Gnosjö håller andan. forts på sidan 66

Transkript

1 Gnosjö håller andan Ingen plats i Sverige är så starkt förknippad med företagande som Gnosjö. Mager jord och stor uppfinningsrikedom har resulterat i ett unikt entreprenörsklimat. Du&Co åkte till Småland för att se hur det står till med den berömda Gnosjöandan i dag. AV CHRISTER FÄLLDIN FOTO SAMIR SOUDAH MÅNGA AV DEM som växer upp i den västra delen av Småland får med sig entreprenörsandan med modersmjölken. Resultatet är det som kallas Gnosjöandan, ett slags initiativkraft som skapar liv och arbete i en bygd med på många sätt allmänt dåliga förutsättningar. I Gnosjö finns 225 företag på invånare. I den lite vidare regionen som själv kallar sig GGVV-regionen finns hela företag. GGVV är ett samarbete mellan kommunerna Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd. Här utgör företagsamhet den gemensamma själen. Entreprenörsandan är en av orsakerna till att arbetslösheten bara är 1 procent i Gnosjö. I själva verket behöver GGVV-regionen arbetskraft. Kommunerna i den här regionen jobbar över gränserna och försöker samordna funktioner som är viktiga för näringslivet, till exempel när det gäller utbildning och rekrytering, säger Maria Spånberg, säljare på Posten i Värnamo. Men det är inte bara kommunerna som samverkar. Företagarna själva har många kontakter och starka nätverk, säger hon. MEN VAD BEROR DET PÅ att så många entreprenörer ser dagens ljus just i den här delen av landet? Stefan Holmgren, vd och ägare av Holmgrens Plast i Gnosjö har ett svar. En av de viktigaste orsakerna var den stora fattigdomen i de här bygderna en gång i tiden. Det gick inte att livnära sig och försörja en familj på de magra markerna. Det tvingade fram en företagsamhet som sedan har utvecklats. Människorna här har helt enkelt fått lära sig att de måste klara sig själva. Trots att Stefan Holmgren, företagare i fjärde generationen, i högsta grad är en del av Gnosjöandan slutar han aldrig att förvånas över hur duktiga många företagare i Gnosjö är. forts på sidan DU&CO

2 Skeppshultcykeln AB ORT: Skeppshult. VERKSAMHET: Tillverkar årligen cirka kvalitetscyklar från rör till färdig produkt. GRUNDAT: Grundades av Albert Samuelsson som cykelverkstad Första fabriken byggdes 1920, och fungerar i dag som kontor. ÄGARE: Kjell Sture samt PeO Helge. ANSTÄLLDA: 60 personer, alla i Skeppshult. OMSÄTTNING: Cirka 95 miljoner kronor. HEMSIDA: Kjell Sture äger Skeppshult tillsammans med PeO Helge. Samarbetet med formgivaren Björn Dahlström har lett till designpris. Cykeltillverkare i fin form l Cykelverkstäderna har aldrig haft så mycket att göra som under Att det skulle bli så såg Kjell Sture redan tidigt under året. Slutsatsen blev att försäljningen av cyklar skulle öka, för när en cykel lagats tillräckligt många gånger bestämmer sig ägaren ofta för att köpa en ny. Kjell Sture är hälftenägare av Skeppshultcykeln som tillverkat cyklar sedan 20-talet. När andra flyttat tillverkningen till Kina, har vi satsat på att investera här. I dag är fabriken hypermodern, säger han. I år firar han 20 år som cykeltillverkare. Kjell Sture och kompanjonen PeO Helge köpte fabriken Då var cyklarna kända av fackhandeln, men inte av konsumenterna. Då gjorde vi en genomgripande upprustning av modellprogrammet. I dag finns både bredd och djup i programmet med 29 olika rammodeller som dessutom varierar med antal växlar och färger. Ett antal cyklar är ritade av designern Björn Dahlström fick Skeppshultcykeln utmärkelsen Svensk Form för cykeln Z. I lågkonjunktur köps fler cyklar än under högkonjunktur, vilket innebär att Skeppshultcykeln är väl rustat för en ökande marknad i år. Marknaden är i princip fackhandeln i Sverige. I Skeppshult tillverkas cyklar och reservdelar som varje dag lämnar fabriken med hjälp av Posten Logistik som hämtar på plats, varje förmiddag. Reservdelar och tillbehör skickas som DPD Företagspaket och når mottagarna dagen efter att de lämnar Skeppshult. n du&co

3 s s Alla vet att man inte kan göra alla processer själv. Så växer både samarbeten och nya affärer fram forts från sidan 64 Egentligen borde man ta tjänstledigt en månad och åka runt till andra företagare här i Gnosjö och dricka kaffe, säger han. Stefan Holmgren är övertygad om att det skulle skapa många nya riktigt bra affärsidéer, för i Gnosjö gillar man att samarbeta med andra företagare. Inge Johansson som driver familjeföretaget Gnox Enterprise är talesman för sammanslutningen Gnosjöföretagarna. Han identifierar trådhanteringen som ursprunget för den starka företagsamheten. Den är snarlik i de olika kommunerna. Från början fanns inga naturliga förutsättningar för jordbruk, men här fanns vattendrag och vi lärde oss tidigt hantera tråden. Redan på 1700-talet jobbade många bondsöner i trakten på gevärsfaktoriet. När Karl XII blev skjuten kom de hem, arbetslösa, men med kunskapen att dra tråd, säger han. Gnosjöföretagarna träffas en gång i månaden. De berättar för varandra om hur orderläget är, de diskuterar vad de kan göra gemensamt och hur de kan hjälpa varandra, till exempel genom gemensamma medlems- och servicefunktioner. Många företagare här samverkar eftersom alla vet att man inte kan göra alla processer själv. Man kanske svetsar och drar tråd, men behöver köpa lackeringen. Så växer både samarbeten och nya affärer fram. När de stora valsverken utkonkurrerade de små tråddragande företagen började de att göra produkter av tråd i stället, säger Inge Johansson. Så blev de konkurrenskraftiga igen. Den kunskapen lever vidare. Även i dag försöker företagen här att förädla så mycket som möjligt och vara bäst på det de gör. Det är så vi klarar konkurrensen med resten av världen. Här i regionen är vi starka på produktion. Det finns en klurighet och kunnighet, många kommer hit forts på sidan 69 s s Törestorps har sin egen nisch l Svårigheten att förstå verksamheten vid Törestorps Tråd är en av affärsfördelarna. Det finns ingen konkurrent som hanterar helheten med egen teknisk utveckling, vilket gör att företaget under varumärket Hang On ständigt ökar omsättningen. I dag finns kunderna i 25 länder med Japan som snabbast växande marknad. Affärsidén är att tillverka och utveckla produkter och tjänster kring hängning, maskering och hantering i samband med industriell lackering, säger Håkan Törefors, delägare och vd. Törestorps Tråd AB ORT: Hillerstorp. VERKSAMHET: Tillverkar utrustning för industrilackering. GRUNDAT: 1989 av Håkan Törefors och hans far. ÄGARE: Håkan Törefors och tre söner. ANSTÄLLDA: 40 personer i Hillerstorp. OMSÄTTNING: I Hillerstorp 92 miljoner kronor. Orensat för internleveranser omkring 150 miljoner kronor. HEMSIDA: Det går åt ton tråd om året, men man arbetar med alla sorters materiel som plast, gummi, papper, kork och trä. I dag är målning och lackering av de flesta produkter en viktig del av varumärket för många företag. Allt ska målas, även små detaljer. Vi avsätter stora resurser för att hitta nya sätt att producera det kunderna efterfrågar. Av våra anställda håller nästan 20 procent på med någon form av utveckling, säger Håkan Törefors. Huvudsyftet med utvecklingen är att förenkla arbetsmomenten och sänka kundernas produktionskostnader. Det kräver mycket konstruktionsarbete och laborerande med speciallösningar och det är Törestorps Tråds nisch. Törestorps Tråd använder Posten som en del i den löpande logistiken. Varje dag anländer Posten Logistik på den fasta hämtningsrundan för att hämta utgående produkter. Vi använder Posten Logistiks tjänst DPD Företagspaket i ganska hög utsträckning för att nå kunderna i Sverige dagen efter. n 66 du&co

4 I Hestra handlar det om handskar l Svante och Claes Magnussons farfar Martin grundade Hestra Handsken för mer än 70 år sedan. Då gjorde han handskar för skogsarbetarna på det småländska höglandet. I dag är det bröderna i tredje generationen som driver familjeföretaget. Verksamheten bedrivs fortfarande i Hestra men har kompletterats med en produktionsanläggning i Kina och ett säljbolag i USA. Marknaden finns i hela världen. Det balanserar det faktum att handskar är en typisk säsongsprodukt. 60 procent av årsproduktionen säljs under sista kvartalet, säger Svante Magnusson. En annan balanserande faktor är utvecklingsarbetet. På Hestra Handsken utvecklas ständigt nya handskar som utgår från ett speciellt behov. Sporthandskar är en stark nisch och har varit det sedan mitten på 70-talet då den alpina skidåkningen slog igenom i Sverige. Anja Pärson åker till exempel med handskar från Hestra. Hestra Handsken var med och sponsrade svenska alpina landslaget redan vid starten av den alpina skidpoolen Vi är den enda sponsor som varit med hela tiden, säger Claes Magnusson. Företaget är stor kund hos Posten Logistik. Vi valde Posten för att de är säkrare, och vi behöver kunna leverera i tid till kunderna, säger Svante Magnusson. Men Hestra Handsken är också en stor leverantör till Posten. Vi har gjort ett handsksystem med fyra olika sorters handskar som brevbärarna använder. Handskarna är olika beroende på hur behoven ser ut i olika delar av landet, säger Svante Magnusson. n Hestra/Martin Magnusson & Co AB ORT: Hestra, Småland. VERKSAMHET: Tillverkar och säljer handskar under varumärket Hestra. GRUNDAT: 1936 av Martin Magnusson. ÄGARE: Claes och Svante Magnusson, ägare i tredje generationen. ANSTÄLLDA: 35 personer i Hestra, cirka 220 personer i produktionsanläggning i Kina, 4 personer i dotterbolag i USA. OMSÄTTNING: Cirka 160 miljoner kronor per år. HEMSIDA: Det är i Hestra det händer, konstaterar ägarna Svante och Claes Magnusson. du&co

5 s s De anställda vid Hylténs har i flera generationer tagit med sig kunskap och startat egna småföretag forts från sidan 66 och frågar: Kan ni tillverka det här?. Det går att spåra företagsamheten i Gnosjö tillbaka till ett enda familjeföretag, Hylténs. Stefan Holmgren på Holmgrens Plast har gjort ett släktträd som visar att majoriteten av företagen i Gnosjö härstammar från just Hylténs. Hans egen farfars far kom till Hylténs som dräng i slutet på 1800-talet. Där blev han gjutare innan han slutade och startade egen verksamhet. Hylténs var ett mycket kreativt företag. Där gjordes uppfinningar och i gjuteriet bearbetades ständigt många nya produkter. De anställda vid företaget har i flera generationer tagit med sig kunskap och startat egna småföretag, säger Stefan Holmgren. I denna skaparvänliga industrimiljö har i princip allting tillverkats, från kyrkklockor till ubåtstoaletter och avancerade ventilkonstruktioner. Men hur klarar sig företagen i den ekonomiska nedgång som pågår? Hur slår till exempel Volvos situation mot de många företag som är underleverantörer till bilindustrin? Beroendet av bilindustrin var större på 50- och 60-talen. I dag har de flesta fler ben att stå på. Många har mellan 20 och 30 anställda och de står inte och faller med en enda kund, säger Inge Johansson. Han beräknar att ungefär 10 procent av de 225 företagen i Gnosjö kommun är direkt beroende av bilindustrin. Dessa cirka 20 företag försöker på alla sätt att övervintra. En del satsar på utbildning för att stå rustade när konjunkturen vänder. Vi klarar oss eftersom de flesta företagare här är entreprenörer som startat sina egna företag. Vi lever med företaget och med personalen, som har hög kompetens och som vuxit tillsammans med företagaren. Därför är många entreprenörer här inte redo att skicka iväg personal när konjunkturen är dålig. Man vet hur svårt det är att hitta nya duktiga medarbetare när det vänder, säger Inge Johansson. n Plastic fantastic l Stefan Holmgren grundade företaget Holmgrens Plast när han var 30 år gammal, uppvuxen i en företagarfamilj som han är. I dag bevarar han den gamla gjuteritraditionen i Gnosjötrakten där det länge har funnits många gjuterier. Plast är ju den moderna tidens gjutmaterial, säger han. Konkurrensen är mycket hård och Holmgrens Plast konkurrerar med producenter i hela världen, inte minst Kina. Största kunden finns dessutom i Hongkong, och då gäller det att hela tiden stå på tårna. Vi har i dag fyra automatiseringsceller och robotar på alla maskiner. Vi försöker vara så rationella som möjligt för att det inte ska löna sig för vår stora kund i Hongkong att flytta sin produktion till Kina. Vi har investerat hårt de senaste tio åren och ligger i topp i branschen när det gäller teknik, säger Stefan Holmgren som upptäckte att företaget tjänade mer pengar ju mer det investerade. Kundstrukturen är blandad. Holmgrens Plast AB Stefan Holmgren har fått hjulen att snurra i Gnosjö, tack vare sina ståplattor för barnvagnar. En av de stora produkterna är en ståplatta till barnvagnar. Den säljs i hela världen, men mest i Europa. Posten Logistik har en tydlig roll i Holmgrens Plasts verksamhet. Alla fakturor skickas med Posten som också är på plats varje dag för att hämta produkter. På företaget finns också en logistikansvarig som arbetar dagligen mot Posten Logistik. n ORT: Gnosjö. Ett dotterbolag i Estland. VERKSAMHET: Formsprutar och tillverkar plastprodukter. GRUNDAT: ÄGARE: Stefan Holmgren. ANSTÄLLDA: 40 personer, dessutom hyr företaget in omkring 15 personer. OMSÄTTER: 95 miljoner per den 31 augusti ifjol. HEMSIDA: du&co

6 Lindén International AB ORT: Värnamo. VERKSAMHET: Producerar och säljer hushållsprodukter till proffs och konsumenter. ÄGARE: Fyra delägare förutom Jens Sörensen, som också är vd. GRUNDAT: I nuvarande konstellation 1998 då bolaget bildades genom sammanslagning av tre olika bolag, som alla har rötterna i 30- och 40-talen. ANSTÄLLDA: 65 personer i Värnamo och Motala. OMSÄTTNING: 103 miljoner kronor. HEMSIDA: l Det finns väl knappast en svensk som inte haft en Jonas i familjen någon gång. Potatisskalaren Jonas alltså, den med rörliga blad. Denna klassiker produceras i Motala och Värnamo av Lindén International, men potatisskalaren har sällskap av nästan 400 andra hushållsprodukter i rostfritt, plast, trä och kork. De rostfria gör vi inhouse med egna verktyg, när det gäller andra material äger vi produktverktygen och designen, men tillverkar hos underleverantörer, säger Jens Sörensen, vd. Marknaden finns i 25 länder och Lindén International har dotterbolag i både USA och Ryssland. Populärast är potatisskalaren, men även Twixit påsklämmor för Ikea och rostfria köksmått är stora produkter. I övrigt tillverkas köksprodukter som många inte ens känner till namnet på, som till exempel pipsilar, fondanter samt collandrar. Verksamheten vilar på tre ben. Marknaden består, förutom de vanliga konsumenterna som nås huvudsakligen genom dagligvarukedjorna, även av storköksgrossister som levererar till restauranger och storkök, samt ett rostfritt sortiment som går till sjukhus. Produktutvecklingen fångar upp nya trender i köken. Lindén International har ofta ett flertal nya produkter på gång, men bara några blir verklighet. Jens Sörensen har framgångar i stor skala. Från Värnamo till Sveriges kök Posten är en viktig del i företagets utveckling av nya produkter. De måste testas av olika kunder runt om i världen och ofta skickas provprodukter med Postpaket Utrikes till utvalda kunder. n Fakta GGVV-regionen l Fyra kommuner, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo, som tillsammans kallar sig för GGVV-regionen, samverkar, bland annat med att locka till sig arbetskraft. Det behövs hela tiden nya invånare som kan ta jobb hos de aktiva företagen. I dag finns sammanlagt drygt invånare och nästan företag i GGVVregionen. Det mest kända företaget med ursprung i trakten är Ingvar Kamprads Ikea. Nöjesparken High Chaparral är också välkänd. 70 du&co