Rapport 2012:15. Bostadsmarknaden i Dalarna Plan-och beredskapsenheten

Transkript

1 Rapport 2012:15 Bostadsmarknaden i Dalarna 2012 Plan-och beredskapsenheten

2 Omslagsbild: En av länets många faluröda dalagårdar. Foto: Trons. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, september ISSN: Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna. E-post: Rapporten kan också laddas ned från Länsstyrelsen Dalarnas webbplats: Ingår i serien Rapporter från Länsstyrelsen i Dalarnas län.

3 Bostadsmarknaden i Dalarna 2012 Kontaktperson: Eva Widergren 1

4 2

5 Förord På uppdrag av regeringen analyserar Länsstyrelsen årligen utvecklingen av bostadsmarknaden i länet. Analysen baseras bland annat på en bostadsmarknadsenkät som besvaras av länets alla kommuner. Boverket i samverkan med länsstyrelserna i landet ansvarar för enkäten. Analysen presenteras i denna rapport och är en del av Länsstyrelsens regionala kunskapsunderlag. Under våren 2012 har Länsstyrelsen besökt Borlänge, Falun, Leksand, Ludvika och Malung- Sälens kommuner och fört en diskussion med politiker, tjänstemän och bostadsföretag om bostadsmarknadssituationen idag och i framtiden. Dalarna är en region som idag hämmas i sin tillväxt genom ett för lågt bostadsbyggande. Utvecklingen av bostadsbyggandet är en stor fråga både i Dalarna och i andra delar av landet. Vi är många som behöver hjälpas åt för att skapa attraktiva och hållbara bostadsmarknader. Vi vill rikta ett varmt tack till alla kommuner och bostadsbolag som medverkat i diskussionen och svarat på Länsstyrelsens frågor. För kvalitetssäkring av enkätsvar, bearbetning av enkät och analysarbetet på Länsstyrelsen har deltagit Kerstin Bergman, Rusmira Dervisic, Gunilla Englund-Jansson, Inger Nordahl, Frida Ryhag, Stefan Rystedt, Josefina Streling och Eva Widergren har ansvarat för arbetet. Falun, augusti 2012 Lars Ingelström länsarkitekt 3

6 Innehåll Förord... 3 Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 6 Utmaningar för Dalarna... 6 Bostadsbrist i många av länets kommuner... 6 Lågt bostadsbyggande... 6 Expansiva näringar i behov av arbetskraft... 7 Svag konkurrens och höga produktionskostnader... 7 Strategiska frågor för attraktiva bostadsmarknader i Dalarna... 7 Utveckla den kommunala boendeplaneringen... 7 Utveckla regional samverkan och samsyn kring planering, byggande och boende... 8 Stimulera ökad konkurrens i byggsektorn Inledning... 9 Boendet berör alla... 9 Expansiva näringar i Dalarna... 9 Bostadsförsörjningslagen utreds Hur utvecklas bostadsbeståndet i länet? Störst brist på lägenheter i tätorterna Lediga hyresrätter i allmännyttan minskar kraftigt Särskilt stor brist på bostäder för unga, äldre, barnfamiljer och nyanlända Fortsatt lågt bostadsbyggande i länet Produktionskostnaderna en del av hindret Dalarna ska växa Är bankerna nålsögat? Ger höjda kreditgarantier effekt? Restriktionsplanering hindrar bostadsbyggandet? Attraktivt boende viktig fråga för kommunerna Vad är ett attraktivt boende i Dalarna? Länets befolkningsutveckling Långsiktig prognos visar en svag befolkningsminskning i Dalarna Finns det bostäder för alla? Bostäder för nyanlända flyktingar Bostäder för unga Goda exempel på att bygga nytt och billigt för unga Bostäder för äldre Personer med funktionsnedsättning Hemlösa Trygghet och jämställdhet i boendet

7 6. Kommunernas boendeplanering, samverkan och länsstyrelsens arbete Kommunernas boendeplanering En aktiv boendeplanering Regional och mellankommunal samverkan en strategisk fråga Länsstyrelsens arbete med att ge kommunerna råd, stöd och underlag Referenser Bilagor Bilaga 1. Enkätsvaren sammanfattade i tabellform Bilaga 2. Aktuella uppdrag från regeringen Länsstyrelsens rapportserie

8 1. Sammanfattning och slutsatser Utmaningar för Dalarna Utmaningar Bostadsbrist i länet Lågt bostadsbyggande Näringslivet i stort behov arbetskraft Svag konkurrens och höga produktionskostnader Bostadsbrist i många av länets kommuner Efter mer än ett decennium av lågt bostadsbyggande i Dalarna, råder det år 2011 bostadsbrist i mer än hälften av länets femton kommuner, synnerhet i tätorterna. Situationen har över tiden förändrats påtagligt. I början av 2000-talet såldes eller revs flerbostadshus i flera av länets kommuner. Ett tydligt tecken är att antalet lediga hyresrätter har minskat med drygt hälften sedan år 2009, en process som pågått under hela talet. Demografiska förändringar så som fler äldre, ökad inflyttning av nyanlända, ökad andel unga i kombination med förändrade boendepreferenser, har lett till att det befintliga bostadsbeståndet inte matchar bostadsbehoven. Särskilt stor brist råder på stora lägenheter och anpassade bostäder för äldre. Bostäder saknas även i attraktiva lägen, vilket innebär allt ifrån sjönära boende till bostäder med tillgång till service och regionala pendlingsmöjligheter. Strategiska frågor för en attraktiv bostadsmarknad i Dalarna Utveckla den kommunala boendeplaneringen Utveckla regional samverkan och samsyn kring planering, byggande och boende Stimulera ökad konkurrens i byggsektorn Lågt bostadsbyggande För att kunna möta behovet av bostäder i länet, behöver bostadsbyggandet öka. Under 2000-talet har byggandet motsvarat ca 0,5 % av det totala bostadsbeståndet, vilket är en alltför låg nivå. År 2012 bedömer kommunerna att ca 530 lägenheter ska påbörjas och under år 2013 ca 640 lägenheter. Länsstyrelsen ser att kommunerna är för optimistiska i sina prognoser och utfallet bedöms hamna på en mycket lägre nivå. Flera kommuner lyfter de höga produktionskostnaderna som ett hinder för bostadsbyggandet. Även strandskyddsreglerna anses motverka möjligheterna att bygga i attraktiva lägen. Kommunerna styr i hög grad utvecklingen av markanvändning och bostadsbyggande genom det kommunala planmonopolet. I olika möten med länets kommuner framkommer det att det råder brist på planeringsresurser. Det är svårt att rekrytera planerare till länet. Länsstyrelsen bedömer att det krävs fler planerare för att möta de behov som finns i form av ökad strategisk planering, framtagande av planeringsunderlag och detaljplaner. Trots att flera kommuner har en relativt begränsad befolkning, kan många planer ligga i väntan på att kommunen ska ha möjlighet att handlägga dem. Några kommuner i Dalarna har delvis löst frågan genom att samordna sina resurser i en gemensam stadsbyggnadsförvaltning. I de kommuner som har befolkningstillväxt, exempelvis Borlänge, Falun och Mora, bedrivs en strategisk boendeplanering. Incitamentet och resurserna för att boendeplanera i mindre expansiva kommuner är inte lika starkt. Drygt hälften av kommunerna har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen. 6

9 Expansiva näringar i behov av arbetskraft I Dalarna expanderar i synnerhet gruv- och besöksnäringarna samt handeln. Branscherna är i behov av arbetskraft. Förändringar i världsekonomin och ny teknik i kombination med lokala initiativ har lett till att gruvnäringen återigen är på väg att bli en nationellt viktig exportsektor. För orter, som delvis haft omvända problem med utflyttning och tomma lägenheter, är omställningen stor. Länet befinner sig också i en generationsväxling på arbetsmarknaden i och med att 40- talistgenerationen successivt går i pension, vilket innebär att behovet av arbetskraft ökar i vissa branscher. Attraktiva bostäder är en nyckelfaktor i att kunna försörja näringarna med arbetskraft och skapa tillväxt i Dalarna. Svag konkurrens och höga produktionskostnader Dalarna har en konjunkturkänslig byggsektor, hemmamarknaden är bräcklig och har svårt att locka externa aktörer att etablera sig i länet. Bristen på konkurrens inom bygg- och installationsbranschen är påtaglig. Situationen leder bland annat till höga produktionskostnader för bostäder och den förnyelse som behövs för att anpassa nuvarande bostadsbestånd till marknadens behov, genomförs inte alltid. De höga produktionskostnaderna ligger vanligtvis på en högre nivå än marknadspriset på ett hus i Dalarna, vilket också påverkar investeringsviljan hos både privatpersoner, byggherrar och kreditväsendet. Strategiska frågor för attraktiva bostadsmarknader i Dalarna Attraktiva bostadsmarknader är en förutsättning för att få fler individer att bosätta sig i Dalarna. Bostadsbristen och det låga bostadsbyggandet hämmar tillväxten i länet och nya bostäder behövs för att Dalarna ska växa. Bostadsbyggandet behöver öka på kort och lång sikt för att tillgodose olika gruppers bostadsbehov. För att länet ska lyckas med att öka bostadsbyggandet, bedömer Länsstyrelsen att följande tre frågor är av strategisk betydelse: Utveckla den kommunala boendeplaneringen Kommunen är ansvarig för planeringen av bostadsförsörjningen samt för planläggning av nya bostäder. Många kommuner i länet bedriver en ambitiös boendeplanering, men för en del kommuner är möjligheterna att bedriva en aktiv boendeplanering begränsade. Planeringen behöver ske kontinuerligt och bedrivas strategiskt i samverkan mellan kommunens olika sektorer för att boendefrågorna ska kunna samspela med övrig fysisk planering. Varje verktyg som kommunen förfogar över behöver hanteras effektivt. Så här långt kan en kommun verka och bädda för att marknaden ska uppfatta kommunen som en tydlig och robust aktör i ett regionalt sammanhang. 7

10 Utveckla regional samverkan och samsyn kring planering, byggande och boende Inom länet bedrivs många intressanta projekt och dialoger med fokus på hållbar utveckling, planering, byggande och boende. En framgångsfaktor kommer enligt Länsstyrelsen vara länets förmåga att skapa en gemensam arena för de dialoger som bedrivs och i samsyn utveckla kunskapsunderlag, metoder och verktyg för att skapa attraktiva bostadsmarknader i Dalarna. Länsstyrelsens arbetssätt bör vara mer aktivt för att bland annat stimulera fler kommuner i länet att utveckla sin boendeplanering. Stimulera ökad konkurrens i byggsektorn Höga produktionskostnader sätter enligt kommunerna ofta stopp för bostadsprojekt. Frågan är komplex. I Dalarna har frågan hög prioritet och är av stor strategisk betydelse för ett ökat bostadsbyggande. Målet får dock aldrig leda till att bostadsbyggandet styrs av kortsiktiga behov. Det är viktigt att arbeta tålmodigt för att utveckla en attraktiv och långsiktigt hållbar bostadsmarknad i Dalarna. 8

11 2. Inledning Boendet berör alla Att bo någonstans är en gemensam fråga för oss alla. Att ha tak över huvudet och ha en trygg hemvist är ett grundläggande behov. Boendet är också en form av en social markör, men även ett sätt att förverkliga sig själv och den livsstil man vill ha. Men vi inte bara bor, vi studerar, arbetar, lämnar barn på förskola, handlar och har fritidsintressen, vänner och släktingar som vi gärna vill ha på tillgängligt avstånd. Då blir frågan kring boendet inte bara en fråga om själva bostaden. Platsen där vi bor behöver fungera med vardagslivet, vilket innebär att den byggda miljön bostäder, kommunikationer, service, arbetsplatser, offentliga rum som parker och torg - behöver samplaneras. Boendet är uppenbarligen en strategisk fråga för en kommun och en region. Boendeplaneringen och den fysiska planeringen behöver samspela. Där det finns en attraktiv bostadsmarknad, där finns det också möjlighet att individer stannar kvar och andra flyttar dit. Regeringens bostadspolitiska mål är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Omfattningen och inriktningen av behoven beror i stort sett på befolkningsutvecklingen, konjunkturen, hushållsbildningen samt hushållens inkomster och kostnader för boendet. Behoven och förutsättningarna ser olika ut för olika grupper på bostadsmarknaden. Kommunens bostadsförsörjningsansvar omfattar alla invånare. Kommunerna har genom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ett ansvar för att planera för att det finns goda bostäder för alla i kommunen. Kommunerna ansvarar även för planläggning av nya bostäder genom det så kallade planmonopolet. På regional nivå verkar Region Dalarna och Länsstyrelsen mot målet hållbar regional utveckling. Dalastrategin, Dalarnas regionala utvecklingsplan (RUP), utgör en grund för det regionala utvecklingsarbetet. Dalarna är pilotlän för grön utveckling, vilket innebär att länet har ambitiösa mål för klimatarbetet. Målen handlar till exempel om miljövänligare transporter, energisnåla hus och ökad produktion av förnybar energi. Det regionala arbetet med miljömålen är också prioriterat och involverar många aktörer inom länet. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar i korthet: Kommunen ska planera för bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod Om det behövs med hänsyn till situationen på bostadsmarknaden ska kommunen anordna bostadsförmedling Regeringen kan begära in underlag om kommunernas boendeplanering Expansiva näringar i Dalarna Dalarna är Sveriges fjärde största exportlän med världsledande industrier inom bland annat papper, järn och kraftteknologi. Gruvnäringen är på väg att bli en framtidsbransch igen med stora behov av investeringar i samhällsstrukturen. Dalarna är tredje största län inom besöksnäringen med bland annat norra Europas största vinterdestination. Regionalt ökar även handeln stort. 9

12 Bostadsförsörjningslagen utreds I april 2012 gav regeringen Boverket i uppdrag att göra en översyn av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Syftet är att förtydliga det kommunala ansvaret för bostadsförsörjningen och tydliggöra det regionala perspektivet vid planering av bostadsförsörjningen ur ett hållbart perspektiv. En orsak till uppdraget ligger i att långt ifrån alla kommuner utarbetar riktlinjer för bostadsförsörjningen. I följande kapitel presenteras och kommenteras 2012 års bostadsmarknadsenkät. 10

13 3. Hur utvecklas bostadsbeståndet i länet? Störst brist på lägenheter i tätorterna I Dalarnas län finns i förhållande till andra län många enfamiljshus. Av ca bostäder är drygt enfamiljshus och resterande drygt , lägenheter. Länet har få stora tätorter, men desto fler byar bestående av många enfamiljshus. Sett över en 12-årsperiod är trenden på bostadsmarknaden i Dalarna tydlig. År 2000 rådde ett överskott på bostäder i länets samtliga kommuner. Sedan år 2003, då bostadsbrist konstaterades i en av länets kommuner, har situationen successivt förvärrats. I år bedömer fem kommuner att det råder en brist på bostäder sett till hela kommunen Borlänge, Ludvika, Mora, Rättvik och Leksand, varav de tre sistnämnda kommunerna har en lång trend av brist på bostadsmarknaden. I Falun, Gagnef och Orsa kommuner har situationen förbättrats, bristen på bostäder har utvecklats till balans. Idag finns ett överskott på bostäder i södra Dalarna, i Avesta och Hedemora. Bristen på lägenheter visar sig större om vi ser enbart till kommunernas tätorter. Nästan hälften av länets kommuner har brist på lägenheter i tätorterna. Geografiskt är de belägna inom och i närheten av Falun- Borlängeregionen. Kapitlet i korthet Stor brist på lägenheter i länet Antalet lediga hyresrätter minskar successivt Fortsatt lågt bostadsbyggande Långt under hälften av planerat bostadsbyggende 2011 påbörjades Höga produktionskostnader och restriktiva banker Attraktivt boende prioriteras av kommunerna Strandskydd anses ibland vara ett hinder för attraktivt boende Bostadsmarknadsläget i stort 2012 Förväntad utveckling Avesta verskoverskoverskoverskoverskobalansbalansbalansbalansverskoverskoverskoversko Borlänge verskoverskoverskoverskoverskoverskobalansbalans brist balansbalans brist brist Falun verskoverskoverskoverskobalansbalansbalansbalansbalansbalansbalans brist balans Gagnef verskoverskoverskoverskobalansbalansbalansbalans brist balans brist brist balans Hedemora verskoverskoverskoverskoverskobalansverskoverskoverskoverskoverskoverskoversko Leksand verskoverskobalans brist brist brist brist brist brist brist brist balans brist Ludvika verskoverskoverskoverskoverskoverskoverskobalansbalansbalansbalans brist brist Malung-Sälen verskoverskoverskoverskoverskoverskoverskobalansbalansbalansbalansbalansbalans Mora verskoverskobalansbalans brist brist brist brist brist brist brist brist brist Orsa verskoverskoverskoverskobalansbalansbalans brist balans brist balans brist balans Rättvik verskoverskoverskoversko brist brist brist brist brist brist brist brist brist Smedjebacken verskoverskoverskoverskoverskobalansverskoverskobalansbalansbalansbalansbalans Säter verskoverskoverskoverskoverskoverskoverskoverskoverskobalansverskobalansbalans Vansbro verskoverskoverskoverskoverskobalansbalansverskoverskoverskoverskoverskobalans Älvdalen verskoverskoverskobalansbalansbalansbalans brist brist brist brist balansbalans Övers Överskott Ökad efterfrågan i förhållande till utbudet Balan Balans Ingen påtaglig förändring Brist Brist Minskad efterfrågan i förhållande till utbudet 11

14 Lediga hyresrätter i allmännyttan minskar kraftigt Enligt bostadsmarknadsenkäten fanns år 2011 ca 350 lediga lägenheter i allmännyttan i länet. Det är en minskning med ca 50 % jämfört med år 2010, då antalet lediga lägenheter i länet var ca 725 stycken. Avesta och Hedemora kommuner bedömer att de har ett överskott på hyresrätter. Rättvik, Smedjebacken och Säter uppger att de har brist på lägenheter, övriga kommuner har en balans. Störst förändring syns i Falu kommun, där antalet lediga lägenheter i allmännyttan minskat med drygt 80 lägenheter på ett år, se nedan diagram 12

15 Särskilt stor brist på bostäder för unga, äldre, barnfamiljer och nyanlända Det råder framförallt brist på bostäder för barnfamiljer, ungdomar och hushåll med höga krav på attraktivt läge. Situationen har sedan 2009 i stort förvärrats, vilket speglas av ett gradvis minskat utbud på hyresrätter i länet. I det sammanhanget är det förvånande att endast en kommun bedömer att det råder brist på bostäder för inflyttande hushåll. Tre kommuner anser att det råder brist på bostäder för flyktingar med uppehållstillstånd. Fortsatt lågt bostadsbyggande i länet Nyproduktion av bostäder tillför som mest någon procent till bostadsbeståndet varje år. I Dalarna har det under det senaste decenniet handlat om ca 0,5 %. Länsstyrelsen har i tidigare analyser konstaterat att det är en för låg nivå för att motsvara det behov som finns av nya lägenheter. Ett lågt bostadsbyggande leder bland annat till en tröghet på bostadsmarknaden, vilket motverkar de flyttkedjor som skapar en sund omsättning i boendet. Det är främst resurssvaga grupper, som unga och nyanlända som får svårare att hitta en bostad till en rimlig kostnad. Enligt kommunernas prognoser, beräknas bostadsbyggandet 2012 hamna på 532 lägenheter. Det är en nedskrivning från förra årets prognos med 84 lägenheter. År 2013 beräknas bostadsbyggandet i länet öka till 636 lägenheter. Inte oväntat är det Falun och Borlänge, men även Mora kommun, som förväntas bygga flest antal lägenheter under de kommande åren. 13

16 Ca 32 % av nyproduktionen år 2012 förväntas ske i form av småhus, resterande 68 % är lägenheter i flerbostadshus, varav ca 44 % (ca 200 st.) är hyresrätter. Ett färre antal lägenheter, 14 st., planeras att byggas för särskilt boende år Bostadsbyggandet i Dalarna Antal lägenheter i flerbostadshus och småhus Prognos 532 Färdigställda Förväntad nyproduktion av bostäder per invånare

17 15

18 Sedan år 2005 har planerat bostadsbyggande i länet legat mellan ca lägenheter. Under denna tidsperiod har knappt 55 % av de prognostiserade byggstarterna realiserats i färdigställda lägenheter enligt statistik från SCB. År 2008 färdigställdes ca 470 lägenheter, vilket är den högsta noteringen under 2000-talet. I 11 av länets kommuner förekommer omvandling av fritidshus till permanenthus, varav 2 i betydande omfattning. De senaste två åren har antalet färdigställda lägenheter legat mycket lågt, omkring 160 stycken per år. Som jämförelse byggdes år st. fritidshus i hela länet. I ett flertal kommuner består produktionen enbart av småhus, vilket följer mönstret under hela 2000-talet. År 2011 byggdes flerbostadshus i Borlänge, Falun, Ludvika och Orsa. I övriga kommuner byggdes upp som mest l 11 st. småhus.. De stora skillnaderna mellan prognos och utfall pekar på att bostadsmarknaden under lång tid varit osäker. Kortsiktiga förändringar av konjunkturen och efterfrågan av bostäder påverkar direkt besluten om exploatering. I ett läge då länet behöver bygga är situationen naturligtvis problematisk. Osäkerheten komplicerar ett stabilt bostadsbyggande i länet. Länsstyrelsens bedömning är att bostadsproduktionen långsiktigt bör ligga på ca lägenheter per år. Vad är det som enligt kommunerna hindrar ett bostadsbyggande? Ny bebyggelse (småhus och flerbostadshus) under perioden Bebyggelsen har främst koncentrerats kring ett stråk längs med Dalälven från Mora-Orsa i norr till Falun-Borlänge i söder. En bebyggelsestruktur som gynnar kollektivt resande. Källa: Byggnadsregistret, Lantmäteriet. 16

19 Produktionskostnaderna en del av hindret Alla kommuner vill enligt enkäten öka sin befolkning och nästan hälften av kommunerna vill se ett ökat bostadsbyggande. Följande faktorer uppger kommunerna som hinder för ett ökat bostadsbyggande: höga produktionskostnader (13 kommuner) högre utbyggnadstakt än den förväntade är önskvärd (7) svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor (5) svag inkomstutveckling för hushållen (4) vikande befolkningsunderlag (3) Enbart två kommuner anger att konflikter med andra allmänna intressen enligt plan- och bygglagen (PBL), brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen eller överklaganden av detaljplaner utgör ett problem. En kommun anser att bristande planberedskap är ett hinder för bostadsbyggandet. Dalarna ska växa Den 27 april 2012 arrangerade Region Dalarna en bostadskonferens i Falun med representanter från branschen och offentliga myndigheter. Syftet var att tillsammans diskutera frågan kring boende och framförallt behovet av att byggandet ökar i ett långsiktigt regionalt perspektiv. Ett ökat tryck på bostadsmarknaden, delvis på grund av ett pågående generationsskifte i länet, i kombination med att Dalarna är ett viktigt län för hela Sveriges ekonomi, gör bostadsfrågan till en nyckelfaktor för tillväxten i länet. Några faktorer som betonades för att lyckas med ett ökat bostadsbyggande var: Färdiga planer finns men ingen vill bygga. Hinder är framför allt bankernas/bolåneinstitutens höga marginaler vid utlåning till bostadsinvesteringar, höga krav på kontantinsats (låg låneandel) från Bostadsmarknadsenkäten 2012 kommunen behöver i sin boende- och bebyggelseplanering ha många bollar i luften och fokusera på mångfald hålla en jämn bostadsproduktion över tiden producera ändamålsenliga bostäder för alla invånare satsa på attraktivt boende och våga plocka in fler aktörer på byggmarknaden minska det krångliga regelverket politisk vilja samarbeta i länet Är bankerna nålsögat? Region Dalarna med flera aktörer lyfter problemet med höga produktionskostnader. Växjö kommun anses av många som en mönsterkommun som lyckats förmedla till omvärlden att kommunen eftersträvar ett långsiktigt och jämnt bostadsbyggande i kombination med låga produktionskostnader (ca kr/m 2 ) och hög kvalitet. I Dalarna är en produktionskostnad kring kr/m 2 eller mer inte ovanlig. 17

20 Ger höjda kreditgarantier effekt? Regeringen beslutade i april 2012 om förändringar i villkoren för statliga kreditgarantier för att bygga bostäder. Takbeloppet höjs till kronor per kvadratmeter och den övre beloppsgränsen på 2 miljoner kronor per lägenhet tas bort. I och med beslutet kan staten medverka till lån för bostadsbyggande även i delar av landet där marknadsvärdet av bostaden är lägre än byggkostnaderna. Det är för tidigt att dra några slutsatser kring effekterna av förändringarna. Restriktionsplanering hindrar bostadsbyggandet? En av de kommuner Länsstyrelsen besökt i år anser att det föreligger dubbla budskap från staten. Det finns privata intressenter som vill bygga nytt, även efterfrågade hyresrätter centralt i tätorten, men enligt kommunen skapar statens syn på riksintressen en restriktionsplanering och i strandnära lägen anses ibland strandskyddet sätta stopp. Attraktivt boende viktig fråga för kommunerna I 2/3 av länets kommuner ses en ökad inflyttning som en särskilt viktig fråga. I princip alla kommuner utom en, anser sig ha svårigheter att erbjuda boende i attraktiva lägen. Att kunna erbjuda bostäder för äldre och/eller funktionshindrade är även en angelägen fråga i 2/3 av länets kommuner. Ungefär hälften av alla kommuner anser även att trygghetsskapande åtgärder och tillgänglighet i bostadsområden och i offentliga miljöer är viktigt. Vad är ett attraktivt boende i Dalarna? Begreppet attraktivitet har diskuterats i många år. Dalarna är ett mångfacetterat län och attraktivitet innebär olika beroende på var i länet begreppet definieras. Flera kommuner i länet har utrett vad attraktivt boende betyder just i deras kommun. I Borlänge kommun konstateras att attraktivitet är något som är summan av ett flertal faktorer och att variationen är stor mellan olika individer. Närhet till offentlig och privat service, transporter och arbetsplatser är några viktiga faktorer, så även närhet till natur och sjönära läge för vissa grupper. Det är också vanligt att man har en bestämd uppfattning om vilken stadsdel/by som man helst vill bo i. I Falun utreddes attraktiva lägen för småhusbebyggelse redan år Här konstaterades att ett attraktivt läge skulle var sjönära, eller ha vacker utsikt eller ligga centralt, hellre glest bebyggda områden eller som kompletteringar i befintliga, än storskaliga. Även Falu kommun kunde konstatera att tillgången på kommersiell och offentlig service nära bostaden har betydelse för attraktiviteten. Säkra skolvägar och grönområden och möjligheter att bedriva aktiviteter på fritiden var också viktiga delar i vardagslivet som ökar ett bostadsområdes attraktivitet. 18

21 Enligt Region Dalarnas livsmiljöenkät Dalapejling 2009 trivs boende i Dalarna överlag med sin livsmiljö. Falu kommun har brutit ner resultatet på mindre områden och här framkommer att unga kvinnor i åldrarna år, upplever en sämre livskvalitet än andra grupper. Den gruppen flyttar i större utsträckning från Dalarna. En annan grupp som upplever en sämre livskvalitet i Falu kommun är utomeuropeiska invandrare. För en mindre landsbygdskommun utan större tätort i Dalarna, förknippas ett attraktivt boende oftast med ett hus på landet i strandnära läge. För dessa typer av kommuner uppfattas oftast strandskyddslagstiftningen som ett hinder för att kunna erbjuda denna form av boende. 19

22 4. Länets befolkningsutveckling Kapitlet i korthet Befolkningsökningen bröts 2011 Stora skillnader i befolkningsförändringar inom länet Demografisk utmaning med fler äldre Långsiktig prognos visar på minskad befolkning i Dalarna Långsiktig prognos visar en svag befolkningsminskning i Dalarna Vid 2011 års slut var antalet invånare i länet personer. Jämfört med 2010 minskade länets befolkning med 482 personer och en positiv befolkningstillväxt från 2007 bröts. Borlänge och Falu kommuner går mot strömmen och fortsätter att slå nya rekord i befolkningsökningar. Flyttnettot i hela länet visar på plus med 684 personer genom flytt från utlandet. Rättviks kommun har det högsta relativa flyttnettot. Anledningen till befolkningsminskningen går att finna i att länet har ett födelseunderskott, trots att antalet döda blev det lägsta på åtminstone 40 år, samt att utflyttningen från Dalarna 2011 var den största sedan Det har sin orsak i att den stora ungdomskullen nu nått en flyttålder och söker sig utanför Dalarna för arbete och studier. Efter några rekordår har också invandringen till länet minskat. Det råder stora mellankommunala skillnader när det gäller barnafödande och inflyttning. Älvdalen och Gagnefs kommuner, till exempel, utmärker sig genom ha flest födda barn. Hedemora har höga inflyttningssiffror medan Vansbro har en särskilt låg utflyttning. I likhet med många andra län, har Dalarna en allt mer åldrande befolkning. Kombinationen med att länet samtidigt står inför ett behov av arbetskraft inom ett antal näringar är en betydande utmaning. Region Dalarna tog för drygt ett år sedan fram en befolkningsprognos för länet. Den sträcker sig till år 2030 och visar att länets befolkning minskar sakta, med några års undantag kring år Om prognosen infrias, kommer befolkningen ha minskat med knappt personer till jämfört med idag. En intressant iakttagelse är även att Dalarna, i likhet med Gävleborg och Värmland, har en svag befolkningsutveckling sedan 1979 och speciellt sedan

23 5. Finns det bostäder för alla? Bostäder för nyanlända flyktingar Länsstyrelserna har i uppdrag att medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända samt träffa överenskommelser med kommunerna om flyktingmottagande. Mottagningen innebär att Arbetsförmedlingen ansvarar för arbetsmarknadsintroduktion och att kommunen ansvarar för SFI (svenska för invandrare), skola, barnomsorg och bostad. Enligt bostadsmarknadsenkäten samarbetar tio kommuner regelbundet med sitt kommunala bostadsbolag eller med privata fastighetsägare för att få fram bostäder. De övriga fem har svarat att de vid behov tar kontakt med det allmännyttiga bostadsbolaget. Förutsättningarna ser alltså goda ut avseende samverkan mellan kommun och bostadsbolag. Utmaningen är att verkligen ha bostäder som efterfrågas och fungerar för de nyanlända. Kommunernas överenskommelse om flyktingmottagande år 2012(antal personer): Kapitlet i korthet Ökad anhöriginvandring förväntas i höst Lågt bostadsbyggande drabbar främst resurssvaga hushåll Mycket stor brist på lägenheter för nyanlända Fortsatt svårt för ungdomar att få bostad till rimligt pris Bostadsbeståndet motsvarar inte äldre hushålls efterfrågan Fler hemlösa män än kvinnor i länet Avesta 50 Malung-Sälen 30 Borlänge 30 Mora 30 Falun 110 Orsa 30 Gagnef 30 Smedjebacken 36 Hedemora 30 Säter 35 Leksand 50 Vansbro 20 Ludvika 80 Älvdalen 15 Samtliga kommuner i länet har någon form av flyktingmottagande. Hela 14 av 15 tar emot nyanlända enligt överenskommelse med Länsstyrelsen och 13 kommuner har även överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Totalt har länet enligt överenskommelser beredskap om 576 platser. Under år 2011 tog länet emot totalt 468 personer. Borlänge och Falun är länets största mottagarkommuner och tog emot 104 respektive 90 personer. Det lägsta mottagandet hade Vansbro kommun. Migrationsverkets prognos för de kommande åren visar på fortsatt ökat behov av fler kommunplatser. Det är en stor utmaning att tillgodose Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens behov för bosättning av nyanlända. Det pågår nu ett intensivt utvecklingsarbete inom bosättningsområdet som syftar till att ta ett samlat grepp. 21

24 Hur kommunerna normalt sett får fram bostäder till flyktingar I likhet med år 2011, råder störst brist på små och stora lägenheter till nyanlända flyktingar. Den ökade bristen på hyresrätter och i synnerhet små och stora lägenheter i länet, drabbar särskilt nyanlända som befinner sig på anläggningsboende. I flera mindre kommuner finns bostäder i perifera lägen, men där saknas oftast samhällsservice och täta kollektiva transporter till tätorten. Många flyktingar har önskemål om att bo i centralorten för att ha nära till vård, stöd och omsorg och kontakt med andra i liknande livssituation. Det handlar om trygghet. Att ha närhet till någon person som kan samhället och bo nära vård och omsorg är viktigt när man inte behärskar språket och kan göra sig förstådd genom telefonkontakt. Bosättningsproblematiken i länet kommer att öka med ökad anhöriginvandring från och med hösten En stor grupp med permanent uppehållstillstånd (PUT) väntar också på Migrationsverkets anläggningsboenden. Det är en av de effekter som Migrationsverkets projekt Kortare väntan och målsättning om att korta ner handlägg- 22

25 ningstiderna för asylärenden lett till. Arbetsförmedlingen hinner inte med att anvisa alla med permanent uppehållstillstånd i samma takt som Migrationsverket beslutar om uppehållstillstånd. Situationen är således fortsatt problematisk på kort och medellång sikt. Regeringen har därför gett länsstyrelserna i uppdrag att intensifiera dialogen mellan kommuner och ansvariga statliga myndigheter i syfte att se hur bosättning och mottagande av nyanlända invandrare kan snabbas på. Länsstyrelsen ser att ett ökat samarbete mellan kommunernas sociala och samhällsplanerande sektorer kan utvecklas. Utifrån enkätens svar anser ett fåtal kommuner att boendesituationen för flyktingar är en angelägen fråga. Bilden överensstämmer med 2011 års svar och måste betraktas som besvärlig, eftersom frågan är fortsatt aktuell och akut. Bostäder för unga År 2011 angav nio kommuner att ungdomar har särskilt svårt att få bostad. Det är fler än under åren , då sex till sju kommuner uppgav brist på lägenheter för unga personer. Under de fyra senaste åren har utbudet på små lägenheter inte motsvarat ungdomars efterfrågan, och boendekostnaden har varit för hög i förhållande till ungas inkomster. I Falun, Borlänge och Mora påverkar även den generella bostadsbristen ungdomarnas möjligheter att få en bostad. Mora och Vansbro är de kommuner i länet som har särskilda ungdomsbostäder. Endast en kommun har i enkäten uppgett att boendesituationen för ungdomar och studenter är en särskilt aktuell fråga för kommunen. Länet står inför ett behov av arbetskraft i och med de satsningar som görs inom gruv- och besöksnäringen samt handeln. För att behålla unga i Dalarna behöver även bostadsmarknaden vara tilltalande. Unga är debutanter på bostadsmarknaden och har inget eller litet sparkapital, generellt lägre inkomster och osäkrare anställningsformer. Öronmärkning av bostäder till unga vid förmedling, så kallat kompisboende med delade hyreskontrakt och ombyggnad av större lägenheter, där den tänkta uthyrningsdelen görs om till en liten lägenhet, är exempel som genomförts i andra län som alternativ till att bygga nytt för denna grupp. Ungas boendesituation behöver lyftas mer i de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen. Goda exempel på att bygga nytt och billigt för unga I Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 11 En analys av ungas bostadssituation finns exempel på billigt byggande. Ledorden är att planera väl och yteffektivt. Koncernen Framtidsstaden AB har under lång tid bedrivit ett utvecklingsarbete där ett nära samarbete mellan arkitekter, byggnadsingenjörer, ekonomer och byggherrar har resulterat i små, billiga och funktionella lägenheter. Flera av husmodellerna byggs i fabrik vilket gör att byggtiden kan kortas. Byggföretaget Besqab har i några projekt byggt kostnadseffektiva bostadsrätter som riktat sig till unga i åldern år. Fabriksfärdiga lägenheter om 30 m 2 byggs, vilket medför stordriftsfördelar, pressade priser och korta byggtider. 23

26 Bostäder för äldre År 2012 har behovet av bostadsförsörjning för äldre och/eller funktionshindrade ökat i jämförelse med de tre åren innan. Mellan åren 2011 och 2012 har dubbelt så många kommuner angett det som en särskilt viktig fråga. Utmaningen för kommunerna är att ha ett bostadsbestånd som tilltalar de särskilda målgrupperna och att stå rustad inför den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning. Fyra kommuner har projekt på gång för trygghetsbostäder varav en kommun har nyproduktion, en har ombyggnad och två kommuner har projekt för omvandling till trygghetsbostäder. Allt som allt rör det sig om 63 lägenheter. Trygghetsbostäder är bostäder där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Bostäderna är hyresrätter, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt som innehas av 1. en person som har fyllt 70 år, 2. makar, sambor eller syskon, där minst en fyllt 70 år, eller 3. efterlevande make, sambo eller syskon som vid dödsfallet sammanbodde med den avlidne i trygghetsbostaden, om dödsfallet har inträffat efter att bidrag beviljats. För seniorlägenheter är det 50 lägenheter i nyproduktion i tre kommuner. Personer med funktionsnedsättning Behovstäckningen för särskilda boenden för äldre och funktionshindrade bedömer Länsstyrelsen överlag vara god. Två kommuner anger att de har brist för funktionshindrade och att bristen kvarstår efter 5 år. Om en kommun inte kan erbjuda en bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kan Socialstyrelsen utdöma sanktionsavgifter. 24

27 Hemlösa Länets kommuner har olika lösningar för att möta behovet av bostäder för personer som inte kan få besittningsrätt till en bostad eller som behöver stöd för att kunna bo i egen bostad. Kommunerna arbetar på olika sätt för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Det får tolkas som att kommunerna i länet har gjort ett antal vägval beroende på vilket mål som kommunen har för denna grupp. Kommunerna arbetar även med hyresgarantier, uppsökande verksamhet för att förebygga vräkning, överenskommelse med det allmännyttiga bostadsföretaget att de ska sänka kraven på de bostadssökande, överenskommelser med privata fastighetsägare att de ska sänka kraven på de bostadssökande och egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut till hemlösa för längre tid. Internationell forskning ger stöd för att det bästa sättet att på lång sikt motverka hemlöshet är en stabil och permanent bostad, kompletterad med individuellt behovsanpassat stöd. Ett stabilt boende kan också vara en förutsättning för att få vård. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport En fast punkt. En vägledning om boendelösningar för hemlösa personer, att kommunernas arbete för att motverka hemlöshet underlättas av att långsiktiga mål fastställs och att handlingsplaner antas med konkreta åtgärder för hur målen ska nås. Det är viktigt att det framgår vilka i kommunen som är involverade i bostadsfrågorna samt deras roll och ansvar. Socialstyrelsens definition på hemlöshet Hemlöshet beskriver inte en person utan en situation individen kan befinna sig i under en kortare eller längre tid. Borlänge och Falun har de högsta antalen hemlösa i länet. Det rör sig om 196 hemlösa i Borlänge och 132 hemlösa i Falun, varav 60 respektive 57 är kvinnor. I Socialstyrelsens sammanställning för år 2011 har Borlänge kommun 62 hemlösa vilka är förälder till barn under 18 år. Av bostadsmarkandsenkäten framgår att i 8 hushåll, vilka hyr i andra hand av kommunen för att de inte är godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden, finns sammanlagt 23 hemmavarande barn. För Falu kommuns del handlar det om 41 hushåll och 62 barn som finns hemmavarande bland de hushåll som hyr i andra hand av kommunen. Antalet hemlösa män är i alla kommuner fler, än antalet hemlösa kvinnor. Barnperspektivet är centralt i hemlöshetsfrågan. Alla flickor och pojkar behöver en bostad och en plats att kalla hem. Barnkonsekvensanalys kan vara en del i kommunernas hantering av bostadsförsörjningen för hemlösa. Några mindre kommuner anger generellt att de löser eventuella problem med hemlöshet när det dyker upp och att det inte finns något regelbundet samarbete mellan kommunen och hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Ungefär lika många mindre kommuner har upprättat ett samarbete med det allmännyttiga bostadsföretaget. I 12 kommuner förekommer det att kommunen hyr lägenheter, som sedan hyrs ut i andra hand till hemlösa personer. Detta boende är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Alla dessa lägenheter ligger utspridda i bostadsbeståndet. 25

28 Trygghet och jämställdhet i boendet Tryggheten i boendet kan skilja sig åt mellan olika samhällsgrupper och mellan kvinnor och män. I bostadsmarknadsenkäten har sju kommuner svarat att de ser trygghetsskapande åtgärder som en fråga som kommunen för närvarande arbetar särskilt mycket med. Under de senaste åren har ca 1/3 av länets kommuner arbetat särskilt mycket med trygghetsskapande frågor. Sett över tiden är det ingen direkt förändring. 26

29 6. Kommunernas boendeplanering, samverkan och länsstyrelsens arbete Kommunernas boendeplanering Sedan 2000-talet har länet ett nytt fenomen; brist på bostäder för olika grupper, behov av byggande, men en byggsektor som är återhållsam när det gäller att investera i nya bostäder. Ett ökat bostadsbyggande är av stor betydelse för länet. Nuvarande situation utgör en hämmande faktor för en hållbar utveckling, eftersom lämpliga bostäder är en viktig förutsättning för såväl välfärd som tillväxt. Kommunerna har en viktig roll i detta genom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Kommunernas arbete med boendeplanering varierar i länet. I de kommuner som växer i befolkning, exempelvis Borlänge, Falun och Mora, bedrivs en strategisk boendeplanering. Incitamentet och resurserna för att boendeplanera i krympande kommuner är av förklarliga skäl inte lika starkt. I de fem kommuner som Länsstyrelsen besökt år 2012, existerar ett väl inarbetat samarbete mellan olika verksamheter i kommunen och med de allmännyttiga bostadsbolagen. Samarbetet innebär att enskilda fall kan lösas relativt smidigt. Däremot saknar några av de mindre kommunerna ett strategiskt och långsiktigt arbetssätt kring boendefrågorna. En framgångsfaktor är att stärka samarbetet mellan tjänstemännen som arbetar med sociala frågor och planering/markfrågor. Den översiktliga planeringen är central i sammanhanget. Drygt hälften av kommunerna har någon form av bostadsförsörjningsprogram. Fem kommunfullmäktige har under 2011 och 2012 antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen, två samt en kommun har antagna riktlinjer från Övriga sju kommuner saknar antagna riktlinjer. En aktiv boendeplanering Hur kan en kommun arbeta smart för att planera för ett attraktivt boende samt säkerställa att olika gruppers behov på bostadsmarknaden tillgodoses? I länsstyrelsernas rapport Riktlinjer om bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplanering föreslås följande modell: Kapitlet i korthet 8 av 15 kommuner har antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen Inomkommunal samverkan vanligt Översiktsplaneringen lämpligt för kommunal samverkan Få kommuner samverkar kring bostadsförsörjning Aktiv boendeplanering inte bara antagna riktlinjer Länsstyrelsen har ett brett angreppssätt i boendefrågan 2 av 15 kommuner styr upplåtelse-formen i samband med markanvisning I 14 av kommuner har allmännyttan en egen bostadskö 1 kommun har en kommunal bostadsförmedling Från bostadsmarknadsenkäten 27

30 BEHOVS- OCH MARKNADS- ANALYS RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING ÖVERSIKTSPLAN GENOMFÖRANDESTRATEGI + UPPFÖLJNING Modell för en aktiv kommunal boendeplanering För att boendeplaneringen ska bli verkningsfull, är det viktigt att den baseras på ett underlag som analyserar situationen i kommunen (behovsoch marknadsanalys). Den kan bland annat innehålla en analys av bebyggelse- och infrastruktur. Även det regionala perspektivet är viktigt att fånga upp i analysen. Hur ser till exempel sambanden när det gäller bostäder, arbetsplatser och kommunikationer ut i regionen? Och, inte minst, hur ser omvärldsfaktorer som ränteutveckling, konjunkturprognoser, prisutveckling och boendepreferenser ut i samhället? Analysarbetet, eller snarare hela boendeplaneringen, bör involvera alla berörda förvaltningar, men även regionala aktörer vid behov. Utifrån analysen kan riktlinjer för bostadsförsörjningen tas fram, vilka kan handla om att ta fram bostadspolitiska mål samt ange en färdriktning om hur de ska nås. För att riktlinjerna ska få genomslag i kommunens planering, behövs en strategi som beskriver hur de på ett effektivt sätt ska hanteras i de kommunala förvaltningarnas arbete. Några exempel på verktyg är: Markinnehav Kommunalt markägande är tillsammans med strategiska inköp och försäljning av mark, kraftfulla verktyg för den kommunala boendeplaneringen. I kombination med det kommunala planmonopolet kan kommunen styra upplåtelseform och prissättning av mark. Planläggning och planeringsberedskap En aktuell och rullande översiktsplanering är en förutsättning för en träffsäker detaljplanering och genomförande av kommunens boendestrategi. Planeringsberedskapen handlar inte i första hand om att ha planer i byrålådan, utan ha resurser att planera då marknadens behov uppstår och vara tydliga med hur kommunens mål och ambitioner ser ut avseende markanvändning och ambitioner för bostadsbyggandet. 28

31 Allmännyttigt bostadsföretag Kommunen har möjlighet att genom ägardirektiv till det allmännyttiga bostadsföretaget påverka byggande och förvaltning på den lokala bostadsmarknaden. Genom tätt samarbete med bostadsbolaget och andra fastighetsägare i kommunen, kan kommunen tillgodose bostadsbehovet för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. Regional och mellankommunal samverkan en strategisk fråga Enligt bostadsmarknadsenkäten samverkar mindre än hälften av länets kommuner kring bostadsförsörjningen. Ett annat planeringsperspektiv som är minst lika viktigt är att Region Dalarna tillsammans med Länsstyrelsen analyserar och lyfter fram regionala aspekter och perspektiv på behov av bostäder och behov av byggande. Länsstyrelsens arbete med att ge kommunerna råd, stöd och underlag Länsstyrelserna ska ge länets kommuner råd, stöd och underlag i syfte att skapa goda förutsättningar för kommunerna i sin boendeplanering. I Dalarna besöker Länsstyrelsen normalt fem kommuner varje år för att tillsammans med kommunalråd, kommundirektör, representanter från allmännyttan samt tjänstemän från sociala, plan- och integrationssidan diskutera boendefrågor och boendeplanering. I år har möten skett med Borlänge, Falun, Ludvika, Malung-Sälen och Rättvik. Med anledning av att Borlänge och Falun tar fram en gemensam översiktsplan, arrangerades ett möte med bägge kommunerna i syfte att diskutera strategiska frågor kopplade till kommunernas bostadsförsörjning. Utöver kommunmötena genomförs årligen i regel två bostadsseminarier, dels inför utskicket av bostadsmarknadsenkäten, dels inför färdigställandet av föreliggande analys. Länsstyrelsen yttrar sig över kommunernas förslag till översiktsplaner, program och detaljplaner. Här kan Länsstyrelsen yttra sig över om bostadsbehoven i kommunen är förankrade i de fysiska planerna. Under året har Länsstyrelsen också initierat ett samarbete med kommunernas bygglovhandläggare och byggnadsinspektörer med anledning av länsstyrelsernas uppdrag att bedriva tillsynsvägledning gentemot kommunerna. Bostadsmarknadsanalysen fungerar som ett regionalt underlag för kommunernas planering, men därutöver ser Länsstyrelsen ett behov av förbättrade regionala underlag. Det kan exempelvis handla om att utveckla GIS-baserade underlag, det vill säga statistik och analys presenterat på karta. Det kan även handla om att ta fram fördjupade kunskapsunderlag i samarbete med Boverket och övriga länsstyrelser i landet. Behovet har lyfts inom ramen för den översyn av lagen om 29

32 kommunernas bostadsförsörjningsansvar som Boverket har genomfört på regeringens uppdrag. Utifrån den regionala avsiktsförklaringen som ett antal myndigheter i Dalarna står bakom sker samverkan för ett jämställt Dalarna. Att arbeta med att förändra attityder genom att informera, utbilda och skapa debatt samt verka för en hållbar arbetsmarknad och god vård och trygghet är avsikten. Jämställdhetsperspektivet ska stärkas i samhällsplaneringen genom utveckling av befintliga arbetsrutiner. Under hösten 2012 kommer den av Länsstyrelsen i Dalarna framtagna checklistan LIKA att revideras och en programidé för föreläsningar med början under 2013 kring jämställdhetsfrågorna i samhällsplaneringen att tas fram. Länsstyrelsen medverkar till att det finns beredskap och kapacitet i länets kommuner att ta emot nyanlända genom att; - Överlägga och träffa överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn. - Främja regional samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter, organisation och företag som anordnar aktiviteter för nyanlända - Stödja kommunerna i samordningen av kommunala verksamheter för nyanlända, till exempel svenska för invandrare (sfi) och samhällsorientering (so). - Följa upp organiseringen och genomförande av insatser för nyanlända på lokal och regional nivå. - Fördela utvecklingsmedel för kommuner och kommunalförbund för att skapa beredskap och mottagningskapacitet av nyanlända. Samtliga länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att stötta kommunerna i arbetet med att motverka hemlöshet. Uppdraget är 3-årigt och avslutas år Under år 2013 kommer länsstyrelserna i samverkan med regeringens hemlöshetssamordnare arrangera regionala seminarier i frågan, vilka riktas till landets kommuner. 30

33 Referenser Tryckta En fast punkt. En vägledning om boendelösningar för hemlösa. Socialstyrelsen, Art.nr Fokus 11. En analys av ungdomars boendesituation, 2011:4, Ungdomsstyrelsen, 2010 Riktlinjer om bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplanering, Länsstyrelserna, Rapport nr 2011:9 Bostadsmarknaden i Dalarna., , Länsstyrelsen i Dalarnas län Otryckta Muntlig källa Helena Hanno Enochsson, Region Dalarna, ansvarig för projekt Ökat byggande och det politiska rådet Miljö, Bygga och Bo 31

34 Bilagor Bilaga 1. Enkätsvaren sammanfattade i tabellform Tabell 1b) Hur yttrar sig bostadsbristen? Antal kommuner Typ av bostäder Brist på hyresbostäder 12 Brist på bostadsrätter 6 Brist på äganderätter 2 Brist på bostäder för: ungdomar 9 studenter 1 stora barnfamiljer 10 ensamstående med barn 0 inflyttande hushåll (fr.a. arbetskraftsinflyttning)) 1 flyktingar med uppehållstillstånd 3 medelålders och äldre (mindre bostäder) 5 hushåll med krav på god tillgänglighet 4 hushåll med höga krav på attraktivt läge 7 Tabell 1c) Efterfrågan på hyresbostäder Antal kommuner Inga hyresbostäder alls hyresbostäder hyresbostäder hyresbostäder 2 mer än 100 hyresbostäder 1 32