Tekniska nämnden nr 1/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 1/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEKN 1 TEKN 2 TEKN 3 TEKN 4 TEKN 5 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Generalplaneändringen för Marsudden-området Ändring av detaljplanen för järnvägsområdet (ändring av planebeteckningen, Fagerpark RN:O ) Godkännandet av gatuplanen mellan Göksgränden, Bollstadsvägen och tunneln under järnvägen TEKN 6 Hur tekniska nämndens ekonomi förverkligats 11/2011 TEKN 7 Godkännandet av tekniska nämndens bruksplan för budgeten 2012 TEKN 8 TEKN 9 TEKN 10 TEKN 11 TEKN 12 TEKN 13 Rättelseyrkan gällande tekniska nämndens beslut av den att höja hyrorna i de kommunägda uthyrda bostadsaktielägenheterna och övriga lägenheter Förnyandet av hyreskontrakten för kommunens aktielägenheter och andra hyresbostäder samt definitionen av nya avtalsvillkor Konstaterandet av kommunens ersättningsskyldighet och utbetalningen av skadestånd i ärendet som gäller skrotbilen Godkännandet av huvudritningarna för Svenska Skola Utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol gällande tekniska nämndens beslut av den att i egenskap av markägare låta sandgroparna i Brännmalmens område användas motocross-bana Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 1/2012 Mötesplats och -tid Närvarande medlemmar Övriga närvarande Kommunhuset klo Keränen Pekka, ordförande Westermarck Mikael, viceordförande Ekström Susanne, medlem Flythström Kjell, medlem Gottberg-Ek Karin, medlem Heikkilä Risto, medlem Kaisla Sirpa, medlem Malmgren Mikko, medlem Tuomi Tuulia, medlem Janhunen Taina, kommunstyrelsens representant Lindström Catharina, teknisk chef Kärkkäinen Markku, kommuningenjör Malmberg Magnus, byggmästare Latvala Ann-Britt, kansliföreståndare Ärenden Underskrifter Pekka Keränen Ordförande Ann-Britt Latvala Protokollförare Protokolljusterare Protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Tekniska kansliet den Intygar, underskrift Tjänsteställning Kanslisekreterare

3 Sida 3 TEKN 1 MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - välja två protokolljusterare

4 Sida 4 TEKN 2 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande beslut som gjorts av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Som kompletterande material finns beslutförteckningarna Förslag: Nämnden besluter - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: - tekniska chefen Catharina Lindström, 42 45/2011 från tid

5 Sida 5 TEKNLTK:107 /2009 TEKN 3 TEKN / 5 Bilaga 4 Förslag: (MK) Beslut: GENERALPLANEÄNDRINGEN FÖR MARSUDDEN-OMRÅDET Fullmäktige har godkänt ett markanvändningsavtal med Nokia. Avtalet utgår ifrån en ändring av generalplanen. Planen för deltagande och bedömning har blivit färdig. Planen för deltagande och bedömning utsätts till offentlig behandling. Enligt förslaget. ==== Tekn / 23 Bilaga 5 De inlämnade utlåtandena och anmärkningarna finns i bilagan. De utreds närmare vid mötet. sunderhandlingar hölls Förslag: (MK) Till planen för deltagande och bedömning tilläggs att tekniska nämnden uppgör planen för grundförbättringen av Marsuddens privatväg. På basen av planen kan man avgöra de generalplanerade tilläggstomternas andel i grundförbättrandet. I samband med generalplanen fattas beslut om reparationsandelarna. Landsbygdsnämndens vägförrättningsavdelning ombeds att avge utlåtande angående grundreparationsandelen och vägförrättningsavdelningen tilläggs som delägande. Planerarens genmälen och planen för deltagande och bedömning godkänns, den revideras enligt behov under planläggningsprocessen. Beslut: Tekn / 41 Bilaga 1 Kommuningenjörens förslag: (MK) Enligt förslaget. ===== behandlade ärendet den och var av den åsikten att hela Marsuddens område bör planeras som en helhet. Planeraren ombeds göra ett förslag till planeområdets avgränsning om hela Marsuddens område planeras som en enda helhet. Tilläggskostnaderna för de nödvändiga tilläggsutredningarna och den uppskattade tidtabellen. I detta skede tecknas miljönämndens utlåtande och planerarens genmälen till kännedom. Man tar ställning till dem efter planerarens svar.

6 Sida 6 Behandling: Beslut: Medlem Raivio föreslog, att ett större område planeras. Området skulle kunna vara ända upp till stamväg 51. Då förslaget inte fick understöd konstaterade ordföranden att det hade förfallit. Enligt förslaget. ==== Tekn Bilaga 2 Arkitektbyrå B & M Oy har inlämnat sin offert, där ett förslag till IIområdets avgränsningen ingår, för ändring av generalplanen. Nokia-området Det är ändamålsenligt att uppgöra alternativa utkast, för att man kan göra en grundlig konsekvensbedömning. Som alternativ föreslås den dimensionering som framkom vid granskningen av stomlägenheten. Det innebär 10 byggnadsplatser. Det andra alternativet är det redan undersökta 8 byggnadsplatser och i det tredje 8 platser som kunde förenas till större fastigheter. I planen borde man dessutom uppskatta hurudana konsekvenser det har då fastigheterna angränsar till egen strand, en gemensam strand eller dylikt. Vid granskningen är det primära att uppskatta miljökonsekvenserna och de ekonomiska möjligheterna att förverkliga planen. Vid konsekvensbedömningen är det meningen att undersöka möjligheterna att bygga bryggor med lätt konstruktion. Den fortsatta planläggningen Ett förslag har gjorts över planläggningen av Marsudden II-skede. Där avgränsas planeområdet med en preliminär precision. Samtidigt med planen borde man göra en preliminär heltäckande plan eller motsvarande, gällande anslutningen till stamvägen. Utredningen borde vara avskiljd från planen. Området mellan Stamvägen och Marsudden kunde planläggas skilt för sig i framtiden. I princip är det möjligt att granska generalplanen för området söder om stamvägen på en gång, men det skulle bli en diger och tidsödande process. Därför är det ändamålsenligt att dela arbetet i delar. Arkitekturbyrå B & M Oy har inlämnat en offert för granskningen och grundutredningar av generalplanen för Marsudden II skede. Ärendet borde i detta skede skickas till kommunstyrelsen för bedömning.

7 Sida 7 Kommuningenjören (MK) förslag: Man föreslår följande för kommunstyrelsen: På området för vilket kommunen och Nokia har ingått ett markanvändningsavtal görs i skede I en ändringsutkast av generalplanen. För området uppgörs 3 utkast. - 8 byggplatser, vilket motsvarar markanvändningsavtalets utgångssituation - 8 byggplatser förenas till större fastigheter - 10 byggplatser, vilket motsvarar stomfastighetsutredningen. I planen bedöms därutöver hurudana konsekvenser det skulle ha att fastigheterna angränsar till egen strand, till en gemensam strand eller motsvarande. I bedömningen är miljökonsekvenserna och möjligheterna att ekonomiskt genomföra projektet, det viktigaste. I konsekvenserna undersöks möjligheterna att bygga bryggor med lätt konstruktion. De olika alternativens konsekvenser bedöms, och på basen av det väljer man det bästa. Marsudden II-skedets generalplaneändring inleds med att förhandla med markägarna om att inleda igångsättandet av planen. Planen för deltagande och bedömning uppdateras. Kommuningenjören förpliktas att utsätta I-skedets alternativa utkasten till allmän behandling, efter vilket ärendets behandling fortsätter i tekniska nämnden. Behandling: Ersättare Raivio föreslog, att ärendet endera remitteras eller bordläggs. Tuulia Tuomi understödde Raivios förslag. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar ja och den som stöder ersättaren Raivios förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades, gavs 6 ja-röster (Kaisla, Ekström, Paasikivi, Laaksonen, Parviainen, Flythström) och 3 nej-röster ((Raivio, Tuomi, Uusi-Eskola,). Beslut: Ordförande konstaterade härefter att tekniska nämnden har beslutat enligt föredragandes förslag. Ersättare Raivio meddelade sin avvikande åsikt (bilaga).

8 Sida 8 ==== KST Bilaga 2 Förslag: Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med tekniska nämndens förslag gällande generalplaneändringen av Marsudden-området att: 1. På området för vilket kommunen och Nokia Abp har ingått ett markanvändningsavtal görs i skede I ett ändringsutkast av generalplanen. För området uppgörs 3 utkast. - 8 byggplatser, vilket motsvarar markanvändningsavtalets utgångssituation - 8 byggplatser förenas till större fastigheter - 10 byggplatser, vilket motsvarar stomfastighetsutredningen. 2. I planen bedöms därutöver hurudana konsekvenser det skulle ha att fastigheterna angränsar till egen strand, till en gemensam strand eller motsvarande. I bedömningen är miljökonsekvenserna och möjligheterna att ekonomiskt genomföra projektet, det viktigaste. I konsekvenserna undersöks möjligheterna att bygga bryggor med lätt konstruktion. De olika alternativens konsekvenser bedöms, och på basen av det väljer man det bästa. Marsudden II-skedets generalplaneändring inleds med att förhandla med markägarna om att inleda igångsättandet av planen. 3. Planen för deltagande och bedömning uppdateras. 4. Kommuningenjören åläggs att utsätta I-skedets alternativa utkast till allmän behandling, efter vilket ärendets behandling fortsätter i tekniska nämnden. Behandling: Raivios avvikande åsikt utdelades på mötet. Medlem Haanpää föreslog, att ärendet bordläggs. Eftersom förslaget inte understöddes, konstaterade ordföranden, att det hade förfallit i brist på understöd. Beslut: Förslaget godkändes. === Tekn / 3

9 Sida 9 Kompletterande material Bilaga 1 Utkastet till ändring av generalplanen jämte alternativ har varit utsatt till offentligt påseende under tiden Utlåtandena och anmärkningarna samt planläggarens genmälen till dem finns som kompletterande material. Med NTM-centralen har man hållit en arbetspalaver den På basen av palavern har planeförslaget reviderats. Motiveringarna har uppgjorts på ett grundligare sätt och man har föreslagit att byggrätterna flyttas från markägarens (Nokia) övriga områden på sydöstra s generalplaneområde till generalploanens ändringsområde på Marsudden.. På det sättet kan markägarnas jämbördiga bemötande bättre beaktas och byggnadsplatsernas totala antal kommer att som helhet minska. Då är inte heller planeändringen i det hänseendet regionalt beaktansvärd. Områdets tjänster (skolor, daghem, hälsostation, livsmedelsaffär, kulturoch fritidstjänster) befinner sig huvudsakligen i kommuncentrum, ca 8 km från området. Dessutom finns det på Störsvik-området, ca 4 km därifrån, ett daghem. Skoltransporter har ordnats till området. På Störsvik-området finns mångsidiga fritidstjänster (golf, tennis, simstrand, båthamn samt Nuylands Rekreationsområdesförenings frilufts- och strövområden Störsvik- Kopparnäs). Marsuddens och södra s invånare anlitar i samband med sina arbetsresor och då de uträttar ärenden i huvudstadsregionen, även Kyrkslätts och Esbos tjänster. Området utgörs av skog, som sakta stiger från stranden och står på berg eller hård mark. Marken är lämpligt att bygga på. Stranden har sandbotten. Stranden öppnar sig både mot öster och söder, och är därför solig. En privatväg leder till området. Vägen har grundförbättrats på planeändringsområdet. Den övriga delens grundförbättring och förbättrandet av anslutningen till stamvägen med en väjningsfil i riktning mot Helsingfors ingår som en del av planläggningsprocessen. Kommunen har uppgjort en plan för grundförbättrandet av privatvägen. Enligt Instruktionen är det miljö- och byggnadsnämndens vägförrättningssektions uppgift att bereda samarbetsprojekten med väglagen. Det kan nämnas att kommunen i vilket fall som helst blir delägare i väglaget på grund av servicetrafiken till överföringsavloppsrörets pumpstation och måste därför använda privatvägen under den tid som överföringsavloppsröret byggs. Områdets natur- och djurlivsutredningar har gjorts och Ympäristötutkimus Yrjölä har avgivit ett utlåtande ( ) över beaktandet av växtligheten, fisklivet, fågellivet, fladdermössen och flygekorren i planeförslaget. Utlåtandet stöder planeförslaget. Bl.a. fiskgjusens livsbetingelser förbättras, eftersom man i samarbete med Ornitologiska föreningens Tringa kommer att

10 Sida 10 bygga ersättande bon i stället för det fiskgjusbo som funnits på Marsuddenområdet, men som försvunnit. Överföringsavloppsröret mellan Störsvik-Marsudden-Strömsby kommer att byggas åren , då Marsudden-området skall anslutas till kommunens kommunalteknik (både avlopp och råvatten). Med tanke på kommunekonomin är projektet betydande. Det kommer å sin del att skapa bättre förutsättningr för att ekonomiskt kunna bygga överföringsavloppsröret som kostar 3,5 miljoner euro. Med tanke på skyddet av vattendragen är överföringsavloppsröret också anmärkningsvärt, eftersom kommunens centralreningsverk då tas ur bruk och dess utsläpp i Pickalavikens havsområde då slutar. Staten deltar i förverkligandet av projektet. Kommunstyrelsen har i sitt utlåtande föreslagit att man tar bort reservationen för Käla station från landskapsplaneutkastet. Kommunstyrelsen har också beslutat att man väljer alternativ C, som baserar sig på Pöyry Abp:s och Kai Wartiainens utredning, som grund för utvecklingsbilden för markanvändningen. Enligt den är kommuncentrum och Pickala/Störsvik-området de tätorter som skall utvecklas. - Kommuncentrum skall förstärkas - Pickala-Störsvik-området utvecklas till ett mångsidigt område - Kommunens vattendrag och stränder kommer att utgöra ryggraden - Glesbygdsbyggandet dirigeras till tätorter och stävjas genom att göra hela kommunens område till ett område i behov av planering. I dimensioneringen har man bett DI Sten Öhmans utlåtande. Öhman uppgjorde generalplanen för sydöstra. Det uppvisar att dimensioneringen är enhetlig med dimensioneringen av generalplanen för sydöstra och försätter därför inte områdets markägare i ojämlig ställning, då man beaktar markanvändningsavtalets gratisöverlåtelser till kommunen. Dessutom har dimensioneringen i relation till strandlinjen och områdets yta medgett glesare byggande. Klobben-områdets generalplan utgör en egen del i generalplanen för sydöstra vad beträffar dimensioneringen. I sydöstra koncentreras alla glesbyggrätter (14 st) på Nokias område på Marsuddens planeändringsområde till åtta byggplatser. Det minskar på det ur kommunekonomins synvinkel dyra glesbygdsbyggandet. Det stöder sådant utvecklande av kommunstrukturen som markanvändningens utvecklingsbild förespråkar. I takt med att glesbygdsbyggrätten minskar är planeändringar inte regionalt betydande. Planeändringen möjliggör småhusbyggande i gles villastil invid havsstrand i närheten av huvudstadsregionen. Det stärker kommunens image som en kommun med högklassigt havsnära boende.

11 Sida 11 Man går igenom att markanvändningsavtalet mellan kommunen och Nokia är uppdaterad efter att planeförslaget har varit utsatt till offentlig behandling före slutbehandlingen i kommunstyrelsen. Kompletterande material och bilagor: - Som kompletterande material pro memorian från myndighetsunderhandlingarna den Som kompletterande material utlåtandena och anmärkningarna över generalplanens ändringsutkast och planläggarens genmälen till dessa - Som bilaga förslaget till ändring av generalplanen Föredragning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel , e-post markku.karkkainen@siuntio.fi Förslag: besluter att till kännedom teckna de utlåtanden och anmärkningar som avgivits över utkastet till ändring av generalplanen samt planläggarens genmälen till dem. Nämnden besluter att utsätta förslaget till ändring av generalplanen i enlighet med planen för deltagande och bedömning till offentligt påseende och begära utlåtanden över den.

12 Sida 12 TEKN 4 ÄNDRING AV DETALJPLANEN FÖR JÄRNVÄGSOMRÅDET (ÄNDRING AV PLANEBETECKNINGEN, FAGERPARK RN:O ) Tekn / 46 Kompletterande material Liisa Fagerlund ansöker med ett brev inlämnat den om ändring av gällande detaljplan för Järnvägsområdet Bollstads och Sjundby byars områden kvarteren 26 och delvis 23 samt trafik-, special- och vägområden. Sökanden motiverar sin ansökan med att planebeteckningen är föråldrad och att lägenheten redan tidigare har varit i bostadsbruk. Detaljplaneändringen berör lägenheten Fagerpark Rnr i kommuncentrum (lägenhetens yta är ca 0,69 ha). Lägenheten befinner sig invid järnvägen, brevid järnvägsstationstomten. Meningen är att uppdatera och ändra detaljplanens planebeteckning till att motsvara den verkliga situationen. Sökanden föreslår att lägenhetens detaljplanebeteckning ändras från LR till AL. Enlig sökanden har kommunen den samtyckt till att lägenheten styckas för användning i strid mot planen och kommunen har villkorslöst godkänt styckningen. Dessutom har lantmäteriverket registrerat ifrågavarande fastighet den med diarienummer och arkivbeteckningen 755:2002:26. Enligt sökanden har objektet för planeändringen, som tidigare var en del av det forna järnvägsområdet 6:79, alltid huvudsakligen varit i bostadsbruk. Dessutom har det på fastighetens område redan tidigare funnits affärsverksamhet. Man ansöker om att ärendet behandlas i brådskande ordning. Detaljplanen för kvarter 26 och delvis kvarter 23 samt trafik-, special- och vägområdena på järnvägsområdet i Bollstad och Sjundby byar har godkänts i kommunfullmäktige den I denna plan innebär planebeteckningen LR järnvägsområde. På ett LR-område får man bygga byggnader och konstruktioner som behövs för en busstation. Betecknngen AL, som föreslås som ny beteckningen för området, innebär kvartersområde för bostads-, affärs- och byråbyggnader. Den på lägenheten befintliga byggnaden är i bostadsbruk. Trots att en ändring av delgeneralplanen norr om järnvägen är för tillfället anhängiggjord på detaljplaneområdet är det möjligt att ta itu med den nu aktuella ändringen av detaljplanen som ett skilt projekt. Ändringen av delgeneralplanen kommer ännu att ta tid och det finns inga kända hinder för en ändring av planebeteckning. Ändringen av planebeteckningen skulle bekräfta den aktuella lägenhetens verkliga bruksändamål. Lägenheten ligger centralt i kommuncentrum och är stor.

13 Sida 13 I förslaget till ändring av delgeneralplanen för området norr om järnvägen bär lägenheten Fagerpark Rnr beteckningen SR, vilket innebär område skyddat på basen av byggnadslagstiftningen. I förslaget beskrivs SR-betecknngen på följande sätt: Del av en nationellt sätt värdefull bebyggd kulturmiljö, som bör skyddas i samband med områdets detaljplanering. Områdets nuvarande byggnadsbestånd bör skyddas och man bör utveckla dess parklika karaktär. Områdets nuvarande funktioner (boende, järnvägsunderhållet och småskalig affärsverksamhet) kan bevaras och man kan öka en verksamhet som stöder utvecklandet av dem, ny småföretagsverksamhet och övrig verksamhet som betjänar allmänheten. Med detaljplanen preciserar man avgränsningarna mellan de olika funktionerna. Ny- och tilläggsbyggandet bör anpassas efter det nuvarande byggnadsbeståndet. I samband med nybyggandet bör man sträva till att skapa uteområden som är skyddade för trafikbuller. Man bör i samband med underhållet, upprustandet och grundreparationen av det byggnadsstånd som tillkommit före år 2008 tillämpa direktiven och kraven på buller- och vibrationsskyddet så att byggnadernas skyddade värden bevaras. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 63 bör man meddela om angängiggörandet av planläggningen på ett sådant sätt att delägarna har möjlighet att få uppgifter om planläggningens utgångspunkter, den planerade tidtabellen samt om tillvägagångssätten med deltagande och bedömning. Informerandet bör ordnas på ett sätt som är lämpligt med tanke på planens mål och betydelse. har kungjort anhängiggörandet av det nu aktuella planläggningsinitiativet som en del av ändringen av delgeneralplanen för området norr om järnvägen i samband med planläggningsöversikten för år 2011 den Den ifrågavarande ändringen av delgeneralplanen befinner sig för tillfället i förslagsskedet. Lägenheten som är objekt för det nu aktuella planläggningsinitiativet ligger på ifrågavarande delgeneralplaneområde. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 7 är en planläggningsöversikt alltid samtidigt ett meddelande om anhängiggörandet av de i den presenterade planerna. Enligt markanvändnings- och byggnadslagens 30 2 mom. informerar man om att man reserverar tillfälle för att framföra åsikter på det sätt som konstaterats i planen för deltagande och bedömning och som är ett fungerande sätt med tanke på att delägarna ska få information. Såvida man inte anser något annat sätt att informera vara lämpligt med tanke på ärendets natur, bör ärendet kungöras så som de kommunala meddelandena kungörs i kommunen. Ett meddelande bör dock alltid publiceras i minst ett på orten allmänt läst tidning.

14 Sida 14 Då det är fråga om en till sin betydelse mindre viktigt planeprojekt, är det inte nödvändigt att uppböra en i MRL 63 åsyftad plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen anordnas genom att höra grannarna och anordna en täckande myndighetsrunda. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material ett kartutdrag över området kring lägenheten Fagerpark Rnr Som kompletterande material detaljplanen för kvarter 26 och delvis kvarter 23 samt trafik-, special- och vägområdena vid jänrvägsområdet på Bollstads och Sjundby byars område. - Som kompletterande material Liisa Fagerlunds ansökan gällande ändring av planebeteckningen för lägenheten Fagerpark rnr Föredragare: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel ,epost markku.karkkainen@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - Inleda ändringen av detaljplanen för järnvägsområdet (ändring av planebeteckningen/fagerpark Rnr ). - Det inte är nödvändigt att uppgöra en plan för deltagande och bedömning i enlighet med MRL 63 eftersom det är frågan om en mindre betydande planeändring. EDet i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen anordnas genom att höra grannarna och genom att genomföra en täckande myndighetsutlåtanderunda. Beslut: Nämnden beslöt att - Inleda ändringsarbetet av järnvägsområdets detaljplan (ändring av planebeteckningen/lägenheten Fagerpark Rnr Att eftersom det är fråga om en mindre viktig planeändring är det inte nödvändigt att uppgöra en i MRL 63 avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom en täckande myndighetsutlåtanderunda. ==== Tekn. / 5 Kompletterande material Bilaga 2 En rättelse till kungörelsen om anhängiggörandet: kungörandet publicerades den i Kirkkonummen Sanomat och den i Västra Ny-

15 Sida 15 land. Grannarnas och markägarnas åsikter har inbegärts fram till den En syn har förrättats på området med Tellervo Saukoniemi som representant för Nylands landskapsmuseum, planläggaren och markägaren. Eftersom ifrågavarande ändring av detaljplanen hör till generalplanens ändringsområde norr om järnvägen är det i detta sammanhang nödvändigt att föra en allmän diskussion även om generalplanesituationen. Vid mötet informeras om åsikterna och utlåtandena. Det är dock motiverat att utsätta utkastet till ändring (inte förslaget) till offentlig behandling. Därefter bedöms situationen, då också generalplanesituationen torde klarna tills dess. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material förslaget till generalplan för kommuncentrum - Som kompletterande material kopia av kungörelsen för anhängiggörandet - Som bilaga utkastet till ändring av detaljplanen, lägenhet Fagerpark Föredragning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel , e- post markku.karkkainen@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter att - utsätta utkastet till ändring av detaljplanen för lägenheten Fagerpark, Rnr offentligt till påseende i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen 30 och inbegära utlåtanden av följande instanser: o kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands NTM-central o Nylands förbund o Museiverket o Västra Nylands landskapsmuseum o Områdesarkitekt Rauli Ailus o boendeförening rf o Ingå- miljöförening rf o Lägenheten Fagerpark Rnr markägare o Rågrannarna till lägenheten Rnr Föredragaren har rätt att göra tillrättagörande rättelser samt kompletteringar till handlingarna.

16 Sida 16 TEKNLTK:16 /2012 TEKN 5 GODKÄNNANDET AV GATUPLANEN MELLAN GÖKSGRÄNDEN, BOLLSTADSVÄGEN OCH TUNNELN UNDER JÄRNVÄGEN Kompletterande material Kommunfullmäktige i har den fattat beslut om Bilaga 3 budgeten för år 2012 och samtidigt om sina investeringsprojekt. För byggandet av lättrafikleden mellan Göksgränden, Bollstadsvägen och tunneln under järnvägen har man i investeringarna reserverat ett anslag om euro för år Området i förslaget till gatuplan finns i kommuncentrum, i järnvägsstationens omedelbara närhet och norr om järnvägen. Lättrafikleden finns redan från Göksgränden till Bollstadsvägen (150 meter). Enligt gatuplanen fortsätter man lättrafikleden från Bollstadsvägen till tunneln. Hela ledens totala längd är 270 meter. Dessutom planerar man att resa fyra trafikmärken vid hela leden. Avsikten med att bygga lättrafikleden är att förbättra bostadsområdets fotgängares och cyklisters säkerhet samt vägen till järnvägsstationen. Kommunfullmäktige har den godkänt en ändring av detaljplanen som heter Stationsområdet och som gäller Bollstadsvägen. Gatuplanen följer den godkända och lagkraftiga detaljplanen. Enligt markanvändnings- och byggförordningens 43 bör ett förslag till gatuplan hållas offentligt till påseende i kommunen under minst 14 dagar, en tid då de delägande har rätt att göra anmärkningar om förslaget. Anmärkningarna bör inlämnas till kommunen innan tiden för påseende avslutas. Förslaget till gatuplan har varit utsatt till påseende i kommunens tekniska kansli (Krogarsvägen 1, ) under tiden Utlåtandena har inbegärts till den Utlåtanden över gatuplanen begärdes från följande instanser: - Rågrannarna och markägarna till lättrafikleden - kommuns trafiksäkerhetsarbetsgrupp - boendeförening - Trafikverket - Banförvaltningscentralen - Senat-fastigheter - Västra Nylands polisinrättning Följande personer har inlämnat anmärkningar över förslaget: - Pentti och Ulla-Brita Lehtinen

17 Sida 17 - Tuomas Tanner, Veera Alestalo, Martina Motzbäuchel - Tarja och Pekka Tahvanainen Följande utlåtanden har inlämnats över förslaget: - Senat-fastigheter - Trafikverket - boendeförening - Västra Nylands polisinrättning Man motsätter sig projektet i anmärkningarna, men i utlåtandena finns ingenting att anmärka och boendeförenings utlåtande jämte motiveringar stöder projektet kraftigt. Kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp anser att den föreslagna leden är fin och att den höjer trafiksäkerheten. Mopedtrafiken är förbjuden på lättrafikleden, men det är tillåtet att cykla och gå. Det finns två bommar mellan Göksgränden och Bollstadsvägen, de skall bibehållas. De nya bommarna (2 st) antecknas i gatuplanen mellan Bollstadsvägen och järnvägstunneln, för att förbättra trafiksäkerheten. Alla bommar är tvådelade och vändbara, man skall gå mellan dem. Gatuplanen har kompletterats och reviderats bl.a. genom att anteckna bommarna, genom att tillägga gatuljuspunkter för att förbättra trafiksäkerheten. Västra Nylands polisinrättning har tillagts som delägare. Det har varit oklarheter gällande markägogränserna. Därför är det nödvändigt att förrätta en lantmäteriförrättning för att utmärka råstenarnas plats och inlösa behövliga markområden till kommunen. Enligt 9 punkt 38 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen hör det till tekniska nämndens uppgifter att godkänna gatuplanerna med undantag för smärre ändringar i gatuplanerna. Eftersom det gäller byggandet av ett nytt gatuavsnitt kan man inte anse gatuplanen för ett litet projekt. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga den granskade gatuplanen mellan Göksgränden- Bollstadsvägen-tunneln under järnvägen - Som kompletterande material de inlämnade anmärkningarna och utlåtandena jämte genmälen - Som kompletterande material kommunfullmäktiges beslut av den om godkännande av detaljplanen.

18 Sida 18 Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post Förslag: Nämnden besluter - Att teckna de i bilagan presenterade anmärkningarna och utlåtandena jämte genmälen till kännedom - Att godkänna det i bilagan presenterade granskade förslaget till gatuplan på sträckan Göksgränden-Bollstadsvägen-tunneln under järnvägen. Trafikmärkena som förbjuder mopedtrafik bör ingå i gatuplanen. - Att be om lantmäteriförrättning på området

19 Sida 19 TEKN 6 HUR TEKNISKA NÄMNDENS EKONOMI FÖRVERKLIGATS 11/2011 Kompletterande material s driftsekonomi har förverkligats till 9,3 procent fram till Enligt principen för en jämn utveckling skulle förverkligandegraden få vara 91,7 procent i slutet av september. Driftsintäkterna har fullföljts till en lägre grad än förutsett (87,0 procent) och driftsutgifterna till en lite högre grad än förutsett (98,6 procent). Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material tabellen över ekonomins fullföljning 11/2011. Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - att teckna ärendet till kännedom.

20 Sida 20 TEKN 7 Bilaga 4 Kompletterande material GODKÄNNANDET AV TEKNISKA NÄMNDENS BRUKSPLAN FÖR BUDGETEN 2012 Allmänt om bruksplanens beredning Kommunfullmäktige godkände budgeten för år 2012 vid sitt möte den Kommunstyrelsen har den , 249 godkänt anvisningar för verkställandet av budgeten för år Anslagen är nettobindande gentemot fullmäktige på verksamhetsorgannivå. Detta innebär att verksamhetsorganets verksamhetsbidrag är bindande gentemot fullmäktige, dvs. skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetsutgifterna. Nämndernas uppgift är att övervaka penninganvändning på de verksamhetsområden som är underställda dem på ett sådant sätt att penninganvändningen riktas enligt de strategiska tyngdpunkterna. Därför bör nämnderna godkänna de kostnadspostvisa bruksplanerna efter att kommunfullmäktige har godkänt kommunens budget. Vid uppgörandet av bruksplanen bör man beakta förpliktelserna i det stabiliseringsavtal för ekonomin som kommunfullmäktige den har godkänt. Det nettobindande anslaget (euro) som kommunfullmäktige har beviljat nämnden för år 2012 är: Budget 2012 Verksamhetsintäkter Interna intäkter Verksamhetsutgifter Interna utgifter Verksamhetsbidrag ( nettobindande gentemot fullmäktige) Beredningen av resultatområdenas bruksplan Verksamheten som är underställd tekniska nämnden är indelad i två resultatområden: servicecentralens resultatområde och resultatområdet för planläggning och egendomsförvaltning. Dessutom fungerar tekniska kansliets resultatenhet underställd nämnden. Resultatområdenas och enhetens kostnadsplatsers bruksplaner presenteras specificerat på kontogruppsnivå, både externa och interna intäkter och utgifter. Tekniska kansliets resultatenhet

21 Sida 21 Tekniska kansliets resultatenhet inbegriper följande kostadsposter 540 Förvaltning 570 Brand- och räddningsväsendet 575 Befolkningsskyddet 710 Landsbygdsväsendet Resultatområdet för servicecentralen Servicecentralens resultatområde inbegriper följande kostnadsplatser 290 Städning 371 Kosthållsverksamheten/centralköket 530 Byggnaderna 535 Fastighetsväsendet 545 Trafiklederna 550 Allmänna områden 560 Vattenverket 565 Avloppsverket Resultatområdet för planläggning och egendomsförvaltning Resultatområdet för planläggning och egendomsförvaltning inbegriper följande kostnadsplatser 511 Generl- och detaljplanering Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material anvisningar för verkställandet av budgeten, - Som bilaga förslagen till bruksplaner för kostandsplatserna 290, 371, 540, 570, 575, 371, 530, 535, 545, 550, 560, 565, 511 och 710. Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - Att godkänna de i bilagan presenterade förslagen till bruksplaner för kostnadsplatserna 290, 371, 540, 470, 575, 530, 535, 545, 550, 560, 511, och 710.

22 Sida 22 TEKNLTK:13 /2012 TEKN 8 Kompletterande material RÄTTELSEYRKAN GÄLLANDE TEKNISKA NÄMNDENS BESLUT AV DEN ATT HÖJA HYRORNA I DE KOMMUNÄGDA UTHYRDA BOSTADSAKTIELÄGENHETERNA OCH ÖVRIGA LÄGENHETER Två skrivelser har inlämnats till kommun den gällande tekniska nämndens beslut av den att höja hyrorna för kommunens hyresbostäder fr.o.m. den Berta Lönns skrivelse har rubricerats som en rättelseyrkan och Frigga Falcks skrivelse har adresserats till tekniska nämnden. Hyresförhöjningen gäller de kommunägda bostadsaktierna i följande bostadsaktiebolag: Bostads Ab Spargård, Bostads Ab Vesterby, Bostads Ab Spartallen, Bostads Ab Västanvind, Bostads Ab Sparsam. Dessutom gäller höjningen de radhusbostäder som finns i samband med tandvården och bostäderna som finns i grupphemmet som heter Alexis-hemmet och vilka kommunen äger. Tekniska kansliet har den skickat hyresgästerna information om hyreshöjningarna jämte instruktioner för rättelseyrkan. Berta Lönn kräver i sin skrivelse förnyad behandling av ärendet. Lönn vädjar till att hyreshöjningen är oskälig, 30 procent. Lönn önskar att höjningen skulle tas i bruk stegvis. Dessutom tar hon i sin yrkan upp hyresavtalet, enligt vilket hyresjusteringarna är bundna vid konsumentprisindex. Frigga Falck å sin sida motsätter sig beslutet och säger att höjningen är oskälig. Båda skribenterna bor i Alexis-hemmet, vars bostäder är ämnade som servicebostäder för åldringar. Enligt kommunlagens 92 punkt 1 får en rättelseyrkan och ett besvär inlämnas av den som beslutet riktar sig till eller på vars rättighet, plikt eller annan förmån beslutet omedelbart inverkar (delägande) samt kommuninvånare. Enligt kommunlagens 93 bör rättelseyrkandet göras inom 14 dagar och besväret inom 30 dagar från det att man fått ta del av beslutet. Tiden för rättelseyrkandet för nämnda ärende har börjat den och avslutats den Rättelseyrkandena har inlämnats den och de har därmed inlämnats inom den stipulerade tiden. Hyreshöjningen inverkar på ett betydande sätt på hyresgästernas rättighet och förmån och därför kan man anse dem vara delägande i enlighet med kommunlagens 92. Den som är missnöjd med beslutet kan göra en rättelseyrkan både på basen av ändamålsenlighet och laglighet. På grund av de tidigare nämnda omstän-

23 Sida 23 digheterna bör man anse både Lönns och Falcks skrivelser vara rättelseyrkanden i enlighet med kommunlagens 89. Tekniska kansliet har på basen av ärendet genomfört utredningar. Av utredningarna har det framkommit att lagen om bostadslägenheters hyra 27 bestämmer om hur hyran skall definieras. Enligt lagen bestäms hyran enligt vad som överenskommits. Man kan komma överens om justering av hyran med beaktande av vad som bestäms i lagen om begränsning av användningen av indexvillkoret. Hyresgivaren bör före den förhöjda hyran träder i kraft, skriftligen meddela hyresgästen den nya hyran och när den träder i kraft. Justeringen av hyran i kommuns bostadslägenheters hyresavtal är bunden till kostnadsindex, konsumentprisindex eller så är den inte bunden till något index. Även tidpunkterna för justeringen av hyrorna varierar och i en del av avtalen har justeringstidpunkten inte alls bestämts. Beslutet som tekniska nämnden fattade den höjer hyrorna i alla kommunägda aktielägenheter och övriga hyresbostäder med 8 e/m2 till 11 e/m2 är motstridig med de avtal som ingåtts med hyresgästerna. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material Berta Lönns rättelseyrkan av den Som kompletterande material Frigga Falcks rättelseyrkan av den Som kompletterande material tekniska nämndens beslut av den Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - Att godkänna Berta Lönns och Frigga Falcks rättelseyrkan över tekniska nämndens beslut av den , vilka inlämnats den och - Att upphäva tekniska nämndens beslut av den

24 Sida 24 TEKNLTK:15 /2012 TEKN 9 FÖRNYANDET AV HYRESKONTRAKTEN FÖR KOMMUNENS AKTIELÄGENHETER OCH ANDRA HYRESBOSTÄDER SAMT DEFINITIONEN AV NYA AVTALSVILLKOR De kommunalt ägda aktiebolagens och hyresbostädernas hyreskontrakt och avtalsvillkor motsvarar för tillfället inte bostädernas riktiga hyresnivå och täcker därför inte kostnaderna. Kommunen äger 17 hyresbostäder i sex bostadsaktiebolag, i det helt kommunägda radhuset Alexis-hemmet samt i radhuset på Charlotta Lönnqvists väg, där också kommunens tandvård har sina utrymmen. De aktiebolag, där kommunen har bostadsaktier är Bostads Ab Spargård, Bostads Ab Vesterby, Bostads Ab Spartallen, Bostads Ab Västanvind, Bostads Ab Sparsam. Det finns också oklarheter i villkoren i de hyresavtal som ingåtts mellan kommunen och hyresgästerna. Hyresavtalen är inte enhetliga, särskilt med tanke på hyresjusteringar. I största delen av avtalen ingår hyresjusteringsvillkor som är bundna till levnadskostnadsindex eller konsumentprisindex. Man har inte bestämt en justeringstidpunkt i alla avtal. Kommunen har inte heller gjort årliga indexvisa justeringar till hyrorna och i takt med inflationen har hyrornas prisnivå sjunkit. Hyresintäkterna från Bostads Ab Sparsam är förlustbringande med nuvarande hyresnivå. Den nuvarande kvadratmeterhyran i de kommunägda bostadsaktielägenheterna är 8 e/m2. I t.ex. Kunta-asunnot Oy:s liknande bostäder i är hyresnivån ungefär 11,5 e/m2. Aktiebolagen håller på med eller skall inleda stora remonter, såsom reparationer av vattentaket och rörreparationer. Reparationerna bekostas med utomstående finansiering, vilket höjer finansieringsvederlagens andel. I samband med granskningsbesök i bostäderna har man uppdagat brister, vilkas reparation helt eller delvis bör bekostas av kommunen. Som exempel på de mest brådskande behoven av reparation är reparationer i lägenheter där badrummets plastmatta är sönder. Som bostadsägare ansvarar kommunen för ytmaterialkostnaderna i sin helhet. Radhuset Alexishemmet och radhuset vid Charlotta Lönnqvists väg, i samma länga som tandvården ägs direkt av kommunen och därför inflyter inget bostadsvederlag. Bostäderna fungerar huvudsakligen som servicebostäder för åldringar. Förnyandet av hyresavtalen och revideringen av villkoren gäller endast de avtal som är i kraft tillsvidare. Kommunen har för närvarande inga tidsbundna avtal.

25 Sida 25 Definierandet av villkoren i hyresavtal för nya avtal baserar sig på lagen om uthyrning av bostadslägenheter av den / Hyran och villkoren för hyresjusteringar Enligt lagen om bostadslägenheters hyr 27 bestäms hyran enligt vad man har kommit överens om den såvida inget annat bestäms i denna eller någon annan lag. Det går att komma överens om hyresjustering med beaktande av vad som bestäms i lagen om begränsning av användningen av indexvillkoret. Hyresgivaren bör skriftligen meddela den nya hyran och när den träder i kraft. Hyran i de kommunägda aktielägenheterna, som finns i bostadsaktiebolag, är 10 e/m2. Hyran binds vid kostnadsindexet 2005=100 för fastigheternas underhåll. Kostnadsindexet för fastigheternas underhåll beskriver prisutvecklingen i fastighetsuppgifterna, till vilka man räknar bl.a. administration, användning och service, skötsel av uteområden, uppvärmning, el, vatten och avfallshantering. Hyrorna sänks emellertid inte fastän indexet skulle sjunka. Hyrorna hålls då oförändrade. Hyran i bostadslägenheterna i radhuset Alexis-hemmet är 8 e/m2. Hyran binds vid kostnadsindexet 2005=100 för fastigheternas underhåll. Hyrorna revideras årligen den 1.6. Aktiebolagens årsmöten, där man behandlar bolagsvederlag och reparationsbehov hålls på våren. Fram till den 1.6 känner kommunen till kostnadsförhöjningen, då kommunen har möjlighet att höja hyran så att de fasta utgifterna täcks. I hyresavtalen antecknar man förutom indexvillkoret också ett villkor som gör det möjligt för kommunen att höja hyrorna då reparationskostnaderna stiger över indexvillkoret. Så kan de fasta utgifterna täckas, som bildas av vederlaget och vattnet, dock så att man binder förhöjningen på ett sätt att hyrorna inte kan höjas över 15 % per höjningsgång. Såvida hyresgästen inte går med på att ingå ett nytt avtal kan kommunen säga upp avtalet. Enligt 52 i lagen om bostadslägenheters hyror är uppsägningstiden som beror på hyresgivarens uppsägning sex månader. 2. Hyresförhållandets längd Avtalen uppgörs för att gälla tillsvidare, till de tidsbundna avtalen uträknar man vid tidpunkten för hyresavtalets uppgörande, en aktuell hyra som är i kraft under hela avtalsperioden. Hyresgivaren har, enligt 52 i lagen, möjlighet att säga upp hyrestagaren med en 6 månaders uppsägningstid, då hyresförhållandet har varit i kraft i ett år. Tillsvidare i kraft varande hyresavtal, som varit i kraft under ett år

26 Sida 26 kan man säga upp med en 3 månaders uppsägningstid. Hyresgästens uppsägningstid är 1 månad. 3. Garanti och garantivillkor En hyresgaranti uppbärs som omfattar två månaders hyra, lägenhetens nycklar överräcks då hyresgarantin har erlagts. Garantin återbördas då hyresavtalet avslutas om det konstateras att bostaden är i ett skick som motsvarar utgångsskicket. Villkoren grundar sig på lagens Lägenhetens utrustning som hör till hyresförhållandet Det finns en spis och ett kylskåp i lägenheten, vilka hyresgivaren förbinder sig att förnya om det är nödvändigt, av orsaker som är oberoende av hyrestagaren. Hyresgästen är enligt lagens 25 förpliktad att ersätta hyresgivaren för skada som hyresgästen avsiktligt eller på grund av oaktsamhet förorsakar hyresgivaren. 5. Lägenhetens skick och underhåll Hyresgästen är enligt lagens 24 förpliktad att meddela om brister och fel som framkommer i lägenheten, att återkommande försumma lägenhetens skick leder till att hyresavtalet sägs upp. Bostädernas skick kontrolleras årligen, bristerna repareras då de ekonomiska förutsättningarna medger det och åtgärderna som åläggs hyresgästen granskas inom tidsfristen. Det är förbjudet att röka i bostäderna. Lägenheten bör vara i gott skick då hyresgästen överlåter bostaden tillbaka till ägaren, ytorna bör torkas av, wc-utrymmena bör städas och golven bör moppas i hela lägenheten. 6. Hyresgästens rätt att utföra ändringsarbeten Enligt lagens 21 får hyresgästen med hyresgivarens särskilda tillstånd, men material, som hyresgivaren godkänt, utföra ändringsarbeten i bostäderna. 7. Lägenhetens användningsändamål Lägenheterna är till bara för bostadsändamål. Lagen om bostadslägenheters hyra 56 stadgar om hyresgästens uppsägningsskydd vid avtal som är i kraft tillsvidare. Enligt paragrafens punkt 1 bör domstolen på anmodan av hyresgästen förklara hyresgästens uppsägning av hyresgästen som ogiltig om orsaken till uppsägningen är att man vill granska hyresvillkor eller villkor som be-

27 Sida 27 stämmer hyran och den begärda hyran eller villkoret som gäller bestämmandet av hyran på basen av 30 kan anses vara oskälig. Enligt den ifrågavarande 30 överstiger hyran väsentligt de gängse hyrorna för lägenheter med samma hyresvärde och som används till samma ändamål inom området utan i hyresförhållanden godtagbar orsak. Enligt 9 1 punkt 14 i instruktionen för tekniska nämnden, miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen fattar nämnden beslut om inkomstgränser, hyror och övriga ersättningsgrunder då det enligt gällande bestämmelser är möjligt. Föredragning: Tekniska chefen Catharina Lindström tel ,espost catharina.lindstrom@siuntio.fi Förslag: Nämnden besluter - att säga upp och förnya hyresavtalen för de aktielägenheter som kommunen äger och övriga hyresbostäder. De reviderade hyrorna träder i kraft den Hyran binds vid kostnadsindexet för fastigheternas underhåll. Hyrorna revideras årligen den 1.6., efter husbolagens årsmöten. Höjningen av hyran kan emellertid vara större än kostnadsindexet för fastigheternas underhåll såvida husbolagets vederlag ökar väsentligt t.ex. på grund av reparationer. Höjningen är dock minst 15 %. Detta bör omnämnas i det nya hyresavtalet. - de nya hyresavtalens hyresnivå i utgångsläget är: Bostads Ab Spargården, Krogarsvägen 2, lägenheterna A 3, A 4, A 5 och C /m2 - Bostads Ab Vesterby, Lappersvägen 72 74, lägenheterna F och G - 10 /m2 - Bostads Ab Sparsam, Vargsvängen 47, lägenheterna A 1, A 2, A 3, B 6, B 11 och B 13 10,50 /m2 - Bostads Ab Spartallen, Sjundbyvägen 3, lägenheterna A 7 och B 8 10 /m2 - Bostads Ab Västanvind, Krouvintie 4, lägenheterna A 2, B 7 ja B /m2 - Villa Charlotta-radhusen, Charlotta Lönnqvists väg 3, lägenheterna A 4, A 5, A 6, A 9 och A 10 8 /m2 - Alexishemmet, Charlotta Lönnqvists väg 3 b, lägenheterna B 1, B 2, B 3, och B 4 8 /m2

28 Sida 28 TEKN 10 KONSTATERANDET AV KOMMUNENS ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET OCH UTBETALNINGEN AV SKADESTÅND I ÄRENDET SOM GÄLLER SKROTBILEN TEKN / 114 Kompletterande material Krav på skadestånd Olli-Pekka Lahti, hemma från Pello kommun, kräver i ett ersättningskrav, som inkommit per e-post den om en ersättning om euro för den bil av märket Fiat Ducato, som ägs av hans företag Sound Insurance Olli Lahti Oy. Lahti berättar att han miste bilen på kommunens försorg hösten Kommunen hade låtit bogsera företagets bil från dess stadigvarande förvaringsplats på vändplatsen vid korsningen mellan vägen och Stamväg 51. I sitt krav meddelar Olli-Pekka Lahti att byggmästare Magnus Malmberg gjort sig skyldig till felaktigt förfarande i samband med förstörandet av bilen som ägs av hans företag. Lahti motiverar sitt påstående med att han inte har fått meddelande om fordonets närflyttning eller upplagsflyttning i enlighet med 9 i lagen om flyttning av fordon. Lahti har till sitt ersättningskrav (som kompletterande material) bifogat ett dokument som hör ihop med anmälan om polisutredning. Ur dokumentet framgår att Lahti den hade gjort en anmälan till polisen om att bilen var stulen. Lahti berättar i dokumentet om polisutredningen att bilen som hans företag äger, en Fiat Ducato (registernummer MFT-961) har använts av Lahtis musikband. Då bandet har avslutat turnerandet, har Lahti låtit bilen användas av bandets övriga medlemmar och den har uppbevarats vid stamväg 51. Enligt en av bandets medlemmar, Jari Isberg, har bilen körts i början av oktober Isberg hade märkt den att bilen försvunnit från vägkanten och hade meddelat om detta till Olli-Pekka Lahti. Lahti har utrett att fordonet har skrotats och tagits bort från registret den Enligt Lahti hade han inte från kommunen fått något som helst meddelande om att man stod i beråd att flytta eller skrota hans bil. Lahti kräver kommun på ersättning av bilens gängse värde. Som ersättningssumma föreslår han 3700 euro. Därtill kräver han av kommunen en försäkringsenlig dagsersättning för fordonet, vilken han uppger till 300 euro per dag. Denna ersättning kräver han för 30 dagar. Lahti kräver således en skadestånd om av kommun. Byggmästarens redogörelse

29 Sida 29 Byggmästaren har i sin redogörelse konstaterat att han sommaren 2009 hade märkt att en bil av märket Fiat Ducato har stått övergiven invid stamväg 51 på den vändplats som finns i Sunnanvik. Byggmästaren har enligt sina anteckningar den fattat beslutet att låta bogsera bilen till kommuns depå för uppbevaring och samtidigt har han ungefärligen uppskattat bilen till en skrotbil. Byggmästaren har per telefon försökt nå bilens ägare Polli-Pekka Lahti, men har inte lyckats med detta. Transportföretaget K-Askolin Oy:s ägare Sven Askolin har sett bilen på kommunens depå och har bett att få den till reservdelar. Det aktuella transportföretaget koncentrerar sig i huvudsak på att hämta och transportera metallskrot och bilar. Enligt byggmästarens anteckningar har han den beslutat att låta skrota bilen och har överlämnat bilen åt Askolin. Vid polisutredningen har det framgått att Askolin inte har skrotat fordonet, utan denna, i kommunen som skrotbil bedömda bil har sålts vidare och den har haft flere ägare, bilens registerskyltar har bytts ut och man har även kört med den. Lagstiftningen och övriga bestämmelser som berörs av ärendet Enligt 26 i instruktionen för kommuns tekniska nämnd och miljöoch byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen hör det till tekniska nämndens uppgifter att sköta om den kommunala parkeringsövervakningen samt de uppgifter som enligt lagen om flyttning av fordon hör till kommunen. Tekiniska nämnden har den beslutat om delegering av nämndens uppgifter. Då beslöts att byggmästaren ansvarar för skrotbilsärenden. Enligt 3 3 mom i Avfallslagen kan man anse en bil vara ett skrotfordon om dess ägare har tagit den ur bruk eller är förpliktigad att ta den ur bruk. Lagen om flyttninga av fordon 7 definierar andra än skrotbilar som övergivna fordon. Lagen om flyttning av fordon 8.2 förutsätter att man meddelar den sista ägaren som antecknats i fordonstrafikregistret om saken, före man flyttar ett skrotfordon. I meddelandet bör man uppmana att flytta skrotfordonet inom sju dagar under hot om att fordonet förs till avfallsbehandling. Enligt lagen om flyttning av fordon 9 bör man ge ett skriftligt beslut om upplagsflyttning och ett meddelande till den sista ägaren som antecknats i fordonstrafikregistret. En förteckning över beslutet eller väsentliga uppgifter med tanke på igenkännandet av flyttade fordon bör skickas även till polisen. en bör uppgöra ett protokoll över fordonsflyttningen eller uppgöra annan skriftlig anteckning till ett dokument som hör ihop med