UTBYGGNAD AV GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG ETAPP II SLUTRAPPORT

Transkript

1 UTBYGGNAD AV GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG ETAPP II SLUTRAPPORT FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET 2011

2 Innehåll Sid nr 1. Bakgrund 3 2. Kort om Etapp II 5 3. Mål och sy e 5 4. Projek d 6 5. Målgrupp och samarbetspartners 6 6. Projektgenomförande Banbygge Dressiner Grusvagn Rakbana Informationsspridning Samarbeten Nya stationer/hållplatser Problem 9 7. Projektets resultat Direkta resultat Indirekta resultat Projektets resultat jämfört med indikatorer Besökandeström till Dalhem Arbetsmarknad inom turism Förändrade förutsättningar, Etapp III Slutsatser Bilder från Etapp II 14

3 1. Bakgrund Föreningen Gotlandståget bildades 1972 och man har sedan invigningen av Gotlands Hesselby Jernväg 1978 umgåtts med planer på att förlänga banan från stationen i Dalhem till Tule och eventuellt ända till Roma. Banvallen mellan Dalhem och Roma är intakt sånär som på en sträcka om 700 m som plöjts upp till åkermark förvärvades Tule station och sedan dess har det varit en målsättning att binda ihop de två stationerna Hesselby och Tule med en bana. På grund av olika anledningar, bland annat ovilliga markägare och bristande resurser har dessa planer hittills inte gått att realisera. Stationerna och stora delen av banvallen blev dock byggnadsminnen Sedan även önskemål från Romahållet om en järnväg hit framkommit har en förstudie rörande en utbyggnad av nuvarande bana stått högt på prioriteringslistan. Aktörer som Stall Dalhem, Roma Kungsgård, Roma företagarförening samt hembygdsföreningarna i Dalhem, Halla och Roma har ställt sig bakom projektet. Det har varit tydligt att önskemålet om en museibana på mellersta Gotland inte bara kommer från Föreningen Gotlandståget utan har en stark förankring i bygden. Under har bidrag från Leader+ möjliggjort en sådan förstudie. Klarare och klarare har visionen om en järnväg som en förbindelseled för besökare vid olika besöksmål i bygden vuxit fram och mer och mer kommit att tas på allvar. Resultaten från nämnda förstudie har visat att en del tidigare problem kvarstår men att andra gått att lösa under projektets gång. Föreningen har fått in tillräckligt med underlag för att kunna gå vidare med arbetet att förverkliga utbyggnaden av Gotlands Hesselby Jernväg. De problem som kvarstår utgörs av att två markägare inte vill upplåta mark till järnvägen. Förhandlingar med dessa inleddes under hösten 2005 med syfte att på sikt lösa alla knutar. I gengäld har övriga markägare längs sträckan accepterat en utbyggnad. Under arbetet med järnvägsplanen har så avtalen med markägare kunnat tecknas ett efter ett och i skrivande stund, december 2011 har ett avtalsutkast för den aktuella bansträckan tagits fram, samtidigt som järnvägsplanen är inlämnad för fastställan. Det finns alla skäl att utgå ifrån att det sista avtalet ska kunna gå i lås. Utbyggnaden skall ske i ett antal etapper. Dessa är följande: Etapp I: Eken Munkebos med återuppbyggnad av bangården i Tule. Genomförd Projekt Järnvägsplan: Upprättande av Järnvägsplan för att möjliggöra kommande etapper Genomförd Etapp II: Återuppbyggnad av sträckan Stall Dalhem Kambshagtorp för dressintrafik. Genomförd Etapp III: Sammanbindning av sträckan Stall Dalhem Munkebos samt sträckan Kambshagtorp Roma Kungsgårds stn. Genomförs så snart järnvägsplan är fastställd och Etapp II är avslutad. Medel från strukturfonden Småland Öarna har tilldelats detta projekt och byggstarten är avsedd att ske under våren Genomförs Etapp IV: Roma Kungsgårds station Roma station. Tänkt att genomföras när Etapp III är avslutad, dock senast Skall vara avslutad 31/ Den utbyggda banan blir 6.5 km lång och skall gå på den gamla banvallen från Dalhem ner till den norra delen av det forna stationsområdet i Roma. Längs sträckan kommer banan att passera i närheten av Roma Kungsgård och Stall Dalhem. Utbyte av passagerare blir möjligt genom anhalter i anslutning till dessa besöksmål. 3

4 Det tänkta slutmålet är en kraftig utveckling av turistnäringen på centrala Gotland genom att besöksmål som Gotlandståget, Stall Dalhem och Roma Kungsgård samverkar i stor skala. Även AB Klosterfastigheter som äger bl a Sockersilon i Roma har visat stort intresse. Detta skall förutom den reguljära tågtrafiken mellan besöksmålen ge ett utbud av aktiviteter för besökarna exempelvis: Tåg i samband med teaterföreställningar i Roma klosterruin. Besökarna kan köpa en picknickkorg i Jernvägscaféet och sedan åka ned till Roma Kungsgårds Hållplats. I den av facklor upplysta östra allén kan man promenera till teatern. Tåg till Stall Dalhem där man byter till hästryggen för en ridutflykt i skogen. Mat äts i restaurangen vid stallet innan man tar tåget tillbaka. Genom marknadsföring av Dalhem och Roma kan boende vid hotellet vid Stall Dalhem lockas att ta tåget vid besök vid olika besöksmål i området. Tåg till marknader i Roma och Dalhem. Tåg som inslag i företagsevent och liknande i Sockersilon. Detta ska kunna ge högre besökssiffror hos alla inblandade och därmed högre intäkter. Nya aktörer ska kunna lockas till området vilket ger starkare skäl för besökare att komma dit osv. 4

5 2. Kort om Etapp II Om man kan säga att Etapp I var spektaulär med ett tydligt inslag av förändring i positiv riktning så var nog Etapp II mer lågmäld. Etapp I innebar ett omtumlande steg framåt på många plan, inte minst det psykologiska. Dessutom skedde en hel del av arbetet för öppen ridå och inte minst bomanläggningen är ett synligt bevis på att utbyggnaden var möjlig. Etapp II har genomförts mer på platser där bygget inte syns lika tydligt. Etappen har inneburit att banan runt stationen i Tule utvidgats ordentligt så att den blivit c:a 1.5 km lång, alltså lika lång som den befintliga banan Hesselby - Munkebos. Etapp II har i hög grad utgjort ett stort steg framåt, kanske än större än Etapp I om än mindre spektakulärt. Genom att bygga banan från Tule i riktning mot Munkebos upp till Stall Dalhem där banvallen slutar har vi etablerat den eftersträvade direktkontakten med detta besöksmål. Därigenom kan vi börja samarbeta i våra dagliga verksamheter på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Vi förkortar dessutom avståndet till den gamla banan rent fysiskt och det blir ett kort gap på 700 m som kan överbryggas i nästa etapp. Om resultatet av järnvägsplanen är gynnsamt kan detta ske omedelbart i anslutning till Etapp II. I så fall är banan mellan Hesselby och Tule färdigställd och vi kan då köra tåg på 3.3 km järnväg. Att stärka besöksmålet är väsentligt och den stora förstärkningen sker genom att vi utvecklar vår dressinverksamhet ordentligt. Inför projektet sågs den nya banan runt Tule är lämplig att på kort sikt använda för att hyra ut dressiner, något som visat sig vara populärt men som hittills inte gått att utveckla fullt ut p g a den reguljära tågtrafiken. Med tanke på att vi i sommar haft besökare som frågat efter dressincykling primärt har vi sett ett behov av att kunna utveckla denna del av vår verksamhet. Genom att under en övergångsperiod förlägga dressinåkningen till en bana runt Tule kan vi utveckla denna och möta de kundernas behov. Att det dessutom skett en stor utveckling hos Stall Dalhem vad gäller hotell och restaurang gör inte saken sämre. Vi har alltså sett en möjlighet att kunna erbjuda våra dressinåkare ett mål och Stall Dalhem erbjuda sina kunder en närliggande sysselsättning utöver den egna verksamheten. 3. Mål och sy e Målet med Etapp II är flerdelat. - För det första är målet att färdigställa spårbygget av banan på den byggnadsminnesförklarade banvallen mellan Stall Dalhem via Tule till Kambshagetorp blev denna sträcka förklarad som byggnadsminne. Banbygget vid Tule var ett första steg att återställa denna miljö till ursprungligt skick, alltså att återställa spåröverbyggnaden. Med det planerade banbygget Stall Dalhem Kambshagtorp återställs 1300 m banvall till det skick den hade För det andra är målet att etablera en ny form av besöksmål mellan Dalhem och Roma. Det handlar om en bana som till en början främst är avsedd att användas för dressinåkning. På nuvarande bana förekommer dressinåkning under sommaren. Det finns dock två stora begränsningar: Dels kan vi inte köra dressin under trafikdagar, dels får dressinerna inte passera Väg 608 mellan Dalhem och Roma k:a. Vi har märkt att det finns ett intresse att cykla dressin som är relativt stort. Den nya banan skulle kunna erbjuda besökare en längre bana utan begränsningar som dessutom kan trafikeras alla dagar i veckan. 5

6 Syftet med projektet är att bygga vidare på de positiva effekterna av Etapp I och att förkorta det fysiska avståndet mellan järnvägen i Munkebos och den vid Tule. Vid en avslutad Etapp II skiljer det bara 700 m mellan de båda halvorna och det logiska kommande steget är då en sammanbindning av dem. Denna sammanbindning skulle innebära att det finns en komplett bana från Hesselby till Kambshagtorp. 4. Projekttid Projektet Etapp II har genomförts under tiden december december Den ursprungliga projekttiden har fått förlängas vid ett par tillfällen. Det främsta skälet har varit de två senaste vintrarna som har varit för svåra för järnvägsbygge. 5. Målgrupp och samarbetspartners Den målgrupp som projektet vänder sig till är primärt besökare vid Gotlands Hesselby Jernväg i Dalhem. Dessa kan brytas ned i flera undergrupper: Dels besökare från fastlandet, dels besökare boende på Gotland. Många av våra besökare utgörs av barnfamiljer som gärna besöker flera besöksmål på samma dag. Andra utgörs av kultur- och järnvägsintresserade som specifikt valt ut vår verksamhet av olika anledningar. Alla dessa grupper avser vi få att växa. En speciell utmaning är kanske att få tågfantasterna att komma till oss i större utsträckning istället för att stanna på museibanorna på fastlandet. Kan man få dessa att välja att semestra på Gotland kan detta naturligtvis kunna komma andra på ön till godo i form av hotellnätter, stughyror mm. De samarbetspartners vi har i Etapp II är Stall Dalhem Länsstyrelsen på Gotland (rörande byggnadsminnesförklaringar längs etappsträckan) Dalhems Framtid Hovleden Märta och Ingemar Lindqvists stiftelse för Tule Station 6

7 6. Projektgenomförande 6.1. Banbygge Redan vid projektstart i dec 2009 genomfördes ett gemensamt byggmöte med Stall Dalhem kring de planerade ridleder som skulle byggas för att ersätta de leder som dittills löpt längs banvallen. Konkret skulle bygget handla om 300 m banbygge söderut mot Kambshagtorp samt 1000 m bana norrut till Stall Dalhem. Kort därpå kom vintern som omöjliggjorde bygge på ett antal månader. Under mellantiden renoverades spårmaterial och förberedelser för byggstart gjordes. De sista förhandlingarna med berörda markägarna gjordes och servitut på hela banvallsträckan kunde tecknas. Vi kunde dessutom skogsröja banvallen söderut mot Kambshagtorp och på halva sträckan upp till Stall Dalhem. Under maj 2010 inleddes så banbygget på allvar. Den sträcka som byggdes var Tule - Kambshagtorp. Den sistnämnda platsen nåddes senhösten Inför banbygget inköptes en elektrisk bergborr som användes som spikmaskin, vilket var en stor förbättring. Planen var sedan att flytta över till bansträckan norrut och att börja bygga från Tule mot Stall Dalhem. I november 2010 grusades den förhoppningen av vintern som slog till ovanligt tidigt. Den tidiga snön gjorde dessutom att banvallen inte frös till utan förblev rätt vattenmättad vilket omöjligjorde alternativet att ploga banvallen och lägga grusbädd trots vintern. Först i mars 2011 sjönk temperaturen så pass att banvallen frös till. Under den två veckor långa period som detta läge rådde körde vi in grus till bana och rakbana och förberedde bygge av dessa så långt som tiden medgav. Därefter kom töväder och bygget fick avbrytas på nytt till april Så fort som vätan i marken försvunnit och banvallen bar tunga maskiner satte arbetet igång. Under våren 2011 lade gräventreprenören Thomas Nilsson ut grusbädd på banvallen och i slutet av maj kunde vi börja lägga ut spår. Under maj och juni arbetade vi parallellt med att lägga grusbädd och spåröverbyggnad och när arbetet avbröts för semestern hade vi nått c:a 500 m med utlagt spår. Banvallen hade då fått ny grusbädd på hela sträckan. Efter sommmaruppehållet återupptogs arbetet med förnyad energi. Rallarlaget hade blivit varma i kläderna och byggtakten ökade högst märkbart. Dessutom togs en modern spikmaskin i bruk under hösten, något som ytterligare effektiviserade arbetet. I oktober hade hela spåret upp till åkerkanten uppe vid Stall Dalhem byggts och den därpå följande tiden arbetade rallarlaget med att rikta spåret så att det blev rakt och att justera skarvar etc i spåret. I november 2011 inleddes arbetet med det sista momentet i banbygget, nämligen spåret in till grusgropen 300 m norr om Tule. Thomas Nilsson kom och grusade upp banvallen till grusgropsspåret in till en punkt 60 m från huvudlinjen. Därefter lades sliprar ut och rallarlaget började bygga den växel som leder från huvudspåret in till grusgropsspåret. När vi tog juluppehåll var växeln klar och spåret in till grusgropen hade delvis lagts ut. Spåret kommer att avslutas under vintern Banbygget har gått bra och vi kommer att ha banan i fullt trafikabelt skick till sommaren Med tanke på att vi hela tiden anpassat banan för loktåg kommer det att gå lätt att ta den i bruk för den tågtrafik som vi nu planerar Dressiner I Etapp II har ingått att vi ska införskaffa tre st nya dressiner till banan, Vi har också sonderat terrängen hos den enda tillverkaren av dylika, en verkstad i Ludvika. Beställning var påbörjad när slumpen gjorde att vi valde ett 7

8 annat alternativ: Föreningen Wadstena - Fågelsta Jernväg hade behov av att tömma ett förråd. I detta förvarade man ett stort antal delar till dressiner och man beslutade att avyttra ett antal kompletta dressiner till oss! Det gjorde att vi istället för tre nya dressiner fick fem begagnade i bra skick! Kostnaden för dessa är 0 SEK! 6.3. Grusvagn För bygge av banan har vi långtidslånat en speciell grusvagn av Museiföreningen Uppsala - Länna Järnväg Vagnen har stått oanvänd i Faringe utanför Uppsala och ULJ har välvilligt lånat ut den. Bosse Åkare gjorde en transport under våren 2011 för att få vagnen till Gotland. Tanken var att redan 2010 få vagnen till Hesselby, men den tidiga vintern omöjligjorde transporten vid den tidpunkten. Eftersom vagnen inte använts av ULJ har den krävt vissa insatser från vår sida för att kunna användas vid arbetet med vår järnväg. Flaken har fått renoveras en del och framförallt har vi fått rostsanera vagnen och måla upp den. Den är idag fullt funktionsduglig och används nu i arbetet med att grusa banan, I samband med att grusvagnen renoverades tog vi fram en flakvagn ur förråd för att ställa i ordning den som hjälpvagn vid banbygget. Vagnen SJ NNsp har rostknackats och målats under hösten 2011 och virke till ett nytt golv har inköpts Rakbana Ett önskemål från Stall Dalhem har varit att bygga en rakbana intill banvallen för att ersätta den sträcka av den sistnämnda som använts av stallet för travträning. Inför projektstart hade Stall Dalhem tagit in ett antal offerter på rakbanan och under projektets gång tog de in ytterligare en, från Thomas Nilsson som byggt banvallens grusbädd. Thomas fick jobbet och under våren 2011 kunde arbetet med rakbanan inledas. Under några veckor byggdes rakbanan och kunde sedan tas i bruk som ny travträningsbana hos Stall Dalhem Informationsspridning Under hela projektets gång har information om framstegen lagts ut på Gotlandstågets hemsida, på vår Facebookgrupp och i medlemstidningen Spårstumpen. Dessutom har vi medverkat i radio och förekommit i inslag i olika massmedia. Vi valde också att i samband med Romadagarna medverka i Gotlands annonsblad med en artikel om projektet för att väcka lite extra intresse kring arbetet Samarbeten Vi har tillsammans med Stall Dalhem utarbetat en gemensam biljett Dalhemsrundan där man för 100 SEK köper 1 st tågresa Hesselby - Munkebos t o r samt en liten runda med häst på Stall Dalhems område. Planen var att detta skulle sjösättas sommaren Ambitionen är att om Stall Dalhem säljs så ska förhandlingar inledas med de nya ägarna om att fortsätta detta samarbetsprojekt. Länsstyrelsen har medverkat vid styrgruppsmöten under projektets gång. Dessutom har man genomfört en antikvarisk studie av banbygget, gjord av Cecilia Boman, byggnadsvårdskonsulent. Detta med tanke på att banvallen mellan Stall Dahem och Kambshagtorp är klassad som byggnadsminne. Kontakterna med Hovleden har färmst skett via Stall Dalhem. Vi har dessutom utbytt medlemskap mellan Föreningen Gotlandståget och Hovleden. 8

9 6.7. Nya stationer/hållplatser I samband med banbygget bestämdes den exakta placeringen av två nya hållplatser, Kambshagtorp och Nygårds, den sistnämnda ligger nära Stall Dalhem. Under projektets gång har vi ansökt om namn på dessa trafikplatser och fått dem införda i Transportstyrelsens trafikplatsregister över svenska järnvägsstationer. Dessutom har vi låtit föra in det gamla stationsnamnet Tule som alltså åter tas i bruk efter att ha varit avfört sedan Den fysiska anläggningen av stationer och hållplatser har kommit så långt att vi fyllt upp för perrongen vid Kambshagtorp. Dessutom har vi förvärvat en hållplatskur från f d Stora Vede anhalt som ska placeras på platsen. Detta kommer dock att ske inom ramen för Etapp III när Kambshagtorp tas i bruk under Arbetena med Nygårds anhalt har fått stå tillbaka för annat under projektets slutfas, men den ska byggas, troligen då i samråd med nya ägare av Stall Dalhem Problem Projektet har i stort sett avlöpt enligt plan. En sak som dock inneburit vissa problem har varit Stall Dalhems ekonomiska problem i samband med att de utvidgat sin verksamhet. Under med arbetet med rakbanan visade det sig alltmer att de hade svårt att fullgöra sina ekonomiska åtaganden vilket gjorde att vi, Föreningen Gotlandståget, steg in och tog det planerade lånet hos Länsförsäkringar för att trygga bygget av rakbanan för travträning, Vi hade ett antal möten med Stall Dalhem och de var optimistiska om att komma i balans efter sommaren När vi så efter sommaren diskuterade läget var de mer inne på att eventuellt förändra verksamheten och kort därpå kom beskedet via media att de skulle sälja. Detta har gjort att vi fått göra i stort sett allt arbete under 2011 ensamma, även de stora delar av det som Stall Dalhem skulle göra. Vi har valt att göra detta eftersom vi trott oss få veta att de skulle få rätsida på sina problem och att vi skulle kunna reda ut allting under hösten När så inte skedde valde vi att inte rota mer i saken utan koncentrera oss på att avsluta projeketet och därefter se framtiden an. De investeringar som gjorts ser vi inte som förgäves, de kan definitivt komma till nytta i en ny regi. 9

10 7. Projektets resultat 7.1. Direkta resultat Det tydligaste resultatet av projektet är utan tvekan det faktum att ytterligare 1.3 km järnväg på Gotland återuppbyggts. Idag löper en obruten järnväg mellan Stall Dalhem i norr och Kambshagtorp i söder. Den bansträcka som ligger inom byggnadsminnet vid Tule station har således återgått till att vara järnväg. Intill denna bana har ett antal gång- och ridleder skapats för friluftlsivet i bygden. Ett annat resultat är att Föreningen Gotlandståget förbättrat sin utrustning inom banbyggnad, något som kommit väl till pass under byggnationen och kommer att vara av värde vid ytterligare utbyggnader. Ett tredje resultat är bygget av rakbanan vid Stall Dalhem. något som utgör en positiv resurs för framtida satsningar på travträning vid stallet. Ett direkt resultat av dessa ovanstående fysiska framsteg är att vi kunnat få medel för att fortsätta banbygget till Roma och att vi därmed kunnat anställa tre personer i detta utbyggnadsprojekt. Etapp II har därigenom resulterat i utbyggnad och jobbskapande vid Gotlandståget i Dalhem Indirekta resultat Vikten av Etapp II ur ett mer indirekt perspektiv är stor. Etappen har utgjort en dörröppnare för vidare utbyggnader och visat att vi menar allvar med våra planer att bygga järnvägen till Roma. Ett indirekt resultat är att det funnits ett stort intresse utifrån att hjälpa oss att komma vidare. Då Strukturfonden Småland Öarna börjat löpa ut har initiativ kommit från Region Gotland att vi skulle söka medel för Etapp III och IV. Genom att peka på Etapp II har vi kunna argumentera för en fortsatt utbggnad och vi har ju erhållit medel för denna. Ett annat indirekt resultat är att förekomsten av två banor på ömse sidor av åkrarna vid Munkebos har gjort att det varit lättare för vår del att argumentera för en samförståndslösning och vi tror oss ha en sådan inom räckhåll under vintern Ett tredje indirekt resultat är att vi kunnat hålla intresset för vår utbyggnad uppe på Gotland, ute i landet och i övriga Europa. Besökarantalen vid järnvägen under somrarna 2010 och 2011 har varit högt och intresset för utbyggnaden påtagligt Projektets resultat jämfört med indikatorer I projektansökan angavs ett antal resultat som projektet skulle leda fram till. Bland annat står följande: Indikatorer: Vi syftar till att detta projekt genom att öka besökandströmmen i Dalhem skall förbättra arbetsmarknaden inom turism. Ett exempel på en verksamhet som är direkt beroende av verksamheten i Hesselby är Jernvägscaféet. Detta hoppas vi kan utveckla sin verksamhet med fler turistbesök. På samma sätt ser Stall Dalhem järnvägens utveckling som fundamental för de egna planerna på hotellverksamhet i Dalhem. Arbetsmarknaden är central i vårt tänkande eftersom vi vill att bygden ska utvecklas. Förbättrade besöksmål är ett led i detta. De indikatorer som lagts in i budgeten utgörs av de stora anläggningsarbeten som skall utföras vid Dalhem. Det är dessa som direkt påverkas i det första skedet av projektet medan arbetsmarknadsdelen ingår som en senare men ändå mätbar effekt av projektet. Den nya situationen med Stall Dalhems troliga ägarbyte leder fram till att resultaten blir lite förändrade. Vi 10

11 vill därför bryta ned ovanstående indikatorer för att visa hur vi anser att projektet lyckas uppnå de uppsatta målen: 7.4. Besökandeström till Dalhem Som vi konstaterat under indirekta resultat har intresset för utbyggnaden varit fortsatt stort. Detta har medfört att besökssiffrorna under 2010 och 2011 varit fortsatt goda. Under 2011 har vi snuddat vid rekordsiffran 9000 resande. Även Stall Dalhem har rapporterat goda siffror, även innan det planerade samarbetet om dressincykling hann komma igång. Vi anser att vi därför uppnått målet trots att dressinverksamheten inte kommit igång än på sträckan Arbetsmarknad inom turism I projeketet har ingått att utveckla arbetsmarknaden inom turism i Dalhem. Så har i viss mån skett. De höga besökssiffrorna vid järnvägen har lett till att vi kunnat anställa en person som hyr ut dressiner och står i butiken under icke trafikdagar. Dock har försäljningen av Stall Dalhem medfört att de planerade nyanställningarna där som skulle bygga på samarbetet oss emellan inte blivit av. Däremot har de nya medel till järnvägsutbyggnad som tilldelats föreningen Gotlandståget medfört att tre nya heltidstjänster kunnat inrättas. Två av dessa är under tre år, den tredje är tills vidare. Det gör att en indirekt konekvens av Etapp II är att Föreningen Gotlandståget kunnat skapa nya arbeten inom besöksnäringen genom Etapp II. Detta gör att vi kan anse oss framgångsrika Förändrade förutsättningar, Etapp III Under hösten 2011 inträffade så något som fått stora konsekvenser för Etapp II, nämligen att ansökan om projektet Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg Etapp III + IV tilldelades medel. Detta projekt innebär: - Sammanbyggnad av banorna vid Hesselby och Tule vilket ger en sammanhängande bana hela vägen Hesselby - Tule - Kambshagtorp. - Förlängning av banan Kambshagtorp - Roma via Roma Kungsgård. Slutresultatet blir att hela ramprojeketet Dalhem - Roma blir av och att en 6.5 km lång museijärnväg skapas. Detta påverkar givetvis slutförandet av Etapp II: - Etapp II var ett sätt att kunna bygga där man kunde i väntan på möjligheten att korsa åkrarna vid Munkebos. Under tiden som den frågan skulle lösas skulle alltså Etapp II byggas för att minska arbetet efter korsandet av nämnda åkrar. När detta nu blivit verklighet blir därför inriktningen av verksamheten efter Etapp II en annan än vad som planerats. Istället för att starta upp dressincykling söder om åkrarna ska all kraft läggas på att foga samman banorna för tågtrafik. Väntetiden mellan Etapp II och III minimeras vilket gör att mellanspelet med dressinverksamhet vid Tule blir mindre väsentligt. Bansträckan som bygts under Etapp II ställs därför i ordning för tågtrafik under våren

12 - Samarbeten med Roma Kungsgård och Besöksmål Roma kan starta redan under 2012 vilket gör att förverkligandet av tanken kring järnvägen mellan besöksmål går att uppnå trots Stall Dalhems nuvar ande problem. - Cykeldressinverksamheten kring banan förändras: Istället för att hyra dressin vid Tule kan man i framtiden cykla dressin på hela banan från Hesselby upp till Tule och senare vidare till Roma. Således blir den nya dressinverksamheten än mer utvecklad än vad planen för Etapp II skisserade. Det gör att möjligheterna till samarrangemang med Roma Kungsgård, ett nytt Stall Dalhem och Besöksmål Roma finns även i framtiden. Fördelen med detta upplägg är också att vi slip per skicka iväg våra dressinåkande gäster till Tule för att kunna inleda dressinturen, istället kan de sätta sig på dressinen i Hesselby för att sedan i sakta mak rulla söderut mot Tule och Roma. Kontentan av diskussionen är att vi genomfört allt som vi föresatte oss att göra i projektplanen. Under resans gång förändrades vissa grundförutsättningar i projektet, dels genom Stall Dalhems försäljning, dels genom att projektansökan för Etapp III + IV gick igenom. Resultatet av projektet måste dock anses som mycket gott eftersom vi kunnat bidra till arbetsskapande etc. på egen hand och genom att etappen utgjort ett avstamp för kommande utbyggnader. Dessutom finns möjligheterna för samarbeten med ett nytt Stall Dalhem kvar. 12

13 8. Slutsatser Efter denna rätt omfattande diskussion om projektets resultat kan det vara dags att dra slutsatserna av vårt projekt Etapp II: Har det varit framgångsrikt? Svaret vi kan ge är ett entydigt ja. Vår bana har kunnat förlängas enligt plan, vi har genomfört alla planerade moment som de varit tänkta.samarbetet med Stall Dalhem blev inte vad någon av parterna tänkt p g a deras beslut att sälja anläggningen. Trots detta har allt som skulle göras genomförts och förutsättningarna för att det planerade samarbetet blir av är inte borta. Det får diskussioner med nya ägare utvisa vad som blir av det. För Föreningen Gotlandståget har projektet inneburit ett stort steg framåt. Nya spår har lagts och avståndet till Roma har krympts, både bokstavligen och i människors medvetande. Det sistnämnda hjälpte oss att få igenom Etapp III+IV. Stora erfarenheter har också gjorts inför kommande arbeten, något som alltid är värdefullt. Det har handlat om allt från konkreta saker som banbygge och renoveringsmetoder till hur vi presenterar verksamheten och interagerar med omgivningen. Att vi dessutom kunde gripa tillfället att få det nya projektet i flykten och foga in detta direkt vid projektslut för Etapp II har gjort att det sistnämnda projektet varit ett stort och viktigt steg framåt. Alternativet, ett ogjort Etapp II, hade gjort att kalkylen inte gått ihop: Att tvingas inkludera även Etapp II i det nya projektet hade medfört att detta inte hade gått att finansiera. Dessutom har vi fått ett starkt kvitto på att modellen med samarbeten med andra besöksmål är rätt väg att gå. Samarbetet med Stall Dalhem har givit oss en inblick i vilka förväntningar andra verksamheter kan ha på oss och vad vi kan hjälpa andra med. Att dessutom representanter för länen i Kronoberg, Jänköping och Kalmar, samt Region Gotland ansåg Etapp III + IV vara värda att priorietera när detta projekt skulle behandlas i december 2011 visar att man även utanför Gotland anser att vi skapar någonting bra. När vi nu lägger Etapp II bakom oss och går vidare med Etapp III gör vi det ett antal erfarenheter rikare och fast beslutna att nå fram till slutmålet; stationen i Roma. 13

14 9. Bilder från Etapp II Banan söderut Bilderna visar de första rälsbitarna som lades ut sommaren Banvallen går i en mjuk kurva ned till Kambshagtorps anhalt som ligger strax bortom kurvan i den övre bilden. Några veckor senare var spåret dit utlagt och spikat. Ännu återstår grusning. Nedan: En gammal relik från järnvägsepoken: En trumma i huggen granit. Det finns ett par sådana trummor längs sträckan och dessa skall bevaras.

15 Banan norrut Bilden överst t v visar situationen sommaren Banvallen t v i bild har lagts med grusbädd och intill t h syns den färdiga rakbanan på Stall Dalhems område. Ännu har inte banbygget nått hit. C:a 100 m bakom fotografen slutar banvallen blint mot en åker. I fonden t h om banvallen vid skogsbrynet ska Nygårds anhalt byggas för uppehåll för resande till Stall Dalhem. Mittenbilden t v: Utfarten från Tule norrut sedd mot stationen. Flera gamla vägövergångar finns längs bansträckan och vi har tillverkat ett antal plankövergångar som placerats vid de vägar och leder som korsar banan. Nedan: Rallarlaget arbetar med att rikta och justera det nylagda spåret i december Den norra delen av banan omfattar nu 1000 m norr om Tule och spåret har spikats och riktats av rallarna. Det som återstår är grusning av bansträckan, något som görs när alla justeringsarbeten är färdiga. Bansträckan går igenom ett varierat gotländskt landskap med allt från tallhed, våtmarker och blandskog till öppna hagar och åkermark. Foton: Anders Svensson

16 Vagnar I projektet har vi arbetat med ett par fordon som behövs vid banarbeten. T v syns vagnen SJ NNsp under renovering i verkstaden i Hesselby. Våra rallare Harry och Sylve håller på att rosknacka delar av underredet. Nedan syns grusvagnen som inlånats från ULJ i olika statider av renovering. Mittbilden visar läget sommaren 2011 och nederst syns vagnen i november samma år. Alla funktioner är igångsatta och hela vagnen ommålad.