Alléplan. för Skurups kommun. Förslag

Transkript

1 Alléplan för Skurups kommun Förslag

2 Iréne Steinnagel Jennie Andersson Iréne Steinnagel Plan- och byggenheten Miljöstrategiska enheten E-post: E-post: Tel: Tel:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... Inledning...5 Bakgrund...5 Syfte...5 Lagar och definitioner...5 Möjliga bidrag - Restaurering och återskapande av alléer...6 Miljömål...6 Historia...7 NATur- och KuLTurvärden...8 Vår tids alléer...8 Rätt träd på rätt plats...8 Bevarandestatus...8 Kulturvärden...9 Landskapstyper...0 Förslag... Allépolicy... Förslag på trädarter... Förslag på områden... Det fortsatta arbetet...7 Referenser...7 BILAGOR...9

4 SAMMANFATTNING Upprinnelsen till föreliggande förslag till alléplan är ett medborgarförslag från Hans Hallgren, som ledde fram till att Samhällsbyggnadsberedningen, , beslutade att en arbetsgrupp skulle bildas för att ta fram en alléplan för Skurups Kommun. Avsikten med den framtagna alléplanen är att öka kunskapen kring alléerna i kommunen, samt att skapa ett beslutsunderlag för framtida alléprojekt. I planen ges förslag på speciellt angelägna vägsträckor där arbetsgruppen anser det lämpligt att plantera alléer. Med utgångspunkt från natur- och kulturvärden samt landskapsbild så föreslås de område av kommunen som ingår i söderslätt och det sydskånska backlandskapet, som högst prioriterade. I dessa landskap finns enbart mindre områden med skog. Trädrader och alléer utgör därför viktiga lokala landmärken som bidrar till lokal identitet och orientering i landskapet. Här återfinns också många spår av Rutger Mackleans enskifte. Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet och Romeleåsen är inte prioriterade i detta skede även om alléer även här kan tillföra en del för såväl natur- som kulturvärden. De alléer som finns här är framför allt knutna till godslandskapet. De preciserade förslagen på vägsträckor har valts utifrån sitt kulturhistoriska värde, sitt estetiska värde, sitt biologiska värde samt också ur trafikdämpande syfte. Vid infarten till de större tätorterna Skurup, Rydsgård, Skivarp och Abbekås föreslås träd planteras för att markera tätortens entré och samtidigt sänka farten. Väg 7 och 70 bildar en vägsträcka som är delvis grusad och ligger mitt på den skånska slätten. En allé på vardera sidan om vägen skulle ha en hastighetsdämpande effekt och förhöja det kulturhistoriska värdet för vägen. Väg 70 går mellan Östra Vemmenhög och Dybecks slott och lämpar sig även den väl för en alléplantering. Traditionellt sett har alléer anlagts längs vägar som leder fram till slott och större gods för att manifestera makt och rikedom. I dagsläget har alléerna inte samma roll, men en dubbelsidig allé på väg 70 skulle bidra positivt till det kulturhistoriska värdet. Underlaget är tänkt att ligga till grund för kommunens egna projekt där kommunen är väghållare, men förhoppningen är också att påverka Trafikverket via kommunens alléplan. En allépolicy som ingår i planen ger klara riktlinjer för hur Skurups kommun ska främja alléer på ett mer generellt sett. För att säkra alléernas framtid är tanken att planen också ska utgöra basen för allévårdsplaner/skötselplaner för alléprojekt med kommunen som väghållare.

5 INLEDNING De vackra alléerna i Skurups kommun är i stort behov av förnyelse och restaurering. Trädsjukdomar som almsjukan och askskottssjukan har decimerat alléerna kraftigt de senaste åren. Men även de trädalléer som inte drabbats av sjukdom eller skador blir gamla och kommer successivt att försvinna och därför krävs kontinuerliga nyplanteringar för att bibehålla allétätheten i kommunen. Skurups kommun tillhör de allétätaste områdena med sina närmre 0 alléer längs de statliga vägarna och ett ansenligt antal längs privata och kommunala vägar. Kulturvärdena och de biologiska värdena som är knutna till alléer kommer alltmer i skymundan av den växande trafiken och de säkerhetsaspekter som hör till detta. Det är också ställt utom allt tvivel att människan har ett grundläggande behov av natur för sitt välbefinnande. På den trädfattiga skånska slätten kan därför en allé vara det som ger en upplevelse av livskvalitet. Bakgrund Ett medborgarförslag från Hans Hallgren ledde fram till att Samhällsbyggnadsberedningen, , beslutade att en arbetsgrupp skulle bildas för att ta fram en alléplan för Skurups Kommun. Arbetsgruppen kom att bestå av representanter från miljöstrategiska enheten, parkenheten, näringslivs-/turistenheten, plan- och byggenheten samt representanter för moderaterna, miljöpartiet och folkpartiet. Deltagare Allégruppen: Jennie Andersson, planarkitekt Hans Hallgren, moderaternas representant Magdalena Hellström, näringslivschef Ann-Mari de Léon miljöpartiets representant, numera ersatt av Anders Bengtsson, folkpartiet Iréne Steinnagel, ekolog, sammankallande allégruppen Sven-Åke Malmström, parkchef Syfte Avsikten med alléplanen är att öka kunskapen kring alléerna i kommunen, samt att skapa ett beslutsunderlag för framtida alléprojekt. Genom att prioritera fram speciellt angelägna vägsträckor kan underlaget ligga till grund för kommunens egna projekt där kommunen är väghållare, men förhoppningen är också att påverka Trafikverket via kommunens alléplan. Den allépolicy som ingår i planen ger klara riktlinjer för hur Skurups kommun ska främja alléer på ett mer generellt sett. För att säkra alléernas framtid är tanken att planen också ska utgöra basen för allévårdsplaner/skötselplaner för alléprojekt med kommunen som väghållare. Allévårdsplanerna bör upprättas av personer som mera direkt hanterar skötseln av träden. Kommunens allévårdsplaner kommer att innehålla trädvårdsinstruktioner för de specifika alléerna, medan den framtagna alléplanen är ett långsiktigt planeringsverktyg. Lagar och definitioner Från och med januari 99 skyddas alla alléer genom införandet av biotopskyddsbestämmelserna. Det innebär att man måste ha dispens från biotopskyddet för att ta ner alléträd även om man har för avsikt att ersätta dem med nya träd. Detta gäller även om hela allén är död. Dispens från biotopskyddet kan lämnas av Länsstyrelsen. Förordning 998:5 Enligt Förordning 998:5 om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. som bland annat omfattar biotopskyddsbestämmelserna definieras alléer som Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som 5

6 består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden skall till övervägande delen utgöras av vuxna träd. Definition för EU-stöd Enligt reglerna för alléer som omfattas av EU stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer består en allé av minst 7 träd. Allén ska ha funnits på plats sedan 90. Ersättningsträd för döda eller stormfällda ska ha planterats senast / året efter trädet utgått. Möjliga bidrag Restaurering och återskapande av alléer För nedanstående bidrag gäller att man alltid ska kontakta länsstyrelsen innan man sätter igång. Utvald miljö Särskilda insatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden Ersättningsform för att restaurera eller återskapa en allé som tidigare har funnits i området. Allén måste ligga i anslutning till en åker. Både lantbrukare och andra personer som av någon annan anledning vill genomföra insatsen kan söka. Person som företräder en organisation, förening eller samordnar flera markägare som vill genomföra insatsen kan också söka detta bidrag. Miljömål Alléer berikar upplevelsen av en historisk kulturmiljö samtidigt som det gynnar den biologiska mångfalden. I Skurups kommuns lokala miljömål ingår följande miljökvalitetsmål för Ett rikt odlingslandskap : Bevara och återskapa småbiotoper i odlingslandskapet samt skötsel av kulturbärande landskapselement. I dessa allmänna ordalag skiljer sig inte kommunens mål från de regionala och nationella. Det speciella ansvaret som ligger på Skurups kommun är att lyfta fram det som är representativt för Skånska slätten och speciellt Mackleans enskifteslandskap. 6

7 HISTORIA Träd och vägar har en lång gemensam historia. Anledningarna till att plantera träd har varit många, allt från att ge skugga till den som färdas längs vägen till att visa statustillhörighet. Under 600-talet kom alléplanteringarna till Sverige. Från trädgårdar och parker spreds de allt längre ut i landskapet och då ofta med kyrkan eller godset som målpunkt. Dessa alléer i slottslandskapet anlades för att manifestera makt och rikedom. Från slutet av 700-talet planterades alléer även utmed allmänna vägar. Anledningarna var nu allt mer nyttobetonade. Allén gav skydd mot vädrets makter och det var också ett sätt att markera vägens sträckning i landskapet. Löv var en viktig del av vinterfodret till djuren i det äldre odlingssamhället. De flesta trädslag kunde användas, men i Skåne har Stubbapilen blivit det karakteristiska hamlingsträdet. Stubbapil är ett vanligt namn i Skåne på vitpil (Salix alba) då den vanligen är stubbad - avkapad. Stubbningen görs oftast på ett par meters höjd, så att den får en kort tjock stam med ett huvud av tätt sittande kvistar eller grenar. Grövre grenar från tuktningen användes som brännved eller som stängselris, de tunnare till korgflätning. De riktigt gamla alléerna som finns kvar idag är ofta knutna till slottsoch godslandskapet. Under 900-talet har alléerna minskat i takt med att bilismen har ökat. Insikten om de höga kultur- och naturvärden som är knutna till alléer har dock på senare år lett till skydd och åtgärder för att bevara och återskapa dessa värden. 7

8 NATUR- OCH KULTURVÄRDEN En förlorad allé kan vara förödande för växter och djur, men det är också en stor förlust för upplevelsevärdet av landskapet. Kultur- och naturvärden går många gånger hand i hand och ett bra exempel på detta är hamling. Stubbapilen är närmast att betrakta som ett historiskt dokument samtidigt som hamlingen gynnar arter som är beroende av gamla träd. Hamlade träd blir ofta gamla bland annat på grund av att de utgör mindre vindfång vid stormar. I det öppna landskapet på den skånska slätten är många arter helt beroende av alléträden för sin fortsatta existens. De fungerar både som spridningsvägar och reträttplatser för såväl växter som djur. Alléerna kan här ge skydd åt fälthare, fasaner och rapphöns, samt vara en tillflyktsort för rastande fåglar som söker föda på åkrarna. Fladdermöss flyger också gärna i skydd av träden. Alléträden är också viktiga i skogstrakter eftersom de ofta är betydligt äldre än träden som växer i skogsområdena runt omkring där man gjort stora avverkningar under 800- och 900-talet. I alléerna kan träden få åldras och utvecklas till fina hålträd som lockar många fågelarter, fladdermöss samt rödlistade arter av insekter. På de äldre träden kan man också hitta en ymnig och artrik flora av lavar och mossor på grund av att träden står ljust och att de blir impregnerade av näringsrikt stoft och damm från åkrar och grusvägar. Vår tids alléer Olika trädsjukdomar har funnits i alla tider, men mycket tyder på att de blir allt aggressivare. Almarna är helt utdömda idag och även ask har drabbats hårt av askskottssjukan. I Skåne har alm varit ett av de vanligaste trädslagen i alléer men här har Trafikverket under de senaste åren avverkat sjuka och döda träd per år. Ett antal andra trädarter är i farozonen och det är därför viktigt att undvika ensidiga satsningar på vad som idag verkar vara säkra arter. Anledningen till att allt fler arter drabbas av sjukdomar är sannolikt summan av ett antal stressfaktorer. Ökade kväveutsläpp kan spela in, men också klimatförändringarna kan ha en inverkan. Varmare klimat med mer nederbörd och längre torrperioder samt kortare och mildare vintrar kan gynna de organismer som skadar träden. Att ersätta våra döda almar och på sikt kanske även asken är inte helt lätt. Alm och ask är rikbarksträd, vilket innebär att barken har ett ph, som överstiger 5. Detta innebär i sin tur att näringskrävande lavar trivs på dessa träd. Ett tänkbart ersättningsträd ur den aspekten skulle därför kunna vara lönn, som också tillhör rikbarksträden. Även lind och ek används som ersättningsträd. Rätt träd på rätt plats Ur såväl kultur- som natursynpunkt bör man om möjligt välja samma trädarter, som ursprungligen har stått på platsen. Om detta inte är möjligt så gäller det att välja likartade träd, vilket dessutom skulle ge liknande gestaltning av allén. För att undvika att drabbas av artspecifika trädsjukdomar bör man plantera blandalléer, som inte heller är något nytt utan kan härledas till vår kulturhistoria. Bevarandestatus Att alléerna är skyddade genom generellt biotopskydd innebär inte automatiskt att arter som är knutna till alléträden är tryggade för framtiden. Borttagande av skyddsvärda träd i alléer utgör fortfarande ett allvarligt hot mot en stor andel av den biologiska mångfalden. När man av olika skäl tvingas ta ner alléträd kan enda möjligheten för vissa arter att fortleva vara att man sparar högstubbar eller om det inte är möjligt lägger en faunadepå i närheten av allén. Genom att lägga stam och grenar i ett solbelyst läge kan man ge framför allt vedlevande insekter en chans att överleva. 8

9 Kulturvärden Ett starkt kulturhistoriskt värde finns knutet till Mackleans enskifteslandskap som bland annat karaktäriseras av utspridda gårdar och alléer. Macklean bidrog till att de utflyttade bönderna på 800-talet fick möjlighet att plantera en egen allé längs den nya gårdsuppfarten. Före skiftena låg gårdarna tätt ihop på en bytomt och det fanns då ingen möjlighet att plantera någon allé. Alléer och andra trädplanteringar förekommer i olika utsträckning beroende på vilken landskapstyp de tillhör. Skurups kommun kan delas in i följande fyra landskapstyper: Söderslätt, Sydskånska backlandskapet, Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet samt Romeleåsen. Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet Romeleåsen Sydskånska backlandskapet Söderslätt 9

10 Landskapstyper Söderslätt Det naturgeografiska landskapet söderslätt upptar i söder nästan en tredjedel av kommunens yta. Området karaktäriseras av ett flackt, svagt böljande jordbrukslandskap med mycket högt klassad jordbruksmark. I detta landskap finns enbart mindre områden med skog. Träd förekommer här främst knutna till bebyggelse i det öppna landskapet. Trädrader och alléer utgör viktiga lokala landmärken som bidrar till lokal identitet och orientering i landskapet. Höga element som vindkraftverk, kyrktorn och trädrader syns från långt håll i landskapet och har en stor effekt på synranden. Alléer och trädrader kan bidra till att vindkraftverk får en mindre utstickande roll i landskapet genom att bryta av synranden. Söderslätt bär många spår av Rutger Mackleans enskifte. Det öppna odlingslandskapet med sina utspridda gårdar, delvis bevarade äldre jordhägn och pilevallar är representativt för söderslätt och saknar motsvarighet i landet. Området har dock under senare tid blivit mer trädfattigt. Pilevallar, alléer och träddungar har skapat ett karaktäristiskt landskap. På grund av hög ålder och trädsjukdomar har trädens inslag i området minskat med negativa konsekvenser för upplevelse, naturvärden och förståelse av landskapet. Slutsats: Området lämpar sig mycket väl för nyplantering och förnyelse av alléer på grund av det annars trädfattiga landskapet och en stark koppling till natur- och kulturvärden. Sydskånska backlandskapet Det sydskånska backlandskapet upptar en stor del av kommunens yta och kan karaktäriseras som ett flackt, svagt böljande backlandskap. I förhållande till söderslätt är området mer kuperat. Alléer och pilerader som påminner om Mackleans enskifte är typiska inslag i landskapet liksom träd och dungar kring bebyggelse. Det har funnits ett flertal alléer i området, men almsjukan och allmänna problem med lövträd har minskat omfattningen drastiskt. Även de karaktäristiska dungarna kring bebyggelsen hotas genom sjukdomar på lövträd. Detta har gjort att området är relativt trädfattigt, något som får negativ inverkan på landskapskaraktären. Alléer och andra trädplanteringar kan förstärka intrycket av den svagt kuperade topografin. Området har relativt många alléer som är knutna till godsen i området. Slutsats: Sydskånska backlandskapet lämpar sig mycket väl för nyplantering och förnyelse av alléer på grund av en stark koppling till natur- och kulturvärdena och det annars trädfattiga landskapet. 0

11 Romeleåsen Romeleåsen sträcker sig över norra och nordöstra delen av kommunen. På områdets sydsluttning smälter de odlade fälten ihop med det skånska backlandskapet. I övrigt utgör skogen ett betydande inslag i landskapet. Ett par alléer finns representerade i området, främst i anknytning till Rydsgårds gods. Slutsats: Området lämpar sig för ett fåtal alléer i och kring Rydsgårds gods för att förstärka känslan av godslandskap. Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet Det sydskånska skogsbeklädda backlandskapet sträcker sig över kommunens nordvästra del. I förhållande till söderslätt är området mycket kuperat. Området karaktäriseras av skog. Skogen i området innehåller mycket bokskog, sumpskogar och en del myrmark. Träddungar förekommer ofta på de sämre markerna i området. Alléer är dock sällan förekommande i området. I anslutning till Svaneholms slott finns en allé och Macklean planerade även en allé från slottet ner till kyrkan i Skurups by. Slutsats: Området är rikt på skog och därför inte i samma behov av alléplanteringar som Söderslätt och sydskånska backlandskapet, men ett antal alléer i detta området skulle kunna förstärka intrycket av godslandskap.

12 FÖRSLAG Allépolicy Skurups Kommun ska värna om alléerna längs med vägarna inom kommunen Allébeståndet i Skurups Kommun skall inte minska utan öka Om ett träd tas ner på en väg där kommunen är väghållare, ska det inom den närmaste treårsperioden kompenseras med minst ett nytt träd inom kommunens gränser, dock inte nödvändigtvis på exakt samma plats Alléplanteringar ska där så är möjligt pryda tätortsinfarter Alléträd med högt naturvårdsvärde och/eller kulturminnesvärde skall så långt möjligt bevaras val av trädart vid nyplantering ska utgå från den historiska kontinuiteten i den mån detta är förenligt med dagens kunskap gällande trädsjukdomar och trafiksäkerhet Alla kommunala alléprojekt ska innefatta en allévårdsplan Kontinuerlig uppdatering av alléträdsregister och dokumentation av åtgärder ska finnas det ska finnas information om alléer både i pappersformat och på kommunens hemsida, dels för att öka förståelsen för värdet av alléer, men också för att uppmuntra privata markägare att plantera alléer och upplysa om möjliga bidrag som finns att söka Medborgarna ska ges tillfälle att ge synpunkter vid förslag till plantering av nya alléer Förslag på trädarter Vid val av trädarter väger de kulturhistoriska skälen tungt. Utgångspunkten vid restaurering och återplantering är att plantera samma art som ursprungligen har stått på platsen. Detta förutsätter att dessa arter fortfarande anses fria från allvarliga sjukdomar. I dagsläget bör man undvika att plantera alm och ask. Det är viktigt att variera trädvalet med tanke på att almalléernas öde i framtiden kan drabba andra alléer. Trädarter som lind och oxel räknas i dag som säkra kort, men viss försiktighet bör iakttas med tanke på att trädplantering är en långtidsinvestering. Ytterligare en anledning att variera arterna är att det bidrar till ökad biologisk mångfald. Även ståndorten det vill säga trädets krav på näring, ljus och markfukt spelar en viktig roll vid val av art. Det slutliga valet av trädart görs i samband med förslag på vägsträcka. Artfakta Trädarter som i första hand kan komma ifråga för Skurups kommuns del bör följa de rekommendationer som tagits fram av länsstyrelsen i Skåne län, se bilaga. Här finns också en beskrivning av de olika trädarternas storlek, levnadsålder, ståndortskrav, toleranser mm.

13 Förslag på områden Föreslagna områden med alléplantering har valts utifrån sitt kulturhistoriska värde, sitt estetiska värde, sitt biologiska värde och ur trafikdämpande syfte. Vid infarten till de större tätorterna Skurup, Rydsgård, Skivarp och Abbekås föreslås träd planteras för att markera tätortens entré och samtidigt sänka farten. Förslag på områden med alléer

14 SANDÅKRA SANDÅKRA SANDÅKRA 6 SOLVIK SANDÅKRA BYVÄG 5 SANDÅKRA 8 SKURUP 66 SANDÅKRA 7 SKURUP 659 SANDÅKRA B SANDÅKRA 65 SANDÅKRA 6 SANDÅKRA 6 SANDÅKRA SANDÅKRA 6 SANDÅKRA 67 KOSBJÄR SANDÅKRA 8 SANDÅKRA HOLMA Sandåkra - Johannamuséet 6:6 :7 :9 Vägen mellan Sandåkra norr om Skurup och Johannamuséet trafikeras av många turister. Att plantera vägkanten med alléträd skulle sannolikt ge området en uppskattad kulturell inramning. Till höger om vägen finns dessutom ett rekreationsområde som med fördel kan knytas till allén för att binda ihop grönskan och bilda en grön korridor. : :0 :8 SANDÅKRA 8 :8 6:60 S: S: 6: 6:59 7: : 6:6 6: 6:5 6: 6:7 : Johanna muséet :8 9: 6: Här är det större lövträd som till exempel kastanj och lönn som lämpar sig bäst. Trafikverket är väghållare för denna vägsträckan. 7 : :6 6: 6: 6: 6:9 6:8 6:6 :5 6:5 6: 6:0 6:9 Sandåkra idag

15 Skurup, Kyrkogatan Att plantera en allé längs med Kyrkogatan mellan Flintebro och Skurups by går helt i linje med Rutger Mackleans planer och har därför stort kulturhistoriskt värde. Macklean hade som plan att plantera en allé som sträckte sig från Svaneholms slott i norr till kyrkan i Skurups by. Denna plan har aldrig realiserats, men i samband med ombyggnad av Kyrkogatan mellan Tegelgatan och Södra Kungsgatan har dock ett antal träd planerats utmed vägen. Att fortsätta denna trädplantering ner till Skurups by hade gett ett stort mervärde. Även om Rutger Macklean förknippas med enskiftet och pilevallar så passar inte pilen särskilt bra in på Kyrkogatan. Pilen är mer synonymt med landsbygden. På Kyrkogatan krävs ett större träd som visar på gatans historiska betydelse som exempelvis lind eller oxel. Skurups kommun är väghållare för Kyrkogatan. Kyrkogatan idag Fotomontage 5

16 5 SKURUP 776 SKURUP 77 SKURUP 77 SKURUP 775 SKURUP 77 SKURUP 77 SKURUPSBY SKURUP 777 SKURUPSBY SKURUPSBY KURUP 769SKURUP 770 SKURUP 778 SKURUPSBY SKURUP 779 SKURUPSBY SKURUP 797 7:68 7:8 7:70 7:69 SKURUP 78 7:7 7:767:77 7:7 7:7 7:7 7:78 7:75 7:79 7:97 7:8 7: 7:6 SKURUP 88 SKURUP 76 SKURUP 89 SKURUP 850 8:50 8:8 8:9 SKURUP 86 8:6 SKURUP 860 LANTBRUKSSKOLAN 0:8 : 8:5 SKURUP 85 8:60 8:5 0:8 SKURUP SKURUP 8: :8 SKURUP 5 SKURUP 865 FJÄRRVÄRMEVERKET 5 8:65 serv 0:8 SKURUP 8 9 :8 50 8: SKURUP 7 DALALED 50 SKURUP 860B GUNNAR JÖNS GÅRD 8: SKURUP 9 : SKURUP 0 DALALED 9 :0 8 SKURUP DALALED :9 SKURUP : : :5 SKURUP 5 DALALED SKURUP 7 TORSJÖ 00 DALALED 0:0 :5 :7 :7 : SKURUP DALALED SKURUP 0 DALALED SKURUP DALALED SKURUP 5 DALALED SKURUP 6 DALALED SKURUP 7 DALALED SKURUP 8 DALALED SKURUP 9 DALALED SKURUP 6 DALALED SKURUP DALALED SKURUP 9 DALALED : :0 : :5 :6 :7 :8 :6 :9 :9 Skurups by - Dalaled Vägen går genom det sydskånska backlandskapet som idag är relativt trädfattigt. Det har tidigare funnits flera alléer i landskapet men dessa har försvunnit. En allé längs denna vägen skulle desutom inte störa utsikten över landskapet då detta präglas av ett befintligt fjärrvärmeverk. Tänkbara trädarter är större lövträd som oxel, lind eller liknande. Trafikverket är väghållare för vägsträckan. Dalaled idag 6

17 Rydsgård, infarten Rydsgård ligger i det skånska backlandskapet där alléer traditionellt sett har förekommit. I trakterna kring Villie och norrut finns ett par alléer, men i dagsläget finns ingen allé som markerar infarten från sydväst. En allé vid den sydvästra infarten skulle ha flera fördelar. Dels skulle trafiken in mot Rydsgård dämpas och Rydsgård få en trevlig grön entré och dels skulle en allé dämpa bullret från vägen för det nya bostadsområdet. Eftersom det finns 7 björkar planterade på ena sidan vägen kan man tänkas fortsätta denna plantering även på andra sidan. Alternativt kan man plantera lönn som har fina höstfärger och stora kronor. Infarten idag Fotomontage 7

18 VÄSTRA VEMMENHÖG 5 VÄSTRA VEMMENHÖG VÄSTRA VEMMENHÖG 0 VÄSTRA VEMMENHÖG VÄSTRA VEMMENHÖG 7 VÄSTRA VEMMENHÖG 6 :5 :0 : :7 :6 VÄSTRA VEMMENHÖG 9 VÄSTRA VEMMENHÖG 5 VÄSTRA VEMMENHÖG 97 VÄSTRA VEMMENHÖG 98 TINGBACKEN :6 : :9 : :9 :0 :5 VÄSTRA VEMMENHÖG 9 VÄSTRA VEMMENHÖG 0 VÄSTRA VEMMENHÖG 7 TINGBACKEN :5 VÄSTRA VEMMENHÖG 5 VÄSTRA VEMMENHÖG VÄSTRA VEMMENHÖG 6 9:7 :6 :7 9:8 9:9 : 9: VÄSTRA VEMMENHÖG : VÄSTRA VEMMENHÖG 95 TINGBACKA GÅRD : 9:5 VÄSTRA VEMMENHÖG 99 9:9 VÄSTRA VEMMENHÖG 97 VÄSTRA VEMMENHÖG 96 9:8 9:7 VÄSTRA VEMMENHÖG 7 7: 7:5 VÄSTRA VEMMENHÖG 75 :9 VÄSTRA VEMMENHÖG 9 VÄSTRA VEMMENHÖG 6 S: :9 :6 VÄSTRA VEMMENHÖG 9 :9 VÄSTRA VEMMENHÖG 9: 9 VÄSTRA VEMMENHÖG 88 VÄSTRA VEMMENHÖG S:5 S: VÄSTRA VEMMENHÖG 9 9:6 S:7 VÄSTRA VEMMENHÖG 8 VÄSTRA VEMMENHÖG 76 STAVBERG VÄSTRA VEMMENHÖG 8 VÄSTRA VEMMENHÖG 6 :6 LUGNET VÄSTRA VEMMENHÖG VÄSTRA VEMMENHÖG 9 : :8 VÄSTRA VEMMENHÖG 9: 8:8 S: 8: 7:6 : S:5 : VÄSTRA VEMMENHÖG : S: VÄSTRA VEMMENHÖG 7 STAVBERG : : 8: VÄSTRA VEMMENHÖG 8 8: :9 VÄSTRA VEMMENHÖG 0 VÄSTRA VEMMENHÖG 0B VÄSTRA VEMMENHÖG 7 VÄSTRA VEMMENHÖG : VÄSTRA VEMMENHÖG 9 HÖGALUND :7 :8 VÄSTRA VEMMENHÖG 8 RASTLÖSA VÄSTRA VEMMENHÖG 9 VÄSTRA VEMMENHÖG 90 9: :0 7: : S:5 9:0 S: 9: S: VÄSTRA : VEMMENHÖG S:8 S:5 S: S: S:5 S: S: 7:8 S:0 S:5 VÄSTRA VEMMENHÖG 6 :6 VÄSTRA VEMMENHÖG 78 STAVBERG VÄSTRA VEMMENHÖG 5 :5 S: S: 9: S: : VÄSTRA VEMMENHÖG VEMMENTORP VÄSTRA VEMMENHÖG NYBYHOLM :9 VÄSTRA VEMMENHÖG VÄSTRA 9 VEMMENHÖG : : VÄSTRA VEMMENHÖG 5:7 S:5 : S:5 S: :8 VÄSTRA VEMMENHÖG 8 8: 5: : :7 VÄSTRA VEMMENHÖG 9 ANNEDAL VÄSTRA VEMMENHÖG BEMAGÅRDEN :6 S:5 S:5 S: VÄSTRA VEMMENHÖG B VÄSTRA VEMMENHÖG 5 VÄSTRA VEMMENHÖG 55 KLARALUND : VÄSTRA VEMMENHÖG : VÄSTRA VEMMENHÖG 7 VÅRBO VÄSTRA VEMMENHÖG 5 VÄSTRA VEMMENHÖG OLA LARSSONS 5 VÄG OLA LARSSONS VÄG VÄSTRA VEMMENHÖG OLA LARSSONS VÄG VÄSTRA VEMMENHÖG 0 :0 VÄSTRA VEMMENHÖG 6 :5 : 5:5 5: 5: VÄSTRA VEMMENHÖG 5 OLA LARSSONS VÄG D OLA LARSSONS OLA LARSSONS VÄG C VÄG A S: 5: 6: 7:9 OLA LARSSONS VÄG B VÄSTRA VEMMENHÖG 79 VÄSTRA VEMMENHÖG 57 : VÄSTRA VEMMENHÖG : SMEDJAN VÄSTRA VEMMENHÖG 58 VÄSTRA : VEMMENHÖG VÄSTRA VEMMENHÖG 7 SMEDVÄGEN : : : : VÄSTRA VEMMENHÖG 5 :7 VÄSTRA VEMMENHÖG 50 5:0 serv 7:9 7:8 8: SARITSLÖV 8 SARITSLÖV : VÄSTRA VEMMENHÖG 65 OLA LARSSONS VÄG VÄSTRA VEMMENHÖG 07 VÄSTRA VEMMENHÖG 05 SELMA LAGERLÖFS VÄG S:5 VÄSTRA VEMMENHÖG 59 SELMA LAGERLÖFS VÄG 5:8 5: 5:0 :8 VÄSTRA VEMMENHÖG 58 SARITSLÖV STJÄRNEHOLM VÄSTRA VEMMENHÖG 08 VÄSTRA VEMMENHÖG 5 5:9 S: 5:7 0:7 0:5 S:5 5:9 5:8 8: 0:8 5: : 6:5 5: SARITSLÖV 76 SJÖLANDET SARITSLÖV 9 SJÖLANDET VÄSTRA VEMMENHÖG 0 OVESHOLM SARITSLÖVS SJÖLAND SARITSLÖV 8 8: SARITSLÖV 8:5 85 9: 7:6 SARITSLÖV 88 SJÖLANDET 8:8 5:9 5: SARITSLÖV 80 SARITSLÖV 7 8: 5: 8:0 7: SARITSLÖV 8 SARITSLÖV 87 8:7 SVENSTORP MORFARS MINNE SVENSTORP : VÄSTRA VEMMENHÖG 0 VÄSTRA VEMMENHÖG 5 ROSENGÅRDEN 7: S: : S:9 S:5 LINDBY 7 :7 LINDBY B LINDESNÄS : : 0: :6 0: SVENSTORP 8 LINDBY 6 :6TRE KRONOR S:9 8: 5:0 5: 5: 5: 5:9 : SVENSTORP SVENSTORPS KYRKA VÄSTRA VEMMENHÖG 6 6: VÄSTRA VEMMENHÖG 5 VALLEKÄLLA 7: :9 6:9 SVENSTORP 86 SVENSTORP B 5: 5: 8:6 VÄSTRA VEMMENHÖG 7 7:7 6: VÄSTRA VEMMENHÖG 6 GRÖNAVALL 0: VÄSTRA VEMMENHÖG 6 GALGEDAL 7: SVENSTORP 6 6: SVENSTORP LINDBY 77 S:9 7: 5: LINDBY 78 7:8 7:5 0: LINDBY 7 LINDBY 7 7:5 9: 7: 7:9 7:8 7:0 LINDBY 7 KRISTINEHEM LINDBY 75 LINDBY 76 LINDBY 78 7:6 LINDBYVÄRN LINDBY 76B 7:5 SVENSTORP LINDBY 79 VÄSTRA VEMMENHÖG 6: 6 SVENSTORP SVENSTORP 0 S:8 : LINDBY 7 : S: SVENSTORP 85 SVENSTORP A SVENSTORPSGÅRDEN 7: 7:9 S:9 : : 8:5 : LINDBY 7B LINDSMÖLLA 7:0 5: S: LINDBY 7 SVENSTORP 7:6 7:8 SARITSLÖV ELINELUNDS GÅRD : SVENSTORP 5 :5 : LINDBY 76 7: S:5 S:5 VÄSTRA VEMMENHÖG 7 7: S:8 LINDBY 7 : SARITSLÖV : LINDBY 7 LINDESBERG 0: : 7: : SVENSTORP 0 LINDBY 9 :9 0: 6: 7: LINDBY LINDÄNGA VÄSTRA VEMMENHÖG 0 0: VÄSTRA VEMMENHÖG 5 5: VÄSTRA VEMMENHÖG 5 MÖLLERSHOLM ÖSTRA VEMMENHÖG 7 MÖLLERSHOLM LINDBY : S: LINDBY VÄSTRA VEMMENHÖG 9 : : ÖSTRA VEMMENHÖG 5 VEMMENHÖGSGÅRDEN 5: S: LINDBY LÖNNSLÄTT 6:5 : : S: 5: : SVENSTORP 0 0: LINDBY LINDBY 5 : SARITSLÖV 7: S:96 KATARINAGATAN GÅSVÄGEN VRÅKVÄGEN 6 KATARINAGATAN ANNEGATAN ORRSTIGEN ANDVÄGEN UGGLEVÄGEN 5 RÖDHAKEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 7 9 UGGLEVÄGEN 8 RÖDHAKEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 5 ANNEGATAN 5 5 ANDVÄGEN ANNEGATAN VRÅKVÄGEN 5 ORRSTIGEN 6 7 RÖDHAKEVÄGEN VIPVÄGEN 0 GÅSVÄGEN 9 MAGDALENAGATAN VIPVÄGEN 7 VRÅKVÄGEN MAGDALENAGATAN MAGDALENAGATAN GÅSVÄGEN 0 UGGLEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 7 UGGLEVÄGEN 6 SÖDERGATAN 6 6 ANDVÄGEN 9 VRÅKVÄGEN 8 ORRSTIGEN ANDVÄGEN 0 SÖDERGATAN 6 VIPVÄGEN 8 VRÅKVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN STORKVÄGEN 5 ORRSTIGEN GÅSVÄGEN 7 UGGLEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 9 UGGLEVÄGEN KATARINAGATAN 0 ANNEGATAN 9 GÅSVÄGEN 8 LARSGATAN VRÅKVÄGEN 9 VIPVÄGEN 5 7 ANDVÄGEN 7 8 RÖDHAKEVÄGEN MAGDALENAGATAN 9 ANDVÄGEN 8 SÖDERGATAN 6 ANNEGATAN 0 LARSGATAN 0 8 VIPVÄGEN 6 MAGDALENAGATAN 0 LARSGATAN EJDERSTIGEN UGGLEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 9 7 GÅSVÄGEN 5 RÖDHAKEVÄGEN GÅSVÄGEN 6 RÖDHAKEVÄGEN ÖRNVÄGEN STORKVÄGEN EJDERSTIGEN 8 ANDVÄGEN 5 P SÖDERGATAN 6 VIPVÄGEN KATARINAGATAN 8 ANDREASGATAN 7 VIPVÄGEN 9 ANDVÄGEN 6 50:89 7 ANNEGATAN 7 ÖRNVÄGEN GÅSVÄGEN ÖRNVÄGEN 0 SÖDERGATAN 65 ANNEGATAN 8 ANDREASGATAN 8 MAGDALENAGATAN 7 EJDERSTIGEN GÅSVÄGEN 9 MAGDALENAGATAN 8 LARSGATAN 7 RÖDHAKEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 7 9 ANDREASGATAN 9 950:79 STORKVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN ANDVÄGEN LARSGATAN 8 SARITSLÖVSVÄGEN 0 050:79 ANDVÄGEN VIPVÄGEN 0 SÖDERGATAN 66 VIPVÄGEN ÖRNVÄGEN 8 KATARINAGATAN 6 GÅSVÄGEN ANNEGATAN 5 ANNEGATAN :79 GÅSVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 5 MAGDALENAGATAN 5 MAGDALENAGATAN 6 LARSGATAN 6 ANDVÄGEN ÖRNVÄGEN 6 RÖDHAKEVÄGEN LARSGATAN 5 ANDREASGATAN 5 ANDREASGATAN 6 ANDVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN 8 SÖDERGATAN 67 50:58 8 RÖDHAKEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN KATARINAGATAN RAPPHÖNESTIGEN ANNEGATAN ÖRNVÄGEN ANNEGATAN TALLTITAVÄGEN ÖRNVÄGEN SÖDERGATAN 68 MAGDALENAGATAN MAGDALENAGATAN TALLTITAVÄGEN RAPPHÖNESTIGEN LARSGATAN ANDREASGATAN SARITSLÖVSVÄGEN 7 RÖDHAKEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 9 7 SÖDERGATAN 69 7 LARSGATAN RÖDHAKEVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN 5 ANDREASGATAN SARITSLÖVSVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN 5 RAPPHÖNESTIGEN 6 SARITSLÖVSVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN RÖDHAKEVÄGEN KATARINAGATAN SARITSLÖVSVÄGEN 7 ANNEGATAN 5SARITSLÖVSVÄGEN SÖDERGATAN 70 MAGDALENAGATAN RAPPHÖNESTIGEN 8 SARITSLÖVSVÄGEN 9 SARITSLÖVSVÄGEN 5 SMEDJEBACKEN ANNEGATAN KATARINAGATAN LARSGATAN MAGDALENAGATAN LARSGATAN NÄKTERGALSVÄGEN ANDREASGATAN 50: SARITSLÖVSVÄGEN ANDREASGATAN SARITSLÖVSVÄGEN RAPPHÖNESTIGEN NÄKTERGALSVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN 5 SARITSLÖVSVÄGEN 5 NÄKTERGALSVÄGEN 7 NÄKTERGALSVÄGEN 5 SARITSLÖVSVÄGEN RAPPHÖNESTIGEN TALLTITAVÄGEN :68 50:6 SARITSLÖVSVÄGEN NÄKTERGALSVÄGEN 9 SARITSLÖVSVÄGEN 50:68 SARITSLÖVSVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN 9 RAPPHÖNESTIGEN 7 JÖRGENSGATAN TALLTITAVÄGEN 8 NÄKTERGALSVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN 7 JÖRGENSGATAN 6 JÖRGENSGATAN 0 JÖRGENSGATAN 50:68 SARITSLÖVSVÄGEN LANDSKAPSGATAN JÖRGENSGATAN 8 JÖRGENSGATAN NÄKTERGALSVÄGEN SARITSLÖVSVÄGEN 9 JÖRGENSGATAN 6 RAPPHÖNESTIGEN 6 8 JÖRGENSGATAN 8 SARITSLÖVSVÄGEN 7 JÖRGENSGATAN JÖRGENSGATAN 0 SÖDERGATAN 7 JÖRGENSGATAN JÖRGENSGATAN JÖRGENSGATAN JÖRGENSGATAN NÄKTERGALSVÄGEN 6 SARITSLÖVSVÄGEN JÖRGENSGATAN :68 SARITSLÖVSVÄGEN 9 TALLTITAVÄGEN 7 NÄKTERGALSVÄGEN 8 50: SARITSLÖVSVÄGEN 7 SKURUP Lr RAPPHÖNESTIGEN NÄKTERGALSVÄGEN 0 Lr RAPPHÖNESTIGEN 0 RINGDUVEVÄGEN 69 LANDSKAPSGATAN 5 TALLTITAVÄGEN 9 SÖDERGATAN 7 Lr TALLTITAVÄGEN LANDSKAPSGATAN 0 9 TALLTITAVÄGEN LÄRKVÄGEN LANDSKAPSGATAN LANDSKAPSGATAN 7 9 LANDSKAPSGATAN TALLTITAVÄGEN TALLTITAVÄGEN 5 RINGDUVEVÄGEN 7 LANDSKAPSGATAN 7 SARITSLÖVSVÄGEN LANDSKAPSGATAN LANDSKAPSGATAN 5 RAPPHÖNESTIGEN LANDSKAPSGATAN 9 TALLTITAVÄGEN 7 LANDSKAPSGATAN LANDSKAPSGATAN TALLTITAVÄGEN LÄRKVÄGEN 9 RAPPHÖNESTIGEN TALLTITAVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 7 LANDSKAPSGATAN 50:66 6 BLÅMESVÄGEN 9 LANDSKAPSGATAN LANDSKAPSGATAN 8 LANDSKAPSGATAN 0 RINGDUVEVÄGEN 67 BLÅMESVÄGEN LANDSKAPSGATAN LANDSKAPSGATAN 6 LANDSKAPSGATAN 6 TALLTITAVÄGEN 7 BLÅMESVÄGEN 0 RAPPHÖNESTIGEN 6 8 LANDSKAPSGATAN 0 LANDSKAPSGATAN 8 LANDSKAPSGATAN RAPPHÖNESTIGEN 8 RINGDUVEVÄGEN 75 LANDSKAPSGATAN LANDSKAPSGATAN 6 TALLTITAVÄGEN 6 LANDSKAPSGATAN 8 RAPPHÖNESTIGEN 0 RINGDUVEVÄGEN 65 RAPPHÖNESTIGEN LÄRKVÄGEN 7 BLÅMESVÄGEN 7 BLÅMESVÄGEN 8 RAPPHÖNESTIGEN TALLTITAVÄGEN 9 50:68 50: RINGDUVEVÄGEN 5RAPPHÖNESTIGEN 6 50:66 RINGDUVEVÄGEN 9:6 5 RAPPHÖNESTIGEN 8 RINGDUVEVÄGEN 6 RINGDUVEVÄGEN 6 RINGDUVEVÄGEN 7 LÄRKVÄGEN 5 6 LÄRKVÄGEN 0 GEOGRAFIGATAN U RAPPHÖNESTIGEN 0 GEOGRAFIGATAN 0 8 GEOGRAFIGATAN 7 SKURUP RINGDUVEVÄGEN 9 BLÅMESVÄGEN 6 GÖTALANDSGATAN 7 GEOGRAFIGATAN 8 50:68 RAPPHÖNESTIGEN 5 BLÅMESVÄGEN 5 GEOGRAFIGATAN 6 RAPPHÖNESTIGEN RINGDUVEVÄGEN 5 LÄRKVÄGEN 9 0 RINGDUVEVÄGEN 7 RINGDUVEVÄGEN 6 RINGDUVEVÄGEN 6 RINGDUVEVÄGEN 9 LÄRKVÄGEN 8 50:66 50:68 Lr RINGDUVEVÄGEN 5 LÄRKVÄGEN BLÅMESVÄGEN LÄRKVÄGEN 6 ÖSTERSJÖGATAN 6 RINGDUVEVÄGEN 5 LÄRKVÄGEN BLÅMESVÄGEN ÖSTERSJÖGATAN GEOGRAFIGATAN 9 NORRA SVEALANDSGATAN NORRA SVEALANDSGATAN 7 6 RINGDUVEVÄGEN 57 5 GÖTALANDSGATAN 5 KARTGATAN 5 LÄRKVÄGEN 9 ÖSTERSJÖGATAN 8 ÖSTERSJÖGATAN 8 RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 50 50:68 RINGDUVEVÄGEN 55 LÄRKVÄGEN 7 BLÅMESVÄGEN LÄRKVÄGEN BLÅMESVÄGEN 6 KARTGATAN 5 5 RINGDUVEVÄGEN 9 RINGDUVEVÄGEN ÖSTERSJÖGATAN RINGDUVEVÄGEN 8 LÄRKVÄGEN 5 NORRA SVEALANDSGATAN 5 ÖSTERSJÖGATAN 0 ÖSTERSJÖGATAN 6 GÖTALANDSGATAN 6 ÖSTERSJÖGATAN Lr RINGDUVEVÄGEN 5 RINGDUVEVÄGEN 58 RINGDUVEVÄGEN 8 RINGDUVEVÄGEN LÄRKVÄGEN GÖTALANDSGATAN KARTGATAN ÖSTERSJÖGATAN 6 RINGDUVEVÄGEN 7 ÖSTERSJÖGATAN ÖSTERSJÖGATAN ÖSTERSJÖGATAN RINGDUVEVÄGEN 6 LÄRKVÄGEN RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 5 RINGDUVEVÄGEN 5 KARTGATAN RINGDUVEVÄGEN 6 ÖSTERSJÖGATAN NORRA SVEALANDSGATAN 50:67 RINGDUVEVÄGEN 5 RINGDUVEVÄGEN 9 RINGDUVEVÄGEN GÖTALANDSGATAN ÖSTERSJÖGATAN 7 RINGDUVEVÄGEN KARTGATAN RINGDUVEVÄGEN 5 RINGDUVEVÄGEN 9 ÖSTERSJÖGATAN 9 SÖDRA SVEALANDSGATAN 6 RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN SÖDRA SVEALANDSGATAN 9 RINGDUVEVÄGEN :67 ÖSTERSJÖGATAN 9 RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 7 6 ÖSTERSJÖGATAN 7 SÖDRA SVEALANDSGATAN HAVSÖRNEN RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 7 RINGDUVEVÄGEN 7 RINGDUVEVÄGEN 0 RINGDUVEVÄGEN ÖSTERSJÖGATAN RINGDUVEVÄGEN 0 ÖSTERSJÖGATAN 5 RINGDUVEVÄGEN 0 SÖDRA SVEALANDSGATAN SÖDRA SVEALANDSGATAN 5 50:67 RINGDUVEVÄGEN ÖSTERSJÖGATAN RINGDUVEVÄGEN 8 5 RINGDUVEVÄGEN 8 50:67 SÖDRA SVEALANDSGATAN 7 RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 5 RINGDUVEVÄGEN 6 RINGDUVEVÄGEN 6 9 RINGDUVEVÄGEN 6 SÖDRA SVEALANDSGATAN SÖDRA SVEALANDSGATAN RINGDUVEVÄGEN 8 RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 8 SÖDRA SVEALANDSGATAN RINGDUVEVÄGEN SÖDRA SVEALANDSGATAN 5 7 RINGDUVEVÄGEN 0 6 SÖDRA SVEALANDSGATAN SÖDRA SVEALANDSGATAN 0 RINGDUVEVÄGEN RINGDUVEVÄGEN 5 SÖDRA SVEALANDSGATAN 6 SVENSTORP 9 : 7: : LINDBY 8 VALLEKILLA S:0 SARITSLÖV STENAKULLA SVENSTORP 57 DRAGONTORPET SVENSTORP 56 SVENSTORP 5: 5:6 5 :5 5: 5:7 5:0 LINDBY 7A RÖMÖLLA :8 SKURUP SARITSLUND 7: : S:5 LINDBY 7 LINDBO GÅRD 7: SKURUP SVENSTORP 5 5: :9 LINDBY :7 7 LINDBY 7 :7 LINDBY 5: 5 LINDBY LÅREMÖLLA ÖSTRA VEMMENHÖG 5 KVARNGÅRDEN SVENSTORP 50 5:0 S:6 : :5 :9 : LINDBY 5 ÖSTRA VEMMENHÖG : 6:6 SARITSLÖV SARITSLÖV 5 SARITSLÖVS BOGÅRD 5: LINDBY 5 LINDTORPET :5 5: : : ÖSTRA VEMMENHÖG KOMMUNGÅRDEN S: LINDBY 56 SARITSLÖV :0 : Lr : 5:6 Lr LINDBY 8 5: SKURUP ÅKESLÄTT SVENSTORP 0:0 SÖDERGÅRD 8: S: :8 : LINDBY 6 LINDESBERGSVÄGEN 6: 9: LINDBY 55 5:5 LINDBY 5 5:7 SKURUP 5 LINDBY 6 LÅREMÖLLA LINDBY LINDBY 5: 5 LINDBY LINDESBERGSVÄGEN LINDBY 5 LINDESBERGSVÄGEN :5 5: :8 ÖSTRA VEMMENHÖG 9 ÖSTRA VEMMENHÖG 8 BLÅBACKA GÅRD 6: :9 : 5: :8 :9 LINDBY LINDBYVÄGEN S: : : : S:6 :6 : LINDBY :8 LINDBY LINDBY 0 SKURUP LINDBY 8 LINDESBERGSVÄGEN LINDBY : LINDBY 9 LINDBYVÄGEN 9: LINDBYVÄGEN :0 :6 0: LINDBY 0 9: LINDBY 9 LINDBY BOSTÄLLE ÖSTRA VEMMENHÖG 8 ÖSTRA VEMMENHÖG 0 8: S:08 : ÖSTRA VEMMENHÖG 9 SKURUP 6 LINDBY 8 8: 8: :7 :0 :6 LINDBY 9 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN :6 0: S: : LINDBY 5 SKURUP 9 HASSLE BÖSARP 69 LERBÄCK LINDBY ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN ÖSTRA VEMMENHÖG 8 : ÖSTRA VEMMENHÖG 66A TOFTEBO ÖSTRA VEMMENHÖG : ÖSTRA VEMMENHÖG :9 :9 :9 :6 : 5: 0: 8: ÖSTRA VEMMENHÖG 8 : 6:9 9: S: :8 ÖSTRA VEMMENHÖG SKURUP 0 LINDBY 0 :0 ÖSTRA VEMMENHÖG 66B ÖSTRA VEMMENHÖG 7 STRÄNGAGÅRDEN 7: 8: : :9 ÖSTRA VEMMENHÖG 66: :6 ÖSTRA VEMMENHÖG 6 SKURUP : SKURUP 5 8:LINDBY 80 9: 8:0 LINDBY 8 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN :5 : : :5 :9 :0 : 8: SKURUP KRONEHILL ÖSTRA VEMMENHÖG 7 DUFBÄCK GÅRD : LINDBY : LINDBY 0 HÖRADAL : ÖSTRA VEMMENHÖG SKURUP : SKURUP 8 LERBÄCK 7: :8 LINDBY 86 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN :7 SÖDRA SVEALANDSGATAN 8 S:6 LINDBY 8 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN LINDBY 6:76 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN 6: 6:7 8:6 S:6 ÖSTRA VEMMENHÖG 0 VILLA BRÄNNE ÖSTRA VEMMENHÖG 6 :0 SKURUP LINDBY 67 LINDBYHOLM : : :8 LINDBY 0 BRÄNNEMÖLLA : 8: :0 LINDBY 88 8:8 LINDBY : :6 ÖSTRA VEMMENHÖG HELENETORP S: LINDBY HASSLE BÖSARP 65 6:5 LINDBY 6 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN 6: 6:9 6:0 : 6:8 ÖSTRA VEMMENHÖG 9 9: 0: : : HASSLE BÖSARP 67 VÄSTERVÅNG : 8: SKURUP 7 S: LINDBY 8 8:7 LINDBY 87 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN LINDBY 6 ÖSTRA VEMMENHÖGSVÄGEN 6: :0 BRÄNNEMÖLLA : ÖSTRA VEMMENHÖG PRÄSTGÅRDEN ÖSTRA VEMMENHÖG 7 :9 :7 ÖSTRA VEMMENHÖG 8 PRÄSTGÅRDEN :8 :7 6:0 LINDBY 7 ÖSTRA VEMMENHÖG 5 :5 8:5 8:6 SKURUP 8 :8 :7 ÖLÖV 57 VÄNTORP5:7 ÖLÖV 58 5:8 : SKURUP GÅSAFLOD :7 ÖSTRA VEMMENHÖG 5 5: 8:5 ÖLÖV 5 5: ÖLÖV 5 :7 LINDBY 60 LINDBYHEM LINDBY : : ÖSTRA VEMMENHÖG 8 ANGLINELUND ÖSTRA VEMMENHÖG 85 8:5 SKURUP :8 8 ÄLMÅKER SKURUP LINDBY 68 LINDBY 8 :8 ÖSTRA VEMMENHÖG 88 ÖSTRA VEMMENHÖG 8:7 87 8: :6 8:5 6:7 0: : :9 HASSLE BÖSARP 0 6:8 S: 0: 8:8 BRÄNNEMÖLLA ÖLÖV 5 SKURUP 7 SKURUP 9 HASSLE BÖSARP :0 SKURUP 9 HASSLE BÖSARP HASSLE BÖSARP 8 :8 5: 5:0 : : 5: : 8: : HASSLE BÖSARP 8 :7 HASSLE BÖSARP :0 0 HASSLE BÖSARP 6 :6 :7 LINDBY 0 :0 : SKURUP S:5 8: 9: :8 9:7 KYRKOGATAN 68B KYRKOGATAN 66 :8 HASSLE BÖSARP :6 LINDBY 6 LINDBY KYRKOGATAN 68A FOLKHÖGSKOLAN KYRKOGATAN 68J 9:7 KYRKOGATAN 68K : : : 7: :0 HASSLE BÖSARP RÖNNELUND HASSLE BÖSARP : Lr KYRKOGATAN 7 KYRKOGATAN 759: PASTORSBOSTADEN 9:5 KYRKOGATAN 68C KYRKOGATAN 68E KYRKOGATAN 68D LINDBY 6 :6 LINDBY 8 :8 :9 KYRKOGATAN 77 9: KYRKOGATAN 79 KYRKOGATAN 68F KYRKOGATAN 85 KYRKOGATAN 68G KYRKOGATAN 68H KYRKOGATAN 68I :5 LINDBY 8 LINDBY 9 0: 5:6 :9 KYRKOGATAN 8 KYRKOGATAN 8B :8 KYRKOGATAN 8A SMEDGATAN 5 :7 LINDBY 7 7:89 SKURUP 789 LINDBY 7 :7 MÅLAREGATAN MÅLAREGATAN MÅLAREGATAN MÅLAREGATAN 06 8 MÅLAREGATAN SMEDGATAN 8 SMEDGATAN 0 SMEDGATAN 6 SMEDGATAN 5 SMEDGATAN 7B 7A SMEDGATAN 9 7:6 SKURUP 76 SKURUPSHUS 7:6 5:5 9:7 9: 9:0 9:9 Lr SKURUP 788 7:88 7:90 HASSLE BÖSARP : LINDBY 5:7 9: 50:76 8 SKURUP 76 SKURUPS BY SKURUP 765 7:65 7:6 SKURUPSBY ÖLÖV 57 Lr SKURUP 79 SOLBACKEN : ÖLÖV 68 PERSEMÖLLA SMEDGATAN 0 SMEDGATAN 6 SMEDGATAN 7 SMEDGATAN 9A 9B SMEDGATAN A B SMEDGATAN 7 LINDBY 0:0 LINDBY 0 PERSEGÅRD 0: ÖLÖV 5: 5 MÅLAREGATAN 5 79 SMEDGATAN 7:55 6 ÖLÖV 5:5 55 Lr 5 ÖLÖV 76 7:6 SMEDGATAN SMEDGATAN 5 7:9 5:8 7:87 Lr LINDBY : ÖLÖV 75 7:5 ÖLÖV 5 SKURUP 7 SÄVENDAL 5: :5 5:9 7: ÖLÖV 58 ÖLÖV 7 INGATORP ÖLÖV 55 S: SKURUP 856 0: LINDBY 0 ÄNGDALA ÖLÖV 5 STIGSTORP 7: 7:99 SKURUP 799 7:86 :7 5:5 ÖLÖV 59 5:7 ÖLÖV 57 5:9 5:0 SKURUP 77 SKURUP 77 SKURU 7:7 SKURUP 77 SKURUP 77 SKURUPSBY SKURUP 768 SKURUP 769SKURUP 770 SKURUP 767 7:67 7:70 7:7 7:7 7:69 7:7 7:75 7:68 7:66 8:56 ÖLÖV 7: 7 5:6 ÖLÖV 50 VINDVITA 5: ÖLÖV 56 7:85 7:8 SKURUP 78 5:0 8:6 HASSLE BÖSARP 5 LILLGÅRDEN :5 5:8 ÖLÖV 6 :6 ÖLÖV 5 5: 7:55 :7 ÖLÖV 58 7:8 ÖLÖV 5 5: : SKURUP 78 : 7:8 9:8 7: 7: 0: 7: SKURUP SKURUPS 7:97 SKURUP : 5 5 Skurup - Västra Vemmenhög Den vackra vägen sträcker sig mellan Skurup och Västra Vemmenhög och är den längsta föreslagna vägsträckan för alléplantering. Längs den här sträckan kan det vara lämpligt att endast plantera träd längs den högra sidan av vägen i sydlig färdriktning. Detta på grund av den vackra utsikten till vänster om vägen i sydlig färdriktning. Här kan man tänka sig att man inte behöver använda samma trädart hela vägsträckan. Närmaste Skurup kan poppel eller lönn planteras som övergår i vitpil neråt slätten. Väghållare är Trafikverket. Vägen i dagsläget 8 Fotomontage

19 6 Väg 7 och 70 Vägen är delvis grusad och ligger mitt på Söderslätt, där alléplanteringar traditionellt sett är hemmastadda. Väg 7 och 70 förbinder flera hus och gårdar med varandra och hastigheterna är ganska höga trots att vägen bitvis är grusad. En allé på vardera sida om vägen skulle ha en hastighetsdämpande effekt och samtidigt förhöja det kulturhistoriska värdet för vägen och det annars trädfattiga landskapet. Längs denna vägsträckan har vitpilen sin givna plats. Trafikverket är väghållare längs väg 7 och 70. Under juni 00 initierar Trafikverket kontakt med markägarna längs vägen för att undersöka om intresse finns för en alléplantering. Vägen i dagsläget Vägen i dagsläget Fotomontage 9

20 7 Väg 70 Väg 70 går mellan Östra Vemmenhög och Dybäcks slott och lämpar sig väl för en alléplantering. Traditionellt sett har alléer anlagts längs vägar som leder fram till slott och större gods för att manifestera makt och rikedom. I dagsläget har alléerna inte samma roll, men en dubbelsidig allé på väg 70 skulle bidra positivt till det kulturhistoriska värdet. Antalet fastighetsägare utmed vägen är få, vilket kan underlätta en diskussion om en eventuell allé. Vägverket är väghållare för väg 70. Idag finns ett antal träd utmed vägen. Dessa är av olika art varav det kan vara lämpligt med en blandallé här. Här kan det bli aktuellt med lönn eller till och med ek med tanke på att vägen är så speciell. Även pilar kan vara aktuellt på grund av att pilen förknippas med landsbygden på Söderslätt. Vägen i dagsläget 0 Fotomontage pilallé Fotomontage blandallé

21 8 Skivarp, infarten Att plantera en allé vid infarten till Skivarp har flera fördelar. Dels skulle en trädplantering fungera som en port in mot byn och dels skulle träden fungera som en påminnelse att sänka farten. Korsningen har varit olycksdrabbad. Väg 755 från Skurup skulle kunna planteras med en enkelsidig allé på höger sida. Den kulturhistoriskt värdefulla väg 0 skulle kunna få en motsvarande plantering på höger sida. Här behövs lite större lövträd som manifesterar att här börjar Skivarps samhälle. Lämpliga träd kan vara lönn, kastanj eller liknande. Vägen i dagsläget Fotomontage

22 9 Abbekås, infarten Även in mot Abbekås hade en allé varit ett positivt tillskott, både som välkomnande grön port in mot byn och som hastighetsdämpare. Vägen från Skivarp kan med fördel planteras med träd på båda sidor. Med tanke på att vindarna i Abbekås kan vara salta på grund av närheten till havet, kan rönnen vara ett lämpligt träd. Vägen i dagsläget Fotomontage

23 DET FORTSATTA ARBETET Sändlista Hans Åström, kulturmiljösakkunnig, Trafikverket Sara Aurelius, Länsstyrelsen i Skåne län Byalagen i Skurups kommun Referenser: Alléhandboken. Patrik Olsson är författare och redaktör. Åsa Jakobsson, medförfattare. Alléhandboken kan laddas ner som pdf från hemsidan för Regionsmuseet i Kristianstad, Skötselhandbok för gårdens natur- och kulturvärden,998, Jordbruksverket En diskussion kring praktisk funktion och alléns utveckling, Patrik Olsson, PM 007, Nordiska museets forskarskola. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet, rapport 5, 00, Naturvårdsverket. Allévårdsplan, 996, Trafikverket Region Skåne. Bilagor Bilaga : Rekommendationer vid trädplantering i Skånes landskap, 009, Marit Engquist, Länsstyrelsen i Skåne Bilaga : Kommunens alléregister

24

25 BILAGA Rekommendationer vid trädplantering i Skånes landskap Naturvårdsenheten Skyddsvärda träd i Skåne Marit Engquist 5

26 Landskapsbilden BILAGA Planteringar på Skånes slätter bör ske med tanke på den lokala traditionen och med tanke på att en plantering ofta syns från ett mycket stort område. Pilevallar, alléer, trädrader längs gränser och vattendrag, små dungar i anslutning till gårdar och märgelgravar (men helst inte så att de helt innesluts) är oftast enbart positiva tillskott. Respekten för den skånska himmelskupan och känslan av vidd är viktig. Det innebär att horisontlinjen kan brytas av olika element (ex dungar och gårdar) men att den alltid ligger som en klart förnimbar bakgrund. I de delar av Skåne som redan har mera skog blir en mindre ny plantering sällan så synlig och den får på det viset mindre landskapseffekt. Där skogen redan dominerar kan det dock nnas god anledning att slå vakt om de öppna luckor som nns, om inte intryck ska fås av ödeläggelse. Inhemska trädarter Det är mycket viktigt att bevara våra inhemska trädarter. Detta bland annat av etiskt-principiella och kulturhistoriska skäl. De får inte konkurreras ut av utländska arter. Bevarar vi våra inhemska träd så bevarar vi även ertalet artspeci ka biologiska arter som lever i dessa. Våra inhemska träd är dock inte problemfria. Det nns en rädsla att få in sjukdomar i och med införandet av exotiska arter men problemet är att våra inhemska inte heller är fria från sjukdomar. Vår alm är exempelvis helt utdömd. Det är ett faktum att exotiska arter är och kommer i allt högre grad i framtiden, att vara ett komplement till våra inhemska trädarter, när artspeci ka sjukdomar som almsjuka och askskottssjuka inskränker vårt egna artbestånd. Almallé Exotiska trädarter 6 Kulturhistoriskt har vi under lång tid tagit in utländska trädsorter i landet. Hästkastanjen, som många tror är inhemsk, är i själva verket en exot som naturligt växer i Balkanområdet. De esta äldre parklindar och även almar är importerade från bland annat Holland. Ska vi ha en bibehållen mångfald, så måste vi plantera er träd och er arter. Det nns många bra utländska arter som kan komplettera det inhemska beståndet. Variation behövs om/när er artspeci ka sjukdomar kommer. Det nns exempelvis nya almsorter, framtagna i Tyskland, som troligen är immuna mot almsjukan. De provas nu småskaligt på olika platser. Förhoppningen är att dessa almar ska kunna axla vår skogsalms roll som både landskapsträd och biologisk bo- och levnadsplats. Exotiska arter passar dessutom ofta, till skillnad från våra inhemska, i dagens stadsmiljö som till stor del består av torr kalkrik mark, värme och vindskydd. Detta är ståndorter, som de inhemska arterna har svårt att etablera sig i. Lägg till problem som avgaser och vägsalt. De äldre inhemska exemplar som står i denna miljö växte upp i en annan tid och på en annan ståndort. Deras omgivning har förändrats men då de sedan många år redan är etablerade, kan de ändå leva vidare. Stadsträd

27 Art efter ståndort och växtsätt BILAGA Det är viktigt att tänka sig för ordentligt när art väljs till en växtplats. Dels har växtsättet stor betydelse. En ek blir exempelvis skrymmande medan en oxel tar liten plats i anspråk. Ännu viktigare att tänka på är att aggressiva arter endast bör planteras i extrema miljöer där det inte nns något att konkurrera ut eller på platser där den helt enkelt inte kan sprida sig. Stora problem har uppkommit med den tyska Sykomorlönnen på era håll, då den har planterats i skogsmiljöer där de helt och hållet tar över och konkurrerar ut annan inhemsk vegetation. Den bör absolut undvikas i anslutning till värdefulla naturområden. Ett exempel på en exot som lyckligt kommit till Sverige, är den väl beprövade, redan nämnda, hästkastanjen. Den har väl anpassat sig till vårt klimat utan att för den skull ta för mycket plats. Däremot kan tyckas att den används fel i många fall. En kastanj får, om den står rätt placerad, otroligt vackra höstfärger. I Sverige planterar vi den ofta i alldeles för torra miljöer, med resultatet att den blir brun och risig istället. Detta är ett strålande exempel på hur viktigt det är att välja trädart efter ståndort. Detta gäller både exotiska och inhemska arter. Hamlad ask Obeprövade arter ska alltid användas med försiktighet och i liten skala. Växtmaterial med lokalt ursprung bör, i den mån det går, alltid väljas. Det nns stor genetisk variation inom en trädart beroende på i vilket klimat och i vilken jord dess anfäder vuxit upp. De så kallade E-plantorna är garanterat alltid av svenskt ursprung. Det nns även olika sorter inom arterna som är mer eller mindre lämpade för exempelvis nordligt respektive sydligt klimat. Att välja ersättarträd med liknande egenskaper som ursprungsträdet Gamla ekstammar fulla med liv Med tanke på det biologiska livet är det av stor betydelse att tänka på, när utgående träd ska ersättas, att art väljs på ett sätt som gör att den nya trädmiljön, med tiden, får ungefär samma egenskaper som den gamla. Det allra bästa är om ersättarträdet är av samma art som ursprungsträdet. Detta är förstås inte möjligt, då exempelvis en obotlig artspeci k sjukdom nns hos ursprungsarten eller om ståndorten har förändrats så mycket att arten inte längre kan etablera sig på platsen. I dessa fall måste en annan art axla rollen som ersättare. Håliga träd bör då ersättas med trädarter med benägenhet att utveckla håligheter. Lind och Hästkastanj är exempel på sådana arter. Hamling är ett bra sätt att dessutom skynda på uppkomsten av håligheter. En annan viktig egenskap, för det biologiska livet i träden, kan vara grov bark och högt ph-värde. Detta är speciellt avgörande för era lavarter som lever på träd invid grusvägar och andra miljöer med mycket jorddamm. Exempelvis kan gamla askar, framförallt i en sådan miljö, lämpligen ersättas med lönn 7 eller ek. 5

28 BILAGA 8 0 ANVÄNDBARA TRÄD Speciella egenskaper Inhemsk / Exot Ståndortskrav Toleranser Pionjär / Sekundär Användning Storlek Levnads -ålder Latinskt namn Svenskt namn Skugga Sekundär Inhemsk Värdefull bark för olika trädlevande arter. 0 meter 50 år Kalkfattig, fuktig mullrik mark Vindkänslig Acer platanoides Skogslönn Allé-, park- och gatuträd Skugga Sekundär Exot Vilt aggressiv!! Ska inte planteras i närheten av värdefulla naturområden! Värdefull bark för olika trädlevande arter. Sykomorlönn 5 meter 00 år Djup och kalkrik mineraljord med god grundvattentillgång Acer pseudoplatanus Sekundär Exot Acer saccharinum Silverlönn Prynadsträd 0 meter 50 år Ljust och fuktig i kalkrik sandjord, gärna vid strand 5 meter 0 år Helst vid rörligt vatten Vind och skugga Exot Röd blomning i maj. Får mycket mindre skador av kastanjemalen än vanlig hästkastanj. En dödlig blödarsjuka, som även angriper denna hästkastanj, finns dock i Europa som eventuellt kan komma att spridas till Sverige. Kastanjen utvecklar med tiden ofta, för olika trädlevande arter, värdefulla håligheter. Allé, prydnads- och solitärträd Aesculus carnea Rödblommig hästkastanj 5 meter 0 år Helst vid rörligt vatten Vind och skugga Exot Blomning i maj. Obs! Kastanjemal är en ganska nyupptäckt skadegörare som sprider sig snabbt. Den dödar ej men förfular och försvagar. En dödlig blödarsjuka finns dessutom i Europa som eventuellt kan komma att spridas till Sverige. Kastanjen utvecklar med tiden ofta, för olika trädlevande arter, värdefulla håligheter. Hästkastanj Allé-, prydnads- och solitärträd Aesculus hippocastanum Pionjär Inhemsk Djupa rötter med dränerande, kvävebindande och jordförbättrande egenskaper. Motverkar erosion. Ailanthus altisima Gudaträd Park- och gatuträd 5 meter Soligt och vindskyddat i sandjord Avgaser Exot Frostkänslig som ung. Bildar rotskott. Alnus glutinosa Klibbal Mark- och 5 meter 0 år Fuktigt och näringsrikt vid strand Stillastående vatten, vind, salthaltigt luftförbättrare, amträd, vindskydd Pionjär Inhemsk Ytliga rötter som verkar dränerande, kvävebindande och jordförbättrande. Motverkar erosion. Bildar rotskott. grundvatten Vind, salthaltigt grundvatten 0 meter 0 år Fuktigt och näringsrikt, vid rörligt grundvatten och strand Alnus incana Gråal Mark- och luftförbättrare, amträd, vindskydd Himalayabjörk Park- och prydnadsträd 5 meter 80 år Väldränerad och näringsrik mark Pionjär Exot Vit stam Betula utilis Doorenbos Pionjär Inhemsk Betula pubescens Glasbjörk Skogsträd 0 meter 80 år Halvskuggigt, i rik & fuktig mark Stillastående vatten Betula pendula Vårtbjörk Skogsträd 5 meter 80 år Ljust, i torr & mager mark Torka. Pionjär Inhemsk Betula pendula Dalecarlica Ornäsbjörk Park- och prydnadsträd 0 meter 80 år Ljust, i torr & mager mark Vind, små markkrav Pionjär Inhemsk Flikbladig Skugga Sekundär Inhemsk Utmärkt underplantering Carpinus betulus Avenbok Parkträd 0 meter 0 år Höga markkrav Måttligt fuktig ler- och sandblandad, kalkrik jord Sekundär Exot Behöver skydd som ung Castanea sativa Äkta kastanj Prydnadsträd 5 meter Varmt och vindskyddat i djup och sandig lermylla 5 meter 00 år Mull- & kalkrik jord Skugga Sekundär Inhemsk Skyddad ungdom. Varieteter: blodbok, hängbok och flikbok. Fagus sylvatica Bok Skogs- solitär- och parkträd Salt Sekundär Inhemsk Skydd mot vind och frost som ung. Askskottssjuka! Ingen asksort har upptäckts än som är immun. Bör inte användas förrän mer kunskap finns. Ljusgenomsläpplig. 0 meter Fuktigt med rörligt grundvatten Djupt, lerigt, mull- och näringsrikt Skyddad som ung, sedan ljuskrävande Fraxinus exelsior Ask Skogs-, allé- och parkträd