FLERPARTSLOGISTIK MED FOKUS PÅ RUTTER, FYLLNADSGRAD OCH MILJÖ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLERPARTSLOGISTIK MED FOKUS PÅ RUTTER, FYLLNADSGRAD OCH MILJÖ"

Transkript

1 FLERPARTSLOGISTIK MED FOKUS PÅ RUTTER, FYLLNADSGRAD OCH MILJÖ Kristin Olofsson Marijana Zec EXAMENSARBETE 2009 INDUSTRIELL ORGANSATION OCH EKONOMI Logistik och Ledning

2 FLERPARTSLOGISTIK MED FOKUS PÅ RUTTER, FYLLNADSGRAD OCH MILJÖ THIRD-PARTY LOGISTICS WITH FOCUS ON ROUTE PLANNING, FILLRATE AND ENVIROMENT Kristin Olofsson Marijana Zec Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet logistik. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Handledare: Eva Johansson Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå) Datum: Arkiveringsnummer:

3 Abstract Abstract The globalization has increased the trade between different places and countries. Products are now available from all over the world, but this requires transports that have consequences in the environment as well as the economy. New professions are creates that do formality, organize, administrate and implement other businesses transports. Their operations are between the business and customer and they are called logistics companies. The purpose of this report was to study third-party logistics and why more and more companies use this logistics services. A literature study was done to research This. The study is based on a literature work in the field of logistics by using books, articles and the Internet. The report also studied whether there are differences between terms within third-party logistics from s and today. In third-party logistics it is emphasize to there is focus on using a logistics company as a good alternative for the companies who aren t able to have a high quantity in their own vehicle. The purpose with route planning is to use the availability in the vehicle and try to have as high filling degree as possible. The filling degree is usually calculated on how much of the total area, volume or weight that is used. Since the origin of the term third-party logistics in the 80-90s, the positive and negative aspects have been the same. But during the years more positive aspects have appeared. There are more positive aspects about third-party logistics than negative. Companies use and dependence of what third-party logistics can offer, have provided the companies with mostly positive aspects. The logistics concept is more complex today that it was at its origin and it includes more activities. In the 90s, the concept forwarder was used to describe a person who coordinated the transports while the transporter was the one who executed the transports. By looking at outdated literature, we can presume that the future will bring more changes and that the role of respective parties will become even more unclear than they are today. From the theory a deeper analysis was done in form of interviews with four thirdlogistics companies, to find out how transports work out in real life. The questions were classified in three groups; routes, filling degree and environment. The four companies worked constantly to improve the filling degree by different types of coordination and better loading, but also to by having goods in the return transport. Three of four companies thought that the transports were too cheap. A large number of goods are transported long distances back and forth. The logistics companies tried to offer their customers good customers service with cheap, fast and close transports in order to be competitive. We think that the logistics companies must take more responsibility and shouldn t drive empty trucks, no matter the price they get. By a high filling rate the environments can be saved, because it will take fewer transports and it improves the company s economy. The logistics companies of tomorrow have big challenges to overcome if they should continue a sustainable development that benefits their economic situation and the environment.

4 Sammanfattning Sammanfattning Den ökade globaliseringen har gjort att handel mellan olika platser och länder ökar. Detta i sin tur har lett till att vi kan få produkter från världens alla hörn, men dessa transporter ger konsekvenser på både miljö och ekonomi. Det kommer nya företag inom transportområdet som ordnar, arrangerar, administrerar och genomför andras transporter. Deras verksamhet ligger mellan företaget och kunden och kallas därför logistikföretag. Syftet med rapporten var att studera flerpartslogistik, varför fler och fler företag väljer att använda sig av dessa tjänster och vilka för- och nackdelar som finns. En litteraturstudie har gjorts för att undersöka detta. Arbetet baseras på en litteraturgenomgång inom ämnet logistik via böcker, artiklar och Internet. I rapporten har det även undersökts om det finns skillnader mellan benämningar och termer inom flerpartslogistik på 1980-talet och idag. Inom flerpartslogistik betonas att samlastning är ett bra alternativ för de företag som inte själva kan komma upp i de kvantiteter där en transport är ekonomisk försvarbar. Syftet med ruttplanering är att utnyttja den tillgängliga kapaciteten på fordonen och försöka köra med så hög fyllnadsgrad som möjligt. Fyllnadsgrad, eller hur stor del av lastbilarnas kapacitet som används beräknas oftast genom att titta på hur stor del av den totala ytan, volymen eller vikten som används i fordonet. Miljön är en annan faktor som väger tungt inom flerpartslogistik. Sedan uppkomsten av termen flerpartslogistik på talet har de positiva och negativa aspekterna varit liknande, men under åren som gått har fler positiva aspekter tillkommit. Det finns fler fördelar än nackdelar med flerpartslogistik. Företagens användning och beroende av de tjänster som flerpartslogistiken erbjuder har gett positiva effekter för företagen och fördelarna har övervägt nackdelarna. Sedan talet tills idag har logistiktermer fått ett vidare begrepp. Det finns inte en lika klar gräns mellan vilka aktörer som gör vad. Detta beror främst på att allt fler logistikföretag erbjuder många logistiktjänster. Idag finns det inte någon logistikaktivitet som logistikföretag inte kan erbjuda. Begrepp som transportör och samlastare kan idag beskriva en och samma funktion. Att begrepp har ändrats på så pass kort tid visar att begreppen inom flerpartslogistik fortsätter att förändras. Utifrån teorin gjordes en fördjupad analys där fyra logistikföretag intervjuades för att ta reda på hur transporter fungerade i verkligheten. Frågorna var indelade i tre kategorier; rutter, fyllnadsgrad och miljö. De fyra företagen arbetar ständigt med att försöka förbättra fyllnadsgraden genom olika typer av samordning, bättre lastning men även försöka få med sig gods i returtransporterna. Av de fyra företagen så ansåg tre av dem att transporterna är i dagsläget för billiga och att det fraktas mycket onödigt i dagens samhälle. Mycket gods färdas långa sträckor. Logistikföretagen eftersträvar att erbjuda logistikköparna en god leveransservice med billiga, snabba och täta transporter för att vara konkurrenskraftiga. Men logistikföretagen måste ta mer ansvar, oavsett priset så bör de inte köra tomma lastbilar. Miljön sparas om fyllnadsgraden är hög, då blir det dels färre transporter med hög fyllnadsgrad och dels förbättras transportföretagens ekonomi. Det finns tydliga utmaningar för morgondagens logistik- och transportföretag för att få en hållbar utveckling i framtiden, både miljömässigt och kostnadsmässigt.

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning BAKGRUND PROBLEMOMRÅDE SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION Definitioner Kund Företag Logistikköpare eller Logistikkund Logistikföretag Transportföretag Metod LITTERATURGENOMGÅNG ANALYS AV LITTERATUR Analys av flerpartlogistikens för- och nackdelar Analys av begrepp EMPIRI Intervjuerna Frågor till intervjuerna... 6 Rutter... 6 Fyllnadsgrad... 6 Miljö Sammanställning av empiri METODKRITIK Teori LOGISTIK Flödet mellan företag och kund Kundrelationer och servicekomplexitet Grad av materialflöde LOGISTIKENS MÅLVARIABLER Kundservice Kostnader Miljö DISTRIBUTION Grad av centralisering Logistikföretagets kostnader Planering av rutter och fyllnadsgrad FLERPARTSLOGISTIK Aspekter att ta hänsyn till vid beslut av att anlita logistikföretag Hur flerpartslogistik fungerar VARFÖR LÄGGER ALLT FLER FÖRETAG UT SINA TRANSPORTER PÅ ETT LOGISTIKFÖRETAG? Fördelar med flerpartslogistik Nackdelar med flerpartslogistik BEGREPP Flerpartslogistik (trepartssamarbeten) Logistikföretag Analys av teori... 32

6 Innehållsförteckning 5.1 ANALYS AV FÖR- OCH NACKDELAR FÖR FÖRETAGET VID ANVÄNDNING AV FLERPARTSLOGISTIK ANALYS AV BEGREPP Empiri FÖRETAG A Rutter Fyllnadsgrad Miljö FÖRETAG B Rutter Fyllnadsgrad Miljö FÖRETAG C Rutter Fyllnadsgrad Miljö FÖRETAG D Rutter Fyllnadsgrad Miljö Analys av empiri JÄMFÖRELSE MELLAN DE OLIKA FÖRETAGEN Diskussion och Slutsats Referenser

7 Innehållsförteckning Figurförteckning FIGUR 1: MATERIALFLÖDET MELLAN FÖRETAG OCH KUND FIGUR 2: OLIKA TYPER AV FLÖDEN SOM FINNS MELLAN FÖRETAGET/AVSÄNDAREN OCH KUND/MOTTAGAREN AV VAROR. 11 FIGUR 3: ATT ERBJUDA OLIKA TYPER AV TJÄNSTER INOM EN MÅTTLIG KUNDRELATION FIGUR 4: SERVICEMATRIS SOM VISAR OLIKA FORMER AV SERVICERELATIONER FIGUR 5: EFFEKTIVITETSVARIABLERNA SOM ÄR EN DEL AV LOGISTIKSYSTEMET OCH RELATIONERNA MELLAN DESSA FIGUR 6: EFFEKTIVITETSVARIABLERNA SOM ÄR EN DEL AV LOGISTIKSYSTEMET FRÄMST INOM LOGISTIKFÖRETAGET OCH RELATIONERNA MELLAN DESSA FIGUR 7: HÄR ÄR FYLLNADSGRADEN 50 % UNDER TRANSPORT. DETTA PÅ GRUND AV ATT RETURTRANSPORTEN ÄR TOM.. 20 FIGUR 8: HÄR ÄR FYLLNADSGRADEN 100 % UNDER TRANSPORT. DETTA FÖR ATT DET ÄR 100 % GODS BÅDE TILL OCH FRÅN KUND FIGUR 9: OLIKA RELATIONER MELLAN FÖRETAG OCH KUND Tabellförteckning TABELL 1: FAKTORER SOM TALAR FÖR DIREKTLEVERANS RESPEKTIVE ANVÄNDNING AV MELLANHÄNDER TABELL 2: FÖRDELAR MED FLERPARTSLOGISTIK TABELL 3: NACKDELAR MED FLERPARTSLOGISTIK TABELL 4: NÅGRA EXEMPEL PÅ BESKRIVNINGEN AV BEGREPPET FLERPARTSLOGISTIK I LITTERATUREN TABELL 5: NÅGRA EXEMPEL PÅ BESKRIVNINGEN AV BEGREPPET LOGISTIKFÖRETAG I LITTERATUREN TABELL 6: JÄMFÖRELSE MELLAN FÖRETAG A, FÖRETAG B, FÖRETAG C OCH FÖRETAG D

8 Inledning 1 Inledning Denna rapport bygger på att fler och fler företag väljer att lägga ut sina transporter på logistikföretag. Företagen kan därmed fokusera på sin kärnverksamhet. Författarna har inom detta ämnesområde valt att göra en djupare analys av hur den ökade användningen av logistikföretag påverkar fyllnadsgraden hos deras fordon. 1.1 Bakgrund Den ökade globaliseringen har gjort att handel mellan olika platser och länder ökar. Det har lett till att transporterna har blivit fler både nationellt och internationellt. Detta i sin tur har lett till att konsumenter kan få produkter från världens alla hörn, men dessa transporter ger konsekvenser både vad gäller miljö och ekonomi. För att företagen ska minska sina fraktkostnader är det vanligt att låta ett logistikföretag sköta sina transporter (Persson och Virum, 1996). Användningen av logistikföretag har ökat allt mer (Lieb och Randall, 1999a). Detta gör att företagen själva inte behöver äga transportfordon eller anställa egna chaufförer utan kan ägna sig åt sin kärnverksamhet. De logistiska önskemålen på marknaden efterfrågas allt mer. Logistikföretagen får därmed ökat ansvar och tillväxt. Det finns dock inget klart eller förutbestämt sätt för hur samarbetet mellan företag, logistikföretag och kund ska vara. Det finns många tjänster som logistikföretagen kan erbjuda logistikkunderna. Det kan till exempel vara transportering, lagerhållning, logistisk samordning och returflöden (Persson och Virum, 1996). För att förbättra företagens lönsamhet krävs det en samordning mellan försörjning, produktion och distribution. Inom distributionsområdet måste företag ta en rad olika beslut, som till exempel att avgöra leveransfrekvenser för olika varugrupper. Det krävs dock kännedom om vilka kunder som ska försörjas från vilka lagerpunkter, samt antalet fordon som behövs för att täcka alla leveranser. En ruttplanering görs när frekvens och ordning av transportföretagets rutter fastställts (Persson och Virum, 1996). Planeringshorisonten kan variera mellan timmar och flera år. Distribution är ett begrepp som täcker samtliga fysiska och administrativa aktiviteter från råvaruproducent till slutförbrukare. I detta begrepp ingår även planering, genomförande och kontroll. Dessa aktiviteter är knutna till andra aktiviteter i företag, som marknadsföring, produktion och ekonomi (Persson och Virum, 1996). För att göra en så liten påvekan som möjligt på miljön samtidigt som användningen av transportföretag ökar, finns det vissa åtgärder som logistikföretagen kan göra. En hel del förbättringar kan utföras på fordon för att minimera den negativa påverkan på miljön (Jonsson och Mattsson, 2005). Med allt nyare teknik som växer fram, kan investeringar göras i motorer och andra komponenter till lastbilar, såsom hjul, däck och avgasfilter som renar avgaser bättre. Förbättringar i förarnas körsätt och användning av alternativa bränslekällor kan också få positiva, långsiktiga effekter på miljön. Logistikföretagen kan som sagt inte bara fokusera på att tjäna pengar. Ett gott miljöarbete stärker företagets status på marknaden (Jonsson och Mattsson, 2005). När det gäller planering av rutter krävs det olika typer av information för att få en så hög utnyttjandegrad som möjligt. För att veta vilka lastnings- och lossningsstopp som ska utföras behövs information om var de olika kundernas geografiska placering ligger och hur många kunder som ska besökas i varje rutt (Jonsson och Mattsson, 2005). Det krävs även kännedom om andra faktorer som till exempel hur stora 1

9 Inledning mängder gods som ska in och ut från varje ort, som sedan avgör vilka fordon som behövs. Mängden gods (volymen), som ska hämtas eller lämnas avgör hur stort fordonet ska vara, antingen räcker det med en lastbil eller så kan det i vissa fall behövas lastbil med släp. Det är även viktigt att avgöra i vilken turordning godset/varorna ska avlämnas i varje rutt för att undvika omlastning. Det finns en hel del problem med att planera upp rutter, med tanke på att det är olika avstånd till och från olika kunder. Det krävs noga planering för att sätta ihop rutter och utnyttja hela arbetsdagar (Jonsson och Mattsson, 2005). 1.2 Problemområde När företag lägger ut sin logistikverksamhet på en tredje part ger det konsekvenser både på gott och ont. Fokus i denna rapport ligger på hur ett samarbete påverkar företag, tredjepart och kund. Då flerpartslogistik blivit ett allt mer känt och användbart begrepp har det även inneburit mer kännedom om området. Det är inte säkert att begrepp från talets definition av logistikföretag är detsamma som dagens begrepp, varför detta område skall analyseras noggrannare. Det finns begränsad litteratur inom ämnet fyllnadsgrad vilket gör det svårt att finna lämpliga fakta. Få studier har gjorts om olika logistikföretags syn på fyllnadsgrad och i litteraturen är det ofta den optimala bilden av fyllnadsgraden som framhävs. Detta ger en bild av att alla logistikföretag arbetar för att uppnå en 100 % fyllnadsgrad och att sätta miljön i fokus. För att ta reda på hur rutterna fungerar i verkligheten kommer fyra logistikföretag att intervjuas. Syftet är att ta reda på logistikföretagens egna uppfattning om rutter, fyllnadsgrad och miljö på sina transporter. 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med rapporten är att analysera flerpartslogistik utifrån följande frågeställningar: Vilka fördelar och nackdelar finns det med flerpartslogistik och har dessa ändrats mellan åren ? Hur har beskrivningen av flerpartslogistik och logistikföretag förändrats från talet fram till 2000-talet? Beräknar logistikföretagen fyllnadsgraden på sina fordon och i så fall, vad är den verkliga fyllnadsgraden på fordonen? Hur anpassar logistikföretagen sin samordning av transporter med tanke på miljö och ekonomi? 2

10 1.4 Avgränsningar Inledning Arbetet är i huvudsak en litteraturstudie med fokus på flerpartslogistik. Logistiktjänster i form av olika transportmedel och internationella transporter kommer inte att belysas i denna rapport, då arbetet skulle bli alltför omfattande. Litteraturen som studerats omfattar transporter och logistikaktiviteter. Med tanke på arbetets storlek var ytterligare avgränsningar i litteraturstudien tvungna att göras. Endast ett fåtal begrepp har jämförts och analyserats. Dessa begrepp är de som huvudsak beskriver logistik och dess olika aktörer. Rapporten kommer även att omfatta en undersökning av fyra logistikföretag. Dessa företags verksamhet och struktur i allmänhet kommer inte att tas upp, utan fokuset ligger på deras transporter. Intervjun kommer endast att innehålla företagens uppfattningar om rutter, fyllnadsgrad och miljö. Inga beräkningar kommer att genomföras. 1.5 Disposition I kapitel 1 beskrivs bakgrund, problemområde, syfte och avgränsning. Inom ämnesområdet logistik finns många benämningar för de olika parterna. För att läsaren lättare skall förstå rapporten har författarna definierat vilka benämningar som kommer att finnas i denna rapport (se kapitel 2). Kapitel 3 visar vilka metoder som har använts i rapporten och hur information har samlats in. I kapitlet beskrivs hur insamling av litteratur och intervjuerna på logistikföretagen har gjorts. Rapporten bygger till största delen på ett litterärt arbete där faktainsamling av flerpartslogistik har gjorts. Kapitel 4 inleds med en grundläggande förklaring av logistik och logistiska aktiviteter som ingår inom flerpartslogistik (se avsnitt 4.1). I avsnitt 4.4 beskrivs flerpartslogistik. Därefter visar avsnitt 4.5 vilka för och nackdelar som användandet av flerpartslogistik innebär. Slutligen avslutats teoridelen med avsnitt 4.6 som visar vilka definitioner flerpartslogistik och logistikföretag har fått utifrån olika författare mellan åren 1980 till I kapitel 5 kommer analysen av det litterära arbetet att göras. Med hjälp av teoridelen kommer rapportens litterära frågeställningar (se avsnitt 1.3 som beskriver arbetets frågeställning) att besvaras i detta kapitel. Kapitlet består både av en analys av föroch nackdelar för företaget vid användning av flerpartslogistik (se avsnitt 5.1) samt en analys av beskrivningen av två litterära begrepp inom flerpartslogistik (se avsnitt 5.2). Utifrån teorin gjordes en fördjupad studie (se kapitel 6) för att undersöka hur transporter fungerade i verkligheten. Analysen av empirin (se kapitel 7) visar logistikföretagens syn på transporter och hur de lägger upp sina rutter. Analysen innehåller även svar på frågor om företagens syn på returtransporter och returtransporternas fyllnadsgrad och hur de planerade sina rutter. Rapporten avslutas med en diskussion med författarnas egna åsikter och tankar utifrån rapporten och dess tre analyser. 3

11 2 Definitioner Definitioner När litteraturstudien utfördes upptäcktes flera olika benämningar för de företag som ingår i materialflödet (se figur 1). För att läsaren lättare ska förstå texten har endast vissa benämningar använts. Nedan redovisas vilka benämningar som använts och vad det står för i rapporten Kund Kund är definierad som den part som produkten eller tjänsten ska till. Det är denna part som köper en produkt eller tjänst Företag Det är denna part som äger produkter eller tjänster och säljer dessa till kunder. Företaget kan här både tillverka produkter eller fungera som mellanhand Logistikköpare eller Logistikkund Benämns det företag som köper en logistiktjänst. De har kontakt med logistikföretaget eller transportföretaget. Kontakten och samarbetet sker genom avtal med logistikeller transportföretaget. Denna benämning kommer främst att användas i kapitel 6 där intervjuerna redovisas. Logistikköpare eller logistikkund kan vara antingen företaget eller kunden i den relation som avser tillverkning och försäljning av produkten Logistikföretag De företag som säljer logistiktjänster kallas för logistikföretag som samordnar och planerar rutter. Dessa företag kan äga egna fordon eller anställda chaufförer. Logistikföretagen är de som har kontakt med logistikköparen och samordnar transporterna. I vissa avsnitt kommer även benämningen samlastare för logistikföretagen att användas. 2

12 Definitioner Transportföretag Transportföretag ingår inom benämningen logistik. Denna benämning har valts för de olika transportörer som tar hand om den fysiska transporteringen, de äger bland annat fordonen och har anställda chaufförer. Detta begrepp används även för åkerier, då det betyder samma sak och det förenklar då att använda endast en av dessa benämningar. I vissa fall kan även transportföretagen ta hand om logistiktjänster, men det är främst de större transportföretagen. Transportföretag kan i vissa fall även samordna och planera rutter. Den generella benämningen transportföretag kommer här att vara de företag som utför fysisk transportering och hantering av gods. Företag Logistiktjänst Kund Figur 1: Materialflödet mellan företag och kund. 3

13 3 Metod Metod Detta kapitel visar vilka metoder som har använts i studien och hur information har samlats in. I kapitlet beskrivs hur insamling av litteratur och intervjuerna på logistikföretagen har gjorts. 3.1 Litteraturgenomgång Arbetet baseras på litteraturgenomgång inom ämnet logistik via böcker, artiklar och Internet. All fakta samlades in från Jönköpings högskolas bibliotek och dess databas (Bibliotekets databas, 2009) för artikelsökningar. Valda sökord var tredjepartslogistik, 3PL (tredjepartslogistik), TPL (third-party-logistics), logistik och third-party-logistics. Dessa sökord beskriver på olika sätt flerpartslogistik. Artiklarna som valdes var dem som hade rangordnas högst efter sökordet. I teoridelen användes främst fakta från böckerna till att beskriva ämnesområdet grundläggande och artiklarna till fördjupande beskrivningar om logistik och flerpartslogistik. Efter genomgång av relevant fakta kunde en frågeställning för en djupare analys formuleras och frågeställningen bestämdes med fokus på logistikföretagen. Anledningen till att ämnesområdet ruttplanering och fyllnadsgrad valdes som ett fördjupande ämne i den empiriska studien var att det finns väldigt lite skrivet om detta i litteraturen. Det är svårt att finna lämplig fakta som är enkel att förstå utan en massa beräkningar. Få studier har gjorts rörande olika logistikföretags syn på fyllnadsgrad. I litteraturen är det ofta endast den optimala bilden av fyllnadsgraden som framhävs. När fakta om fyllnadsgraden söktes användes samma litteratur som för flerpartslogistik. Under faktainsamlingen påträffades det flera olika benämningar på bland annat logistik och flerpartslogistik. Det gjordes därför en studie för att analysera om betydelsen av olika logistiktermer har förändrats från talet till 2000-talet. Detta skulle ge en insyn till hur litteraturen benämnde olika begrepp inom logistiken. Lämplig litteratur valdes ut i Jönköpings högskolas bibliotek. Den litteratur som användes var inom ämnet logistik och transporter. 4

14 Metod 3.2 Analys av litteratur Utifrån teorin och rapportens frågeställningar gjordes två fördjupade analyser; analys av vilka för- och nackdelar som flerpartslogistiken kan ge, samt en analys av hur beskrivningen av flerpartslogistik och logistikföretag har förändrats sedan talet till 2000-talet Analys av flerpartlogistikens för- och nackdelar För att undersöka om flerpartslogistikens för- och nackdelar har ändrats från talet till 2000-talet listades först upp ca 20 författares åsikter mellan dessa årtal. Därefter listades fördelarna efter hur viktiga de bedömdes vara för att arbetets omfattning inte skulle bli alltför stort. De tio punkter som valdes ut var de författarna ansåg direkt påverka företagets resultat. Därefter undersöktes om punkterna var nämnda både i litteraturen från talet och 2000-talet. Samma analys gjordes för nackdelarna. Då det finns färre nackdelar än fördelar inom området valdes endast fyra nackdelar ut till analysen. De 14 för- och nackdelarna som valdes ut var de punkterna som författarna ansåg direkt påverka företagets vinst, service, kundrelationer och företagets resultat Analys av begrepp Utifrån de elva författare som valdes, studerades och definierades begreppen flerpartslogistik och logistikföretag. För att kunna göra en analys av olika begrepp valdes lämplig litteratur inom logistik och transporter. Genom att analysera litteratur från år 1980 till 2007, kunde vissa likheter och skillnader urskiljas. Det fanns flera olika parter och benämningar beskrivna i litteraturen från olika år. Vad respektive part gjorde och hur olika roller beskrevs varierade från den äldre till den nyare litteraturen. Det fanns begrepp som speditörer, transportörer, samlastningsföretag, logistikföretag och tredjepartslogistiker. När analysen utfördes så undersöktes hur de olika parternas roller har förändrats och vilka arbetsuppgifter som försvunnit respektive tillkommit från 1980 till Beskrivningen av begreppen varierade i omfattning och de som valdes att studeras och jämföras var flerpartslogistik och logistikföretag eftersom dessa benämningar innehöll de viktigaste aspekterna inom ämnesområdet flerpartslogistik. 3.3 Empiri För att få en bättre bild av fyllnadsgraden hos etablerade företag kontaktades olika logistikföretag i Jönköpings region. Målet var att få deras syn på fyllnadsgrad, hur de planerar sina rutter samt hur de arbetar med miljöaspekter. Rutterna är kärnan för logistikföretagen vilket gjorde valet av detta område ganska självklart. Fokuset var att undersöka om logistikföretagen planerar och utför sina rutter enligt litteraturen. Försöker logistikföretagen uppnå 100 % fyllnadsgrad på transporterna? Vilken syn har logistikföretagen på de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna för deras verksamhet? Innan intervjuerna listades lämpliga frågor och de handlade om rutter, fyllnadsgrad och miljö (se intervjufrågorna i avsnitt 3.3.3). Enligt Backman (2000) kan Internet användas som sökmetod för att finna lämpliga företag till empiristudien. Sökordet transportföretag användes på hemsidan för att hitta lämpliga företag, detta ledde till 56 träffar (Hitta.se, 2009). 5

15 Metod Därefter kontaktades flera av dessa transportföretag som i sin tur hänvisade oss till lämpliga parter för att svara på våra frågor. Över 20 företag ringdes upp, men endast fyra företag ställde upp på intervju. Detta berodde på att de stora logistikföretagen ägde egna transporter i stor omfattning, men även köpte in tjänster från fler mindre transportföretag. Det fanns därigenom en stor part som skötte logistikarbetet för många av de mindre företagen och lika många logistikföretag behövde därför inte kontaktas för att få svar på frågorna Intervjuerna Det finns olika sätt att göra intervjuer (Backman, 2000). De muntliga intervjuerna skedde genom en strukturerad intervju. Det innebär att frågorna är bestämda i förväg och är utformade för att tolkas på samma sätt av alla som intervjuas. Intervjun är även utformad så att de svar som avges följer en mall oberoende av respondenten (Merriam, 1994). I detta fall skedde intervjuerna med logistikföretagen både muntligt och via . Företag A, B och D blev intervjuade muntlig och företag C skriftligt via . Under examensarbetets gång användes en hel del telefonkontakt för att komplettera den insamlade informationen från intervjuerna. Det blev två olika sätt att samla in informationen på eftersom det passade de utvalda transporföretagen bäst. Logistikföretagen fick välja att vara anonyma och alla de fyra tillfrågade valde denna möjlighet. De fyra företagen fick benämningarna företag A, företag B, företag C och företag D Frågor till intervjuerna Rutter 1. Hur lägger ni upp era rutter så att det ska vara så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt? Fyllnadsgrad 2. Beräknar ni fyllnadsgraden på lastbilarna? 3. Anser ni att fyllnadsgraden förändrats under senare år? Vilka åtgärder skulle ni kunna vidta för att få högre fyllnadsgrad? Försöker ni arbeta med att förbättra fyllnadsgraden? 4. Anser ni att företagets vinst styr hur bra fyllnadsgrad man ska ha eller inte? 5. Hur gör ni med returtransporter? 6. Hur ofta lyckas ni fylla fordonen på returtransporterna, uttryckt i procent både när det gäller i första hand inrikestransporter? Försöker ni fylla ut tomrummet på vägen tillbaka? (För är det 100 % åt ett håll och tomt åt andra hållet, då är det endast 50 % fyllnadsgrad totalt) 7. Hur arbetar ni med att få ihop fyllnadsgraden på returtransporterna? 8. Hur ofta vill en och samma kund ha leveranser? Var ligger genomsnittet? Hur har det förändrats de senaste 10 åren? Har det blivit större behov av frekventare transporter mot tidigare och i så fall var ligger det största behovet? Hos vilka kunder? 9. Är det viktigare för er att få ut produkterna eller godset till kunderna, eller kan de vänta någon dag extra för att få en högre fyllnadsgrad på fordonen? 6

16 Metod Miljö 10. På vilket sätt arbetar ni med miljöfrågor? 11. Vad kan ni göra för att minska transporternas påverkan och effekter på miljön och omgivningen? Använder sig era förare av eco-driving (att köra så ekonomiskt och sparsamt på miljön som möjligt) eller liknade för att köra på ett miljövänligt och bränslesnålt sätt? 12. Har ni planer på att använda er av ny och förbättrad teknik för att minimera påverkan på miljön, exempelvis fordon som kan köras med alternativa bränslen? 13. Ökad centralisering (färre lager och fler transporter) har ökat transporterna. Hur tror ni att det kommer påverka er som transportföretag och vilka konsekvenser kommer det få på fyllnadsgraden? 14. Anser ni att transporter är billiga eller dyra? Tror ni att priset på transporterna skulle få företag att se över sina nuvarande transportbehov idag? Sammanställning av empiri Efter intervjuerna sammanställdes all information som samlats in och som en röd tråd genom beskrivningen användes områdena rutter, fyllnadsgrad och miljö för vart och ett av de fyra företagen. För att på ett enkelt sätt kunna jämföra de olika företagen sammanställdes vissa nyckelord i en tabell (se tabell 6 i kapitel 6) så att läsarna lätt skulle kunna jämföra företagen på ett bra och enkelt sätt. En sammanfattande analys av tabellen bidrog även med att få ut det viktigaste av empirin. 7

17 3.4 Metodkritik Metod Nationalencyklopedin (2009) definierar validitet och reliabilitet som: den utsträckning i vilken ett mätinstrument mäter det som man avser att mäta. Validitet kan betecknas som frånvaro av systematiska mätfel, medan reliabilitet innebär frånvaro av slumpmässiga sådana. Williamson (2002) anser att analyser bör ha en hög validitet för att dem ska vara korrekt utförda. Författarna anser att de två litterära analyserna har en hög validitet. Det som skulle mätas och jämföras blev utfört på ett korrekt sätt. En nackdel som kan observeras är att mängden litteratur som undersöktes kanske inte var tillräcklig. En annan nackdel som kan påpekas är att om annan litteratur använts (från andra bibliotek och databaser) för att jämföra och utföra analysen så hade resultatet eventuellt gett ett annat resultat och slutsats. Tiden har varit en avgörande faktor och den mängd information som fåtts fram har varit i balans med tiden som fanns att utföra examensarbetet. Hade mer tid funnit tillgänglig hade en ännu djupare analys kunnat genomföras. Eftersom analyserna är relativt små har de en lägre reliabilitet. När små analyser görs kan slumpmässiga fel uppstå och är svåra att upptäcka (Trost, 2007). Även i den empiriska analysen är validiteten hög då mätningarna innehöll relevanta mätverktyg, samtidigt är reliabiliteten relativt låg, då endast fyra företag intervjuades. Detta är en liten del av antalet logistikföretag som finns på marknaden. Då ambitionen var att få en övergripande uppfattning om hur logistikföretagen arbetade ansåg författarna att fyra företag var tillräckligt för att få en bild av logistikarbetet. Detta berodde främst på att det är stora parter som sköter logistikarbetet för många av de mindre transportföretagen (se avsnitt 3.3). Mängden tid som funnits tillgänglig för att utföra examensarbetet har haft en betydande roll och med mer tid hade fler företag kunnat intervjuvas och mer fakta fåtts fram. Resultatet i jämförelsen av de olika företagen hade eventuellt fått ett annat utfall om mer tid fanns tillgänglig. 8

18 4 Teori Teori Rapporten bygger till största delen på ett litterärt arbete där faktainsamling av flerpartslogistik har gjorts. För att teoridelen ska vara enkel att förstå inleds den med en grundläggande förklaring av logistik och logistiska aktiviteter som ingår inom flerpartslogistik (se avsnitt 4.1). Där kommer även olika relationer, flöden och samarbeten mellan företag, logistikföretag och kund som används inom flerpartslogistik. Avsnitt 4.2 kommer att belysa de målvariabler som måste tas hänsyn till inom logistikarbetet. I avsnitt 4.3 beskrivs distribution med fokus på transportering. Slutligen kommer flerpartslogistik att beskrivas (se avsnitt 4.4). Därefter fortsätter avsnitt 3.5 med att visa på vilka för och nackdelar som användandet av flerpartslogistik innebär. Slutligen avslutats teoridelen med avsnitt 4.6 som visar vilka definitioner flerpartslogistik och logistikföretag har fått utifrån olika författare mellan åren 1980 till Logistik Logistik är ett viktigt område i ett företags strategiska utveckling (Persson och Virum, 1996, s.23). Logistiken bör inte endast vara en konsekvens av olika strategier, den bör även vara en del av underlaget för strategin (Persson och Virum, 1996). Definition av logistik enligt Mattsson (2004, s.101): Begreppet logistik är ett samlingsnamn för alla de aktiviteter som tillser att material och produkter finns på rätt plats, i rätt tid och i rätt kvantitet. Det kan definieras som planering, organisering och kontroll av materialflöden, från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion, som syftar till att ge en god leveransservice under beaktande av de kostnader och andra uppoffringar som är förknippade med att skapa tids- och platsnytta för varor. Definition på logistik enligt Nilsson (2000, s.67): Ett företags strävan att leverera rätt vara, i rätt kvantitet, på rätt plats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad. För att förstå logistikens strategiska innebörd måste företaget betrakta sin logistikverksamhet utifrån dess betydelse som konkurrensinstrument. När detta har uppnåtts kan logistiken få den roll och inriktning som den bör ha. Det räcker inte med att konstatera att logistik är betydelsefullt. Det krävs även förståelse för vilka konsekvenser och möjligheter det kan medföra (Persson och Virum, 1996). Tidigare var logistiken endast en omfattning av det fysiska varuflödet mellan företag och kund. Idag omfattar logistiken mycket mer och innehåller fler områden som till exempel informationsflödeshantering, lagerhantering och emballering. Logistik innefattar även att tillgodose kundernas behov och se till att hålla rätt standard. Logistiken och dess aktiviteter ska ses ur ett helhetsperspektiv för att se till att alla delar gynnar alla parter (företag och kund) inom logistikverksamheten (Nilsson, 2000). 9

19 Teori Exempel på logistiska aktiviteter (Persson och Virum, 1996): 1. Transport, här ingår olika moment vilka rör logistiska beslut som planering, genomförande och uppföljning av transporterna. Denna punkt är den mest typiska logistikaktiviteten. Definition av transport enligt nationalencyklopedin (2009): Förflyttning av gods eller personer; för gods även tillhörande hantering såsom av- och pålastning. 2. Lagring och lagerstyrning, lagring omfattar lagerlokalisering, lagerdimensionering, lagerindelning osv. Lagerstyrningsområdet omfattar val av servicenivåer, framtagning av servicestrategier, orderkvantiteter, styrning av de totala lagerinvesteringarna och modeller och metoder för att bestämma olika säkerhetslager. 3. Materialhantering och förpackningar, denna aktivitet har betydande konsekvenser för transport och lagring. Det omfattar fysiska aktiviteter i lagerdriften som utformning av hanteringsutrustning, emballage och val av utrustning för bland annat interna transporter. 4. Orderbehandling och kundservice, handlar om hur varje order behandlas från beställning till leverans och omfattar även olika logistiska aktiviteter gentemot kund. Dessa aktiviteter kan innehålla information om kundens order och produkters lagerstatus. Leveranstid och tillgänglighet i lager för produkten är viktiga faktorer i konkurrensen om kunderna och även viktigt för utformningen av logistiksystemet. 5. Prognoser, är en central del inom logistiken där prognoserna bygger på försäljningsprognoser och försäljningsplaner. Styrningen av själva materialflödet bör ske på en mer detaljerad nivå. 6. Produktionsplanering, är viktig för företag för att kunna planera tillverkningen av produkter och kapaciteten som krävs i produktionen. Företagens hantering av partistorlekar, prioriteringsregler och olika produktionsbehov är därmed mycket viktiga för logistiksystemets effektivitet. 7. Inköp och materialförsörjning, här ingår typiska logistikaktiviteter som rör inköp och försörjning av råvaror, komponenter och färdigvaror. Även val av underleverantörer, beställning och varumottagning och försörjningsstrategier. Kvaliteten på leverantörens logistikprocess är med andra ord avgörande för kvaliteten på den egna (Persson och Virum 1996, s.16). 8. Andra aktiviteter, detta område kan inräkna till exempel reservdelar, reservdelsstyrning, service- och underhållverksamhet, returgods med mera. Ett annat viktigt område inom logistikverksamheten är produktutvecklingen och konstruktionen av en produkt. En produkts logistikkostnader fastställs redan i designstadiet så det är väldigt viktigt att så tidigt som möjligt se över eventuella kostnader som kan dyka upp Flödet mellan företag och kund Det finns flera flöden som måste fungera mellan företaget och kunden vid leveranser av produkter (se figur 2). Det ekonomiska flödet kan vara varor som binder kapital men det kan även vara olika typer av tillgångar som förflyttar sig mellan olika parter inom processen. Det är viktigt att kartlägga var varorna befinner sig i den totala processen. Kapitalflödet är en viktig process inom det ekonomiska flödet. Informationen kan ha olika funktioner och betyda olika saker för respektive parter. Kravet på informationsflödet är stort för att få ett fungerande samarbete mellan olika 10

20 Företag Kund Teori parter (Tarkowski et al., 1995). Denna information kan innefatta när leveranser ska ske, när produkter ska skickas och vad det kommer att kosta (Jonsson och Mattsson, 2005). Materialflödet är själva processen där råmaterial, produkter eller andra varor överförs från företag till kund av logistikföretaget. Ibland benämns kundservice som graden av materialflöde, det vill säga hur snabbt och effektivt som kunden får sin vara. Genom att effektivisera detta arbete kan kundservicen öka (La Londe och Maltz, 1992). Informationsflödet innebär att information överförs mellan olika processer, system eller olika parter. I detta fall flödar information mellan avsändaren, logistikföretag och mottagare. I olika processer finns det olika typer av resurser som brukas för olika syften. Det finns lagerlokaler, olika typer av fordon, personal, kunskap hos de anställda och så vidare, detta benämns här som resursflöde (Tarkowski et al., 1995). Logistikföretag Ekonomisktflöde Informationsflöde Materialflöde Vertikal statusinformation Resursflöde Figur 2: Olika typer av flöden som finns mellan företaget/avsändaren och kund/mottagaren av varor (Tarkowski et al., 1995) Kundrelationer och servicekomplexitet Det finns även olika relationer mellan logistikföretag och logistikkund som visar både kundrelation och de varierade servicegraderna som logistikföretaget kan erbjuda. Med generell service menas att olika typer av service erbjuds genom en gemensam servicekanal. Det kan även betyda att service och kundrelationer inom logistiken ligger vanligtvis på en utspridd nivå. Då är relationen och servicekomplexiteten inte utnyttjat på de mest fördelaktiga sätten (se figur 3 på nästa sida) (Makelin och Vepsalainen, 1990). I figuren visas olika typer av logistikservice (LS) som logistikföretaget har att erbjuda logistikköparna/kunderna. Det vanligaste är att relationerna är på det sättet som Generell Service visar i figuren. Men det finns även nackdelar med denna typ av service. Genom att erbjuda alla typer av logistikservice till logistikköparna kan detta leda till ökade kostnader och även förvirrade och missnöjda kunder (Muller, 1993). 11

21 Teori Företagen bör undvika två platser i denna figur: Som figuren visar så ger nära kundrelationer och en enkel servicekomplexitet en hög grad av samarbete för enkla tjänster. Detta leder till att det satsas mycket pengar på ett samarbete på en nära relation när det inte behövs (Makelin och Vepsalainen, 1990). Svaga kundrelationer och en hög servicekomplexitet leder till höga transaktionskostnader då logistikföretaget exempelvis inte har fasta kontrakt med logistikköparen, inga fasta kunder eller inte har ett gemensamt informationsflöde. Detta leder då till att arbetet med till exempel upprättandet av kontrakt upprepas där det istället är lämpligt att stärka relationen och använda standardkontrakt (Makelin och Vepsalainen, 1990). Servicekomplexitet Hög Medium Låg Nära Höga produktionskostnader med marginellt värde addering Kundrelationer Medium LS Generell Service LS LS LS LS LS Svag Höga transaktionskostnader och kvalitetsproblem Figur 3: Att erbjuda olika typer av tjänster inom en måttlig kundrelation (Makelin och Vepsalainen, 1990). 12

22 Teori Servicematrisen nedan (se figur 4) visar att det finns tre olika typer av servicerelationer: service på rutin, standardservice och service som är skräddarsydd för kunden (Makelin och Vepsalainen, 1990; Apte och Vepsalainen, 1993). Servicekomplexitet Komplext Medium Okomplicerat Nära Skräddarsydd logistikservice Höga produktionskostnader med marginellt värde adderande Kundrelationer Medium Standardlogistikservice Svag Höga transaktionskostnader och kvalitetsproblem Rutinlogistikservice Figur 4: Servicematris som visar olika former av servicerelationer (Makelin och Vepsalainen, 1990). Rutinlogistikservice: Rutinmässig flerpartslogistik innebär att enkel service inte kräver något djupare arrangemang. Den största anledningen till att företaget använder rutinmässig logistik är ekonomiska faktorer, det vill säga att servicen är volymbaserad. Denna aktivitet inkluderar alla typer av enkla transporter och lagerhållning. Här är ofta de viktigaste delarna i beslutsfattning konkurrenskraftigt pris, lättillgänglighet för logistikköparna/kunderna, tillförlitlighet och begärd transporttid (Bask, 2001). Standardlogistikservice: Rymmer vissa enkla specialbeställda aktiviteter för logistikköpare (Gummerson, 1987; Gummerson et al., 1997). Ett exempel på standard logistikservice kan vara transport och terminalservice som sortering efter logistikköparnas/kundens behov. Detta kräver ett närmare samarbete och bättre koordination mellan flerpartslogistiksförsörjaren än vad som krävs inom rutinlogistikservice. Det introducerar även en standardservice, till exempel speciella transporter där produkterna behöver hållas kalla, varma eller flytande i tankbilar (Bask, 2001). Skräddarsydd logistikservice: Det är inom skräddarsydd logistikservice som relationen är som starkast mellan parterna (Ford, 1980). Det krävs oftast slutna relationer med tillgängliga informationsvägar (Johnston och Bonoma, 1981). En växande nivå av kundanpassning ökar sannolikheten för att logistikköparna/kunderna 13

23 Teori har ett inflytande på servicens output och dess flexibilitet (Möller och Wilson, 1995). Det är oftast endast bara ett fåtal serviceförsörjare som samarbetar med logistikföretag och logistikköpare. Partnerskapet är format så att de ska uppnå högre effektivitet och bättre samarbetsstruktur (Olsen och Ellram, 1997). Det är ett effektivt sätt att lösa nätverksproblem. Skräddarsydd logistikservice är ofta baserat på långsiktiga kontrakt och det krävs en ökad kunskap, till exempel en specialiserad säljavdelning (Coyle et al., 1992; Sheth och Sharma, 1997) Grad av materialflöde De olika formerna av kundrelationer och nivå av service bestämmer graden av materialflödet. Den enklaste vägen för materialflödet mellan företag och kund är en länk mellan endast dessa två parter. Men vanligtvis är detta varken möjligt eller ekonomiskt försvarbart (Mattsson, 2002). Istället måste företaget och kunden i många fall använda sig av mer komplicerade distributionskanaler som inkluderar mellanhänder för att överbrygga gapen. Därför kan direktleverans snarast betraktas som ett av flera alternativ för att distribuera produkter till kunder. Hur distributionskanalen ska se ut beror på verksamhetens inriktning och målsättning (se tabell 1). Det finns därför ingen bestämd distributionskanal som är gemensam för alla företag (Mattsson, 2002). För direktleverans Få förbrukare Produktion mot order Anbudsförfarande Återköp aktuella Branschgrossist saknas För mellanhänder Många småförbrukare Frekventa order Krav på snabba leveranser Spridd kundkrets Etablerad standardprodukt Tabell 1: Faktorer som talar för direktleverans respektive användning av mellanhänder (Mattsson, 2002). Då en distributionskanal syftar till att knyta samman informationsflödet med fler eller färre inslag av mellanhänder, brukar det talas om att distributionskanalen har två beståndsdelar, en transaktionskanal och en materialflödeskanal (Mattsson, 2002). Transaktionskanalen är en kanal av affärer mellan företaget och kund. Kanalen omfattar flödet av de administrativa delarna som har med en order att göra. Det är alltså i huvudsak att ta emot order, orderbekräfta och fakturera. I materialflödeskanalen omfattas det fysiska materialet (Mattsson, 2002). 14

24 Teori Företag som fokuserar på god logistikservice är till deras kunder fördelaktigt då kunderna får det som de vill ha, genom att till exempel sköta transporter, aktiviteter på distributionslager och lagerhållning (Bask, 2001). De fördelaktiga nyttorna är bland annat (Tarkowski et al., 1995): Formnytta, innebär att en vara får ett högre värde genom en process t.ex. att råmaterial som trä omvandlas till en färdig möbel. Tid- och platsnytta, innebär att varor görs tillgängliga för kunder och att de får möjlighet att köpa dem. 4.2 Logistikens målvariabler Det finns flera olika faktorer som samspelar inom logistiken och dess system och dessa brukar benämnas effektivitetsvariabler. Dessa variabler är kundservice, kostnader, kapitalbindning, flexibilitet samt miljö. Variablerna är beroende av varandra och det finns olika relationer mellan dessa som kan förändras och de får olika konsekvenser beroende på olika situationer. Dessa olika faktorer brukar illustreras som i följande figur (se figur 5). Där miljö är en faktor som brukar hamna utanför i relationer mellan de olika systemen i logistikens aktiviteter (Jonsson och Mattsson, 2005): Kundservice Kostnader Kapitalbindning Miljö Flexibilitet Tid Figur 5: Effektivitetsvariablerna som är en del av logistiksystemet och relationerna mellan dessa (Jonsson och Mattsson, 2005). Denna rapport kommer endast att innehålla vissa av dessa effektivitetsvariabler. Anledningen till detta är att målvariablerna här är anpassade till logistik och transportering. De variabler som kommer belysas här är kundservice, kostnader samt miljö (se figur 6). Trots att miljö är en faktor som brukar hamna utanför i dessa relationer är det en viktig punkt att ha med och kommer vara en viktig del i rapporten. Kundservice Kostnader Miljö Flexibilitet Tid Figur 6: Effektivitetsvariablerna som är en del av logistiksystemet främst inom logistikföretaget och relationerna mellan dessa (Baserad på Jonsson och Mattsson, 2007). 15

25 Teori Kundservice Kundservice är kundens uppfattning om kvaliteten på företagets logistikaktiviteter. Inom logistikföretagen finns begreppet logistikkvalitet, vilket inom logistiken innebär att företag anstränger sig för att göra rätt första gången. Företaget måste då förstå kundens krav och förväntningar på kundservice för att kunna göra rätt från början (Persson och Virum, 1996). Företagen fokuserar mer på att skapa ett ökat värde än vad själva produkten ger. Med hjälp av kundservice, marknadsföring eller kvalitet kan företaget öka värdet på produkten eller tjänsten. Företaget vill inte bara ge kunden en produkt med de rätta egenskaperna, utan de vill även skapa en bättre kundservice så att kunden ska känna att produkten får ett ökat värde genom att köpa produkten från just dem. För att verkligen veta vad kunderna vill ha är den bästa och enklaste metoden, att just fråga kunderna. I annat fall kan företaget samla in information från säljare, ordermottagare och via reklamationer. Ett annat viktigt sätt att undersöka om företag har god kundservice är att jämföra sig med konkurrenternas position gentemot kunderna (Persson och Virum, 1996). Om ett företag ska kunna ha en god kundservice, måste kundens behov och önskemål bestämma servicestrategin. Det är ledningens ansvar att strategin genomförs. Kundservice är ett komplicerat område som är sammansatt av många faktorer och kravet på detta varierar beroende på kundens krav (Persson och Virum, 1996). Kundservicen har stor betydelse för företagets lönsamhet, men det är ännu oklart hur det direkt påverkar både lönsamheten och efterfrågan. Företag som har många kunder på ett utspritt geografiskt område använde sig tidigare av flera distriktslager för att kunna erbjuda kunden en god kundservice. Idag har transportsystemet blivit bättre och därför kan de nu uppfylla samma goda kundservice med färre lagringspunkter. Vart lagret ska ligga och hur många lager företaget ska använda sig av har blivit viktiga strategiska beslut att ta hänsyn till (Persson och Virum, 1996) Kostnader Vanliga logistiska kostnader är kostnader för intern och extern transport även kallad transport och hanteringskostnader, lagringskostnader, brist- och föreningskostnader, administrativa kostnader, kapacitetskostnader, kostnader för ändring av produktionstakt och även omställningskostnader i produktionen (Persson och Virum, 1996). Dessa kostnader är kopplade till antingen materialflödet eller produktionen (Matsson, 2002). Transport och hanteringskostnader, skapas när produkter och material förflyttas och hanteras mellan olika destinationer. Det finns både interna och externa kostnader. De interna kostnaderna omfattar kostnader för interna förflyttningar i samband med transporter, hantering av varor och material mellan olika platser i lager. Det uppstår även kostnader i gränssnitten mellan lager och vidare transporter på grund av att det krävs extra hantering vid in och utlastningsterminalerna. I de interna kostnaderna ingår kapitalkostnader i form av räntor, avskrivningar för utrustning och så vidare (Matsson, 2002). Det finns skillnader i vilka kostnader som logistikköparen respektive logistikföretaget omfattas av. För logistikföretagen omfattar kostnaderna förflyttning och hantering av köparens varor (Matsson, 2002). 16

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Effektivitetsdimensioner En översikt

Effektivitetsdimensioner En översikt Handbok i materialstyrning - Del A Effektivitetsmått och effektivitetsuppföljning A 01 Effektivitetsdimensioner En översikt Förräntning av investerat kapital är det överordnade målet för kommersiellt arbetande

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Institutionen för teknik och design, TD Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Mapping of Derome Skog AB s purchase of raw material Växjö 2008 Examensarbete nr: TD XXX/2008 Emma Svensson Avdelningen

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

Instuderingsfrågor till Modern Logistik Kap 1-4

Instuderingsfrågor till Modern Logistik Kap 1-4 Instuderingsfrågor till Modern Logistik Kap 1-4 Här nedan finns ett antal frågor till del ett av kursboken. Dessa är tänkta att kunna användas som ett stöd för den egna inläsningen. Till varje fråga anges

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Grunderna i Administration

Grunderna i Administration Grunderna i Administration Administration handlar mycket om att ge service. Administration finns överallt Skola- Hemma - Arbetsplatsen Vad menas med Administration? Enligt Nationalencyklopedin så kan man

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Affärsmodellernas förändring inom handeln Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Social innovation - en potentiell möjliggörare

Social innovation - en potentiell möjliggörare Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Adress 15. August 2014

Adress 15. August 2014 , Zollerstr. 1, 78567 Fridingen, Germany Adress 15. August 2014 Brådskande Säkerhetsmeddelande Urgent Safety Notice Bästa kund, Dear valued customer, med anledning av en incident på marknaden fick vi kännedom

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik

Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet. Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER. Grundkurs Logistik Avdelningen för logistik Ekonomihögskolan Växjö universitet Roger Stokkedal ÖVNINGSUPPGIFTER Grundkurs Logistik Formelblad 1 Flödesanalys φ L = Genomsnittslager (st) L S = Säkerhetslager (st) t = Tidsenhet

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45

balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,

Läs mer

En logistisk helhet?

En logistisk helhet? Uppsala universitet Företagsekonomiska institutionen FEK D - Marknadsföring Examensarbete VT 07 Handledare: Docent Nils Kinch Peak Performance En logistisk helhet? Författare: Therése Arrenfeldt Karl Johan

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen

Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Säkerhetslager som andel av efterfrågan

Säkerhetslager som andel av efterfrågan Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 12 Säkerhetslager som andel av efterfrågan under ledtid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Logistikförändringar

Logistikförändringar MTTF01: Föreläsning 2 Logistikförändringar logistikkostnader, t lönsamhet Eva Berg 2014 09 03 1 Allmänt kursen Har alla hittat en grupp att arbeta i? 2 Målsättningen med dagens föreläsning Att få en inblick

Läs mer

Vindkraft ur markägarens synpunkt

Vindkraft ur markägarens synpunkt Examensarbete 15 P Datum (2012-03-17) Vindkraft ur markägarens synpunkt Elev: Peter Söderlund Handledare: Anna Josefsson 1 Sammanfattning I denna rapport får du som är markägare, veta vilka fördelar vindkraften

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Mot hållbar elbilsanvändning

Mot hållbar elbilsanvändning Mot hållbar elbilsanvändning Forskningsdag på Naturvårdsverket Gyözö Gidofalvi ITRL Integrated Transport Research Lab Introduktion Användning av elbilar (EV) är fördelaktig per kilometer Ingen avgaser

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!?

Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!? Täcktidsplanering/Taktplanering Anders Segerstedt Industriell logistik, Luleå tekniska universitet Lova leveranstider; sälj och verksamhetsplanering!? I ett företag kan det vara så att en ordermottagare

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner

Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner Förskola i Bromma- Examensarbete Henrik Westling Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Ori Merom Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling

Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Vindbrukskollen Nationell databas för planerade och befintliga vindkraftverk Insamling och utveckling Slutrapport Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Summary... 2 Bakgrund...

Läs mer

Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius

Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer. 26 augusti 2014 Lars Rystadius Kommunikation runt byggemenskaper tankar och principer 26 augusti 2014 Lars Rystadius 2014-08-26 lars.rystadius@brandreality.se 2 Tydlig kommunikation bygger på att man har klart för sig vad man vill

Läs mer

Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier.

Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier. Införande av ruttplanering och slottider: ett medel att påverka kötider och uppstallning vid slakterier. Sellman S a*., Flisberg P a., Henningsson M a., Jonsson A b., Rönnqvist M c., Wennergren U a. a

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016

Stort Nordiskt Vänortsmöte maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016 Stort Nordiskt Vänortsmöte 19 21 maj Rundabordssamtal Hållbar stadsutveckling, attraktiva städer 20 maj 2016 Main findings What makes cities attractive for resicents? Life between the houses is important

Läs mer

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008

Marika Edoff. En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Marika Edoff En intervju av Peter Du Rietz 22 oktober 2008 Ångström Solar Center / Solibro Denna intervju har genomförts inom ramen för Tekniska museets samtidsdokumenterande verksamhet. Intervjun som

Läs mer

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES

ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet

Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet. Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Så gör du din kund nöjd och lojal - och får högre lönsamhet Tobias Thalbäck Om mätbara effekter av kundnöjdhet Hög kundnöjdhet ger högre avkastning Företag med hög kundnöjdhet genererar högre avkastning

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C, HT 2011 Uppsats, 15 Hp Handledare: Claes Gunnarsson Examinator: Mari-Ann Karlsson Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Författare:

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL

Läs mer

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning

Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Datavetenskap Opponenter Johan Kärnell och Linnea Hjalmarsson Respondenter Agni Rizk och Tobias Eriksson Grafisk visualisering av en spårbarhetslösning Oppositionsrapport, C-nivå Report 2011:06 1. Generell

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna PROJEKTMATERIAL NBV Dalarna s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

Methods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017

Methods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017 Methods to increase work-related activities within the curricula S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017 Aim of the project Increase Work-related Learning Inspire theachers Motivate students Understanding

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen

Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?!

Kommentar till bilderna. Att spara hörsel för framtiden. Bara det värdefulla är vi beredda att skydda! Hörseln vad kan vi förstå?! Kommentar till bilderna Att spara hörsel för framtiden SIS-seminarium i Stockholm 2010-11-10 Anders Jönsson Dessa bilder är gjorda att tala till och innehåller inte en sammanfattning av föredraget. Dessutom

Läs mer

Samrådsgrupper Hösten 2014

Samrådsgrupper Hösten 2014 Sanja Honkanen Skoog Ungas Röst -Nuorten Äänet Hösten 2014 Situationen i samrådsgrupper i Sverige idag I mitten av september fick de 52 finska förvaltningskommuner som i dag har en koordinater eller samordnare

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer