Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1532/15 Kommunikationsavdelningen Paula Aijmer Telefon E-post: Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontorets utredning om ungdomsfullmäktiges arbetsformer antecknas. 2. Kommunstyrelsens uppdrag, , 556, till stadsledningskontoret förklaras fullgjort. Sammanfattning Efter ett yrkande från S, MP och V, bilaga 1, gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt en punktlista. Vid kommunstyrelsens sammanträde redovisade stadsledningskontoret sina överväganden och förslag. Kommunstyrelsen beslutade att återemittera ärendet för förtydligande i enlighet med yrkande från S, MP och V, bilaga 2. I föreliggande tjänsteutlåtande redovisar stadsledningskontoret sina överväganden och förslag med anledning av kommunstyrelsens ovan nämnda uppdrag och återremiss. Stadsledningskontoret har bland annat ändrat strukturen i tjänsteutlåtandet så att det utgår från punktlistan i yrkandet från Stadsledningskontoret redovisar sina förslag under respektive rubrik. Stadsledningskontoret konstaterar bland annat att engagemanget och stödet från stadsdelsförvaltningarna när det gäller såväl val till ungdomsfullmäktige som inflytandefrågor för ungdomar i allmänhet varierar stort. I samrådsarbetet har också framhållits behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna. Mot den bakgrunden föreslår stadsledningskontoret förändringar i ungdomsfullmäktiges arbetsordning och arbetsformer. Ekonomiska konsekvenser Om stadsledningskontorets förslag genomförs krävs det sannolikt tillskott eller omfördelning av resurser för stadsdelsnämnderna, utbildningsnämnden, nämnden för konsument och medborgarservice och stadsledningskontoret då dessa berörs av arbetet med ungdomsfullmäktige. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndernas egna bedömningar och ambitionsnivå. 1(23)

2 Barnperspektivet Inflytandefrågor för barn och unga har sin grund i barnkonventionen som är en del av den internationella folkrätten. Det innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Stadsledningskontorets förslag i föreliggande tjänsteutlåtande utgår från barns och ungas eget perspektiv bl. a genom att ta tillvara de synpunkter som framkommit i samrådsarbetet. Jämställdhetsperspektivet Alla barn och unga skall ha lika rätt till inflytande över sitt liv och möjligheter till att delta i samhällslivet. Ungdomsfullmäktige är en viktig arena för detta. Mångfaldsperspektivet Ungdomsfullmäktige är en mötesplats präglad av mångfald. Här ges ungdomar med olika bakgrund, från alla delar av staden, möjlighet till att träffas och utbyta idéer. Miljöperspektivet Klimat- och miljöfrågor är ständigt aktuella frågor i ungdomsfullmäktiges arbete. Omvärldsperspektivet Det finns flera modeller för att öka ungdomars inflytande och deltagande i samhällslivet och dessa förekommer över hela världen. I bilaga 5 redovisas flera exempel under rubriken omvärlden. Bilaga 1 Yrkande S, MP, V Bilaga 2 Protokollsutdrag , återremissyrkande från S, MP och V, Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande , Yrkande SD , Yttrande M, L och KD Bilaga 3 Rapport, Maj 2013, Ungdomsfullmäktige och studentforum Bilaga 4 Ungdomsfullmäktiges arbetsordning med förslag till ändringar Bilaga 5 Omvärlden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(23)

3 Ärendet Efter ett yrkande från S, MP och V, bilaga 1, gav kommunstyrelsen, , stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt en punktlista i yrkandet. Vid kommunstyrelsens sammanträde redovisade stadsledningskontoret sina överväganden och förslag. Kommunstyrelsen beslöt då att återemittera ärendet efter ett yrkande av S, MP och V, bilaga 2. I föreliggande, nu reviderade, tjänsteutlåtande redovisar stadsledningskontoret sina överväganden och förslag med anledning av kommunstyrelsens uppdrag. Stadsledningskontoret har bland annat ändrat strukturen i tjänsteutlåtandet så att det mer direkt utgår från punktlistan i det ursprungliga yrkandet och redovisar sina förslag under respektive rubrik i listan. Bakgrund Denna utredning redovisar ett antal förslag som utgör underlag för politisk beredning. Ungdomsfullmäktige inrättades På uppdrag av vice stadsdirektören genomfördes en översyn vars huvuduppgift var att presentera en rapport med förslag till ett uppdaterat uppdrag för ungdomsfullmäktige (och studentforum) gav kommunstyrelsen, efter ett yrkande från S, MP, och V, stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt nedanstående punktlista. Ökat valdeltagande och bättre representation Inkluderande och engagerande arbetsformer För- och nackdelar med förlängd mandatperiod Möjlighet att kandidera över hela staden Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige Tydliggöra den politiska referensgruppens roll Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Arbetssätt Ett antal samråd och samverkansprocesser har genomförts. Tre workshops har ägt rum med ungdomsfullmäktige, dess mentorer (f d ledamöter i ungdomsfullmäktige) och ungdomsfullmäktiges samordnare i stadsdelsförvaltningarna. I en workshop deltog också tjänstepersoner från ungdomsråden, Frilagret, Ungt inflytande 2021, konsument och medborgarservice samt social resursförvaltning. Fördjupade samtal med ledamöter i ungdomsfullmäktige och tjänstepersoner har också ägt rum. Stadsledningskontoret har också tagit del av tidigare utrednings- och forskningsmaterial om ungdomsfullmäktige Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(23)

4 och ungt inflytande 1. Alla workshopdeltagare har också fått möjlighet att lämna synpunkter på förslaget i sin helhet. Stadsledningskontorets övervägande och förslag Stadsledningskontoret behandlar, nedan, områdena i punktlistan och lägger förslag i syfte att utveckla ungdomsfullmäktiges arbete. En del av områdena i punktlistan som återfinns i yrkandet från S, MP och V, , har beröringspunkter med varandra. Detta gäller också de förslag som stadsledningskontoret lägger under respektive rubrik. Det innebär att förslag lagda under en rubrik också kan få effekter på andra områden. Ökat valdeltagande och bättre representation Valdeltagandet har under åren varierat mellan %. Variationen mellan stadsdelarna är stor och det beror i huvudsak på två faktorer, dels vilka resurser respektive stadsdel tillsätter för att stimulera skolorna att delta i valet och dels på sammansättningen av skolor i stadsdelen dvs. kommunala, friskolor och gymnasier. Av ungdomsfullmäktiges arbetsordning 20 framgår att: I varje stadsdelsnämndsområde utses en nomineringskommitté av Stadsdelsnämnden. Kommittén består av samordnare, politiker, ungdomar från stadsdelen och tjänstemän. Kommitténs uppgift är att informera och marknadsföra det kommande valet och att intressera kandidater. Väldigt få stadsdelar arbetar på det sätt som beskrivs i 20, ovan. Stadsledningskontoret konstaterar också att i de stadsdelar som avsatt personella resurser för inflytandearbetet uppnås större effekt. Som ett konkret exempel i detta sammanhang kan nämnas att det vid workshops bland annat har framförts att i en del stadsdelar får man rösta i valet på skoltid och i andra stadsdelar ges inte den möjligheten. Ungdomsfullmäktige har för egen del fattat beslut om att verka för alla elever får avsatt lektionstid till att rösta. Stadsledningskontorets uppfattning är att valdeltagandet är beroende av ett ökat engagemang på lokal nivå. De förslag kontoret lägger i detta tjänsteutlåtande har som syfte att ge bättre förutsättningar för ett sådant engagemang. Reklamkampanjer, personliga brev, ökad närvaro på sociala medier och liknande skulle kunna öka valdeltagandet. Detta ligger emellertid utanför den ekonomiska ram som finns avsatt för ungdomsfullmäktiges kansli i dagsläget. Dessutom gör kontoret den bedömningen att mer långsiktiga lösningar krävs. Förslag Stadsledningskontoret lägger inget specifikt förslag under denna punkt. De förslag stadsledningsledningskontoret redovisar i detta tjänsteutlåtande syftar alla till bättre förutsättningar, ökat engagemang och därmed på sikt ett ökat valdeltagande. Inkluderande och engagerande arbetsformer För att skapa engagerande arbetsformer behövs ett mer omfattande vuxenstöd i verksamheten. Idag arbetar en person kommuncentralt med de arbetsuppgifter som hör till ungdomsfullmäktige. Det gör verksamheten sårbar och är inte tillräckligt för att uppnå de resultat som motsvarar stadens ambitioner inom området ungt inflytande. 1 Bland annat, Rapport, Maj 2013, Ungdomsfullmäktige och studentforum samt modeller som Harts delaktighets stege och Shiers väg till deltagande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(23)

5 Stadsledningskontoret gör bedömningen att minst ytterligare en tjänst bör inrättas för att vuxenstödet skall bli tillräckligt. Några förutsättningar för detta föreligger emellertid inte inom nuvarande ram. Ungdomsfullmäktige har i olika sammanhang framfört vikten av en attraktiv mötes/arbetsplats att utgå ifrån när skrivelser skall beredas, hålla större möten och arbeta i de olika utskotten. Det är viktigt att unga får de rätta villkoren för att kunna känna trygghet och trivas i sitt arbete med att utveckla demokrati- och inflytandefrågorna. För närvarande bedömer stadsledningskontoret att lokalsituationen för ungdomsfullmäktige är tillfredsställande. Ungdomsfullmäktige har en initiativpott på 300 tkr. För närvarande är reglerna sådana att alla ekonomiska beslut som rör initiativpotten måste behandlas på stormötet och beslut av stormötet om medel över kr skall dessutom behandlas/godkännas av kommunstyrelsen. Det innebär att beslut om användning av medel ut initiativpotten bara kan fattas fem gånger per år. Detta står i konflikt och är en begränsning i förhållande till många av de snabba förslag/initiativ som kommer upp under utskottens arbete. Det kan till exempel gälla deltagande på en mässa som infaller inom två veckor eller deltagande på en konferens. Ökad flexibilitet i användandet av initiativpotten skulle kunna öka antalet genomförda initiativ och också bidra till att utveckla engagerande arbetsformer. Stadsledningskontoret föreslår att ungdomsfullmäktiges presidie ges rätt att i samråd med kansliet, i brådskande ärenden, fatta beslut om belopp upp till kr ur initiativpotten. Besluten skall sedan redovisas på stormötet och anmälas till kommunstyrelsen. Den nya delegeringsordningen innebär ett tillägg i ungdomsfullmäktiges arbetsordning under 2. Ungdomsfullmäktige bör utveckla sitt arbete med återkoppling till väljare och andra berörda och åskådliggöra t ex fattade beslut och det arbete som pågår i olika utskott. Detta kan underlättas med tekniska lösningar. Under 2016 inleder konsument och medborgarservice, ungdomsfullmäktige och stadsdelarna ett arbete med en kommunikationsplan med syfte att stärka kopplingen mellan stadsdelarnas unga och ungdomsfullmäktige. På sikt ser stadsledningskontoret också att stadens satsning på e- demokrati lösningar kommer att kunna gynna ungdomsfullmäktige. Men tekniska lösningar löser inte alla problem utan även här handlar det om vilket engagemang och vilka resurser som avsätts för frågorna i respektive stadsdel och på respektive skola. Stadsledningskontorets förslag om dialogdagar som presenteras i avsnittet -Tydliggöra den politiska referensgruppens roll -kan vara ytterligare ett sätt att skapa ett ökat engagemang. Med dessa dagar skulle skolor och ledamöter på ett nytt sätt kunna stimulera andra unga till att vara med att ta fram frågor och delta i dialogen på ett nytt sätt. Förslag: Ungdomsfullmäktiges presidie ges rätt att i samråd med kansliet, i brådskande ärenden, fatta beslut om belopp upp till kr ur initiativpotten. Besluten skall sedan redovisas på stormötet och anmälas till kommunstyrelsen. Den nya delegeringsordningen innebär ett tillägg i ungdomsfullmäktiges arbetsordning under 2. Vuxenstödet till ungdomsfullmäktiges kansli på stadsledningskontoret utökas. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(23)

6 För- och nackdelar med förlängd mandatperiod De diskussioner och samråd som vi fört visar klart att ledamöter i ungdomsfullmäktige vill se ett årligt val, detta för att bibehålla kontinuitet, närvaro och aktualitet i stadsdelarna. Ett år går fort (två terminer) och det tar tid att lära sig arbetsformer och rutiner. Det är därför önskvärt att ett antal ledamöter stannar kvar i ytterligare en eller flera mandatperioder för att bibehålla erfarenhet och kunskap. För närvarande har ledamöterna i ungdomsfullmäktige möjlighet att ställa upp för omval i ett obegränsat antal val fram till 18 årsdagen. Cirka 25 % av ledamöterna väljer idag att ställa upp för omval för ytterligare en period och de allra flesta av dessa blir omvalda. Inom ramen för nuvarande verksamhet arbetar ungdomsfullmäktige också med ett mentorskap som innebär att tidigare ledamöter är aktiva vid flera aktiviteter och delar med sig av sina erfarenheter. Stadsledningskontorets uppfattning är att den nuvarande ordningen med frivilligt deltagande i omval är tillräcklig för att bibehålla kontinuiteten. Att genomföra val vartannat år skulle minska arbetsbördan för stadsdelsförvaltningarnas samordnare och ungdomsfullmäktiges kansli men å andra sidan skulle det sannolikt också innebära att det blir svårare/mer tungrott att dra igång valen vartannat år. Det som behövs just nu är tydliga och kända rutiner för ungdomsfullmäktiges arbete och här spelar valen en stor roll. Förslag Stadsledningskontoret föreslår att nuvarande mandatperiod fortsätter att gälla. Möjlighet att kandidera över hela staden Ungdomsfullmäktige består av 81 ledamöter och 20 ersättare. Representanterna är mellan år. Varje stadsdelsområde utgör en egen valkrets och det finns tio valkretsar i staden. Stadsdelarna anordnar valen med stöttning från ungdomsfullmäktiges kansli. Valet är ett rent personval (utan partipolitiska tillhörigheter). Ledamöter från varje stadsdelsnämndsområde beräknas utifrån en procentuell fördelningsmodell baserat på antal boende barn och ungdomar i åldrarna 6-17 år. Valet genomförs helt elektroniskt på internet med hjälp av en barnanpassad valapplikation. Stadsledningskontoret konstaterar att ungdomsfullmäktige genom åren har föryngrats och att ungdomar i åldrarna år dominerar bland valda ledamöter. Det innebär att ungdomar i gymnasieskolorna är klart underrepresenterade. Enligt nuvarande regler kandiderar den unga i den stadsdel där man är mantalsskriven. Det innebär en låsning för de ungdomar som identifierar sig med en annan stadsdel än den där de är mantalsskrivna. Det gäller till exempel de barn och unga som lever i delad vårdnad förhållanden det vill säga omväxlande bor hos den ena av föräldrarna i olika delar av staden, eller valt att gå i skola i en annan stadsdel än den egna. Friskolorna har ofta ett elevunderlag från olika stadsdelar. Det kan vara en anledning till att engagemanget för ungdomsfullmäktiges arbete på stadens friskolor för närvarande är att betrakta som obefintligt. Därtill kommer att stadens styrande dokument, fattade beslut med mera vad avser ungt inflytande inte förpliktigar för friskolorna. Utifrån från stadsledningskontorets utgångspunkt borde det räcka med att personen är mantalsskriven i Göteborgs kommun och det lämnas åt kandidaten vilken stadsdel denne vill kandidera för. Detta bör ge bättre förutsättningar för friskoleelever och gymnasieungdomar att kandidera i valen. Gymnasiestarten innebär ofta att unga inte i samma utsträckning som tidigare upprätthåller kontakten med sin stadsdel. Särskilda satsningar gentemot gymnasieskolan görs för närvarande inte av stadsdelarnas samordnare då de främst har kontakter till grundskolan. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(23)

7 Utbildningsnämnden bör därför, enligt stadsledningskontoret, på samma sätt som stadsdelarna, ge sin förvaltning i uppdrag att utse en samordnare med ansvar för att initiera olika aktiviteter och marknadsföra ungdomsfullmäktige. Gymnasieungdomars frågor kan skilja sig från de yngres till exempel arbetsmarknads- och framtidsfrågor. En samordnare från utbildningsförvaltningen förväntas ha samma roll som stadsdelarnas samordnare. För att inflytandearbetet bättre skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner så kan utbildningsnämnden behöva avsätta eller omfördela resurser för att fullgöra uppdraget. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndens egen bedömning. Stadsledningskontoret har föreslagit, ovan, att kandidaterna själva väljer i vilken stadsdel de vill kandidera. Den naturliga förlängningen av det blir att väljaren själv kan avgöra vilken stadsdel denne identifierar sig med och vill rösta i. Det borde, enligt stadsledningskontoret, stimulera ett ökat engagemang och valdeltagande från gymnasieoch friskolorna och dess elever. Förslag: För att kandidera till ungdomsfullmäktige skall personen vara folkbokförd i Göteborgs kommun och senast på valdagen ha börjat årskurs 6, inte ha fyllt 18 år och välja att kandidera i något av de nuvarande stadsdelsnämndsområdena ( 20 i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige). Väljaren ges, vid val till ungdomsfullmäktige, möjlighet att ange vilken stadsdel väljaren röstar i ( 20 i arbetsordningen för ungdomsfullmäktige). Utbildningsnämnden ger sin förvaltning i uppdrag att utse en samordnare med ansvar för att initiera olika aktiviteter och marknadsföra ungdomsfullmäktige Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Det sker idag ett utbyte mellan ungdomsfullmäktige, dess kansli och stadsdelsförvaltningarna. I varje stadsdelsförvaltning finns en utsedd samordnare som fungerar som kontaktperson, särskilt vid valen till ungdomsfullmäktige. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att engagemanget i stadsdelsförvaltningarna när det gäller såväl val till ungdomsfullmäktige som deltagande i nätverksarbete gällande inflytandefrågor varierar stort. I staden finns för närvarande två nätverk som syftar till övergripande samverkan inom området. Vid workshops som genomförts med såväl tjänstepersoner som unga har framhållits behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna när det gäller ungdomsfullmäktiges arbete. Det är möjligen så att en del stadsdelar behöver avsätta eller omfördela resurser för att åstadkomma detta men om inflytandearbetet skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner på området så krävs prioriteringar som ger likvärdiga och tillräckliga resurser i stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelarna har på uppdrag av kommunfullmäktige inrättat ungdomsråd som skall vara ett inflytandeforum för ungas inflytande i stadsdelen. Hur ungdomar utses till att vara ledamöter i råden varierar och kommunfullmäktige har heller inte utfärdat några riktlinjer för detta. Ledamöter från ungdomsfullmäktige ingår ofta i ungdomsråden. Enligt stadsledningskontoret bör det finnas en tydligare koppling mellan klassråd/elevråd, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige. Det skulle kunna ske till exempel genom att de som valts till ordförande i respektive skolas elevråd också blir representanter i ungdomsrådet. Representanter från ungdomsråden kan också bli inbjudna till ungdomsfullmäktiges dialoger. Hur denna koppling sker mellan de olika inflytande organen i stadsdelarna måste få variera, det viktiga är att det finns en tydlig struktur som är synlig och transparent som kan uppfattas av unga själva. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(23)

8 Det är också önskvärt att formerna för kunskapsöverföring mellan fackförvaltningar/bolag och stadens inflytandeforum för unga förbättras. Detta kan till exempel ske genom att förvaltningarna deltar i aktiviteter anordnade av dessa forum. Även här handlar det om, enligt stadsledningskontoret, att respektive nämnd och styrelse ger tydliga uppdrag och resurser till sina respektive förvaltningar om att organisera en tydlig struktur och prioritering i arbetet med ungas inflytande. Förslag Stadsdelsnämnderna skall ge i uppdrag till sina respektive förvaltningar att organisera en tydlig struktur och prioritering av arbetet med ungas inflytande. I denna struktur bör det finnas en tydlig koppling mellan elevråd, ungdomsråd och ungdomsfullmäktige. Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige. Idag besöker ungdomsfullmäktiges ledamöter och dess kansli alla skolor som efterfrågar besök. I de stadsdelar med högt valdeltagande sköts detta arbete genom samordnaren i stadsdelen som då biträder ungdomsfullmäktiges ledamöter från stadsdelen med att arrangera möten, valkampanj och så vidare på de aktuella skolorna. Det är viktigt att ledamöter i ungdomsfullmäktige, som till övervägande del går i skolan, ges möjligheter att besöka olika skolor i staden. Både för att informera om ungdomsfullmäktige, sin egen kandidatur eller diskutera aktuella frågor med respektive skola. Det är till viss del en fråga om respektive skolas inre arbete. Vi har tidigare pekat på att i vissa skolor får eleverna rösta på skoltid och i andra inte. I vissa stadsdelar träffas alla elever för kampanjmöte och i andra inte. Stadsledningskontoret konstaterar att dessa olikheter mellan stadsdelarna inverkar negativt på möjligheten att synliggöra ambassadörskapet för ungdomsfullmäktiges ledamöter. Stadsledningskontoret har tidigare beskrivit och lämnat förslag om behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna samt tydliga signaler från politiken om en prioritering av arbetet i respektive stadsdel. Stadsledningskontorets uppfattning är att det skulle bidra till att möjligöra ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige. En tydligare och mer enhetlig beskrivning av samordnarens roll i stadsdelarna skulle också troligen bidra till en ökad samverkan med skolorna. Förslag En tydligare och mer enhetlig beskrivning av samordnarens roll i stadsdelsförvaltningarna utarbetas. Tydliggöra den politiska referensgruppens roll För att underlätta kontakterna mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker utser kommunstyrelsen varje mandatperiod en politisk referensgrupp med uppgift att stödja ungdomsfullmäktige och dess verksamhet. Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Dessutom ska referensgruppen främja kommunikationen med kommunens nämnder, styrelser, bolag och förvaltningar. Ur ungdomsfullmäktiges arbetsordning Tanken från starten har varit att den politiska referensgruppen och ungdomsfullmäktiges kansli tillsammans skulle svara för att de olika frågor som väcks av ungdomsfullmäktige omhändertas och slussas vidare på lämpligt sätt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(23)

9 Den politiska referensgruppen är således tänkt att fungera som länken mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker. I intervjuer som genomförts framkommer att politikernas roll i referensgruppen är otydlig och det råder i viss mån oklarheter om vad som förväntas. Ungdomsfullmäktiges representanter behöver ges möjlighet till dialog och informellt utbyte med valda politiker. Kontinuerlig återkoppling behöver ske om hur de frågor ungdomsfullmäktige valt att driva tas om hand. Det har under åren förts en diskussion om former och hur mötena mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker ska gå till och det finns olika bilder av vad dessa förväntas göra. Stadsledningskontoret föreslår nu en ny mötesplats mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker. Istället för fem till sex möten per år med den politiska referensgruppen föreslår stadsledningskontoret två temadagar/halvdagar per år d v s minst en per termin. En form av dialogdag mellan stadens politiker och ungdomsfullmäktige där formerna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktiges önskemål och behov. Det kan vara interaktiva moment med seminarier och workshops men även anföranden där ungdomarna kan lyfta sina frågor. Även stadsdelarnas ungdomsråd och olika ungdomsnätverk skulle kunna bjudas in till dialogdagen. Beroende på vilka frågor som lyfts kan förvaltningar och bolag bjudas in. Med stadsledningskontorets förslag blir den politiska referensgruppen en arbetsgrupp som i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereder dialogdagarna samt i övrigt att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Enligt stadsledningskontoret bör detta ge bättre förutsättningar för en mer dynamisk mötesplats mellan ungdomsfullmäktige och stadens politiker. Det är också viktigt att stadens politiker återkopplar vilka beslut ungdomsfullmäktige påverkar och vilken roll ungdomsfullmäktige spelar i beslutsfattandet. Förslag Ungdomsfullmäktige och politiska representanter ska ha en mötesplats i form av dialogdagar. Dialogdagarna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktigeledamöternas önskemål och behov. Den politiska referensgruppen blir en arbetsgrupp som i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereder dialogdagarna. (Ändring av ungdomsfullmäktiges arbetsordning 1) Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Flera kommuner som inrättat ungdomsfullmäktige har också gett det rollen som remissinstans i olika frågor som rör ungdomar. Göteborgs ungdomsfullmäktige har också vid några tillfällen yttrat sig över förslag från olika instanser. 2 I de workshopar som anordnats under arbetet med stadsledningskontorets förslag har framhållits, inte minst av ungdomsfullmäktiges ledamöter, att de vill vara med tidigt i beslutsprocessen i de fall frågorna berör ungdomar. Det finns ingenting som hindrar att nämnder och styrelser använder ungdomsfullmäktige som remissinstans eller på annat sätt efterhör ungdomsfullmäktiges synpunkter i olika frågor. Om så görs så bör det vara frivilligt för ungdomsfullmäktige 2 Ex: Till utbildningsdepartementet betr. den nationella ungdomspolitiken under Till socialdepartementet betr. bidrag till glasögon för barn och unga under 2015 samt till Västra Götalandsregionen betr. målbild för stadstrafiken Göteborg, Mölndal och Partille 2035 under Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(23)

10 att svara och att svaret inte nödvändigtvis inte skall omgärdas av de formkrav som annars föreligger vid remissvar. Ett sätt att förtydliga för nämnder och bolag att möjligheten efterhöra ungdomsfullmäktiges synpunkter skulle kunna vara att införa en skrivning om detta i ungdomsfullmäktiges arbetsordning. Nämnder och bolag bör då på olika sätt uppmärksammas på denna möjlighet. Stadsledningskontoret föreslår att ett tillägg görs i ungdomsfullmäktiges arbetsordning enligt följande: Ungdomsfullmäktige: Kan fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Möjligheten att vara remissinstans innebär inte att ungdomsfullmäktige alltid och ovillkorligen skall svara på remisser. Ytterligare ett sätt att åstadkomma en kontinuerlig dialog/kommunikation där det löpande går att bolla frågeställningar med ungdomsfullmäktige är att exempelvis utveckla ett digitalt barometerverktyg för olika avstämningar i ungdomsfullmäktige. Ett annat alternativ/komplement skulle kunna vara en digital medborgarpanel för alla stadens unga. Nämnden för konsument och medborgarservice har sedan april 2014 kommunfullmäktiges uppdrag att svara för stadens samlade e-tjänstutveckling. I detta uppdrag ligger också att barn- och ungas rätt att komma till tals särskilt ska beaktas. I detta sammanhang borde det vara naturligt att ungdomsfullmäktige som institution fick möjlighet att delta och vara med i utvecklandet av e-verktyg som är anpassade för att fånga in barn och ungas perspektiv. Rimligtvis borde det finnas frågor inom stadens politikområden där behov finns att på ett bättre sätt ta del av ungas kunskaper, synpunkter och idéer. Stadsledningskontoret har tidigare föreslagit några förändringar som syftar till att öka kunskapsöverföringen/matchningen mellan unga och stadens politiker som till exempel två dialogdagar om året och en digital medborgarpanel för stadens unga. En förutsättning för att kontorets förslag, om de genomförs, skall bli trovärdiga är att stadens politiker återkopplar hur resultaten av paneler, dialogdagar, omröstningar och remissförfarande omhändertas. Förslag Ungdomsfullmäktige kan fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Möjligheten att vara remissinstans innebär inte att ungdomsfullmäktige alltid och ovillkorligen skall svara på remisser (Tillägg i Ungdomsfullmäktiges arbetsordning 1) Ungdomsfullmäktige som institution ges möjlighet att delta i utvecklandet av e-tjänster som är anpassade för att fånga in barn och ungas perspektiv. Det skall ske i samverkan med nämnden för konsument och medborgarservice. Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Ungdomsfullmäktige och dess kansli deltar idag i flera samverkansprojekt med olika förvaltningar i syfte att förstärka möjligheterna till ungt inflytande. Under 2016 samverkar konsument och medborgarservice, ungdomsfullmäktige och stadsdelarna i ett arbete med en kommunikationsplan med syfte att stärka kopplingen mellan stadsdelarnas unga och ungdomsfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har ju, som tidigare nämnts, inrättat ett ungdomsråd för att öka ungdomars inflytande. Ungdomsfullmäktige samverkar också med social resursförvaltning kring ungdomars livsvillkor i Norden, ett projekt initierat av Nordiska ministerrådet. Andra exempel är samverkan med Älvstranden AB kring utvecklingen av Frihamnen och Göteborg & Co beträffande Euroskills och Kulturkalaset. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(23)

11 Inom ramen för 2021 arbetet (Jubileumssatsningen) pågår också arbete med demokratistärkande insatser där ungdomsfullmäktige också deltar. I en förstudie inom ramen för detta arbete föreslogs tre prioriteringar i det fortsatta arbetet med att öka ungas inflytande. - Stärka och synliggöra de plattformar för ungas inflytande som redan finns i staden - Matcha ung kompetens och ungas initiativ med verkliga behov från förvaltningar och bolag - Dokumentera och kommunicera resultaten. Förslag Stadsledningskontoret har redovisat flera förslag som syftar till ökad samverkan mellan förvaltningar, bolag och ungdomsfullmäktige. Dessa förslag återfinns i avsnitten Tydligöra den politiska referensgruppens roll samt Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som remissinstans. Uppföljning och utvärdering Avslutningsvis konstaterar stadsledningskontoret att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har under årens lopp tagit många initiativ för att stärka medborgarnas inflytande i de demokratiska processerna. Det kan vara råd eller motsvarande destinerade för olika grupper (ex Ungdomsfullmäktige, Studentforum, Pensionärsrådet och HBTQ rådet) eller insatser riktade till alla medborgare (ex stadsdelsnämnderna). I stadens organisation pågår ständigt olika aktiviteter i syfte att säkerställa/utöka dialogen med medborgarna i allmänhet och eller särskilda grupper. För närvarande arbetar ett flertal förvaltningar med större uppdrag inom området demokrati och inflytande. Kommunfullmäktige har, i budgethandlingar, utryckt att demokratin skall fördjupas genom att öka medborgarnas möjligheter till inflytande. Det arbete som pågår är således, enligt vår uppfattning, såväl omfattande som rikhaltigt och borde kunna samordnas och kommuniceras på ett effektivare sätt för att ge ännu bättre resultat. Stadsledningskontorets roll i detta arbete är att leda, samordna och följa upp de insatser som pågår. För att säkerställa bättre samordning, strategiskt stöd och kommunikation kring de olika insatserna har stadsledningskontoret att rekryterat en demokratistrateg som börjar sin anställning i januari Stadsledningskontoret har, ovan, lagt ett antal förslag med syftet att ge bättre förutsättningar för att nå kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ambitioner vad avser ungt inflytande. Stadsledningskontorets uppfattning är att olika former av inflytandeprocesser ständigt måste utvärderas och omvärderas. Om stadsledningskontorets förslag genomförs bör kontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av förslagen efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige. Förslag Stadsledningskontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av förslagen efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige. Stadsledningskontoret Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(23)

12 Paula Aijmer Planeringsledare Helena Mehner Kommunikationsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(23)

13 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1532/15 Yrkande från S, MP och V angående Ungdomsfullmäktige Handling Yrkande från S, MP och V den 21 oktober Beslut Enligt yrkande från S, MP och V: Stadsledningskontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer samt återkomma till kommunstyrelsen med förslag enligt punktlista i yrkande från S, MP och V den 21 oktober Expedieras Ungdomsfullmäktige Stadsledningskontoret Vid protokollet Jonas Andrén Ordförande Ulf Kamne Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(23)

14 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Yrkande om Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige har varit en viktig källa till ökat inflytande för barn och unga i Göteborg i över tio år. Inflytande över sin vardag och sin livssituation är en mänsklig rättighet, men också viktigt för att stärka känslan av delaktighet. Det är en förutsättning för att skapa en levande demokrati. Barns och ungas kunskaper, erfarenheter och värderingar är, och ska ta tillvaras som, värdefulla resurser i stadens beslutsfattande processer. I alla demokratiska processer är det viktigt att inflytandet fördelas jämnt och inte skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Eftersom detta, vid sidan av det låga valdeltagandet, är en verklighet i Göteborg står ungdomsfullmäktige inför stora demokratiska utmaningar. Vidare har en utveckling skett mot att ungdomsfullmäktiges ledamöter går allt lägre ner inom det beslutade ålderspannet mellan 12- och 17 år. Den skeva sociala representationen leder till flera risker.; dels att de beslut som fattas bygger på en ofullständig verklighetsbild, dels att det i de områden där deltagandet är lågt urgröper förtroendet för politiken än mer. En utredning från 2006, utförd av Göteborgs universitet, visar på problemet: Våra siffror visar tydligt att det inte är barn och ungdomar i allmänhet som väljer att engagera sig i ungdomsfullmäktige. Vi menar att våra respondenter skiljer sig i ganska hög grad från ungdomar i allmänhet. Vi kan därför med största sannolikhet uttala oss om att respondenterna i princip inte är representativa för sin åldersgrupp i något avseende. Vår undersökning tyder på att det är ungdomar med inneboende resurser som med stort engagemang, intresse och en vilja att förändra som valt att delta i ungdomsfullmäktige. Även om denna utredning är gammal finns det inte mycket som tyder på att situationen har förändrats. Det är viktigt att de ungdomar som engagerar sig i ungdomsfullmäktige har ett genuint intresse för att engagera sig. Därtill ska målet med ungdomsfullmäktige vara att nå ut till de grupper som vanligtvis inte deltar i de demokratiska processerna. För att makt och inflytande ska fördelas mer jämnt mellan olika grupper i samhället måste fokus därför läggas på att fler barn och unga får kännedom om ungdomsfullmäktige. Att deltagande i ungdomsfullmäktige kännas meningsfullt är en annan viktig uppgift. För det krävs det att det finns en möjlighet till verkligt inflytande att kunna förändra och påverka. De unga måste därför få möjlighet att komma in tidigt i de beslutsfattande processerna så att deras kunskap och erfarenheter kan tas tillvara. Vidare krävs det att ungdomsfullmäktiges arbetsformer är inkluderande och anpassade efter målgruppen så att alla känner att de har en möjlighet att komma till tals. Här kan andra mötesformer än de som traditionellt används i vuxna politiska församlingar därför vara nödvändiga. Ett ökat inflytande förutsätter en ökad kännedom. Med hänsyn till tydliga synergieffekter skulle därför en större samverkan mellan ungdomsfullmäktige och ungdomsråden gynna arbetet med att få fler att vilja engagera sig. Ansvaret för allmänna ungdomsfrågor ligger i enlighet med stadsdelsreglementet på varje stadsdelsnämnd. I alla stadsdelar finns idag ungdomsråd, men utformning och arbetssätt skiljer sig åt. I stadens förvaltningar och bolag finns ett flertal demokratisatsningar. Ungdomsfullmäktige bör samverka med dessa för att skapa ett mervärde och en ökad Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(23)

15 delaktighet. Exempel på två satsningar som bör göras, där positiva samverkanseffekter kan uppstå, är jubileumssatsningen på ungt inflytande och demokrati samt de demokratiförstärkande insatser som ska göras i områden med lågt valdeltagande. Vi anser att det finns ett behov av att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsordning och struktur. Extra vikt i utredningen bör därför läggas vid nedanstående punkter: Ökat valdeltagande och bättre representation Inkluderande och engagerande arbetsformer För- och nackdelar med förlängd mandatperiod Möjlighet att kandidera över hela staden Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige Tydliggöra den politiska referensgruppens roll Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att stadsledningskontoret i samverkan med ungdomsfullmäktige utreder ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkommer med förslag enligt ovanstående punktlista. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(23)

16 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1532/15 Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer Tidigare behandling Bordlagt den 4 maj 2016, 301. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 10 februari Yrkande från SD den 4 maj Yttrande från M, L och KD den 4 maj Yrkande från S, MP och V den 18 maj Yrkanden Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkar att ärendet återremitteras till stadsledningskontoret enligt yrkande från S, MP och V den 18 maj Lars Hansson (SD) yrkar bifall till eget yrkande. Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer först propositioner på bifall respektive avslag på ärendets återremiss och finner att kommunstyrelsen har beslutat att återremittera ärendet enligt yrkande från S, MP och V. Beslut Enligt yrkande från S, MP och V: Ärendet återremiteras till stadsledningskontoret enligt yrkande från S, MP och V den 18 maj Expedieras Stadsledningskontoret / ungdomsfullmäktige 1 (2)

17 Vid protokollet Jonas Andrén Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2)

18 Yrkande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende Yrkande angående redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer På initiativ av S, MP och V, och med stöd av hela kommunstyrelsen, har Stadsledningskontoret (SLK) lagt fram ett förslag på hur ungdomsfullmäktiges arbetsformer skulle kunna förändras. Enligt oss innehåller förslaget många oklarheter. Tjänsteutlåtandet är osammanhängande och det är i svårt att förstå flera av de resonemang som förs. Det går inte helt att utläsa av förslaget att det är det rödgröna yrkandet som ligger till grund. I 1 i den reviderade arbetsordningen anges bl.a. följande. Kommunstyrelsen utser en politisk referensgrupp med uppgift att stödja utvecklingen i ungdomsfullmäktige. Ungdomsfullmäktige och politiska representanter ska ha en mötesplats i form av dialogdagar. Dialogdagarna bör vara flexibla och utgå från ungdomsfullmäktigeledamöternas önskemål och behov. Den politiska referensgruppens primära uppdrag är att formera en arbetsgrupp som i samverkan med ungdomsfullmäktige förbereder dialogdagarna. Däremot föreslår SLK i själva tjänsteutlåtandet att den politiska referensgruppen ska ersättas av en arbetsgrupp, vars uppgift blir att förebreda dialogdagar i samverkan med ungdomsfullmäktige. Ovanstående resonemang framstår som väldigt otydligt för att vi ska kunna ta ställning till det. Detsamma gäller skrivningen om ungdomsfullmäktige som remissinstans. Vi förstår inte vad förslaget skulle innebära i praktiken. I enlighet med utredningsuppdraget från 2013 om ungdomsfullmäktige måste detta förtydligas i arbetsordningen på så sätt att det framgår att ungdomsfullmäktige kan/bör fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar. Genom en sådan skrivning blir det också tydligare för stadens bolag och förvaltningar att de kan vända sig till ungdomsfullmäktige för att diskutera olika frågeställningar. Eftersom stadens unga skulle ges möjlighet att komma till tals redan i beredningsfaser kommer synpunkter som är viktiga ur deras perspektiv att kunna

19 tas om hand. Viktigt att notera är att möjligheten att vara remissinstans inte medför att ungdomsfullmäktige alltid och ovillkorligen ska svara på remisser. Vidare är det oklart vilket resultat som ska uppnås i och med den andra beslutssatsen i tjänsteutlåtandet, att stadsdelsnämnderna ska ge tydliga uppdrag om att organisera en tydlig struktur i arbetet med ungas inflytande. Precis som SLK själva anför i tjänsteutlåtandet kan det enligt vår mening bli aktuellt att i framtiden ge i uppdrag att se över hur ungdomsrådens representanter utses. Slutligen vill vi framhålla att vi välkomnar ungdomsfullmäktiges utskott, precis som vi gör med stadens centrala råd, att ha sina möten i Stadshuset. Kommunstyrelsen föreslås besluta att återremittera förslaget till SLK i enlighet med ovanstående.

20 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1532/15 Repronummer 48/16 Kommunikationsavdelningen Paula Aijmer Telefon E-post: Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag om att utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer Förslag till beslut I kommunstyrelsen 1. Reviderad arbetsordning för ungdomsfullmäktige i enlighet med bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande antas. 2. Kommunstyrelsen uppmanar Stadsdelsnämnderna att ge tydliga uppdrag om att organisera en tydlig struktur i arbetet med ungas inflytande. I enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Kommunstyrelsen uppmanar nämnden för konsument och medborgarservice att i arbetet med kommunfullmäktiges uppdrag , 21, om utvecklande av e-demokratilösningar också beaktar ungdomsfullmäktige. 4. Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av de föreslagna förändringar som framgår av Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Utvärderingen görs efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige och redovisas senast första kvartalet år Kommunstyrelsens uppdrag, , 556, till stadsledningskontoret förklaras fullgjort. Sammanfattning Efter ett yrkande från S, MP och V gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt en punktlista. Stadsledningskontoret föreslår i tjänsteutlåtandet förändringar i ungdomsfullmäktiges arbetsformer. Engagemanget i stadsdelarna när det gäller såväl val till ungdomsfullmäktige som deltagande i nätverksarbete gällande inflytandefrågor varierar stort. I samrådsarbetet har också framhållits behovet av tillräckliga och likvärdiga resurser i stadsdelarna. Stadsledningskontoret föreslår förändringar beträffande möjligheten att kandidera och välja till ungdomsfullmäktige och att ungdomsfullmäktiges arbetsordning, 20, justeras i enlighet med förslagen. Kontoret föreslår också förändringar beträffande den politiska referensgruppen, inrättande av dialogdagar mellan politiken och ungdomsfullmäktige. Vidare föreslås uppdrag till stadsledningskontoret, stadsdelsnämnderna och nämnden för konsument och medborgarservice beträffande utvecklingsarbete kring en digital medborgarpanel för unga, samt uppdrag om att skapa en attraktiv och lättillgänglig mötesplats för ungdomsfullmäktige. Dessutom föreslås att ungdomsfullmäktiges presidie 1(21)

21 får utökad beslutanderätt, vilket innebär ett tillägg till 2 i ungdomsfullmäktiges arbetsordning. Avslutningsvis föreslås att stadsledningskontoret ges i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utvärdera effekterna av nu lagda förslag efter tre genomförda val till ungdomsfullmäktige. Ekonomiska konsekvenser För att inflytandearbetet bättre skall kunna leva upp till kommunfullmäktiges uttalade ambitioner så kan det vara så att stadsdelsnämnderna behöver avsätta eller omfördela resurser för att fullgöra föreslagna uppdrag. Hur mycket resurser det handlar om är avhängigt nämndernas egna bedömningar och ambitionsnivå. Barnperspektivet Inflytandefrågor för barn och unga har sin grund i barnkonventionen som är en del av den internationella folkrätten. Det innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande utgår från barns och ungas eget perspektiv bl. a genom att ta tillvara de synpunkter som framkommit samrådsarbete som förevarit vid utarbetandet av föreliggande tjänsteutlåtande. Jämställdhetsperspektivet Alla barn och unga skall ha lika rätt till inflytande över sitt liv och möjligheter till att delta i samhällslivet. Ungdomsfullmäktige är en viktig arena för detta. Mångfaldsperspektivet Ungdomsfullmäktige är en mötesplats präglad av mångfald. Här ges ungdomar med olika bakgrund, från alla delar av staden möjlighet till att träffas. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte hittat någon bäring på detta perspektiv utöver det faktum att miljöfrågor ständigt är aktuella i ungdomsfullmäktiges arbete. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(21)

22 Omvärldsperspektivet Det finns flera modeller för att öka ungdomars inflytande och deltagande i samhällslivet och dessa förekommer över hela världen. I tjänsteutlåtandet redovisas flera exempel på olika modeller. Bilaga 1 Yrkande S, MP, V Bilaga 2 Rapport, Maj 2013, Ungdomsfullmäktige och studentforum Bilaga 3 Ungdomsfullmäktiges arbetsordning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(21)

23 Ärendet Efter ett yrkande från S, MP och V gav kommunstyrelsen stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med ungdomsfullmäktige utreda ungdomsfullmäktiges arbetsformer och återkomma med förslag enligt nedanstående punktlista. Ökat valdeltagande och bättre representation Inkluderande och engagerande arbetsformer För- och nackdelar med förlängd mandatperiod Möjlighet att kandidera över hela staden Ökad samverkan med stadsdelsnämnderna och ungdomsråden Ökad samverkan med skolor för att synliggöra det ambassadörskap det innebär att vara ledamot i ungdomsfullmäktige Tydliggöra den politiska referensgruppens roll Möjlighet att använda ungdomsfullmäktige som frivillig remissinstans Ökad samverkan med stadens förvaltningar och bolag som arbetar med att stärka demokratin och ungt inflytande Yrkandet från S, MP och V bilägges, bilaga 1. I föreliggande tjänsteutlåtande redovisar stadsledningskontoret sina överväganden och förslag med anledning av kommunstyrelsens ovan nämnda uppdrag. Bakgrund Frågan om ungdomsfullmäktiges arbetsformer utreddes av stadsledningskontoret under Utredningen beställdes av vice stadsdirektören och hade som huvuduppgift att presentera ett uppdaterat uppdrag för ungdomsfullmäktige (och studentforum) där hänsyn skulle tas till att ett antal år passerat sedan forumen inrättades. Ungdomsfullmäktige inrättades En del av de förslag som framfördes i nämnda utredning har tydlig bäring på det yrkande som ligger till grund för nu föreliggande tjänsteutlåtande och en del av utredningens förslag återkommer därför i det följande. I april 2015 beställde kommunikationsdirektören av ungdomsfullmäktiges kansli en rapport rörande ungdomsfullmäktiges fortsatta utveckling. Bakgrunden var den under 2013 (ovan) avlämnade utredningen om ungdomsfullmäktige och studentforum. Rapporten levererades i oktober 2015 och bearbetade samt konkretiserade några av de förslag och tankegångar som återfinns i utredningen från Även denna rapport är en av utgångspunkterna för de förslag som återfinns i föreliggande tjänsteutlåtande. Metod Under framtagandet av föreliggande tjänsteutlåtande har ett antal samråd och samverkansprocesser företagits. Workshops har ägt rum med dels ungdomsfullmäktige, dess mentorer och intresserade unga och dels samordnarna i stadsdelsförvaltningarna. I den sistnämnda deltog också tjänstepersoner från ungdomsråden, Frilagret, Ungt inflytande 2021 och konsument och medborgarservice. Fördjupade samtal med ledamöter i ungdomsfullmäktige och tjänstepersoner har också ägt rum. Stadsledningskontoret har också tagit del av tidigare utrednings- och forskningsmaterial om ungdomsfullmäktige och ungt inflytande. Tjänsteutlåtandet har också delgivits, ovan nämnda, berörda för möjlighet till synpunkter före utskick till kommunstyrelsen. En del av de punkter som återfinns i yrkandet från S, MP och V har beröringspunkter med varandra. Stadsledningskontoret redovisar därför överväganden och förslag inom de områden där vi uppfattar att frågeställningar överlappar. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(21)