För att inte trycka upp mer material än nödvändigt så delar vi upp den traditionella årsredovisningen i två separata delar. I din hand håller du den

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 För att inte trycka upp mer material än nödvändigt så delar vi upp den traditionella årsredovisningen i två separata delar. I din hand håller du den kompletta genomgången av koncernens finanser för Vill du läsa mer om vår verksamhet från året som gått rekommenderar vi vår Hållbarhetsredovisning Den finns för beställning via vår Kundservice eller direkt på vår hemsida, där du även kan göra miljön en tjänst och istället ladda ner en digital version av såväl den som andra publikationer.

3 Innehåll Styrelse Ledningsgrupp Förvaltningsberättelse Resultaträkning - koncernen Balansräkning - koncernen Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen Sammanställning över förändringar i eget kapital - koncernen Kassaflödesanalys - koncernen Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncernen Resultaträkning - moderbolaget Balansräkning - moderbolaget Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - moderbolaget Sammanställning över förändringar i eget kapital - moderbolaget Kassaflödesanalys - moderbolaget Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - moderbolaget Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Revisionsberättelse Granskningsrapport för år

4 Tillsammans med medvetna kunder och samarbetspartners skapar vi energi som leder utvecklingen av det hållbara samhället. 4 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

5 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 5

6 Styrelse Lars Leonardsson (f. 1955, Lund, ordförande) Ola Persson (f. 1975, Lund, v. ordförande) Johan Andersson (f. 1968, Eslöv, andre v. ordförande) Lars V Andersson (f. 1945, Lund, ledamot) Thomas Frennstedt (f. 1936, Lund, ledamot) Claes Hedlund (f. 1946, Lomma, ledamot) Johanna Kyander (f. 1963, Lund, ledamot) Catharina Malmborg (f. 1961, Eslöv, ledamot) Jeanette Olsson (f. 1959, Lund, ledamot) Kenneth M Persson (f. 1964, Lund, ledamot) Lars Eriksson (f. 1956, Hörby, ledamot) Lars Carlén (f. 1941, Lomma, ersättare) Björn Björnson (f. 1944, Lund, ersättare) Lena Emilsson (f. 1957, Eslöv, ersättare) Lars Hansson (f. 1963, Lund, ersättare) Ann Schlyter (f. 1943, Lund, ersättare) Christer Henningsson (f. 1949, Lund, ersättare) Anita Ullmann Kradjian (f. 1967, Hörby, ersättare) Linda Ahlman (f. 1973, arbetstagarföreträdare) Jörgen Mårtensson (f. 1952, arbetstagarföreträdare) 6 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

7 Sylvia Michel (f. 1952, koncernchef) Mats Didriksson (f. 1965, AO Energi) Micke Andersson (f. 1967, ekonomichef) Mia König (f. 1970, AO Marknad och Försäljning) Ny ledningsgrupp 2013 Susanne Serenhov (f. 1963, HR-chef) Anders Möller (f. 1965, AO Affärs- och produktutveckling) Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 7

8 2 (53) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten en Lunds Energikoncernen AB (publ) är en underkoncern som ägs av Kraftringen AB ( ) med säte i Lund. Detta bolag ägs i sin tur av kommunerna Lund (82,4 %), Eslöv (12,0 %), Hörby (3,5 %) och Lomma (2,1 %). Verksamheten omfattar energiproduktion och energidistribution, entreprenadverksamhet samt IT-kommunikation. Bolaget äger och förvaltar fastigheter och anläggningar för rörelsens behov, aktier och andelar i företag inom energisektorn och bedriver till rörelsen anknytande tjänster. Bolaget drivs enligt affärsmässiga principer under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten samt de principer som framgår av bolagsordning och ägardirektiv. en ska ha stark lokal närvaro och driva och utveckla lokal energiverksamhet med god miljö, hög leveranssäkerhet, hög servicenivå och rationell energianvändning. Som ett komplement till den ekonomiska redovisningen publicerar Lunds Energikoncernen sedan 2011 en Hållbarhetsredovisning. Syftet med Hållbarhetsredovisningen är att rapportera koncernens ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan. Genom att mäta, presentera och ta ansvar för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling ökas transparensen gentemot koncernens intressenter. Väsentliga händelser under året en en har under 2012 gjort en genomlysning av befintlig verksamhet och de långsiktiga förutsättningarna inom energibranschen. Detta har resulterat i beslut om ny vision, affärsidé och förändrad organisationsstruktur. Under 2013 kommer koncernens bolagsstruktur att konsolideras genom ett flertal fusioner. Standard & Poor s rating är satt till BBB+/negative outlook/a 2/K-1. ens verksamhet anses relativt småskalig vilket kompenseras av ett starkt ägarstöd och stabiliteten i monopolverksamheterna. Bedömningen "negative outlook" reflekterar främst projektriskerna i samband med byggnationen av Örtoftaverket. ens omställning från fossilberoende mot en effektivare el- och fjärrvärmeproduktion via förnyelsebara energikällor fortsatte under året. Bygget av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk, Örtoftaverket, påbörjades 2012 och beräknas vara i full drift under första halvåret Det välutbyggda och sammankopplade fjärrvärmenätet i Eslöv-Lund-Lomma som bl a förses med värme från Sveriges största geotermisystem (värmelager i berggrunden) gör det möjligt att ta tillvara spillväme från regionens industri, lantbruk och storhushåll. Under året har en omfattande renovering av de 25 år gamla geotermibrunnarna i Värpinge, Lund, genomförts. Elproduktionen i Norge påverkas negativt av låga elpriser och något sämre valutakurs jämfört med tidigare år. Resultatutvecklingen är, trots detta, mycket bättre än förra året tack vare ökad produktionsvolym och erhållen försäkringsersättning för föregående års driftproblem. Ny modell för reglering av elnätsintäkter trädde i kraft Detta innebär att Energimarknadsinspektionen under 2011 fastställde hur stora elnätsintäkterna får vara, så kallad intäktsram, för perioden ens tilldelade intäktsram är överklagad eftersom den inte anses beräknad enligt gällande regelverk. Under året har omfattande ombyggnader och reinvesteringar i elnätet genomförts för att ytterligare öka leveranssäkerheten. 8 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

9 3 (53) Elhandelsverksamheten har utvecklats positivt. en har under året lyckats hålla sina marknadsposition trots en allt hårdare konkurrens. En lyckad lansering av nya portföljförvaltningstjänster tillsammans med starka säljinsatser har resulterat i ett flertal större kontrakt med kunder inom både el och gas. Verksamheten inom Öppet stadsnät stärktes i början av 2012 genom ett samarbete med Quadracom. Tillväxten i svartfiberverksamheten har ökat. ens energientreprenader har utvecklats relativt gynnsamt trots vikande marknad och ökad konkurrens. Moderbolaget Lunds Energikoncernen AB (publ) är moderföretag till 12 st (14) bolag och upprättar egen koncernredovisning. Moderbolagets verksamhet omfattar bland annat utvecklingsarbete och koncerngemensamma stödfunktioner. Kviinge El AB har den 1 januari 2012 sålts till Brittedals Elnät Ekonomisk Förening. Omsättning och resultatutveckling Rörelseresultatet uppgick till 267,1 mnkr (109,5). Resultat efter finansiella poster uppgick till 239,6 mnkr (68,3). Årets resultat uppgick för koncernen till 270,5 mnkr (50,0) och för moderbolaget till 24,1 mnkr (-0,3). I föregående årsbokslut skrevs koncernmässig goodwill mm ned med 41,8 mnkr och 30,4 mnkr reserverades för framtida prissäkringar avseende bränsleinköp. Återföringen av reserveringen 2011 påverkar resultatet för 2012 positivt med 30,4 mnkr. Resultatet påverkas även positivt av erhållna försäkringsersättningar och ökad lönsamhet i den norska elproduktionen. Förändringen i Moderbolagets resultat beror främst på ökade ränteintäkter. Nettoomsättningen ökade med 2 procent till mnkr (2 623). Av omsättningen svarade el och eldistribution för mnkr (1 638), fjärrvärme för 701 mnkr (662), gas för 219 mnkr (146), fjärrkyla för 23 mnkr (21), entreprenader 6 mnkr (5) och övrigt för 161 mnkr (151). Årets investeringar uppgår till 648 mnkr (194). Förväntningar avseende den framtida utvecklingen en ens resultat för 2013 bedöms till en nivå som är i paritet med ägarnas avkastningskrav. Styrelsen tog i december 2012 beslut om ny affärsstrategisk inriktning och organisation vilket bl a innebär en konsolidering av koncernens verksamhet och ökat kundfokus. Riskexponering och finansiella instrument en en är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar i energipriser (främst olja, naturgas och el), valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. ens riskpolicy beslutas i koncernstyrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för alla finansiella risker i energi-, ränte- och valutamarknaderna. Ansvaret för koncernens marknadsrisker förknippade med energiförsäljning, främst el, fjärrvärme och naturgas, hanteras av koncernens intressebolag Modity Energy Trading AB. På motsvarande sätt hanteras de finansiella transaktionerna och riskerna av moderbolagets ekonomienhet. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering respektive säkring av alla energipriser och att minimera marknadsfluktuationernas effekter på koncernens resultat. För att följa upp utvecklingen och kontrollen av den riskexponerade verksamheten har Vd en riskkommitté och en riskcontroller till sin hjälp. Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 9

10 4 (53) Miljöinformation År 2012 visade på minskade koldioxidutsläpp jämfört med föregående år, trots en något ökad produktion. Med planerade satsningar på nya anläggningar, däribland biokraftvärmeverket i Örtofta, står inriktningen mot fossilfri fjärrvärmeproduktion 2020 fast. en har tillståndspliktiga anläggningar i Lund, Lomma, Eslöv, Klippan och Ljungbyhed för produktion av fjärrvärme, fjärrkyla och el. Samtliga anläggningar har tillstånd för verksamheten enligt Miljöskyddslagen eller Miljöbalken. Verksamhetens miljöpåverkan utgörs främst av utsläpp till luft från förbränning av bränslen (förnybara/icke förnybara) för eloch värmeproduktion. en är sedan 1998 miljöcertifierad enligt standarden ISO Ekonomisk översikt de 5 senaste åren Belopp i mnkr (om inget annat anges) Omsättning Resultat efter finansnetto 239,6 68,3 139,3 144,0 165,1 Soliditet 42,9% 42,1% 40,1% 39,7% 37,0% Avkastning eget kapital 9,1% 2,8% 5,9% 6,3% 7,4% Aktieutdelning per aktie (Kr) bidrag per aktie (Kr) 0,00 0,00 12,33 12,33 12,30 Aktieutdelning bidrag 0,0 0,0 60,0 60,0 59,8 Investeringar de 5 senaste åren Belopp i mnkr (om inget annat anges) Investeringar Styrning av bolaget Styrelsen avser att, så långt det bedömts lämpligt och möjligt, anpassa sina arbetsformer till Svensk kod för bolagsstyrning. Enligt kodens regelverk ska styrelsen årligen avge en rapport där bl.a. förklaringar till avvikelser mot regelverket ska redovisas. En bolagsstyrningsrapport har upprättats för 2012 och publiceras separat. Väsentliga händelser efter balansdagen I januari 2013 beslutade styrelsen, som ett led i pågående konsolidering av koncernen, att fusionera in dotterbolagen, och dess verksamhet, Kraftringen Produktion AB, Kraftringen Försäljning AB, Nynäshamn Energi Försäljning AB och Kraftringen Öppet Stadsnät AB i moderbolaget Lunds Energikoncernen AB. Det beslutades samtidigt att fusionera in dottebolaget Nynäshamn Energi AB i dotterbolaget Kraftringen Nät AB. I övrigt har inga händelser inträffat efter balansdagen, men före undertecknandet av denna årsredovisning, som är att betrakta såsom väsentliga. Balans- och resultaträkningar samt vinstdisposition kommer att bli föremål för fastställelse på årsstämman den 23 april Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, kronor ,29, disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning Summa Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

11 5 (53) Resultaträkning - koncernen Belopp i tkr Not Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Energiinköp och energiskatter Övriga externa kostnader 3, Personalkostnader Avskrivningar- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i intresseföretag Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Minoritetens andel i årets resultat Årets resultat Resultat per aktie Resultat per aktie 55,57 10,27 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 11

12 6 (53) Balansräkning - koncernen Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Elcertifikat och utsläppsrätter Uttagsrättighet vattenkraft Dataprogram Goodwill Pågående projekt och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m. m. 27 Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos moderföretag Skattefordringar Upparbetad men ej fakturerad intäkt Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

13 7 (53) Balansräkning - koncernen Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets resultat Minoritetsintresse Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för uppskjuten skatt Övriga avsättningar Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Checkräkningskredit Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen Belopp i tkr Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag* * Enligt ansvarsfördelning i aktieägaravtal mellan ägarbolagen (Lunds Energikoncernen AB och Öresundskraft AB) till Modity Energy Trading AB uppgår koncernens regressrätt per balansdagen till tkr ( ). Motsvarande del för Öresundskraft AB uppgår vid samma tidpunkt till 0 tkr (27 527). Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 13

14 8 (53) Sammanställning över förändringar i eget kapital - koncernen en Utgående balans enligt balansräkning den 31 december 2010 Aktie- Bundna Fria kapital reserver reserver Förskjutning mellan fritt och bundet eget kapital Årets resultat bidrag 38 Skatteeffekt på koncernbidrag -10 Omräkningsdifferens* 257 Eget kapital Förskjutning mellan fritt och bundet eget kapital Årets resultat bidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Omräkningsdifferens* Eget kapital * Ackumulerad omräkningsdifferens i utländska dotterbolags nettotillgångar uppgår till tkr (-6 576). Aktiekapitalet består av aktier och har ett kvotvärde på 10 kr. 14 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

15 9 (53) Kassaflödesanalys - koncernen Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring av dotterföretag Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lån Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel 8 1 Likvida medel vid årets slut Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 15

16 10 (53) Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncernen Belopp i tkr Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m. m. Avgår resultatandel i intresseföretag Erhållen utdelning från intresseföretag Av- och nedskrivningar av tillgångar Orealiserade valutakursdifferenser Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar Rearesultat avyttring av rörelse/dotterföretag Avsättningar till pensioner Övriga avsättningar Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Avyttring av dotterföretag och andra affärsenheter Avyttrade tillgångar och skulder: Materiella anläggningstillgångar Rörelsefordringar 91 Summa tillgångar Avsättningar Rörelseskulder Summa avsättningar och skulder Försäljningspris Erhållen köpeskilling Påverkan på likvida medel Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. - De kan lätt omvandlas till kassamedel. - De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. 16 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

17 11 (53) Resultaträkning - moderbolaget Belopp i tkr Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Energiinköp och energiskatter Övriga externa kostnader 3, Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från övriga värdepapper och fordringar 10 som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner, övriga Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 17

18 12 (53) Balansräkning - moderbolaget Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Dataprogram Pågående projekt och förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran 565 Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos moderföretag Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

19 13 (53) Balansräkning - moderbolaget Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Obeskattade reserver 31 Ackumulerade avskrivningar utöver plan Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - moderbolaget Belopp i tkr Ställda säkerheter Övriga ställda panter och säkerheter Ställda säkerheter för dotterbolag Summa ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser till förmån för intresseföretag* * Enligt ansvarsfördelning i aktieägaravtal mellan ägarbolagen (Lunds Energikoncernen AB och Öresundskraft AB) till Modity Energy Trading AB uppgår koncernens regressrätt per balansdagen till tkr ( ). Motsvarande del för Öresundskraft AB uppgår vid samma tidpunkt till 0 tkr (27 527). Moderbolaget har ställt ut moderbolagsgarantier för dotterbolagen. Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 19

20 14 (53) Sammanställning över förändringar i eget kapital - moderbolaget Aktie- Bundet eget Fritt eget kapital kapital kapital Moderbolaget Utgående balans enligt balansräkning den 31 december Årets resultat -275 bidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Eget kapital Årets resultat bidrag Skatteeffekt på koncernbidrag Eget kapital Aktiekapitalet består av aktier och har ett kvotvärde på 10 kr. 20 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

21 15 (53) Kassaflödesanalys - moderbolaget Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Lämnade aktieägartillskott Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 21

22 16 (53) Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - moderbolaget Belopp i tkr Betalda räntor och erhållen utdelning Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m. m. Av- och nedskrivningar av tillgångar Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar Avsättningar till pensioner Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank Ovanstående poster har klassificerats som likvida medel med utgångspunkten att: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. - De kan lätt omvandlas till kassamedel. - De har en löptid om högst 3 månader från anskaffningstidpunkten. 22 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

23 17 (53) Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i tkr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och Akutgruppsuttalanden samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Bolagets säte m. m. Lunds Energikoncernen AB (publ) bedriver verksamhet i associationsformen aktiebolag och har sitt säte i Lund i Sverige. Huvudkontorets adress är Scheelevägen 16. Rapportering för segment ens interna rapporteringssystem är uppbyggt med tanke på uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. Klassificering m. m. Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Värderingsprinciper m. m. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar som förvärvats av bolaget är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Utgifter för internt genererad goodwill och varumärken redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer. Elcertifikat som erhållits utan vederlag är redovisade till marknadsvärdet på transaktionsdagen. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter för en immateriell tillgång läggs till anskaffningsvärdet endast om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna som överstiger den ursprungliga bedömningen och utgifterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med eventuella restvärden. Avskrivningarna sker linjärt över tillgångens nyttjandeperiod och redovisas som kostnad i resultaträkningen. Nyttjandeperiod Följande avskrivningstider tillämpas: en Moderföretaget Förvärvade immateriella tillgångar Goodwill 6-10 år - Uttagsrättigheter vattenkraft 55 år - Dataprogram 3-10 år 3-10 år Goodwill avseende strategiska förvärv skrivs av över 10 år. Övrig goodwill skrivs av över 6 år. Telefoni- och kunddebiteringssystem bedöms ha en längre livslängd än 5 år, varför dessa skrivs av över 8 respektive 10 år. Avskrivningstiden för uttagsrättigheten baseras på avtalets löptid. Detta avtal har träffats mellan Lunds Energi Norge AS och Nordlandskraft AS. Dataprogram aktiveras om de har ett väsentligt värde för bolaget i framtiden och har en beräknad ekonomisk livslängd överstigande tre år. Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 23

24 18 (53) Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen/bolaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. en Moderbolaget Byggnader - Värmeverksbyggnader år år - Övriga byggnader år - Markanläggningar 20 år 20 år Maskiner och andra tekniska anläggningar - Nätanläggningar inkl. ställverk år - - Elproduktionsanläggningar år år - Värmeproduktionsanläggningar år år - Kylproduktionsanläggningar 20 år 20 år Inventarier, verktyg och installationer 3-15 år 3-15 år Lånekostnader Lånekostnader redovisas i koncernen enligt alternativregeln i RR 21 Lånekostnader. Alternativregeln innebär att lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång och som tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inkluderas i tillgångens anskaffningsvärde. Detta under förutsättningen att det är troligt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. I moderföretaget belastar lånekostnader resultatet för den period till vilken de hänför sig. Lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att utröna om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om någon sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nyttjandevärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nedskrivning görs om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till en räntesats före skatt som är tänkt att beakta marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. En tillgång som är beroende av andra tillgångar anses inte generera några oberoende kassaflöden. En sådan tillgång hänförs istället till den minsta kassagenererande enhet där de oberoende kassaflödena kan fastställas. En nedskrivning reverseras om det har skett en förändring av beräkningarna som användes för att bestämma återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning skulle gjorts. En nedskrivning av goodwill återföres endast om nedskrivningen var förorsakad av en specifik extern händelse av exceptionell natur som inte förväntas återkomma och ökningen av återvinningsvärdet hänför sig direkt till återföringen av effekten av den specifika händelsen. Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning. 24 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

25 19 (53) Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 8, med undantag för långfristiga monetära mellanhavande med självständig utlandsverksamhet, där anskaffningskurs används. Kursdifferenser på rörelsefordringar och rörelseskulder ingår i rörelseresultatet, medan differenser på finansiella fordringar och skulder redovisas bland finansiella poster. Varulager Varulagret, värderat enligt Redovisningsrådets rekommendation nr 2:02, är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen eller enligt vägda genomsnittspriser. Redovisning av entreprenaduppdrag och liknande Pågående entreprenaduppdrag redovisas i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 10, Entreprenader och liknande uppdrag. Rekommendationen innebär att successiv vinstavräkning tillämpas på alla de uppdrag där utfallet kan beräknas på ett tillfredställande sätt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad. Färdigställandegraden bestäms på basis av nedlagda uppdragskostnader i förhållande till beräknade uppdragskostnader för hela uppdraget. På uppdrag där utfallet inte kan beräknas på ett tillfredställande sätt redovisas intäkt motsvarande nedlagda kostnader på balansdagen. Befarade förluster kostnadsförs omedelbart. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Derivatinstrument utgörs bl.a av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för prisförändringar, valutakursförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrumentet klassificeras som säkringsinstrument. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Likvida medel Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga penningmarknadsinstrument med ursprunglig löptid understigande tre månader. Dessa poster värderas generellt till upplupet anskaffningsvärde. ens löpande in- och utbetalningar sker genom avtal med Lunds kommun via deras koncernkonto i SEB. Enligt avtalet disponerar koncernen en kredit på ( ) tkr. Finansiella placeringar Finansiella instrument som är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten klassificeras som anläggningstillgångar. Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av aktier redovisas till anskaffningsvärdet efter eventuella nedskrivningar till verkligt värde. Bedömningen görs aktieslag för aktieslag och en nedskrivning till verkligt värde görs när värdenedgången bedöms vara bestående. Räntebärande värdepapper klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och värderas till upplupet anskaffningsvärde, i de fall de ej utgör kortfristigt innehav. Kortfristigt innehav utgör omsättningstillgång och redovisas då enligt lägsta värdets princip. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta transaktionskostnader periodiseras över instrumentets löptid. Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av räntebärande värdepapper redovisas till upplupet anskaffningsvärde efter eventuella nedskrivningar till bedömt återvinningsvärde. Bedömningen av huruvida det föreligger ett nedskrivningsbehov görs post för post. En nedskrivning till verkligt värde görs när värdenedgången bedöms vara bestående. Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 25

26 20 (53) Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningssvärde och nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Värderingen görs på portföljnivå. Det innebär att för instrument som ingår i samma portfölj har orealiserade vinster avräknats mot orealiserade förluster. Överskjutande förlust redovisas som minskning av ränteintäkterna. Överskjutande vinst redovisas inte. Nettoförsäljningsvärdet baseras på officiella marknadspriser på bokslutsdagen eller allmänt vedertagna metoder såsom optionsvärderingsmodeller eller diskonterade kassaflöden. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Leverantörsskulder Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta som säkrats med valutaterminskontrakt räknas om till terminskurs, i det fall den säkrade tidsperioden understiger tre månader. När den säkrade perioden överstiger tre månader, räknas skulden om enligt växelkursen dagen då säkringen upptogs. Lån Lån redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när lånet togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över lånets löptid. Beräkningen periodiseras över hela den avtalade löptiden. Derivatinstrument Derivatinstrument utgörs bl.a. av terminskontrakt, optioner och swappar som utnyttjas för att täcka risker för valutakursförändringar, prisförändringar och för exponering av ränterisker. Derivatinstrumentet klassificeras som säkringsinstrument. Säkringsredovisning För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten och att säkringen effektivt skyddar den säkrade positionen. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas vid samma tidpunkt som vinster och förluster på de poster som säkrats. Fordringar och skulder i utländsk valuta För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer och redovisning sker enligt Bokföringsnämndens rekommendation BFN R 7. Det innebär att den säkrade tillgången eller skulden värderas enligt växelkursen den dag som valutasäkringen görs. Transaktionsexponering Valutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras antingen genom valutatermin eller valutaoption. Valutatermin eller valutaoption som skyddar det prognostiserade flödet tas inte upp i balansräkningen. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognostiserade flödet uppstår. Prognostiserade flöden kan vara fakturerade eller prognostiserade transaktioner. Prisexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras antingen genom terminer eller optioner. Dessa instrument, som skyddar det prognostiserade flödet, tas inte upp i balansräkningen. Värdeförändringarna på terminerna redovisas i samma period som det prognostiserade flödet uppstår. Skulder i utländsk valuta som säkrats med valutaterminskontrakt räknas om till terminskurs i det fall den säkrade tidsperioden understiger tre månader. När den säkrade perioden överstiger tre månader räknas fordran om enligt växelkursen dagen då säkringen påbörjades. Säkring av koncernens räntebindning För säkring av ränterisk används ränteswappar. Belopp som ska betalas eller mottas enligt ränteswapp redovisas löpande som räntekostnad. Premie som har betalats eller mottagits när swappavtalet ingicks periodiseras som ränta över avtalets löptid. Ränteswappar redovisas på samma sätt oavsett om de har samma eller längre löptid än den säkrade upplåningen. Ränteswappens marknadsvärde beräknas med hjälp av diskonterade kassaflöden. Mer information om redovisningsprinciper och finansiell riskhantering se not 30 Finansiella instrument och finansiell riskhantering. 26 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

27 21 (53) Ersättningar till anställda en Ersättningar till anställda redovisas i koncernredovisningen enligt Redovisningsrådets rekommendation RR29, Ersättningar till anställda. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning I avgiftsbestämda pensionsplaner betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. ens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda pensionsplaner utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringen och antalet tjänsteår. en bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. De förmånsbestämda pensionsplanerna är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts hos försäkringsbolag. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas för att betala ersättningar enligt pensionsavtalen. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som antingen en avsättning eller en långfristig finansiell fordran. I de fall då ett överskott i en plan inte helt går att utnyttja redovisas endast den del av överskottet som företaget kan återvinna genom minskade framtida avgifter eller återbetalningar. Kvittning av ett överskott i en plan mot ett underskott i en annan plan sker endast om företaget har en rätt att använda ett överskott i en plan för att reglera ett underskott i en annan plan, eller om förpliktelserna avses att regleras på nettobasis. Pensionskostnaden och pensionsförpliktelsen för förmånsbestämda pensionsplaner beräknas enligt den s. k. Projected Unit Credit Method. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Företagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonteringsräntan som används motsvarar räntan för förstklassiga företagsobligationer alternativt statsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 32. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antaganden ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. Den beskrivna redovisningsprincipen ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. Moderföretaget och dotterföretagen redovisar förmånsbestämda pensionsplaner enligt lokala regler och föreskrifter i respektive land. En avsättning (fordran) redovisas för särskild löneskatt i de fall att pensionskostnaden som fastställts enligt RR 29 är högre (lägre) än den pensionskostnad som fastställs i juridisk person. Avsättningen (fordran) baseras på mellanskillnaden mellan dessa belopp. Avsättningen (fordran) nuvärdesberäknas ej. Övriga långfristiga ersättningar till anställda Samma principer tillämpas som för förmånsbestämda planer, förutom att alla aktuariella vinster och förluster redovisas genast. Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 27

28 22 (53) Ersättningar vid uppsägning En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Kostnader för intjänade förmånsbestämda pensioner för perioden innan erläggs till Lunds kommun. Skulden avseende detta pensionsåtagande redovisas bland "Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser". Årets pensionskostnader har belastat rörelseresultatet. Ersättningar till anställda Moderbolag och svenska dotterbolag Förmånsbaserade pensioner: Bolaget tillämpar FAR SRS rekommendation nr 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Bolaget har utfäst förmånsbaserade pensioner till anställda, som inte har säkerställts helt genom tecknande av pensionsförsäkringar, så kallad "pensionering i egen regi". Bolagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett kapitalvärde, bestämt för varje anställd, av bland annat pensionsnivån, åldern och i vilken grad full pension har blivit intjänad. Kapitalvärdet är nuvärdet av bolagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension och har beräknats enligt aktuariella grunder. De löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen har legat till grund för beräkningen av kapitalvärdet. De försäkringstekniska grunderna för beräkning av kapitalvärdet är de av Finansinspektionen (FI) fastställda grunderna FFFS 2007:24 som bland annat innehåller förräntningsantaganden. Enligt dessa föreskrifter ska FI publicera antaganden om räntefot på sin webbplats efter utgången av september varje år. För räkenskapsår som avslutas under perioden 1 januari till 31 december 2012 gäller förräntningskrav om 1,1% per år för indexerade pensioner och 3,5% per år för icke indexerade pensioner. Motsvarande förräntningskrav för räkenskapsåret 2013 uppgår till 0,4 respektive 2,2 %. I de fall ränteantagandena förändrats har effekten av förändringen påverkat resultatet vid den tidpunkt som ändringen skett. Utöver kapitalvärdet av pensionsåtagandena har avsatts ytterligare belopp som reserv för framtida utbetalningar av tillägg på pensionerna motsvarande inflationen. Pensionsåtagandena redovisas som en avsättning i balansräkningen, i den mån tryggandelagen medger detta, under rubriken "Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser". Kostnader för intjänade förmånsbestämda pensioner för perioden innan erläggs till Lunds kommun. Skulden avseende detta pensionsåtagande redovisas bland "Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser". Årets pensionskostnader, inklusive över-/underreservering för pensionsändamål har belastat rörelseresultatet. Över- /underreserveringen för pensionsändamål belastar inte nettoresultatet då motsvarande avsättning/upplösning redovisas bland bolagets bokslutsdispositioner. Ränta på kapitalvärdet redovisas bland finansiella kostnader. Avgiftsbaserade pensioner: Bolagets förpliktelse för varje period utgörs av de belopp som bolaget ska bidra med för den aktuella perioden. Följaktligen krävs det inga aktuariella antaganden för att beräkna förpliktelsen eller kostnaden och det finns inga möjligheter till några aktuariella vinster eller förluster. Förpliktelsen beräknas utan diskontering, utom i de fall de inte i sin helhet förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period under vilken de anställda utför de relaterade tjänsterna. Utländska koncernföretag ens utländska dotterbolag tillämpar i respektive land allmänt accepterade principer för pensionsredovisning. Sålunda beräknade kostnader och avsättningar har utan vidare omräkning intagits i koncernredovisningen. 28 Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen

29 23 (53) Skatt Företaget och koncernen tillämpar Redovisningsrådets rekommendation RR 9, Inkomstskatter. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i koncernmässig goodwill och i normalfallet inte heller i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I juridisk person redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Avsättningar (förutom negativ goodwill och uppskjuten skatt) En avsättning redovisas i enlighet med RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar i balansräkningen när företaget har ett formellt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Nuvärdesberäkning görs för att ta hänsyn till väsentlig tidseffekt för framtida betalningar. Reserv för förlustkontrakt En avsättning för förlustkontrakt redovisas när förväntade ekonomiska fördelar som koncernen beräknas erhålla från ett kontrakt är lägre än de ofrånkomliga kostnader för att infria åtagandena enligt kontraktet. Ansvarsförbindelser ens ansvarsförbindelser redovisas då åtaganden finns från inträffade händelser, som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller att åtgärdandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig noggrannhet. Intäkter Redovisning av intäkter sker enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 11, Intäkter. Intäktsredovisning sker i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna inkluderar endast det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhåller eller kan erhålla för egen räkning. Inkomst vid energiförsäljning redovisas som intäkt då bolaget till köparen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med produktens ägande och bolaget inte heller utövar någon reell kontroll över de produkter som sålts. Intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. Ersättningen erhålls i likvida medel och intäkten utgörs av ersättningen. Belopp som uppbärs för annans räkning ingår inte i bolagets intäkter. I de fall varor och tjänster byts mot varor och tjänster, som är av liknande slag och värde, anses bytet inte medföra någon intäkt. Kriterierna för intäktsredovisning tillämpas på varje transaktion för sig. Intäktsredovisning av tjänsteuppdrag sker när det ekonomiska utfallet för utfört tjänsteuppdrag kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ekonomiska fördelarna tillfaller bolaget. Successiv vinstavräkning tillämpas. Detta innebär att i de fall färdigställandegraden kan beräknas på ett tillförlitligt sätt så redovisas inkomsten som intäkt baserad på färdigställandegraden på balansdagen. Färdigställandegraden för tjänsteuppdraget har fastställts genom utförda tjänster per balansdagen i proportion till vad som totalt ska utföras. Ersättningar i form av ränta/royalty/utdelning på grund av annans användning av bolagets tillgångar redovisas som intäkt när det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen tillfaller bolaget och att de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Royalty periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning redovisas när aktieägarnas rätt att erhålla betalning bedöms som säker. Årsredovisning 2012 Lunds Energikoncernen 29