Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner rapporten.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr NF 2017/ Sociala nämndernas förvaltning Karin Bodlund Epost: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Leverantörer av boendestöd Biståndsenheten funktionsnedsättning Nämnden för personer med funktionsnedsättning Brukarrevisionsrapport boendestöd Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner rapporten. Ärendebeskrivning Syftet med en brukarrevision är att ta reda på vilka tillgångar, svagheter samt utvecklingsmöjligheter som finns i den verksamhet revisionen har genomförts. Revisorerna, som genomgått en utbildning inom området, är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Brukarrevisonen avser insatsen boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning och genomfördes under hösten 2016 och våren Resultatet redovisas i föreliggande rapport. Rapporten kommer att översändas till biståndsenheten inom Nämnden för personer med funktionsnedsättning samt leverantörerna av boendestöd för att kunna användas som en del i verksamheternas utvecklingsarbete.

2 Brukarrevisionsrapport om verksamheten boendestöd genomförd åt Västerås stad Utförd hösten 2016 och våren 2017 av Kristina Olls och Jessica Fahlén

3 Ett stort tack till RSMH Skåne län för hjälp och gott samarbete. 1

4 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Varför brukarrevision?... 3 Tillvägagångssätt.4 Processen. 4 Om boendestöd Boendestöd i Västerås.5 Vad innebär boendestöd..6 Målgrupp. 6 Riktlinjer..6 Resultat Genomförande av intervjuer 7 Bakgrund..7 Sammanfattning av resultat..7 Redovisning av intervjusvar...11 Utvecklingsförslag..21 Referenser...25 Bilagor.26 2

5 INLEDNING Brukarinflytande innebär att den som använder en samhällsfunktion också har rätt till inflytande över denna samhällsfunktion. För att uppnå brukarinflytande behöver dock olika metoder tas fram, implementeras och användas. En sådan metod är brukarrevision. En brukarrevision är enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsas (RSMH) en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionsnedsättningar, och som utförs av personer som själva är eller har varit enskilda. I arbetet med brukarrevisionen kommer dessa personer sedan fram till vad som ska undersökas, utför intervjuerna som ingår i granskningen och tar fram en rapport kring vad som enligt granskningen varit bra i verksamheten som undersökts, mindre bra och utvecklingsförslag samt återkopplar dessa resultat till verksamhetens ledning och personal. Varför brukarrevision? Syftet med en brukarrevision är att ta reda på vilka tillgångar och svagheter, samt utvecklingsmöjligheter som finns i den verksamhet där brukarrevisionen genomförs. Enkelt uttryckt att förbättra kvaliteten i verksamheten genom brukarinflytande. Detta görs genom att använda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Personer som själva har tagit del av verksamhetens stöd har värdefull kunskap och erfarenhet om verksamheten och ett unikt egenupplevt perspektiv. Brukarrevisorerna har ett annat perspektiv när det gäller att ta fram frågor, ställa bra följdfrågor och underlätta ett jämställt möte. Det kan leda till en annan förståelse av intervjumaterialet. Brukarrevisorernas erfarenhet kan också underlätta trovärdigheten i mötet med de enskilda som ska intervjuas och underlätta samtal kring frågor som kan upplevas som känsliga och eller svåra att prata om. Erfarenheten från tidigare brukarrevisioner visar också att enskilda lämnar andra svar när enskilda intervjuar enskilda än om personal ställer samma frågor. Man kan i sammanhanget konstatera att det finns ett maktförhållande mellan personal och enskilda som inte finns mellan enskilda och brukarrevisorer. Eftersom de enskilda garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälso- och sjukvården kan det upplevas lättare att framföra kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personalen stärks av den positiva feedback som lyfts fram. En viktig aspekt av brukarrevision är också att den är oberoende av verksamheten vilket ger en högre trovärdighet än undersökningar som görs av verksamheten själv. En synergieffekt med att utföra brukarrevision är också att mötet med brukarrevisorer kan bidra till att ge hopp till de som intervjuas. Att möta brukarrevisorer som är återhämtade kan på så sätt bidra till den egna återhämtningen hos de som blir intervjuade. Det är inte eventuell psykiatrisk diagnos som avgör om boendestödsinsatsen ska kunna beviljas, utan att den samlade bedömningen visar på att det finns stödbehov i vardagen som kan antas bero på psykiska funktionsnedsättningar. 3

6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Denna brukarrevision har genomförts av två brukarrevisorer, Jessica Fahlén och Kristina Olls, som genomgått utbildningen på Regionförbundet i Uppsala hösten 2015 och hösten Båda har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Frågorna formulerades efter redan genomförda brukarrevisioner om boendestöd i andra kommuner och efter möte med biståndshandläggarna. Men även på egna erfarenheter, en av brukarrevisorerna har haft boendestöd. Intervjun bestod av 26 frågor med spontana följdfrågor fördelade under 5 rubriker: Att söka Med boendestöd Inflytande Samverkan Övrigt Tillsammans med beställaren och biståndshandläggarna bestämdes att de enskilda skulle nås via brev från biståndshandläggarna med en förfrågan om de anonymt ville låta sig intervjuas. De enskilda fick också veta syftet med brukarrevisionen, varför den gjordes och vem som var uppdragsgivaren. I detta fall Västerås stad. De enskilda erbjöds att själva välja plats för intervjun. I hemmet, på ett kafé på stan eller var de önskade. Intervjuerna spelades in. Brevet med information skrevs av brukarrevisorerna och skickades till biståndshandläggarna. Syftet var att få fram en bild av hur boendestödet fungerade oavsett om det var kommunalt eller privat. Inga utförare blev informerade eller inblandade. Förfrågan gick direkt till den enskilda och dennes utförare förblev anonym. Processen Breven skickades ut i slutet av oktober Efter en dryg månad hade åtta personer svarat. Deras kontaktuppgifter skickades inte ut på mejl för sekretessens skull utan överlämnades till en brukarrevisor via telefon. På listan fanns en person som bara ville kontaktas per mejl. En annan svarade inte förrän efter flera veckor. Det berodde på rädsla för mobilen. När kontakten väl upprättats blev det ett långt samtal som avslutades med att den enskilda ville ha ett personligt brev utöver den förfrågan som skickats. Så skedde också. Utan resultat. Utöver denne enskilda tackade en annan nej och ytterligare en tredje person besvarade aldrig mejlen. Efter nyår bestämdes att brukarrevisorerna skulle söka upp olika sysselsättningsplatser och presentera sig i hopp om att få flera enskilda intresserade. Några flera anmälde sig och alla föredrog att bli intervjuade på sin sysselsättningsplats. Ingen i den gruppen ville ha intervjun någon annanstans. Intervjuerna var nu tio. 4

7 Brukarrevisorerna blev kontaktade av Personligt Ombud som också hade enskilda som var intresserade av att bli intervjuade. Därmed blev intervjuerna fjorton till antalet. Fyra män och tio kvinnor i ett åldersspann mellan 22 och 60. Det var lättare att få människor att ställa upp på intervjuer när de enskilda infann sig personligen men även om brevutskick gick långsamt och gav låg respons var det ändå nödvändigt för att nå så många enskilda som möjligt i olika livssituationer. OM BOENDESTÖD Boendestöd i Västerås I kommunens s.k. psykiatri-team är det sex handläggare som handlägger de flesta ansökningar gällande boendestöd. Även SoL-teamet handlägger boendestöd, men i mindre utsträckning än psykiatri-teamet. De är fem handläggare. Sammantaget är det elva handläggare som handlägger ansökningar om boendestöd. Förutom Västerås stad Vård och Omsorg och Skultuna kommundelstjänst finns det åtta privata aktörer som erbjuder boendestöd. Årsskiftet 2016/-17 fanns det 456 personer som beviljats stöd. Enligt statistiken sedan 2013 då det var 415 personer är det en stadig ökning. Den visar också att i gruppen under 65 år är det flest kvinnor medan det planar ut i gruppen över 65 år gällande kön och antal enskilda. Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt under under över över Anledningen att flera personer aktualiseras för insatsen kan vara att antalet personer med psykisk ohälsa ökar i samhället. Antalet beställda timmar har totalt sett minskat sedan under året. Detta beror dels på att utredningsarbetet har utvecklats mot högre träffsäkerhet i bedömning av behov och dels på mer systematik i uppföljningen. Även antalet utförda timmar har minskat under året, dock i mindre omfattning. Sammantaget har detta inneburit lägre kostnader. (Västerås stad 2017) 5

8 Vad innebär boendestöd Boendestöd handlar främst om motivation och stöd. Boendestödjaren hjälper den enskilda att komma igång och finns med hen i vardagen. Att göra saker tillsammans är en viktig del i stödinsatserna, inte att boendestödjaren gör insatser åt den enskilda. Boendestödet är anpassat efter vad den enskilda behöver för stöd och hjälp. Boendestödet ges inte enbart i hemmet utan också genom vardagliga aktiviteter ute i samhället. Insatsen boendestöd, som denna brukarrevision avser, beskrivs av Socialstyrelsen som: ett stöd i den dagliga livsföringen riktad till särskilda målgrupper, bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället. (Socialstyrelsen, 2011) Några exempel på vad boendestöd kan vara: - Stöd när du sköter hushållets sysslor, t.ex. städning, tvätt, handla och laga mat. - Stöd att organisera. - Stöd när du stiger upp och går till sängs eller när du ska äta, duscha och byta kläder. - Stöd när du ska besöka läkare eller myndigheter. - Stöd så du själv kan möta och hantera vardagslivets olika situationer. - Hjälp att hitta mening och motivation i vardagen samt stöd att ingå i sociala sammanhang. Målgrupp Boendestöd är avsett för personer med psykisk funktionsnedsättning från 18 år och äldre. Nationell psykiatrisamordning definierar begreppet. En person har psykiskt funktionshinder om hon eller han har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter självständigt på viktiga livsområden, och om dessa begränsningar har funnits eller antas komma att bestå, under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Riktlinjer Boendestöd utformas som ett avgiftsfritt bistånd enligt SoL4 kap.1. Biståndet ska vara baserat på den enskilde individens behov och utformas så att det bidrar till att frigöra individens egna resurser. Målet är att den enskilde ska få möjlighet till ett självständigt liv, oavsett de begränsningar som funktionsnedsättningen innebär. Det är inte eventuell psykiatrisk diagnos som avgör om boendestödsinsatsen ska beviljas, utan att den samlade bedömningen visar på att det finns stödbehov i vardagen som kan antas bero på psykiska funktionsnedsättningar. Boendestödsinsatserna kan då möjliggöra ett motivationsarbete som har till syfte att ge personen stöd att etablera kontakt med sjukvård för diagnos och adekvat behandling. 6

9 Boendestöd kan även beviljas till personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruksproblematik, förutsatt att intresse för samarbete och motivation finns. Samt till personer med neuropsykiska funktionsnedsättningar, och intellektuella funktionsnedsättningar. Målet är då träning och gemenskap. RESULTAT Genomförande av intervjuer Alla intervjuer genomfördes genom personligt möte och spelades in. De första intervjuerna av två brukarrevisorer som sedan delade på sig. Resterande intervjuer delades upp mellan de två brukarrevisorerna. De utskrivna svaren har sedan sammanställts för att få en bild av vad som är bra och vad som kan förbättras, enligt de enskilda. Syftet med sammanställningen är också att anonymiteten säkerställs. Bakgrund De enskilda fick 23 frågor samlade under rubrikerna: Att leva med boendestöd Att söka Information om boendestöd Inflytande Samverkan Övrigt Tio kvinnor och fyra män deltog, alla under 65 år. Sammanfattning av resultat I denna del av brukarrevisionsrapporten ges en kort sammanfattning av resultatet av de intervjuer som genomförts. Sammanfattningen är indelad i följande kategorier, baserat på intervjufrågorna: Att leva med boendestöd Information om att boendestöd finns Att söka boendestöd En vanlig dag 7

10 Planering av boendestöd Motivation Uppfyllt behov av boendestöd Behov av mera stöd Könsskillnader Vårdplan/SIP Inflytande Samverkan med andra insatser Vad är boendestöd för dig? Knappt en femtedel (3 av 14) uppgav att största värdet av boendestöd var att få en spark i baken. Alltså få hjälp med motivationen att göra något. Hälften av de tillfrågade (7 av14) värderade hjälpen med städning högst. 4 av14 lyfte fram stödet att bryta isolering. En av de 14 påpekade vikten att någon såg och uppmuntrade vederbörandes egna försök att sköta sin bostad och sitt mående. Ytterligare en (1 av 14) ville understryka vikten av att bli mindre beroende av anhöriga. Hur fick du information om boendestöd? De enskilda tillfrågades om hur de fick information om att boendestöd finns. (2 av 14) minns inte alls. Drygt en fjärdedel (4 av 14) fick informationen via biståndshandläggaren. (2 av 14) via socialtjänsten. I övrigt har informationen kommit genom anhöriga, hemtjänsten, arbetsterapeut och psykiatrin. De flesta var överens om att informationen om boendestöd är dålig och att de kunnat få hjälp tidigare. Sökte du själv? 5 av 14 sökte själva, 8 av 14 fick hjälp. En person minns inte men fick förmodligen hjälp av psykiatrin. Gick processen smidigt? Nästan alla (13 av 14) ansåg att processen gick smidigt, eller i alla fall ganska smidigt. En person verkade mera osäker. Hur många ggr i veckan? Är du nöjd med det? Ett spann mellan en till fyra gånger per vecka, en till två timmar per tillfälle.10 av 14 är nöjda med den tid de får. 2 av 14 är missnöjda och vill ha mer tid. För tillfället har två personer inte boendestöd men var missnöjda när de hade det. 8

11 Berätta om en vanlig dag 4 av 14 ansåg att samtal är viktigt. En person ansåg att möjligheten att städa och prata samtidigt har försvunnit och beklagade detta. 3 av 14 får väckning på morgonen, 5 av 14 uppskattar främst stöd med städning, 4 av 14 får motivation att promenera. 1 av 14 får hjälp med matlagning, att läsa recept och göra matlådor. 1 av 14 får hjälp med viktiga papper och 1 av 14 fick hjälp att organisera sina saker. Den enskilda bytte sedan utförare som uppmanade personen att göra klart själv när tiden var ute. Det har inte fungerat. Den enskilda försöker nu åter igen byta utförare och vill ha mera tid. (Uppgifterna är baserade på de enskildas spontana svar, alltså vad de först tänker på och värdesätter.) Vilket bemötande får du i regel? 11 av 14 svarade att de får ett bra bemötande, eller i alla fall för det mesta får ett bra bemötande. 3 av 14 svarade att de inte är helt nöjda med sitt boendestöd. Två enskilda upplever att bemötandet var bättre förr, innan införandet av privata aktörer i boendestödet. Hur planerar du och din boendestödjare hur tiden ska användas? De flesta enskilda anger att de planerar med boendestödjaren hur tiden ska användas, från vecka till vecka. Sedan finns det genomförandeplaner och mallar som biståndshandläggaren bestämmer. Ramarna bestäms vid ett möte med biståndshandläggaren när man ansöker om boendestöd. En enskild uppgav att det i beslutet stod flexibelt, en annan att allt var bestämt och omprioritering var omöjligt. Kan personalen motivera dig att göra saker som annars inte blivit av? 8 av 14 svarar ja på frågan, 4 av 14 svarar nej. En enskild tycker att boendestödjarna motiverar ibland. En enskild litade mer på sin kontaktperson. Får du det stöd du behöver när det gäller sysselsättning, fritid och social samvaro? 8 av 14 svarar att de får det stöd de behöver. 3 av 14 svarade att de saknade stöd när det gäller sysselsättning, fritid och social samvaro. 2 av 14 behöver inte stödet. Saknar du något stöd? 8 av 14 svarar att de saknar någon form av stöd, eller fler timmar. 6 av 14 saknar inget stöd. Får du den tid du behöver? 10 av 14 svarar ja. 4 av 14 svarar nej. 9

12 Tror du det är en skillnad hur män respektive kvinnor upplever boendestöd? 5 av 14 svarar ja. 2 av 14 svarar nej. 7 av 4 svarar vet ej. Bland de som svarar ja finns synpunkter som att kvinnor är sämre på att ställa krav. Att detaljer kan vara viktiga för en kvinna, medan män är mer praktiska. Har du en IP eller SIP? Är den till hjälp? 8 av 14 har en vårdplan. 4 av 14 har ingen vårdplan. 2 av 14 vet inte om de har det. Av de åtta som har en vårdplan svarar 4 av 8 att den är till hjälp. 4 av 8 tycker inte den är till hjälp. Upplever du att du kan påverka din situation? 9 av 14 svarar ja. 5 av 14 svarar nej, eller att de upplever begränsat inflytande över sin situation. Om du är mindre nöjd, vem pratar du med? De flesta pratar direkt med sina boendestödjare om de är missnöjda med något. Annars finns kontaktpersonerna och biståndshandläggarna. Flera anger att de pratar med det företag som tillhandahåller boendestödet, t.ex. med chefen. Har du kontakt med psykiatrin? 13 av 14 har kontakt med psykiatrin. En har det inte. Upplever du någon skillnad i kontakten med psykiatrin sen du fick boendestöd? 3 av 14 upplever någon form av förändring i sin kontakt med psykiatrin. Av dessa tre är det en som tycker det blivit bättre, de andra upplever en försämring. 7 av 14 upplever ingen skillnad. En person vet inte. En person har ingen kontakt med psykiatrin för närvarande. Har du andra insatser av besök? 8 av 14 har andra insatser. 6 av 14 har inte det. Hur många har du kontakt med? 14 av 14 svarar psykiatrin och boendestöd. 2 av 14 även kontaktperson. 2 av 14 biståndshandläggare, 5 av 14 sysselsättning, 2 av 14 personligt ombud, 1 av 14 god man. 10

13 Vet du varifrån alla kommer? Samtliga 14 enskilda svarar ja på frågan. Märker du om de samarbetar? 6 av 14 upplever att de olika aktörerna samarbetar. 5 av 14 upplever inget samarbete alls, eller att det är dåligt. 4 av 14 enskilda vet inte. Något mer du vill berätta om boendestöd? Se Redovisning av intervjusvar nedan. Redovisning av intervjusvar Här följer en utförligare genomgång av hur de enskilda svarat på respektive fråga i form av olika citat. Att leva med boendestöd Vad är boendestöd för dig? 3 av14 enskilda uppger att boendestöd först och främst innebär ett socialt stöd och en möjlighet att bryta sin ensamhet och isolering. 2 av 14 uppger att få hjälp med att komma igång med saker är viktigast. För 7 av 14 enskilda innebär boendestöd praktisk hjälp med bl.a. städning eller tvätt, och 2 av 14 anger struktur i vardagen som det viktigaste med att få boendestöd. Boendestöd är hjälp med det sociala främst. Att inte dega ner sig ensam. Hjälp med att komma ut och bryta isolering. Det är att få stöd i sitt boende för att klara av sitt boende. Jag tänker på att man kan få hjälp i hemmet genom hemtjänst. [ ] Enligt reglerna är ju hemtjänst när de gör något man betalar för. Boendestöd, då ska man ju själv vara delaktig och göra saker tillsammans. Ett stöd i hemmet, tycket jag framför allt. Men det får jag inte nu. Min tid tillsammans med boendestödjare nu är att vi åker in till boxning tillsammans. Jag får ingen hjälp i hemmet och det tycker jag är lite tråkigt. Skälet är att vi har gift oss. Min man ska ersätta boendestödjare och så ska det inte behöva vara (maken jobbar väldigt mycket). Information att boendestöd finns Hur fick du information om boendestöd? 2 av 14 enskilda minns inte vem eller vilka som gav dem information. 4 av 14 har fått information via biståndshandläggare på kommunen. 2 av 14 fick vetskap om boendestöd via 11

14 socialtjänsten. I övrigt har en del av de tillfrågade fått information genom nära anhöriga, hemtjänst, arbetsterapeut och genom psykiatrin. Det var min kontaktperson i hemtjänsten som berättade det här att boendestöd fanns [ ] Genom min arbetsterapeut. Jag har för mig att det var via biståndshandläggaren på kommunen. Dålig information. Den enskilda fick information via sin psykolog. Den enskilda hade önskat att få information tidigare för då hade hen sökt boendestöd långt tidigare. Att söka Sökte du själv? På denna fråga uppgav 5 av 14 att de sökte själva, och 8 av 14 att de fick hjälp. En person minns inte, men fick sannolikt hjälp av psykiatrin. Av de som fick hjälp med att söka uppger 3 av 8 att biståndshandläggaren hjälpte dem, 1 av 8 angav att det var arbetsterapeuten, och 2 av 8 angav psykiatrin, 1 av 8 uppgav sin mamma, och 1 av 8 uppgav att de fick hjälp av sin psykolog. Nej, jag fick hjälp av biståndshandläggaren. Ja, jag tog reda på själv vad som passade bäst. Gick processen smidigt? 13 av 14 enskilda upplever att processen gick smidigt, eller i alla fall ganska smidigt. 1 av 14 svarar vet inte. Det var länge sedan personen ansökte om boendestöd. Men det har varit många turer sedan dess, tycker den enskilda, det har ju varit många omorganiseringar fram och tillbaka och ändrade regler. De ändrade reglerna har påverkat den enskilda, då personalstyrkan har ändrats och att hen har fått byta mellan olika aktörer, och personal har flyttat mellan olika arbetsplatser. Det har lett till uppehåll i boendestödet och den enskilda fick kämpa för att få tillbaka boendestödet. Hur många ggr i veckan? Är du nöjd med det? Här finns ett spann mellan en till fyra gånger per vecka, och en till två timmar per tillfälle. 10 av 14 enskilda är nöjda med den mängd tid de får. 2 av 14 är missnöjda och vill ha mer tid. 2 av 14 har för tillfället inte boendestöd, men när de hade det var de missnöjda med tiden. Två personer anger att de är nöjda med mängden tid de får, men inte med innehållet i boendestödet. 12

15 Ett par timmar i veckan. Ja, jag är nöjd. Vi behöver inte träffas så ofta. För annars kanske det nästan bli lite för mycket. Nu endast telefonkontakt. De väcker mig på morgonen och ringer och påminner om lunch. Ganska nöjd med det, det är lagom. En gång i veckan. Mängden tid är jag nöjd med men inte själva innehållet. Tiden är inte problemet, men boendestödet funkar inte. Man får inte hjälp med det man behöver [ ] En vanlig dag Berätta om en vanlig dag Här har de enskilda fått möjligheten att beskriva hur deras boendestöd fungerar i vardagen. 7 av 14 anger att de får hjälp med städning och andra praktiska saker i hemmet. Att sitta och prata om hur den enskilda mår eller vad som hänt är betydelsefullt för 7 av av 14 får väckning på morgonen. Sitta och fika, prata om viktiga saker. Sen har ju en del av plocket och fixandet försvunnit. Dels togs ju bort det här med hemtjänsten. Städhjälp, hjälp att handla, bära kassar allt, togs isär. [ ] Och då försvann det ju lite tid från boendestödet. Städa och snacka samtidigt har försvunnit. Det är synd. De hann bara komma in i planeringsfasen. Boendestödjarna kom in och presenterade sig och sen var det bara att de satt och pratade i en timme ungefär. De har ringt på dörren, kommit in, loggat in med sin tagg. Sen ibland har det varit att man bara suttit och pratat, ibland har det varit så att man har gått ut på nån promenad eller gått och handlat. Ibland har de varit med när den enskilda tränar, och suttit i entrén under tiden den enskilda tränat. Vilket inte har fungerat så jättebra. Man (boendestödet) ser inte till kundens behov längre utan man ser bara till verksamhetens behov, och skyller väldigt mycket på sekretess. Numera ska kunden klara allting själv. Förut jobbade man för gemensamma mål. Målet är borta idag. Hon kom hem till mig på morgonen nån gång, sedan var det på eftermiddagen nån gång. Och vi städade tillsammans och om jag behövde hämta mediciner och lite sånt. De är väldigt flexibla. Vilket bemötande får du i regel? 11 av 14 enskilda svarar att de får ett bra bemötande, eller i alla fall för det mesta får ett bra bemötande. 3 av 14 svarar att de inte är helt nöjda med sitt boendestöd. Två enskilda upplever att bemötandet var bättre förr, innan införandet av privata aktörer i boendestödet. En person anger dessutom att hen alltid har samma boendestödjare och om den personen blir sjuk vill den enskilda helst ha träffat den person som ersätter den ordinarie boendestödjaren för att få en bild av vem det är. Detta har dock hittills inte blivit av. Ytterligare en enskild uppger att bemötandet är bra i stort, men att den enskilda har fått problem med en av sina förra utförare 13

16 av boendestöd. Konflikten ledde till tingsrätten, och den enskilda upplever sig illa behandlad av chefen på det företaget. För det mesta är det fantastiskt. Trevligt. De är ju snälla och trevliga och säger hej och så, men sen om man har tagit upp att det varit vissa problem så lägger man över problemet på kunden och säger att det skedde bara en gång. Det är tråkigt, man sätter sig liksom inte ner och frågar hur man ska lösa det här. Förut kunde man lösa problem som uppstod, och under tiden med kvalificerat boendestöd gick det att ringa och de kanske svarade att de inte kunde hjälpa på en gång men att vi [boendestödet] kommer så fort vi kan, om det hade dykt upp något akut. Om man var en kund som hade ett akut behov av att ha boendestöd just då, då visste man hela tiden att det gick. Nu får man ha en plan B eller C för att få vardagen att fungera och för mig funkar inte det. Ibland när de kommer kan jag vara jätteledsen och då sitter vi och pratar en halvtimme. Planering av boendestöd Hur planerar du och din boendestödjare hur tiden ska användas? 10 av 14 anger att de planerar tillsammans med boendestödjaren hur tiden ska användas, från vecka till vecka, eller från gång till gång. 3 av 14 anger att det finns en uppföljnings- eller genomförandeplan som man går efter. Ramarna bestäms vid möte med biståndshandläggaren när man ansöker om boendestöd. 1 av 14 uppger att det inte finns så mycket planering, eller att den inte efterlevs. Det finns mallar att utgå ifrån som biståndshandläggaren har bestämt, men sen finns en viss frihet. Boendestödjaren och jag planerar vad som ska göras över en fika. Det är väl inte så mycket planering. Man pratar lite fram och tillbaka om vad man ska göra. Man pratar så klart om vad man skulle kunna göra, men oftast blir det inte så. Det beror oftast på att jag inte orkar. Man gör en genomförandeplan som ska beskriva vad kunden behöver ha hjälp med, och då gör de en arbetsbeskrivning som talar om att på måndag ska boendestödjaren gör det här, och på torsdag är det detta som gäller. Och sen är det hugget i sten. Man kollar bara i sin telefon och så ser boendestödjaren att då eller då ska hen dit och städa, eller så ska en annan sak utföras och då är det detta som gäller. Så man kan liksom inte tänka utanför ramen. Det som står det står, och om det händer något som skapar ett behov av omprioritering, så funkar det inte. I början planerade vi för nästa gång men det blev till slut att vi sa: Vi ses nästa gång., och så gick jag och funderade på vad vi skulle göra nästa gång. När de kom hade jag funderat ut vad vi måste göra, men tiden räckte inte till. Till slut satt vi bara och pratade. Det var ju onödigt så då tog jag bort de där två timmarna och hade bara väckning. Det blev inte heller bra så nu ska jag ansöka om dagligen. 14

17 Motivation Kan personalen motivera dig att göra saker som annars inte blivit av? 8 av 14 svarar ja på frågan, 4 av 14 svarar nej. En person tycker att boendestödjarna motiverar ibland. Ja, att komma igång. Utan hjälpen skulle t.ex. inte disken bli gjord, jag skulle bara stå och titta på den. Men det känns lättare när boendestödjaren kommer, och man vet att man får lite hjälp. Det är svårt. Nu upplever jag att när boendestödjarna ger förslag som jag tycker är jobbiga så ger boendestödjarna upp och lägger ner. Så om jag inte nappar på deras förslag så faller hela grejen bort. Det är väl ett samarbete. [ ] Om någon försöker pressa mig till något som jag inte själv är med på så blir det stopp. Så det är väldigt viktigt för mig att det är jag själv som har rodret. Den första personen som var med mig, hon kunde det jättebra. Men hon försvann efter en omorganisering. [ ] Den jag har nu är bra att prata och strukturera men hon har inte lyckats motivera mig på samma sätt. Uppfyllt behov av boendestöd Får du det stöd du behöver när det gäller sysselsättning, fritid, social samvaro? 9 av 14 svarar att de får det stöd de behöver. 3 av 14 svarar att de saknar stöd när det gäller sysselsättning, fritid och social samvaro. 2 av 14 behöver inte sådant stöd från boendestödet. Ja, jag tycker det. Nej. Idag får man ett papper [ ] med olika aktiviteter som de erbjuder på sina verksamheter. Det kan vara att de går ut och äter, pysslar, har kör-verksamheter och spelar instrument och så. Jag har svårt att ta mig ut själv och träffa människor och det blir ett problem med att ta sig till de olika verksamheterna. Jag vill se platserna för att känna mig trygg och kunna ta mig dit sen [ ] Men man får inte den hjälp man behöver för att ta sig dit. Jag har försökt att ta upp detta men då fått svaret att socialisera mig, för det gör jag ju när jag går och tränar. Nej, jag har fullt sjå med träningen och håller mig på min kant och säger hej om nån hälsar men i övrigt har jag svårt att prata med folk, och aktivt delta i ett samtal. Behov av mer stöd Saknar du något stöd? 8 av 14 svarar att de saknar någon form av stöd, eller att de saknar fler timmar. 6 av 14 saknar inget stöd. 15

18 Ja, jag saknar ett visst socialt stöd. Någon att bolla saker med. Ja, det sociala stödet. Boendestödet fungerar inte. Kommunikationen fungerar inte, man pratar inte på ett bra sätt. Man känner sig ensam även med boendestödet. Jag önskar att boendestödet kunde fungera som när det fanns kvalificerat boendestöd och när de ställde frågorna som man inte visste man behövde. Förut, även om de inte alltid kunde vara på plats, så fanns de alltid tillgängliga. Det gick att ringa, sms:a osv om det var något, och få enkla råd. Nu kommer stödet endast på angiven tid, och loggar in, och sen loggar ut, check. Även om det var jobbigt med kvalificerat boendestöd kände man aldrig när de gick därifrån att man inte fick det stöd man behöver. De såg till personen, och kunde komma och hjälpa en även på kvällar när den enskilda t.ex. skulle gå på yoga, och behövde någon som följde med dit och hem. Det saknar den enskilda, att allt inte måste bestämmas så snävt. Om ett möte har bestämts en viss tidpunkt nu så går det inte att ha mötet någon annan dag, för då måste de göra om schemat. Den enskilda saknar flexibilitet. Får du den tiden du behöver? 10 av 14 svarar ja, 4 av 14 svarar nej. Ja. Men det är inte tiden som är problemet, utan att stödet inte fungerar. Nej. (Den enskilda vill ha tillbaka de fyra timmarna hen hade förut, innan det ändrades p.g.a. att den enskilda gifte sig och sambon nu förväntas göra allt i hemmet.) Könsskillnader Tror du det är skillnad på hur män respektive kvinnor upplever boendestöd? 5 av 14 svarar ja på frågan, 2 av 14 svarar nej, 7 av 14 svarar att de inte vet. En gissning, som jag tror i skillnad på hur män och kvinnor är och fungerar är att jag tänker vi som är kvinnor blir väldigt tacksamma och vill vara väldigt duktiga. För så upplevde ju jag det länge, när hemtjänsten kom och sådär, att det var då jag skulle vara duktig och visa hur stark jag var, för man är inne i det på nåt sätt. Och jag kan tänka mig att eventuellt inte män är såna i samma utsträckning. Sen är det väl lite individuellt, förstås. [ ] jag tror att många kvinnor är sämre på att ställa krav och kritisera, medan män kan vara för mycket åt andra hållet. Män är oftast mer praktiska och lägger kanske inte lika stor vikt vid småsaker som kan vara viktiga för en kvinna. De har nog inte samma bild av vad boendestöd kan vara. Kvinnor kanske analyserar i större omfattning hur stödet ser ut och ställer andra krav. Tror det är mer personlighet det handlar om. Tror kvinnor är mer krävande. 16

19 Vårdplan/SIP Har du en IP eller SIP (vårdplan)? Är den till hjälp? 8 av 14 har en vårdplan. 4 av 14 har ingen vårdplan. 2 av 14 svarar vet inte på om de har en sådan. Av de åtta som har en vårdplan svarar 4 av 8 att den är till hjälp, åtminstone delvis. 4 av 8 tycker inte att den är till hjälp. Ja, delvis. Den påminner om vad som är bra för mig. Det var en negativ upplevelse för mig [ ] Vi hade ett möte, psyk och biståndshandläggaren men, som jag upplevde det, satt biståndshandläggaren och skakade huvudet och gjorde miner när jag sa något. Jag kände mig helt överkörd. Ja. (Men ingen har diskuterat vårdplanen sedan den enskildas boendestöd drogs in (pga. giftermål). Inflytande Upplever du att du kan påverka din situation? 9 av 14 svarar ja på frågan, 5 av 14 svarar nej, eller att de upplever ett begränsat inflytande över sin situation. Ja, de lyssnar. Nej. Jag har tagit upp problem och de har sagt att de ska förbättra sig men det händer inget. Jag känner mig begränsad. Det handlar mer om att finna sig i det jag lever i. Om du är mindre nöjd, vem pratar du med? De flesta pratar direkt med sina boendestödjare om de är missnöjda med något, annars pratar man med sina kontaktpersoner eller biståndshandläggaren. Flera anger att de pratar med det företag som tillhandahåller boendestödet, t.ex. med chefen. 1 av 14 anger att hen pratar med sin kontaktperson på Personstöd. Problemet har ännu inte uppstått men om det gjorde det skulle jag prata med min boendestödjare direkt. Familjen. (Den enskilda har svårt att säga till boendestödjaren direkt.) Boendestödet ska ju innebära en trygghet, att man kan ta upp saker som man är mindre nöjd med, men då blir lösningen alltid att erbjuda en annan boendestödjare. De slår bara ifrån sig problemet. Det är ingen lösning. Men kanske vill inte boendestödet bli mer personligt engagerade. Istället håller man distans. Vet inte varför det är så. 17

20 Samverkan med andra insatser Har du kontakt med psykiatrin? 13 av 14 har kontakt med psykiatrin, 1 av 14 personer har det inte. Upplever du någon skillnad i kontakten med psykiatrin sen du fick boendestöd? 3 av 14 upplever någon form av förändring i sin kontakt med psykiatrin. Av dessa tre är det en som tycker att det har blivit bättre, och de övriga två upplever en försämring. 8 av 14 upplever ingen skillnad. 1 av 14 svarar vet inte på om det blivit någon förändring. 1 av 14 har ingen kontakt med psykiatrin. Ja. (Boendestödet har varit till stor hjälp för att den enskilda ska må bättre.) Ja, det har övergått från kvalificerat till ordinärt boendestöd så har det varit väldigt mycket så att psykiatrin har fått lägga tid på att patienters vardag ska fungera och rodda i den problematiken. Tidigare var det 100% behandling på psykiatrin, nu får de lov att ta hand om andra saker. Nej. (Däremot förut, när kommunen höll i boendestödet, kunde den enskilda ta med sig boendestödjaren till mötena på psykiatrin. Då kändes det tryggare. Det stödet finns inte nu längre (med privat utförare). Har du andra insatser av besök? 8 av 14 har andra insatser, 6 av 14 har inte det. Som exempel kan nämnas kurator, hemtjänst, biståndshandläggare, personligt ombud mm. Hur många har du kontakt med? I denna undersökning anger de enskilda att de har två till sju olika kontakter. Vet du varifrån alla kommer? Samtliga 14 enskilda svarade ja på frågan. Märker du om de samarbetar? 6 av 14 enskilda upplever att de olika aktörerna samarbetar på olika sätt. 5 av 14 upplever inte något samarbete alls, eller att det är dåligt. 4 av 14 personer svarar att de inte vet. Ja. De har fortlöpande kontakt och uppföljning. Jag vet inte. Det finns inget direkt behov att psykiatri och boendestöd har kontakt. 18

21 Ja, sånt märks, men jag upplever inte att alla parter samarbetar, i alla fall inte automatiskt. Nej, det får jag fixa. Övrigt Här har de enskilda fritt fått berätta vad de anser om boendestödet. Något mer du vill berätta om boendestöd? Att jag tycker att det är en fruktansvärt viktig insats och att det för mig personligen har betytt så fantastiskt mycket. Bara en sån sak som att alternativet var att skaffa en god man och lämna ifrån mig ansvaret och överblicken över sin ekonomi [ ] Att kunna klara det själv, med stöd, men fortfarande själv ha inblick i det och styra själv. En enskild har haft tre olika utförare under två år, och tidigare hade hen kvalificerat boendestöd i tre och ett halvt år utan något som helst strul. Såhär beskriver personen sin upplevelse: Nu strular det hela tiden. Man får inte bara handskas med sin egen problematik, man får även handskas med deras problematik. Det spelar ingen roll att man informerar om saker, det kommer ändå inte fram. Det har varit väldigt mycket strul i deras organisation [ ]. Det har hänt att den enskilda haft boendestödjare som kommit tre timmar tidigare än enligt den enskildas schema, eftersom det inte stämt med boendestödjarens schema. Trots byte av utförare upprepas samma mönster. Brist på kompetens tar flera enskilda upp. I samband med den stora förändringen som skedde då kommunen lade ut boendestödet på privata utförare, och då man lade ner de förra boendestödjargrupperna, som var kommunala, och istället lät de enskilda välja mellan olika privata utförare som fanns, så har en negativ förändring skett, tycker flera enskilda. Det är deras schema som gäller. Hur den enskildas situation ser ut är i bästa fall sekundärt [ ] Det finns ingen flexibilitet. Tidigare kunde man även tillsammans begära att få mer tid hos biståndshandläggaren. Nu får man i stället som kund själv begära mer tid hos biståndshandläggaren och försöka ställa de frågor som boendestödet har, för boendestödet har inte kontorstid vilket har skapat många svårigheter för den enskilda, utan man får lov att vara en länk mellan biståndshandläggaren och boendestöd. Man får göra deras jobb för att ens vardag ska fungera. Kompetensen är låg, och den enskilda har varit med om att boendestödjaren tagit rökpaus mitt i sitt besök hos den enskilda. Det ska ju vara den enskildas tid. Det har känts jobbigt att det inte går att sära på kundens tid och boendestödets tid. Ytterligare en annan enskild känner sig väldigt illa behandlad av den förra utföraren, och framförallt av chefen. En konflikt uppstod med chefen som t.ex. sa att det gick att ringa när som helst, men när den enskilda gjorde det slutade chefen att svara i telefon. Och kom den enskilda en gång för sent till ett möte så blev det inställt för att den enskilda skulle lära sig att stå för sina ord. Men den enskilda tycker inte att man behandlar sina klienter så. Man ska veta vad man ger sig in i när man har att göra med människor med en viss problematik som den som den enskilda har. Om man har vissa diagnoser måste personen kunna möta en i det. Fler beskrivningar av försämrad kompetens: 19

22 De som jobbar som boendestödjare är bra personer men arbetssättet är så långt ifrån den kompetens som fanns tidigare som man kan komma. [ ] Oklart vad syftet med förändringen var. Att slopa den kompetens som fanns, det var ett misstag. Det kan bli svårt att återfå den kompetensen som fanns. Det har blivit en klar försämring sedan boendestödet lades ut på privata aktörer. Förut var boendestödjarna mer kompetenta och gav ett bättre bemötande. Då behövde man inte sitta och ringa runt till olika företag för att intervjua och ta reda på saker, utan man fick en ny boendestödjare om man inte var nöjd. Det är krångligare nu att hitta nåt vettigt boendestöd, och så är kompetensen lägre nu när det gäller bemötande av människor i den situation som den enskilda har. Och det pratas mycket om valfrihet. Valfrihet från vad? En klar försämring har skett. Jättetråkigt. Ska prata med boendestödjaren så hon ska prata med biståndshandläggaren för att få en ändring på beslutet. Det är ADHD (neuropsykiatrisk diagnos, författarnas anm.) som behöver de fasta rutinerna. När de bara försvann var det som att kapa av min högra hand. Mera kaos i hemmet [ ] och det rasade ihop bara. 20

23 UTVECKLINGSFÖRSLAG Brukarrevision har till syfte att återge hur de enskilda som ingår i brukarrevisionen upplever boendestödet i Västerås kommun. Vad som upplevs som bra och vad som upplevs som mindre bra samt hur boendestödet kan utvecklas framöver. Vi har ett antal förslag till kvalitetsutveckling, indelat i ett antal kategorier. Innehållet i stödet Alla enskilda uppger att de tillsammans med en biståndshandläggare bestämt vilka behov de har men att det inte alltid fungerar i praktiken. Omprioriteringar kan vara omöjliga i vissa fall. En annan enskilda är mycket nöjd med att det i beslutet står flexibelt vilket underlättar och ger större frihet. Av 14 tillfrågade uppgav 10 att de får den tid de behöver. 3 av 14 saknar stöd när det gäller sysselsättning, fritid och social samvaro. Utveckling skulle kunna bestå i: Rutiner för att öka delaktigheten för de enskilda kring tider och dagar de har sitt stöd. Hur utformas schemat idag? Hur kan man öka brukarinflytandet i schemaläggningen? Riktlinjer och rutiner kring uppföljning av genomförandeplan för att tillgodose de aktuella behoven. När uppdaterar man genomförandeplanen? Är det på begäran av den enskilda eller efter en viss tid? Utvärdera tiden som är beslutad och om det behövs förändringar. Hur ser samarbetet ut med biståndshandläggaren kring behovet av timmar? Fråga vad sysselsättning, fritid och social samvaro betyder för den enskilda? Är det möjligt att bilda intressegrupper med flera enskilda? Når information om föreningslivet den enskilda? 21

24 Information om boendestöd De flesta av de svarande är överens om att informationen om boendestöd är dålig och att de kunnat få hjälp tidigare om de bara vetat om det. Knappt en fjärdedel (4 av 14) fick informationen via biståndshandläggaren, 2 av 14 via socialtjänsten. I övrigt har informationen kommit via anhöriga, hemtjänsten, arbetsterapeut och psykiatrin. Utbudet av aktörer gör att många tycker det är svårt att förstå vad som skiljer dem åt och att det är besvärligt att välja. Drygt 50% fick hjälp att söka (8 av 14). Nästan alla (13 av 14) tycker processen gick smidigt. Utveckling skulle kunna bestå i: Översikt av hur informationen används idag i möte med enskilda. Finns det någon överenskommelse att informationen ska ges av personer som kommer i kontakt med en ev. enskilda? Är vikten av muntlig information tillräckligt klargjord? Behövs påminnelser till berörd personal? Kan patientorganisationerna och andra nätverk hjälpa till? Tydligare profilering av aktörer som erbjuder boendestöd. Vad kan de olika aktörerna erbjuda? Är det möjligt att ha en del av verksamheten profilerad mot idrottsintresserade, de som behöver samtal, de som vill motionera mm? Bemötande och kompetens Majoriteten av de svarande (11 av 14) är nöjda med det bemötande de får. Tre är inte helt nöjda och två upplever att bemötandet var bättre förr, innan de privata aktörerna kom. Missnöjet handlar mest om gränsöverskridande både i ord och handling samt brist på lyhördhet. Tiden används inte som den enskilda tänkt sig eller att tiden tar slut innan uppgiften är klar. Utvecklingen skulle kunna bestå i: Inventering av personalens kunskaper och kompetens. Vad finns idag? Vad skulle man behöva mer utbildning i? 22

25 Hur används kompetensen som finns idag? Vad är utbildningskravet för en boendestödjare? Matchningen av boendestödjare och enskilda. Hur ser processen ut med tilldelning av boendestödjare? När ska eller kan man byta och tilldelas en annan boendestödjare? Fortsätta bemötandet enligt den linje man gör idag och behålla det. Vilka grundvärderingar har gruppen och hur ska man behålla sättet att bemöta på? Problem och konflikter De flesta pratar direkt med sina boendestödjare om de är missnöjda med något. Annars finns kontaktpersonerna och biståndshandläggarna. Flera anger att de pratar med chefen för det företag som tillhandahåller boendestödet. Vid psykisk ohälsa av olika slag kan det vara svårt att ta till sig information genom endast ett kommunikationssätt. Tydlighet och upprepning kan vara nödvändig för att informationen ska uppfattas. Utvecklingen skulle kunna bestå i: Ändra rutinerna kring hantering av frånvaro av boendestödjare och hur man fördelar tiden hos de enskilda. Hur ser rutinen ut idag? Kan man förtydliga ännu mer hur det ska fungera vid frånvaro? Ändra rutinerna kring hur och vem man kontaktar om man är missnöjd med stödet eller boendestödjare. Finns det skriftlig information att lämna ut kring hur man lämnar klagomål och till vem? Finns det anonyma sätt att förmedla sin upplevelse av boendestödet? Samordnad individuell plan (SIP) Av de 14 personer som tillfrågades uppgav drygt hälften (8 av 14) att de har en SIP. De övriga hade inte det eller visste inte. Av de 8 som har en SIP uppgav hälften (4 av 8) att de inte upplever att den är till hjälp. 23

26 Att ha en klar bild över vad man har för plan, vem som är med i den och vem som gör vad underlättar att få hjälp från rätt personer. Utveckling skulle kunna bestå i: Rutiner för hur information angående SIP når ut till de enskilda. Finns det skriftlig information som kan tilldelas de enskilda? Ökad samverkan med hälso- och sjukvården och andra verksamheter inom kommunen. Hur ser samarbetet ut med vanligt förekommande verksamheter? Finns det nätverk eller forum som kan bidra till ökad samverkan mellan inblandade verksamheter runt de enskilda i kommunen? Ändrade familjeförhållanden Det förekommer att enskilda som blir sambo eller gifter sig inte längre får behålla sitt boendestöd. Underförstått, partnern ska ta vid där boendestödjaren slutade. Det kan bli mindre lyckat. Även med sambo är självständigheten viktig och psykiska funktionsnedsättningar som oförmåga att organisera eller hålla ordning kan bli en stor påfrestning på förhållandet. I synnerhet om partnern också jobbar. Utveckling kan bestå i: Ta individuella beslut och se över varje situation. Vad anser paret om boendestöd? Är det nödvändigt för deras relation? 24

27 REFERENSER NSPH Skåne i samarbete med RSMH Skåne län, 2016; Rapport avseende brukarrevision genomförd i Staffanstorp kommun avseende verksamheten boendestöd våren (Hämtad ) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH); Socialstyrelsen, 2011; Boendestöd är nu den vanligaste SoL-insatsen för personer med psykiska funktionshinder, av nyheter av 2012april (Hämtad ) Socialstyrelsen, 2012; Personer med funktionsnedsättning vård och omsorg den 1 oktober 2011, av publikationer2012 av (Hämtad ) Västerås stad, 2016; Leverantörer av boendestöd, av download av 18.2cf4109a157e38143c61a98 av av leverant%c3%b6r+av+boendest%c3%b6d.pdf (Hämtad ) Västerås stad, 2017; 25

28 Bilaga 1: Tystnadsplikt Denna försäkran gäller för brukarrevisorer inom RSMH, Härmed intygar jag att jag har tagit del av och förstått bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (bilaga) om vad som gäller för mig utifrån det uppdrag jag har för RSMH. Jag försäkrar att jag inte talar om eller på annat sätt för vidare sådant som jag under uppdraget får reda på rörande enskilda personers personliga förhållanden så som till exempel enskilds hälsotillstånd. Jag för inte heller vidare information jag får under uppdraget som gäller förhållanden i de verksamheter jag reviderar på uppdrag av RSMH. Jag har förstått att det gäller under den tid jag är uppdragstagare och för all tid därefter. Jag försäkrar att jag kommer att återlämna alla dokument och all annan information när mitt uppdrag är slutfört. Jag är medveten om att jag bryter mot tystnadsplikten i sekretesslagen om jag inte följer sekretessbestämmelserna på rätt sätt. Jag vet att brott mot bestämmelserna kan leda till åtal för brott mot tystnadsplikten. Jag är vidare medveten om att jag vid brott mot tystnadsplikten omgående mister mitt uppdrag för RSMH och att kvarvarande ersättning kan komma att ej betalas ut.... Ort och datum Uppdragstagares namn och namnteckning... Uppdragstagares personnummer Bevittnat av företrädare för RSMH 26

29 Bilaga 2: Sekretessbelagd information och företagshemligheter Förhållandet mellan uppdragsgivare och uppdragstagare grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Uppdragstagare ska under sitt uppdrag, likväl som efter att detta upphört, iaktta diskretion rörande organisationens angelägenheter samt iaktta sekretess beträffande uppgifter som uppdragstagaren till följd av sitt uppdrag fått kännedom om och vars yppande kan medföra men för organisationen, dess medlemmar eller andra enskilda personer. Uppdragstagare för RSMH kan under uppdragets fullgörande komma att få tillgång till information som är sekretessbelagd enligt bestämmelserna i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av särskild betydelse är den sekretess som gäller till skydd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i till exempel vårdens eller socialtjänstens verksamhet. Den som behöver service, vård och hjälp ska kunna vara trygg och säker på att inga känsliga uppgifter lämnas vidare till obehöriga. Muntliga uppgifter eller skrivna handlingar får inte lämnas vidare till utomstående. Observera att utomstående i detta sammanhang även innefattar din familj och dina vänner. Anställda/Ansvariga i verksamheten eller andra uppdragstagare, som inte behöver uppgiften för sitt eget arbete räknas också som utomstående. Det är av största vikt att sekretessbelagda uppgifter inte sprids vid tillfällen där dessa uppgifter inte ska tas upp eller obehöriga personer kan lyssna. Detta kan gälla på tåget, bussen eller andra platser dit allmänheten har tillträde. Observera att ovanstående även gäller sekretessbelagd information som man har fått inför ett uppdrag. Vidare kan anställd/uppdragstagare vid RSMH få del av sådan information som berör affärseller driftförhållanden i verksamheter som får anses näringsdrivande och som huvudmannen för denna belagt med sekretess; se lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Sådan information får självklart inte heller spridas i en vidare krets än vad som är nödvändigt för uppdragets fullgörande. 27