka bolag som skulle ingå i uppsatsen. Det viktiga var att det handlade om bolag som berördes av den pågående debatten om avskaffandet av revisionsplikten. Diskussioner med handledaren ledde fram till att kontakt togs med Anders Nilsson, programansvarig för Göteborgs Handelshögskolans Entreprenörsutbildning. Tanken var att Anders skulle besitta den kunskap som behövdes för att styra oss i rätt riktning. Anders hade förvisso den rätta kunskapen men då hans kontaktytor främst täckte in hans närområde, det vill säga runt Göteborg, bedömdes det som praktiskt ineffektivt att träffa några av dessa bolag. Vad han däremot kunde rekommendera var att ta kontakt med inkubatorn 1 i Linköping, LEAD Liu Entrepreneurship. Vid kontakt med LEAD gavs beskedet att de bolag som LEAD stöttar är sådana som siktar på att snabbt nå en mycket högre omsättning än vad som är relevant för uppsatsen. Därmed togs ett beslut om att inte kontakta dessa bolag. Kontakt togs även med ALMI Företagspartner 2 i Linköping. Även detta visade sig dock vara en återvändsgränd eftersom de arbetar under sekretess och kan därför inte lämna ut bolagsuppgifter. Slutligen togs ett beslut att kontakta en medlem ur redovisningsakademin vid Linköpings Universitet. Denna kontakt blev väldigt betydelsefull då en lista kunde sammanställas över tänkbara respondenter. 1 En inkubator är en miljö med gynnsamma förutsättningar för nystartade, forsknings- och innovationsbaserade tillväxtföretag. ( tillgänglig ALMI Företagspartner är statligt ägt och arbetar främst med finansiering och affärsutveckling av små och medelstora företag. ( tillgänglig

19 Metod Som ett första steg togs kontakt via telefon med samtliga på listan. De som svarade fick sedan tillgång till en preliminär intervjumall för att kunna sätta sig in i vilken kunskap som efterfrågades. Utifrån visat intresse från bolagens sida valdes slutligen respondenterna och det var ägaren som intervjuades i alla bolagen. Kontakt togs med samtliga bolag på listan med uppfattningen att de omsatte under tre miljoner kronor, men under själva intervjun med ett av bolagen framkom att så inte var fallet. Dock gjordes bedömningen att låta bolaget ingå eftersom det inte med säkerhet är fastställt var gränsen kommer att hamna. Trots att bolagets omsättning översteg tre miljoner kronor får respondentens svar anses vara relevanta för uppsatsens syfte. Vissa problem uppstod även i urvalet av exakt vilken bank som skall ingå i uppsatsen. Utgångspunkten var att bankernas process vad gäller hur de bedömer om ett bolag ska bli beviljat kredit eller inte, borde vara tämligen homogen. Därför valdes helt enkelt en av de stora bankerna på den svenska marknaden. Motiveringen till att just den banken valdes är att en av författarna till uppsatsen har access i banken på grund av tidigare anställning. Ett antagande gjordes också att bankerna arbetar efter samma riktlinjer, varför lokalkontorens geografiska placering torde spela en mindre betydande roll. Dock på väldigt små orter kan kreditbedömningen baseras mer på den personliga relationen och således leda till att skillnader uppstår jämfört med storstäder. Då uppsatsen inte tar sikte på att studera dessa skillnader sågs inte detta som ett problem. Liknande förutsättningar finns för Skatteverket, i detta fall upplevdes det som ännu säkrare att de följer samma riktlinjer då de är en statlig myndighet. I och för sig består Skatteverket av underavdelningar och lokala kontor men de utgår från samma riktlinjer, varför det inte borde spela någon större roll vilket lokalt kontor som ingår i uppsatsen. Samtal med Skatteverket, på lokalkontoret i Linköping, inleddes innan betänkandet Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2008:32 blev offentligt men istället för ställa upp eller avböja en intervju uppmanades intervjuarna att ta kontakt med den ena respondenten efter den andra. Slutligen hamnande frågan hos en expert på området i Stockholm, som tidigare har deltagit i en undersökning om avskaffandet av revisionsplikten. Efter ännu en tids väntande kom dock beskedet att även experten avböjde en intervju. Samtal fortsatte 12

20 Metod med det lokala kontoret i Linköping men slutligen bestämde sig Skatteverket för att de inte ville ställa upp på en intervju, varken personlig eller per telefon. Argumentet var att Skatteverket ännu inte tagit ställning till det nya förslag om revisionspliktens avskaffande som lämnades i SOU 2008:32 i början av april, trots att det påpekades att det är revisionens betydelse som är i fokus. Skatteverket hänvisade istället till deras yttrande i betänkandet, varför deras uppfattning har tagits därifrån. Skatteverkets agerande har haft en negativ påverkan på arbetets gång eftersom det har försenat delar av empirin som i sin tur har försenat analysen. Slutligen fördes en diskussion om valet av revisor. Revisorn som ingår i uppsatsen är en godkänd revisor på en av de större revisionsbyråerna. Som i fallet med banken ovan finns även i detta fall en redan upparbetad relation mellan en av författarna till uppsatsen och revisionsbyrån. Därför upplevdes inga problem att få access i revisionsbyrån. Att en godkänd revisor valdes motiveras med att denna huvudsakligen jobbar med små bolag och bör då besitta relevant kunskap för uppsatsen syfte. Den främsta anledningen till att revisorns uppfattning ingår i uppsatsen är att belysa revisionens betydelse i de små bolagen. De svar som erhölls från intervjun bedömdes vara tillräckligt omfattande för det syftet varför inga fler intervjuer med revisorer ansågs vara nödvändiga Analysmetod För att empirin ska kunna analyseras har materialet transkriberats och delats in i kategorier. Kategoriseringen är gjord efter vilka respondenterna är samt efter de huvudområden som återfinns i intervjumallarna. Indelningen möjliggör att empirin på ett överskådligt sätt kan presenteras för läsaren. Enligt Corbin och Strauss (2008) presenterar kategorierna problem som är betydelsefulla för respondenterna. Genom att tydligt kategorisera respondenternas uppfattningar kan de faktorer urskiljas som påverkar bolagens efterfråga av revision. Dessa kategorier analyserades utifrån teorierna i referensramen och utifrån de förda resonemangen i analysen har slutsatser dragits som besvarar uppsatsens syfte. 13