Delårsbokslut per den 31 augusti 2014

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2014/1065-UAN-042 E-post: Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delårsbokslut per den 31 augusti 2014 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner delårsrapporten per 31 augusti 2014 för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ärendebeskrivning Delårsbokslut innehållande utfallet per 31 augusti och en helårsprognos, både för ekonomi och elevtal. Avstämning av status på måluppfyllelse i Strategiska planen Bilagor Delårsrapport per 31/8 2014, UAN Delårsrapport per 31/8 2014, Direktörens sammanfattning - UAN Delårsrapport per 31/8 2014, Särskild rapport till KS - kostnaderna i gymnasieskolan Delårsrapport per 31/8 2014, Uppföljning Strategisk plan Skickad av: Stefan Fredriksson - PGASF01

2 Dnr 2014/1065-UAN Barn- och utbildningsförvaltningen Stefan Fredriksson Direktvalsnr E-post: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delårsrapport per 31/ Jan Lindblom Direktör Stefan Fredriksson Ekonomicontroller 1

3 Dnr 2014/1065-UAN Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden delårsrapport med prognos Tilldelnings- och verksamhetsekonomi budget och utfall (Mkr) Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Diff Budg/ Progn Huvudverksamhet Gymnasieskola 334,7 326,8 482,5 513,4-30,9 Gymnasiesärskola 26,5 31,2 46,8 41,7 +5,1 Vuxenutbildning 43,2 48,6 71,6 68,2 +3,4 Arbetsmarknad 61,3 64,8 92,3 88,4 +3,9 Totalt huvudverksamhet verksamhet 465,7 471,4 693,2 711,7-18,5 Riktade medel 11,2 12,3 18,7 17,6 +1,1 Förvaltningsadministration 3,3 4,4 7,0 6,8 +0,2 Totalt budget och utfall 480,2 488,1 718,9 736,1-17,2 Tilldelnings- och verksamhetsekonomin totalt - Sammanfattande kommentar: Från 2013 ansvarar nämnden även för den kommunala utförarens drift. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar, i den nya organisationen, för 2014 ett sammantaget underskott mot budget på 17,2 Mkr. Underskottet uppkommer inom den kommunala gymnasieskolan. Redovisningen av tertialuppföljningen är uppdelad i två delar: - Tilldelningsekonomin. Nämndens kostnader för både fristående och kommunala utförare - Utförarekonomin. Den kommunala utförarens kostnader och intäkter Nämnden väljer detta sätt att redovisa för att tydligt åtskilja rollen som nämnd med bidragsgivning på lika villkor, oavsett utförare, från sin roll som huvudman för den kommunala utföraren. 2

4 Dnr 2014/1065-UAN Tilldelningsekonomin Sammanfattande bedömning Budgetram Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budget för 2014 är på 718,9 Mkr varav ungdomsgymnasiet omfattar 554,6 Mkr, vuxenutbildningen 72,0 Mkr och arbetsmarknadsverksamheten 92,3 Mkr. I de bifogade tabellerna redovisas respektive verksamhetsområde var för sig. Utfall och prognos Totalbedömning Det beräknade utfallet vid årets slut för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden blir lägre än budgeterat, en kostnadssänkning på 7,0 Mkr är beräknad. Årets resultat beräknas bli 711,9 Mkr. Kommentarer till utfall och prognos Ungdomsgymnasiet årselever beräknas gå i gymnasieskola och gymnasiesärskola 2014 (se tabell 1) vilket är 24 elever fler än det budgeterade antalet. Det högre elevantalet medför en kostnadsökning mot budget med 2,5 Mkr. Antalet Västeråselever i annan kommuns gymnasieskola beräknas vara lägre än den budgeterade nivån, och antal elever i gymnasiesärskolan i utbildning utanför Västerås sjunker också. Elevresor/skolskjutskostnaderna beräknas bli högre än budgeterat. Utfallet 2013 blev 1,3 Mkr högre än budgeterat. Prognosen för 2014 beräknas till 10,5 Mkr vilket är 1,1 Mk högre än budget. Prognosen för hela gymnasieverksamheten beräknas till 1,4 Mkr högre kostnader än i budget. Kostnadsökningen beror huvudsakligen på ett något högre elevantal än budgeterat. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen står inför omfattande förändringar kopplat till ny upphandlingsmodell samt införande av nytt datasystem. Elever som påbörjat utbildning inom det gamla systemet skall kunna slutföra sina utbildningar. Skolor som inte kommer att bedriva en aktuell yrkesutbildning inom avtal 2015 kommer inte att starta nya kurser under hösten. Detta bidrar till ett överskott i årets bokslut. Vuxenutbildningen beräknar ett överskott med 4,5 Mkr för helåret. Under hösten kommer en stödverksamhet att byggas upp för att förbättra genomströmningen av våra elever i matematik, svenska och engelska. 3

5 Dnr 2014/1065-UAN Arbetsmarknad Arbetsmarknadsverksamheten består till största delen av fasta beställningar. Från halvårsskiftet har förvaltningen övertagit driften av Arenan från Tif. Prognosen på helår beräknas bli ett överskott med 3,9 Mkr. Under 2014 har verksamheten tillförts en tillfällig ramhöjning med 15 Mkr, vilket möjliggjort en utökad verksamhet, främst för ungdomar. Tabell 1 Antal elever per gymnasieskola, kommunal utförare, fristående skolor och andra kommuner (folkbokförda i Västerås) Budget 2014 Prognos 2014 Diff antal Progn/Budg 2014 Kommunal utförare i Västerås Fristående i Västerås Särskolan i Västerås, kommunal utförare Särskolan i Västerås, friskola Summa i Västerås Andra kommuner (och landsting) Fristående skolor i andra kommuner Särskola utanför Västerås (fristående o kommunal) Summa elever

6 Dnr 2014/1065-UAN Tilldelningsekonomi Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden 2014 i Mkr Huvudverksamhet Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Diff Budg/Progn Kommunal verksamhet Gymnasieskola 189,9 184,6 283,2 288,0-4,8 Gymnasiesärskola 27,2 28,3 42,5 40,2 +2,3 Skultuna 0,4 0,5 0,7 0,6 +0,1 Summa kommunal verksamhet 217,5 213,4 326,4 328,8-2,4 Fristående verksamhet Fristående skola gy 116,7 114,5 168,8 174,7-5,9 Fristående skola gysär 1,2 0,8 1,2 1,8-0,6 Summa fristående verksamhet 117,9 115,3 170,0 176,5-6,5 Verksamhet i annan kommun Andra kommuner gy 14,4 17,2 25,8 21,6 +4,2 Andra kommuner gysär 3,0 4,5 6,7 4,5 +2,2 Summa annan kommun 17,4 21,7 32,5 26,1 +6,4 Totalt köp av huvudverksamhet 352,8 350,4 528,9 531,4-2,5 Stödverksamhet Riktade medel Statsbidrag och moms -7,5-7,3-11,0-11,2 +0,2 Gymnasieantagningen 0,7 0,7 1,1 1,1 0 Arenan/Carlforska 3,1 3,3 5,0 4,3 +0,7 Skolskjutsar 6,8 6,3 9,4 10,5-1,1 Inackorderingstillägg 0,6 0,8 1,3 1,0 +0,3 Fritid förebyggande 1,3 1,3 2,0 2,0 0 UN-projekt, särskilda sats 4,9 4,9 7,4 7,4 0 Reserv och Resurspott 1,3 2,3 3,5 2,5 +1,0 Summa riktade medel 11,2 12,3 18,7 17,6 +1,1 5

7 Dnr 2014/1065-UAN Gemensam förvaltningsadministration Förvaltningsenheterna 4,2 4,2 6,2 6,2 0 Nämnden 0,5 0,5 0,8 0,8 0 Summa förvaltningsadministration 4,7 4,7 7,0 7,0 0 Totalt stödverksamhet 15,9 17,0 25,7 24,6 +1,1 Summa UN exkl VUC och arb. 368,7 367,4 554,6 556,0-1,4 Vuxenutbildningscentrum 44,8 48,0 72,0 67,5 +4,5 Arbetsmarknad 61,3 64,8 92,3 88,4 +3,9 Totalt budget och utfall 474,8 480,2 718,9 711,9 +7,0 6

8 Dnr 2014/1065-UAN Verksamhetsekonomi Sammanfattande bedömning (Kommunal gymnasieskola- och vuxenutbildning) - Gymnasium - Vuxenutbildning - Beställarverksamhet (del av) Skolverksamheter Kommunala utföraren av Gymnasie- och vuxenutbildning redovisar ett resultat på -7,3 Mkr för perioden januari-augusti vilket innebär en budgetavvikelse om -1,6 Mkr. Prognosen är beräknad till -24,2 Mkr vilket skulle innebära en förbättring från resultatet 2013 med 7,2 Mkr. Gymn- och vux.utb Gymnasie- och vuxenutbildning redovisar ett resultat för perioden januari-augusti på -5,6 Mkr, varav vuxenutbildningen 1,6 Mkr och gymnasiet -7,2 Mkr. Resultatet för motsvarande period 2013 var -17,5 Mkr. Helårsprognosen redovisas till -18,8 Mkr vilket skulle innebära en förbättring av resultat med 9,5 Mkr jämfört med 2013 års resultat. Budgeten för perioden är -5,6 vilket innebär att verksamhetsområdet följer budgeten för perioden. Antalet elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är i prognosen för vilket är 24 elever färre än snittet för 2013 och 13 fler än budgeten för Antalet elever i vuxenutbildning beräknas öka med 17 elever jämfört med snittet för 2013 men minska med 39 jämfört med budgeten för Av de 12 enheterna lämnar 3 enheter en positiv prognos. Av de 9 enheterna som redovisar negativa prognoser lämnar 5 enheter en prognos som överstiger -2 Mkr. Kommentarer om dessa lämnas nedan. Eftersom verksamhetsområdet inte har en ekonomi i balans har fiktiva intäkter budgeterats med 20 Mkr för att på så sätt kunna redovisa en årsbudget som uppgår till 0. I kommentarerna nedan om budgetjämförelse är dessa fiktiva intäkter exkluderade. Hässlöenheten lämnar en prognos om -10,7 Mkr vilket är 1,2 Mkr lägre än den planerade budgetavvikelsen om -11,9 Mkr. Nämnden har fattat beslut om att avveckla Hässlöenheten efter vårterminen 2014 och kvarvarande program från Hässlö har flyttas till Edströmska och Wijkmanska. Under hösten kommer enheten bära avvecklingskostnader samtidigt som inga intäkter erhålls därav den stora negativa prognosen. Carlforsska skolans fyra enheter har sammantaget en budget på -10,8 Mkr för helåret Skolans obalans beror på antalet elever har sjunkit med 24 % de senaste 5 åren vilket lett till att många program och inriktningar inte har tillräckligt stora klasser. Detta leder till för få elever per lärare och inte tillräckligt kostnadseffektiv undervisning. En särskild åtgärdsgrupp har upprättats för att stödja rektorerna i arbetet med att få skolans enheter i ekonomiska balans. För perioden januari-augusti redovisar EK/HA ett nollresultat samt en prognos som är 0,5 Mkr bättre än budget. IM redovisar en prognos som är 0,1 Mkr bättre än budget och 7

9 Dnr 2014/1065-UAN ES/HV en prognos som är 2,0 Mkr bättre än budget. Anledningen till de förbättrade prognoserna är främst ökat elevintag men även tack vare lägre kostnader. SA/VO lämnar dock en prognos som är 0,7 Mkr sämre än budget. Sammanlagt lämnar skolans enheter en prognos på -8,9 Mkr vilket är 1,9 Mkr bättre än budget. Wijkmanska lämnar en prognos på -3,3 Mkr vilket är 2,7 Mkr sämre än budgeten. Anledningen till underskottet beror främst på minskade elevantal under vårterminen och därmed minskade intäkter men även ökade kostnader i samband med flytten till nya lokaler. Tranellska lämnar en prognos på -3 Mkr vilket är 1,1 Mkr sämre än budgeten. Anledningen till underskottet beror även här främst på minskade elevantal och därmed minskade intäkter. Beställarverksamhet Beställarverksamheten under verksamhetsekonomin består av den centrala beställarenheten som även omfattar det skolstrategiskt stödet samt den självstyrande gymnasie- och vuxenutbildningsenheten Edströmska. Den centrala beställarenheten redovisar en positiv budgetavvikelse om 1,1 Mkr för perioden januari-augusti och en prognos enligt budget. Edströmska redovisar ett resultat för perioden januari-augusti om -3,1 Mkr. Helårsprognosen redovisas till -5,6 Mkr. Eftersom verksamheten inte har en ekonomi i balans har fiktiva intäkter budgeterats med 5 Mkr för att på så sätt kunna redovisa en årsbudget som uppgår till 0. Edströmska redovisar därmed en negativ avvikelse med 0,6 Mkr i jämförelse med budgeten exklusive dessa fiktiva intäkter. Besparingsåtgärder har identifierats och delvis åtgärdats för att minska kostnaderna men lägre statliga intäkter än budgeterat för trafiklärarutbildning med drygt I Mkr samt personalkostnader av engångskaraktär på grund av förändring av läraravtal leder till den negativa budgetavvikelsen. Grundorsaken till underskottet är dock ett lågt elevantal samt kostnadsdrivande program i form av omfattande utrustning och körning. Elevantalet har sjunkit med 24 % mellan åren men en viss förbättring har skett till hösten En särskild åtgärdsgrupp har upprättats för att stödja rektorn i arbetet med att få skolans i ekonomisk balans. Ett antal åtgärder har genomförts som kommer att förbättra ekonomin med ett flertal av dem är långsiktiga och får effekt först 2015 och framåt. 8

10 Dnr 2014/1065-UAN Verksamhetsekonomi Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Kommunala utförare 2014 januariaugusti i Mkr Utfall 31/8 Budget 31/8 Budget Prognos Diff Budget/ Prognos Gymnasie- och vuxenutbildning Gymnasieskola -12,1-7,4-4,0-22,9-18,9 Gymnasiesärskola 4,9 2,4 3,6 4,8 1,2 Vuxenutbildning 1,6-0,6 0,4-0,7-1,1 Summa Gymnasie- och vuxenutbildning -5,6-5,6 0,0-18,8-18,8 Beställarverksamheten Beställarenhet/Skolstrategiskt stöd 1,4 0,3 0,2 0,2 0,0 Självstyrande enhet -3,1-0,4 0,0-5,6-5,6 Summa Beställarverksamheten -1,7-0,1 0,2-5,4-5,6 Totalt kommunala utförare -7,3-5,7 0,2-24,2-24,4 9

11 Dnr 2014/1065-UAN Skolverksamheter - Kommunala utförararen Gymnasie- och vuxenutbildning Verksamhetsmått inklusive självstyrande Budget Prognos Förändr i antal Gymnasie-/Vuxenutbildning T Prognos/Budget Antal inskrivna elever Gymnasieutbildning Västeråsare Andra kommuner Summa Gymn särskoleelever Vuxenutbildning Grundläggande Gymnasium Elever i yrkeshögskola Summa

12 DOKUMENTYP 1(1) ANVISNINGAR: UTGÅVA:2 Publicerad: Delårsrapport 31 augusti 2014 Nämnd: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Direktörens sammanfattning Måluppfyllelse och verksamhetsutveckling Utgångspunkten för Barn- och utbildningsförvaltningen är att arbeta med det i strategisk plan utpekade målet att Västerås skall ha Sveriges bästa skola. Skolinspektionen har en pågående tillsyn av skolhuvudmannen Västerås, som kommer att avslutas den 4 november då ett samlat kommunbeslut meddelas. Några förbättringsområden som identifierats avser det systematiska kvalitetsarbetet, planerna mot kränkande behandling och åtgärdsprogram. Skolutvecklingsinsatser som förväntas ge en positiv resultatutveckling pågår genom en stor satsning på förstelärare och matematikutveckling. Satsningen på matematik är sammanhållen och tredelad, dels en lokal satsning i samverkan med Mälardalens högskola (räkna med Västerås), deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och deltagande i Skolverkets matematiklyft. Under åren har Västerås utmärkt sig genom att vara en av de kommuner i Sverige som bäst utnyttjat möjligheten att bedriva skolutveckling med hjälp av statsbidrag. Gymnasieskolorna har klarat den omfattande lokalomställningen på ett bra sätt. En stor utmaning för samtliga skolformer är att säkra kompetensförsörjningen framöver. En framgångsrik strategi är att fortsatt säkra samarbetet med Mälardalens högskola. Prioriteringen av resurser till vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser för unga avspeglas i den officiella statistiken. Andelen unga som varken studerar eller har arbete minskar. Sammanfattande analys av den ekonomiska utvecklingen (större avvikelser mellan budget och prognos) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett underskott mot budget på -17,2 Mkr (-2,4% av omslutningen). Överskott hos nämnden, i tilldelningsekonomin, i bl.a. vuxenutbildningen. Underskott hos den kommunala utföraren inom gymnasie- och vuxenutbildning. Den kommunala utföraren prognostiserar ett underskott på -24,4 Mkr. Kommunala gymnasieskolor, -18,8 Mkr Självstyrande enhet, -5,6 Mkr Resultatet är en förbättring mot föregående år med 7,2 Mkr. Stora orsaker till underskottet i den kommunala gymnasieskolan är Hässlögymnasiet avveckling. Efter vårterminens slut upphörde Hässlögymnasiet som egen enhet. Prognosen är -10,7 Mkr. Inga kostnader beräknas kvarstå till Edströmska gymnasiet prognostiserar -5,6 Mkr. Orsaken är låga elevtal och minskade statsbidrag. Carlforsska gymnasiet prognostiserar -8,9 Mkr, en förbättring mot budget och föregående år. För både Edströmska och Carlforsska finns särskilda åtgärdsprogram som kontinuerligt följs upp tillsammans med verksamhetschefen och fortlöpande återrapporteras i nämnden. Källa: 1c5f5b93-c272-4b31-adb2-56ac94125b26#7cd021be-acfd-410f-95b2-e509c86e0c67 Godkänd av: Kühnert, Armin av:

13 Stadsledningskontoret Nämndens indikatorer, årsmål och åtaganden Strategisk plan för Västerås stad Nämnd/styrelse Barn- och ungdomsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1.1 Västerås ska ha Sveriges bästa skola Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Genomsnittligt meritvärde efter åk 9 F=Flickor P=Pojkar 211,7 F:220,5 P:205,5 206,7 F:224,9 P:198,1 207,8 F:220,8 P:201,3 Gäller både kommunala och fristående(siris) Att genomsnittlig betygspoäng efter 13,8 13,6 13,6 årskurs 3 på gymnasiet ökar Gäller både kommunala och fristående (SIRIS) Att andelen elever som fullföljer påbörjad kommunal grundläggande vuxenutbildning ökar* (kommunala) ,1 Att andelen elever som fullföljer påbörjad ,7 kommunal gymnasial vuxenutbildning ökar* (kommunala) Kommentarer * Resultatet varierar över åren. Det saknas statistik över orsaken till avhoppen. Om avhopp sker pga övergång i arbete eller ökad insikt och pga detta byte av studieinriktning så blir andelen avhopp högre, men samtidigt blir nyttan större. (Källa VUC) Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Förverkliga den nya organisationen Omorganisationen syftar till att stärka den politiska styrning och utvecklingskraften på enheterna. Den centrala förvaltningsorganisationen ska vara ett effektivt stöd för både politik och verksamheten. Med bibehållen logik från beställarutförarmodellen skapas spänst i organisationen. När detta är förverkligat förbättras förutsättningarna för nämnden att nå bättre resultat. I samband med beslutet om en ny skolorganisation beslutades att en utvärdering skulle genomföras efter ett år. Utvärderingen genomfördes av PwC. Utvärderingen konstaterar att önskad utveckling har skett när det gäller den politiska styrningen och en stärkt dialog mellan politik och verksamhet. I rapporten konstateras att det är svårt att mäta om eventuell ökad utvecklingskraft är en effekt av organisationsförändringen eller ej då så många olika faktorer påverkar en enhets utvecklingskraft. Utredarna konstaterar att de inte ser stora behov av strukturella förändringar för att få organisationen att fungera ändamålsenligt i förhållande till förändringsidén. Rapporten påtalar ett antal förändringsbehov, dessa rör bland annat förtydligande av roller och uppdrag. Vissa justeringar har redan skett 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 1 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

14 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Höja kvaliteten i undervisningen för att nå bättre resultat. Forskning visar tydlig att läraren är avgörande för elevernas lärande och utveckling. och resten kommer att genomföras under hösten utifrån en handlingsplan framtagen av direktören. Under två år, pågår ett arbete med att stärka teknik i förskolan i samarbete med MdH. Några förskoleenheter deltar i Skolverkets mattelyft för förskolan. Inom förskolan pågår också ett digitalt utvecklingsarbete. Alla grundskolor kommer att delta i någon av satsningarna Räkna med Västerås, SKL:s matematiksatsning PISA 2015 och/eller Skolverkets Matematiklyftet. Kollegavägledarnas uppdrag och projektet kollegialt lärande avslutades 30/6. Från och med hösten får alla förstelärare utbildning i Kollegialt lärande. Gäller både grundskola och gymnasieskolan. En metodbok för det kollegiala lärandet har tagits fram som stöd för det fortsatta arbetet mot ett framgångsrikt lärande. Stärka det pedagogiska ledarskapet Forskning om framgångsrika skolkommuner visar tydligt att det pedagogiska ledarskapet är en av de viktigaste faktorerna för bättre resultat Utveckla samverkan mellan förskola förskoleklass årskurs 1 i samverkan med MdH. Genom stärkt samverkan i de tidiga åren får barn och elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och får därmed en bra grund för sitt lärande. Kommentarer Sedan flera år tillbaka arbetar läs- och skrivmentorer för att stödja den grundläggande läs- och skrivundervisningen. IKT-mentorer stödjer utvecklingen av IKT i undervisningen från förskolan till gymnasieskolan. Alla dessa satsningar är långsiktiga. Stor del av ledarforum för förskolechefer och rektorer används för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Enskilda förskolchefer och rektorer erbjuds handledning. Forskningsprojektet har avslutats och presenterats under För att förbättra den pedagogiska samverkan har en träff med förskolechefer och F-5- rektorer genomförts under vt -14 och ytterligare träffar planeras under ht -14. Detta sker i samarbete med högskolan. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 2 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

15 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Västerås ska ha ett blomstrande näringsliv Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Att andelen elever som deltar i UFföretag ökar Genom att ungdomar får redan under gymnasietiden kunskap om företagande kan det leda till fler företag i framtiden. Antal elever i UF-företag Antal elever i gymnasieskolan Andel elever i UF-företag 7,2% 9,8% 9,1% Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Antalet UF-företag har minskat sedan föregående år trots breddning till nytt program på Carlforsska (Estetiska). Tappet beror på att det föregående läsår drevs UF-företag i dubbla årskurser på någon skola på grund av omstrukturering genom GY11-reformen. På nationell nivå har man noterat en kraftig nedgång i UF-företagande för kursen Projektarbete (gamla gymnasiet) i övergången till kursen Gymnasiearbetet. Där bedrivs nu ett arbete gentemot Skolverket för att få Skolverket att förtydliga ramarna för UF-företagande inom Gymnasiearbetet. Kursen Projektarbete har ersatts till delar av de nya kurserna inom ämnet entreprenörskap vilket också påverkar när man under sin gymnasieutbildning genomför sitt UF-företagande, tendensen blir då mer i årskurs två än i årskurs tre. Det pågår omfattande arbete inom gymnasieskolans yrkesprogram för att förstärka elevers anställningsbarhet. Branschinriktningen på de kommunala skolorna har under de senaste åren stärkts genom tydligare profileringar, ofta med stöd från respektive branscher. Det saknas idag indikatorer för att mäta resultatet av dessa ansträngningar. Nuvarande indikator är bra, men endast för en liten del av Västerås skolor. Den skulle behöva kompletteras inför kommande kvalitetsuppföljningar. 1.3 Västerås Stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola* 5,16 79%* Föräldrar till barn i förskolan är nöjda med det bemötandet de får i förskolan. - 3,70 3,71 3,74 3,84 98%** Att den upplevda nöjdheten bland eleverna gällande skolan ökar: - Jag är nöjd med bemötandet jag får i skolan 3,12 3,10 3,26 3,24 83%** - Jag är nöjd med verksamheten i skolan 2,94 2,94 3,07 3,11 80%** Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan 119,3 kkr Kostnad per betygspoäng i åk Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Utnyttjandegrad grundskolelokaler 82 % 82 % 87% Lokalkostnad/elev/år (grundskolan) Lokalkostnad/elev/år (gymnasiet) *Ny indikator som avser helhetsbedömning och redovisar svarsalternativ 5+6 av 1-6 i PN-enkäten (Komm+Frist) 124,2 kkr 126,4 kkr 130,4 kkr 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 3 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

16 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ ** Visar svarsalternativ 3+4 av 1-4 i PN-enkäten (Komm+Frist) Åtaganden för att nå det strategiska målet Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för ständiga förbättringar och därmed ökad kvalitet. Förverkliga framtagen IKT-lärstrategi Med genomtänkta strategier utvecklas den pedagogiska användningen av IKT i undervisningen, vilket leder till bättre kvalitet. Införa ett nytt IT-stöd för planering och uppföljning av elevers lärande. Ett professionellt IT-verktyg underlättar lärares arbete, ökar lärarnas professionalitet, ger förutsättningar för att förbättra utvecklingssamtalen, skapar kontinuitet vid lärarbyten, underlättar rektorernas uppföljning av skolornas resultat. Översyn av lokalerna Effektiv användning av lokaler frigör medel till kärnprocessen. Effektivisering av drift och inköp Effektivisering frigör medel till kärnprocessen. Skapa transparens i OH-kostnader Införa ny modell för lokalersättning Rätt kompetens på rätt plats leder till ökad måluppfyllelse i verksamheten. Status I de pedagogiska nämndernas styrmodell är de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete en del av nämndernas styrfilosofi. Det systematiska kvalitetsarbetet är utvecklat bland annat vad gäller uppföljning av verksamheten. Nämnden får rapportering vid årsbokslutet samt vid delårsboksluten T1 och T2. För att utveckla förmågan att analysera har förvaltningen genomfört utbildning i analys för enhetschefer. Strategier för lärande med stöd av IKT är beslutade. Ett program med fem åtgärdsområden och sammanlagt 20 produktmål som ska fungera som stöd i förändringsarbetet ska levereras under år 2014 och Fyra mål är uppfyllda, fyra är klara till 50%, fyra har påbörjats och åtta som är beroende av andra är ännu ej påbörjade Implementering av de nya systemen genomfördes under vårterminen 2014 för lärare i grundskola och gymnasieskola. Under höstterminen 2014 påbörjas implementering för förskoleklass och fritidshem Arbete med att anpassa lokalytan i förhållande till barn/elevantalet pågår. Arbetet sker tillsammans med upphandlingsenheten och pågår inom gymnasie- och förskoleverksamheten. Arbetet inom grundskolan har också påbörjats under Detta redovisades i bilaga till budgeten som nämnden fattade beslut om i november. Uppföljning kommer att ske under hösten 2014 i bilaga till budget Löpande redovisning sker även i nämndens internkontrollplan. Arbete med att ta fram en ny modell pågår och beräknas vara klart i oktober Följs upp i medarbetarundersökningen genom kompetensindex. Se tabell 3.2 nedan. Nytt system (Competenz)för registrering av pedagogisk kompetens och legitimationer. Registrering genomförs i skola och förskola under hösten. Under året genomförs ny organisation för vikarieförsörjning. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 4 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

17 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Kommentarer Indikatorer 1 2. Anges i medelvärde totalt. Förvaltningen deltar via kvalitetsnätverket i arbetet med att ta fram servicegarantier/deklarationer. Arbetet startade i januari 2014 och kommer att pågå under året. I ett första skede undersöks om och hur eventuella förvaltningsgemensamma mallar skulle kunna se ut. Nästa steg blir att besluta om vilka områden garantierna/deklarationerna ska omfatta. En översyn av förvaltningens olika anmälningsrutiner, däri ingår rutinerna för exempelvis klagomåls- och synpunktshantering. 2.1 I Västerås ska alla ha möjligheten till ett gott liv Utgångsläge/resultat Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Mitt barn känner sig trygg i förskolan Jag känner mig trygg i skolan årskurs Jag känner mig trygg i skolan årskurs Jag känner mig trygg i skolan årskurs 2 i gymnasieskolan Årsmål Åtaganden för att nå det strategiska målet Ökad samverkan mellan arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildning och etablering för nyanlända Utveckla verksamheten vid Bäckbyhuset För att skapa trygghet och trivsel för medarbetare, brukare och boende. Förvaltningen strävar efter jämställdhetsintegrering Status Överläggningsärende om ett Samlat Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningscentrum är vilande i avvaktan på kommunstyrelsen utredning kring kommunens arbetsmarknadsinsatser. Denna skulle ha varit klar under 2013 men har försenats. Samordnaren har skickat in halvårsuppföljning på mål och handlingsplaner kopplade till det. Bäckbyhuset är just nu inne i en ombyggnadsfas och beräknas vara klar hösten Höstens arbeta gällande styr och ledning av lokaluthyrning och samordning av verksamheternas är just nu inne i en fas där en styrgrupp har bildats. Uppdraget är att förverkliga den gemensamma verksamhetsplan som är kopplat till den gemensamma idén för Bäckbyhuset. I beslutsunderlag till de politiska nämnderna strävar förvaltningen efter att visa ett genusperspektiv. Vi strävar efter att all resultat ska kunna följas upp uppdelat på kön och förslag till beslut ska innehålla en analys ur genusperspektiv. Exempelvis är PNenkäten möjlig att sortera utifrån kön. Process inledd för att på sikt arbeta med gender budgeting. Utbildningsinsatser behövs. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 5 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

18 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Västerås ska vara Sveriges bästa miljökommun Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Energianvändandet på varje verksamhetsområde ska minska. (förskola, grundskola, gymnasium) 2. Mängden skolmat som slängs ska Utgångsläge/resultat Årsmål ,4 195,6 187,1 kwh/m/ kwh/m/ kwh/m/ år år år minska. 3. Antalet certifierade enheter för Grönt Flagg ska öka. X * 4. Andelen ekologisk mat ska öka 27 % 39 % 43 % (juli 2013) 50% (Juli 2014) * Värdet för 2013 gäller enheter i enlighet med åtagandet. Det är osäkert vad tidigare värden omfattat. Det är dock troligt att man tidigare t.ex. räknat separata avdelningar på en förskoleenhet som erhållit Grön flagg. Ny läroplan med förstärkta miljökrav verkar leda till att organisationerna som driver dessa certifikat tappat motivation att driva på så att fler uppnår dessa certifieringar, pga att det numera finns dylika krav i läroplanen. Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Skolor och förskolor som saknar certifiering för Grönt Flagg alternativt Skola för hållbar utveckling får stöd av Naturskolan. Den 5 september var: 37 enheter (9 skolor, 26 Förskolor, 1 grundsärskola och 1 gymnasiesärskola) certifierade med Grönflagg och tre enheter certifierade med Skola för hållbar utveckling. (1 gymnasieskola och 2 förskolor). Under våren har Naturskolan jobbat med att inspirera till Grön Flagg genom arbetet med Framtidens mat där Naturskolan har en pedagogisk roll. Fortsatt arbete utifrån projektet Framtidens mat Nya miljö- och kostnadseffektiva transportlösningar ska utformas. Långsiktig planering och förbättrade samarbetsformer med Samtrafik och övriga aktörer inom kollektivtrafikområdet. Under hösten finns en inspirationskväll bokad för Grön Flagg på Naturskolan. Under hösten 2014 fortsätter arbetet med att fasa in nya enheter till Framtidens mat. 11 nya enheter påbörjar sitt arbete under hösten 2014 under stöttning av två kockcoacher och två pedagogcoacher. Planering inför arbetet som kommer att ske inom BUF om Kemikaliehandlingsplanen antas är påbörjat. Arbetet med för att nå en Giftfri förskola har påbörjats under våren med föreläsningar på förskolans ledarforum och på grundskolans ledarforum. Linda Vestman har varit ut till enstaka förskolor och föreläst om ämnet. Barn- och utbildningsförvaltningens samarbete, enligt avtal, med Kollektivtrafikmyndigheten och VL har resulterat i delvis förändrade skolbusslinjer på landsbygden. Färre fordon används och högre miljökrav har ställts på fordonen. Nya avtal har tecknats mellan VL och entreprenörer och tagits i drift. Arbetet att 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 6 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

19 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ effektivisera särskild skolskjuts fortgår och vissa inriktningsbeslut har fattats. Under höstterminen påbörjas implementering av försök med mer samlade skol- och körtider med målet att nå högre grad av samåkning. Möjliga systemlösningar på marknaden undersöks vidare och Samtrafiks övergång till Kollektivtrafikmyndigheten vid årsskiftet 2014/2015 avvaktas. Vidta åtgärder för att minska kostnader för el och värme och Arbetet har påbörjats. annan media samt att ta fram en långsiktig plan för energieffektiviseringar Kommentarer Minskaningen av antalet enheter med Grön Flagg beror på att certifieringen löper ut automatiskt efter en viss tid om enheterna inte aktivt ansöker om förnyat certifikat. Aktiv förnyelse av certifikaten har i många fall uteblivit under Alla västeråsare ska ha tillgång till välmående vatten- och naturområden Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Åtaganden för att nå det strategiska målet Status Kommentarer Nämnderna avstår att ta fram indikator inom detta område. Barn- och ungdomsnämnden har sedan länge avsatt medel för Naturskolan Asköviken. 3.1 Västeråsarna ska ha närhet till beslutsfattarna och känna sig delaktiga Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter årskurs Lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikter årskurs 2 i gymnasieskolan. Åtaganden för att nå det strategiska målet Utveckla arbetet med Ungdomsdialog För att skapa bestående metoder för varaktig dialog mellan ungdomar och politik ,95 2,90 2, ,90 2,97 3,09 Status Från 1 april har projektet övergått till ett uppdrag där utföraren är verksamhetsområdet fritid och förebyggande. Kommentarer 1 Notera att indikatorn uttrycks på ett nytt sätt med andelen positiva. Tidigare år har medelvärden används. Förvaltningen har beslutat att resultaten från2014 års PN-enkäter (för de kommunala förskolorna/skolorna) ska publiceras på den externa webben. Även andra verksamhetsresultat kommer att offentliggöras på ett tydligare sätt än tidigare. Från och med 2014 inför även en öppen fråga i alla PN-enkäter som ställs till vårdnadshavare. Syftet med detta är att få in fler synpunkter som kan användas i arbetet med att förbättra verksamheterna. 3.2 Kreativitet, öppenhet och tolerans ska prägla Västerås stads verksamheter 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 7 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

20 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ Utgångsläge/resultat Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Andelen nöjda medarbetare: Organisationsindex Ledarindex Kompetensindex Stressindex Jag arbetar den sysselsättningsgrad 90% 93% jag önskar Åtaganden för att nå det strategiska målet Arbeta enligt HR-strategisk plan för förvaltningen för att visa de områden inom HR som ska prioriteras de kommande åren i syfte att nå förvaltningens vision. Genomföra Ledarskap för medarbetare inom skolverksamheterna ett värdegrundsarbete inom personalen För att skapa ett gemensamt förhållningssätt från förskolan till gymnasiet och gemensamma verktyg för att utveckla kommunikationen på arbetsplatserna. Årsmål Status Exempel på slutförda aktiviteter: Uppdragsbeskrivning biträdande chef, arbetstidsregistrering enl. ATL för chefer, underlag vid medarbetarsamtal för chefer, nya individuella lönekriterier för chefer, nytt introduktionsmaterial för chefer. Har genomförts vid i stort sett samtliga enheter (per den 31 december 2013). Arbetet fortsätter under Kommentarer Siffrorna från 2013 års medarbetarundersökning visar överlag på tydliga förbättringar. En trolig orsak utgörs här av den nya förvaltningsorganisationen som syftar till att stärka den politiska styrningen samt utvecklingskraften på enheterna (organisationsindex). 3.3 I Västerås ska alla barn och ungdomar ha goda uppväxtvillkor Utgångsläge/resultat Årsmål Nämndens/styrelsens indikatorer 1 Jfr Likvärdigheten mellan kommunala skolors resultat ska öka* Variation mellan max och minvärde Maxvärde (det högsta meritvärdet) Minimumvärde (det lägsta meritvärdet) Variationen ska minska genom att minimumvärdet höjs. 47,4 226,4 179,0 34,9 219,9 185,0 58,1 235,6 177,7 54,1 229,0 174,9 54,8 233,5 178,7 Åtaganden för att nå det strategiska målet Arbeta för en likvärdig och inkluderande skola i enlighet med gällande styrdokument. Forskning visar att heterogena grupper berikar lärmiljöerna för alla elever. Status Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att kartlägga nuvarande organisation av undervisningsgrupper med särskilt stöd samt särskilt redovisa uppnådda resultat, styrkor och svagheter med arbetet samt redovisa forskningsläget och goda exempel från andra kommuner inom området särskilt stöd. Förvaltningen ska utifrån det ta fram förslag på handlingsplan för ett långsiktigt arbete för ökad inkludering. Planen ska visa hur skolverksamheten ska upprätthålla hög kompetens i frågor om särskilt stöd. Arbetet kommer kontinuerligt att återrapporteras till 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 8 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

21 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ nämnderna. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit hjälp av MDH för att sammanställa en forskningsöversikt om barn i behov av särskilt stöd med fokus på hur man löser kommunövergripande SU-grupper. MDH har även genomlyst och sammanställt exempel från andra kommuner. Översikten visar att Västerås har en jämförelsevis stor andel elever i små grupper, långt ifrån sin egentliga undervisningsgrupp och skoltillhörighet. Barn-och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på sex åtgärdspunkter samt förslag till handlingsplan för långsiktig inkludering att presentera för nämnden. Handlingsplanen är tänkt att kompletteras ytterligare då lärares behov av stöd och kompetensutveckling på området är kartlagt. Ärendet tas upp vid nämndens septembersammanträde Gymnasiesärskolan har ca. 100 inkluderade elever på nationella program och ca. 70 st på Lidmanska gymnasiet som tidigare hade alla särskoleelever. Enheterna med nationella program har kommit olika långt i fråga om grad av inkludering. En del inkluderade elever läser tillsammans med övriga elever med stöd, en del läser till stora delar individuellt eller i särskilda grupper. Detta anpassas individuellt. Förutsättningarna för inkludering är goda när eleverna är lokalmässigt integrerade. Det finns dock stora organisatoriska utmaningar. Elever som läser Yrkesintroduktion är ca 50 elever. Flera nya yrkesprogram har tillkommit i denna kategori. Aspergerenheten Wegas har lokalmässigt integrerats på Carlforsska. Wegaselever är placerade på nationella program på de flesta av de övriga skolorna. Gymnasieskolan driver utveckling av rättssäkra och likvärdiga rutiner för att uppmärksamma, utreda, åtgärda och följa upp elever i behov av särskilt stöd. Detta skapar bättre förutsättningar för att möta alla elevers behov. Inför framtiden så finns det planer på att utveckla samtliga introduktionsprogram 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt. 9 2 Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner

22 BaUN och UAN Uppföljning strategiskplan ÅR 2013_ inom staden. Implementera stödmaterialet för att höja kvaliteten på planerna mot diskriminering och kränkande behandling Stödmaterialet är implementerat och används av många skolor. Implementera rutiner för kostnadsfri förskola och grundskola För att stärka likvärdigheten för barn och elever Genomföra barncheck i alla nämndärenden Arbetet är genomfört i förskolan. Ett förslag till policy för grundskolan är framtaget och beslut kommer att ta så snart denna diskuteras/kommunicerats med grundskolans rektorer. Barncheck har införts som rutin i ärendeprocessen i ärenden där nämnderna tar slutgiltigt beslut. Återstår att införa barncheck även i nämndpasserande ärenden såsom t ex remisser och yttranden. Ytterligare utbildning/fortbildning behövs. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att utveckla barnkonsekvensanalyser. Insatser för att motverka effekterna av barn i ekonomisk utsatthet. Genomförda insatser: TRY-IT-IDA, kollo och dagkollo. Seminarium med fokus på barn i ek utsatthet. Kommentarer * Detta är ett lagkrav och kommer att följas upp via anmälningar eller klagomål inom området. Frågan finns inte längre med i PN-enkäten. Se även åtagandet om kostnadsfri grundskola. 1 Alla indikatorer ska, om det är möjligt och relevant, redovisas könsuppdelat och totalt Ange med X om indikatorn är jämförbar med andra kommuner