Återremissyrkande angående Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer

Transkript

1 Återremissyrkande (M), (L), (KD) Kommunstyrelsen Ärende Återremissyrkande angående Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer I aktuellt underlag för beslut anges under ekonomiska konsekvenser att Om stadsledningskontorets förslag genomförs krävs det sannolikt tillskott eller omfördelning av resurser för stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden, nämnden för konsument och medborgarservice och stadsledningskontoret då dessa berörs av arbetet med ungdomsfullmäktige. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndernas egna bedömningar och ambitionsnivå. Vi menar att det krävs ett ordentligt ekonomiskt underlag för att kunna fatta beslut om de åtgärder som föreslås och förvånas därför över de rödgrönas ställningstagande att godkänna alla förslag utan kostnadskalkyl. En del av förslagen är av karaktären att det inte är obetydliga summor det handlar om; exempelvis personalförstärkningar. Mot bakgrund av att det saknas ekonomiska kalkyler för vad åtgärderna skulle kosta yrkar vi Att ärendet återremitteras till Stadsledningskontoret för komplettering med ekonomisk kalkyl av förslagen.

2 Yrkande S,MP, V Kommunstyrelsen Ärende 1532/15 Yrkande om redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer Alla barn och unga ska ha lika rätt till inflytande över sitt liv och möjligheter att delta i samhällslivet, och här spelar ungdomsfullmäktige en viktig roll. För att skapa förutsättningar för ett välfungerande ungdomsfullmäktige behöver vissa delar av fullmäktiges arbetsformer utvecklas. Det behövs en tydligare struktur för ungdomsfullmäktiges arbete, liksom en bättre samverkan med andra forum för ungas inflytande samt en säkerställning av att frågor lyfts på rätt nivå och behandlas i rätt forum. Vi ställer oss bakom samtliga av stadsledningskontorets förslag till förändringar. Det här yrkandet syftar till att genomföra de förändringar som stadsledningskontoret förfogar över. Vi vill dock betona att samordnarrollen på utbildningsförvaltningen och i stadsdelarna ska ha tyngdpunkten på att stärka kontakterna mellan elevråd, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige, inte på att marknadsföra ungdomsfullmäktige. Vår uppfattning är att staden behöver arbeta mer långsiktigt och strategiskt med att leda, samordna och följa upp ungdomsfrågorna i allmänhet och ungdomsfullmäktige i synnerhet för att klara ambitionerna inom området ungt inflytande. Kommunstyrelsen föreslås besluta Att hemställa till SLK att genomföra de förändringar i ungdomsfullmäktiges arbetsordning och arbetsformer som föreslås i det föreliggande tjänstutlåtandet. Att kommunstyrelsen antecknar rapporten och förklarar uppdraget fullgjort.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1532/15 Kommunikationsavdelningen Paula Aijmer Telefon E-post: Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontorets utredning om ungdomsfullmäktiges arbetsformer antecknas. 2. Kommunstyrelsens uppdrag, , 556, till stadsledningskontoret förklaras fullgjort. Sammanfattning Efter ett yrkande från S, MP och V, bilaga 1, gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt en punktlista. Vid kommunstyrelsens sammanträde redovisade stadsledningskontoret sina överväganden och förslag. Kommunstyrelsen beslutade att återemittera ärendet för förtydligande i enlighet med yrkande från S, MP och V, bilaga 2. I föreliggande tjänsteutlåtande redovisar stadsledningskontoret sina överväganden och förslag med anledning av kommunstyrelsens ovan nämnda uppdrag och återremiss. Stadsledningskontoret har bland annat ändrat strukturen i tjänsteutlåtandet så att det utgår från punktlistan i yrkandet från Stadsledningskontoret redovisar sina förslag under respektive rubrik. Stadsledningskontoret konstaterar bland annat att engagemanget och stödet från stadsdelsförvaltningarna när det gäller såväl val till ungdomsfullmäktige som inflytandefrågor för ungdomar i allmänhet varierar stort. I samrådsarbetet har också framhållits behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna. Mot den bakgrunden föreslår stadsledningskontoret förändringar i ungdomsfullmäktiges arbetsordning och arbetsformer. Ekonomiska konsekvenser Om stadsledningskontorets förslag genomförs krävs det sannolikt tillskott eller omfördelning av resurser för stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden, nämnden för konsument och medborgarservice och stadsledningskontoret då dessa berörs av arbetet med ungdomsfullmäktige. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndernas egna bedömningar och ambitionsnivå. 1(23)

4 Barnperspektivet Inflytandefrågor för barn och unga har sin grund i barnkonventionen som är en del av den internationella folkrätten. Det innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Stadsledningskontorets förslag i föreliggande tjänsteutlåtande utgår från barns och ungas eget perspektiv bl. a genom att ta tillvara de synpunkter som framkommit i samrådsarbetet. Jämställdhetsperspektivet Alla barn och unga skall ha lika rätt till inflytande över sitt liv och möjligheter till att delta i samhällslivet. Ungdomsfullmäktige är en viktig arena för detta. Mångfaldsperspektivet Ungdomsfullmäktige är en mötesplats präglad av mångfald. Här ges ungdomar med olika bakgrund, från alla delar av staden, möjlighet till att träffas och utbyta idéer. Miljöperspektivet Klimat- och miljöfrågor är ständigt aktuella frågor i ungdomsfullmäktiges arbete. Omvärldsperspektivet Det finns flera modeller för att öka ungdomars inflytande och deltagande i samhällslivet och dessa förekommer över hela världen. I bilaga 5 redovisas flera exempel under rubriken omvärlden. Bilaga 1 Yrkande S, MP, V Bilaga 2 Protokollsutdrag , återremissyrkande från S, MP och V, Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande , Yrkande SD , Yttrande M, L och KD Bilaga 3 Rapport, Maj 2013, Ungdomsfullmäktige och studentforum Bilaga 4 Ungdomsfullmäktiges arbetsordning med förslag till ändringar Bilaga 5 Omvärlden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(23)

5 Ärendet Efter ett yrkande från S, MP och V, bilaga 1, gav kommunstyrelsen, , stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt en punktlista i yrkandet. Vid kommunstyrelsens sammanträde redovisade stadsledningskontoret sina överväganden och förslag. Kommunstyrelsen beslöt då att återemittera ärendet efter ett yrkande av S, MP och V, bilaga 2. I föreliggande, nu reviderade, tjänsteutlåtande redovisar stadsledningskontoret sina överväganden och förslag med anledning av kommunstyrelsens uppdrag. Stadsledningskontoret har bland annat ändrat strukturen i tjänsteutlåtandet så att det mer direkt utgår från punktlistan i det ursprungliga yrkandet och redovisar sina förslag under respektive rubrik i listan. Bakgrund Denna utredning redovisar ett antal förslag som utgör underlag för politisk beredning. Ungdomsfullmäktige inrättades På uppdrag av vice stadsdirektören genomfördes en översyn vars huvuduppgift var att presentera en rapport med förslag till ett uppdaterat uppdrag för ungdomsfullmäktige (och studentforum) gav kommunstyrelsen, efter ett yrkande från S, MP, och V, stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt nedanstående punktlista. Ökat valdeltagande och bättre representation Inkluderande och engagerande arbetsformer För- och nackdelar med förlängd mandatperiod Möjlighet att kandidera över hela staden Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige Tydliggöra den politiska referensgruppens roll Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Arbetssätt Ett antal samråd och samverkansprocesser har genomförts. Tre workshops har ägt rum med ungdomsfullmäktige, dess mentorer (f d ledamöter i ungdomsfullmäktige) och ungdomsfullmäktiges samordnare i stadsdelsförvaltningarna. I en workshop deltog också tjänstepersoner från ungdomsråden, Frilagret, Ungt inflytande 2021, konsument och medborgarservice samt social resursförvaltning. Fördjupade samtal med ledamöter i ungdomsfullmäktige och tjänstepersoner har också ägt rum. Stadsledningskontoret har också tagit del av tidigare utrednings- och forskningsmaterial om ungdomsfullmäktige Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(23)

6 och ungt inflytande 1. Alla workshopdeltagare har också fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget i sin helhet. Stadsledningskontorets övervägande och förslag Stadsledningskontoret behandlar, nedan, områdena i punktlistan och lägger förslag i syfte att utveckla ungdomsfullmäktiges arbete. En del av områdena i punktlistan som återfinns i yrkandet från S, MP och V, , har beröringspunkter med varandra. Detta gäller också de förslag som stadsledningskontoret lägger under respektive rubrik. Det innebär att förslag lagda under en rubrik också kan få effekter på andra områden. Ökat valdeltagande och bättre representation Valdeltagandet har under åren varierat mellan %. Variationen mellan stadsdelarna är stor och det beror i huvudsak på två faktorer, dels vilka resurser respektive stadsdel tillsätter för att stimulera skolorna att delta i valet och dels på sammansättningen av skolor i stadsdelen dvs. kommunala, friskolor och gymnasier. Av ungdomsfullmäktiges arbetsordning 20 framgår att: I varje stadsdelsnämndsområde utses en nomineringskommitté av Stadsdelsnämnden. Kommittén består av samordnare, politiker, ungdomar från stadsdelen och tjänstemän. Kommitténs uppgift är att informera och marknadsföra det kommande valet och att intressera kandidater. Väldigt få stadsdelar arbetar på det sätt som beskrivs i 20, ovan. Stadsledningskontoret konstaterar också att i de stadsdelar som avsatt personella resurser för inflytandearbetet uppnås större effekt. Som ett konkret exempel i detta sammanhang kan nämnas att det vid workshops bland annat har framförts att i en del stadsdelar får man rösta i valet på skoltid och i andra stadsdelar ges inte den möjligheten. Ungdomsfullmäktige har för egen del fattat beslut om att verka för alla elever får avsatt lektionstid till att rösta. Stadsledningskontorets uppfattning är att valdeltagandet är beroende av ett ökat engagemang på lokal nivå. De förslag kontoret lägger i detta tjänsteutlåtande har som syfte att ge bättre förutsättningar för ett sådant engagemang. Reklamkampanjer, personliga brev, ökad närvaro på sociala medier och liknande skulle kunna öka valdeltagandet. Detta ligger emellertid utanför den ekonomiska ram som finns avsatt för ungdomsfullmäktiges kansli i dagsläget. Dessutom gör kontoret den bedömningen att mer långsiktiga lösningar krävs. Förslag Stadsledningskontoret lägger inget specifikt förslag under denna punkt. De förslag stadsledningsledningskontoret redovisar i detta tjänsteutlåtande syftar alla till bättre förutsättningar, ökat engagemang och därmed på sikt ett ökat valdeltagande. Inkluderande och engagerande arbetsformer För att skapa engagerande arbetsformer behövs ett mer omfattande vuxenstöd i verksamheten. Idag arbetar en person kommuncentralt med de arbetsuppgifter som hör till ungdomsfullmäktige. Det gör verksamheten sårbar och är inte tillräckligt för att uppnå de resultat som motsvarar stadens ambitioner inom området ungt inflytande. 1 Bland annat, Rapport, Maj 2013, Ungdomsfullmäktige och studentforum samt modeller som Harts delaktighets stege och Shiers väg till deltagande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(23)

7 Stadsledningskontoret gör bedömningen att minst ytterligare en tjänst bör inrättas för att vuxenstödet skall bli tillräckligt. Några förutsättningar för detta föreligger emellertid inte inom nuvarande ram. Ungdomsfullmäktige har i olika sammanhang framfört vikten av en attraktiv mötes/arbetsplats att utgå ifrån när skrivelser skall beredas, hålla större möten och arbeta i de olika utskotten. Det är viktigt att unga får de rätta villkoren för att kunna känna trygghet och trivas i sitt arbete med att utveckla demokrati- och inflytandefrågorna. För närvarande bedömer stadsledningskontoret att lokalsituationen för ungdomsfullmäktige är tillfredsställande. Ungdomsfullmäktige har en initiativpott på 300 tkr. För närvarande är reglerna sådana att alla ekonomiska beslut som rör initiativpotten måste behandlas på stormötet och beslut av stormötet om medel över kr skall dessutom behandlas/godkännas av kommunstyrelsen. Det innebär att beslut om användning av medel ut initiativpotten bara kan fattas fem gånger per år. Detta står i konflikt och är en begränsning i förhållande till många av de snabba förslag/initiativ som kommer upp under utskottens arbete. Det kan till exempel gälla deltagande på en mässa som infaller inom två veckor eller deltagande på en konferens. Ökad flexibilitet i användandet av initiativpotten skulle kunna öka antalet genomförda initiativ och också bidra till att utveckla engagerande arbetsformer. Stadsledningskontoret föreslår att ungdomsfullmäktiges presidie ges rätt att i samråd med kansliet, i brådskande ärenden, fatta beslut om belopp upp till kr ur initiativpotten. Besluten skall sedan redovisas på stormötet och anmälas till kommunstyrelsen. Den nya delegeringsordningen innebär ett tillägg i ungdomsfullmäktiges arbetsordning under 2. Ungdomsfullmäktige bör utveckla sitt arbete med återkoppling till väljare och andra berörda och åskådliggöra t ex fattade beslut och det arbete som pågår i olika utskott. Detta kan underlättas med tekniska lösningar. Under 2016 inleder konsument och medborgarservice, ungdomsfullmäktige och stadsdelarna ett arbete med en kommunikationsplan med syfte att stärka kopplingen mellan stadsdelarnas unga och ungdomsfullmäktige. På sikt ser stadsledningskontoret också att stadens satsning på e- demokrati lösningar kommer att kunna gynna ungdomsfullmäktige. Men tekniska lösningar löser inte alla problem utan även här handlar det om vilket engagemang och vilka resurser som avsätts för frågorna i respektive stadsdel och på respektive skola. Stadsledningskontorets förslag om dialogdagar som presenteras i avsnittet -Tydliggöra den politiska referensgruppens roll -kan vara ytterligare ett sätt att skapa ett ökat engagemang. Med dessa dagar skulle skolor och ledamöter på ett nytt sätt kunna stimulera andra unga till att vara med att ta fram frågor och delta i dialogen på ett nytt sätt. Förslag: Ungdomsfullmäktiges presidie ges rätt att i samråd med kansliet, i brådskande ärenden, fatta beslut om belopp upp till kr ur initiativpotten. Besluten skall sedan redovisas på stormötet och anmälas till kommunstyrelsen. Den nya delegeringsordningen innebär ett tillägg i ungdomsfullmäktiges arbetsordning under 2. Vuxenstödet till ungdomsfullmäktiges kansli på stadsledningskontoret utökas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(23)

8 För- och nackdelar med förlängd mandatperiod De diskussioner och samråd som vi fört visar klart att ledamöter i ungdomsfullmäktige vill se ett årligt val, detta för att bibehålla kontinuitet, närvaro och aktualitet i stadsdelarna. Ett år går fort (två terminer) och det tar tid att lära sig arbetsformer och rutiner. Det är därför önskvärt att ett antal ledamöter stannar kvar i ytterligare en eller flera mandatperioder för att bibehålla erfarenhet och kunskap. För närvarande har ledamöterna i ungdomsfullmäktige möjlighet att ställa upp för omval i ett obegränsat antal val fram till 18 årsdagen. Cirka 25 % av ledamöterna väljer idag att ställa upp för omval för ytterligare en period och de allra flesta av dessa blir omvalda. Inom ramen för nuvarande verksamhet arbetar ungdomsfullmäktige också med ett mentorskap som innebär att tidigare ledamöter är aktiva vid flera aktiviteter och delar med sig av sina erfarenheter. Stadsledningskontorets uppfattning är att den nuvarande ordningen med frivilligt deltagande i omval är tillräcklig för att bibehålla kontinuiteten. Att genomföra val vartannat år skulle minska arbetsbördan för stadsdelsförvaltningarnas samordnare och ungdomsfullmäktiges kansli men å andra sidan skulle det sannolikt också innebära att det blir svårare/mer tungrott att dra igång valen vartannat år. Det som behövs just nu är tydliga och kända rutiner för ungdomsfullmäktiges arbete och här spelar valen en stor roll. Förslag Stadsledningskontoret föreslår att nuvarande mandatperiod fortsätter att gälla. Möjlighet att kandidera över hela staden Ungdomsfullmäktige består av 81 ledamöter och 20 ersättare. Representanterna är mellan år. Varje stadsdelsområde utgör en egen valkrets och det finns tio valkretsar i staden. Stadsdelarna anordnar valen med stöttning från ungdomsfullmäktiges kansli. Valet är ett rent personval (utan partipolitiska tillhörigheter). Ledamöter från varje stadsdelsnämndsområde beräknas utifrån en procentuell fördelningsmodell baserat på antal boende barn och ungdomar i åldrarna 6-17 år. Valet genomförs helt elektroniskt på internet med hjälp av en barnanpassad valapplikation. Stadsledningskontoret konstaterar att ungdomsfullmäktige genom åren har föryngrats och att ungdomar i åldrarna år dominerar bland valda ledamöter. Det innebär att ungdomar i gymnasieskolorna är klart underrepresenterade. Enligt nuvarande regler kandiderar den unga i den stadsdel där man är mantalsskriven. Det innebär en låsning för de ungdomar som identifierar sig med en annan stadsdel än den där de är mantalsskrivna. Det gäller till exempel de barn och unga som lever i delad vårdnad förhållanden det vill säga omväxlande bor hos den ena av föräldrarna i olika delar av staden, eller valt att gå i skola i en annan stadsdel än den egna. Friskolorna har ofta ett elevunderlag från olika stadsdelar. Det kan vara en anledning till att engagemanget för ungdomsfullmäktiges arbete på stadens friskolor för närvarande är att betrakta som obefintligt. Därtill kommer att stadens styrande dokument, fattade beslut med mera vad avser ungt inflytande inte förpliktigar för friskolorna. Utifrån från stadsledningskontorets utgångspunkt borde det räcka med att personen är mantalsskriven i Göteborgs kommun och det lämnas åt kandidaten vilken stadsdel denne vill kandidera för. Detta bör ge bättre förutsättningar för friskoleelever och gymnasieungdomar att kandidera i valen. Gymnasiestarten innebär ofta att unga inte i samma utsträckning som tidigare upprätthåller kontakten med sin stadsdel. Särskilda satsningar gentemot gymnasieskolan görs för närvarande inte av stadsdelarnas samordnare då de främst har kontakter till grundskolan. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(23)

9 Utbildningsnämnden bör därför, enligt stadsledningskontoret, på samma sätt som stadsdelarna, ge sin förvaltning i uppdrag att utse en samordnare med ansvar för att initiera olika aktiviteter och marknadsföra ungdomsfullmäktige. Gymnasieungdomars frågor kan skilja sig från de yngres till exempel arbetsmarknads- och framtidsfrågor. En samordnare från utbildningsförvaltningen förväntas ha samma roll som stadsdelarnas samordnare. För att inflytandearbetet bättre skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner så kan utbildningsnämnden behöva avsätta eller omfördela resurser för att fullgöra uppdraget. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndens egen bedömning. Stadsledningskontoret har föreslagit, ovan, att kandidaterna själva väljer i vilken stadsdel de vill kandidera. Den naturliga förlängningen av det blir att väljaren själv kan avgöra vilken stadsdel denne identifierar sig med och vill rösta i. Det borde, enligt stadsledningskontoret, stimulera ett ökat engagemang och valdeltagande från gymnasieoch friskolorna och dess elever. Förslag: För att kandidera till ungdomsfullmäktige skall personen vara folkbokförd i Göteborgs kommun och senast på valdagen ha börjat årskurs 6, inte ha fyllt 18 år och välja att kandidera i något av de nuvarande stadsdelsnämndsområdena ( 20 i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige). Väljaren ges, vid val till ungdomsfullmäktige, möjlighet att ange vilken stadsdel väljaren röstar i ( 20 i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige). Utbildningsnämnden ger sin förvaltning i uppdrag att utse en samordnare med ansvar för att initiera olika aktiviteter och marknadsföra ungdomsfullmäktige Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Det sker idag ett utbyte mellan ungdomsfullmäktige, dess kansli och stadsdelsförvaltningarna. I varje stadsdelsförvaltning finns en utsedd samordnare som fungerar som kontaktperson, särskilt vid valen till ungdomsfullmäktige. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att engagemanget i stadsdelsförvaltningarna när det gäller såväl val till ungdomsfullmäktige som deltagande i nätverksarbete gällande inflytandefrågor varierar stort. I staden finns för närvarande två nätverk som syftar till övergripande samverkan inom området. Vid workshops som genomförts med såväl tjänstepersoner som unga har framhållits behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna när det gäller ungdomsfullmäktiges arbete. Det är möjligen så att en del stadsdelar behöver avsätta eller omfördela resurser för att åstadkomma detta men om inflytandearbetet skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner på området så krävs prioriteringar som ger likvärdiga och tillräckliga resurser i stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelarna har på uppdrag av kommunfullmäktige inrättat ungdomsråd som skall vara ett inflytandeforum för ungas inflytande i stadsdelen. Hur ungdomar utses till att vara ledamöter i råden varierar och kommunfullmäktige har heller inte utfärdat några riktlinjer för detta. Ledamöter från ungdomsfullmäktige ingår ofta i ungdomsråden. Enligt stadsledningskontoret bör det finnas en tydligare koppling mellan klassråd/elevråd, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige. Det skulle kunna ske till exempel genom att de som valts till ordförande i respektive skolas elevråd också blir representanter i ungdomsrådet. Representanter från ungdomsråden kan också bli inbjudna till ungdomsfullmäktiges dialoger. Hur denna koppling sker mellan de olika inflytande organen i stadsdelarna måste få variera, det viktiga är att det finns en tydlig struktur som är synlig och transparent som kan uppfattas av unga själva. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(23)

10 Det är också önskvärt att formerna för kunskapsöverföring mellan fackförvaltningar/bolag och stadens inflytandeforum för unga förbättras. Detta kan till exempel ske genom att förvaltningarna deltar i aktiviteter anordnade av dessa forum. Även här handlar det om, enligt stadsledningskontoret, att respektive nämnd och styrelse ger tydliga uppdrag och resurser till sina respektive förvaltningar om att organisera en tydlig struktur och prioritering i arbetet med ungas inflytande. Förslag Stadsdelsnämnderna skall ge i uppdrag till sina respektive förvaltningar att organisera en tydlig struktur och prioritering av arbetet med ungas inflytande. I denna struktur bör det finnas en tydlig koppling mellan elevråd, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige. Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige. Idag besöker ungdomsfullmäktiges ledamöter och dess kansli alla skolor som efterfrågar besök. I de stadsdelar med högt valdeltagande sköts detta arbete genom samordnaren i stadsdelen som då biträder ungdomsfullmäktiges ledamöter från stadsdelen med att arrangera möten, valkampanj och så vidare på de aktuella skolorna. Det är viktigt att ledamöter i ungdomsfullmäktige, som till övervägande del går i skolan, ges möjligheter att besöka olika skolor i staden. Både för att informera om ungdomsfullmäktige, sin egen kandidatur eller diskutera aktuella frågor med respektive skola. Det är till viss del en fråga om respektive skolas inre arbete. Vi har tidigare pekat på att i vissa skolor får eleverna rösta på skoltid och i andra inte. I vissa stadsdelar träffas alla elever för kampanjmöte och i andra inte. Stadsledningskontoret konstaterar att dessa olikheter mellan stadsdelarna inverkar negativt på möjligheten att synliggöra ambassadörskapet för ungdomsfullmäktiges ledamöter. Stadsledningskontoret har tidigare beskrivit och lämnat förslag om behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna samt tydliga signaler från politiken om en prioritering av arbetet i respektive stadsdel. Stadsledningskontorets uppfattning är att det skulle bidra till att möjligöra ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige. En tydligare och mer enhetlig beskrivning av samordnarens roll i stadsdelarna skulle också troligen bidra till en ökad samverkan med skolorna. Förslag En tydligare och mer enhetlig beskrivning av samordnarens roll i stadsdelsförvaltningarna utarbetas. Tydliggöra den politiska referensgruppens roll För att underlätta kontakterna mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker utser kommunstyrelsen varje mandatperiod en politisk referensgrupp med uppgift att stödja ungdomsfullmäktige och dess verksamhet. Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Dessutom ska referensgruppen främja kommunikationen med kommunens nämnder, styrelser, bolag och förvaltningar. Ur ungdomsfullmäktiges arbetsordning Tanken från starten har varit att den politiska referensgruppen och ungdomsfullmäktiges kansli tillsammans skulle svara för att de olika frågor som väcks av ungdomsfullmäktige omhändertas och slussas vidare på lämpligt sätt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(23)

11 Den politiska referensgruppen är således tänkt att fungera som länken mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker. I intervjuer som genomförts framkommer att politikernas roll i referensgruppen är otydlig och det råder i viss mån oklarheter om vad som förväntas. Ungdomsfullmäktiges representanter behöver ges möjlighet till dialog och informellt utbyte med valda politiker. Kontinuerlig återkoppling behöver ske om hur de frågor ungdomsfullmäktige valt att driva tas om hand. Det har under åren förts en diskussion om former och hur mötena mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker ska gå till och det finns olika bilder av vad dessa förväntas göra. Stadsledningskontoret föreslår nu en ny mötesplats mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker. Istället för fem till sex möten per år med den politiska referensgruppen föreslår stadsledningskontoret två temadagar/halvdagar per år d v s minst en per termin. En form av dialogdag mellan stadens politiker och ungdomsfullmäktige där formerna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktiges önskemål och behov. Det kan vara interaktiva moment med seminarier och workshops men även anföranden där ungdomarna kan lyfta sina frågor. Även stadsdelarnas ungdomsråd och olika ungdomsnätverk skulle kunna bjudas in till dialogdagen. Beroende på vilka frågor som lyfts kan förvaltningar och bolag bjudas in. Med stadsledningskontorets förslag blir den politiska referensgruppen en arbetsgrupp som i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereder dialogdagarna samt i övrigt att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Enligt stadsledningskontoret bör detta ge bättre förutsättningar för en mer dynamisk mötesplats mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker. Det är också viktigt att stadens politiker återkopplar vilka beslut ungdomsfullmäktige påverkar och vilken roll ungdomsfullmäktige spelar i beslutsfattandet. Förslag Ungdomsfullmäktige och politiska representanter ska ha en mötesplats i form av dialogdagar. Dialogdagarna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktigeledamöternas önskemål och behov. Den politiska referensgruppen blir en arbetsgrupp som i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereder dialogdagarna. (Ändring av ungdomsfullmäktiges arbetsordning 1) Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Flera kommuner som inrättat ungdomsfullmäktige har också gett det rollen som remissinstans i olika frågor som rör ungdomar. Göteborgs ungdomsfullmäktige har också vid några tillfällen yttrat sig över förslag från olika instanser. 2 I de workshopar som anordnats under arbetet med stadsledningskontorets förslag har framhållits, inte minst av ungdomsfullmäktiges ledamöter, att de vill vara med tidigt i beslutsprocessen i de fall frågorna berör ungdomar. Det finns ingenting som hindrar att nämnder och styrelser använder ungdomsfullmäktige som remissinstans eller på annat sätt efterhör ungdomsfullmäktiges synpunkter i olika frågor. Om så görs så bör det vara frivilligt för ungdomsfullmäktige 2 Ex: Till utbildningsdepartementet betr. den nationella ungdomspolitiken under Till socialdepartementet betr. bidrag till glasögon för barn och unga under 2015 samt till Västra Götalandsregionen betr. målbild för stadstrafiken Göteborg, Mölndal och Partille 2035 under Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(23)

12 att svara och att svaret inte nödvändigtvis inte skall omgärdas av de formkrav som annars föreligger vid remissvar. Ett sätt att förtydliga för nämnder och bolag att möjligheten efterhöra ungdomsfullmäktiges synpunkter skulle kunna vara att införa en skrivning om detta i ungdomsfullmäktiges arbetsordning. Nämnder och bolag bör då på olika sätt uppmärksammas på denna möjlighet. Stadsledningskontoret föreslår att ett tillägg görs i ungdomsfullmäktiges arbetsordning enligt följande: Ungdomsfullmäktige: Kan fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Möjligheten att vara remissinstans innebär inte att ungdomsfullmäktige alltid och ovillkorligen skall svara på remisser. Ytterligare ett sätt att åstadkomma en kontinuerlig dialog/kommunikation där det löpande går att bolla frågeställningar med ungdomsfullmäktige är att exempelvis utveckla ett digitalt barometerverktyg för olika avstämningar i ungdomsfullmäktige. Ett annat alternativ/komplement skulle kunna vara en digital medborgarpanel för alla stadens unga. Nämnden för konsument och medborgarservice har sedan april 2014 kommunfullmäktiges uppdrag att svara för stadens samlade e-tjänstutveckling. I detta uppdrag ligger också att barn- och ungas rätt att komma till tals särskilt ska beaktas. I detta sammanhang borde det vara naturligt att ungdomsfullmäktige som institution fick möjlighet att delta och vara med i utvecklandet av e-verktyg som är anpassade för att fånga in barn och ungas perspektiv. Rimligtvis borde det finnas frågor inom stadens politikområden där behov finns att på ett bättre sätt ta del av ungas kunskaper, synpunkter och idéer. Stadsledningskontoret har tidigare föreslagit några förändringar som syftar till att öka kunskapsöverföringen/matchningen mellan unga och stadens politiker som till exempel två dialogdagar om året och en digital medborgarpanel för stadens unga. En förutsättning för att kontorets förslag, om de genomförs, skall bli trovärdiga är att stadens politiker återkopplar hur resultaten av paneler, dialogdagar, omröstningar och remissförfarande omhändertas. Förslag Ungdomsfullmäktige kan fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Möjligheten att vara remissinstans innebär inte att ungdomsfullmäktige alltid och ovillkorligen skall svara på remisser (Tillägg i Ungdomsfullmäktiges arbetsordning 1) Ungdomsfullmäktige som institution ges möjlighet att delta i utvecklandet av e-tjänster som är anpassade för att fånga in barn och ungas perspektiv. Det skall ske i samverkan med nämnden för konsument och medborgarservice. Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Ungdomsfullmäktige och dess kansli deltar idag i flera samverkansprojekt med olika förvaltningar i syfte att förstärka möjligheterna till ungt inflytande. Under 2016 samverkar konsument och medborgarservice, ungdomsfullmäktige och stadsdelarna i ett arbete med en kommunikationsplan med syfte att stärka kopplingen mellan stadsdelarnas unga och ungdomsfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har ju, som tidigare nämnts, inrättat ett ungdomsråd för att öka ungdomars inflytande. Ungdomsfullmäktige samverkar också med social resursförvaltning kring ungdomars livsvillkor i Norden, ett projekt initierat av Nordiska ministerrådet. Andra exempel är samverkan med Älvstranden AB kring utvecklingen av Frihamnen och Göteborg & Co beträffande Euroskills och Kulturkalaset. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(23)

13 Inom ramen för 2021 arbetet (Jubileumssatsningen) pågår också arbete med demokratistärkande insatser där ungdomsfullmäktige också deltar. I en förstudie inom ramen för detta arbete föreslogs tre prioriteringar i det fortsatta arbetet med att öka ungas inflytande. - Stärka och synliggöra de plattformar för ungas inflytande som redan finns i staden - Matcha ung kompetens och ungas initiativ med verkliga behov från förvaltningar och bolag - Dokumentera och kommunicera resultaten. Förslag Stadsledningskontoret har redovisat flera förslag som syftar till ökad samverkan mellan förvaltningar, bolag och ungdomsfullmäktige. Dessa förslag återfinns i avsnitten Tydligöra den politiska referensgruppens roll samt Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som remissinstans. Uppföljning och utvärdering Avslutningsvis konstaterar stadsledningskontoret att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har under årens lopp tagit många initiativ för att stärka medborgarnas inflytande i de demokratiska processerna. Det kan vara råd eller motsvarande destinerade för olika grupper (ex Ungdomsfullmäktige, Studentforum, Pensionärsrådet och HBTQ rådet) eller insatser riktade till alla medborgare (ex stadsdelsnämnderna). I stadens organisation pågår ständigt olika aktiviteter i syfte att säkerställa/utöka dialogen med medborgarna i allmänhet och eller särskilda grupper. För närvarande arbetar ett flertal förvaltningar med större uppdrag inom området demokrati och inflytande. Kommunfullmäktige har, i budgethandlingar, utryckt att demokratin skall fördjupas genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. Det arbete som pågår är således, enligt vår uppfattning, såväl omfattande som rikhaltigt och borde kunna samordnas och kommuniceras på ett effektivare sätt för att ge ännu bättre resultat. Stadsledningskontorets roll i detta arbete är att leda, samordna och följa upp de insatser som pågår. För att säkerställa bättre samordning, strategiskt stöd och kommunikation kring de olika insatserna har stadsledningskontoret att rekryterat en demokratistrateg som börjar sin anställning i januari Stadsledningskontoret har, ovan, lagt ett antal förslag med syftet att ge bättre förutsättningar för att nå kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ambitioner vad avser ungt inflytande. Stadsledningskontorets uppfattning är att olika former av inflytandeprocesser ständigt måste utvärderas och omvärderas. Om stadsledningskontorets förslag genomförs bör kontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av förslagen efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige. Förslag Stadsledningskontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av förslagen efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige. Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(23)

14 Paula Aijmer Planeringsledare Helena Mehner Kommunikationsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(23)

15 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1532/15 Yrkande från S, MP och V angående Ungdomsfullmäktige Handling Yrkande från S, MP och V den 21 oktober Beslut Enligt yrkande från S, MP och V: Stadsledningskontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer samt återkomma till kommunstyrelsen med förslag enligt punktlista i yrkande från S, MP och V den 21 oktober Expedieras Ungdomsfullmäktige Stadsledningskontoret Vid protokollet Jonas Andrén Ordförande Ulf Kamne Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(23)

16 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Yrkande om Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige har varit en viktig källa till ökat inflytande för barn och unga i Göteborg i över tio år. Inflytande över sin vardag och sin livssituation är en mänsklig rättighet, men också viktigt för att stärka känslan av delaktighet. Det är en förutsättning för att skapa en levande demokrati. Barns och ungas kunskaper, erfarenheter och värderingar är, och ska ta tillvaras som, värdefulla resurser i stadens beslutsfattande processer. I alla demokratiska processer är det viktigt att inflytandet fördelas jämnt och inte skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Eftersom detta, vid sidan av det låga valdeltagandet, är en verklighet i Göteborg står ungdomsfullmäktige inför stora demokratiska utmaningar. Vidare har en utveckling skett mot att ungdomsfullmäktiges ledamöter går allt lägre ner inom det beslutade ålderspannet mellan 12- och 17 år. Den skeva sociala representationen leder till flera risker.; dels att de beslut som fattas bygger på en ofullständig verklighetsbild, dels att det i de områden där deltagandet är lågt urgröper förtroendet för politiken än mer. En utredning från 2006, utförd av Göteborgs universitet, visar på problemet: Våra siffror visar tydligt att det inte är barn och ungdomar i allmänhet som väljer att engagera sig i ungdomsfullmäktige. Vi menar att våra respondenter skiljer sig i ganska hög grad från ungdomar i allmänhet. Vi kan därför med största sannolikhet uttala oss om att respondenterna i princip inte är representativa för sin åldersgrupp i något avseende. Vår undersökning tyder på att det är ungdomar med inneboende resurser som med stort engagemang, intresse och en vilja att förändra som valt att delta i ungdomsfullmäktige. Även om denna utredning är gammal finns det inte mycket som tyder på att situationen har förändrats. Det är viktigt att de ungdomar som engagerar sig i ungdomsfullmäktige har ett genuint intresse för att engagera sig. Därtill ska målet med ungdomsfullmäktige vara att nå ut till de grupper som vanligtvis inte deltar i de demokratiska processerna. För att makt och inflytande ska fördelas mer jämnt mellan olika grupper i samhället måste fokus därför läggas på att fler barn och unga får kännedom om ungdomsfullmäktige. Att deltagande i ungdomsfullmäktige kännas meningsfullt är en annan viktig uppgift. För det krävs det att det finns en möjlighet till verkligt inflytande att kunna förändra och påverka. De unga måste därför få möjlighet att komma in tidigt i de beslutsfattande processerna så att deras kunskap och erfarenheter kan tas tillvara. Vidare krävs det att ungdomsfullmäktiges arbetsformer är inkluderande och anpassade efter målgruppen så att alla känner att de har en möjlighet att komma till tals. Här kan andra mötesformer än de som traditionellt används i vuxna politiska församlingar därför vara nödvändiga. Ett ökat inflytande förutsätter en ökad kännedom. Med hänsyn till tydliga synergieffekter skulle därför en större samverkan mellan ungdomsfullmäktige och ungdomsråden gynna arbetet med att få fler att vilja engagera sig. Ansvaret för allmänna ungdomsfrågor ligger i enlighet med stadsdelsreglementet på varje stadsdelsnämnd. I alla stadsdelar finns idag ungdomsråd, men utformning och arbetssätt skiljer sig åt. I stadens förvaltningar och bolag finns ett flertal demokratisatsningar. Ungdomsfullmäktige bör samverka med dessa för att skapa ett mervärde och en ökad Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(23)

17 delaktighet. Exempel på två satsningar som bör göras, där positiva samverkanseffekter kan uppstå, är jubileumssatsningen på ungt inflytande och demokrati samt de demokratiförstärkande insatser som ska göras i områden med lågt valdeltagande. Vi anser att det finns ett behov av att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsordning och struktur. Extra vikt i utredningen bör därför läggas vid nedanstående punkter: Ökat valdeltagande och bättre representation Inkluderande och engagerande arbetsformer För- och nackdelar med förlängd mandatperiod Möjlighet att kandidera över hela staden Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige Tydliggöra den politiska referensgruppens roll Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att stadsledningskontoret i samverkan med ungdomsfullmäktige utreder ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkommer med förslag enligt ovanstående punktlista. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(23)

18 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1532/15 Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer Tidigare behandling Bordlagt den 4 maj 2016, 301. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 10 februari Yrkande från SD den 4 maj Yttrande från M, L och KD den 4 maj Yrkande från S, MP och V den 18 maj Yrkanden Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkar att ärendet återremitteras till stadsledningskontoret enligt yrkande från S, MP och V den 18 maj Lars Hansson (SD) yrkar bifall till eget yrkande. Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer först propositioner på bifall respektive avslag på ärendets återremiss och finner att kommunstyrelsen har beslutat att återremittera ärendet enligt yrkande från S, MP och V. Beslut Enligt yrkande från S, MP och V: Ärendet återremiteras till stadsledningskontoret enligt yrkande från S, MP och V den 18 maj Expedieras Stadsledningskontoret / ungdomsfullmäktige 1 (2)

19 Vid protokollet Jonas Andrén Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)

20 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer På initiativ av S, MP och V, och med stöd av hela kommunstyrelsen, har Stadsledningskontoret (SLK) lagt fram ett förslag på hur ungdomsfullmäktiges arbetsformer skulle kunna förändras. Enligt oss innehåller förslaget många oklarheter. Tjänsteutlåtandet är osammanhängande och det är i svårt att förstå flera av de resonemang som förs. Det går inte helt att utläsa av förslaget att det är det rödgröna yrkandet som ligger till grund. I 1 i den reviderade arbetsordningen anges bl.a. följande. Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige och politiska representanter ska ha en mötesplats i form av dialogdagar. Dialogdagarna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktigeledamöternas önskemål och behov. Den politiska referensgruppens primära uppdrag är att formera en arbetsgrupp som i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereder dialogdagarna. Däremot föreslår SLK i själva tjänsteutlåtandet att den politiska referensgruppen ska ersättas av en arbetsgrupp, vars uppgift blir att förebreda dialogdagar i samverkan med ungdomsfullmäktige. Ovanstående resonemang framstår som väldigt otydligt för att vi ska kunna ta ställning till det. Detsamma gäller skrivningen om ungdomsfullmäktige som remissinstans. Vi förstår inte vad förslaget skulle innebära i praktiken. I enlighet med utredningsuppdraget från 2013 om ungdomsfullmäktige måste detta förtydligas i arbetsordningen på så sätt att det framgår att ungdomsfullmäktige kan/bör fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Genom en sådan skrivning blir det också tydligare för stadens bolag och förvaltningar att de kan vända sig till ungdomsfullmäktige för att diskutera olika frågeställningar. Eftersom stadens unga skulle ges möjlighet att komma till tals redan i beredningsfaser kommer synpunkter som är viktiga ur deras perspektiv att kunna

21 tas om hand. Viktigt att notera är att möjligheten att vara remissinstans inte medför att ungdomsfullmäktige alltid och ovillkorligen ska svara på remisser. Vidare är det oklart vilket resultat som ska uppnås i och med den andra beslutssatsen i tjänsteutlåtandet, att stadsdelsnämnderna ska ge tydliga uppdrag om att organisera en tydlig struktur i arbetet med ungas inflytande. Precis som SLK själva anför i tjänsteutlåtandet kan det enligt vår mening bli aktuellt att i framtiden ge i uppdrag att se över hur ungdomsrådens representanter utses. Slutligen vill vi framhålla att vi välkomnar ungdomsfullmäktiges utskott, precis som vi gör med stadens centrala råd, att ha sina möten i Stadshuset. Kommunstyrelsen föreslås besluta att återremittera förslaget till SLK i enlighet med ovanstående.

22 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1532/15 Repronummer 48/16 Kommunikationsavdelningen Paula Aijmer Telefon E-post: Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Reviderad arbetsordning för ungdomsfullmäktige i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. 2. Kommunstyrelsen uppmanar Stadsdelsnämnderna att ge tydliga uppdrag om att organisera en tydlig struktur i arbetet med ungas inflytande. I enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsen uppmanar nämnden för konsument och medborgarservice att i arbetet med kommunfullmäktiges uppdrag , 21, om utvecklande av e-demokratilösningar också beaktar ungdomsfullmäktige. 4. Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av de föreslagna förändringar som framgår av Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utvärderingen görs efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige och redovisas senast första kvartalet år Kommunstyrelsens uppdrag, , 556, till stadsledningskontoret förklaras fullgjort. Sammanfattning Efter ett yrkande från S, MP och V gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt en punktlista. Stadsledningskontoret föreslår i tjänsteutlåtandet förändringar i ungdomsfullmäktiges arbetsformer. Engagemanget i stadsdelarna när det gäller såväl val till ungdomsfullmäktige som deltagande i nätverksarbete gällande inflytandefrågor varierar stort. I samrådsarbetet har också framhållits behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna. Stadsledningskontoret föreslår förändringar beträffande möjligheten att kandidera och välja till ungdomsfullmäktige och att ungdomsfullmäktiges arbetsordning, 20, justeras i enlighet med förslagen. Kontoret föreslår också förändringar beträffande den politiska referensgruppen, inrättande av dialogdagar mellan politiken och ungdomsfullmäktige. Vidare föreslås uppdrag till stadsledningskontoret, stadsdelsnämnderna och nämnden för konsument och medborgarservice beträffande utvecklingsarbete kring en digital medborgarpanel för unga, samt uppdrag om att skapa en attraktiv och lättillgänglig mötesplats för ungdomsfullmäktige. Dessutom föreslås att ungdomsfullmäktiges presidie 1(21)

23 får utökad beslutanderätt, vilket innebär ett tillägg till 2 i ungdomsfullmäktiges arbetsordning. Avslutningsvis föreslås att stadsledningskontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av nu lagda förslag efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige. Ekonomiska konsekvenser För att inflytandearbetet bättre skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner så kan det vara så att stadsdelsnämnderna behöver avsätta eller omfördela resurser för att fullgöra föreslagna uppdrag. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndernas egna bedömningar och ambitionsnivå. Barnperspektivet Inflytandefrågor för barn och unga har sin grund i barnkonventionen som är en del av den internationella folkrätten. Det innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande utgår från barns och ungas eget perspektiv bl. a genom att ta tillvara de synpunkter som framkommit samrådsarbete som förevarit vid utarbetandet av föreliggande tjänsteutlåtande. Jämställdhetsperspektivet Alla barn och unga skall ha lika rätt till inflytande över sitt liv och möjligheter till att delta i samhällslivet. Ungdomsfullmäktige är en viktig arena för detta. Mångfaldsperspektivet Ungdomsfullmäktige är en mötesplats präglad av mångfald. Här ges ungdomar med olika bakgrund, från alla delar av staden möjlighet till att träffas. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte hittat någon bäring på detta perspektiv utöver det faktum att miljöfrågor ständigt är aktuella i ungdomsfullmäktiges arbete. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(21)

24 Omvärldsperspektivet Det finns flera modeller för att öka ungdomars inflytande och deltagande i samhällslivet och dessa förekommer över hela världen. I tjänsteutlåtandet redovisas flera exempel på olika modeller. Bilaga 1 Yrkande S, MP, V Bilaga 2 Rapport, Maj 2013, Ungdomsfullmäktige och studentforum Bilaga 3 Ungdomsfullmäktiges arbetsordning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(21)

25 Ärendet Efter ett yrkande från S, MP och V gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt nedanstående punktlista. Ökat valdeltagande och bättre representation Inkluderande och engagerande arbetsformer För- och nackdelar med förlängd mandatperiod Möjlighet att kandidera över hela staden Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige Tydliggöra den politiska referensgruppens roll Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Yrkandet från S, MP och V bilägges, bilaga 1. I föreliggande tjänsteutlåtande redovisar stadsledningskontoret sina överväganden och förslag med anledning av kommunstyrelsens ovan nämnda uppdrag. Bakgrund Frågan om ungdomsfullmäktiges arbetsformer utreddes av stadsledningskontoret under Utredningen beställdes av vice stadsdirektören och hade som huvuduppgift att presentera ett uppdaterat uppdrag för ungdomsfullmäktige (och studentforum) där hänsyn skulle tas till att ett antal år passerat sedan forumen inrättades. Ungdomsfullmäktige inrättades En del av de förslag som framfördes i nämnda utredning har tydlig bäring på det yrkande som ligger till grund för nu föreliggande tjänsteutlåtande och en del av utredningens förslag återkommer därför i det följande. I april 2015 beställde kommunikationsdirektören av ungdomsfullmäktiges kansli en rapport rörande ungdomsfullmäktiges fortsatta utveckling. Bakgrunden var den under 2013 (ovan) avlämnade utredningen om ungdomsfullmäktige och studentforum. Rapporten levererades i oktober 2015 och bearbetade samt konkretiserade några av de förslag och tankegångar som återfinns i utredningen från Även denna rapport är en av utgångspunkterna för de förslag som återfinns i föreliggande tjänsteutlåtande. Metod Under framtagandet av föreliggande tjänsteutlåtande har ett antal samråd och samverkansprocesser företagits. Workshops har ägt rum med dels ungdomsfullmäktige, dess mentorer och intresserade unga och dels samordnarna i stadsdelsförvaltningarna. I den sistnämnda deltog också tjänstepersoner från ungdomsråden, Frilagret, Ungt inflytande 2021 och konsument och medborgarservice. Fördjupade samtal med ledamöter i ungdomsfullmäktige och tjänstepersoner har också ägt rum. Stadsledningskontoret har också tagit del av tidigare utrednings- och forskningsmaterial om ungdomsfullmäktige och ungt inflytande. Tjänsteutlåtandet har också delgivits, ovan nämnda, berörda för möjlighet till synpunkter före utskick till kommunstyrelsen. En del av de punkter som återfinns i yrkandet från S, MP och V har beröringspunkter med varandra. Stadsledningskontoret redovisar därför överväganden och förslag inom de områden där vi uppfattar att frågeställningar överlappar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(21)

26 Stadsledningskontorets övervägande och förslag Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Det sker idag ett stort utbyte mellan ungdomsfullmäktige och dess kansli och stadsdelarna. I varje stadsdelsförvaltning finns en utsedd samordnare som fungerar som kontaktperson, särskilt vid valen till ungdomsfullmäktige. I varje stadsdel finns dessutom ungdomsråd. I staden finns för närvarande två nätverk. Det ena nätverket kallas ING, Inflytande nätverk Göteborg, som består av tjänstepersoner som arbetar med inflytandefrågor i stadsdelarna samt ungdomsfullmäktige kansli och Frilagret. Motsvarande nätverk som kallas GUNG, Göteborgs ungdomsnätverk, som består av ledamöter från ungdomsfullmäktige och representanter från de olika ungdomsråden i de olika stadsdelarna. Ledamöter i ungdomsfullmäktige är ofta också representanter i stadsdelens ungdomsråd. Det senare nätverket är numera en egen förening. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att engagemanget i stadsdelarna när det gäller såväl val till ungdomsfullmäktige som deltagande i nätverksarbete gällande inflytandefrågor varierar stort. Vid workshops som genomförts med såväl tjänstepersoner som unga har framhållits behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser när det gäller ungdomsfullmäktiges arbete. Enligt stadsledningskontoret handlar detta bl. a. om att stadsdelsnämnderna till sina respektive förvaltningar måste ge tydliga uppdrag om att organisera tydliga strukturer i arbetet med ungas inflytande. I dessa strukturer bör det finnas en tydlig koppling mellan klassråd/elevråd, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige. Det kan se olika ut i stadsdelarna beroende bl. a på lokala förutsättningar. Det bör emellertid göras tydligare att klassråd/elevråd utgör den närmsta lokala nivån för ungdomars inflytande över sin vardag. Stadsdelarna har på uppdrag av kommunfullmäktige nu inrättat ungdomsråd som avses vara ett inflytandeforum för ungas inflytande i stadsdelen. Hur ungdomar utses till att vara ledamöter i råden varierar och kommunfullmäktige har heller inte utfärdat några riktlinjer för detta. Hur detta sker i stadsdelarna varierar utifrån lokala förutsättningar. Enligt stadsledningskontoret bör det finnas en tydligare koppling mellan klassråd/elevråd, ungdomsråd, och ungdomsfullmäktige. Det skulle kunna ske t ex genom att de som valts till ordförande i respektive skolas elevråd också blir representanter i ungdomsrådet. Hur denna koppling sker mellan de olika inflytande organen måste få variera, det viktiga är att det finns en tydlig struktur som är synlig och transparent. Det är möjligen så att en del stadsdelar behöver avsätta eller omfördela resurser för att åstadkomma detta men om inflytandearbetet skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner på området så krävs prioriteringar som ger likvärdiga och tillräckliga resurser i stadsdelarna. Det är också önskvärt att formerna för kunskapsöverföring mellan fackförvaltningar/bolag och stadens inflytandeforum för unga förbättras. Detta kan t e x ske genom att förvaltningarna deltar på dialogdagar anordnade av dessa forum. Även här handlar det om, enligt stadsledningskontoret, att respektive nämnd och styrelse ger tydliga uppdrag och resurser till sina respektive förvaltningar om att organisera en tydlig struktur i arbetet med ungas inflytande. Kandidater, val och mandatperiod Ungdomsfullmäktige består av 81 ledamöter och 20 ersättare. Representanterna är mellan år. Varje stadsdelsområde utgör en egen valkrets vilket innebär att det totalt finns tio valkretsar i staden. Stadsdelarna anordnar valen med stöttning från ungdomsfullmäktiges kansli. Valet är formerat som ett rent personval (utan partipolitiska tillhörigheter). Ledamöter från varje stadsdelsnämndsområde beräknas utifrån en procentuell fördelningsmodell baserat på antal boende barn och ungdomar i åldrarna 6-17 år. Valet genomförs helt elektroniskt på internet med hjälp av en barnanpassad valapplikation Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(21)

27 Enligt nuvarande regler kandiderar en i den stadsdel där man är mantalsskriven. Det innebär en låsning för de ungdomar som identifierar sig med en annan stadsdel än den där de är mantalsskrivna. Det gäller t.ex. de barn och unga som lever i delad vårdnad förhållanden dvs. omväxlande bor hos den ena av föräldrarna i olika delar av staden, alternativt att en valt att gå i skola i en annan stadsdel än den egna. Utifrån från vår utgångspunkt borde det räcka med att personen är mantalsskriven i Göteborgs kommun och det lämnas åt kandidaten vilken stadsdel en vill kandidera för. Detta bör ge bättre förutsättningar för gymnasieungdomar att kandidera i valen. Gymnasiestarten innebär ju ofta att unga inte i samma utsträckning som tidigare upprätthåller kontakten med sin stadsdel. Att göra särskilda satsningar gentemot gymnasieskolan är för närvarande inte möjligt för stadsdelarnas samordnare, som främst har kontakter till grundskolan. Mot den bakgrunden bör utbildningsnämnden, enligt stadsledningskontoret, på samma sätt som stadsdelarna, ge sin förvaltning i uppdrag att utse en samordnare med ansvar för att initiera olika aktiviteter och marknadsföra ungdomsfullmäktige. Gymnasieungdomars frågor kan skilja sig från de yngres t e x arbetsmarknads- och framtidsfrågor. En samordnare från utbildningsförvaltningen förväntas ha samma roll som stadsdelarnas samordnare. För att inflytandearbetet bättre skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner så kan det vara så att utbildningsnämnden behöver avsätta eller omfördela resurser för att fullgöra uppdraget. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndens egen bedömning. Stadsledningskontoret har föreslagit, ovan, att kandidaterna själva väljer i vilken stadsdel de vill kandidera. Den naturliga förlängningen av det blir att väljaren själv borde kunna avgöra vilken stadsdel denne identifierar sig med och vill rösta i. Det borde, enligt stadsledningskontoret, stimulera ett ökat engagemang och valdeltagande från gymnasie- och friskolorna och dess elever. För- och nackdelar med förlängd mandatperiod De diskussioner och samråd som vi fört visar klart att ledamöter i ungdomsfullmäktige vill se ett årligt val, detta för att bibehålla kontinuitet, närvaro och aktualitet i stadsdelarna. Ett år går fort (två terminer) och det tar tid att lära sig arbetsformer och rutiner. Det är också önskvärt att ett antal ledamöter stannar kvar i ytterligare en eller flera mandatperioder för att bibehålla erfarenhet och kunskap. För närvarande har ledamöterna i ungdomsfullmäktige möjlighet att ställa upp för omval i ett obegränsat antal val fram till 18 årsdagen. Cirka 25 % av ledamöterna väljer idag att ställa upp för omval för ytterligare en period och de allra flesta av dessa blir omvalda. Inom ramen för nuvarande verksamhet arbetar ungdomsfullmäktige också med ett mentorskap som innebär att tidigare ledamöter är aktiva vid flera aktiviteter och delar med sig av sina erfarenheter. Stadsledningskontorets uppfattning är att den nuvarande ordningen med frivilligt deltagande i omval är tillräcklig för att bibehålla kontinuiteten. Det är naturligtvis så att genomföra val vartannat år skulle minska arbetsbördan på ungdomsfullmäktiges kansli och för stadsdelarnas samordnare men å andra sidan skulle det sannolikt också innebära att det blir svårare/mer tungrott att dra igång valen vartannat år. Det som behövs just nu är tydliga och kända rutiner för ungdomsfullmäktiges arbete och här spelar valen en stor roll. Förslag: För att kandidera till ungdomsfullmäktige skall personen vara folkbokförd i Göteborgs kommun och senast på valdagen ha börjat årskurs 6, inte ha fyllt 18 år och välja att kandidera i något av de nuvarande stadsdelsnämndsområdena ( 20 i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(21)

28 Väljaren ges, vid val till ungdomsfullmäktige, möjlighet att ange vilken stadsdel väljaren röstar i ( 20 i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige). Stadsdelsnämnderna skall ge i uppdrag till sina respektive förvaltningar att organisera en tydlig struktur i arbetet med ungas inflytande. I denna struktur bör det finnas en tydlig koppling mellan elevråd, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige. Begränsad kunskapsöverföring mellan ungdomsfullmäktige och politiken För att underlätta kontakterna mellan ungdomsfullmäktige och det politiska systemet utser kommunstyrelsen varje mandatperiod en politisk referensgrupp med uppgift att stödja ungdomsfullmäktige och dess verksamhet. Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Dessutom ska referensgruppen främja kommunikationen med kommunens nämnder, styrelser, bolag och förvaltningar. Ur ungdomsfullmäktiges arbetsordning Tanken från starten har varit att den politiska referensgruppen och ungdomsfullmäktiges kansli tillsammans skulle svara för att de olika frågor som väcks av ungdomsfullmäktige omhändertas och slussas vidare på lämpligt sätt. Den politiska referensgruppen är således tänkt att fungera som länken mellan ungdomsfullmäktige och politiken. I intervjuer som genomförts framkommer att politikernas roll i referensgruppen är otydlig och det råder i viss mån oklarheter om vad som förväntas. Vidare framkommer att det inte är oviktigt att följa arbetet i ungdomsfullmäktige men i praktiken blir det ofta ett passivt uppdrag. Ungdomsfullmäktiges representanter behöver emellertid ges möjlighet till dialog och informellt utbyte med valda politiker. Kontinuerlig återkoppling behöver ske om hur de frågor ungdomsfullmäktige valt att driva tas om hand. Det är viktigt att politiken tar forumet på allvar. Något som också poängteras i det ursprungliga tjänsteutlåtandet. Förslag Det har under åren förts en diskussion om former och hur mötena mellan ungdomsfullmäktige och politiken ska gå till och det finns olika bilder av vad politiken förväntas göra. Stadsledningskontoret föreslår nu en ny mötesplats mellan ungdomsfullmäktige och politiken. Istället för fem till sex möten per år med den politiska referensgruppen föreslår stadsledningskontoret två temadagar/halvdagar per år d v s en per termin. En form av dialogdag mellan politiken och ungdomsfullmäktige där formerna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktiges önskemål och behov. Det kan vara interaktiva moment med seminarier, workshops men även anföranden där ungdomarna kan lyfta sina frågor. Även stadsdelarnas ungdomsråd skulle kunna bjudas in till dialogdagen. Beroende på vilka frågor som lyfts kan en också tänka sig att förvaltningar och bolag finns på plats. Med stadsledningskontorets förslag ersätt den politiska referensgruppen med en arbetsgrupp vars roll det blir att i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereda dialogdagarna. Enligt stadsledningskontoret bör detta ge bättre förutsättningar för en mer dynamisk mötesplats mellan ungdomsfullmäktige och politiken. Det är också viktigt att politiken återkopplar vilka beslut ungdomsfullmäktige påverkar och vilken roll ungdomsfullmäktige spelar i beslutsfattandet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(21)

29 Valdeltagande Valdeltagandet har under åren varierat mellan %. Variationen mellan stadsdelarna är stor och det beror i huvudsak på två faktorer, dels vilka resurser resp. stadsdel tillsätter för att stimulera skolorna att delta i valet och dels på sammansättningen av skolor i stadsdelen dvs. kommunala, friskolor och gymnasier. Det är naturligtvis så att en med hjälp av reklamkampanjer, personliga brev ökad närvaro på sociala medier och liknande skulle kunna försöka öka valdeltagandet. Detta ligger emellertid utanför den ekonomiska ram som finns för närvarande. På sikt ser stadsledningskontoret dock att stadens satsning på e-demokrati lösningar också kommer att kunna gagna ungdomsfullmäktiges arbete. Det förslag stadsledningskontoret lagt om att även bjuda in ungdomsråden till temadagen bör gynna såväl ungdomsrådens som ungdomsfullmäktiges arbete. Även det förslag kontoret lagt kring kandidatur och röstningsmöjligheter kan påverka valdeltagandet positivt. Ungdomsfullmäktiges roll som remissinstans Flera kommuner som inrättat ungdomsfullmäktige också gett det rollen remissinstans i olika frågor som rör ungdomar. I de workshopar som anordnats under arbetet med föreliggande tjänsteutlåtande har framhållits, inte minst av ungdomsfullmäktiges ledamöter, att de vill vara med tidigt i beslutsprocessen i de fall frågorna berör ungdomar. Det finns ingenting som hindrar att nämnder och styrelser använder ungdomsfullmäktige som remissinstans eller på annat sätt efterhör ungdomsfullmäktiges synpunkter i olika frågor. Om så görs så bör det vara frivilligt för ungdomsfullmäktige att svara och att svaret inte nödvändigtvis inte skall omgärdas av de formkrav som annars föreligger vid remissvar. Ytterligare ett sätt att åstadkomma en kontinuerlig dialog/kommunikation där det löpande går att bolla frågeställningar med ungdomsfullmäktige är att utveckla exempelvis ett digitalt barometerverktyg för olika avstämningar i ungdomsfullmäktige. Ett annat alternativ/komplement skulle kunna vara en digital medborgarpanel för alla stadens unga. Nämnden för konsument och medborgarservice har sedan april 2014 kommunfullmäktiges uppdrag att svara för stadens samlade e-tjänstutveckling. I detta uppdrag ligger också att barn- och ungas rätt att komma till tals särskilt ska beaktas. I detta sammanhang borde det vara naturligt att ungdomsfullmäktige som institution fick möjlighet att delta och vara med i utvecklandet av e-verktyg som är anpassade för att fånga in barn och ungas perspektiv. Stadsledningskontoret föreslår därför att ett uppdrag med den innebörden lämnas till nämnden för konsument och medborgarservice. Rimligtvis borde det finnas frågor inom stadens politikområden där behov finns att på ett bättre sätt ta del av ungas kunskaper, synpunkter och idéer. Det är också viktigt att ungdomsfullmäktiges egna initiativ och frågor tas omhand av politiken. Stadsledningskontoret har tidigare föreslagit några förändringar som syftar till att öka kunskapsöverföringen/matchningen mellan unga och politiken som t.ex. två dialogdagar om året och en digital medborgarpanel för stadens unga. Dessutom är det möjligt att, genomföra andra varianter av remisser i frågor som angår unga. En förutsättning för att kontorets förslag, om de genomförs, skall bli trovärdiga är emellertid att resultaten av paneler, dialogdagar och omröstningar kommuniceras. Från vår utgångspunkt bör frågeställningarna i kunskapsöverföringen utformas av unga och politiken själva med stöd av tjänstepersoner. Kontoret dristar sig här till att exemplifiera med några frågeställningar som skulle kunna ha bärighet i ett remissförfarande/kunskapsöverföring: Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(21)

30 Vad krävs för att unga ska vilja arbeta inom vården? Trygghetsfrågor av olika slag inom ett flertal olika områden i både den fysiska miljön och i andra rum (t e x den digitala världen) Ungas egen organisering och föreningstödet Vad är konst i stadsrummet? Ungas möjlighet att påverka utsmyckningen av staden. Vilka kollektivtrafiklinjer skulle kunna vara gratis? Innovationer inom kollektivtrafiken såväl teknik som idémässigt. Något om engagerande arbetsformer Stadsledningskontorets förslag om dialogdagar som presenterats tidigare kan vara ett sätt att skapa ett ökat engagemang. Med dessa dagar skulle skolor och ledamöter på ett nytt sätt kunna stimulera andra unga till att vara med att ta fram frågor och delta i dialogen på ett nytt sätt. För att åstadkomma engagerande arbetsformer behövs också ett mer omfattande vuxenstöd i verksamheten. Idag arbetar en person med de arbetsuppgifter som hör till ungdomsfullmäktige. Det gör verksamheten sårbar och är, enligt stadsledningskontoret, inte tillräckligt som vuxenstöd i verksamheten eller för att uppnå de resultat som motsvarar stadens ambitioner inom området ungt inflytande. Stadsledningskontoret anser således att kontoret ges i uppdrag att utöka vuxenstödet till verksamheten. Detta kan ske genom tillskott av resurser beroende på ambitionsnivå. Kontoret gör den bedömningen att minst ytterligare en tjänst bör inrättas för att vuxenstödet skall bli tillräckligt. Några förutsättningar för detta föreligger emellertid inte inom nuvarande ram. Kontoret överlämnar därför den frågan till den fortsatta politiska beredningen i ärendet. Ungdomsfullmäktige behöver, enligt stadsledningskontorets uppfattning, också en mötes/arbetsplats att utgå ifrån när skrivelser skall beredas, hålla större möten och arbeta i de olika utskotten. Det är viktigt att skapa en attraktiv och lättillgänglig mötesplats med de rätta villkoren för att ungdomarna skall kunna ges engagerande arbetsformer och trivas i sitt arbete med att utveckla demokrati- och inflytandefrågorna. För närvarande är lokalsituationen för ungdomsfullmäktige och framförallt dess arbetsgrupper och utskott otillfredsställande. Detta hänger delvis samman med den lokalöversyn, evakuering, ombyggnad mm som stadsledningskontoret för närvarande genomför. Ungdomsfullmäktige har sedan starten haft sina stormöten i kommunfullmäktigesalen. Det finns därför en naturlig koppling för att utskottsmöten mm hålls i de lokaler som stadsledningen förfogar över. Mot den bakgrunden är det också naturligt att stadsledningskontoret i samverkan med ungdomsfullmäktige arbetar för att skapa en attraktiv och lättillgänglig mötesplats för ungdomsfullmäktige. Ett sådant arbete måste då äga rum inom ramen för de förutsättningar som ges i samband med den lokalöversyn som, ovan nämnts, nu pågår. Ungdomsfullmäktige har en initiativpott om 300 tkr. För närvarande är reglerna sådana att alla ekonomiska beslut som rör initiativpotten måste behandlas på stormötet och beslut av stormötet om medel över kr skall dessutom behandlas/godkännas av kommunstyrelsen. Det innebär att beslut om användning av medel ut initiativpotten bara kan fattas fem gånger per år. Detta står i konflikt och är en begränsning i förhållande till många av de snabba förslag/initiativ som kommer upp under utskottens arbete. Det kan t e x gälla deltagande på en mässa som infaller inom två veckor eller deltagande på en konferens. Ökad flexibilitet i användandet av initiativpotten skulle kunna öka antalet genomförda initiativ och också bidra till att utveckla engagerande arbetsformer. Stadsledningskonto- Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(21)

31 ret föreslår att ungdomsfullmäktiges presidie ges rätt att i samråd med kansliet, i brådskande ärenden, fatta beslut om belopp upp till kr ur initiativpotten. Besluten skall sedan redovisas på stormötet. Den nya delegeringsordningen innebär ett tillägg i ungdomsfullmäktiges arbetsordning under 2. Ungdomsfullmäktige borde vara bättre på att återkoppla sitt arbete och levandegöra t ex fattade beslut och det arbete som pågår i olika utskott. Detta kan underlättas med tekniska lösningar. Under 2016 inleder konsument och medborgarservice, ungdomsfullmäktige och stadsdelarna ett arbete med en kommunikationsplan med syfte att stärka kopplingen mellan stadsdelarnas unga och ungdomsfullmäktige Men tekniska lösningar löser inte alla problem utan även här handlar det om vilket engagemang och vilka resurser en har i frågorna i respektive stadsdel och på respektive skola. I detta sammanhang bör framhållas påpeka att engagemanget för ungdomsfullmäktiges arbete på stadens friskolor för närvarande är att betrakta som obefintligt. Detta bl. a beroende på att stadens styrande dokument, fattade beslut m. m vad avser ungt inflytande inte förpliktigar för friskolorna. Förslag Stadsledningskontoret har, ovan, lagt ett antal förslag med syftet att ge bättre förutsättningar för att nå kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ambitioner på området. Kontorets uppfattning är att olika former av inflytandeprocesser ständigt måste utvärderas och omvärderas. Stadsledningskontoret bör därför ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av nu lagda förslag efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige. Omvärlden Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten. Det innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Det är politikens roll att avgöra hur och på vilket sätt unga skall ges inflytande på olika nivåer. Det finns flera modeller för att öka ungdomars inflytande och deltagande i samhällslivet och dessa förekommer över hela världen. Graden av reellt inflytande varierar också och de allra flesta kan nog sägas ha en inriktning som mer har bärighet på träning i demokrati och att skolas i de demokratiska processerna. Det finns också olika modeller att arbeta utefter när man mäter eller värderar vilket inflytande unga har t ex Harts stege och Shiers väg till deltagande. I båda fallen används en skala där man kommer fram till vilken nivå av deltagande och inflytande som uppnås i det aktuella fallet. Exempel på ett tydligt och klart reellt inflytande d v s jämställt med vuxnas rösträtt i en representativ demokrati är svårt att finna. Ett av de tydligaste exemplen på ökat reellt inflytande stadsledningskontoret kunnat finna är sänkt rösträtts ålder till 16 år i samband med folkomröstningen om Skottlands självständighet. USA Kids Voting är en oberoende organisation i USA som bildades Dess uppgift är att lära barn och ungdomar vanan att rösta, att stimulera till diskussioner i familjen om vikten av ett aktivt medborgarskap och därigenom också att öka valdeltagandet bland vuxna. Kids Voting har anslutna medlemmar över hela USA och arbetar mycket med utbildning i medborgarskapsfrågor. Det genomförs även val där barn och ungdomar röstar på precis samma saker som de vuxna och redovisar resultatet av dessa val. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(21)

32 Skottland Det skotska ungdomsparlamentet består av 150 ungdomar i åldern år som representerar Skottlands alla valkretsar samt frivillig organisationer. Tanken är att lyfta fram de viktigaste frågorna för unga och genom sitt arbete verkar ungdomsparlamentet för att dessa frågor lyfts till regeringen och formella beslutsfattare. Genom arbete med olika projekt lyfter unga fram viktiga ämnen såsom våld, nätmobbing och andra frågor. Nyligen startade ungdomsparlamentet ett arbete för att, tillsammans med Skottlands ungdomar, skapa ett ungdomsmanifest till år Ledamöter i ungdomsparlamentet kommer att på olika sätt bjuda in till diskussioner med ungdomar över hela Skottland. Manifestet, som kallas Lead the Way avses att bli den största ansamlingen av ungdomars synpunkter någonsin i Skottland. Det tidigare manifestet som skapades 2011 kallades Change the Picture och involverade enligt uppgift ungdomar. Belgien I Belgien finns sedan 2013 en online applikation som kallas Lomap. Det är den första appen för smartphones som används i Belgiskt ungdomsarbete. Appen används på flera olika sätt av ungdomsarbetare och lärare. Lomap kan användas som ett verktyg i deltagandeprocesser för unga eller som ett verktyg för att kartlägga bra mötesplatser eller för att kartlägga trafikmiljön i ett visst område. Kortfattat fungerar det så att deltagaren med sin smartphone tar bilder på platser som gillas eller ogillas och markerar dessa i ett kartverktyg och graderar vilken upplevelse som erfarits av platsen. Alla bilder som deltagarna tar hamnar på en s.k. Lomowall. Med hjälp av den går deltagarna och projektledaren igenom kartläggningen av sitt område. Detta bildar sedan en utgångspunkt för diskussioner med beslutsfattare av olika slag. Sverige 2014 års Demokratiutredning hade i uppgift att analysera behovet av och utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin. En särskild uppgift för utredningen var att belysa frågor om ungas politiska representation, delaktighet och inflytande. I en delrapport lämnad till demokratiutredningen framgår att ungas delaktighet i politiska beslutsprocesser är ett tämligen outforskat område i behov av mer forskning och policy som stärker ungas position i samhället. Sedan 1990-talet har svenska kommuner arbetat med att skapa former för medborgerligt inflytande men utmaningen kvarstår. Endast 56 procent av Sveriges kommuner har någon form av inflytandeforum för unga. Ungdomsråd är den vanligaste formen (22 procent). Med ungdomsråd avses forum som inrättats inom kommuner och landsting vilka syftar till att integrera och inkludera unga i politiska beslutsprocesser. Beteckningen rymmer olika typer av organiseringar såsom ungdomsting, ungdomsdelegation och ungdomsfullmäktige för att ge några exempel år demokratiutredning avlämnade sitt betänkande den 18 januari innevarande år. Utredningen konstaterade att demokratin är stark men att den politiska ojämlikheten ökar. Vidare ansåg utredningen att de ungas möjligheter till inflytande och delaktighet måste stärkas. Bestämmelsen om att fullmäktige ska verka för att medlemmarna har förutsättningar att delta och framföra synpunkter inför beslut innebär, enligt utredningen, att kommunerna och landstingen också bör tillgodose ungas perspektiv. Utredningen föreslog också att kommuner ska kunna genomföra en försöksverksamhet med en rösträtt från 16 år i valen 2018 och För att unga ska kunna påverka behöver de, enligt utredningen, kunskap om hur den lokala demokratin fungerar och hur de ska göra för att få inflytande. Därför föreslog utredningen att kunskap om den lokala demokratins funktionssätt liksom kunskap om kritisk granskning och källkritik ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(21)

33 Stockholm Ungdomsparlamentet är sedan 2006 en årligen återkommande demokratisatsning från Stockholms stads utbildningsförvaltning. Ungdomsparlamentet riktar sig till gymnasieelever och lärare inom staden och är beroende av lärarens engagemang. Arbetet sker inom ramen för ordinarie undervisning och hela klassen medverkar. Alla gymnasieprogram och årskurser är välkomna att delta. Deltagande elever tar i tre steg fram de aktuella och lokala frågor de identifierar som viktigast just nu, frågorna arbetas om till motioner som därefter debatteras i olika sessioner. Slutligen röstar de fram vilka motioner som blir förslag från Ungdomsparlamentet till den lokala politiken. Efter genomfört Ungdomsparlament anordnas ett dialogseminarium mellan representanter från Ungdomsparlamentet och ledamöter från Stockholms kommunfullmäktige. Något om stadens arbete med demokrati och inflytandefrågor Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har under årens lopp tagit många initiativ för att stärka medborgarnas inflytande i de demokratiska processerna. Det kan vara råd eller motsvarande destinerade för olika grupper (ex Ungdomsfullmäktige, Studentforum, Pensionärsrådet och HBTQ rådet) eller insatser riktade till alla medborgare (ex stadsdelsnämnderna). I stadens organisation pågår ständigt olika aktiviteter i syfte att säkerställa/utöka dialogen med medborgarna i allmänhet och eller särskilda grupper. För närvarande arbetar ett flertal förvaltningar med större uppdrag inom området demokrati och inflytande. Kommunfullmäktige har, i budgethandlingar, utryckt att demokratin skall fördjupas genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. Social resursförvaltning arbetar med en bred kompetensförsörjningsinsats inom området medborgardialog. Konsument och medborgarservice har i uppdrag skapa olika former av inflytande- och e-demokratilösningar inom ramen för den nya tekniken. Konsument och medborgarservice har också i uppdrag vidta demokratistärkande insatser i de områden i staden som har lägst valdeltagande. Under 2016 inleder konsument och medborgarservice, ungdomsfullmäktige och stadsdelarna ett arbete med en kommunikationsplan med syfte att stärka kopplingen mellan stadsdelarnas unga och ungdomsfullmäktige. Inom ramen för detta arbete bör också övervägas hur de ungdomar som inte finns i utbildningssystemet skall nås. Varje stadsdelsnämnd skall, sedan 2014, ha inrättat ett ungdomsråd för att öka ungdomars inflytande. Inom ramen för 2021 arbetet (Jubileumssatsningen) pågår också arbete med demokratistärkande insatser där bl. a ungdomsfullmäktige deltar. I en förstudie inom ramen för detta arbete föreslogs tre prioriteringar i det fortsatta arbetet med att öka ungas inflytande. - Stärka och synliggöra de plattformar för ungas inflytande som redan finns i staden - Matcha ung kompetens och ungas initiativ med verkliga behov från förvaltningar och bolag - Dokumentera och kommunicera resultaten. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(21)

34 Det arbete som pågår är således, enligt vår uppfattning, såväl omfattande som rikhaltigt och borde kunna samordnas och kommuniceras på ett effektivare sätt för att ge ännu bättre resultat. Stadsledningskontorets roll i detta arbete är att leda, samordna och följa upp de insatser som pågår. För att säkerställa bättre samordning, strategiskt stöd och kommunikation kring de olika insatserna kommer stadsledningskontoret att rekrytera en demokratistrateg under våren Stadsledningskontoret Paula Aijmer Planeringsledare Helena Mehner Kommunikationsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(21)

35 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1532/15 Yrkande från S, MP och V angående Ungdomsfullmäktige Handling Yrkande från S, MP och V den 21 oktober Beslut Enligt yrkande från S, MP och V: Stadsledningskontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer samt återkomma till kommunstyrelsen med förslag enligt punktlista i yrkande från S, MP och V den 21 oktober Expedieras Ungdomsfullmäktige Stadsledningskontoret Vid protokollet Jonas Andrén Ordförande Ulf Kamne Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(21)

36 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Yrkande om Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige har varit en viktig källa till ökat inflytande för barn och unga i Göteborg i över tio år. Inflytande över sin vardag och sin livssituation är en mänsklig rättighet, men också viktigt för att stärka känslan av delaktighet. Det är en förutsättning för att skapa en levande demokrati. Barns och ungas kunskaper, erfarenheter och värderingar är, och ska ta tillvaras som, värdefulla resurser i stadens beslutsfattande processer. I alla demokratiska processer är det viktigt att inflytandet fördelas jämnt och inte skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Eftersom detta, vid sidan av det låga valdeltagandet, är en verklighet i Göteborg står ungdomsfullmäktige inför stora demokratiska utmaningar. Vidare har en utveckling skett mot att ungdomsfullmäktiges ledamöter går allt lägre ner inom det beslutade ålderspannet mellan 12- och 17 år. Den skeva sociala representationen leder till flera risker.; dels att de beslut som fattas bygger på en ofullständig verklighetsbild, dels att det i de områden där deltagandet är lågt urgröper förtroendet för politiken än mer. En utredning från 2006, utförd av Göteborgs universitet, visar på problemet: Våra siffror visar tydligt att det inte är barn och ungdomar i allmänhet som väljer att engagera sig i ungdomsfullmäktige. Vi menar att våra respondenter skiljer sig i ganska hög grad från ungdomar i allmänhet. Vi kan därför med största sannolikhet uttala oss om att respondenterna i princip inte är representativa för sin åldersgrupp i något avseende. Vår undersökning tyder på att det är ungdomar med inneboende resurser som med stort engagemang, intresse och en vilja att förändra som valt att delta i ungdomsfullmäktige. Även om denna utredning är gammal finns det inte mycket som tyder på att situationen har förändrats. Det är viktigt att de ungdomar som engagerar sig i ungdomsfullmäktige har ett genuint intresse för att engagera sig. Därtill ska målet med ungdomsfullmäktige vara att nå ut till de grupper som vanligtvis inte deltar i de demokratiska processerna. För att makt och inflytande ska fördelas mer jämnt mellan olika grupper i samhället måste fokus därför läggas på att fler barn och unga får kännedom om ungdomsfullmäktige. Att deltagande i ungdomsfullmäktige kännas meningsfullt är en annan viktig uppgift. För det krävs det att det finns en möjlighet till verkligt inflytande att kunna förändra och påverka. De unga måste därför få möjlighet att komma in tidigt i de beslutsfattande processerna så att deras kunskap och erfarenheter kan tas tillvara. Vidare krävs det att ungdomsfullmäktiges arbetsformer är inkluderande och anpassade efter målgruppen så att alla känner att de har en möjlighet att komma till tals. Här kan andra mötesformer än de som traditionellt används i vuxna politiska församlingar därför vara nödvändiga. Ett ökat inflytande förutsätter en ökad kännedom. Med hänsyn till tydliga synergieffekter skulle därför en större samverkan mellan ungdomsfullmäktige och ungdomsråden gynna arbetet med att få fler att vilja engagera sig. Ansvaret för allmänna ungdomsfrågor ligger i enlighet med stadsdelsreglementet på varje stadsdelsnämnd. I alla stadsdelar finns idag ungdomsråd, men utformning och arbetssätt skiljer sig åt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(21)

37 I stadens förvaltningar och bolag finns ett flertal demokratisatsningar. Ungdomsfullmäktige bör samverka med dessa för att skapa ett mervärde och en ökad delaktighet. Exempel på två satsningar som bör göras, där positiva samverkanseffekter kan uppstå, är jubileumssatsningen på ungt inflytande och demokrati samt de demokratiförstärkande insatser som ska göras i områden med lågt valdeltagande. Vi anser att det finns ett behov av att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsordning och struktur. Extra vikt i utredningen bör därför läggas vid nedanstående punkter: Ökat valdeltagande och bättre representation Inkluderande och engagerande arbetsformer För- och nackdelar med förlängd mandatperiod Möjlighet att kandidera över hela staden Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige Tydliggöra den politiska referensgruppens roll Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att stadsledningskontoret i samverkan med ungdomsfullmäktige utreder ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkommer med förslag enligt ovanstående punktlista. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(21)

38 UNGDOMSFULLMÄKTIGE OCH STUDENTFORUM NÅGOT OM INFLYTANDET FÖR BARN, UNGA OCH STUDENTER I GÖTEBORGS STAD Den gamle Gustav blickar lite modernt ut över torget Svar på utredningsuppdrag från Peter Lönn,

39

40 Innehållsförteckning 1. Bakgrund till ungdomsfullmäktige och studentforum Ungdomsfullmäktige Studentforum Uppdraget vad ska utredas? Genomförande Disposition Om ungdomsdemokrati Inflytande för unga Demokratiarbete för ungdomar Vad menar ungdomar med inflytande? Framgångsfaktorer för ungdomsinflytande Hur representativa är forumen? En jämförelse av de olika forumen Erfarenheter från ungdomsfullmäktige och studentforum Hur fungerar det hos oss? Ungdomsfullmäktige Studentforum Beskrivning av ungdomsfullmäktiges kansli Ungdomsfullmäktige Arbete gentemot ungdomar Stormöten Stöd till stadsdelar Ungdomsråden och ungdomsfullmäktige Stöd till politiska referensgruppen Remissinstans alternativt digital panel Stöd till övriga staden - Jubileumsplanen Ungdomsfullmäktiges utskott Organisering Sammanträdesmässiga bitar Budget - finansiering Rättslig status Behov av utvärdering/uppföljning Beskrivning av studentforums kansli Studentforum Det inre arbetet inom studentforum Oklar status på styrdokument Budget - Finansiering Studentforums projektpott Organisering Stöd till övriga staden - Jubileumsplanen Synliggör Studentforum Behov av utvärdering/uppföljning Avslutande diskussion Sammanfattande ord som svar på uppdraget Förslaget Slutsatser i korthet (förslaget)... 35

41 1. Bakgrund till ungdomsfullmäktige och studentforum 1.1 Ungdomsfullmäktige Kommunfullmäktige gav 1999 en arbetsgrupp, bestående av representanter från fullmäktiges partier, i uppgift att lämna ett förslag på hur ett ungdomsfullmäktige kunde utformas. Arbetsgruppens rapport godkändes av kommunstyrelsen 2002 och intentionerna i rapporten låg till grund för utvecklandet av ungdomsfullmäktige. Initiativet togs med syftet att: [ ] ge barn och ungdomar ökat inflytande i samhällsfrågor och stimulera intresset för demokrati och politik. Det första mötet hölls i maj 2005 vilket innebär att ungdomsfullmäktige under mer än åtta år arbetat enligt kommunfullmäktiges uppdrag för att öka barn och ungas möjlighet att få inflytande över frågor som är viktiga för dem. 1.2 Studentforum Studentforum inrättades genom ett beslut av kommunstyrelsen i februari Genom studentforum möjliggörs en kontinuerlig dialog mellan kommunstyrelsen och stadens studentkårer. Syftet är att skapa: [ ] en mötesplats för strategiska frågor mellan studenterna och kommunstyrelsen. Det första mötet hölls i oktober Inom ramen för studentforums möten träffas universitets- och högskolestudenter, politiker och representanter från näringslivet för att diskutera frågor som rör Göteborg som studentstad, före, under och efter studierna. 1.3 Uppdraget vad ska utredas? Utredningen har i huvuduppgift att presentera ett uppdaterat uppdrag för ungdomsfullmäktige och studentforum där hänsyn tas till att ett antal år passerat sedan forumen introducerades. Vad förväntar sig ungdomar, studenter och politiker få ut av respektive forum? Vilken funktion ska ungdomsfullmäktige och studentforum ha? Hur ser organisationens möjlighet och förmåga ut vad gäller att leverera? Vilken administrativ/stöttande funktion efterfrågas? Hur kan samspelet mellan ungdomsfullmäktige och stadsdelarnas ungdomsråd se ut? Är det lämpligare att placera forumen under annan organisatorisk tillhörighet? Om ja, var? De båda forumen har olika karaktär och syfte. Studentforum kan kort beskrivas som ett kontaktforum för studentfrågor där studenter och politiker träffas och diskuterar frågeställningar medan ungdomsfullmäktige har en annorlunda plattform där val sker via ett valsystem utifrån stadsdelar, forumet drivs av de unga, etc. 1

42 1.4 Genomförande Ett direktiv för utredningsarbetet har upprättats, daterat , och utredningen har genomförts under perioden februari-maj Kontakt har tagits med nyckelpersoner (ungdomar som har varit och är med i ungdomsfullmäktige, studentkårsrepresentanter, personal på skolor, förtroendevalda och tjänstemän) i kretsen kring de båda forumen. Undersökningen utgår från deltagandes personers reflektioner kring sina upplevelser vad gäller forumen. Upplevelser är individuella, men tillsammans med studier av övrigt material (protokoll, tjänsteutlåtanden, minnesanteckningar, deltagande på möten etc.) ges en grund för de slutsatser som presenteras i rapporten. 1.5 Disposition Upprättad rapport är indelad i sju avsnitt. För att förenkla läsandet beskrivs innehållet avsnitten enligt nedan: Avsnitt 1 I det första avsnittet förklaras uppdragets innebörd och vad som är tänkt att utredas. Avsnitt 2 Fokuserar på framgångsfaktorer för ungdomsdemokratin samt problematiserar representativiteten. Avsnitt 3 Förklarar hur organisationen för respektive forum är uppbyggd. Hur fungerar respektive forum? Avsnitt 4 och 5 Har sitt fokus på att problematisera forumen utifrån genomförda intervjuer som gjorts med nyckelpersoner. Avsnitt 6 Tanken är att avsnitt 6 ska sammanfatta rapportens innehåll samt reflektera över gjorda slutsatser. Avsnitt 7 I rapportens slut avrundas diskussionen med det som föreslås. Som bilaga till rapporten återfinns ett sammansatt urval av synpunkter och kommentarer som framförts inom ramen för utredningen. 1 Uppdragsdirektiv upprättat av Peter Lönn, Specialiststaben, Stadsledningskontoret

43 2. Om ungdomsdemokrati 2.1 Inflytande för unga De första inflytandeforumen startades i Sverige i början av 1990-talet och bestod av ungdomsråd. 2 Ungdomsstyrelsen redovisade fram till 2010 hur stor andel av Sveriges kommuner som hade inflytandeforum och vid den sista presentationen som gjordes (Fokus 2010) konstaterades det att 63 procent av kommunerna uppgett att de har ett inflytandeforum för unga. Det kan konstateras att inflytandeforumen har olika funktioner på olika orter. 2.2 Demokratiarbete för ungdomar Målet med demokratipolitiken är att sträva mot en levande demokrati där människor kan och har möjlighet att påverka sin egen vardag. De mänskliga rättigheterna ska respekteras. (Dialog om samhällets värdegrund. Regeringens skrivelse 2009/10:106). För att samhället ska upprätthållas, sett ur en demokratisk synvinkel, krävs att politiken hålls vid liv och att det sker en kontinuerlig dialog medborgarna emellan. Själva samtalet bedöms vara av stor betydelse för en fungerande demokrati. Detta förutsätter att en medborgaranda av ömsesidig respekt och tillit hålls vid liv [ ] i förskola och skola, i civilsamhället och naturligtvis också i politiken. 3 Inom den nationella ungdomspolitiken är målsättningen att ungdomar ska ha vad som beskrivs som verklig tillgång till välfärd samt verklig tillgång till makt. Med begreppet tillgång till makt avses att det finns möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i stort, men också frågor om ungas närmiljö som boende, skola, arbetsmiljö och familj ryms därinom. 4 Bedömning Sammantaget ska barn och unga ha inflytande för att det är en demokratisk rättighet, men också för att deras kunskaper, erfarenheter och värderingar är och behöver ses som en värdefull resurs för samhället. Eftersom barn och unga saknar rösträtt har det skapats alternativa sätt att ge barn och unga möjligheter att påverka och utkräva ansvar. Att vara delaktig ger en känsla av att bli tagen i anspråk och av att vara respekterad. Något som är viktigt för alla inte minst när man är ung Vad menar ungdomar med inflytande? Sveriges Ungdomsråd 5 har undersökt vad unga i allmänhet menar med inflytande. Enligt slutsatserna i rapporten Ung i demokratin beskrivs följande delar vara väsentliga: Att ha möjlighet att delta Att vara delaktig 2 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:4, Lika olika som lika, s En uthållig demokrati, SOU.2000:1, s 15 4 Regeringens proposition 2004/05:2 Makt att bestämma rätt till välfärd 5 Sverigesungdomsråd är en samarbets- och intresseorganisation som arbetar för landets lokala och regionala ungdomsråd med uppgift att hjälpa sina medlemmar. Ambitionen är att ungdomar ska ha möjlighet att påverka sin egen vardag. Idag finns ca 50 aktiva medlemsföreningar runt om i hela landet. 3

44 Att ta del av processer Att ha inflytande i och kunna påverka beslut som tas Att ha möjlighet att själv välja mellan vilka alternativ som individen vill ha inflytande i och vara delaktig i Framgångsfaktorer för ungdomsinflytande Ungdomsstyrelsen har undersökt vad som behöver finnas för att inflytandeforum för unga ska fungera: En politisk vilja som visar sig i formellt politiskt beslut, Struktur i kommunen som säkrar en kontinuitet av inflytandeforumet, som ansvarig tjänsteperson, Förutsättningar för ungdomar att träffas och göra saker tillsammans och för andra ungdomar i kommunen, Ungdomarna måste få hjälp alternativt förutsättningar att administrera sin verksamhet. 7 Sveriges Ungdomsråd har pekat på följande faktorer som särskilt viktiga: Egna lokaler Ekonomiska medel Stöd av tjänsteperson Drivas av unga Möjlighet till kompetensutveckling Bedömning Vid en jämförelse av det som myndigheter och ungdomsorganisationer framför som framgångsfaktorer för att lyckas med konstruktionen av ungdomsforum kan man konstatera att stadens organisering och uppbyggnad till stor del överrensstämmer med dessa. Vid en studie av hur forumen är organiserade förefaller det mesta vara uppfyllt. Det verkar alltså finnas en god infrastruktur för inflytandefrågorna. 2.3 Hur representativa är forumen? Det är viktigt att inflytandet är någorlunda jämt fördelat sett till medborgarna och den aktuella åldersgruppen i forumet. En utvärdering av ungdomsfullmäktige som gjordes visade att ungdomsfullmäktige då hade brister vad gäller den sociala representationen. Våra siffror visar tydligt att det inte är barn och ungdomar i allmänhet som väljer att engagera sig i ungdomsfullmäktige. Vi menar att våra respondenter skiljer sig i ganska hög grad från ungdomar i allmänhet. Vi kan därför med största sannolikhet uttala oss om att respondenterna i princip inte är representativa för sin åldersgrupp i något avseende. Vår undersökning tyder på att det är ungdomar med inneboende resurser som med stort engagemang, intresse och en vilja att förändra som valt att delta i ungdomsfullmäktige. 6 Sveriges Ungdomsråd (2009). Ung i demokratin. En rapport om ungdomars politiska deltagande. 7 Delrapport angående Ungdomsstyrelsens uppdrag att främja lokalt ungdomsinflytande, s 6 8 Göteborgs Universitet gjorde en utvärdering på ungdomsfullmäktige i Göteborg på uppdrag av Göteborgs stad. 4

45 Bedömning Några år har passerats sedan undersökningen gjordes och det är möjligt att det ser annorlunda ut idag. Bristerna i sig behöver inte nödvändigtvis vara ett problem. Fortfarande kan båda forumen vara ett utmärkt sätt för politiker att få information och en möjlighet för dem att minska klyftan till ungdomar/studenter. Det dock viktigt att organisationen och politiken är medvetna om att det finns en risk att forumen uppvisar en sned social representation och att detta i sin tur kan bidra till att förmedla en skev bild av verkligheten, där inte alla ungdomars/studenters perspektiv syns. Det är dock på plats att framföra att det kan finnas skäl att låta ungdomars intresse och engagemang gå före representativitetsfrågan. 2.4 En jämförelse av de olika forumen. Nedan återges ett försök att redovisa de olika forumens karaktärer. Ungdomsfullmäktige Ungdomsråd Studentforum Finns politisk vilja? Ja Ja Ja Formellt politiskt beslut Ja Ja, i budget Ja Vems ansvar? Kommunstyrelsen Stadsdelarna Kommunstyrelsen Valprocedur Val varje år Olika beroende på stadsdel Antal personer 101 Olika beroende på stadsdel Stöttning Politisk referensgrupp Olika beroende Administrativ hjälp från på stadsdel kansliet Uppföljning / årsrapport Ja Okänt Ja Utvärdering Nej Nej Nej Valda politiker till forumet utses Ja Nej Ja Studentkårer utser sina respektive representanter 19 Administrativ hjälp från kansliet Arbetsordning/stadgar som beslutats av politiskt organ Ja Nej Nej 5

46 3. Erfarenheter från ungdomsfullmäktige och studentforum 3.1 Hur fungerar det hos oss? Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige består av 81 ledamöter och 20 ersättare. Representanterna är mellan år. År 2012 hade ungdomar rätt att rösta på kandidaterna till ungdomsfullmäktige. Valdeltagandet blev 23,63 procent. Detta betyder att 7987 elever över hela staden röstade på sina respektive kandidater. Det bör poängteras att skillnaderna vad gäller olika stadsdelars valdeltagande är mycket stort. Det skiljer mer än 24 procentenheter mellan den stadsdel som fick lägst och högst valdeltagande (36,1 procent mot 11,7 procent). Varje stadsdelsområde utgör en egen valkrets vilket betyder att det totalt finns tio valkretsar i staden. Stadsdelarna anordnar valen med stöttning från ungdomsfullmäktiges kansli. Valet är formerat som ett rent personval (utan partipolitiska tillhörigheter). Ledamöter från varje stadsdelsnämndsområde beräknas utifrån en procentuell fördelningsmodell baserat på antal boende barn och ungdomar i åldrarna 6-17 år. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppgift att ansvara för ungdomsfullmäktige och dess verksamhet. Det finns därför inrättat ett kansli som idag är placerat under juridiska avdelningen vars huvuduppgift är att stödja kommunstyrelsen vad gäller att leda, samordna och hålla uppsikt över stadens verksamheter samt att ge juridiskt råd och stöd till stadens förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser inom deras specifika verksamhetsområde. Avdelningen ansvarar också för kommunstyrelsens diarium, studentforum och administration av borgerliga vigslar. Juridiska avdelningen ansvarar övergripande för valet till ungdomsfullmäktige. Kansliet arbetar med planering och genomförande av möten samt stödjer de unga i sitt utskottsarbete, i deras aktiviteter samt under möten. Nedan finns en bild på organisationen. Mer om arbete framgår av avsnitt 4.1. Figur 1 ungdomsfullmäktiges organisering 6

47 3.1.2 Studentforum Studentforum är en mötesplats för strategiska frågor mellan Göteborgs studenter och kommunstyrelsen. Möten hålls minst fyra gånger per år. Forumet kan sägas bestå av två olika mötesplatser för direkt dialog, studentforum och studentforums beredningsgrupp. Dessa har skapats för att säkerställa och uppmuntra dialog mellan studenter och beslutsfattare inom staden. På studentforums möten medverkar representanter för samtliga studentkårer, en representant från Göteborgs universitets studentkårer och en från Göteborgs förenade studentkårer samt en representant för vardera Göteborgs Universitet och Chalmers tekniska högskola. Utöver dessa utser Kommunstyrelsen en representant för respektive parti. Formerna för mötena har överlämnats till beredningsgruppen som har i uppdrag att fånga upp och utbyta information och erfarenhet i frågor/problem som rör Göteborgs studenter i deras kontakter med kommunen. Beredningsgruppen förbereder studentforums stora möten och består av representanter Göteborgs Universitet, Chalmers och Göteborgs förenade studentkårer samt två stadssekreterare som utses av kommunstyrelsen. På samma sätt som är fallet för ungdomsfullmäktige är studentforum organisatoriskt kopplat till Juridiska avdelningen som via studentforums kansli anordnar studentforums möten och svarar för sekreterarskapet på mötena. Nedan finns en skiss på hur arbetet för studentforum är organiserat. Figur 2 - Studentforums organisering 7

48 4. Beskrivning av ungdomsfullmäktiges kansli 4.1 Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige kanslis uppgift är att samordna och stödja ungdomarna i deras arbete. Enligt arbetsordningen ansvarar man också för det som handlar om verkställighet och utveckling av verksamheten. Rent praktiskt innebär detta att kansliet har hand om frågor som: Ungdomsarbete Handlar om att stödja (inklusive visst mått av peppande) ledamöter och ersättare. Stödja utskottsgrupper på individ- och gruppnivå i demokratiska processer. Administrativt arbete Sköta omvärldsbevakning och det administrativa arbetet samt organisera utbildning, etc. Stormöten Medverkan på stormöten. Det handlar om traditionellt före-, under- och efterarbete. Stöd till stadsdelar Att stödja stadsdelsnämndernas valarbete (anordna nätverksmöten med stadsdelarnas samordnare, stödja stadsdelarnas val, producera valmaterial, hålla i central marknadsföring inför valet). Ett stadsdelsövergripande nätverk för samordnare träffas kontinuerligt under året. Kansliets uppgift är att upprätthålla nätverket. Stöd till den politiska referensgruppen Kansliet svarar för att frågor som väcks av ungdomsfullmäktige omhändertas och slussas vidare på lämpligt sätt. Ungdomsfullmäktiges kansli består av en planeringsledare och en administratör. Utöver ovanstående nämnda arbetsuppgifter ansvarar sekretariatet på juridiska avdelningen för sådant som är kopplat till stormötet/sammanträdet såsom protokollsskrivning, en teknisk del (hantering av ljudfil samt voteringsanläggning) samt eventuellt behov av mötesteknisk kunskap Arbete gentemot ungdomar Det praktiska ungdomsarbetet inom ramen för forumet handlar i mångt och mycket om att kansliet följer och stöttar det arbete som sker. Det kan handla om att träffa representanter för ungdomsfullmäktige, kommunala facknämnder eller andra intressenter. Utöver detta krävs det att kansliet vägleder, guidar och på ett informellt sätt styr frågor rätt inom Göteborgs stads organisation. Utöver att följa arbetet ansvarar kansliet för strategisk utveckling av forumet. Det handlar om att arbeta fram en gemensam kommunikation och strategi för ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige har föryngrats Som ovan framgår kan forumets representanter vara i åldern år. Under perioden har ungdomarnas genomsnittliga ålder i ungdomsfullmäktige blivit yngre. Det kan konstateras att medverkande ungdomar i den lägsta åldern ökat tydligt. 44 procent av de 8

49 ungdomar som valdes in till ungdomsfullmäktige 2012 gick i den lägsta valbara årskursen (årskurs 6). Motsvarande siffra för 2008 är 23 procent. Se figur 3 nedan. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Jämförelse mellan Gymnasie 2 Gymnasie 1 Årskurs 9 Årskurs 8 Årskurs 7 Årskurs Figur 3 - Antal ungdomar per år i ungdomsfullmäktige. I procent Bedömning Utvecklingen i ungdomsfullmäktige ställer nya och kanske annorlunda krav på kansliet. Kansliets roll bedöms i någon mån vara avskild från övrig förvaltningsmiljö på stadsledningskontoret. Kompetenskriterierna för den personal som arbetat på kansliet genom åren har i mångt och mycket handlat om kunskap om erfarenhet av arbete med unga människor samt kunskap om information/kommunikation. Dessa egenskaper bedöms som betydelsefulla och naturliga för att det praktiska arbetet inom barn- och ungdomsforumet ska fungera. En del av uppdraget handlar om att stötta ungdomarna, administrera ungdomsstyrgruppens verksamhet, stödja ledamöter/ersättare och utskottsgrupper, organisera utbildning för ledamöterna, producera valmaterial, hålla i central marknadsföring inför valet, arrangera nätverksmöten med mera. En annan del av uppdraget handlar om att slussa inputen från ungdomarna vidare i strukturen. Av intervjuer framkommer att kansliet idag inte fullt klarar av att leverera det som önskas/efterfrågas. Som exempel kan nämnas att det blir svårt att arbeta praktiskt med parallella uppdrag gentemot ungdomarna. Det finns helt enkelt inte tillräcklig bemanning för detta vilket får till följd att utskottsarbetet förlorar tempo och kraft. Utöver detta (som framgår längre fram under avsnitt 4.1.3) bidrar detta till att kansliet inte kan vara den aktiva part gentemot stadsdelarna som de givits i uppdrag att vara. Förslag: En samlad bedömning görs att kansliet behöver förstärkas med en personal gärna med kompetens inom området demokrati/organisation/politik. Att arbeta med ungdomar kräver utförande av mycket markarbete och det skulle sannolikt finnas ett värde i att förstärka och komplettera tillgänglig kompetens så att det blir möjligt att dela på arbetsuppgifterna på ett bättre sätt än som är fallet idag. Den ovan nämnda utvecklingen (att ungdomsfullmäktige får en allt större andel yngre personer) bedöms innebära ett stort behov av en fastare struktur, mer hjälp med ramarna och mer styrning och då krävs det att bemanningen svarar upp mot detta. 9

50 4.1.2 Stormöten Av genomförda intervjuer framkommer att många av ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättare upplever att man får ett gott stöd från ungdomsfullmäktiges kansli. Närvaro på ungdomsfullmäktiges stormöten Sammanträdena är förlagda till Börsen-huset vid Gustav Adolf Torg 4 i samma lokal som Kommunfullmäktige använder. Dessa möten beskrivs som stormöten och sker fem gånger per år. För att ta reda på hur många som närvarar vid mötena har en sammanställning gjorts som visar hur många som närvarat de senaste fem åren Datum 22/2 28/3 23/5 19/9 21/11 2/2 30/3 18/5 21/9 23/11 10/2 31/3 26/5 29/9 24/11 18/2 ¼ 27/5 16/9 25/11 6/2 2/4 14/5 24/9 26/11 Antal personer ? 52 Medeltal Det kan konstateras att ledamöter och ersättares närvaro på stormötena stadigvarande har sjunkit mellan åren Vid varje undersökt år har det blivit allt färre på mötena. Från att det i genomsnitt var 56 ledamöter närvarande 2008 till att det år 2012 var 48 ledamöter på plats. Bedömning Det bedöms finnas ett behov att aktivt arbeta med frågan om hur ungdomarna ska hitta tillbaka till ungdomsfullmäktige. Det finns en mängd tänkbara förklaringar till att ungdomarnas närvaro på mötena minskar; ungdomarna förväntas efter det att de valts till ungdomsfullmäktige ta ett stort (rentav alltför stort?) ansvar själva. Det krävs att stadsdelens samordnare är särskilt aktiva vad gäller de yngre. Ytterligare tänkbara faktorer som påverkar det låga deltagandet kan vara tiderna när sammanträdena startar, stämningen på mötena, att ledamöterna och ersättarna blir allt yngre, etc. Inom ramen för genomförd utredning är det vidare möjligt att fundera över huruvida forumet är dimensionerat på rätt sätt? Det väljs in 81 ledamöter varje år och cirka en tredjedel av de som är valda har förhinder vid varje sammanträde. Det kan tyda på att ungdomarna inte inser värdet av att de medverkar på mötena. Detta bedöms vara något som bör funderas över. Behov av vuxenstöd under sammanträden Under utredningens gång har det i intervjuer diskuterats vad som kännetecknar en bra diskussion i ungdomsfullmäktige och vad som egentligen är ett bra möte? Behöver deltagarna sitta tysta på samma sätt som i det vuxna kommunfullmäktige? Eller handlar ett bra möte om något annat? Kan det till och med vara en livlig diskussion? Ungdomsfullmäktige har valt ett presidium bestående av unga ledamöter som valts in till ungdomsfullmäktige som likt sin förlaga kommunfullmäktige fördelar ordet till ledamöterna. Diskussionen kan sägas präglas av långa inläggsdebatter med ett fåtal inblandade. Frågan om hur det ska bli mer spänst i ungdomsfullmäktiges diskussioner har under åren diskuterats inom ramen för styrgruppsarbetet och på forumets stormöten. I intervjuer yttras tydligt att alltför mycket tid går åt till att behandla formaliafrågor. Det finns således ett stöd för att ungdomarna tycker att det är alltför livligt och stökigt ibland. 10

51 Genom åren har forumets ledamöter lämnat in en lång rad av förslag på hur ungdomsfullmäktiges arbetsformer och metoder ska ändras. Nedan framgår ett urval av inlämnade motioner sedan Inför en konstitution som främjar och skyddar maktbalansen i ungdomsfullmäktige samt representanternas rättigheter Spela in ungdomsfullmäktiges möten på video Marknadsför ungdomsfullmäktige Informera om att det är ungdomsfullmäktigeval 2011 Hur man ska dra streck i debatten Sänk rösträttsåldern! Omorganisera ungdomsfullmäktige Ändra arbetsordningen Överlåt placering av motioner till styrgruppen Ändra ordförandevalet! 2010 Mer känt ungdomsfullmäktige Ändra på hur valet av ordförande sker Ändra antalet ungdomsfullmäktigemöten per år Inför en begränsningsregel för inval Ordförandevalet 2009 Andra hur ordförandevalet går till Hur man får ett aktivt ungdomsfullmäktige Antalet e-postmeddelanden i ungdomsfullmäktige 2008 Roterande dagar för ungdomsfullmäktiges sammanträden Ändra titel till talman Ändra åldersgränser Bedömning Såväl diskussionen under stormötena som själva stormötena skulle må bra av att hanteras/struktureras upp något. Detta har diskuterats sedan lång tid tillbaka och det stora antalet motioner om förändring av arbetsformer och annat vittnar om detta. Antalet förändringsmotioner är stort och samtidigt görs bedömningen att dessa diskussioner i sig självt kan leda till att ungdomsfullmäktiges arbetsformer aldrig riktigt sätter sig. På vilket sätt är det möjligt att skapa struktur? Mot detta ska ställas ungdomarnas egen syn på ett bra möte. Det är inte givet att vuxenvärldens definition på vad som kännetecknar ett bra möte utan vidare delas av ungdomarna i ungdomsfullmäktige. En utgångspunkt för ungdomsfullmäktige från början har varit att organisationen ska få tid på sig att fungera. Frågan bedöms handla om ungdomsfullmäktiges inre arbete och arbetsformer och det finns uppenbara skäl till att organisationen/vuxenvärlden ska lyssna uppmärksamt på hur ungdomarna önskar att stormötena ska gå till. Frågan hör till de frågor som ungdomarna själva bör finna svaret på. Dock utifrån den ram som organisationen ger. Det är inte oviktigt att poängtera detta. Kanske är det möjligt att bestämma sig för en modell som sedan får vara? Staden behöver stötta ungdomsfullmäktige i denna fråga. 11

52 4.1.3 Stöd till stadsdelar Kontakt med stadsdelarna Det praktiska arbetet inom ungdomsfullmäktige sträcker sig över hela verksamhetsåret. Dock är en stor del av det arbete som stadsdelarna upplever att de främst är ansvariga för förlagd till hösten då det stadsdelsövergripande valet till ungdomsfullmäktige sker. Samtliga stadsdelar har utsett (minst) en kontaktperson som planerar och koordinerar valarbetet i stadsdelarna. Stadsdelarna ansvarar för genomförandet av valet till ungdomsfullmäktige, som genomförs genom att ungdomarna röstar digitalt. Stadsdelarna har i uppdrag att utse en nomineringskommitté med politiker, ungdomar från stadsdelen och tjänstepersoner. Kommitténs uppgift är att informera och marknadsföra valet och intressera ungdomar till att vilja kandidera. Samordnarna och kansliet träffas fortlöpande under året för att göra avstämningar av hur valarbetet i stadsdelarna fungerar, utbyta erfarenheter samt diskutera praktiska göromål. Bedömning Ungdomsfullmäktige uppges ha ett behov av att vara mer levande över tid än vad som är fallet idag. Ifrån stadsdelarnas horisont har synpunkter, från personal på skolor, framförts om något bristfällig information om ungdomsfullmäktige, att valet många gånger utannonseras för sent, samt att man upplever att man får alldeles för kort tid på sig att organisera valet. Detta bedöms behövas bli korrigerat. En av orsakerna till att valdeltagandet skiljer över stadsdelsgränserna kan bero på brister i valförberedelser. Det är viktigt att utgå ifrån vad det finns att vinna för respektive parter. Ett förslag är att fokusera på vad stadsdelarna kan få ut av ungdomsfullmäktige. En lösning kan vara att frågan diskuteras på förvaltningschefsträffen över staden. Kanske kan man börja där? Hur mycket kontakt sker mellan stadsdelarnas representanter i ungdomsfullmäktige och stadsdelarna? På vilket sätt visar stadsdelarna behov av de personer som valts in till forumet? Det torde finnas ett förbättringsarbete att efterfråga och ta hem ungdomarna till stadsdelen. Skolorna i staden Enligt gällande kursplan 9 i samhällskunskap för Sveriges grundskolor ingår områdena beslutsfattande och politiska idéer i den undervisning som ska ske i årskurserna 4-6. Rent praktiskt är tanken att diskussioner ska föras om vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det kan handla om det lokala beslutsfattandet, till exempel det som sker i elevråd och föreningar, och om hur individer och grupper kan påverka beslut. Syftet är att utveckla elevernas kunskap om olika samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer. Genom undervisningen får elever möjlighet att skaffa sig en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Bedömning Ungdomsfullmäktiges verksamhet bedöms stämma väl in på det som grundskolan har i uppgift att förmedla i årskurserna 4-6. Det vore eftersträvansvärt att få till en koppling där ungdomsfullmäktige lämnar ett sådant avtryck att grundskoleeleverna i staden fick 9 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11, s

53 en personlig erfarenhet och bild av ungdomsfullmäktiges arbete. I det långa loppet skulle ett sådant möte möjligen kunna innebära att eleverna stimuleras till att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor. Stadsdelarnas samordnare Av intervjuerna framkommer att stadsdelarnas samordnares närvaro på de kontinuerliga avstämningsmötena kan förbättras. Som möjlig förklaring till närvaroproblemet nämns att stadsdelarna får uppdragen på hösten och att det glöms av bland övriga göromål under året. Det uppges också att de stadsdelar som utsett en person att arbeta med Ungdomsfullmäktigefrågorna lyckas bättre än andra. Bedömning Under utredningens gång framkommer att samordnare från vissa stadsdelar inte närvarar under mötena. Möjligtvis går det alltför lång tid mellan mötena vilket leder till att arbetet då tappar lite styrfart eller så är arbetet inte tillräckligt prioriterat? Oavsett anledning till frånvaron måste samordnare och ungdomsfullmäktiges kansli träffas kontinuerligt över året. Det uppges också att stadsdelarnas avsatta resurser för det praktiska arbetet med ungdomsfullmäktige skiljer över staden. Ytterligare en faktor att beakta är att det på vissa håll fungerar väldigt bra till att det fungerar mindre bra. Det sägs också att det sedan starten varit mycket svårt att nå in till stadens friskolor. Är det möjligt att utveckla det arbete som sker mot friskolornas nätverk i staden? För att sprida ordet om ungdomsfullmäktige till stadsdelarna rapporterar samordnarna att man gjort försök att lyfta frågan på arbetsplatsträffar i sina respektive stadsdelar. Detta har visat sig vara svårt att genomföra. Vad innebär det att kandidera? Av intervjuer framkommer att stadens ungdomar inte alltid är helt säkra på vad man kandiderar till när man kandiderar till ungdomsfullmäktige. Bedömning Det är givetvis angeläget att ungdomarna förstår vad det är som de ger sig in på när de väljer att kandidera till ungdomsfullmäktige. För detta ändamål finns stadsdelarnas samordnare. Att inte känna till vad man ger sig in på när man kandiderar till ungdomsfullmäktige bedöms ligga bakom några av de avhopp från ungdomsfullmäktige och låga besökssiffror på stormötena som rapporterats. Hur lång bör mandatperioden vara? Genom intervjuerna framkommer ett behov av att se över möjligheten till att förlänga mandatperioden för ungdomsfullmäktiges representanter till två år. Det uppges att när forumets representanter börjat förstå det inre arbetet och dess arbetsformer är det dags att välja nya representanter till ungdomsfullmäktige. Bedömning Det kan konstateras att ett år inom forumet går fort och att den valda mandatperioden innebär att kansliet får alltför kort tid med de valda årskullarna. Ungdomsfullmäktiges arbete i sig själv innebär dessutom att betydande delar av hösten försvinner till följd av valarbetet till forumet. Mot detta perspektiv är det viktigt att fundera över att en 13

54 mandatperiod på två år kan upplevas som lång tid när man är tolv år. För att kansliet ska hinna med det som ligger på kansliet att utföra (bland annat att stötta stadsdelarna, en samverkan som tar mycket tid) bör staden fundera över om mandatperioden kan förändras på något sätt. Kanske är det möjligt att förändra mandatperioden från ett eller två år vilket kunde innebära att möjligheter till en längre överlappningsperiod? Det finns risker med ett sådan idé, det kan avskräcka några från att ställa upp, men då gäller det att kansliet informerar att det är okej att lämna sitt uppdrag. Lågt valdeltagande Valdeltagandet till ungdomsfullmäktige har sedan starten pendlat mellan 21 och 27 procent. Bedömning Att höja valdeltagandet bedöms vara viktigt. Förslag: Ungdomsfullmäktiges kansli är uppbyggt i syfte att stödja ungdomsfullmäktige. För att stödja ungdomsfullmäktige behöver kansliet också vårda stadsdelarna. Ansvaret för allmänna ungdomsfrågor ligger i enlighet med stadsdelsreglementet på varje stadsdelsnämnd. För att entusiasmera barn och ungdomars inflytande bör stadsdelarna efter valet till ungdomsfullmäktige aktivt upprätthålla och hålla kontakten levande med de ledamöter som sitter i ungdomsfullmäktige. Ett konstaterande kan göras att stadsdelarna arbetar med ungdomsfullmäktige på skilda sätt och att förutsättningarna för arbetet därför skiljer sig åt. Allt från att det finns avsatta medel för en resurs till att någon utför arbetet inom en viss del av sin tjänst under vissa perioder av året. Följande förbättringsförslag är tänkbara: Utveckla en enhetlig strategi för kommunikation av ungdomsfullmäktige. Arbeta i syfte att få stadsdelarna att inse att arbetet med ungdomsfullmäktige får ta tid. Finns det något sätt att få in ungdomsfullmäktige i skolmiljön? Hur arbetar staden med lärarna? Finns det någon övergripande rektorsträff? Bjud in stadens skolor till ett möte med ungdomsfullmäktige. Kanske är det möjligt att bjuda in till ett möte där Börsen-huset presenteras och där eleverna får besöka ett ungdomsfullmäktige? Glöm inte högstadie- och gymnasieskolorna i arbetet. För upp frågan på dagordningen på våren så att frågan lever hela året. Se till att frågan prioriteras! Exempelvis genom att den lyfts på stadsdelarnas utbildningsutskottsmöten. Alternativt stadsdelsnämnderna. Stadsdelarna skulle när ungdomsfullmäktigevalet sker kunna arbeta med barn och ungdomars inflytandefrågor generellt. Kanske kan anordna temadagar för dialog om demokrati och inflytande för att lyfta upp intresset? Utveckla en närhet mellan valda ungdomsfullmäktigerepresentanter och stadsdelarna. Är det möjligt för ungdomsfullmäktiges representanter att komma ut till skolor? Sträva efter att undvika att se ungdomsfullmäktige som en fritidsaktivitet som exempelvis en fritidsassistent kan sköta på del av tid. Ett år går fort. Är det möjligt att förändra mandatperioden så att man arbetar med tvåårsperioder? Förtydliga samordnarnas roller. Arbeta aktivt för att höja valdeltagandet tillsammans med stadsdelar och skolor. 14

55 En hel del fungerar bra! Samtidigt som sådant nämns som kan utvecklas är det på plats att komma ihåg att en hel del också ser ut att fungera väl. Exempel på vad som fungerar bra är exempelvis detaljer i det löpande valarbetet, såsom att det finns en valprocess där ungdomar röstar genom egenproducerad valapplikation, engagerade samordnare o.s.v Ungdomsråden och ungdomsfullmäktige I budget för 2014 omnämns ungas möjligheter att påverka sin egen vardag och kommunicera med beslutsfattare. Som ett av de prioriterade målen uttalas att: Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att påverka 10. Det uttrycks vidare att ungdomsråden ska ses som ett viktigt forum för ungas inflytande och att deltagandet där ska vara kravlöst. Stadsdelarna har i uppgift att organisera de lokala ungdomsråden och har kommit olika långt i arbetet. Detta innebär att det, utöver ungdomsfullmäktige, finns tio stadsdelslokala forum för ungdomars inflytande. Dessa ungdomsråd blir en viktig arena vad gäller det stadsdelslokala perspektivet. Arbetet med ungdomsråden bedöms fortfarande vara i sin linda, men arbetet pågår med full kraft. Ett särskilt nätverk, Göteborgs Ungdomsnätverk (GUN) håller på att växa fram. 11 Ungdomsråden kommer att se olika ut och ha olika former och att detta får till följd att samarbetet kommer att se olika ut över staden. Bedömning Det är angeläget att etablera ett gott samarbetsklimat mellan ungdomsråden och ungdomsfullmäktige. Från stadsdelarnas horisont handlar det om att få igång och vidareutveckla arbetet med ungdomsråden tillsammans med ungdomar. Eftersom ungdomsråden generellt kommer att inrättas efter ungdomarnas stadsdelslokala behov görs en bedömning att det kommer att variera sett över staden i fråga om innehåll, aktiviteter och hur man bygger sina ungdomsråd. Dock finns ett stort värde att det byggs upp en ordentlig kommunikation mellan ungdomsråden och ungdomsfullmäktige. ungdomsfullmäktige representanter bör ha möjlighet att medverka på ungdomsrådens möten. Frågan om ungdomsrådens organiserande och vem som kan vara med ägs av stadsdelarna. Förslag: Är det möjligt att utveckla en samverkan mellan forumen? Kan ungdomsfullmäktige få näring av ungdomsrådens arbete ute i stadsdelarna och vice versa? Ett sätt att organisera arbetet skulle kunna vara att ge ungdomsråden en ordentlig ingång till ungdomsfullmäktige via en skrivning i exempelvis arbetsordningen. Väljer man en sådan skrivning behöver det vara tydligt uttryckt att det handlar om en valfri möjlighet för ungdomsråden. Som ungdomsråden själva bestämmer över. Tanken är att ungdomsråden i staden har eget mandat att välja utifrån de behov som finns. Ett system med adjungerade ledamöter från ungdomsfullmäktige till ungdomsråden kan medföra att de båda forumen närmar sig varandra. En framgångsfaktor kan vara att lära sig av hur andra överstaden övergripande nätverk (10- grupper) arbetar? 10 Budget för Göteborgs stad 2014, s Kontinuerliga avstämningsmöten och nätverksmöten sker i staden med jämna mellanrum. Ett av syftena är att se till att stadsdelarna kommer igång och sträva efter att Ungdomsråden inte spretar alltför mycket. 15

56 4.1.5 Stöd till politiska referensgruppen Ungdomsfullmäktiges politiska referensgrupp För att underlätta kontakterna mellan ungdomsfullmäktige och det politiska systemet utser Kommunstyrelsen varje mandatperiod en politisk referensgrupp med uppgift att stödja ungdomsfullmäktige och dess verksamhet. Gruppen består av en ledamot från vardera av de sex partierna. I syfte att underlätta täta och smidiga kontakter mellan ungdomsfullmäktiges ledamöter/ersättare och det politiska systemet, föreslås att kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja och följa ungdomsfullmäktiges arbete. Tanken från starten har varit att den politiska referensgruppen och ungdomsfullmäktiges kansli tillsammans skulle svara för att de olika frågor som väcks av ungdomsfullmäktige omhändertas och slussas vidare på lämpligt sätt. Närvaron i referensgruppen ser ut som följer: /2 21/3 24/4 26/5 12/9 14/11 26/1 23/3 11/5 14/9 16/11 2/1 24/3 17/5 25/8 15/11 9/2 16/3 18/5 7/9 16/11 10/9 12/11 (S) 18 (MP) 8 (V) 12 (M) 10 (FP) 13 (KD) 10 Antal Ungdom Medel politiker ,4 3 Medel ungdomar 6,7 9 7,6 6,4 4,5 Trots frånvaron av vissa siffror från ett par möten är det möjligt att göra ett antagande om hur det ser ut sett över åren. Det kan då kort konstateras att närvaron på referensgruppens sammanträden, i stort, sett ungefär likadan ut mellan åren Vissa förtroendevalda är med mer än andra. I intervjuer har det framkommit att upplevelsen är att intresset och deltagandet vad gäller den politiska referensgruppen minskat, men detta stämmer alltså inte med verkligheten. Bedömning Det har under åren förts en diskussion om former och hur mötena ska gå till och att det på sina ställen finns olika bilder av vad politiken förväntas göra. Ett av syftena med ungdomsfullmäktige är enligt ursprungsskrivelsen att ge barn och ungdomar i Göteborg ett ökat inflytande. Kommunstyrelsen har, bland annat för detta ändamål, utsett en politisk referensgrupp att fungera som länken mellan ungdomsforumet och politikerna. I intervjuer framkommer att det är otydligt vad som förväntas av politikernas medverkan i den politiska referensgruppen. Enligt arbetsordningen handlar deras medverkan om att följa det arbete som sker. Detta betyder i praktiken att referensgruppen träffar representanter för ungdomsfullmäktige under mötena och att man där förväntas vägleda, guida och på ett informellt sätt styra frågor rätt i Göteborgs stads organisation. Att följa 12 En reservation bör göras för att vissa anteckningar från de redovisade åren saknas. 16

57 arbetet blir i praktiken ofta ett passivt uppdrag. Det är inte oviktigt att följa arbetet, men kanske kan skrivningen justeras så att det tydligare framkommer vad referensgruppen förväntas göra eftersom det är angeläget att den formella länken fungerar i praktiken. Noteras kan att mötena då den politiska referensgruppen träffar styrgruppen till sin natur innebär att mycket av informationen redan är färdigställd och därför läses upp av styrgruppens representanter. En tänkbar följd av detta är att den politiska referensgruppen blir ytterligare passiv. Ungdomsfullmäktiges representanter behöver ges möjlighet till dialog med valda politiker. Kontinuerlig återkoppling behöver ske om hur frågor de valt att driva tas om hand. Det tycks finnas ett behov att den politiska referensgruppen tar en mer aktiv del i ungdomsfullmäktige. Det är i enlighet med detta viktigt att politikerna tar forumet på allvar. Något som också poängteras i det ursprungliga tjänsteutlåtandet. Det är av [ ] grundläggande vikt att ungdomsfullmäktiges initiativ tas på stort allvar och ges ett välvilligt bemötande. Om den politiska referensgruppen är aktiv kan detta bidra till att ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättare känner att de har ett reellt inflytande och att därmed deltagandet i högre grad skall upplevas som meningsfullt. Det uppges att politiken inte är med tillräckligt mycket i den politiska referensgruppen. En rimlig förklaring är att det inte händer tillräckligt mycket i gruppen. Att frågorna som diskuteras inte kan tas omhand av politikerna. Kanske har en maktförskjutning skett mot styrgruppen på referensgruppens bekostnad? Förslag: Representanter från den politiska referensgruppen medverkar på stormöten i syfte att nå ökad förståelse. Kanske kan ges någon form av yttranderätt? Politiska referensgruppen kallar in ersättare vid förhinder att delta på mötena. För att få fart på interaktionen mellan det politiska systemet och ungdomsfullmäktige borde man hitta en väg att frågeställningar från politiska nämnder som Kommunstyrelsen kan bollas till politisk referensgrupp för vidare diskussion på mötena med ungdomar. I avsnitt nedan föreslås att arbetsordningen ska ändras så att forumet blir en frivillig remissinstans vad gäller frågor som handlar om barn och unga. Om detta sker kommer den politiska styrgruppen få en aktiv roll när den är med och diskuterar remissvaren Remissinstans alternativt digital panel Av intervjuer framkommer att staden fortlöpande har behov av att ungdomsfullmäktige har kapacitet att ta på sig rollen som remissinstans. En snabb kontroll av hur andra kommuner med ungdomsfullmäktige gjort visar att ungdomsfullmäktige många gånger ges mandat att vara remissinstans. 13 I en undersökning som Ungdomsstyrelsen genomförde framhölls att nästan en tredjedel av alla ungdomsforum var officiell remissinstans. I den arbetsordning som gäller idag har ungdomsfullmäktige följande uppdrag: ungdomsfullmäktige ska ta aktivt 13 I kommunerna Ale, Alingsås, Arboga, Bjuv, Falkenberg, Köping, Nynäshamn, Olofström, Skurup och Ystad har ungdomsfullmäktige möjlighet att agera remissinstans. 14 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:4, Lika olika som lika, s

58 del av generella frågor som berör barn och ungdomar och kan väcka frågor själva i generella frågor som berör barn och ungdomar. Bedömning Det finns ingen skrivning i gällande arbetsordning som reglerar organisationens/politikens behov av att bolla frågeställningar med forumet. I intervjuer har det sagts att ungdomsfullmäktige självklart kan vara remissinstans ändå utan att det behöver framgå av en särskild skrivning. Avsaknaden av en skrivning bedöms dock kunna få till följd att det bara är ett litet antal personer som känner till att ungdomsfullmäktige har möjlighet att agera remissinstans. Arbetsordningen borde justeras så att det tydligare framgår att ungdomsfullmäktige kan/bör fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Genom att åstadkomma detta ges de unga möjlighet att få komma till tals redan i beredningsfaser därmed kunna komma med synpunkter som är viktiga ur deras perspektiv. För staden blir det genom en sådan skrivning tydligt att man kan vända sig till ungdomarna för att bolla frågor. Att ha möjlighet att vara remissinstans betyder inte att ungdomsforumet ovillkorligen alltid ska svara på remisser, men att de har möjlighet till detsamma. Ett annat sätt att åstadkomma en behövlig kontinuerlig dialog/kommunikation där det löpande går att bolla frågeställningar med forumet är att utveckla exempelvis ett digitalt barometerverktyg för olika avstämningar. En digital medborgarpanel för unga skulle kunna utvecklas. Förslag: Arbetsordningen bör justeras så att det tydligt framgår att ungdomsfullmäktige kan/bör fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Om ungdomsfullmäktige ska få en mer tydlig remissinstansroll behöver detta förslag sannolikt bearbetas politiskt gentemot kommunfullmäktige Stöd till övriga staden - Jubileumsplanen Som en röd tråd i intervjuerna framkommer en önskan om att det vore av godo om kontakten mellan ungdomsfullmäktige och övriga ungdomar i staden ökar. Jubileumsplanen Kommunfullmäktige har beslutat att vidareutveckla ett antal idéer som ingår i den så kallade Jubileumsplanen som arbetats fram för att utveckla staden inför Göteborgs 400-årsfirande Några av de framtagna idéerna fokuserar på medborgerliga inflytandefrågor. Syftet med ett av de framhållna projekten (Rum för Ungt Inflytande (RUI)) är att skapa en särskild arena för ungt inflytande. Inom ramen för en förstudie undersöks just nu en lämplig struktur för ambitionerna och idéerna. Bedömning ungdomsfullmäktige och dess kansli bedöms behöva samarbeta med projektgruppen för Rum för Ungt Inflytande (RUI). Syftet med delaktighetsprojektet stämmer i stora delar överrens med det syfte som ungdomsfullmäktige har. Grunden för att samarbete mellan organisationerna bör ske handlar om att staden måste anstränga sig i syfte att undvika att bygga upp parallella system som verkar för samma ändamål. 18

59 4.1.8 Ungdomsfullmäktiges utskott Ungdomsfullmäktiges inre arbete består av ett antal utskott 15 som arbetar med frågor som ungdomarna själva tycker är viktiga. Utskotten stöttas av särskilda faddrar 16. Bedömning Det stora antalet utskott bedöms leda till att organisationen, exempelvis politisk referensgrupp, får svårt att veta vart frågor hör hemma och vart mandatet egentligen finns. Något som uttalas i intervjuerna. Ett stort antal utskott kräver sin inre logik och administration. Samtidigt borde val av organisering innebära att ungdomsfullmäktiges styrgrupp och utskott tar åt sig av maktkakan på stormötets bekostnad. Av intervjuer med kansliet framhålls att detta inte är något egentligt problem. Frågan berör det inre arbetet, vilket ungdomsfullmäktige själva har mandat att bestämma över, men bedömningen är att det kanske går att förändra utskotten i någon riktning så att det inte blir onödigt krångligt för organisationen att förstå sig på ungdomsfullmäktiges inre logik Organisering En opolitisk aktör i en strukturellt politisk verklighet Strävan med ungdomsfullmäktige har, ända sedan starten, varit att verksamheten ska präglas av ungdomarnas aktiva medverkan och reella inflytande. Så långt som möjligt har ambitionen varit att verksamheten ska styras av ungdomarnas önskemål. För att möjliggöra ett levande och roligt ungdomsfullmäktige uttrycks det i grunddokumentsskrivningar att ungdomarna så långt som möjligt själva ges möjlighet att utforma ungdomsfullmäktiges verksamhet och dess arbetsformer. Grundtanken för att hålla forumet levande har en varit en uppfattning om att de unga själva ska påverka och stå för innehållet. 17 Bedömning Hänsyn behöver tas till att ungdomsfullmäktige är en (opolitisk) aktör som verkar i en (politisk) kontext med relativt stora mått av organisatorisk uppbyggnad och struktur. Mot detta perspektiv bör ställas att ungdomarna inte i allt för hög grad tröttas ut med vuxnas organisationsbehov och aktuella frågeställningar. Det behöver nödvändigtvis inte finnas en motsättning mellan det som betraktas som vuxnas och ungas frågor eller strävanden, men om allt för mycket energi läggs på utifrånkommande frågor så kan detta självklart få till följd att takten i de egna sakfrågorna mattas av. Det finns behov att ta särskild hänsyn till detta. Det finns samtidigt ett tydligt behov att modellera om det organisatoriska så att man tar hänsyn till såväl ungdomarnas som organisationens behov. Detta borde vara möjligt. För att det ska finnas något att vinna för alla inblandade parter är det viktigt att säkerställa att organisationen tror på ett ungdomsfullmäktige samt att inblandade parter i ungdomsfullmäktige tror på det som föreslås. 15 Ett par av utskotten är: Humanitära utskottet, Jobb och fritidsutskottet, Kollektivtrafikutskottet, Kulturutskottet, Miljöutskottet, Skolutskottet, Teknik för utbildning, Trygghets och antimobbingsutskottet, UF inre, UF yttre och Ungt inflytande. 16 Det finns en koppling mellan utskotten och styrgruppen. Styrgruppens medlemmar är fadder till ett utskott och har i uppgift att stötta och hålla samman utskottet. 17 Tjänsteutlåtande, Dnr 0352/00,

60 I intervjuer har framkommit att det med dagens förutsättningar är svårt för juridiska avdelningen att, i alla avseenden, ge den stöttning som ungdomsfullmäktiges kansli efterfrågar. Kansliet har i intervjuer efterlyst att organisatoriskt finnas där deras frågor diskuteras mer aktivt. Kansliets behov har inte förutsättningar att bli mättat genom dagens organisatoriska tillhörighet. Med de förutsättningar som idag gäller kan ungdomsfullmäktiges kansli betraktas som isolerat. Ungdomsfullmäktige och dess kansli bedöms vara i behov av en organisatorisk anknytning i en miljö där demokratioch rättighetsfrågor är mer naturliga än vad som är fallet inom ramen för juridiska avdelningen. Under intervjuerna har det framförts önskemål om en placering som innebär att kansliet inte styrs av verksamhetens inriktning i övrigt, men som ger behövlig näring till verksamheten ändå. Juridiska avdelningens uppdrag är att stödja kommunstyrelsen vad gäller att leda, samordna och hålla uppsikt över stadens verksamhet samt ge juridiska råd och stöd till stadens förvaltningar, bolag m.m. Avdelningen ansvarar också för kommunstyrelsens diarium samt administration av borgerliga vigslar. Ungdomsfullmäktiges verksamhetsområde måste betraktas som fjärran detta kärnområde. Sammantaget behöver kansliet placeras på en mer passande plats. Ett par platser inom stadsledningskontorets organisation har övervägts inom ramen för utredningsarbetet. Dessa har varit: Utbildning - Barn och unga - folkhälsa (Stig Santa) Avdelningen har bland annat i uppdrag att stödja Kommunstyrelsen och förvaltningsledningar i ledning och styrning av kommunala verksamheter. Ansvarsområden rör ekonomi- verksamhets- och utvecklingsfrågor inom stadsdels- och utbildningssektorn och fokus är inriktat mot kunskap och pedagogik inom utbildningsområdet. Strategisk samordning (Jonas Kinnander) Avdelningen bidrar till ledning, samordning och uppföljning av stadens verksamheter. Avdelningen arbetar med att säkra de gemensamma processerna och arbetssätten såväl inom stadsledningskontoret som inom staden. Det kan handla om kvalitetssäkring, systematiska lednings-, samordnings- och uppföljningsformer samt att fungera som kommuncentralt strategiskt stöd. Utvecklingsavdelningen (Klas Forsberg) Avdelningen har bland annat i uppgift att stödja kommunstyrelsen och samordna stadens verksamhet vad gäller jämställdhet, mänskliga rättigheter, mångfald och nationella minoriteter. Ett särskilt fokus ligger på att hantera frågor om medborgerligt inflytande och stadens gemensamma demokratifrågor. Under avdelningen finns samhällsanalys och statistik. Ett ytterligare övervägt alternativ är att placera ungdomsfullmäktiges kansli på annan plats än under Stadsledningskontorets försorg, exempelvis inom Frilagrets (Rum för Ung Kultur) ramar. Frilagret är ett kulturhus för unga som har som grundidé att ungas medbestämmande ska genomsyra all verksamhet. Ett problem som uppstår vid ett eventuellt nytt uppdrag är att skilja ungdomsfullmäktiges verksamhet från det som typsikt sett är ungdomsinflytande vad gäller kulturfrågor för ungdomar. Det skulle, i sådana fall, för organisationen utanför behöva uttryckas tydligt att ungdomsfullmäktige handlar om inflytandefrågor för ungdomar och att forumet egentligen endast organisatoriskt/fysiskt är förlagt till samma yta som Frilagret. 18 Dock är det så att 18 Detta är något som sannolikt kommer att diskuteras inom projektet Rum för Ungt Inflytande, avsnitt

61 frilagret har sin roll och har fått sitt uppdrag utifrån en politisk bedömning där fokus ligger på ungdomskultur och att ungdomar ska kunna styra sin fritid/kultur. En bedömning görs att Frilagret i dagsläget behöver arbeta vidare med det uppdrag som man fått och att ungdomsfullmäktige bör placeras någon annanstans. Forumet bedöms ha en stark koppling till stadsledningskontoret och kommunstyrelsen. Stadsledningskontoret bör även fortsättningsvis ansvara för verksamheten. Förslag: Ungdomsfullmäktige bör organisatoriskt placeras på stadsledningskontoret under specialiststaben, utvecklingsavdelningen, där rättighets- och demokratifrågor är mer naturliga än vad som är fallet på juridiska avdelningen. Det bedöms finnas synergieffekter med en sådan placering. Avdelningen arbetar tvärsektoriellt, på ett annat sätt än vad juridiska avdelningen gör, och har ansvarsområden som bedöms kunna matcha ungdomsfullmäktiges och kansliets behov bättre. 19 Ansvaret för de sammanträdestekniska bitarna (d.v.s. det som juridiska gör idag; protokollsskrivning, teknisk hantering på mötet samt eventuellt behov av mötesteknisk kunskap) föreslås ligga kvar på juridiska avdelningen. Vad gäller geografisk placering föreslås att kansliet finns kvar på central plats i centrala staden dit det är enkelt att ta sig. En plats där unga rör sig naturligt. I första hand samma plats som idag. Om kansliet ska flyttas är det viktigt att ta hänsyn till tillgänglighetsfaktorerna. Stormötena bör fortsättningsvis även ske i kommunfullmäktiges sessionssal Sammanträdesmässiga bitar Tidsåtgång för formalia Vad gäller tidsåtgång för stöd gentemot ungdomsfullmäktige menar juridiska avdelningens sekretariats sekreterare att det tar sammanträdestiden plus två timmar att klara av ungdomsfullmäktiges formalia. Förändrade arbetsformer ett problem? Ungdomsfullmäktige har under åren förändrat sina arbetsformer allteftersom olika behov dykt upp. Exempelvis kan forumet numera, för att komma åt problemet med låg närvaro, ringa upp personer för att bli beslutsföra. Antalet stormöten per år Antalet sammanträden (stormöten) per år är fem. Under intervjuer har antalet möten per år problematiserats. Bedömning Det är kreativt att ungdomsfullmäktige funnit sätt att bli beslutsföra, men samtidigt innebär utökade möjligheter till telefonröstning att ledamöters och ersättares närvaro inte blir avgörande eller nödvändig. Något som i förlängningen kan få till följd ett lägre närvaroantal på stormötena. Som tidigare diskuterats i rapporten kan ändringar av arbetsformerna leda till att det till slut blir oklart om vad som gäller. Vad gäller antal möten bedöms det vara tid att fundera över antalet möten per år. 19 Exempel på en sådan avdelning är samhällsanalys och statistik. 21

62 Behov av stoppknapp på mötena Ett annat upplevt bekymmer är att det inte funnits någon sätt att stoppa stormötena. Det har nämnts att det vore positivt med en pausknapp eller pausperson på stormötena. Någon som kan gå in och tillfälligt stanna upp mötet för att klargöra vissa saker. Det är dock inte givet att vuxenvärldens definition på vad som kännetecknar ett bra möte delas av ungdomarna i ungdomsfullmäktige. Bedömning Denna fråga berör det inre arbetet och bör därför noggrant diskuteras tillsammans med ungdomarna. Förlag: Av intervjuerna framkommer att det under åren diskuterats mångt och mycket kring ungdomsfullmäktiges mötesformer. Som tidigare nämnts är formerna för stormötena en fråga som ungdomarna själva borde kunna ha diskutera. Kanske är det ändå nödvändigt att göra detta tillsammans med organisationen? Kanske kan en fråga om detta finnas med föreslagen enkäten/utvärderingsblanketten? Är det nödvändigt att förändra mötesformen? Är det möjligt att förkorta mötestiden? Finns det något sätt att få med fler vuxna på mötet? Antalet möten per år. Vad skulle hända om det var fyra möten istället för fem? Budget - finansiering Budgeten för ungdomsfullmäktige har sedan starten varit totalt kronor. Inom dessa medel finns en budgetpost på kronor avsedd att täcka sådana initiativ som ungdomsfullmäktige beslutar om. Tanken är att ungdomsfullmäktige själva ska kunna initiera förslag och idéer och att det ska vara möjligt att finansiera dessa inom ramen för budgeten. Formellt är det kommunstyrelsen som godkänner kostnader överstigande kronor. För belopp understigande kronor finns en delegation hos ansvarig tjänsteman. Sett över åren ser initiativpottens åtgång ut enligt följande: Intitiativpott Förbrukade medel Obrukade medel De medel som ungdomsfullmäktige har att förbruka har inte under något år förbrukats helt. ungdomsfullmäktige kan inte göra överskott och sedan föra över pengar till nästa år. De medel som inte förbrukas återgår igen. Inom ramen för ungdomsfullmäktiges budget innefattas kostnader för ungdomsfullmäktiges stormöten, konferensservice, fika, löner till personal på ungdomsfullmäktiges kansli, tjänstgörande vaktmästare och vakter under stormötena m.m. Utöver en besparingsåtgärd där budgeten uppges ha reducerats med kronor har budgeten konstant varit på sedan tjänsteskrivelsen skrevs Vad gäller kostnader för sekretariatets medverkan (protokollsskrivning, tekniskt kunnande under stormötena, sammanställning av ljudfiler) finns dessa inte uppräknade inom ramen för ungdomsfullmäktiges budget. 22

63 I intervjuer har det framkommit att den praktiska planeringsprocessen ibland går fortare än att det är möjligt att vänta till stormötena innan man kan fatta beslut om hur initiativmedlen ska fördelas. Som exempel nämns att representanter för ungdomsfullmäktige emellanåt behöver resa för att medverka i olika sammanhang. Bedömning Ungdomsfullmäktiges budget har sedan starten varit på kronor. En del av budgeten går till ungdomarnas initiativ. I snart tio års tid har en bedömning gjorts om att resurserna är tillräckliga för att klara av uppdraget. Det kan vara tid att fundera över möjligheterna att justera ungdomsfullmäktige budget till dagens förutsättningar. En förstärkning av kansliet uppskattas betyda en kostnadsökning på cirka kronor. Vad gäller användning av initiativmedel för exempelvis resor och konferenser bör det vara okej att kansliet bedömer att det finns ett behov. En praktisk lösning måste till. I den händelse att initiativmedlen ska finansiera resor är tågordningen via initiativmedel allt för långsam. Det är problematiskt att vänta en och en halv månad på ett besked vad gäller en resa. Ett alternativ är att se till att det finns en särskild pott avsatt för just resor. Förslag: Ett förtydligande behöver göras vad gäller verkställigheten av beslut understigande kronor. Vem är ansvarig tjänsteman för dessa beslut? I framtiden bör detta ansvar ligga på ansvarig tjänsteman på ungdomsfullmäktiges kansli. Hur ser förutsättningarna ut för att lyckas med det uppdrag som ankommer kansliet? Möjlighen behöver budgeten för ungdomsfullmäktige justeras till dagens förutsättningar. Försök skapa en praktisk lösning så att kansliet har befogenhet att bedöma att medel till en nödvändig resa kan finansieras inom ramen för initiativpotten Rättslig status Vilken rättslig status har ledamöter och ersättare som verkar inom ramen för ungdomsfullmäktige? Hur hanteras situationer när ungdomarna inte är varsamma med varandra eller uppvisar brist på respekt? Vilka befogenheter har kommunen att stänga av ungdomar som har blivit valda av ungdomar i sina stadsdelar? Kan ungdomsfullmäktige beskrivas som en del i elevers utbildning inom ramen för skolan? Bedömning Ungdomarna är i stor utsträckning hänvisade till vuxnas personliga goda vilja, insikt och kompetens. Det kan samtidigt konstateras att det, när det handlar om ordinarie kommunfullmäktigesammanhang, krävs två år på straffskalan för att åtgärda eventuellt uppkomna brister 20. I fullmäktigesammanhang/partisammanhang finns också en utvecklad partiapparat som många gånger kan tjäna som filter och stävja viss form av kränkande behandling. En sådan funktion saknar forumet ungdomsfullmäktige. Möjligtvis kan kansliet liknas vid den roll som partiernas kanslier har och då skulle 20 Enligt kommunallagen 4 kap. 10 p2 får Kommunfullmäktige återkalla uppdrag för en förtroendevald om den genom en dom som har vunnit laga kraft dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i två år eller mer. 23

64 denna uppgift falla på kansliet. Fortfarande handlar det dock om att ungdomarna blir hänvisade till vuxnas personliga goda vilja, insikt och kompetens. Vilka befogenheter som finns är något som behöver klarläggas vidare. Kanske är det möjligt att arbeta in något om detta i ett nytt förslag till arbetsordning för ungdomsfullmäktige? Ungdomsfullmäktiges ledamöter och ersättares rättsliga status måste bedömas som svag. Det finns få möjligheter för en ledamot eller ersättare att överklaga om hen t.ex. inte får utöva inflytande och inte skyddas från kränkande behandling. Förslag: I den nya arbetsordningen för ungdomsfullmäktige bör det framgå skrivningar liknande att alla ska mötas med respekt. Är det möjligt att arbeta fram en överenskommelse som exempelvis föräldrar skriver på (för de som är under 18 år)? Detta bedöms vara frågor som juridiska avdelningen kan fundera över Behov av utvärdering/uppföljning Inom ramen för ungdomsfullmäktige har det sedan starten gjorts en verksamhetsberättelse varje år som beskrivit året. Detta görs årligen i en rapport som ställs till kommunstyrelsen. Verksamhetsberättelsen kan beskrivas som en sammanställning som tar upp erfarenheter från det senaste året och som belyser vilka ärenden som ungdomsfullmäktige arbetat med. I verksamhetsberättelsen är det också möjligt att läsa hur det senaste valet gick till. Bedömning Det är positivt att det görs en verksamhetsberättelse varje år, men på det sätt som verksamhetsberättelserna är skrivna på idag blir det inte möjligt att jämföra ungdomsfullmäktiges år med varandra och det blir därför svårt att egentligen veta vad ungdomar och politiker tycker om det gångna årets insatser inom forumet. För att veta hur man ligger till och vad ungdomarna tycker om sitt år i fullmäktige borde ungdomsfullmäktige genomföra en undersökning/utvärdering av arbetet inom ungdomsfullmäktige varje år. Det handlar om att följa upp i syfte att förbättra forumet. Det bedöms i realiteten ske begränsat med kommunikation mellan politiken (exempelvis Kommunstyrelsen) och ungdomsfullmäktige. Utöver behovet att genomföra en utvärdering skulle det vara positivt att undersöka möjligheterna till en årlig avstämning med Kommunstyrelsen. En informationspunkt som gör att ungdomsfullmäktige finns i medvetandet på ett annat sätt än vad som är fallet idag. Förslag: Utveckla arbetet med att utvärdera ungdomsfullmäktige 22. Utvärderingen ska besvaras av inblandade parter såsom ungdomsfullmäktige (och politiker). 21 I syfte att minska administrationens börda borde PUL-blanketten, som ändå fylls i vid ungdomsfullmäktiges start, kompletteras med nytt innehåll utifrån gemensamma värderingar. 22 Utvärderingen kan fokusera på upplevelsen, förutsättningar för arbete och samarbete inom forumet. Frågor skulle bestå av frågeställningar liknande om man upplever att man introducerats tillräcklig, kontakten med de förtroendevalda, vilka uppgifter eller områden som ungdomsfullmäktige har lyckats med, vilka frågor som man tycker att ungdomsfullmäktige misslyckats med under den gångna mandatperioden, det inre arbetet, sådant som forumets representanter tycker återstår att lösa (som man inte hunnit klart med under verksamhetsåret), samt vilka frågor som man tycker att ungdomsfullmäktige ska lägga särskild vikt vid nästa år. Det är möjligt att ställa frågor om de lärdomar som man fått med sig under året, tycker man att man har möjlighet att påverka etc. 24

65 5. Beskrivning av studentforums kansli 5.1 Studentforum Vad gäller Studentforum har kansliet i uppgift att svara för stödinsatser samt att agera som nav och motor för arbetet. Studentforums kansli ansvarar för genomförandet av studentforum och arbetet i beredningsgruppen. I kansliets uppgifter ingår att sköta kommunens webbsida, omvärldsbevakning och uppföljning av studentforumsarbetet (statistik, enkäter för kvalitetskontroll). Vad gäller bemanningen av sekretariatet består den av en deltidsinsats (0,5 personal). Rent praktiskt innebär detta att kansliet har hand om frågor som: Stöd till studenter Innebär att svara för introduktion och kontakt. Svara för omvärldsbevakning så att studentforum diskuterar och fångar upp angelägna ämnen. Stöd till politiker Innebär att sköta kontakten med politiker och ta ansvar för introduktion. Kansliet har i uppdrag att stötta forumet med omvärldsbevakning. Studentforums sammanträden Svara för kallelser, förslag till dagordning samt minnesanteckningar från olika möten. Svara för att informationen blir tillgänglig på webben. Stöd till beredningsgruppen Kansliet har i uppgift att stödja beredningsgruppen. Värt att notera är att kansliet i fråga om studentforum (till skillnad mot kansliets uppgifter i ungdomsfullmäktige) har i uppgift att också svara för kallelse- och protokollsdelen för detta forum. Bedömning Studentforums kansli behöver ha en mycket mer aktiv roll som motor och spindel i nätet än var som varit fallet hittills. Forumet har en potentiell stor resurs vilande i kansliet. I intervjuer uppges att kansliet inte klarar av att leverera det som egentligen fordras. Som exempel nämns omvärldsbevakning och planering. Följden av detta är att arbetet inom studentforum och beredningsgruppen förlorar kraft. Kansliet kan inte vara den aktiva part som man fått i uppdrag att vara. Förslag: En samlad bedömning är att studentforums kansli behöver förstärkas med en personal (samma person som föreslås inom ramen för ungdomsfullmäktige i avsnitt 4.1.1) gärna med kompetens inom området demokrati/organisation/politik. Att arbeta med mötesplanering kräver en stor mängd före- under och efterarbete och det skulle sannolikt finnas ett värde i att förstärka/komplettera tillgänglig kompetens så att det blir möjligt att dela på arbetsuppgifterna på ett bättre sätt än som är fallet idag. Genom förstärkningen skapas förutsättningar att vara en aktiv part i staden. 25

66 5.1.1 Det inre arbetet inom studentforum Det inre arbetet uttrycks variera en hel del över året men det praktiska arbetet handlar om att kansliet handskas med protokoll, handlingar, koordinerar beredningsgruppen och liknande. Utöver detta är planeringsledaren med på möten för studentforums räkning. Det rapporteras finnas ett stort behov av att omvärldsbevaka frågor för studentforum. Av bakgrundsdokument till inrättandet av studentforum framgår att forumet förväntas ha minst fyra möten per år (har under åren ändrats från ett-två till fyra). Strukturen bygger på två organ för direkt dialog 23 ; studentforum och studentforums beredningsgrupp. Inom studentforum möter studentkårerna kommunstyrelsens företrädare kring strategiska frågor. Det är studentforums beredningsgrupp som förbereder studentforums möten samt är en mötesplats för fortlöpande informationsutbyte mellan studentorganisationerna och kommunstyrelsens företrädare kring mer vardagsnära frågor. Det ska också finnas en webbsida för information om studentforum. Bedömning Det är inte tydligt uttryckt vad studentforums kansli ska utföra och vilka förväntningar som kansliet har att klara av. Om det handlar om att fungera som en stödfunktion och det finns förväntningar på att kansliet ska klara av ett större mått av omvärldsbevakning och annat måste det till en skrivning om detta i styrdokumentet så att det blir klart vad som ska utföras. Utöver detta bedöms planeringsledaren agera i en ensam miljö. Kansliet upplever att man inte har resurser för att möta det behov som finns. Av intervjuerna framgår att det varit oordning i styrande dokument för studentforums verksamhet. Sammanträdesprotokoll från vissa protokollförda möten saknas. Sådana brister i dokumentation av möten, avsaknad av styrande dokument är faktorer som gör det inre arbetet i forumet komplicerat. På webbsidan är det inte möjligt att söka protokoll före Av intervjuerna framkommer också en önskan att kansliet skulle kunna arbeta mer aktivt. I linje med detta perspektiv torde det finnas en hel del utskickade remisser från olika håll som efterfrågar just studenters perspektiv. Här skulle studentforum kunna åstadkomma något. Detta är en utvecklingsfråga för kansliet. Vad gäller bemanning av studentforums kansli består den av en deltidsinsats. Som ovan konstaterats har planeringsledaren, utöver studentforum, i uppgift att handskas med ungdomsfullmäktiges mer praktiska göromål. Dessa arbetsuppgifter tar överhanden. Det bekräftas även i intervjuerna att ungdomsfullmäktige äter upp studentforum. Vid en självskattning görs bedömningen att arbetet med studentforum tar cirka 20 procent av tjänsten i anspråk men att detta varierar betydligt över tid. Förslag: En förstärkning på studentforums kansli skulle sannolikt ge bättre möjlighet att möta studentforums behov. 23 Se figur 2. Avsnitt

67 Närvaro på studentforum Genom intervjuerna framkommer att närvaron varit låg under åren. Därför undersöks detta i nedanstående tabell. Studentforums närvaro /11 7/11 12/9 30/1 7/11 11/5 10/3 9/2 11/10 23/9 5/5 10/2 11/11 22/9 13/5 18/2 19/11 17/9 14/5 20/2 Politiker Medeltal Studentkårsrepresentanter Medeltal Övriga Närvaron på studentforums möten har under åren varierat betydligt. Deltagarantalet från politikernas sida varierar från en person närvarande till åtta personer. Vad gäller studentrepresentanternas närvaro ligger denna på 5 till 10 personer per möte. Dock ser utvecklingen generellt över tid jämn ut. studentforums stormöten ligger stabilt över åren. Beredningsgruppens närvaro /9 5/9 8/6 25/4 12/1 14/9 8/6 13/4 8/9 9/6 21/4 27/1 28/10 9/9 3/6 29/4 5/11 3/9 28/5 23/4 30/1 Politiker Medeltal Studentkårsrepresentanter Medeltal Övriga Medeltal Vad gäller arbetet inom studentforums beredningsgrupp kan det konstateras att minst en av de två förtroendevalda som kommunstyrelsen utsett till forumet ofta är frånvarande. Bedömning Under ett par möten har det enligt protokollen inte funnits en enda förtroendevald närvarande. Beredningsgruppens uppgift är att bereda studentforums möten. Då behöver de förtroendevalda vara på plats. Det återstår således ett arbete innan studentforums beredningsgrupp blir en självklar arena för fortlöpande informationsutbyte mellan studentorganisationerna och kommunstyrelsens företrädare som det uttrycktes när forumet bildades. Frånsett frånvaron av förtroendevalda ser närvaron i stort över de senaste fem åren stabil ut. Förslag: Hur ser rapporteringen ut från studentforum till Kommunstyrelsen? Är det möjligt att utveckla denna? Görs det någon? Utveckla information till politiken om betydelsen att vara på plats Oklar status på styrdokument Inom ramen för studentforum arbetas det varje år fram en verksamhetsberättelse som ska fungera som ett övergripande och långsiktigt styrdokument för studentforum. År 2007 arbetades det dessutom fram en vision som har till innebörd att Göteborgs ska vara Sveriges bästa studentstad före, under och efter studierna. Innebörden av visionen är att forumet ska vara en mötesplats där man identifierar och diskuterar frågor som gäller Göteborg i 27

68 förhoppning om att detta ska föra med sig en ökad insikt och gemensam kunskap till gagn för respektive organisation som ingår i forumet. Bedömning Det är oklart vilken status den framtagna visionen har. Förslag: Om det ska finnas en vision för studentforum behöver denna få en status. Det behöver råda en samsyn om visionen mellan studenter, organisation och politiker Budget - Finansiering Studentforum har sedan starten erhållit kronor per år från Kommunstyrelsen. Inom ramen för medlen finns även en projektpott. Se nedan, avsnitt Studentforums projektpott Studentforum har under sina verksamma år haft en särskild projektpott som forumet efter det att man bedömt ansökningar delat ut. Projektpottens storlek har varierat mellan till kronor. För att få medel av studentforum har projekten enligt statuterna behövt: Främja kommunikation och samarbete mellan Göteborgs studenter och den kommunala verksamheten. Vara till nytta för Göteborgs kommun och högskolan/universitetet för ömsesidig kunskap och förståelse. Stärka Göteborg Stad som studentstad. Bedömning Det är oklart hur projektpotten uppstått och vem som egentligen kommunalrättsligt haft bemyndigande att besluta om de kommunala medlen. Av intervjuerna framkommer att diskussioner om projektpotten inte hör till de kärnfrågor som deltagarna i forumet tycker att man ska satsa vidare på. Det kan konstateras att det inte är klarlagt vad och till vilka syften som de kommunala medlen skulle fördelas och att studentforums projektpott följaktligen är vilande just nu. Förslag: Om forumet har i uppgift att vara en diskussionsplattform innebär detta att inga beslut kommer att fattas inom forumet. Då är det motsägelsefullt att det finns en budget/projektpott att söka pengar ur. Detta behöver det funderas över Organisering Var kansliet organisatoriskt ska placeras har under åren inte varit någon självklarhet. Frågan har egentligen aktualiserats ända sedan forumets start. År 2007 ändrades den organisatoriska hemvisten från Boplats AB till stadsledningskontoret. Under intervjuerna som gjordes då framkom önskemål om en neutral placering som innebar att kansliet inte styrdes av verksamhetens inriktning i övrigt Tjänsteutlåtande, , Dnr 0493/07 28

69 Bedömning Studentforums verksamhet är i första hand ett forum för kommunikation mellan kommunledning och studenters företrädare. För diskussionerna bedöms stadsledningskontoret vara den mest lämpliga organisatoriska hemvisten och därför bör kontoret fortsätta ansvara för studentforum. Det finns ett behov av att forumets kansli behöver fungera som ett nav mellan studentvärlden och kommunstyrelsen. Som ovan framgått av avsnitt är kansliets främsta uppgifter att sköta administrativa rutiner inför studentforum och beredningsgruppens möten samt att informera studentkårer om politiska beslut som kan beröra studenterna. En ytterligare del av uppdraget handlar om att omvärldsbevaka för forumets räkning. Finns det egentligen finns någon samordningsvinst med att organisatoriskt placera kansliet för studentforum och ungdomsfullmäktige tillsammans? Det bedöms vara små vinster som görs. Verksamheterna har alltför olika ändamål, innehåll och karaktär. Vad gäller studentforum handlar en hel del av uppgifterna om att skapa goda kontakter med studentorganisationerna medan ungdomsfullmäktige har ett mer uttalat demokratifokus. Studentforum bedöms vara betydligt mer självgående än ungdomsfullmäktige där mycket av tiden går åt till att stötta forumet på ett annat sätt. Studentforum skulle kunna liknas med det arbete som pensionärsrådet uträttar. I studentforumets fall innebär detta en regelbunden kontaktyta för diskussioner mellan kårer, lärosäten, näringsliv och politiker. Inom ramen för forumet identifieras och diskuteras frågor rör Göteborg som studentstad före, under och efter studierna. Detta för med sig en ökad insikt och gemensam kunskap för de medverkande deltagarna som sedan kan användas för vidare diskussioner och beslut i respektive organisationer. Det bedöms finnas ett behov av att knyta forumet närmre verksamheten än vad som är fallet med placeringen inom juridiska avdelningen. En placering inom stadsledningskontoret som övervägts är att forumet skulle kunna hanteras av: Utbildning - Barn och unga - folkhälsa (Stig Santa) Avdelningen på stadsledningskontoret stödjer kommunstyrelsen och förvaltningsledningar i ledning och styrning av kommunala verksamheter. Ansvarsområden rör ekonomi- verksamhets- och utvecklingsfrågor inom stadsdels- och utbildningssektorn och fokus är inriktat mot kunskap och pedagogik inom utbildningsområdet. Förslag: Studentforum borde organisatoriskt placeras på stadsledningskontoret under utbildning barn och unga - folkhälsa. 25 Avdelningen arbetar tvärsektoriellt, på ett annat sätt än vad juridiska avdelningen gör, och har ansvarsområden som bedöms kunna matcha studentforums och kansliets behov bra. 26 Det finns upprättade kontakter gentemot utbildning, en god ingång till center för skolutveckling samt folkhälsofrågan. Genom en organisatorisk placering på avdelningen skapas nya förutsättningar för forumet, exempelvis att arbeta strategiskt för att få människor intresserade av att studera. Genom en placering på avdelningen skulle en del av det fokus som kretsar kring bostadsfrågan sannolikt försvinna. 25 Ingen avstämning av förslaget har gjorts varför detta hänskjutes till Peter Lönn, vice stadsdirektör. 26 Exempel på en sådan avdelning är samhällsanalys och statistik. 29

70 5.1.6 Stöd till övriga staden - Jubileumsplanen Jubileumsplanen Kommunfullmäktige har beslutat att vidareutveckla några idéer som ingår i den så kallade Jubileumsplanen som arbetats fram för att utveckla staden inför 400-årsfirandet år Ett par av idéerna fokuserar på medborgerliga inflytandefrågor som också borde ha bäring på studentforum. Syftet med ett av projekten (Rum för Ungt Inflytande (RUI)) är att skapa en arena för ungt inflytande. Inom ramen för en särskild förstudie undersöks just nu en lämplig struktur för ambitionerna och idéerna. Bedömning Studentforum och dess kansli bedöms behöva samarbeta med projektgruppen för Rum för Ungt Inflytande (RUI). Syftet med delaktighetsprojektet stämmer i stora delar överrens med det syfte som forumet har Synliggör Studentforum I intervjuer uttalas att upplevelsen är att studentforum är tämligen okänt. Det kan konstateras att forumet nämns i bakgrundsrapporter till politiken i Stadsledningskontorets årliga skrivelser och att studentkårerna har i uppgift att informera om verksamheten. Bedömning Som det är idag är upplevelsen att studentforum förefaller vara bortglömt. Är det möjligt att rapportera till politiken på något annat sätt än tidigare? På vilket sätt hålls diskussionen om det som diskuterats igång? Det behövs ett synliggörande! Förslag: Kanske kan studentforum avlägga en rapport till Kommunstyrelsen så att det blir tydligt att forumet existerar? Oavsett vad som görs behöver en intern marknadsföring göras. Genom en resursförstärkning på kansliet alternativ en ny placering bedöms det bli lättare att arbeta med ett synliggörande av forumet Behov av utvärdering/uppföljning På samma sätt som varit fallet för ungdomsfullmäktiges verksamhet har studentforum sedan starten skrivit verksamhetsberättelse varje år. Verksamhetsberättelsen kan beskrivas som en sammanställning som lyft erfarenheter från det senaste året. Bedömning Det är positivt att det görs en verksamhetsberättelse varje år, men en bedömning görs att verksamhetsberättelsen är skriven så att det blir svårt att jämföra studentforums år över tid. Det bedöms vara svårt att genom verksamhetsberättelsen få kunskap om vad studenter och politiker tycker om det gångna årets insatser inom forumet. För att förbättra forumet finns det behov av en mer uttrycklig utvärdering/uppföljning. Förslag: Utveckla arbetet med att utvärdera studentforum Under avsnittet som handlar om ungdomsfullmäktige finns exempel på frågeställningar som skulle kunna ställas mot studentforum. 30

71 6. Avslutande diskussion 6.1 Sammanfattande ord som svar på uppdraget Det är viktigt att det anordnas regelbundna forum för dialog mellan beslutsfattare, ungdomsforum och ungdomar i staden. Ungdomsfullmäktige och studentforum är exempel på sådana forum. Det är betydelsefullt att staden anstränger sig för att skapa motivation och kunskap hos barn, ungdomar och studenter och ett bra sätt att göra detta är att målgrupperna är med och utövar demokrati i praktiken. Värt att notera är att samtidigt som staden erbjuder forum för ungt deltagande behöver tillträde också ges till andra formella beslutsrum. De undersökta forumen får alltså inte ses som den enda kanalen för barn, ungdomar och studenter att göra sina respektive röster hörda. Sammanfattningsvis kan sägas att ungdomsfullmäktiges representanter är ganska nöjda med mycket av det som sker inom ramen för forumet. Det praktiska arbetet har lärt dem en del om staden, samhället och om sig själva. Genom ungdomsfullmäktiges arbete säger ungdomarna att de lärt sig en del om hur den lokala demokratin fungerar. I intervjuerna sägs att det som har störst förbättringspotential handlar om de inre arbetsformerna inom forumet och samspelet med omvärlden. Här bedöms ungdomarna ha behov av stöttning från organisationen/vuxenvärlden. Vad gäller studentforums verksamhet kan det konstateras att representanterna för studentorganisationerna är rätt nöjda med forumet, men att man önskar utveckla momentet av interaktion med politikerna. Såväl ungdomsfullmäktige som studentforum kan sägas vara präglad av en ovisshet och allmän undran om huruvida politiken verkligen prioriterar deras respektive forum. Ifrån politiskt samt tjänstepersonshåll efterfrågas en tydlig struktur om vad forumen ska åstadkomma och vad man kan få ut av respektive forum. Politiskt bedöms det finnas en samsyn/vilja att utveckla forumen. En röd tråd går igenom i de flesta intervjuerna; det behöver finnas ett tydligt fastställt ramverk för hur forumen ska fungera. Utöver detta uttrycks det att det löpande finns behov av att bolla frågeställningar på något sätt. Det borde vara möjligt att göra detta gentemot forumen och därför behöver staden undersöka på vilket sätt det är möjligt. Hur kan man fånga in synpunkter från ungdomsfullmäktige, kanske bör forumet rentav vara en frivillig remissinstans? Ett annat sätt är att utveckla ett digitalt barometerverktyg som möjliggör kontinuerliga avstämningar gentemot representanterna i de båda forumen. Gemensamt för en stor del av intervjuerna är att det framkommer ett behov av att ungdomsfullmäktige behöver jobba mer utifrån ett stadsdelslokalt perspektiv. Det uttrycks på olika sätt; stadsdelarna måste vara med, förbättra kommunikationen med de valda ledamöterna, jobba med de lokala ungdomsråden, fånga in skolan, få upp frågan på stadsdelarnas dagordning etc. Här har stadsdelarna något att ta sig an. Stadsdelarna har givits ett ansvar i ungdomsfullmäktigefrågan och om samarbetet med stadens skolor utvecklades skulle en del vara vunnet. Sannolikt skulle valdeltagandet forumet ha potential att höjas då. Samtliga intervjuade uttrycker förväntningar av olika slag på att kansliet ska åstadkomma tjänster eller uppgifter. Ett massivt ansvar vilar på bedöms vila på kansliet som behöver vara 31

72 rustat för att klara en arsenal av skilda arbetsuppgifter såsom exempelvis omvärldsbevakning, stöttning, sammanträdesnärvaro, planering, coachning, peppning, kontaktvårdande verksamhet, vara länk, samordna kommunikation/information, omhänderta allt yngre ledamöter i ungdomsfullmäktige samt hålla nätverksmöten. Slutsatsen i rapporten är att på något sätt måste resursfrågan/den personella frågan bearbetas. Kansliet är i behov av personell förstärkning. Vidare bör kansliet för ungdomsfullmäktige flyttas från juridiska avdelningen till utvecklingsavdelningen under specialiststaben, förslagsvis utvecklingsavdelningen, där rättighets- och demokratifrågor är förekommer mer naturligt än vad som är fallet på juridiska avdelningen. Genom en sådan placering möjliggörs tvärsektoriella diskussioner på ett bättre sätt. Idag är studentforum och ungdomsfullmäktiges kansli placerat tillsammans under juridiska avdelningen. I rapporten framhålls att karaktären mellan forumen skiljer sig åt och att det skulle gå bra att skilja de båda uppdragen åt. Studentforums kansli föreslås i enlighet med detta organisatoriskt bli placerat inom ramen för stadsledningskontoret på avdelning Utbildning barn och unga folkhälsa. Genom en sådan placering skapas en mer näringsrik miljö, närmre verksamheten, som möjliggör fokus på andra frågor än exempelvis bostadsfrågan. Utöver detta ges samtidigt en bättre kapacitet att arbeta strategiskt med andra frågor som är aktuella för Göteborgs Stad, exempelvis hur staden får ungdomar intresserade av att studera eller hur man arbetar med folkhälsan gentemot studenter m.m. Inför Göteborg stads 400-årsfirande år 2021 har Kommunfullmäktige beslutat att utveckla några idéer som ingår i den så kallade Jubileumsplanen som arbetats fram för att utveckla staden. En av idéerna, Rum för Ungt Inflytande (RUI), fokuserar på medborgerliga inflytandefrågor för unga. Syftet med delaktighetsprojektet stämmer i stora delar överens med det syfte som ungdomsfullmäktige och studentforum har. Forumen och kansliet behöver därför samarbeta med projektgruppen. Budgeten för de båda forumen har varit oförändrad sedan starten. I snart tio års tid har en bedömning gjorts att resurserna är tillräckliga för att klara uppdragen. Det kan vara tid att fundera över detta och undersöka om budgeten är anpassad till de förutsättningar som gäller idag. En förstärkning av kansliet uppskattas betyda en kostnadsökning på cirka kronor. Praktiska lösningar måste till så att det praktiska arbetet vad gäller hantering av initiativmedel för exempelvis resor förenklas. Staden saknar ett system/metod för hur man hanterar återkoppling av det som händer inom de båda forumen. Forumen verkar, i någon mån, leva sin egen tillvaro utan någon riktig näring från omliggande miljö. Lösningen behöver nödvändigtvis inte vara att sätta ett nytt återkopplingssystem till världen eftersom vissa moment, såsom att återkoppa det som forumen gör i det dagliga arbetet, ingår i vanligt sunt förnuft. Dock finns det behov av att genomföra en utvärdering som går längre än de verksamhetsberättelser som respektive forum genererar varje år. Det bedöms även finnas ett visst behov av att staden funderar över hur de initiativ som genereras från forumen tas om hand. Vad händer när forumen presenterar en idé för exempelvis en fackförvaltning? Vilken beredskap finns det generellt i staden för att matcha forumens behov? 32

73 I intervjuer med politiker och tjänstemän framförs viss tveksamhet vad gäller sättet som arbetet bedrivs i ungdomsfullmäktige. Tveksamheten väcker i förlängningen en del funderingar om på vilket sätt staden kan/bör främja ett aktivt engagemang och att få ungdomar att ta sin chans att utöva sitt medborgerliga inflytande. Följande reflektion väcks; ungdomsfullmäktige kommer förmodligen aldrig att likna sin förlaga kommunfullmäktige och det är inte givet att det är den önskade målbilden. För att inte staden/organisationen ska bli frustrerad och besviken bör vi undvika att måla upp en utopisk drömbild om det perfekt fungerande ungdomsfullmäktige. Målbilden bör istället vara att hitta ett fungerande barn- och ungdomsinflytande som passar för staden. Där är ungdomarna de självklara proffsen på att hitta rätt vad gäller de arbetsformer som passar dem. Detta ska givetvis göras tillsammans med organisationen/vuxenvärlden. Det är lika viktigt att båda parter tror på systemet. Organisationen behöver sätta upp de ramar som ska gälla för interaktionen och de vuxnas uppgift blir att uppmuntra arbetet. Det är de vuxnas ansvar att bestämma sig för vilken sorts inflytande de unga ges och sedan tillsammans med de unga bestämma vägen dig. Staden har egentligen en helt makalös infrastruktur för ungt inflytande (exempelvis valapplikationen, det representativa valsystemet, representanter i stadsdelarna, ett system som fungerar, m.m.) för att det ska kunna lyckas. Det finns ett kansli som ungdomar och studenter generellt har en stor tillit till. Staden har kommit en bit på väg och har nu resten kvar. 33

74 7. Förslaget Under arbetet med utredningen har det blivit tydligt att det finns två tänkbara alternativ. I fråga om vilket alternativ man ska välja beror det till stor del på hur processen som är kopplad till att skapa ett rum för ungt inflytande går. Alternativ 2 är det som förordas. Alternativ 1 Såväl ungdomsfullmäktige som studentforum ligger kvar under juridiska avdelningen. En mindre justering görs av arbetsordningen för ungdomsfullmäktige (tydligare skrivningar om ungdomsfullmäktiges mandat, på vilket sätt det kan vara ett bollplank till politiken, etc.) och ett fortsättningsarbete vad gäller framtagande av styrdokument för studentforum tas vid. Ett arbete för att se hur de båda forumen kan arbeta tillsammans med Rum för ungt inflytande påbörjas. Alternativ 2 Alternativet innebär att ungdomsfullmäktige organisatoriskt kopplas till utvecklingsavdelningen. En personell förstärkning görs med en personal med demokratisk/politisk inriktning. Studentforums kansli blir organisatoriskt placerat på avdelningen Utbildning barn och unga folkhälsa. En större justering görs av arbetsordningen (tydligare skrivningar om ungdomsfullmäktiges mandat, på vilket sätt det kan vara ett bollplank till politiken och andra justeringar som återfinns i upprättad rapport) för ungdomsfullmäktige. En fundering behöver göras om ärendet behöver politiskt stöd av politiken och ett fortsättningsarbete tar vid vad gäller framtagande av styrdokument för studentforum. Ett arbete för att se hur forumen kan bli en naturlig del inom ramen för förstudien avseende Rum för ungt inflytande påbörjas. Stefan Lydén 34

75 7.1 Slutsatser i korthet (förslaget) Ungdomsfullmäktige Placera kanslidelen för ungdomsfullmäktige under utvecklingsavdelningen på stadsledningskontoret. Flytta huvudmannaskapet för kansliet till utvecklingsavdelningen. Behåll det stöd som juridiska avdelningens sekretariat i dagsläget ger vad gäller protokollsskrivning, mötesteknik och teknisk kompetens under stormötena. Förstärk kansliet med person med ytterligare personal kring områdena demokrati/politik/ organisation. Utred förutsättningarna att minska antalet ledamöter i ungdomsfullmäktige. Utred förutsättningarna att förlänga mandatperioden till två år. Kan detta göras valfritt? Skriv om arbetsordningen så att det klart framgår: - syftet med ungdomsfullmäktige - möjliggör adjungerade ledamöter till stadsdelarna - kopplingen mellan ungdomsfullmäktige och stadsdelarnas ungdomsråd. - att det är en frivillig yttrandeinstans/remissinstans i frågor som rör barn och unga. - på vilket sätt en ändring av arbetsordningen går till. - att kansliet kan besluta om initiativmedel alternativt se till att predestinera avsatta medel för resekostnader. Flytta på delegationen för belopp under kronor till kansliet. Fundera på om uppdraget behöver förnyas. Bedöm om behovet av förändringar är så omfattande att kommunfullmäktige behöver ta ett omtag en ny omarbetad arbetsordning ska tas i kommunfullmäktige. Se till att stadsdelarna varje år politiskt skickar en signal om att prioritera arbetet med ungdomsfullmäktige. Antingen genom utbildningsutskotten eller nämnderna. Utveckla arbetet gentemot stadsdelarna. Hur kan man arbeta mera aktivt med stadsdelarna på olika arenor och kanaler? Går det att lära sig något av tiogrupperna? Arbeta tillsammans med stadsdelarna för att höja valdeltagandet. Komplettera ungdomsfullmäktiges verksamhetsberättelse med en utvärdering av arbetet inom forumet varje år. Det ska vara mätbart. Geografiskt föreslås att kansliet finns kvar på samma centrala plats som idag. Om kansliet ska flyttas är det viktigt att ta hänsyn till tillgänglighetsfaktorer. Stormötena ska fortsättningsvis även ske i fullmäktiges sessionssal. Studentforum Placera kanslidelen för studentforum på avdelningen Utbildning barn och unga folkhälsa på stadsledningskontoret. Arbeta om de styrande dokumenten så studentforum uppdrag att vara en mötesplats för strategiska diskussioner blir tydlig. Förstärk kansliet med person med ytterligare kompetens kring områdena demokrati/politik/ organisation. Detta förbättrar kansliets möjligheter att handha omvärldsbevakning och stötta upp på ett bättre sätt. Hur påverkar borttagandet av potten av projektmedel studentforum? Arbeta med kommunikation gentemot politikerna för att korrigera frånvaron från politikernas sida Geografiskt föreslås att kansliet finns kvar på samma centrala plats som idag. Arrangera ett årligt uppstartsmöte för kontinuitetens skull. Komplettera verksamhetsberättelsen med en utvärdering av arbetet inom forumet varje år. Det ska vara mätbart. 35

76 Bilaga 3 Föreslagna ändringar har markerats i rött. ARBETSORDNING FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE I GÖTEBORG Arbetsordningen ska fastställas av ungdomsfullmäktige vid dess första möte. 1 Övergripande uppgifter För att öka möjligheterna för barn och ungdomar att påverka beslut som rör stadens utveckling har ett ungdomsfullmäktige inrättats. Genom samtal med kommunens nämnder, styrelser, bolag och förvaltningar kan Göteborgs Stad utifrån en positiv inställning tillsammans med ungdomsfullmäktige öka inflytandet för unga. Ungdomsfullmäktige; ska ta aktivt del av generella frågor som berör barn och ungdomar kan väcka frågor själva i generella frågor som berör barn och ungdomar Ungdomsfullmäktige är en av Göteborgs kommunfullmäktige beslutad organisation. Ungdomsfullmäktige organiseras direkt under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige och politiska representanter ska ha en mötesplats i form av dialogdagar. Dialogdagarna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktigeledamöternas önskemål och behov. Den politiska referensgruppens primära uppdrag är att formera en arbetsgrupp som i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereder dialogdagarna. Dessutom ska referensgruppen främja kommunikationen med kommunens nämnder, styrelser, bolag och förvaltningar. Ungdomsfullmäktiges sekretariat ansvarar för frågor som handlar om verkställighet, samordning och utveckling av verksamheten. 2 Ekonomi Kommunfullmäktige beslutar om ungdomsfullmäktiges budget varje år. Budgeten innehåller två delar: Dels en förvaltningskostnad för löner, resor, arvode, utbildning, information, valkostnader och övriga kostnader; Dels en budget för att ungdomsfullmäktige inom ram ska kunna förverkliga de idéer och förslag som ungdomsfullmäktige har beslutat. (Initiativmedel) Kommunstyrelsen ska godkänna ungdomsfullmäktiges ekonomiska förslag angående initiativmedel över 10,000 SEK. Ungdomsfullmäktiges presidie har rätt att i samråd med ungdomsfullmäktiges kansli, i brådskande ärenden, fatta beslut om belopp upp till kr ur initiativpotten. Besluten ska redovisas på kommande stormöte. Övriga beslut av ungdomsfullmäktige angående framställning till kommunstyrelsen eller berörd nämnd eller bolag skall behandlas av kommunstyrelsen eller den nämnd eller bolag som berörs av förslaget. 3 Ledamöter Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(21)

77 Ungdomsfullmäktige ska bestå av 81 ledamöter och 20 ersättare. Ledamot och ersättare ska ställa upp på grundläggande demokratiska värderingar vilket innebär att alla ska behandlas med respekt och lika värde. Ledamöter och ersättare ska delta i utbildning i demokratifrågor. Ledamot som under sin mandatperiod vill lämna sitt uppdrag ska anmäla det skriftligt till exempel genom e-post till ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktiges sekretariat kallar in en ny ledamot, en ersättare från samma stadsdelsområde som avgående ledamot representerar. Vald ledamot som flyttar från sin stadsdel behöver inte lämna sin plats i ungdomsfullmäktige. Ledamot som inte längre är folkbokförd i Göteborgs kommun är inte längre valbar och uppdraget upphör omedelbart. Uppdraget upphör också omedelbart om ledamot blivit invald till ett politiskt uppdrag. 4 Styrgrupp På ungdomsfullmäktiges första sammanträde inför en ny mandatperiod ska utses en ungdomsstyrgrupp med minst 11 och max 15 ledamöter eller ersättare. Styrgruppens uppgift är att tillsammans med sekretariatet utarbeta dagordningen inför ungdomsfullmäktiges sammanträden. Styrgruppen ska även bereda och yttra sig över inkomna motioner och förslag till ungdomsfullmäktige. Detta görs i samarbete med den politiska referensgruppen och sekretariatet. Styrgruppen har även egen förslagsrätt till ungdomsfullmäktige. 5 Sammanträden Ungdomsfullmäktige sammanträder fem gånger per år under februari, mars, maj, september och november. Mötet startar klockan och pågår längst till klockan Om mötet inte är färdigt före klockan ska ordförande föreslå ungdomsfullmäktige om resterande ärenden ska behandlas vid nästa sammanträde. Ungdomsfullmäktiges sammanträden hålls i Börsbyggnaden. Sammanträdena är offentliga. Ungdomsstyrgruppen kan föreslå extra sammanträde och besluta att sammanträde kan hållas på annan plats. 6 Kallelse och handlingar En vecka innan ungdomsfullmäktiges möte ska kallelse jämte de handlingar som skall behandlas skickas till alla ledamöter och ersättare med uppgift om tid och plats för ungdomsfullmäktige möte. Kallelse och handlingar kommer även att finnas tillgänglig på ungdomsfullmäktige hemsida: 7 Ersättare Ersättarnas tjänstgöring regleras i en inträdesordning. Om ordinarie ledamot inte kan delta på mötet träder i första hand stadsdelens ersättare in. I andra hand tillämpas en inträdesordningen vilket innebär att alla ersättare tilldelas ett nummer vid mötets början och får i tur och ordning träda in då ledamöter fattas. Inträdesordningen fastställs på ungdomsfullmäktiges första möte inför ny mandatperiod. 8 Ordföranden och dess befogenheter (rättigheter) På ungdomsfullmäktiges första möte väljs bland ledamöterna en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande. Valet till ordförande skall ske demokratiskt under ungdomsfullmäktiges första stormöte. Alla kandidater skall senast två veckor innan första stormötet anmäla sin kandidatur. Under detta möte skall alla kandidater få tid till att framföra sina visioner och tankar kring ungdomsfullmäktige. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(21)

78 När alla kandidater har genomfört detta skall det ske en sluten röstning där alla ledamöter och tjänstgörande ersättare får rösta på 3 utav kandidaterna. Den som fått flest röster blir ordförande, den som får näst flest förste vice ordförande osv. (presidium). Om någon av dessa avsäger sig sitt uppdrag ska ungdomsfullmäktige välja annan ledamot för detta uppdrag för resterande tid. Om någon i presidiet inte kan närvara vid ett sammanträde kan ungdomsfullmäktige vid behov utse en tjänstgörande ordförande för detta möte. Om någon talare under ett möte inte håller sig till ämnet eller uppträder på ett sätt som strider mot god ordning, och efter tillsägelse av ordföranden inte rättar sig, får ordföranden ta från talaren ordet. Ordföranden kan också ajournera eller upplösa mötet om störning uppstår. 9 Upprop Upprop av ledamöterna sker i början av sammanträdet. Om ordinarie ledamot är förhindrad att deltaga får en ersättare träda in. Icke tjänstgörande ersättare antecknar sin närvaro i särskild närvarohandling i intilliggande rum. Ledamot som inte kan delta vid hela eller del av sammanträde ska anmäla detta till ungdomsfullmäktiges sekretariat 10 Platser vid sammanträdet Ledamöter har särskilda platser i fullmäktigesalen. Tjänstgörande ersättare tar ledamots plats. Placeringen är ordnad i stadsdelsviss. Ersättarnas platser är i anslutning till ledamöternas. 11 Talarordning och replikrätt Varje talare får ordet i den ordning talaren anmält sig. Varje talare får tala upp till fem minuter vid varje anförande. Den som har talat kan få ordet för kort replik (frågor, svar eller sakupplysning). Repliktiden är högst två minuter. 12 Yrkanden Varje talare och tjänstgörande ersättare har yrkanderätt på de ärenden som behandlas. När överläggningen förklarats avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som framställts och kontroller att de uppfattats rätt. Om det finns fler än ett yrkande ställer ordföranden dessa mot varandra och anger därefter det beslut som ordföranden uppfattat har vunnit. Ordföranden bekräftar detta med ett klubbslag. Om någon är missnöjd med det beslut som ordföranden uppfattat kan votering begäras (omröstning). Detta skall ske före beslutet klubbas. Ersättare som inte tjänstgör har yttranderätt. Begäran om yttrande under mötet skall lämnas till presidiet. 13 Omröstning Innan omröstning sker skall ordföranden redogöra för yrkanden och hur dessa skall behandlas. Detta skall godkännas av mötet. Ungdomsfullmäktige har voteringsanläggning. Efter anvisning av ordföranden avger ledamöterna sina röster genom att trycka på någon av knapparna: Ja, Nej, Avstår. När omröstningen förklarats avslutad kan inte avgiven röst ändras. Vid fel röstning kan detta anmälas för anteckning i protokollet. Omröstning kan också ske efter upprop. Ledamot eller tjänstgörande ersättare som inte varit närvarande vid omröstningen får inte utöva sin rösträtt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(21)

79 14 Motioner/förslag beredning av ärenden Motioner kan väckas av ledamöter och ersättare i ungdomsfullmäktige. Motionen ska vara skriftlig eller muntlig och kan lämnas via e-post eller telefon till ungdomsfullmäktiges sekretariat senast 2 veckor innan stormöte. Förslag kan väckas av utskott eller styrgrupp. Övriga barn och ungdomar i staden kan lämna förslag till ungdomsfullmäktige. Ett sådant förslag skall överlämnas av sekretariatet till berört utskott, som avgör hur förslaget skall behandlas. Ledamot eller ersättare kan väcka fråga i ungdomsfullmäktige. Frågan kan remitteras till ungdomsstyrgruppen. Motioner eller förslag skall beredas genom att den behandlas av utskott och styrgrupp samt granskas av sekretariatet utifrån laglighet och kommunens kompetens. Motion eller förslag får endast avse ämne som ligger inom Göteborgs kommuns verksamhet. 15 Inrätta ett utskott (arbetsgrupp) Ungdomsfullmäktige kan inrätta ett eller flera utskott under året om ungdomsfullmäktige behöver fördjupa sina diskussioner i en särskild fråga. Alla ledamöter eller ersättare kan väcka frågan om att starta ett utskott. När ett utskott har utsetts ska redovisning ske till ungdomsfullmäktige med en tidplan för utskottet. Utskottet ska bereda frågor inom sitt verksamhetsområde och regelbundet redovisa sitt arbete till ungdomsfullmäktige. Utskottet kan lägga förslag och motion till ungdomsfullmäktige. 16 Expediering och hantering av ungdomsfullmäktiges beslut Hur olika initiativ från ungdomsfullmäktige genom förslag och frågor samt motioner ska hanteras i kommunen får avgöras från fall till fall beroende på frågans innehåll. Den politiska referensgruppen och sekretariatet svarar för att de olika förslag och frågor som väcks av ungdomsfullmäktige behandlas på lämpligt sätt. Expediering av ungdomsfullmäktiges beslut ska ske skriftligen genom protokollsutdrag eller särskild skrivelse. Beslutet kan därefter följas upp muntligt. 17 Reservation Om ledamot inte håller med om ett beslut som har fattats av ungdomsfullmäktige kan ledamot lämna muntlig eller skriftlig reservation som skrivs in i protokollet. Anmälan om att detta ska göras innan sammanträdet har avslutats. 18 Protokoll Under mötet förs protokoll. Detta ska justeras av tjänstgörande ordförande och två ledamöter eller tjänstgörande ersättare (justerare) inom två veckor. Ungdomsfullmäktiges protokoll med tillhörande handlingar ska förvaras på sekretariatet. Efter det att protokollet har justerats finns det tillgängligt på hemsidan. 19 Sekreterare Ungdomsfullmäktiges sekretariat ansvarar för att protokollet upprättas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20(21)

80 20 Valprocedur Stadsdelsnämndsområde utgör en valkrets. Antal ledamöter från varje stadsdelsnämndsområde beräknas utifrån procentuell fördelningsmodell baserat på antal boende barn och ungdomar i stadsdelarna. Mandatperiod för ledamöter och ersättare är ett kalenderår med möjlighet till omval. Ledamot och ersättare i ungdomsfullmäktige ska vara folkbokförda i Göteborgs kommun och senast på valdagen har börjat årskurs 6 och inte har fyllt 18 år och välja att kandidera i något av de nuvarande stadsdelsnämndsområdena. Ledamöter och ersättare i ungdomsfullmäktige representerar sig själva. och väljs av ungdomarna i sin stadsdel. Väljaren ges, vid val till ungdomsfullmäktige, möjlighet att ange vilken stadsdel väljaren röstar i. Stadsdelsnämnderna förrättar val och ledamot och ersättare väljs från stadsdelen där man bor och är folkbokförd. I varje stadsdelsnämndsområde utses en nomineringskommitté av Stadsdelsnämnden. Kommittén består av samordnare, politiker, ungdomar från stadsdelen och tjänstemän. Kommitténs uppgift är att informera och marknadsföra det kommande valet och att intressera kandidater. Röstberättigade till val av ledamöter och ersättare till ungdomsfullmäktige är de barn och ungdomar som senast på valdagen är folkbokförda i Göteborgs kommun och ska ha börjat årskurs 5 men inte fyllt 18 år under valperioden. Valet sker via elektronisk röstning i en särskild valapplikation. Flest förkryssade namn i en valkrets blir ledamot, därefter utses ersättare på samma sätt. Vid lika röstantal avgör lotten. Övriga kandidater sätts upp på en reservlista. Två ersättare väljs från respektive stadsdelsområde Val ska genomföras varje år, runt vecka 46. Valet ska ske genom sluten röstning så att valhemligheten skyddas. Val utförs som personval. 21 Beslutförhet Ungdomsfullmäktige får besluta i ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 22 Överklagande Ungdomsfullmäktiges beslut kan inte överklagas. Kommunstyrelsens eller annan nämnds beslut med anledning av framställning från ungdomsfullmäktige kan överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Enligt kommunfullmäktiges beslut om inrättande av ungdomsfullmäktige har kommunstyrelsen ett uppdrag att ansvara för ungdomsfullmäktige och dess verksamhet. 23 I tillämpliga delar ska sammanträdet hållas på ett sådant sätt som i största möjliga mån gäller för Göteborgs kommunfullmäktiges sammanträden och enligt de regler i kommunallagen som gäller för sådant sammanträde. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21(21)

81 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende Ungdomsfullmäktiges arbetsformer SD stöder ungdomsfullmäktige, men har följande kommentarer angående den reviderade arbetsordningen för ungdomsfullmäktige 1 Övergripande uppgifter Politisk referensgrupp Att den politiska referensgruppen inte består av samtliga partier som finns i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen är ett problem. Det är inte bara ett demokratiskt problem utan även ett förtroendeproblem. Hur ska man till exempel förklara demokrati för ungdomar när de partier som var emot trängselskatten inte finns med i den politiska referensgruppen? Sverigedemokraterna kan alltså inte göra sin röst hörd i den politiska referensgruppen. I just denna sakfråga hade vi stöd av 57 % av Göteborgarna. Hur ska man förklara det för ungdomarna? Ungdomarna är inte dumma. Kommunstyrelsen föreslås besluta att: Formuleringen ( 1) Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Ersätts med: Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp bestående av ledamöter från samtliga partier som är representerade i kommunstyrelsen. Referensgruppen har till uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige.

82 Yttrande (M), (L), (KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande angående redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer I det förslag som nu ligger för beslut ger Stadsledningskontoret rekommendationen att Ungdomsfullmäktiges kansli utökas med en person. Då detta inte inryms i nuvarande ram hänvisas till den fortsatta politiska beredningen av ärendet. Göteborgs stad har en ansträngd ekonomi med en oroväckande hög kostnadsutveckling. Samtidigt har Stadsledningskontoret genomgått en rationalisering. Vår åsikt är att det i detta läge inte kan anses prioriterat att utöka Ungdomsfullmäktiges kansli.

83 UNGDOMSFULLMÄKTIGE OCH STUDENTFORUM NÅGOT OM INFLYTANDET FÖR BARN, UNGA OCH STUDENTER I GÖTEBORGS STAD Den gamle Gustav blickar lite modernt ut över torget Svar på utredningsuppdrag från Peter Lönn,

84

85 Innehållsförteckning 1. Bakgrund till ungdomsfullmäktige och studentforum Ungdomsfullmäktige Studentforum Uppdraget vad ska utredas? Genomförande Disposition Om ungdomsdemokrati Inflytande för unga Demokratiarbete för ungdomar Vad menar ungdomar med inflytande? Framgångsfaktorer för ungdomsinflytande Hur representativa är forumen? En jämförelse av de olika forumen Erfarenheter från ungdomsfullmäktige och studentforum Hur fungerar det hos oss? Ungdomsfullmäktige Studentforum Beskrivning av ungdomsfullmäktiges kansli Ungdomsfullmäktige Arbete gentemot ungdomar Stormöten Stöd till stadsdelar Ungdomsråden och ungdomsfullmäktige Stöd till politiska referensgruppen Remissinstans alternativt digital panel Stöd till övriga staden - Jubileumsplanen Ungdomsfullmäktiges utskott Organisering Sammanträdesmässiga bitar Budget - finansiering Rättslig status Behov av utvärdering/uppföljning Beskrivning av studentforums kansli Studentforum Det inre arbetet inom studentforum Oklar status på styrdokument Budget - Finansiering Studentforums projektpott Organisering Stöd till övriga staden - Jubileumsplanen Synliggör Studentforum Behov av utvärdering/uppföljning Avslutande diskussion Sammanfattande ord som svar på uppdraget Förslaget Slutsatser i korthet (förslaget)... 35

86 1. Bakgrund till ungdomsfullmäktige och studentforum 1.1 Ungdomsfullmäktige Kommunfullmäktige gav 1999 en arbetsgrupp, bestående av representanter från fullmäktiges partier, i uppgift att lämna ett förslag på hur ett ungdomsfullmäktige kunde utformas. Arbetsgruppens rapport godkändes av kommunstyrelsen 2002 och intentionerna i rapporten låg till grund för utvecklandet av ungdomsfullmäktige. Initiativet togs med syftet att: [ ] ge barn och ungdomar ökat inflytande i samhällsfrågor och stimulera intresset för demokrati och politik. Det första mötet hölls i maj 2005 vilket innebär att ungdomsfullmäktige under mer än åtta år arbetat enligt kommunfullmäktiges uppdrag för att öka barn och ungas möjlighet att få inflytande över frågor som är viktiga för dem. 1.2 Studentforum Studentforum inrättades genom ett beslut av kommunstyrelsen i februari Genom studentforum möjliggörs en kontinuerlig dialog mellan kommunstyrelsen och stadens studentkårer. Syftet är att skapa: [ ] en mötesplats för strategiska frågor mellan studenterna och kommunstyrelsen. Det första mötet hölls i oktober Inom ramen för studentforums möten träffas universitets- och högskolestudenter, politiker och representanter från näringslivet för att diskutera frågor som rör Göteborg som studentstad, före, under och efter studierna. 1.3 Uppdraget vad ska utredas? Utredningen har i huvuduppgift att presentera ett uppdaterat uppdrag för ungdomsfullmäktige och studentforum där hänsyn tas till att ett antal år passerat sedan forumen introducerades. Vad förväntar sig ungdomar, studenter och politiker få ut av respektive forum? Vilken funktion ska ungdomsfullmäktige och studentforum ha? Hur ser organisationens möjlighet och förmåga ut vad gäller att leverera? Vilken administrativ/stöttande funktion efterfrågas? Hur kan samspelet mellan ungdomsfullmäktige och stadsdelarnas ungdomsråd se ut? Är det lämpligare att placera forumen under annan organisatorisk tillhörighet? Om ja, var? De båda forumen har olika karaktär och syfte. Studentforum kan kort beskrivas som ett kontaktforum för studentfrågor där studenter och politiker träffas och diskuterar frågeställningar medan ungdomsfullmäktige har en annorlunda plattform där val sker via ett valsystem utifrån stadsdelar, forumet drivs av de unga, etc. 1

87 1.4 Genomförande Ett direktiv för utredningsarbetet har upprättats, daterat , och utredningen har genomförts under perioden februari-maj Kontakt har tagits med nyckelpersoner (ungdomar som har varit och är med i ungdomsfullmäktige, studentkårsrepresentanter, personal på skolor, förtroendevalda och tjänstemän) i kretsen kring de båda forumen. Undersökningen utgår från deltagandes personers reflektioner kring sina upplevelser vad gäller forumen. Upplevelser är individuella, men tillsammans med studier av övrigt material (protokoll, tjänsteutlåtanden, minnesanteckningar, deltagande på möten etc.) ges en grund för de slutsatser som presenteras i rapporten. 1.5 Disposition Upprättad rapport är indelad i sju avsnitt. För att förenkla läsandet beskrivs innehållet avsnitten enligt nedan: Avsnitt 1 I det första avsnittet förklaras uppdragets innebörd och vad som är tänkt att utredas. Avsnitt 2 Fokuserar på framgångsfaktorer för ungdomsdemokratin samt problematiserar representativiteten. Avsnitt 3 Förklarar hur organisationen för respektive forum är uppbyggd. Hur fungerar respektive forum? Avsnitt 4 och 5 Har sitt fokus på att problematisera forumen utifrån genomförda intervjuer som gjorts med nyckelpersoner. Avsnitt 6 Tanken är att avsnitt 6 ska sammanfatta rapportens innehåll samt reflektera över gjorda slutsatser. Avsnitt 7 I rapportens slut avrundas diskussionen med det som föreslås. Som bilaga till rapporten återfinns ett sammansatt urval av synpunkter och kommentarer som framförts inom ramen för utredningen. 1 Uppdragsdirektiv upprättat av Peter Lönn, Specialiststaben, Stadsledningskontoret

88 2. Om ungdomsdemokrati 2.1 Inflytande för unga De första inflytandeforumen startades i Sverige i början av 1990-talet och bestod av ungdomsråd. 2 Ungdomsstyrelsen redovisade fram till 2010 hur stor andel av Sveriges kommuner som hade inflytandeforum och vid den sista presentationen som gjordes (Fokus 2010) konstaterades det att 63 procent av kommunerna uppgett att de har ett inflytandeforum för unga. Det kan konstateras att inflytandeforumen har olika funktioner på olika orter. 2.2 Demokratiarbete för ungdomar Målet med demokratipolitiken är att sträva mot en levande demokrati där människor kan och har möjlighet att påverka sin egen vardag. De mänskliga rättigheterna ska respekteras. (Dialog om samhällets värdegrund. Regeringens skrivelse 2009/10:106). För att samhället ska upprätthållas, sett ur en demokratisk synvinkel, krävs att politiken hålls vid liv och att det sker en kontinuerlig dialog medborgarna emellan. Själva samtalet bedöms vara av stor betydelse för en fungerande demokrati. Detta förutsätter att en medborgaranda av ömsesidig respekt och tillit hålls vid liv [ ] i förskola och skola, i civilsamhället och naturligtvis också i politiken. 3 Inom den nationella ungdomspolitiken är målsättningen att ungdomar ska ha vad som beskrivs som verklig tillgång till välfärd samt verklig tillgång till makt. Med begreppet tillgång till makt avses att det finns möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i stort, men också frågor om ungas närmiljö som boende, skola, arbetsmiljö och familj ryms därinom. 4 Bedömning Sammantaget ska barn och unga ha inflytande för att det är en demokratisk rättighet, men också för att deras kunskaper, erfarenheter och värderingar är och behöver ses som en värdefull resurs för samhället. Eftersom barn och unga saknar rösträtt har det skapats alternativa sätt att ge barn och unga möjligheter att påverka och utkräva ansvar. Att vara delaktig ger en känsla av att bli tagen i anspråk och av att vara respekterad. Något som är viktigt för alla inte minst när man är ung Vad menar ungdomar med inflytande? Sveriges Ungdomsråd 5 har undersökt vad unga i allmänhet menar med inflytande. Enligt slutsatserna i rapporten Ung i demokratin beskrivs följande delar vara väsentliga: Att ha möjlighet att delta Att vara delaktig 2 Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:4, Lika olika som lika, s En uthållig demokrati, SOU.2000:1, s 15 4 Regeringens proposition 2004/05:2 Makt att bestämma rätt till välfärd 5 Sverigesungdomsråd är en samarbets- och intresseorganisation som arbetar för landets lokala och regionala ungdomsråd med uppgift att hjälpa sina medlemmar. Ambitionen är att ungdomar ska ha möjlighet att påverka sin egen vardag. Idag finns ca 50 aktiva medlemsföreningar runt om i hela landet. 3

89 Att ta del av processer Att ha inflytande i och kunna påverka beslut som tas Att ha möjlighet att själv välja mellan vilka alternativ som individen vill ha inflytande i och vara delaktig i Framgångsfaktorer för ungdomsinflytande Ungdomsstyrelsen har undersökt vad som behöver finnas för att inflytandeforum för unga ska fungera: En politisk vilja som visar sig i formellt politiskt beslut, Struktur i kommunen som säkrar en kontinuitet av inflytandeforumet, som ansvarig tjänsteperson, Förutsättningar för ungdomar att träffas och göra saker tillsammans och för andra ungdomar i kommunen, Ungdomarna måste få hjälp alternativt förutsättningar att administrera sin verksamhet. 7 Sveriges Ungdomsråd har pekat på följande faktorer som särskilt viktiga: Egna lokaler Ekonomiska medel Stöd av tjänsteperson Drivas av unga Möjlighet till kompetensutveckling Bedömning Vid en jämförelse av det som myndigheter och ungdomsorganisationer framför som framgångsfaktorer för att lyckas med konstruktionen av ungdomsforum kan man konstatera att stadens organisering och uppbyggnad till stor del överrensstämmer med dessa. Vid en studie av hur forumen är organiserade förefaller det mesta vara uppfyllt. Det verkar alltså finnas en god infrastruktur för inflytandefrågorna. 2.3 Hur representativa är forumen? Det är viktigt att inflytandet är någorlunda jämt fördelat sett till medborgarna och den aktuella åldersgruppen i forumet. En utvärdering av ungdomsfullmäktige som gjordes visade att ungdomsfullmäktige då hade brister vad gäller den sociala representationen. Våra siffror visar tydligt att det inte är barn och ungdomar i allmänhet som väljer att engagera sig i ungdomsfullmäktige. Vi menar att våra respondenter skiljer sig i ganska hög grad från ungdomar i allmänhet. Vi kan därför med största sannolikhet uttala oss om att respondenterna i princip inte är representativa för sin åldersgrupp i något avseende. Vår undersökning tyder på att det är ungdomar med inneboende resurser som med stort engagemang, intresse och en vilja att förändra som valt att delta i ungdomsfullmäktige. 6 Sveriges Ungdomsråd (2009). Ung i demokratin. En rapport om ungdomars politiska deltagande. 7 Delrapport angående Ungdomsstyrelsens uppdrag att främja lokalt ungdomsinflytande, s 6 8 Göteborgs Universitet gjorde en utvärdering på ungdomsfullmäktige i Göteborg på uppdrag av Göteborgs stad. 4

90 Bedömning Några år har passerats sedan undersökningen gjordes och det är möjligt att det ser annorlunda ut idag. Bristerna i sig behöver inte nödvändigtvis vara ett problem. Fortfarande kan båda forumen vara ett utmärkt sätt för politiker att få information och en möjlighet för dem att minska klyftan till ungdomar/studenter. Det dock viktigt att organisationen och politiken är medvetna om att det finns en risk att forumen uppvisar en sned social representation och att detta i sin tur kan bidra till att förmedla en skev bild av verkligheten, där inte alla ungdomars/studenters perspektiv syns. Det är dock på plats att framföra att det kan finnas skäl att låta ungdomars intresse och engagemang gå före representativitetsfrågan. 2.4 En jämförelse av de olika forumen. Nedan återges ett försök att redovisa de olika forumens karaktärer. Ungdomsfullmäktige Ungdomsråd Studentforum Finns politisk vilja? Ja Ja Ja Formellt politiskt beslut Ja Ja, i budget Ja Vems ansvar? Kommunstyrelsen Stadsdelarna Kommunstyrelsen Valprocedur Val varje år Olika beroende på stadsdel Antal personer 101 Olika beroende på stadsdel Stöttning Politisk referensgrupp Olika beroende Administrativ hjälp från på stadsdel kansliet Uppföljning / årsrapport Ja Okänt Ja Utvärdering Nej Nej Nej Valda politiker till forumet utses Ja Nej Ja Studentkårer utser sina respektive representanter 19 Administrativ hjälp från kansliet Arbetsordning/stadgar som beslutats av politiskt organ Ja Nej Nej 5

91 3. Erfarenheter från ungdomsfullmäktige och studentforum 3.1 Hur fungerar det hos oss? Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige består av 81 ledamöter och 20 ersättare. Representanterna är mellan år. År 2012 hade ungdomar rätt att rösta på kandidaterna till ungdomsfullmäktige. Valdeltagandet blev 23,63 procent. Detta betyder att 7987 elever över hela staden röstade på sina respektive kandidater. Det bör poängteras att skillnaderna vad gäller olika stadsdelars valdeltagande är mycket stort. Det skiljer mer än 24 procentenheter mellan den stadsdel som fick lägst och högst valdeltagande (36,1 procent mot 11,7 procent). Varje stadsdelsområde utgör en egen valkrets vilket betyder att det totalt finns tio valkretsar i staden. Stadsdelarna anordnar valen med stöttning från ungdomsfullmäktiges kansli. Valet är formerat som ett rent personval (utan partipolitiska tillhörigheter). Ledamöter från varje stadsdelsnämndsområde beräknas utifrån en procentuell fördelningsmodell baserat på antal boende barn och ungdomar i åldrarna 6-17 år. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppgift att ansvara för ungdomsfullmäktige och dess verksamhet. Det finns därför inrättat ett kansli som idag är placerat under juridiska avdelningen vars huvuduppgift är att stödja kommunstyrelsen vad gäller att leda, samordna och hålla uppsikt över stadens verksamheter samt att ge juridiskt råd och stöd till stadens förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser inom deras specifika verksamhetsområde. Avdelningen ansvarar också för kommunstyrelsens diarium, studentforum och administration av borgerliga vigslar. Juridiska avdelningen ansvarar övergripande för valet till ungdomsfullmäktige. Kansliet arbetar med planering och genomförande av möten samt stödjer de unga i sitt utskottsarbete, i deras aktiviteter samt under möten. Nedan finns en bild på organisationen. Mer om arbete framgår av avsnitt 4.1. Figur 1 ungdomsfullmäktiges organisering 6

92 3.1.2 Studentforum Studentforum är en mötesplats för strategiska frågor mellan Göteborgs studenter och kommunstyrelsen. Möten hålls minst fyra gånger per år. Forumet kan sägas bestå av två olika mötesplatser för direkt dialog, studentforum och studentforums beredningsgrupp. Dessa har skapats för att säkerställa och uppmuntra dialog mellan studenter och beslutsfattare inom staden. På studentforums möten medverkar representanter för samtliga studentkårer, en representant från Göteborgs universitets studentkårer och en från Göteborgs förenade studentkårer samt en representant för vardera Göteborgs Universitet och Chalmers tekniska högskola. Utöver dessa utser Kommunstyrelsen en representant för respektive parti. Formerna för mötena har överlämnats till beredningsgruppen som har i uppdrag att fånga upp och utbyta information och erfarenhet i frågor/problem som rör Göteborgs studenter i deras kontakter med kommunen. Beredningsgruppen förbereder studentforums stora möten och består av representanter Göteborgs Universitet, Chalmers och Göteborgs förenade studentkårer samt två stadssekreterare som utses av kommunstyrelsen. På samma sätt som är fallet för ungdomsfullmäktige är studentforum organisatoriskt kopplat till Juridiska avdelningen som via studentforums kansli anordnar studentforums möten och svarar för sekreterarskapet på mötena. Nedan finns en skiss på hur arbetet för studentforum är organiserat. Figur 2 - Studentforums organisering 7