Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag.

Transkript

1

2

3 Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag. För att skapa tydliga exempel på hållbar produktion gjorde vi Västra Götaland till ett textilt hållbarhetslaboratorium i två etapper.

4 Syfte Studio Re:Design Minska miljöpåverkan Att jobba med återbruk är en av de viktigaste delarna inom textilindustrin. Textil är en av våra mest kemikalieintensiva branscher och genom att jobba med återbruk minskar vi stora mängder kemikalier, vatten och fibrer. Textilfibrer är på väg att bli en bristvara. Utforska designprocessen Projektets designers har utmanat den traditionella processen för att skapa, omvandla och utveckla attraktiva varor av gamla textilier och industrispill. De har gått hela vägen från idé till färdiga prototyper/produkter och fått mycket erfarenheter hur man kan tänka i en designprocess när det är materialet som är den begränsande faktorn. Öka sysselsättningen Vi tror absolut att det finns affärspotential. Kan vi knäcka hur man på ett mer rationellt sätt kan använda insamlade textilier till att bli en råvara igen - då ser vi goda möjligheter. Vi genomför en förstudie. Blir det producentansvar på textil - då ska någon ta hand om det materialet.

5 Barbro Peterson Processledare designarbete Birgitta Nilsson Processledare och projektägare Vision Att återbruk av textil kan börja utmana och ifrågasätta den ordinarie produktionen av nyproducerad textil. Att det finns alternativ till befintliga flöden där allt bygger på nya råvaror som produceras och säljs och sen tar ingen ansvar längre. Vi vill se en utvecklad logistik och halvrationell produktion som gör att mer av insamlade textiler och spill kan återbrukas. Problem Att all produktion bygger på ett flöde där man väljer ett material, producerar och säljer och sen tar man inget ansvar. Möjligheter Redan i designfasen fundera över hur man kan forma textilier som kan återbrukas. Att i Boråsregionen skapa nya affärsmöjligheter med en produktion som kan göra en ny användbar grundråvara av det som samlas in.

6 Utvecklingen idag: Mellan år 2000 och 2009 ökade vår konsumtion av textilier med 40 % Vi köper 15 kg textil per person Vi slänger uppskattningsvis ton textilier i våra hushållssopor per år, vilket motsvarar cirka 8 kg per person och år Med återbruk: Minskar vi koldioxidutsläppen med 15 kg/kg textil Sparar vi 29 m3 vatten/kg textil för bomull. Reducerar vi användningen av många miljöskadliga kemikalier Tar till vara stora volymer textilfibrer som inte behöver nyproduceras Vi lämnar in ungefär ton textiler till välgörenhetsorganisationer varje år, vilket motsvarar 3 kg per person och år Vi lagrar 4 kg hemma Källa: Förslag till etappmål Textil och textilavfall, Naturvårdsverket 2014

7 Våra mål: 60 prototyper tas fram i designstudion av överskottsmaterial. 8 kvinnliga företagare utvecklar sina affärsidéer. Vi har 11 kvinnliga företagare som har utvecklat affärer hos oss Samarbete med företag som kan ta Studio Re:Design till näringslivet och göra det självgående. Närmare 30 företag som ex skänkt spillmaterial, hjälp till i produktionsprocessen eller gått vidare i egen produktutveckling inom redesign

8 Eva Eiderström Avdelningschef Vision Att klä sig ska inte vara förknippat med bristande etik. För att komma dit behöver vi jobba med vår produktion och våra vanor - hur vi handlar och hur vi behandlar våra kläder. Att samla in och återvinna är bara början. Nu ska vi ta nästa steg via designprocessen för att förändra produktionen. Då kan vi sluta kretsloppet! Möjligheter Vi kan bygga nya affärsmöjligheter på industrialisering av återbruk eftersom textilområdet är så väldigt ohållbart idag. Det är också lättare i textil än inom många andra områden att visa på utveckling - det är väldigt påtagligt alltihopa. En nyproducerad t-shirt är 3000 liter rent vatten och odlingsmark för 15 kg ris.

9 ETAPP Att ta tillvara på textilt produktionsspill i Borås ETAPP Producera utifrån insamlad textil från Röda Korset ETAPP Lämna över till näringslivet och ta fram förstudie om storskaligt återbruk

10 Pia Mouwitz Lektor i mode Vision Textilhögskolan utbildar textil och modedesigners, textilingenjörer, textilekonomer och flera andra yrkesgrupper som i sitt framtida yrkesliv kommer att ta fram nya produkter. De behöver kunna hantera våra textila resurser på ett ansvarsfullt sätt. Problem Först när vi kan påvisa ekonomiska fördelar med redesign av kläder kommer företagen som tillverkar plaggen att börja utveckla redesign i större skala. Möjligheter Det är tydligt att det krävs samverkan mellan många yrkeskategorier i den textila värdekedjan för att man generellt ska komma vidare med Redesign. Rent konkret borde vi kunna starta ett provsystem för Re:design i Borås, som involverar många människor i regionen, från akademi och industri.

11 ETAPP Att ta tillvara på textilt produktionsspill i Borås Vi ville ta vara på västsvenskt och industriellt textilspill och göra nya prototyper och produktidéer. Samarbetspartners engagerades av två affärsutvecklare - Nenne Palmé för inredning och Ulrika Bergvall för mode. Designstudion i Borås var under hösten och vintern 2012/13 projektets hjärta. I studion arbetade Studio Re:designs professionella designers med att ta fram framtidens produkter med hög design- och modegrad. Närmare 50 olika prototyper inom både mode och inredning togs fram och ställdes ut under Stockholm Furniture Fair. Protoyperna fick stor uppmärksamhet och flera företag visade intresse för att vidareutveckla prototyper till produkter som en del av kommersiell kollektioner.

12 ETAPP Dessa produkter ska vara möjliga för företag att tillverka. På så sätt skapas en marknad för det som annars skulle ha slängts, och samtidigt möjliggörs nya företag och arbetstillfällen. Allt för att i slutändan minska textilbranschens miljöpåverkan. Vi är väldigt stolta över att vi på så kort tid har lyckats skapa så många olika exempel på redesign. - Anna Lidström och Gudrun Bonér, designers

13 ETAPP ETAPP Ulrika Bergvall Affärsutvecklare Vision Att innovera så mycket att vi kan programmera om textilbranschen! Problem Tid. Om vi hade mer tid skulle vi hitta lösningar. Vi har kommit jättelångt och vi har lärt oss mycket som vi inte visste att vi skulle lära oss. Det krävs tid för att uppnå förbestämda mål. Möjligheter Märka upp plagg för framtida sortering skulle vara fantastiskt! Om vi har en plan för återbruk redan i nyproduktionen hamnar vi långt upp i avfallstrappan från början.

14 ETAPP Foto: Jan Töve Gudrun Bonér, textildesigner Anna Lidström, modedesigner Marie-Louise Hellgren, produktdesigner

15 ETAPP Foto: Jan Töve Foto: Jan Töve Foto: Jan Töve Prototyper finns på Prototyperna ägs av Västra Götalandsregionen så att du som professionell företagare kan inspireras och ta dem vidare i ett eget utförande.

16 ETAPP Det har varit en omvänd designprocess. Vanligtvis börjar man med en idé och letar sedan material. Nu har vi istället fått spill från olika håll och varit styrda av mått, mängd och material i vad vi kunnat skapa. - Marie-Louise Hellgren, produktdesigner

17 ETAPP Foto: Jan Töve

18 ETAPP Att producera nytt av Röda Korsets insamlade textil Svenska Röda Korset får in ca 4,5 ton textil varje år. Det som inte säljs i butiker går till textil återvinning. Vi gav sex professionella designföretag möjligheten att använda det uteblivna textilierna som inte sålts i Röda Korsets butiker. För att utveckla nya produkter och tjänster. Samarbetet mellan de sex designföretagen har resulterat i ett gemensamt redesignkollektiv AROUND som skapar produkter utifrån nya förutsättningar, att textilt avfall är en resurs. Med utgångspunkt i ett miljömässigt och socialt ansvarstagande.

19 Elisabeth Dahlin Verksamhetsutvecklare textil materialhantering Vision Vi måste ta nästa steg och komma vidare i det textila återbruket. Det här är ett utforskande projekt för att utveckla en kunskap vi har idag. Problem Sorteringsproblematiken! När vi vet vilka behov som finns kan vi sortera rätt. Möjligheter Hur många möjligheter som helst. Intresse både finns och växer. Med investerare kan vi gå vidare och samtidigt bibehålla duktiga människor som redan byggt upp expertis inom det här.

20 ETAPP

21 ETAPP AROUND består av designföretagen: Mocklis / Robert&Blad / Shoise Miljögiraff / Skryta / Jennie Sundin AROUND ligger helt rätt i tiden då de visar att cirkulärekonomi finns på alla nivåer. Professionell design av återbruk har definitivt en ekonomisk framtid. - Lotta Magnander, affärsutvecklare

22

23 ETAPP Foto: Jan Töve

24 ETAPP Lill Sjöberg Designer Skryta Vision Jag tror på slow design. Ett långsamt och medvetet arbete mot ett hållbart samhälle där vi designers har en stor roll att spela. Satsningar som ger oss mod och pepp att hålla fast vid det vi tror på! Problem Vi har för bråttom idag. Vi hinner inte, eller vill inte, se konsekvenserna av vårt handlande. Kortsiktiga lösningar får företräde på grund av tidbrist, engagemang eller kalkyl. Det gäller för oss som människor och som företagare. Möjligheter Det handlar inte bara om att re:designa och ta tillvara utan också att använda sitt sätt att tänka som designer och applicera på olika sorters problemlösningar i andra sammanhang än de som vi vanligtvis förknippar med design. Ett helhetstänk. Som tur är så finns det massor av fantastiska och bra förebilder idag. Både konsument och industri börjar ta ett större ansvar. Man måste uppmuntra alla steg i rätt riktning.

25 ETAPP Foto: Jan Töve Foto: Jan Töve

26 ETAPP

27 Från linjärt... Idag sker all produktion i ett linjärt flöde från: Idéarbete -> materialval -> teknik > produktion > sälj Och textilier används allt kortare tid vilket ger en brist på nya textila fibrer. Få företag tar idag ett ansvar för att deras överskott ska kunna återanvändas i en ny produkt eller att de fiberåtervinns till en kvalitet som är lämplig för den egna produktionen. Det skapar en brist på textilfibrer. Det gör också att det inte finns någon professionell logistik för återbruk i Sverige idag.

28 ... till cirkulärt I takt med att det föreslås ett producentansvar för textil är det angeläget att också förändra textilindustrin och dess flöden. Vår ambition har varit att anta de utmaningar som krävs för att gå från teori till praktik. Att utveckla nya produkter av industrispill och insamlade textilier på en professionell nivå genom att sluta cirkeln och utveckla nya affärsmöjligheter.

29 Från industrispill till insamlat Att gå från spill till insamlat material är en enorm förändring. Här gick vi igenom säck efter säck för att sortera fram det material vi behövde. Sociala företag hjälpte oss utifrån riktlinjer från vårt designteam. Även Kriminalvården engagerades i tillverkningsfasen tillsammans med professionella produktionsföretag. Materialet är billigt och finns i enorma mängder. Däremot krävs det stor hantverksskicklighet att hantera plaggen och inkorporera dom i nya och enkla lättproducerade skapelser.

30 Designers erfarenheter Lärorikt och givande att få utveckla nya sätt att förhålla sig till produktion och utmana sig själv tillsammans med andra. För lite tid att utveckla riktiga lösningar. När man kommit igång är det dags att gå vidare. Bra balans mellan frihet och styrning. Viktigt att alla ska kunna förstå problemen tydligt så de kan förstå att tillföra rätt kunskap eller söka den i andra. Vilja att fortsätta med hållbar produktion. Att skapa utan att tänka på miljön tar bort glädjen och udden av skapandet.

31 En spännande designprocess En designprocess där materialet och variationen är utgångspunkten ställer krav på hög designkompetens, hantverksskicklighet och goda materialkunskaper En långtgående sortering och kontinuerlig tillgång till material är en förutsättning för arbetet. Idéarbetet sker ofta hantverksmässigt med materialet, istället för skissarbete som är det vanliga. Tidskrävande process, får ofta göra prototypen själv istället för att lämna bort till annat företag. Därefter kan instruktion göras för produktion när man har alla komponenter. Produkterna behöver ha en viss flexibilitet så man kan byta ut material. Kan oftast inte göra exakta kopior utan resultatet blir mer unika produkter. Det ställer krav på närmare samarbete med produktionsledet, vilket talar för närproducerat.

32 Viktiga lärdomar Vi har verkligen provat alla steg i praktiken och sett hinder och möjligheter. Designföretagen har varit drivande i hela processen ända från sortering till färdig produkt. Det största hindret är logistikproblematiken från insamling till någon form av råvara. Finns ingen produktionskedja för återbruk. Gör det mycket tidskrävande och svårt att få lönsamhet. Vi hade kort tid på oss eftersom vi valde att testa två olika metoder under projektets gång. Exemplel ca 6-7 månader från osorterade säckar till en säljkollektion i etapp 2. Lätt att skriva om cirkulära flöden i teorin, i verkligheten ligger det mycket hårt arbete bakom resultaten. Alla deltagare har lagt sin själ i arbetet för att de brinner för frågan - utan det hade vi inte lyckats.

33 Vad händer nu? Förstudie För att re:design ska kunna nå en professionell och nivå krävs mer rationella flöden. Vi har därför lagt ut en förstudie hos Textilhögskolan för att se hur detta kan gå till från sortering till en semi-industriell råvara. Ny projektägare Marketplace Borås tar över som projektägare tillsammans med andra aktöreri Borås och driver Studio Re:design vidare. Utlysning VGR har en utlysning inom handlingsplanen Resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster till 15 nov. Här kan aktörer som vill vara en del i denna affärsutveckling söka projektmedel.

34 ETAPP Lämna över till näringslivet och ta fram förstudie om storskaligt återbruk Den 15:e oktober kommer en förstudie om storskaligt återbruk i Västra Götalandsregionen. Nu gäller det att projektet når ut i näringslivet. Textilhögskolan gör, i samarbete med olika aktörer, en förstudie om storskaligt återbruk. De kommer titta på ett industriellt flöe för recycling - en ny produktionskedja för återbruk där man beskriver olika utvecklingsparametrar som till exempel sortering och producentansvar. Förstudien ska kartlägga alla steg som krävs från sortering till en ny råvara för produktion. Den ska också visa olika affärsmöjligheter som kan initieras i Västra Götaland för att bygga upp hela värdekedjan för att få ett cirkulärt flöde av textil. Vi kommer också närma oss näringslivet med stormsteg. Projektet lever vidare tillsammans med Marketplace Borås, Borås Energi och Miljö samt COOMPANION. Fas 3 har precis börjat.

35