Putskvalitet : inverkan av olika faktorer

Transkript

1 Putskvalitet : inverkan av lika faktrer Sandin, Kenneth 1985 Link t publicatin Citatin fr published versin (APA): Sandin, K. (1985). Putskvalitet : inverkan av lika faktrer. (Rapprt TVBM; Vl. 3023). Avd Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskla. General rights Cpyright and mral rights fr the publicatins made accessible in the public prtal are retained by the authrs and/r ther cpyright wners and it is a cnditin f accessing publicatins that users recgnise and abide by the legal requirements assciated with these rights. Users may dwnlad and print ne cpy f any publicatin frm the public prtal fr the purpse f private study r research. Yu may nt further distribute the material r use it fr any prfit-making activity r cmmercial gain Yu may freely distribute the URL identifying the publicatin in the public prtal Take dwn plicy If yu believe that this dcument breaches cpyright please cntact us prviding details, and we will remve access t the wrk immediately and investigate yur claim. L UNDUNI VERS I TY PO Bx L und

2 AVDELNINGEN FÖR BYGGNADSMATERIALLÄRA TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND N OF BUILDIN MATERIALS LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY PUTSKVALITET Inverkan av lika faktrer THE QUALlTY OF RENDERINGS The influence f different factrs Kenneth Sandin... '... ' " '0 O O.? 0. O O.~. O '.: t '.' ;,.' :.:.. 0'0. 0. '.'.0' '0. RAPPORT TVBM-3023 LUND, SWEDEN, 1985

3 eoden: LUTVDG/{TVBM-3023)/1-7/(1985) PUTSKVALITET Inverkan av lika faktrer THE QUALITY OF RENDERINGS The influence f different factrs Kenneth Sandin., '0 c. ' '0' '.'.0'... O'. " ISSN

4 - 2 -

5 - 3 - I N N E H Ä L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRORD SAMMANFATTNING SUMMARY l INLEDNING UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING Allmänt Val av inverkande faktrer. Studerade egenskaper MATERIAL, PROVKROPPSTILLVERKNING OCH HÄRDNING Putser. Underlag Prvkrppstillverkning, 1-12 månadsprver Prvkrppstillverkning, 3-28 dygnsprver. Härdning ch avfrmning Prvkrppslittrering POROSITET OCH DENSITET. Metd Resultat Kmmentarer ch diskussin KARBONATISERING Metd Resultat Kmmentarer ch diskussin ELASICITETSMODUL Metd Resultat Kmmentarer ch diskussin

6 - 4-7 TRYCK- OCH BÖJDRAGHÄLLFASTHET Metd Resultat Kmmentarer ch diskussin 50 8 SALTVITTRINGSTEST Metd Resultat Kmmentarer ch diskussin 2 9 FRYSPROVNING Puts pa underlag Metd Resultat Kmmentarer ch diskussin Enbart puts Metd Resultat Kmmentarer ch diskussin SLUTSATSER Olika faktrers inverkan pa putskvaliteten Allmänna reflexiner. 74 LITTERATUR.. 7

7 - 5 - FÖRORD Vid en inventering av dagens putskunnande, vilken redvisas i Sandin (1980), framkm ett antal klarheter ch frågeställningar. Den frtsatta puts frskningen vid Byggnadsmateriallära, LTH har inriktats på att försöka bringa klarhet i ett antal sådana klarheter. I föreliggande rapprt behandlas frågeställningen "Vilka egenskaper kan en puts få i praktiken ch vilka faktrer är avgörande för dessa egenskaper". Puts frskningen vid Byggnadsmateriallära, LTH finansieras av BFR genm frskningsanslaget Föreliggande rapprt är en delredvisning av detta prjekt. Till prjektet finns en referensgrupp knuten. I denna ingår Olf Anderssn, Rlf Blank, Arne Hillerbrg, Ingmar Hlmström, Lars-Erik Nevander, Sven Perssn, Vitld Saretk ch Lars-Erik Wargsjö. Till vanstående ch till persnalen vid Byggnadsmateriallära framför jag mitt varma tack för all hjälp under prjektets genmförande. Lund i december 1985 Kenneth Sandin

8 - - SAMMANFATTNING När man diskuterar putsers egenskaper utgår man i allmänhet från labratrieprvningar, vilka genmförts under vissa givna, i allmänhet ideala, betingelser. Det finns dck anledning att misstänka att putsernas egenskaper i praktiken kan vara helt annrlunda. I denna rapprt redvisas hur ett antal lika faktrer påverkar putsens egenskaper. De yttre faktrer sm varierats är bindemedelstyp, underlagets vattensugningsförmåga, härdningsklimat ch härdningstid. De egenskaper hs putsen sm studerats är karbnatiseringsgrad, elasticitetsmdul, hållfasthet samt vittringsbeständighet. Med utgångspunkt från resultaten diskuteras begreppet putskvalitet. Olika bindemedel medför självklart lika putskvalitet. Även samma bindemedel kan dck ge putser av mycket lika kvalitet. I undersökningen ingick bland annat två likvärdiga kalkputser, från två lika trrbrukstillverkare. Dessa två kalkputser visade en mycket str skillnad i kvalitet. En avgörande inverkan på putskvaliteten har underlagets sugförmåga. Ett icke sugande underlag ger en väsentligt sämre putskvalitet än ett sugande underlag. Sm exempel kan nämnas att egenskaperna hs en kalkcementputs (KC 50/50/50) på ett icke sugande underlag, får egenskaper sm är likvärdiga med egenskaperna hs en kalkputs (K 100/900) på ett sugande underlag. Inverkan av härdningsklimat ch härdningstid är relativt liten. Detta gäller naturligtvis endast inm rimliga gränser. Under gynnsamma betingelser kan en kalkputs sägas ha fått en "tillräcklig" härdning efter en månad. Härefter förbättras inte kvaliteten nämnvärt. Under gynnsamma betingelser (till exempel mycket fuktig väderlek) kan mtsvarande tid bli åtskilliga månader. För en kalkcementputs är mtsvarande tider väsentligt krtare. Någn veckas härdning trde vara tillräcklig.

9 - 7 - Att bedöma putsers kvalitet endast med utgångspunkt från mätningar av karbnatiseringsgrad eller hållfasthet är inte möjligt. En grundförutsättning för att en kalkputs skall ha en acceptabel kvalitet är att den är "praktiskt" genmkarbnatiserad. Detta är dck ingen garanti för en gd putskvalitet. Det enda sättet att bedöma putskvaliteten är att göra vittringstester. Några exakta gränser för gd ch dålig kvalitet går inte att ge. Endast jämförande prvningar kan göras.

10 - 8 - SUMMARY Discussins abut the prperties f renderings are mainly based n results frm labratry tests, which are carried ut under specific cnditins. There are many reasns fr suspecting that the prperties in practice may be quite different. In this reprt the effect f different factrs n the prperties f the rendering is shwn. Factrs that have been varied are the type f binder, suctin f the substrate, climate during the curing and the time f curing. Prperties f the rendering that have been measured are carbnatin, Yung's mdulus, strength and weathering resistance. The quaiity f the renderings is discussed n the basis f the results. Of curse different binders lead t different qualities. But ne specific binder may als lead t very different qualities. In the investigatin tw similar lime mrtars were studied, and a very great difference was shwn between them. The suctin f the substrate has a decisive effect n the quality f the rendering. A substrate withut any suctin leads t a prer quality than a substrate with great suctin. As an example it can be mentined that the prperties f a Le 50/50/50 mrtar applied t a substrate withut any suctin, have abut the same prperties as a L 100/900 mrtar applied t a substrate with great suctin. The effect f the climate and time f curing is small. This is f curs e nly true within certain limits. In gd cnditins ne mnth f curing may be enugh fr a lime rendering. In bad cnditins several mnths f curing may be necessary fr a lime rendering. On the ther hand a lime-cement rendering requires nly a week f curing. It is nt pssible t estimate the quality f a rendering n the basis f carbnatin r strength nly. A lime rendering must be carbnated befre it is expsed t weathering. Hwever, the carbnatin is n guarantee f a gd quality.

11 - 9 - l INLEDNING För de flesta byggnadsdelar finns det exakta dimensineringsregler med avseende på lika påkänningar. För en given belastning ch ett givet material kan man till exempel beräkna erfrderlig dimensin på en pelare. Samma sak gäller värmeisleringen i ytterväggar. För en fasadputs finns inga sådana dimensineringsregler. Vi saknar både beräkningsmdeller ch materialdata. Kunskaperna beträffande fasadputser grundar sig i hög grad på praktisk erfarenhet. Utvecklingen av lika putsbruk ch putsuppbyggnad har i allmänhet skett med utgångspunkt från lyckade ch misslyckade praktiska bjekt. Ett exempel på detta är införandet av tunngrundningen. Denna infördes på 19S0-talet efter ett strt antal putsnedfall på lättbetnghus. Trts bristen på exakta dimensineringsregler fungerar fasadputser vid nyprduktin i allmänhet mycket bra, m man följer den erfarenhet sm finns. I vissa fall sker dck misslyckanden, även m man följer de regler sm finns. Varför? Genm att kmbinera den praktiska erfarenheten ch teretiska resnemang har vissa riktlinjer utfrmats beträffande fasadputs. En vanlig tumregel är att "putsens styrka skall avta utåt". En annan tumregel är att ytskiktet skall vara "ånggenmsläppligt". Några siffermässiga krav finns dck inte. När man diskuterar materialegenskaper utgår man i allmänhet från resultat erhållna vid labratrieprvningar under vissa betingelser. För de flesta material är detta krrekt. För ett puts- eller murbruk finns dck en väsentlig invändning mt en sådan metd. Puts- ch murbruk påverkas nämligen i praktiken aven mängd yttre faktrer, både innan ch under härdningen, vilket kan försämra egenskaperna hs bruket. Det finns sålunda str risk för att materialegenskaperna i praktiken inte är desamma sm enligt labratrieprvningar. I Sandin (1980) redvisas några skadefall där putsen uppenbarligen inte fick de egenskaper sm förväntades.

12 I föreliggande rapprt redvisas några exempel på hur lika faktrer kan påverka putsens egenskaper. Även m alla prvningar är gjrda på putsbruk, så är resultaten tillämpliga även på murbruk. De lika faktrer sm studerats är bindemedelstyp putsunderlag härdningklimat härdningstid Enligt tidigare finns det knappast några siffermässiga krav på en puts. Att kvantifiera "putskvaliteten" är alltså svårt. Det enda krav sm finns är att putsen skall fungera i praktiken. Även m man inte kan ange en siffermässig kvalitet på en puts, så kan man studera hur lika faktrer påverkar kvaliteten genm att mäta vissa egenskaper. Dessa egenskaper kan sedan tlkas sm någn typ av "ställföreträdare" för kvaliteten. Genm att mäta flera egenskaper, kan man få en relativt gd uppfattning m lika faktrers inverkan på putskvaliteten. Man får dck inte välja ut en enstaka egenskap ch bedöma putsen efter denna. En hög hållfasthet behöver i sig inte innebära en gd putskvalitet. Att en faktr medför en försämring av hållfastheten, behöver heller inte betyda att putsens kvalitet försämras. Valet av egenskaper sm skall undersökas kan alltid diskuteras. I föreliggande undersökning valdes att studera lika faktrers inverkan på prsitet, densitet, E-mdul, hållfasthet, mtståndsförmåga mt nedbrytning av salt ch frst samt karbnatiseringsförlppet.

13 UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING 2.1 Allmänt Huvudsyftet med undersökningen var att studera hur lika yttre faktrer inverkade på putskvaliteten. Den grundläggande filsfin i samband med genmförandet har varit att mäta flera lika egenskaper ch med utgångspunkt från dessa försöka göra kvalitativa bedömningar av hur lika faktrer inverkar på putskvaliteten. En typisk frågeställning har härvid varit: "Hur stra variatiner kan man förvänta sig när man putsar i praktiken, jämfört med en standardtillverkning av putsprver i labratrium under ideala förhållanden?" Undersökningen skall alltså inte uppfattas sm en kartläggning av materialegenskaper, utan snarare sm en exemplifiering av hur mycket egenskaperna kan avvika från "nrmenliga" resultat. Olika yttre faktrer sm studerats samt studerade egenskaper redvisas i följande avsnitt. Prvningens relevans i praktiken kan naturligtvis diskuteras. Med utgångspunkt från enstaka mätningar är det svårt att uttala sig generellt. I aktuell undersökning har dck relativt många egenskaper studerats. Genm att göra en helhetsbedömning av samtliga mätningar bör således tillförlitligheten bli relativt gd. 2.2 Val av inverkande faktrer Valet av vilka faktrer sm skulle studeras, bestämdes till str del av hypteser ch misstankar sm framkmmit i samband med skadeutredningar. Den första listan på faktrer sm trligen kunde påverka putskvaliteten mfattade bindemedelstyp, blandningsprprtin, vattenhalt, tillsatsmedel, brukstemperatur, blandningssätt, blandningstid, appliceringsmetd, putsunderlag, härdningsklimat ch härdningstid. Av praktiska skäl var det inte möjligt att studera alla faktrer. Efter en hård bantning valdes att studera inverkan av

14 bindemedelstyp putsunderlag härdningsklimat härdningstid De lika variablerna beskrivs i detalj i kapitel 3. Här redvisas enbart vissa tankar sm låg bakm urvalet. Med hänsyn till mfattningen av undersökningen begränsades bruks srterna kraftigt. För att få en rättvis jämförelse med de praktiska erfarenheterna, valdes enbart fabrikstillverkade trrbruk. De praktiska prblemen är utan tvekan störst med kalkbruk. Vidare påstås i vissa fall att det finns stra skillnader i skadefrekvens mellan lika fabrikat. Med hänsyn härtill valdes två vanliga luftkalkbruk ch ett hydrauliskt kalkbruk från tre lika tillverkare. Sm "referensbruk" valdes ett trrbruk Ke 50/50/50, vilket anses vara relativt prblemfritt. Putsunderlaget kan naturligtvis variera mycket kraftigt i praktiken. Den avgörande skillnaden mella lika underlag trde dck vara vattensugningsförmågan. För att begränsa ch rendla inverkan av underlaget valdes slutligen ett underlag med kraftig sugning ch ett underlag utan någn sugförmåga. Sm kraftigt sugande underlag valdes autklaverad lättbetng. Det icke sugande underlaget erhölls genm att göra samma underlag helt vattenavvisande genm en ytimpregnering. Det enda sm skiljer underlagen åt är således sugförmågan. Enligt gängse uppfattning har härdningsklimatet en str betydelse för putsens hårdnande. "Lagm" fuktighet ch temperatur anses ge bäst hårdnande. "Lagm" fuktighet anges till 5-95 % RF. Optimal temperatur anses vara +20 e, medan +5 e anses sm lägsta tänkbara temperatur. I undersökningen valdes tre lika härdningsklimat inm vanstående gränser. Några extrema klimat, till exempel sl eller regn, har inte studerats. Härdningstiderna bestämdes i huvudsak av önskemålet att kunna studera m ett bruk, sm lagrats en lång tid under "dåliga"

15 betingelser, kunde få samma egenskaper sm ett bruk lagrat en krtare tid under "bra" betingelser. I huvudundersökningen valdes tider mellan en månad ch ett år. I en senare kmpletteringsundersökning studerades även krtare härdningstider. 2.3 Studerade egenskaper Valet av studerade egenskaper bestämdes av flera krav. Två grundläggande krav var att det skulle finnas "standardmetder" för att mäta egenskaperna samt att egenskaperna skulle vara "lätta att bedöma". Det senare innebär inte att egenskapen direkt mtsvarar en viss kvalitet, utan snarare att egenskapen är väldefinierad i någt avseende. Ett annat väsentligt krav var att alla prvningar skulle göras på verkliga putser. Detta innebär att bruket alltid applicerats på ett underlag ch fått härda på underlaget hela tiden fram till prvningen. Detta är en väsentlig skillnad gentemt de flesta i litteraturen redvisade prvningar. I puts sammanhang anses fta hållfastheten vara av mindre betydelse. Det väsentliga för en puts är i stället att den har en gd beständighet. Den praktiska erfarenheten från skadeutredningar har dck visat att det finns ett visst samband mellan hållfasthet ch beständighet. Har en puts vittrat snabbt, så är i allmänhet även hållfastheten dålig. Vidare berr sannlikt många skadr i samband med rganiska ytskikt på att underlaget har haft en alltför dålig hållfasthet. Att hållfastheten har betydelse för beständigheten förefaller naturligt i många sammanhang. En gd hållfasthet bör kunna mtstå mekaniska påfrestningar, till exempel i samband med vlymökningen när vatten fryser, väsentligt bättre än en dålig hållfasthet. Med utgångspunkt från vanstående inriktades prvningarna till str del på de rent mekaniska egenskaperna ch på mtståndsförmågan mt vittring. För att m möjligt krrelera dessa egenskaper till andra, i putssammanhang fta diskuterade egenskaper, studerades även prsitet ch karbnatise-

16 ringsförlpp. Ett studium av karbnatiseringsförlppet i kalkbruken mtiverades även av andra rsaker. Vid putsning med kalkbruk framhävs fta att putsen måste karbnatisera innan den första vintern. Ingenting nämns dck m hur lång tid detta tar eller hur putsen skall behandlas under tiden. Genm att studera karbnatiseringen under lika härdningsbetingelser, var förhppningen att kunskaperna skulle bli någt bättre i detta sammanhang. De mekaniska egenskaper sm studerats är elasticitetsmdul samt tryck- ch böjdraghållfasthet. Genm att mäta dessa egenskaper på putser, sm tillverkats ch lagrats under lika betingelser, fås en gd bild av hur putskvaliteten i praktiken kan avvika från "nrmalvärden" enligt handböcker. Nedbrytningen av putserna har studerats både genm saltvittringstester ch genm frysprvningar. Saltvittringstesten används nrmalt inte i Sverige för att studera vittringsbenägenheten. I Centraleurpa är metden däremt mycket vanlig, främst i samband med natursten. Metden innebär att prver utsätts för ett "sprängande" salt, sm efterhand bryter ned materialet. Frstprvningen ch saltvittringstesten kan i princip anses vara samma sak. Alla prvningsmetderna detaljbeskrivs i anslutning till redvisningen av de lika resultaten i kapitel 4-9.

17 MATERIAL, PROVKROPPSTILLVERKNING OCH HÄRDNING 3.1 Putser Alla putser är fabriksblandade trrbruk från de största brukstillverkarna i Sverige. Samtliga bruk innehåller enligt uppgift från tillverkarna luftprbildande tillsatser, för att få en lufthalt % i det färska bruket. I TAB 3.1:1 redvisas tillverkarnas uppgifter för de lika bruken. Det exakta förfarandet vid bruksblandningen ch erhållna egenskaper hs det färska bruket redvisas i avsnitten 3.3 ch 3.4. TAB. 3.1:1. Brukssammansättning enligt tillverkarna. Littr. Brukssamman- Ballast Krnmax Rek vattenhalt sättning (mm) (1/25 kg bruk) A KC 50/50/ D K 100/ E KK 5/35/800 3 h F K 100/ Underlag I huvudsak användes autklaverad lättbetng SIPOREX K400 sm underlag. När underlaget skulle vara sugande användes lättbetng utan någn hydrfbering. För att få ett icke sugande underlag, gjrdes ytan vattenavvisande genm behandling med ett vattenavvisande preparat. Genm denna behandling blev sugningen praktiskt taget lika med nll. Den icke behandlade lättbetngen hade däremt en kraftig sugning. Kapillarite~s- 2 1/2 talet hs den behandlade lättbetngen var 0.07 kg/ (m s ). En nyapplicerad puts blev "helt styv" inm min. En mindre serie prvkrppar tillverkades med frmplywd sm underlag. Detta underlag har ingen sugförmåga.

18 Prvkrppstillverkning, l - 12 månadsprver Trrbruk ch vatten blandades i 8 minuter i en frifallsblandare. Vattentillsatsen valdes så att bruket fick en "lämplig" knsistens. Direkt efter blandningen mättes lufthalten med en lufthaltsmätare. Vattentillsats ch lufthalt i det färska bruket redvisas i TAB.3.3:1. TAB. 3.3:1. Vattentillsats ch lufthalt i det färska bruket. Bruk Vattentillsats (1/25 kg trrbruk) Lufthalt ( % ) A D E F Putserna applicerades genm handpåslagning på 250 x 00 mm lättbetngblck enligt avsnitt 3.2. För att underlätta brttagningen av prvbitar i samband med prvningarna, placerades hushållspapper mellan puts ch underlag. Vidare mnterades ramar, vilka indelade ytan i 45 x 140 mm stra bitar. Putstjckleken var alltid 12 mm. När bruket erhållit viss styvhet avjämnades putsen med en rätkäpp. Efter ytterligare en tid bearbetades ytan med en rivbräda. Tiden mellan putsens applicering ch den slutliga bearbetningen varierade kraftigt både med puts srt ch underlag. på sugande underlag var tiden minuter. För icke sugande underlag var mtsvarande tid 5-7 timmar. De färdigputsade lättbetngblcken illustreras i FIG

19 FIG. 3.3:1. Färdigputsade lättbetngblck. Putsningen gjrdes i nrmalt "rumsklimat". Omedelbart efter slutbearbetningen placerades blcken i klimatrum med 95 % RF ch 20 C. Efter 3 dygn flyttades prverna till respektive härdningsklimat enligt avsnitt 3.5. Utöver vanstående prver tillverkades även prver för nrmenlig prvning enligt bindemedelsnrmerna. Dessa prver pla cerades direkt efter tillverkningen i 5 % RF ch 20 C. 3.4 Prvkrppstillverkning, 3-28 dygnsprver I denna serie användes enbart bruken A ch D. Sm underlag användes dels sugande lättbetngblck ch dels icke sugande frmplywd. Vid putsningen användes ramar på samma sätt sm enligt avsnitt 3.3. Med frmplywd sm underlag varierades även brukets vattenhalt. Bruken blandades först under 8 minuter i frifallsblandare. Vattentillsatsen valdes så liten att ett relativt styvt bruk erhölls. Med detta bruk putsades en frmplywdfrm. Härefter tillsattes ytterligare vatten ch blandningen frtsatte i 4 minuter. Med detta bruk putsades ytterligare en frmplywd-

20 frm ch ett lättbetngblck. Med det senare bruket tillverkades även prver för frstprvning. Till dessa prver utsågades 100 x 100 mm stra lättbetngbitar, vilka försågs med en 12 mm hög putsram enligt FIG. 3.4:1. Hälften av dessa var vid putsningen vattenmättade. Resten var trra ch hade en kraftig sugning. FIG. 3.4:1. Prver för frstprvning. Omedelbart efter putsningen placerades prverna i respektive härdningsklimat, där de förvarades fram till prvningen. Knsistens ch lufthalt hs de lika bruken redvisas i TAB. 3.4:1. TAB. 3.4:1. Brukets knsistens (M) ch lufthalt (%). Bruk 8 min blandning (låg vattenhalt) M lufthalt 8+4 min blandning (hög vattenhalt) M lufthalt A D

21 Härdning ch avfrmning Under härdningen har prverna varit placerade "luftigt" i stra klimatrum med lika temperatur ch luftfuktighet. De klimat sm använts är 5 % RF ch +20 C 80 % RF ch +5 C 95 % RF ch +20 C Under härdningstiden har putserna hela tiden suttit kvar på respektive underlag, samtidigt sm kanterna har skyddats med putsramarna. Innan respektive prvning har prverna i tillämpliga fall av lägsnats från putsunderlaget ch trkats vid +0 C under två dygn. Härefter har prvningen påbörjats när prverna antagit rumstemperatur. 3. Prvkrppslittrering Prvkrpparna i huvudserien (l - 12 månader) har beteckningen M-N-X-Y där M = Puts typ N = Underlag X = Härdningsklimat y = Härdningstid Putstyp M A = KC 50/50/50 D = K 100/1050 E = KK 5/35/800 h F = K 100/900 Underlag N = sugande lättbetng H = ej sugande lättbetng

22 Härdningsklimat X 5 = 5 % RF ch +20 C 80 = 80 % RF ch +5 C 95 = 95 % RF ch +20 C Härdningstid Y tiden i månader Prvkrpparna i kmpletteringsserien (3 - beteckningen 28 dygn) har ~I-NV-X-Y där M = puts typ N = underlag V = vattenhalt i bruket (i vissa fall) X = härdningsklimat y = härdningstid Putstyp M A = KC 50/50/50 D = K 100/1050 Underlag N s = sugande lättbetng p = ej sugande frmplywd T = trr lättbetng (enbart frstprv) B = blöt lättbetng (enbart frstprv) Vattenhalt V Härdningsklimat X L = låg vattenhalt N = nrmal vattenhalt 5 = 5 % RF ch +20 C 80 = 80 % RF ch +5 C Härdningstid Y tiden i dygn

23 POROSITET OCH DENSITET 4.1 Metd Putsprverna avlägsnades från respektive underlag ch trka des under 2 dygn i +0 C. Härefter vattenmättades prverna under vakuum. Efter vägning i luft samt i vatten trkades prverna vid +105 C. Skillnaden mellan vikten i luft ch vatten ger vlymen. Skillnaden mellan vikten i vattenmättat ch i trrt tillstånd ger den öppna prvlymen. Mätningen gjrdes på alla putsprver vid l ch 3 månads ålder samt på "nrmprven" efter l månad. 4.2 Resultat Resultaten redvisas i TAB. 4.2:1. Värdena för putsprver vid härdningstiden l månad avser en enda prvkrpp. Vid tiden 3 månader ch för nrmprverna avser angivna värden medelvärdet av 3 prvkrppar. TAB. 4.2:1. Öppen prsitet ch densitet. Prv 1 månads P ö ( % ) härdning 3 månaders densitet P 3 ö (kg/m ) ( %) härdning densitet 3 (kg/m ) A-O l l 80 A-O-80 A-O l l l A-H-5 A-H-80 A-H l l l l 720 l 729 l 701 A-nrm

24 TAB. 4.2:1- Frts. Prv l månads härdning 3 månaders härdning P densitet P densitet ö 3 ö 3 ( % ) (kg/m ) ( % ) (kg/m ) D-O l l 75 D-O l l 71 D-O l l 771 D-H l l 99 D-H l l 702 D-H-~ l l 727 E-O l l 815 E-O l l 821 E-O l l 825 E-H l l 733 E-H l l 743 E-H l l 70 E-nrm 37.8 l 728 F-O l l 92 F-O l l 93 F-O l l 91 F-H l l 88 F-H l l 859 F-H l l 854 F-nrm l 80

25 Kmmentarer ch diskussin Någn signifikant skillnad mellan lika härdningstid eller lika härdningsklimat finns inte. Underlaget har däremt en klar inverkan på prsiteten. I TAB. 4.3:1 redvisas en sammanställning av underlagets betydelse för prsiteten. Angivna värden är medelvärden av samtliga mätningar vid lika klimat efter 3 månaders härdning. För nrmprverna anges värdena efter en månads härdning. TAB. 4.3:1. Prsitet (%) för lika puts er på lika underlag. Puts Sugande underlag Ej sugande underlag Nrmprv A D E F Sm framgår av TAB. 4.3:1 blir prsiteten 2-3 prcentenheter högre vid puts på icke sugande underlag, jämfört med ett sugande underlag. "Nrmprverna" har ungefär samma prsitet sm prverna på icke sugande underlag. Den prcentuella ökningen vid puts på icke sugande underlag jämfört med sugande är - 9 %. Skillnaden är således marginell. Räknar man brt "luftinblandningen på grund av luftprbildande medel" blir mtsvarande ökning %. Orsaken till skillnaden är uppenbar. Med ett sugande underlag sugs överskttsvattnet brt innan putsen hårdnar. Härigenm blir putsen mer kmpakt. Med ett icke sugande underlag finns däremt överskttsvattnet kvar under hårdnandet, vilket medför att det bildas ett extra prsystem. Den relativt lilla skillnaden i prsitet brde inte medföra några avgörande skillnader i putsens egenskaper. Enligt kapitel - 9 finns det dck en mycket str skillnad i egenskaper hs putser sm applicerats på lika underlag. Den lilla skillnaden i prsitetens abslutbelpp är inte tillräcklig

26 för att förklara den stra skillnaden i egenskaper. Den enda förklaringen är att även prstrukturen skiljer markant. Detta har dck inte studerats i denna undersökning. En näraliggande förklaring är att överskttsvattnet medför att bindemedelspastan blir mer prös eller att "kntakten" mellan putsens lika beståndsdelar blir sämre.

27 KARBONATISERING 5.1 Metd Karbnatiseringsförlppet i putsprverna har studerats med en kvalitativ metd enligt Hinderssn (1955). Metden grundar sig på att fenlftalein är färglös i neutral lösning ch starkt rödfärgad i alkalisk lösning. Färgmslaget sker vid ett PH-värde mellan 8.3 ch Det färska bruket, sm innehåller kalciumhydrxid, har ett högt PH-värde, cirka När bruket karbnatiserar mbildas kalciumhydrxid till kalciumkarbnat, vilket ger ett lägre PH-värde i bruket. Genm att begjuta färska brttytr med fenlftalein får man en gd bild av hur karbnatiseringen frtskrider. Ombildningen av kalciumhydrxid till kalciumkarbnat sker inte fullständigt, vilket medför att metden inte ger någt abslutbelpp på karbnatiseringen. Prvningen görs i två steg. Först begjuts en trr brttyta med en lösning av 2 gram fenlftalein löst i 100 mi 95 %-ig alkhl. Härvid erhålles ett färgmslag på den del av prvet sm är helt karbnatiserad. Begjuts sedan ytan med destillerat vatten, sker ett färgmslag på ytterligare en del av prvet. Denna del kan karaktäriseras sm delvis karbnatiserad. Där inget färgmslag sker vid vattenbegjutningen, kan putsen karaktäriseras sm helt karbnatiserad. Orsaken till att ytterligare färgmslag sker vid vattenbegjutningen är att kalciumhydrxiden är mycket svårlöslig i alkhl. Om ytan på kalkkrnen är karbnatiserad, sker således inget färgmslag i ren alkhl. Vid tillsatsen av vatten kan däremt den kalciumhydrxid sm finns under den karbnatiserade ytan lösas ch transprteras fram till ytan. Det skall bserveras att färgmslaget skall ske snabbt ch vara kraftigt för att kunna användas sm ett mått på karbnatiseringen. Material sm inte givit färgmslag med fenlftalein ch vatten kan mycket väl ge ett svagt färgmslag vid krssning. Detta gäller även "ren" kalciumkarbnat.

28 - 2 - Mätningar av Hinderssn har klart visat att det finns en kraftig ändring i karbnathalten vid gränsen mellan rödfärgning ch inget färgmslag. Där karbnathalten var 8 - la % (av cirka la - 12 möjliga) erhölls inget färgmslag med fenlftaleinprvet. Där karbnathalten var l - 3 % erhölls däremt ett kraftigt mslag direkt. För en praktisk bedömning av puts ers karbnatisering anses fenlftaleinprvet vara mycket bra ch enkelt. Vid begjutning med fenlftalein löst i alkhl erhålles direkt gränsen för det "praktiskt" karbnatiserade mrådet. Vid detta prv måste prvet vara trrt. Är prvet fuktigt kan den kalciumhydrxid sm finns i det inre av kalkkrnen lösas ch ge en rödfärgning. För att få det "fullständigt" karbnatiserade mrådet skall prvet även begjutas med destillerat vatten. Det "praktiskt" karbnatiserade mrådet trde vara av störst intresse, eftersm då PH har sjunkit till 8 - la ch karbnathalten är % av den maximalt möjliga. 5.2 Resultat Mätningar har gjrts på båda prvserierna enligt kapitel 3. Prver sm trkat i +0 C under 2 dygn bröts itu, varefter fenlftalein sprutades på den färska brttytan. Djupet till färgmslaget mättes. Härefter begjöts ytan med destillerat vatten. Efter cirka 5 minuter mättes djupet till det nya färgmslaget. I FIG. 5.2:1-2 redvisas djupet till färgmslagen. De vänstra figurerna avser färgmslaget med enbart fenlftalein i alkhl. De högra figurerna avser färgmslaget vid den efterföljande vattenbegjutningen. Prverna vid tiden 28 dygn ch längre är den ursprungliga prvserien. Prver vid tider 28 dygn ch krtare är kmpletteringsserien. Vid tiden 28 dygn förekmmer i vissa fall båda serierna. Djupet till färgmslag vid begjutning med enbart fenlftalein är i allmänhet mycket väldefinierad. Vid vattentillsatsen

29 Innan vattenbegjutning Efter vattenb~jutning Djup (mm) 12 A-S A-Q f x Djup (mm) 12 A-S A-Q 9 3 /' /' /' /' /' -_ '"... --_..-_..P /' Tid (dygn) Tid (dygn) Djup (mm) 12 A- PN A-H H x Djup (mm) 12 A - PN A-H 9 9 x Tid (dygn) Tid (dygn) Djup ( mm) Djup (mm) 12 A-PL 12 A - PL x Tid(dygn) Tid (dygn) FIG. 5.2:1. Djup till färgmslag vid fenlftaleinprv x )( +20 C, 5% RF () svårdefinierad SOC, 80% RF t inget mslag C, 95% RF

30 Innan vattenbegjutning Efter vattenb~jutning Djup (mm) 12 D-S D - Q!!~ Djup (mm) 12 D-S ~-Q 9 3 x~ 7/ Tid (dygn) 9 3 / / x Tid (dygn) / / / / / Djup (mm) + 0- PN 12 D-H Djup (mm) 12 D- PN D-H 9 9 () Tid (dygn) Tid (dygn) x Djup ( mm) 12 t gl D-PL I Djup (mm) 12 9 D-PL / 3 ~x / L/x 1/ Tid (dygn) Tid (dygn) FIG. 5.2: 2. Djup till färgmslag vid fenlftaleinprv x x +20C, 5% RF () svårdefinierad C, 80% RF t Ö inget mslag C, 95% RF

31 blir dck gränsen ibland någt klar. I vissa fall erhålls även här en klar gräns, medan det i andra fall blir en succesiv övergång mellan färgat ch färgat mråde. Ett inte helt vanligt fenmen är en mörkröd "rand" i ett ljusrött eller färgat mråde. Detta bserverade även Hinderssn. Någn entydig förklaring till fenmenet går inte att ge. 5.3 Kmmentarer ch diskussin Vid begjutningen med fenlftalein löst i alkhl, erhålles i allmänhet en väldefinierad gräns för färgmslaget. Inträngningsdjupet kan uttryckas enligt d = k'.yt' (5.3.1) där d = djup från ytan till färgmslaget (mm) 1/2 k'= knstant (mm/dygn ) t = tiden från det att putsen trkat (dygn) Knstanten k' berr bland annat på brukssrt ch härdningsklimat. I de tre klimaten sm använts vid prvningen blev knstanten störst i 5 % RF ch +20 C. Minst värde på kn stanten erhölls i 95 % RF ch +20 C. Knstanten ligger i intervallet Det högre värdet gäller för kalkbruk i 5 % RF ch +20 C. Det lägre värdet gäller för kalkcement bruket i 95 % RF ch +20 C. En puts utmhus, sm skyddas från direkt slagregn, trde utsättas för ett härdningsklimat sm varierar inm de klimat sm använts vid prvningen. För en kalkputs innebär detta att tiden för den praktiska karbnatiseringen kan skrivas t 2 = k.d ( ) där 2 k = dygn/mm Tiden i ekvatin (5.3.2) skall räknas från det att putsen trkat till jämvikt med mgivningen. Ett sugande underlag ch ett "trrt" klimat innebär att tiden i praktiken kan räknas

32 från putsningstillfället. Ett icke sugande underlag ch ett fuktigt klimat kan medföra att initialuttrkningen tar flera veckr. För en 10 mm kalkputs innebär detta en erfrderlig karbnatiseringstid på l - 2 månader under relativt gynnsamma betingelser. Under fuktiga förhållanden ch med icke sugande underlag (till exempel berende på ett högt fuktinnehåll i väggen) krävs väsentligt längre tider. Gränsen för "fullständig" karbnatisering, det vill säga då inget färgmslag sker med fenlftalein ch vatten, är i vissa fall mycket klar. Till en början, de första minuterna, erhålles i allmänhet en klar gräns. Efter en tid blir dck gränsen klar. I stället erhålles en succesiv övergång. Det enda klimat sm ger en klar gräns är 95 % RF. Orsaken till detta är sannlikt att fuktinnehållet inte är tillräckligt högt, för att ge en karbnatisering på djupet i de enskilda kalkkrnen, i de övriga klimaten. Karbnatiseringen sker då endast på ytan av kalkkrnen. Vid vattenbegjutningen löses därför kalciumhydrxiden inuti kalkkrnen ch transprteras till ytan. Någt generellt uttryck för sambandet mellan tid ch inträngningsdjup går inte att ge för den "fullständiga" karbnatiseringen. Efter 28 dygns härdning erhölls i de flesta fall ett färgmslag på någn eller några millimeters djup. Störst djup ch mest markant gräns fanns vid härdning i 95 % RF. Vid prvning efter ett år, erhölls ett svagt färgmslag genm hela D-prvet vid härdning i 5 % RF. Prver sm lagrats i 95 % RF gav däremt inget färgmslag alls efter ett år. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt: Initialkarbnatiseringen sker snabbast i 5 % RF ch 20 C. "Fullständig" karbnatisering sker snabbast i 95 % RF ch 20 C. - "Fullständig" karbnatisering sker inte alls i 5 % RF ch 20 C.

33 Under praktiska förhållanden sker initialkarbnatiseringen på l - 3 månader. - "Fullständig" karbnatisering aven nrmal kalkputs kan ta upp till ett år i praktiken. Sambandet mellan karbnatisering ch andra egenskaper hs putser diskuteras på annan plats. Ur praktisk synvinkel trde ett minimikrav vara att ett luftkalkbruks initialkarbnatisering måste ha skett innan putsen får utsättas för frysning vid närvar av vatten. Någn fullständig genmkarbnatisering trde inte förbättra putsens beständighet i någn större utsträckning.

34 ELASTICITETSMODUL.1 Metd Elasticitetsmdulen, E-mdulen, kan bestämmas både med statiska ch med dynamiska metder. Den dynamiska E-mdulen blir % högre än den statiska. E-mdulen har i denna undersökning bestämts med en dynamisk metd enligt Vinkele (192). Enligt denna metd sätts materialprvet i transversell svängning. Frekvensen ökas efterhand tills egenfrekvensen uppnås. E-mdulen kan sedan beräknas enligt där f = M = l = T = C = b = h = E = f 2.M 13.T-12 C2.b.h3 resnans frekvens prvets massa prvets längd krrektins faktr p g knstant berende prvets bredd prvets höjd pa (MPa) a dimensiner svängningsnd -l ( s ) (kg) (m) ( -) ( - ) (m) (m) Prvuppställningen framgår av FIG..1:1. För aktuella prver blir T=1.05. Knstanten C blir för grundtnen lika med 3.5. Tngeneratr Pic-up för analys av svängningsamplitud I ~ Skumgummiförsedda rakbladsupplag FIG..1:1. Prvuppställning vid mätning av dynamisk E-mdul.

35 Direkt efter det att putsprverna avlägsnats från underlaget trkades de under 2 dygn vid +0 C. Efter avsvalning utfördes mätningen enligt van..2 Resultat Mätningarna har i allmänhet gjrts på 4 prvkrppar av varje srt. I vissa fall har ett mindre antal prver använts. Detta gäller främst prver med dålig hållfasthet, vilka ibland gått sönder under hanteringen. I allmänhet har spridningen mellan lika prvkrppar varit liten, mindre än ±10 %. I vissa fall har dck enstaka prvkrppar avvikit kraftigt från de övriga. Samtidigt har då böjdraghållfastheten varit mycket låg. Förklaringen till dessa enstaka avvikelser är sannlikt inre sprickbildningar. Sådana prvkrppar har inte tagits med vid medelvärdesberäkningen. Resultaten redvisas i FIG..2:1-4. Om inte annat anges i figurerna avser varje punkt medelvärdet av 3-4 prvkrppar.

36 % RF 20 C x-_x-""(x).x x.. x x _-----~ L 2 3d d 13d 1 mån 3mån 12mön 3d d 13d 1mån 3mån 12 mån /0 RF A- S, A- O 20 C _ -' A-PL A- PN x A-H 3-27 dygnsprv 1-12 månadsprv () medelvärde av mindre än 3 prver 3d d 13d 1mån 3mån 12 mån FIG..2:1. Elasticitetsmdul vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. A-prver (KC 50/50/50).

37 E (10 3 MPa) E (10 3 MPa) 5 5% RF 20 C 5 80 % RF 5 C x' x 3 "P.; 2 1 I x -_., x ' -' -er' 0-' -" 'f.,,.,, ~ 3d d 13d 1mån 3 mån 12 mån 3 d d 13 d 1 mån 3 mån 12 mån D-S. D-O / I.rY' _. -- O-PL PN _.-.- D-H x 3-27 dygnsprv 1-12 månadsprv 1 () medelvärde av mindre än 3 prver 3d d 13d 1 mån 3 mån 12 mån FIG..2:2. Elasticitetsmdul vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. D-prver (K 100/1050).

38 % RF 5 C <: _ er- -" ~ mån 3 mån 12 mån 1 mån 3 mån 12 mån E-H mån 3 mån 12 mån FIG..2:3. Elasticitetsmdul vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. E-prver (KK 5/35/800). h

39 E (10 3 MPa) E (10 3 MPa) (O)~ ,.,~-<I." ~..,.,..,. ry"./ (1"" fy'" mån 3mån 12mån 1mån 3mån 12mån F-Q 5 () _0_'- F- H / (), /,?' / / J 1 1mån 3mön 12mån FIG..2:4. Elasticitetsmdul vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. F-prver (K 100/900).

40 Kmmentarer ch diskussin Underlagets inverkan på E-mdulen framgår mycket tydligt. Ett sugande underlag ger i strt sett en fördubblad E-mdul, jämfört med ett icke sugande underlag. Härdningsklimatet har ingen avgörande inverkan på E-mdulens slutvärde efter ett års härdning. För kalkbruken finns en tendens att 95 % RF ger en högre E-mdul än både 5 ch 80 % RF. I fallet med 80 % RF skall dck bserveras att även temperaturen varit lägre. Resultaten av E-mdulmätningarna överensstämmer väl med hållfasthetsmätningarna enligt kapitel 7. Resultaten kmmenteras ytterligare i avsnitt 7.3. Ibland hävdas att en fördel med kalkbruk är att det blir mer "elastiskt" i vått tillstånd. För att studera detta mättes E mdulen efter ett års härdning både i trrt ch i vått (två dygns vattenlagring) tillstånd. Någn märkbar skillnad kunde dck inte iakttas. Eventuellt var tiden för vattenlagring för krt. I en kmpletterande undersökning studerades även m upprepade uppfuktningarjuttrkningar förändrade E-mdulen. Prver här dades först under ett år i 5 % RF ch 20 C. Härefter genmgick prverna cykliska uppfuktningar ch uttrkningar. Prverna uppfuktades till en fuktkvt 7-8 viktsprcent, var efter de lagrades i 5 % RF ch 20 C i en månad innan nästa uppfuktning. Efter cykler mättes åny E-mdulen. Kalkcementbruket ch det hydrauliska kalkbruket visade härvid ingen skillnad i E-mdul. Luftkalkbrukens E-mdul hade däremt ökat med %. Detta tyder på att det är gynnsamt att utsätta kalkbruk för upprepade uppfuktningar ch uttrkningar. Denna gynnsamma effekt trde ber på någn frm av mlagring eller mkristallisatin. Denna gynnsamma effekt kan man sannlikt alltid påräkna i praktiken.

41 TRYCK- OCH BÖJDRAGHÄLLFASTHET 7.1 Metd Tryck- ch böjdraghållfastheten bestämdes på samma prvkrppar sm elasticitetsmdulen enligt kapitel. Först bestämdes böjdraghållfastheten (f ) med böjprv enligt f FIG. 7.1:1-2. Prverna placerades alltid med "rätsidan" uppåt. Mellan upplagen respektive belastningsanrdningen ch prvkrppen placerades en tryckutjämnande träfiberskiva. Belastningshastigheten var 0.5 mm/min. r Tröfi /: berskiva I.... '... ' ':'" "j :-.. : Ö.:.;... : :... ;:.: Ö mm FIG. 7.1:1. Anrdning vid böjdragprv. FIG. 7.1:2. Ft på böjdragprv.

42 Böjdraghållfastheten ges av 1S0 P (MPa) där p = belastning vid brtt b = prvets bredd h = prvets höjd (N) (mm) (mm) Efter bestämningen av f användes de återstående bitarna till f att bestämma tryckhållfastheten (f ). Härvid ställdes prvet c på högkant enligt FIG. 7.1:3-4. Tryckplattrna var 40 mm långa ch mellan dessa ch prverna placerades en tryckutjämnande träfiberskiva. Belastningshastigheten var l mm/min. P I " '::.' I.. '... Träfi berskiva l I FIG. 7.1:3. Anrdning vid tryckprv. FIG. 7.1:4. Ft på tryckprv.

43 Tryckhållfastheten ges av f = c p 40 h (MPa) på grund av att putsprverna har lika egenskaper på lika djup (främst kalkbruken) är metderna någt tveksamma. Störst inverkan av inhmgeniteter fås vid böjprvet. Dålig karbnatisering ch sprickbildning i underkanten har en mycket str inverkan på resultatet. Vid tryckprvning har detta mindre betydelse. Det värde sm fås vid tryckprvning kan ses sm ett medelvärde för hela prvet. Vid böjprvet skall resultatet däremt ses sm det värde sm gäller i putsen närmast underlaget. 7.2 Resultat Mätningarna har i allmänhet gjrts på 4 prvkrppar av varje srt. I vissa fall har ett mindre antal prvkrppar använts. Detta gäller främst prver med låg hållfasthet, vilka ibland gått sönder under hanteringen. I de fall enstaka prver avvikit kraftigt från medelvärdet, har dessa värden utelämnats vid medelvärdesberäkningen. Detta gäller enbart vid mycket låga böjdraghållfastheter. Orsaken till att enstaka prver fått en mycket låg böjdraghållfasthet trde vara inre sprickbildningar. Resultaten redvisas i PIG. 7.2:1-7.2:8. Om inte annat anges, avser varje punkt i figurerna medelvärdet av 3-4 prvkrppar. Linjerna mellan punkterna är dragna "förnuftsmässigt" ch kan vara tveksamma i vissa fall. Detta saknar dck betydelse i sammanhanget. Siffrrna skall inte betraktas sm generella. Det är eventuella skillnader sm är intressanta.

44 fe {MPaJ /0 RF 20 C l. 2 / --._.~._.-- x x _x x-- -:... x x- -.. x x. x l. 2 x / Ix x /.' ~~x:: ::-:*~,., X.'..,X / x (0) d d 13d fe {M Paj 1mån 3mån 12 mån 3d d 13d 1mån 3mön 12mön l. A- S. A - O --- A-PL A-PN A-H x 3-27 dygnsprv 1-12 mönadsprv 2 1mån 3mån 12mån FIG. 7.2:1. Tryckhållfasthet vid lika härdningsklimat. ålder ch underlag. A-prver (KC 50/50/50).

45 - 43 ~ f f (MPa) ,..-f x.,...-x...- 'p-.-"~ X x-- x-- '/..-. /" x--:x"_"_ x-"""-~ X " d d 13d 1 mdn 3 mån 12 mån 3d d 13d 1 mån 3mån 12 mån tf (MPa) A-S, A-Q A-PL A-PN 3 2 x A- H 3-27 dygnsprv 1-12 månadsprv Jl.-"_.~ 1 1 mån 3 mån 12 mån FIG. 7.2:2. Böjdraghållfasthet vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. A-prver (KC 50/50/50).

46 fe (MPa) ~-X-:l(--:::X - ~_x--7t _.0=-'_. x... x-... x - --O 2 1 X_x x x--x x - -x x x--_ * _. 3d d 13d 1 mån 3mån 12mån 3d d 13d 1 mån 3mån 12 mån fe (MPa) % RF 20 C D-S. D-O --- O-PL PN _.-.- D-H 3 2 x 3-27 dygnsprv 1-12 månadsprv 1 1 mån 3 mdn 12 mån FIG. 7.2:3. Tryckhållfasthet vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. D-prver (K 100/1050).

47 /0 RF 5 C X -x--y " ~ x x--x- '" (x.)" (X..,.. ' x " 0-. _ _ x/x?-x L_x x-- " x. x... x.-' O-.-'(O) X 3d d 12d 1mån 3mån 12mån 3d d 12d 1 mån 3mån 12mån tf (MP) 3 95% RF 20 C D-S. D-O --- O-PL... _ PN 2 1 _._.- x D-H 3-27 dygnsprv 1-12 månadsprv 1 mån 3 mån 12 mån FIG. 7.2:4. Böjdraghållfasthet vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. D-prver (K 100/1050).

48 - 4 - fe (MP) fe (MP) 12 50/0 RF C /0 RF 5 C ~ 4 ~ 2 -' /'... /"" _.; '-. /' 1mån 3mån 12mån 1mån 3mån 12mån fe (MP) /0 RF 20 C E-O -'-- E-H mn 3 mån 12 mån FIG. 7.2:5. Tryckhållfasthet vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. E-prver (KK 5/35/800). h

49 ff (MP) ff (MP) 5%RF 80% RF 5 20 C 5 5 C ~ 2 ~ ~._. --O '- 1 mån 3 mån 12 mån 1 mån 3 mån 12 mån 5 E-O _.-.- E-H mån 3 mån 12 mån FIG. 7.2:. Böjdraghållfasthet vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. E-prver (KK 5/35/800). h

50 fe (MP) fe (MP) 5 % RF 80 % RF 20 C 5 C , 3 l 2 / 2 /, /. / 1...4" 1 0, c/ 1 mån 3 mån 12 mån 1 mån 3mön 12 mån fe (MP) 5 95 % RF 20 C F-Q _._-- F-H /0 / 1 mån 3 mån 12 mån FIG. 7.2:7. Tryckhållfasthet vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. F-prver (K 100/900).

51 ().,.90_0 _0-0 _0-0 1 mån 3 mån 12 mån 1 mdn 3 mån 12mån 3 F-Q F-H 2 1 ( / /! 1 mån 3mån 12 mån FIG. 7.2:8. Böjdraghållfasthet vid lika härdningsklimat, ålder ch underlag. F-prver (K 100/900).

52 Kmmentarer ch diskussin Resultaten visar klart att underlaget har en avgörande betydelse för putsens kvalitet. Ett sugande underlag ger en hållfasthet sm är ungefär dubbelt så str sm ett icke sugande underlag. Det är uppenbart att m putsen får stelna med ett vattenöversktt, så blir hållfastheten låg (jfr betydelsen av ett lågt vct för betng). Vattenöverskttet ger dck bara en betydlig ökning av prsiteten enligt kapitel 4. Viktigare än prsitetens abslutbelpp trde prstrukturen vara. Några sådana undersökningar har inte gjrts inm prjektet. Att minska vattenöverskttet genm att använda ett styvare bruk verkar inte ha någn större betydelse. För att få någn effekt av ett mindre vatteninnehåll i bruket, skulle man sannlikt få ha så lite vatten att bruket inte vre användbart. Kalkbrukens hållfasthet vid de krta tiderna trde enbart mtsvaras aven ren "uttrkningshållfasthet". När uttrkningen i ugnen påbörjades, var vid de krta härdningstiderna i vissa fall prverna frtfarande mjuka. För kalkbruken ökar hållfastheten mest vid,lagring i 95 % RF. Detta stämmer väl med karbnatiseringsförlppet enligt kapitel 5. Hållfasthetstillväxten hs de båda kalkputserna uppvisar förvånadsvärt stra skillnader. F-bruket uppnår 2-4 gånger så hög hållfasthet sm D-bruket. Tillverkaren av F-bruket anger sm förklaring till detta att F-bruket innehåller ballast av dlmit. I Dtihrkp et al (19) ges exempel på 28-dygnshållfastheten för lika standardbruk. För KC 50/50/50 anges f ch f till f c 2 respektive 4 MPa. Dessa värden ligger mellan värdena för icke sugande respektive sugande underlag enligt FIG. 7.2:1-2. Ett sugande underlag kan ge det dubbla värdet medan ett icke sugande underlag kan ge halva värdet.

53 För kalkbruk anger Dtihrkp et al (19) f ch f till 0.7 f c respektive l MPa. Enligt de redvisade mätningarna var skillnaden mellan de båda kalkbruken relativt str. Det förekmmer värden både över ch under vanstående värden. Här skall dck bserveras att det ena kalkbruket fick en mycket kraftig hållfasthetstillväxt vid frtsatt härdning under ett år. Det andra bruket fick däremt endast en betydlig hållfasthetstillväxt vid frtsatt härdning. Kvten mellan f ch f ligger i intervallet 2-3. Sambandet c f mellan E-mdul ch tryckhallfasthet kan (inm intervallet f = O - 4 MPa) grvt uttryckas genm c E = 2 OOO f c Denna relatin stämmer väl med uppgifter i Dtihrkp et al (19). Hållfastheten hs "nrmprverna" ligger i allmänhet mellan värdena för sugande respektive icke sugande underlag. I vissa fall är den närmast värdena för sugande underlag ch i andra fall närmast det icke sugande underlaget. En direkt jämförelse är inte relevant, eftersm "nrmprverna" ch putsprverna inte har samma tillverkningssätt.

54 - S2-8 SALTVITTRINGSTEST 8.1 Metd Saltvittringstest för att studera nedbrytning av material är vanligt i Sverige. I Syd- ch Mellaneurpa är sådana tester mycket vanliga på stenmaterial. Tillförlitligheten hs metden, sm enbart är av jämförande karaktär, anses vara mycket gd. Principen för metden är att succesivt fylla prsystemet med ett salt, sm får kristallisera cykliskt genm uppfuktning ch uttrkning. Ett lämpligt salt är natriumsulfat. Metden användes första gången 1828, sm en ren frstprvningsmetd. Efterhand har metden mer ch mer använts sm en allmän metd att testa väderbeständigheten hs stenmaterial. Tillförlitligheten ch lika faktrer sm påverkar resultatet diskuteras i Price (1978). Vid genmförandet av testen får prvet absrbera en lösning av natriumsulfat, varefter prvet trkas. Härefter får prvet åny suga åt sig natriumsulfatlösningen etc. Dessa växlingar medför en mkristallisatin av saltet, med åtföljande sprängverkan. Mellan varje cykel vägs prvkrpparna, varvid det brtvittrade materialet kan bestämmas. Under de första cyklerna sker i allmänhet en viktsökning, eftersm saltet fyller upp prsystemet. Alternativt (ch bättre) kan man i stället direkt väga det brtvittrade materialet. Metden är mycket känslig för små variatiner i prvningsbetingelserna. Detta gäller i synnerhet temperatur ch kncentratin hs saltlösningen, den tid prvet får suga saltlösning samt trkförhållandena mellan sugningarna. Dessa faktrer måste hållas exakt knstanta. Vid prvningen har följande prcedur använts:

55 l. Trkning under 3-4 dygn i 0 C. 2. Vägning ch ftgrafering. 3. Avsvalning under 3 timmar i 20 C. 4. Nedsänkning under 2 timmar i en %-ig lösning av vattenfri natriumsulfat (densitet kg/l) med temperaturen 20 C. 5. Upptagning ur saltlösning ch avrinning under 15 minuter i 20 C.. Äter till l. Prvningen har gjrts på putsprver, sm direkt innan prvningen avlägsnats från sitt underlag. 8.2 Resultat Resultaten redvisas i FIG. 8.2:1-4. Alla angivna kurvr avser medelvärdet av tre prvkrppar. De enskilda prvkrpparnas avvikelse från medelvärdet var mycket liten, i allmänhet mindre än ±5 % av angivna värden. I figurerna redvisas enbart kurvrna för klimaten 5 % RF ch 95 % RF vid härdningstiden l månad ch ett år. Resultatet för klimatet 80 % RF ligger mellan kurvrna för 5 respektive 95 % RF, med en viss förskjutning mt 5 %-kurvan. Resultatet vid 3-månadsprvningen ligger mellan resultaten vid en l månad ch l år. I FIG. 8.2:5-8 redvisas ftgrafier på vissa prvkrppar efter lika antal cykler. I TAB. 8.2:1 ges en sammanställning över antal cykler tills viktsändringen övergår från viktsökning till viktsminskning, det vill säga när nllnivån passeras. Vid denna tidpunkt har en viss nedbrytning skett, eftersm saltanrikningen i början medförde en viktsökning.

56 Viktförändring (%) Viktförändring (%) O O O " " "- " "- " "- " H " "" % RF " 95% RF O 1 mån 1 mån H O O Antal cykler Antal cykler Viktförändring (%) Viktföröndring (%1-10 5% RF 1 år -10 ~~==~ % RF 1 år H Antal cykler O Antal cykler FIG. 8.2:1. Vikts förändring under saltvittringstest. A-prver (KC 50/50/50). O = sugande underlag, H = ej sugande underlag

57 Viktföröndring (0/01 Viktförändring (%) O s % RF 9s % RF 1 mån 1 mån O H ~ O O Antal cykler Antal cykler Viktföröndring (%) Viktförändri ng (%1 O -10 O 5% RF 95% RF 1 år 1 år -10 H Antal cykler Antal cykler FIG. 8.2:2. Viktsförändring under saltvittringstest. D-prver (K 100/1050). O = sugande underlag, H = ej sugande underlag

58 - 5 - Viktförändring (%) Viktföröndring (%1 O O O "- ' ' "- "- -10 ' -10 5% RF H 95% RF H ' 1 mn 1 mån -20 ' ' -20 O O Antal cykler Antal cykler Viktförändring (%) Viktföröndring (%1 O , O O - ' ' -10 5% RF 950/0 RF H 1 dr 1 år H Antal cykler Antal cykler FIG. 8.2:3. Vikts förändring under saltvittringstest. E-prver (KK 5/35/800). h O = sugande underlag, H = ej sugande underlag

59 Viktförändring (%) Viktföröndring (%) O -::::' ~ ~ ' % RF 95% RF 1mön 1 mån H -20 H -20 O O Antal cykler Antal cykler Viktförändring (%) Viktföröndring (%) O O 5% RF 95% RF 1 år 1 år O ' ' H O Antal cykler Antal cykler FIG. 8.2:4. Vikts förändring under saltvittringstest. F-prver (K 100/900). O = sugande underlag, H = ej sugande underlag

60 FIG. 8.2:5. Vittring under saltvittringstest. A-prver (KC 50/50/50) på icke sugande underlag.

61 FIG. 8.2:. Vittring under saltvittringstest. D-prver (K 100/1050) på sugande underlag.

62 - 0 - FIG. 8.2:7. Vittring under saltvittringstest. E-prver (KK 5/35/800) på sugande underlag.