BRUKARREVISION PERSONLIGT OMBUD VÄRMLAND (2018) Revisorer: Robin Östin, Katariina Heiskanen, Mildred Gullfeldt. Tova Sjödin Samordnare Värmland

Transkript

1 Instrumentvägen , Hägersten BRUKARREVISION PERSONLIGT OMBUD VÄRMLAND (2018) Revisorer: Robin Östin, Katariina Heiskanen, Mildred Gullfeldt Brukarstyrd brukarrevision av Personligt ombud Värmland. Utförd av RSMH Värmland Tova Sjödin Samordnare Värmland 0

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid Varför brukarrevision?... sid Fördelar med brukarstyrd brukarrevision. sid Uppdraget... sid Metod, material och arbetssätt. sid Rapportens innehåll sid Etiska principer och tystnadsplikt.. sid 4 2. Sammanfattning av resultat. sid Tabell av sammanfattat resultat. sid Resultat. sid Tema Aktiviteter och sysselsättning... sid Tema Innehållet i stödet......sid Tema Planering och information......sid Tema Bemötande och kompentens......sid Tema Problem och konflikter.....sid Tema Övrigt...sid Brukarrevisorernas sammanfattade kommentarer sid Brukarrevisorernas utvecklingsförslag.. sid Bilagor 4.1: Styrdokument Värmlands län, Personligt Ombud.. sid Tystnadsplikt...sid Intervjumall för brukarrevisorerna...sid Brukarinformation PO Värmland...sid Talong PO Värmland...sid 28 1

3 1. Inledning Brukarinflytande innebär att den som använder en samhällsfunktion också har inflytande över den. Citatet den som har skorna på fötterna vet var de skaver beskriver begreppet bra. För att nå brukarinflytande behöver olika metoder tas fram och implementeras. En sådan metod är brukarrevision. En brukarrevision kan enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) och Schizofreniförbundet förklaras som en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. En brukarrevision är alltså en granskning av en verksamhet som utförs av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa (kallade brukarrevisorer). Dessa kommer fram till vad som ska undersökas, de utför intervjuer och tar fram en rapport. Rapporten ska sammantaget beskriva vad som är bra, något som är mindre bra och föreslå ett antal utvecklingsförslag. Alla som arbetar som brukarrevisorer har genomgått RSMH:s brukarstyrd brukarrevision utbildning i bland annat etiska frågor och sekretess, intervjuteknik och analys av kvalitativ data. Resultatet som framkommit när rapporten har färdigställts återkopplas sedan till verksamhetens ledning och personal. 1.1 Varför brukarrevision? Syftet med en brukarrevision är att identifiera tillgångar, svagheter och utvecklingsmöjligheter i en psykiatrisk verksamhet. Enkelt uttryckt för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa har kunskap om dessa typer av verksamheter och har därmed ett unikt egenupplevt perspektiv, det ger en brukarstyrd brukarrevision. 1.2 Fördelar med brukarstyrd brukarrevision I en brukarstyrd brukarrevision är det brukarrevisorernas kunskaper och erfarenheter som ger ett nytt perspektiv när det gäller att ta fram frågor, ställa bra följdfrågor och underlätta ett jämställt möte. Det kan också bidra till en annan förståelse och analys av intervjumaterialet än om personal eller forskare skulle göra undersökningen. Brukarrevisorernas olika erfarenheter kan skapa trovärdighet i mötet med brukarna som ska intervjuas och underlätta samtal kring frågor som kan upplevas som känsliga eller svåra att prata om. En annan fördel med brukarrevision är att brukarrevisorer som är återhämtade kan bidra till återhämtning hos de intervjuade. Erfarenhet visar att brukare ger andra svar när brukarrevisorer intervjuar brukare än om personal ställer samma frågor. Man kan i sammanhanget konstatera att det finns ett annat maktförhållande beroende på vem som ställer frågorna. En viktig aspekt av 2

4 brukarrevisioner är också att den är oberoende av verksamheten vilket ger en högre trovärdighet än undersökningar som görs av verksamheten själv. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälso- och sjukvården kan det upplevas lättare att framföra kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personal kan stärkas av den positiva feedback som lyfts fram. Sammanfattningsvis är en brukarstyrd brukarrevision en undersökning där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa skriver frågorna, genomför intervjuerna, analyserar resultatet, sammanställer rapporten och återkopplar till verksamheten. En process som från början till slut leds av brukare är ett unikt sätt att samla information och ta del av erfarenheter av en verksamhet som ger vård och stöd. 1.3 Uppdraget Avtal om brukarrevisionen skrevs den 30/ med Personlig Ombud Värmland och RSMH förbundet. Uppdraget innebär att RSMH:s utbildade brukarrevisorer i Värmland som ingår i Brukarrevisionsprojektet ska genomföra brukarstyrd brukarrevision genom kvalitativt undersökning. För uppdraget ska genomföras tio intervjuer. Resultatet ska sammanställas i en rapport som ska presenteras både muntligt och skriftligt för beställaren och dess verksamhet inkl personal. Brukarrevisionsprojektet ägdes av NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) och förvaltades av RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa). Projektet pågick från januari 2015 till februari 2018 och finansierades av Allmänna Arvsfonden. Numera är projektet slut men brukarstyrd brukarrevision fortsätter som ordinarie verksamhet inom RSMH. Den här rapporten omfattar brukarrevision av personligt ombud i Värmlands län. 1.4 Metod, material och arbetssätt Metoden är kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer. Denna rapport är resultatet av tio intervjuer genomförda under våren 2018 med brukare som nyttjar personligt ombud i Värmlands län. Revisorerna träffades först för att formulera frågor efter Personligt Ombuds VP 2018 (se bilaga 4,1) och skapa en intervjumall med sex teman som användes under samtliga intervjuer (intervjumallen se bilaga 4,3). De teman som fick utgöra stommen till intervjumallen var: 1. Aktiviteter och sysselsättning 3

5 2. Innehållet i stödet 3. Planering och information 4. Bemötande och kompetens 5. Problem och konflikter 6. Övrigt Intervjuerna bokades in efterhand brukarna fick information om revisionen och fick anmäla sitt intresse om att delta i intervjuer hemma eller på allmän plats. Förfrågan om deltagande gick ut två ggr då intresset i första frågeomgången var svalt. Intervjuerna genomfördes sedan antingen hemma, via telefon eller på allmän plats av en eller två revisorer. När de tio intervjuerna var klara sammanställde vi svaren och analyserade dem tematiskt. 1.5 Rapportens innehåll Innehållet bygger huvudsakligen på tio intervjuer och informationen som framkom där. En annan viktig aspekt är brukarrevisorernas kommentarer som stundvis framkommer inom frågorna. Att lägga till brukarrevisorernas kommentarer och utvecklingsförslag är en del i att brukarrevisionen är brukarstyrd. 1.6 Etiska principer och tystnadsplikt De etiska överväganden som gjordes var; samtyckeskravet, informationskravet, konfidenttialitet- och nyttjandekravet. Att delta i intervjuer var frivilligt, de intervjuade kunde dra sig ur eller avbryta intervjun när som helst. Det stod dem fritt att efter intervjun be brukarrevisorerna att ta bort deras svar. Alla brukarrevisorer har skrivit under ett avtal om tystnadsplikt och sekretess råder inom det aktuella revisionsteamet. Dokument och inspelade intervjuer förstörs efter att de analyserats och sprids inte på något sätt under några omständigheter efter sammanställandet av denna rapport (se bilaga tre Tystnadsplikt). Vi i brukarrevisionsteamet RSMH Värmland: (Tova Sjödin, Robin Östin, Katariina Heiskanen och Mildred Gullfeldt) vill tacka alla inblandade chefer, personal och klienter för hjälpen med att göra denna brukarrevision möjlig. 4

6 2. Sammanfattning av resultat 2.1 Sammanfattning av resultat i tabell Tema Positivt Behöver utvecklas Aktiviteter och sysselsättning Många upplever sig ha tillräcklig daglig aktivitet/social kontakt. Man är i vissa fall osäker på vad PO kan hjälpa till med, och om de skulle kunna hitta aktivitet som passar. Innehållet i stödet Planering och information Bemötande och kompetens Problem och konflikter Man upplever att PO antingen bistått i uppfyllandet av målen, eller är på god väg att göra det. PO ses som väldigt flexibla och lätta att få tag i på kort varsel (inom rimliga ramar). Samtliga är positiva till sitt ombuds bemötande och ingen känner sig illa behandlad. Man har generellt inte upplevt någon konflikt i POsammanhang. Trots att man är nöjd med stödet i sig så tas tidsbrist och stress upp. PO upplevs ofta som stressade under möten. Man saknar i vissa fall sakkunskap om personlig problematik/funktionsnedsät tningar. Man är osäker på vart man bör vända sig om en konflikt uppstår. Detta är en sammanfattning av de intervjuades svar på vad de anser är bra och vad som är mindre bra gällande personligt ombud i Värmland. En mer utförlig sammanfattning av resultatet presenteras tematiskt nedan samt brukarrevisorernas kommentarer under varje tema i rapporten. I resultatet nedan kommer direkta citat från klienter/brukare av verksamheten skrivas inom och i kursiv text, alla respondenter har tillfrågats om användande av citat. 5

7 2.2 Resultat 2.3 Aktiviteter och trivsel 1. Har du någon form av aktivitet eller sysselsättning under dagarna? Drygt hälften av de tillfrågade känner att de har ett intresse av aktivitet och sysselsättning men är osäkra på sin egen förmåga att delta, eller hur uppskattade de skulle vara i respektive aktivitet, sysselsättning. Resterande uppger att de är sjukskrivna, har vad de klarar av i nuläget, eller har jobbat klart i livet. 1a. Om inte: skulle du vilja ha det? Även om många är osäkra på sin egen förmåga och så vidare så finns det helt klart ett intresse för sysselsättning/aktivitet av något slag. 1b. Skulle du vilja ha hjälp av ditt Personliga ombud för att hitta något? Det Personliga ombudet upplevs, i de fall det är relevant, ha hjälpt med att hitta någon form av aktivitet. Resterande är ej intresserade av ytterligare aktivitet. 2. Brukar du besöka något aktivitetshus, förening eller liknande mötesplats? Två av de tillfrågade har olika föreningar/mötesplatser de besöker regelbundet, men det verkar som att flera skulle vilja ha aktiviteter men inte vet var de ska finna dem. 2a. Om inte: Skulle du vilja göra det? Av resterande 8 som inte svarade ja på frågan om de besökte aktivitetshus, föreningar eller liknande, delades det upp i två läger. Trots viss osäkerhet finns en önskan hos många om att få besöka någon form av mötesplats där det ges utrymme för gemenskap, medan andra tycker att de har det bra som det är idag. 3. Har du så mycket social kontakt som du önskar, t ex med vänner eller familj? Det är många som uppger att de har tillräcklig social kontakt med vänner och familj i sitt dagliga liv, men nästan lika många som upplever att de inte har det. Jag inte så social av mig, men de förstår inte hur svårt jag har det och hur dålig jag är. De vänner jag har tar jag kontakt med själv 6

8 4. Skulle du vilja ha stöd ifrån ditt Personliga ombud med att ta mer social kontakt? Man är osäker på huruvida Personligt ombud kan hjälpa till med att ta upp och bibehålla social kontakt flertalet uppger att de skulle vilja ha hjälp av det slaget men inte vågat fråga. Är mycket ensam i perioder, men det beror kanske på mig själv, hela jag är en bergodalbana ibland Ja, fast kan de det? Trodde det var mer boendestödjarna som gjorde det? 2.4 Innehållet i stödet 1. Hur länge har du haft Personligt ombud? Snittet verkar ligga på cirka 2 år, men det varierar kraftigt. Vissa uppger att de haft så lite som ett halvår medans andra haft under betydligt längre tid med uppehåll emellan. 2. Hur kommer det sig att du först fick Personligt ombud? Majoriteten har blivit hänvisade av kontakter på kommun och landsting (psykolog, kontaktperson, etc.) då de bedömdes vara i behov av extra stöd. Ett fåtal av de tillfrågade har fått Personligt ombud genom eget initiativ då de hittat information via till exempel en lapp på sjukhuset eller via internet. 3. Får du det stöd som du behöver? En klar majoritet är nöjda med innehållet i stödet men i vissa fall nämns att det kan vara ont om tider. I något fall uppges att man inte är nöjd. Nä inte alltid, kände att hon stod på vårdens sida ibland. Kände att jag behövde mera förklaringar och vi blev nästan ovänner ibland men vi redde ut det 3a. Om inte: vad saknar du? I de fall där man upplevs som missnöjd med stödet nämns en önskan om mer tid och framförallt mer tid öga mot öga, personligen för förklaringar efter möten med olika instanser (Kring vad man kommit fram till). 7

9 4. Om ditt behov av stöd skulle ändras, om du t.ex skulle behöva mer eller annan typ av stöd, hur gör du för att påverka detta? Drygt hälften av de tillfrågade skulle vända sig till sitt Personliga ombud direkt, resterande är osäkra på vart man skall vända sig och om man har möjlighet att påverka. 5. Brukar ditt Personliga ombud fråga dig om du behöver mer eller mindre stöd än idag? Svaren varierar kraftigt en andel upplever att de blir tillfrågade, medan nästan lika många känner att frågan skulle vara överflödig då ombudet anpassar stödet så bra ändå. Det är dock en stor andel som uppger att de inte tillfrågas om detta. Nej, hen vet vilket stöd jag behöver och förstår Nej, hen frågar inte, och ibland blev vi nästan ovänner Hen vet precis vart hen har mig, och erbjuder om jag behöver Nej, det har de inte tid med 5a. Om inte: skulle du vilja att de gjorde det? I de fall där man känner att man inte tillfrågats så finns en önskan om att man hade blivit det. 6. Personligt ombud är ju en tillfällig resurs, vilka mål vill du uppnå innan detta avslutas/ vilka mål har du uppnått? Bland de som har avslutat med Personligt ombud nämns att målen har nåtts i samtliga fall. Bland annat så talar man om: Ökad självkänsla/självständighet. Vilket har medfört att man har fått ordning på önskade rutiner i vardagen. Att man fått hjälp med ekonomi och i vissa fall även skuldsanering. Fått hjälp med föräldraskap och berörda instanser som har med föräldraskapet att göra. Fått hjälp med att söka sjukersättning, samt se över försäkringar, medlemskap i fackförbund osv, för att få bukt med ekonomiska svårigheter. Fått hjälp med akuta papperssaker när högar växt till sig på grund av dåligt mående. 8

10 7. Hur skulle du vilja att avslutet görs när Personligt ombud upphör? De allra flesta skulle vilja ha någon typ av fortsättning efter tiden med personligt ombud så att de inte bara blir utlämnade efter avslutet gjorts. Bland de som inte specifikt bett om en fortsättning kan vi ändå utläsa en önskan om att stödet ska fortgå. Här väljer vi att visa många citat. Jag vill ge henne en puss på kinden, och verkligen tacka. Hon har funnits så länge för mig, och det känns som vi är vänner, även om jag är ju inte personlig med henne Vill att avslutet tar så lång tid som möjligt (skratt) Men information innan avslutet vill jag definitivt ha Jag har inte tänkt på att det är tidsbegränsat men jag hoppas vi skiljs som vänner och att man kan prata ibland hur det har gått osv Kan man inte säga till i förväg, annars står man snart där igen, när pappren bara växer i högar Det är personligt, man blir utlämnad till det sociala. Vill att Personligt ombud hjälper mig så långt det går. Vad ska jag göra sedan då? Ja det är ju redan avslutat då. Jag fick en god man så det löste sig Det blev glesare och glesare mellan träffarna, sen så sa hon att vi skulle avsluta och då träffades vi och åt lunch ute Brukarrevisorernas kommentarer: Vi upplever, utifrån vad som sagts i intervjuerna, att avslutet i vissa fall kommit väldigt plötsligt. Detta upplevs som mycket jobbigt för klienterna som gärna hade velat ha mer tid att förbereda sig inför avslutet. 2.5 Planering och information 1. Hur är tillgängligheten? Känner du att du kan få kontakt med ditt Personliga ombud när du behöver det? Samtliga uppger att Personligt ombud antingen går att kontakta vid behov eller att de i annat fall återkommer så fort de bara kan. Man upplever dock att inbokning av personliga möten i vissa fall kan vara svåra att få till. 9

11 2. Hur brukar du ha kontakt med ditt Personliga ombud? (tel, möten, etc) En majoritet av de tillfrågade uppges ha större delen av sin kontakt med Personligt ombud per telefon, utöver de möten man bokat med tredje part där Personligt ombud ombeds delta. Drygt en tredjedel av de tillfrågade uppger sig ha större delen av sin kontakt med Personligt ombud via personliga träffar. 3. Kan du påverka vem du har som ditt Personliga ombud? Svaren är jämnt fördelat mellan de som upplever att man kan byta ombud och de som inte upplever det. Däremot upplevs det som att det finns en stor osäkerhet hos båda grupperna om hur man skulle gå tillväga för att genomföra ett sådant byte. Brukarrevisorernas kommentar: Det framkommer att det är önskvärt med tydlighet kring hur man går tillväga med eventuella byten av det Personliga ombytet, vilka riktlinjer har man att förhålla sig till? Information om detta skulle kunna ges via till exempel Personligt ombuds hemsida, broschyr, m.m. Eller helt enkelt ett brevutskick till brukarna av Personligt ombud Värmland. Samtidigt uttrycks en förståelse att de Personliga ombuden jobbar geografiskt i länet. Nej, det beror väl på vart man bor, de kan ju inte hålla på och skicka folk tvärs över hela Värmland för att man vill ha nån annan 4. Känner du att tiderna är tillräckliga? Även om de flesta känner att tiderna i sig är tillräckliga så upplevs det Personliga ombudet ofta som mycket stressat man känner därför att man inte får utnyttja sin egen tid till fullo. 5. Får du lov att ändra dina tider om du behöver det? Majoriteten uppger att de antingen fått byta tid vid behov eller att de upplever att det inte varit något problem att få göra det vid behov. Någon av de tillfrågade svarade nej men att telefontider alltid var tillgängliga om byte ej fungerade. 6. Hur brukar det se ut när ni planerar ditt stöd? I vissa fall förstås inte frågan resterande menar att det inte funnits så mycket planering utan att allt tagits efter hand, detta uppskattas dock framför planering i de flesta fall. Se citat nedan: Vi tar det som det kommer, beror ju på vad som händer pappersledes med kallelser osv 10

12 Ja vi ringer och bestämmer tid och sen träffas vi så det är enkelt Planerar? Alltså man behöver ju hjälp när man fått ett samtal eller ett brev oftast, då ringer jag Vi bara tog det naturligt efter hand hon var så flexibel och såg bara lösningar Vi hade en del framförhållning men det mesta tog vi efter hand 2.6 Bemötande och kompetens 1. Hur upplever du Personliga ombudets bemötande? Samtliga är positivt inställda till sitt Personliga ombuds bemötande, i vissa fall till den grad att man ser dem som vänner. Skämtsam, men också allvarlig säger en av de tillfrågade och menar att hen både är trevlig och effektiv på samma gång. 1a. Vad är det som fungerar bra eller mindre bra? Man uppskattar Personliga ombudets engagemang och att de tar sig an vad som är aktuellt för stunden oavsett vad det är. 2. Upplever du att ditt Personliga ombud har tillräcklig kunskap om dina behov för att kunna hjälpa dig? Större delen av de tillfrågade tycker att Personligt ombud har tillräcklig sakkunskap, men i vissa fall önskas mer kunskap om aktuella funktionshinder, speciellt NPF. I vissa fall tolkas frågan som just rörande praktisk kunskap, dvs kunskap angående sitt arbete och de beskrivs då som duktiga på vad de gör. 2a. Om inte: varför känner du så? I vissa fall önskas mer kunskap om aktuella funktionsnedsättningar. 3. Hur trivs du med ditt personliga ombud? Samtliga är positiva i sina svar men uttrycker ändå att i vissa fall finns det utrymme för förbättring, oftast då angående just Personliga ombudets kunskap om funktionshinder och upplevelsen av tidspress. Görbra och man behöver aldrig skämmas inför dem är två exempel på vad man ändå sagt för att beskriva personligt ombud. (Görbra är värmländska för ordet jättebra) 11

13 2.7 Problem och konflikter 1. Upplever du att du snabbt kan få tag i ditt Personliga ombud om du skulle behöva det? Man upplever att man kan få tag i sitt Personliga ombud relativt snabbt, vanligtvis via telefon/sms eller mail. Får man inte svar direkt så återkommer Personliga ombudet så snart de har tillfälle, som längst uppges att man fått vänta en halv dag till en dag. 2. Om det uppstår en konflikt med ditt Personliga ombud, känner du att du kan ta upp det med någon? Man känner överlag att det ska gå bra att ta upp det med någon men man är osäker på till vem man skulle vända sig. Någon nämner ett tidigare ombud, och en annan säger att denne skulle vända sig till biståndshandläggaren. I flera fall säger man att man nog ändå skulle prata direkt med sitt Personliga ombud, vilken man har ett stort förtroende till. Brukarrevisorernas kommentarer: Återigen är det mycket viktigt med information om vart man skall vända sig i sådana här situationer. 2a. Om nej: varför inte? (Se ovanstående fråga ingen svarade med ett rakt nej) 2b. Om ja: vem tar du upp det med? Svaren är extremt varierade, man nämner bland annat chefen, egna ombudet, förvaltningsrätten, socialen, google eller ett rakt vet inte. 3. Har du någonsin känt dig illa behandlad av ditt Personliga ombud? En klar majoritet svarar nej, det har dock förekommit att någon känt sig missförstådd snarare än direkt illa behandlad. Brukarrevisorernas kommentarer: Överlag tycks det vara en fråga om personkemi i de fall där man känt sig missförstådd - Ombudet i sig upplevdes inte som otrevlig. 12

14 2.8 Övrigt 1. Sammanfattningsvis, vad tycker du om ditt Personliga ombud? Samtliga svarar positivt - någon tycker dock återigen att det finns utrymme för förbättring. Man nämner också att personkemin onekligen stämt bättre med vissa ombud än andra. Jag tycker bra om henne, sitter inne med massor av kunskap och buttar mig framåt sägs i ett fall som en sammanfattning. (Butta = Värmlänska för knuffa /pusha 2. Känner du att du har fått en positiv förändring av att ha Personligt ombud? Så gott som samtliga är positiva och menar att Personligt ombud varit till stor hjälp. Man nämner att man blivit som en ny människa, ökat sitt självförtroende och att man fått sin ekonomi räddad. I något fall är man tveksam på hur stor inverkan Personligt ombud har haft i förhållande till de ursprungliga förväntningarna. 3. Är det något annat du vill tillägga? Utöver positiva kommentarer angående brukarrevisionen (och revisorerna) så nämns här diverse punkter som man kanske inte kommit på förrän nu eller som man vill förstärka ytterligare dessa är bland annat: Man efterfrågar återigen kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Man vill inte få bekanta/människor man har avlägsen relation till som sitt Personliga ombud, även om det inte finns fler Personliga ombud att tillgå lokalt. Man vill ha tillbaka Personligt ombud men upplever att man skulle vara till besvär om man försökte kontakta sitt Personliga ombud efter avslut, trots erbjudande om detta. Man vill gärna ha strukturerade och tydliga förklaringar utöver bara en muntlig genomgång i något fall, dvs genom andra medier som text och bild. Brukarrevisorerna föreslår att en minnesanteckning om vad dagens möte har inneburit/kommit fram till, borde skickas till klienten efter avslutat möte. 13

15 3. Brukarrevisorernas sammanfattade kommentarer En klar majoritet av våra kommentarer i den här rapporten är angående avsaknaden av tydlighet då det i många fall upplevs att brukarna av Personligt ombud framstår som osäkra. Till exempel om vart man skall vända sig om konflikter uppstår, om man skulle vilja byta ut sitt Personliga ombud, eller om man vill ändra utformningen av sitt stöd. Detta är något som vi upplever är viktigt att skapa tydlighet kring, det skulle göra klienterna mer säkra på sina rättigheter och ges större möjligheter till delaktighet i utformningen av sitt eget stöd. Tillgängligheten verkar vara helt i linje med vad klienterna förväntar sig, att det kan vara svårt att boka in personliga möten med kort varsel verkar inte ställa till nämnvärda protester, det erbjuds alltid en telefontid inom rimlig tid. Då inte Personligt ombud svarar i telefon kan man lämna meddelande och bli uppringd ofta samma dag, eller någon gång nästa. Att planera i denna verksamhet är ju inte helt enkelt, flera klienter uttryckte att Vi får ta det lite som det kommer, och att vilka kallelser eller post man får avgör hur och när man ses, dock uttrycks en önskan om fler personliga möten än via telefon. Samt att få tid till förklaringar efter möten där Personligt ombud deltagit med tex, försäkringskassan. Det framkommer också en känsla om att avsluten i vissa fall varit hastiga då det uppstått kommentarer som Det var bara att knyta ihop och sedan var de borta. Brukarrevisorerna har full förstående för att det kan vara en svår punkt att åtgärda då man i något fall även känt sig stressad av påminnelser om stundande avslut, men vi tycker ändå att det är viktigt att ta upp då ett plötsligt avslut kan bidra till en känsla av utlämnande hos klienterna. Det känns som att en överlämning av något slag till någon borde göras, i många fall kanske en god man skulle kunna vara aktuell att överlämna till. Eller att i alla fall en påminnelse skriftligt borde gå ut innan avslut görs, då har klienten större chans att få med eventuella frågor innan avslutet genomförs. I övrigt har vi inte så mycket att tillägga de utav Personligt ombud Värmlands klienter vi talat med sammanfattar sina åsikter väldigt bra under övrigt då samtliga beskriver sitt ombud positivt men i somliga fall ändå nämner punkter som skulle kunna förbättras. Stödet tycks vara bra, men det finns alltid utrymme för förbättring. 14

16 3.1 Brukarrevisorernas utvecklingsförslag Vi såg utvecklingsmöjligheter på många plan: Mer uppmuntran till sociala aktiviteter som föreningsbesök m.m. Någon form av överlämning efter att tiden med personligt ombud avslutats, till exempel god man, kontaktperson eller ledsagare. Implementera någon form av lösning till den rådande stressen och av klienterna upplevda bristen på tid, till exempel mer tid per klient eller mer personal. Tydliggörande medel för de fall där endast muntlig genomgång upplevs som svår att förstå och komma ihåg, tex en minnesanteckning. Se över strukturen kring möten där personligt ombud deltar för att, i de fall där det önskas, tillföra mer tid för att gå igenom vad som sagts och kommits fram till. Eventuellt införa någon typ av fortbildning/utbildning kring relevant problematik, fysisk såväl som psykisk, då detta upplevdes som ett område personligt ombud saknade. Mer information på de fält där osäkerhet kommit upp, till exempel angående vart man vänder sig vid byte av personligt ombud eller vid eventuella konflikter och problem. Eventuellt frångå telefontider till fördel för personliga möten i så stor utsträckning som möjligt då man i 2/3 av fallen upplevt att man haft en majoritet av sin kontakt via telefon eller på möten, med berörda instanser som Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, mm. Försöka öka delaktigheten för klienterna mer i planeringen av sitt eget stöd. I de fall där det skulle kunna vara relevant, ta med klienten till hjälpmedelscentralen då det kan finnas underlättande hjälpmedel som inte tagits i beaktning tidigare. 15

17 4. Bilagor Bilagor 4.1 Styrdokument Värmlands Län, Personligt Ombud Verksamhetsplan

18 Målgrupp Personligt Ombud (i fortsättningen benämnt PO) erbjuds personer (18 år och äldre) med psykisk funktionsnedsättning som innebär: har sammansatta, varaktiga och omfattande behov av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning. Behoven/begränsningarna utgår från en psykisk funktionsnedsättning utan krav på diagnos. Begränsningen ska innebära stora hinder och svårigheter att utföra aktiviteter inom olika viktiga livsområden på egen hand. Prioriterade grupper utifrån PO ledningsgrupp är: Barnfamiljer Risk att bli bostadslös Unga vuxna år Organisation/administration: Karlstad kommun (vuxenavdelningen), arbetsmarknad och -socialförvaltningen är värdkommun för verksamheten i länets sexton kommuner. PO Värmland har tio heltidstjänster, fördelade i fyra Områden. Varje ombud har ca 15 pågående ärenden utifrån mätning av omfattning av tyngd och uppdrag. Tjänsterna finansieras till största delen genom statsbidrag och bidrag från de 16 Värmlandskommunerna som beräknas på % av antal invånare över 18 år. Avtal har träffats mellan kommunerna om värdskap och om finansiell fördelning. Länet är indelat i fyra områden med fyra basorter: Centrala: (Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö och Kil) Norra: (Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors) Västra: (Arvika, Eda, Säffle och Årjäng) Östra: (Kristinehamn, Filipstad och Storfors). Det arbetar två PO i varje område utom i centrala där det finns tre PO och en verksamhetschef som även arbetar som PO. Personligt Ombud har en ledningsgrupp bestående av: Kommunala förvaltningschefer från de fyra områdena Landstinget i Värmland: Område öppenvård Tjänsteman Försäkringskassan Värmland Tjänsteman Arbetsförmedlingen Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH), Föreningen för Psykiatriskt Samarbete FPS (tillhör Schizofreniförbundet) Avd. chef för socialpsykiatrin i Karlstad (adjungerad) 17

19 Autism- och Aspergerföreningen Värmland I varje område finns en områdesgrupp med samma myndigheter representerade men på en mer klientnära nivå. Områdets PO ingår också Vision Att kunna stödja målgruppen med psykiska funktionsvariationer att uppleva delaktighet och kunna påverka sin egen livssituation för att i förlängningen få möjlighet till återhämtning. Verksamheten ska genomsyras av tron på människors egen förmåga och egna val. Personligt Ombud Värmland ska vara ett välfungerat team med gemensam värdegrund! Vi ska genom olika kompetenser utveckla varandra och verksamheten. Alla ska uppleva en meningsfullhet och en stolthet i sitt vardagsarbete, känna arbetsglädje och ha ett gemensamt ansvar för uppdraget. Verksamheten ska präglas av engagemang och motivation för uppdraget. Genom god kompetens om målgrupp, personligt och professionellt förhållningssätt-/arbetssätt bidra till att våra klienter når sina egna mål att kunna leva ett socialt värdigt och fungerande liv. Mål Minst 75% av våra klienter ska uppleva nöjdhet Måluppfyllelse genom djupintervjuer och avslutsenkät Med frågeställning: 1. Upplever du att du fått en bättre hälsa 2. Har du fått ett bra bemötande från personligt ombud 3. Har du fått ett bättre liv efter insatsen från personligt ombud Minst fyra myndigheter ska få information om Personligt Ombud varje år Verksamheten ska på planeringsdag prioritera och göra urval inför kommande verksamhetsår. Verksamheten ska bidra till en bättre miljö Genom att årligen öka kollektiva transporter som ska utvärderas genom att årligen följa upp budget för kollektivtrafik. Genom att ha minst två resfria möten varje år Verksamheten Personligt Ombud ska vara en attraktiv 18

20 arbetsplats Genom att ha ett lönesamtal och ett medarbetarsamtal varje år Mäta och följa upp verksamhetens sjuktal 100% av medarbetarna ska använda friskvårdstimmen, följs upp utifrån flexrapporter och samtal 100% av medarbetarna ska uppleva nöjdhet och delaktighet, följ upp genom LMU (ledare- och medarbetarenkät). Kompetens/fortbildning Inom verksamheten finns idag olika kompetenser och det är viktigt för ett internt kunskapsutbyte. För att utveckla yrkesrollen och verksamheten och ha en lärande organisation är det viktigt med både internt och externt kunskapsutbyte med andra Personliga Ombud verksamheter. Vi kommer att närvara på regionskonferensen som 2018 är i Örebro, samt ha deltagare med på Nationella konferensen i Uppsala. Övrigt finns ett samarbete med Länsstyrelsen där vi regelbundet blir uppdaterade med inbjudningar på olika utbildningar som berör vår målgrupp. Övrig fortbildning se fortbildningsplan. Arbetsmetod Personligt Ombud har ett pedagogiskt och processinriktat arbetssätt. Att arbeta på klientens uppdrag innebär att ombuden har respekt för klientens egna val och önskemål. Verksamheten har riktlinjer/rutiner och verktyg för att föra processer framåt, där delaktigheten för målgruppen är en viktig förutsättning för återhämtning. Ombudens arbetssätt och bemötande präglas av hög tillgänglighet och kontinuitet och en anpassad kunskap utifrån klientens behov. Personliga ombuden har regelbunden fortbildning och som gemensam grund har alla ombud MI utbildning och utbildning i det goda samtalet. Verksamheten har regelbunden handledning och arbetsplatsträffar, en verksamhetsdag per år (då arbetsgruppen träffas i olika delar av länet) och två planeringsdagar per år. 19

21 Aktivitetsplan 2018 Aktivitet Mål/VAD HUR NÄR/KLART Vem Djupintervjuer Reflektera/analysera vårt förhållningssätt/ arbetssätt fyra djupintervjuerfördjupning kring tillgänglighet och bemötande 31/12-18 Enligt schema Tema Återhämtning Att reflektera/redovisa/följa upp de aktiva klienterna utifrån PO arbetsmiljö och arbetsbelastning Ny mätmodell av uppdrag två gånger/år I samband med redovisning till ledningsgruppen alla Kompetenshöjning I ndividuell utvecklingsplan och gemensam fortbildningsplan MI Väl förberedd på medarbetarsamtal Samverka med PO regionalt 2018 Alla Regionsträff Nationella PO konferensen Erfarenhetsrapport/ hinder och brister Sammanställa och analysera inkomna rapporter från alla ombud i länet Redovisa två gånger/år i samband med ledningsgrupp 31/12-18 Christel Brukarrevision Att få underlag för vidare utveckling av verksamheten Ta kontakt med NSPH 31/ Monica Marknadsföring/ Information Sprida information och delge kunskap/prioriterade myndigheter Tingsrätten Psykiatriska slutenvården 31/12-18 Alla AF Nya perspektiv Debiteringar/underlag till kommun Göra underlag till debiteringar Två gånger/år 2018 Lena 20

22 Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljning av handlingsplan En gång/år 2018 Monica /Lena Personligt ombud Värmlands Utbildningsplan 2018 Utbildning För vem Obligatorisk Karlstads kommun Kommunens Kurskatalog Samtliga Utbildning För vem Obligatorisk ASF HBTQ samtliga Information via solsidan MI Samtliga Information via solsidan Våld i nära relationer Samtliga Information via solsidan Utbildning För vem Obligatorisk vuxenavd HLR Samtliga Kallelse via chef 2017 (vart annat år) Brandutbild Samtliga Kallelse via chef 2017 (Vart 4:de år) Halkbana Samtliga Kallelse via chef 2017 Utbildning För vem Obligatorisk för personligt ombud Grundutbildning Personligt ombud PO Inbjudan från socialstyrelsen Handledning PO Schemalagt Önskemål inför

23 Baskurs Psykiatri Regionsträff för Personligt Ombud Nationell Konferens- två deltagare Socialpsykiatridagen-samtliga Erfarenhetsdagar ASF- samtliga Monica Hjelte Verksamhetschef PO Värmland 22

24 Bilagor 4.2 Tystnadsplikt Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Denna försäkran gäller för brukarrevisorer inom RSMH, Härmed intygar jag att jag har tagit del av och förstått bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (bilaga) om vad som gäller för mig utifrån det uppdrag jag har för RSMH Jag försäkrar att jag inte talar om eller på annat sätt för vidare sådant som jag under uppdraget får reda på rörande enskilda personers personliga förhållanden så som till exempel enskilds hälsotillstånd Jag för inte heller vidare information jag får under uppdraget som gäller förhållanden i de verksamheter jag reviderar på uppdrag av RSMH. Jag har förstått att det gäller under den tid jag är uppdragstagare och för all tid därefter. Jag försäkrar att jag kommer att återlämna alla dokument och all annan information när mitt uppdrag är slutfört. Jag är medveten om att jag bryter mot tystnadsplikten i sekretesslagen om jag inte följer sekretessbestämmelserna på rätt sätt. Jag vet att brott mot bestämmelserna kan leda till åtal för brott mot tystnadsplikten. Jag är vidare medveten om att jag vid brott mot tystnadsplikten omgående mister mitt uppdrag för RSMH och att kvarvarande ersättning kan komma att ej betalas ut.... Ort och datum... Uppdragstagares namn och namnteckning... Uppdragstagares personnummer Bevittnat av företrädare för RSMH 23

25 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Sekretessbelagd information och företagshemligheter Förhållandet mellan uppdragsgivare och uppdragstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Uppdragstagare ska under sitt uppdrag, likväl som efter att detta upphört, iaktta diskretion rörande organisationens angelägenheter samt iaktta sekretess beträffande uppgifter som uppdragstagaren till följd av sitt uppdrag fått kännedom om och vars yppande kan medföra men för organisationen, dess medlemmar eller andra enskilda personer. Uppdragstagare för RSMH kan under uppdragets fullgörande komma att få tillgång till information som är sekretessbelagd enligt bestämmelserna i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av särskild betydelse är den sekretess som gäller till skydd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i till exempel vårdens eller socialtjänstens verksamhet. Den som behöver service, vård och hjälp ska kunna vara trygg och säker på att inga känsliga uppgifter lämnas vidare till obehöriga. Muntliga uppgifter eller skrivna handlingar får inte lämnas vidare till utomstående. Observera att utomstående i detta sammanhang även innefattar din familj och dina vänner. Anställda/Ansvariga i verksamheten eller andra uppdragstagare, som inte behöver uppgiften för sitt eget arbete räknas också som utomstående. Det är av största vikt att sekretessbelagda uppgifter inte sprids vid tillfällen där dessa uppgifter inte ska tas upp eller obehöriga personer kan lyssna. Detta kan gälla på tåget, bussen eller andra platser dit allmänheten har tillträde. Observera att ovanstående även gäller sekretessbelagd information som man har fått inför ett uppdrag. Vidare kan anställd/uppdragstagare vid RSMH få del av sådan information som berör affärs- eller driftförhållanden i verksamheter som får anses näringsdrivande och som huvudmannen för denna belagt med sekretess; se lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Sådan information får självklart inte heller spridas i en vidare krets än vad som är nödvändigt för uppdragets fullgörande. 24

26 Bilagor 4.3 Intervjuguide för brukarrevisorerna Intervjuguide Personligt Ombud Värmland Brukarrevisionen görs av ett Brukarrevisionsteam från RSMH (riksförbundet för social och mental hälsa), som är en patient och anhörigorganisation. Berätta vad intervjun är till för, exempelvis: Den här intervjun är till för att ta reda på hur du upplever att ha Personligt ombud och för att kunna utveckla stödet framöver. Vi vill därför prata både om sådant som fungerar bra, men också om sådant som fungerar mindre bra. Du berättar så mycket du själv vill, och svarar på de frågor du vill, men ju mer information vi får desto bättre Berätta att: I de fall det är två brukarrevisorer kommer en av dem framför allt att ställa frågor och den andra kommer att skriva ner svaren, intervjun kommer även att spelas in så vi inte missförstår det som sagts, ljudfilen kommer senare att raderas direkt då intervjuarna renskrivit intervjun. Cirka en timma är avsatt för intervjun, (självklart kan det både gå fortare och ta längre tid), och det bjuds på fika. Personen kommer att vara anonym, fråga om citat kan användas i vår rapport, då anonyma och ej spårbara sådana. Efter intervjun kommer du få ett presentkort på ICA på 100 kr, som tack för din tid. Informanten kan när som helst avbryta intervjun, och/eller ställa frågor. Några frågor innan vi börjar? A. Aktiviteter och sysselsättning 1. Har du någon form av aktivitet eller sysselsättning under dagarna? 1a. Om inte: skulle du vilja ha det? 1b. Skulle du vilja ha hjälp av ditt personliga ombud för att hitta något? 2. Brukar du besöka något aktivitetshus, förening eller liknande mötesplats? 2a. Om inte: skulle du vilja göra det? 3. Har du så mycket social kontakt som du önskar, t ex med vänner eller familj? 3a. Skulle du vilja ha stöd ifrån ditt personliga ombud med att ta mer social kontakt? 25

27 B. Innehållet i stödet 1. Hur länge har du haft personligt ombud? 2. Hur kommer det sig att du först fick personligt ombud? 3. Får du det stöd som du behöver? 3a. Om inte: vad saknar du? 4. Om ditt behov av stöd skulle ändras, om du t.ex skulle behöva mer eller annan typ av stöd, hur gör du för att påverka detta? 5. Brukar ditt personliga ombud fråga dig angående ifall du behöver mer eller mindre stöd än idag? 5a. Om inte: skulle du vilja att de gjorde det? 6. PO är ju en tillfällig resurs, vilka mål vill du uppnå innan detta avslutas/ vilka mål har du uppnått? 7. Hur skulle du vilja att avslutet görs när PO-tiden upphör? C. Planering och information 1. Hur är tillgängligheten? Känner du att du kan få kontakt med ditt personliga ombud när du behöver dem? 2. Hur brukar du ha kontakt med ditt personliga ombud? (telefon, möten, etc? 3. Kan du påverka vem du har som ditt personliga ombud? 4. Känner du att tiderna är tillräckliga? 5. Får du lov att ändra dina tider om du behöver det? 6. Hur brukar det se ut när ni planerar ditt stöd? D. Bemötande och kompetens 1. Hur upplever du personliga ombudets bemötande? 1a. Vad är det som fungerar bra eller mindre bra? 2. Upplever du att ditt personliga ombud har tillräcklig kunskap om dina behov för att kunna hjälpa dig? 2a. Om inte: varför känner du så? 3. Hur trivs du med ditt personliga ombud? E. Problem och konflikter 1. Upplever du att du snabbt kan få tag i ditt personliga ombud om du skulle behöva det? 2. Om det uppstår en konflikt med ditt personliga ombud, känner du att du kan ta upp det med någon? 2a. Om nej: varför inte? 2b. Om ja: vem tar du upp det med? Har du någonsin känt dig illa behandlad av ditt personliga ombud? 26

28 F. Övriga frågor 1. Sammanfattningsvis, vad tycker du om ditt personliga ombud? 2. Känner du att du har fått en positiv förändring av att ha personligt ombud? 3. Är det något annat du vill tillägga? Bilagor 4.4 Brukarinformation Vad tycker du om Personligt Ombud? Det vill vi gärna veta! Vi ska göra en brukarrevision av Personligt Ombud i Värmland. En brukarrevision går ut på att ta reda på vad som fungerar bra, vad som fungerar mindre bra och om det finns förslag på hur stödet kan förbättras. Din åsikt är viktig! Vi skulle vilja intervjua dig och veta vad du tycker. Intervjun kan ske på en neutral plats eller hemma hos dig och tar cirka en timme. Alla svar behandlas anonymt och vi har tystnadsplikt. Resultatet kommer att sammanställas och presenteras i en rapport. Vi som gör brukarrevisionen har alla egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller är anhöriga. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta intervjun. Intervjuerna bokas in efter överenskommelse, vi bjuder på fika, och du får ett presentkort på 100 kr på Ica som tack för din medverkan. För att boka en intervju, kontakta teamledare för Brukarrevisionen Tova Sjödin Tel (vidarekopplas till mobiltelefon) eller tova.sjodin@rsmh.se Tack! 27

29 Bilaga 4.5 Talong Vad tycker du om att ha Personligt Ombud? Det vill vi gärna veta och skulle därför vilja intervjua dig om vad du tycker är bra, mindre bra och om det finns saker som kan förbättras? Vi som ska göra de här intervjuerna jobbar för RSMH/NSPH i Brukarrevisionsprojektet. Vi har alla egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Dina svar är mycket viktiga för oss och kommer att presenteras i en rapport om Personligt Ombud i Värmland. Du är anonym och vi som intervjuar har tystnadsplikt. En intervju tar inte mer än en timme och kan utföras hemma hos dig, på café eller i telefon. Som tack för din medverkan får du ett presentkort efter avslutad intervju. Anmäl ditt intresse på ett av detta sätt: Ring Tova Sjödin (teamledare) /kopplas till mobiltelefon. Ring/smsa direkt mobil (teamledare) Mejla tova.sjodin@rsmh.se Ja, jag vill gärna bli intervjuad och berätta om boendestöd Underskrift Telefon Namnförtydligande Hur vill du intervjuas Hemma Telefon Annan plats: 28