Fågelinventering av Dala-airport 2012
|
|
- Nils Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fågelinventering av Dala-airport 2012 Foto: Google Earfh En inventering av delvis häckande och sträckande fåglar på och intill flygplatsen Dala-airport under Genomfört av medlemmar från Tunabygdens fågelklubb i Borlänge. Bearbetning, text Owe Olsson, Lars-Erik Nilsson och Sören Nyström.
2 Dala-Airportinventeringen 2012 Inledning Vid en kontakt från Dala-airport hösten 2011 visade bolaget intresse för att inventera fågelfaunan på och i flygfältets närhet. Det var i samband med deras säkerhetsarbete som kontakt togs med vår förening. Efter ett par träffar med flygplatschefen åtog vi oss uppdraget, vilket även skulle innefatta förslag på åtgärder för att minimera fågelaktiviteten. Stora öppna ytor i landskapet har en viss dragningskraft på en del fågelarter. Av människan skapade områden, uppodlade eller som hålls öppna av andra orsaker ger nya möjligheter för fåglar att hitta föda. Området kring flygplatsen är ett exempel på detta. Med exempelvis spannmålsodlingar i omgivningen blir området attraktivt för vissa arter. Detta leder i sin tur till fågelrörelser som kan leda till incidenter för flygaktiviteten. Norra delen av fältet med segelflygfältet i bakgrunden. Foto: Lars-Erik Nilsson Kort historik av området Flygfältet ligger nästan i sin helhet på krönet av Badelundaåsen. Jordarna i området bär därför sin prägel av åsmaterialet och är till stor del sandiga eller moiga sedimentjordar. I historisk tid var den s.k. Rombyggeheden söder om Rommebyarna en vidsträckt samfälld betesmark med relativt liten yta av plöjda åkerfält. När Rommehedslägret etablerades i slutet av 1700-talet bestod heden vid Romme av en hård tuktad betesmark med spridda enbuskar och ett magert växttäcke. Ett litet rudiment av den gamla heden finns bevarad som naturreservat mellan flygfältets stationsbyggnader och Rommehedslägret. När Dalregementet drog in på heden var markvegetationen så nedsliten att sandflykt var ett akut problem. Sand trängde in överallt och skadade fasta föremål på olika sätt. En väg att minska problemet blev de omfattande björkplanteringar som militären lät genomföra. Björkar på räta led bär fortfarande lägrets signum. 1
3 Efterhand under 1800-talet uppodlades delar av den gamla samfällda betesmarken. Dalregementet flyttade 1908 till Falun, men behöll lägret och nyttjade det även fortsättningsvis provflög det första flygplanet på Rommehed och anlades flygfältet som ett beredskapsarbete. Allt detta påverkade givetvis markernas användning och utseende in i våra dagar. I stråket söder om Grängshammarsvägen har fältet med landningsanordningar expanderat i relativt sen tid. Här förekommer buskmarker med främst björk, tall och Salixarter som röjs ned med några års mellanrum. Här finns f.d. åkermark med näringsindikerande arter såsom mjölkört och lupin varvat med fläckar av ljung, lingon och kruståtel som troligen aldrig har plöjts. I området finns förhållandevis rika förekomster av blåtry, en lågvuxen buske som i kommunen bara är riklig i Rommeområdet. Detta område är speciellt intressant för en fågelart som vi vill återkomma till i ett senare skede men som ligger utanför denna inventering. Söder om fältet finns även en tallskog som löpande avverkas i förtid för att inte nå upp i höjd som kan påverka flygsäkerheten. Genomförande Osäkerhet rådde om hur vi skulle lägga upp inventeringen. I första hand var vi intresserade av hur fåglarna rörde sig över och i anslutning till fältet. Liknande inventering har klubben inte genomfört tidigare. Vi fick kontakt med P-G Bentz, Sveriges ornitologiska förening som genomfört en del inventeringar av detta slag och vi fick lite tips och vad man kan tänka på. Ett antal besök från maj till sept./okt. planerades där räkning av fåglar skulle ske från både fasta punkter och ibland med en fältvandring på fältet. Alla fågelobservationer lades in på karta över flygfältet och utifrån detta material har vi fått fram ett resultat. Vi har även försökt få fram en fågelfrekvens av antalet fåglar under hela inventeringsperioden. Någon direkt häckfågelinventering med antal revir av alla arter gjordes inte men för några arter som vi vet häckar inne på fältet genomförde vi revirkartering för att få fram antalet revir. Även om det är arter som troligtvis inte har någon betydelse för flygsäkerheten kan det vara värt att notera och få ett jämförelsematerial. Nio besök genomfördes mellan den 6/5 3/10. Sammanlagt ca 25 mantimmar, fyra ggr. med räkning från 4-5 punkter och fem ggr. med rundvandring av två personer. Arbetet genomfördes av 8 medlemmar i fågelklubben. Våra besök låg mestadels under förmiddagar. Vid starten av arbetet uppenbarades lite problem av genomförandet/planeringen för besöken då vi fick lov att ta hänsyn till säkerhet och flygaktivitet. Vi fick ta mera hänsyn till detta än vad vi räknande med. Vi tror dock att detta inte hade någon större betydelse för resultatet. Önskvärt vore kanske att ha lagt besök vid andra tidpunkter på dygnet. 2
4 Inventerare Patrik Engberg på ingång på plattan efter ett delvis blött varv på fältet. Foto: L-E Nilsson Resultat Tillsammans iakttogs 64 arter (se artlista med fågelfrekvens, tab.1) på eller i de närmast angränsande områdena strax utanför fältet. Artlistan omfattar allt ifrån vanliga arter som sånglärka, buskskvätta, kaja, kråka och måsfåglar. Till mera ovanligare arter som storlom, brun kärrhök, törnskata, hämpling och ortolansparv. Någon artvis genomgång av listan kommer inte att genomföras utan får ses som en ren dokumentation av de arter som finns på och i anslutning till Dala-airport. Vissa arter eller artgrupper som kan anses ha inverkan på flygaktiviteten kommer vi att presentera lite mera i detalj. Arter som håller till eller häckar på fältet ser vi inte som något direkt hot mot flyget. Det är sånglärka, buskskvätta samt några övriga arter som setts i endast enstaka exemplar. Dessa arter tror vi också är svårt att göra något åt om inte hela fältet asfalteras eller liknande å andra sidan får man istället andra arter till denna yta. 3
5 Tab. 1 Artlista med fågelfrekvens * Art Försommar 4,1 h Sommar 4,2 h Höst 3,8 h Totalt 12,1 h Tot. 64 antal ant/h antal ant/h antal ant/h antal ant/h Kaja , , , ,72 Kråka 26 6, , , ,50 Fiskmås , ,81 3 0, ,99 Skrattmås 7 1,71 7 0,58 Gråtrut 6 1,46 2 0,53 8 0,66 Ringduva 10 2,44 8 1,90 5 1, ,90 Stare 6 1, , ,82 Sånglärka 48 11, , , ,78 Buskskvätta 50 12, , ,02 Gulärla 54 12, ,46 Sädesärla 3 0, ,67 8 2, ,22 Ängspiplärka 8 1, , ,44 Gulsparv 2 0,49 1 0, , ,32 Bergfink 16 4, ,32 Bofink 78 20, ,45 Ladusvala 16 3, , , ,39 Tornsvala 9 2, , ,56 Korp 1 0,26 1 0,08 Skata 1 0,24 4 0,95 5 0,41 Nötkråka 1 0,26 1 0,08 Ormvråk 3 0,73 1 0,24 2 0,53 6 0,50 Pilgrimsfalk 1 0,24 1 0,08 Lärkfalk 3 0,71 3 0,25 Duvhök 1 0,26 1 0,08 Sparvhök 1 0,24 2 0,53 3 0,25 Tornfalk 5 1,22 2 0,48 7 0,58 Brun kärrhök 4 0,98 1 0,24 5 0,41 Kanadagås 25 6, ,07 Grågås 18 4, ,49 Storlom 1 0,24 1 0,08 Storspov 3 0,73 3 0,25 Ljungpipare 1 0,26 1 0,08 Brushane 2 0,49 2 0,17 Trana 8 1, , ,65 Fasan 1 0,24 1 0,08 Gröngöling 1 0,24 1 0,24 1 0,26 3 0,25 Björktrast 1 0,24 1 0,24 9 2, ,91 Rödvingetrast 3 0,79 3 0,25 Trädpiplärka 1 0,24 1 0,24 2 0,17 Koltrast 1 0,24 1 0,08 Lövsångare 2 0,49 5 1,19 7 0,58 Svarthätta 1 0,24 2 0,48 3 0,25 Trädgårdssångare 1 0,24 1 0,08 4
6 Art Försommar 4,1h Sommar 4,2h Höst 3,8h Totalt 12,1h Tot. 64 antal ant/h antal ant/h antal ant/h antal ant/h Törnsångare 4 0,98 3 0,71 7 0,58 Ärtsångare 2 0,48 2 0,17 Talgoxe 2 0,49 2 0,53 4 0,33 Svartmes 1 0,26 1 0,08 Blåmes 1 0,24 1 0,08 Entita 2 0,53 2 0,17 Blåhake 1 0,26 1 0,08 Törnskata 2 0,49 2 0,48 4 0,33 S-V flugsnappare 1 0,24 1 0,08 Stenskvätta 4 0,98 1 0,24 5 0,41 Nötväcka 1 0,24 1 0,08 Järnsparv 1 0,26 1 0,08 Pilfink 1 0,24 4 0,95 5 0,41 Hämpling 6 1,43 6 0,50 Steglits 1 0,26 1 0,08 Grönsiska 5 1,19 5 0,41 Domherre 5 1,32 5 0,41 Grönfink 7 1, , ,49 Rosenfink 2 0,49 2 0,17 Ortolansparv 3 0,73 3 0,25 Sävsparv 5 1,32 5 0,41 * Risken för kollision är låg där frekvensen är under 1/h men ökar markant med frekvensen 10/h och uppåt. Dock beror det på vilken art det gäller. T.ex. 15 ladusvalor är ju mindre fara än 15 kråkor i en flock. Artgenomgång Revirkartering av sånglärka, stenskvätta och törnskata: De flesta sånglärkereviren finns där det är kortast vegetation, omkring och på segelflygfältet, åkrarna A2, A3, A4 och A5. Sammanlagt rör det sig om ca 20 revir. I ett spann mellan Sånglärkan har här en täthet på ca 11 par/km2, vilket ligger i det normala intervallet för arten i länet. Buskskvätta håller till i lite högre vegetation vid i första hand åkern A10 söder om segelflygfältet och sedan söder om rullbanan A9- A6. Det rör sig om ca 15 revir i spannet Det ger en täthet på ca 9 par/km2 som är något högre än de normala tätheterna i länet. I söder finns ett revir av törnskata, en art som på senare år minskat och vill ha lite speciell biotop. Södra delen av flygfältet ingår troligtvis i ett storspovsrevir som sträcker sig söderut och utanför fältet. 5
7 6
8 Sånglärkan, den vanligaste häckfågeln på Dala-airport. Foto: Gunnar Bäck Rovfåglar: Rovfåglar finns i området men vi bedömer att det inte är något direkt problem. Tornfalk, lärkfalk, brun kärrhök och ormvråk jagar ibland över fältet men det är fråga om enstaka exemplar. Sparvhök och duvhök observerades endast i ett fåtal fall. Den sällsynta pilgrimsfalken visade sig vid ett tillfälle och även någon rapport söder om fältet. Även tidsmässigt under häckningssäsongen är frekvensen lika. En del ytterligare rovfågelsobservationer görs i ungefärlig samma omfattning i området söder om fältet, alltså söder om Grängshammarsvägen i anslutning till jordbruksmarken där. Brun kärrhök jagade över fältet ibland. Foto: Gunnar Bäck 7
9 Arter av någon betydelse: Övriga arter som vi som vi anser kan ha betydelse för flyget är gäss, kråk- och måsfåglar, duvor samt större flockar av starar, finkar, ärlor och piplärkor främst under hösten. I artlistan där alla observationer av arterna och antal sammanställts ser vi att kaja, kråka, fiskmås dominerar i antal och frekvens över fältet. Av de mindre arterna är det stare, gulärla, sädesärla, ängspiplärka och ladusvala som dominerar. Dock i förhållandevis små mängder och har säkert lite inverkan på flyget. Större starflockar kan främst visa sig under juni-juli när ungfåglarna kommit på vingar. De drar vidare rätt snart och är borta under augusti. Gul- och sädesärla har sin sträckperiod i augusti-september och observeras främst kring transportvägen i omr. A8. Här födosökte dessa arter även på marken. Ängspiplärka visar sig främst i september-oktober dock i ett färre antal än de ovan nämnda arterna. Bo-/bergfink sträcker främst i september/oktober och kan dyka upp i större flockar. Främst håller de till på skördade spannmålsåkrar som främst finns söder om flygfältet. Detta varierar stort från år till år. Inne på fältet är det dock inte något större problem som det ser ut för tillfället med mest gräsvegetation. Dessa finkflockar kan vissa höstar bestå av tusentals individer observerades en flock på ca 2000 ex. söder om flygfältet. Sträckande kanadagäss, kan vara störande för flygaktiviteten. Foto: Lars-Erik Nilsson De mest dominerande arterna: Återstår då de större arterna, kaja, kråka, måsar och gäss. Det är ju också dessa arter som dominerar fågelrörelserna över fältet. Dock företrädesvis av mindre flockar. Kajan dominerar under hela inventeringsperioden. Kråkan är betydligt fåtaligare än kajorna och kan nästan bortses från i förhållande till kajan. I stort sett kan sägas att det är flygplatsbyggnaderna, träden vid Rommehedslägret och spannmålsåkrarna intill fältet som lockar kajorna. Även bebyggelsen längs med Rommevägen till Öv. Svärdsjö är lockande liksom tillgången på träd för övernattning. Kajorna övernattar under en stor del av året tillsammans i stora flockar på kyrktorn, i höga träd etc. 8
10 Kajor, den dominerande arten på Dala-airport både i antal och frekvens under inventeringen. Foto: Lars-Erik Nilsson Inne på fältet är det vid grässlåtter och liknande som lockar kajorna samt vid sådan väderlek som gör att maskar kommer upp på själva banan. Detta fenomen lockar ju också måsarna vilket vi dock under våra besök inte upplevde. Under nederbördsrika perioder kryper daggmaskarna upp till markytan. Vid sådana tillfällen hamnar en del på asfaltytorna och blir begärlig föda för bl.a. måsar och kajor. Detta fenomen är svårt att åtgärda, annat än med skrämselåtgärder. Gässen observerades endast i ett mindre antal men finns i större grupper i den närmaste omgivningen t.ex. vid Svärdsjösjön och Hessesjön. Även ibland vid åkrarna söder om Grängshammarsvägen. Vid flygfältet är det bara vid rena överflygningar av fåglar som kan vålla problem. Kring Svärdsjösjön kan några hundratal gäss hålla till under vissa tidpunkter under en dag och göra förflyttningar mellan sjöarna som kan beröra flygfältet. En sista art som kan ha betydelse för området är ringduvan. Under inventeringen observerades endast ett fåtal exemplar. I maj och september kan dock stora flockar samlas i jordbrukslandskapet. Framför allt i området söder om Dala-airport på spannmålsåkrarna. Här fanns både i maj och i september i år en del flockar på några hundratal exemplar observerades en flock på 1000 ex. detta skulle kunna vara en faktor att ta hänsyn till i flygsäkerheten. Förslag på åtgärder Slåtter: På ömse sidor om landningsbanan finns omväxlande åkrar som producerar vall och spannmål varvat med grässvålar som enbart slåttras för att hålla området öppet. En stor del av denna mark har varit uppodlad. Efterhand har odlingen av spannmål närmast landningsbanan minskat och i år helt uteblivit. Områdena närmast landningsbanan har en tydlig gödslingsprägel som kan ha ett ursprung i användningen av urea som avisningsmedel. Traditionell skörd av vall sker oftast 2 ggr/säsong, i juni och augusti lite beroende på väderlek. Vallodlingen lockar också till sig fåglar om än i mycket mindre omfattning än spannmålsodlingen. Här provianterar ett flertal arter i samband med själva skörden. Det beror på att insekter och smågnagare blir skadade och mera tillgängliga vid själva skördetillfället. En ökande areal tycks vara gräsytor som slås i varierande grad till stor del beroende på 9
11 Område som med fördel slås sent på säsongen som t.ex. längst i söder om banan. Foto: Lars-Erik Nilsson närheten till den asfalterade banan. Kort gräs som slås ofta ger högre tillgänglighet för födosök bland fåglar än långt gräs som slås sällan eller kanske en gång/år. På marker som inte brukas för produktion är det av vikt att utarma jorden på växtnäring och absolut inte gödsla. Här borde slåtter med upptag och borttransport av grödan vara en långsiktig åtgärd. Vid slåtter med kvarlämnad gröda, sker en anrikning av näringsämnen i marken. På ytor som enbart ska slås en gång per år för att hålla marken fri från förbuskning, bör slåtter styras till sent på säsongen, dvs. augusti och med upptag. Den senare åtgärden skulle dessutom gynna floran och insekter som är hävdberoende. Samtidigt skulle produktionen av föda för de dominerande fågelarterna minska. Spannmål: När spannmål odlas sker jordbearbetning oftast både vår och höst. Jordbearbetningen lockar fåglar till födosök. På våren är måsar frekventa vid plöjning, harvning och sådd. Här är det maskar och insekter som står på menyn. Ringduvor och även stadsduvor ses ofta födosöka i de nysådda fälten och letar då spannmålskorn, ärter mm. På mognande spannmål och på spill vid tröskning sker omfattande födosök av ett flertal fågelarter. Vanliga är kajor, kråkor och gäss. Att minska spannmålsodlingen i flygets omedelbara närhet, och på mark som bolaget råder över, bedöms vara en viktig åtgärd för att öka säkerheten. Ibland måste gamla vallodlingar plöjas upp och förnyas. När det sker, odlas ofta spannmål med samtidig vallinsådd. Det är dock en åtgärd som lär accepteras om vallodling tillämpas. 10
12 Södra delen av fältet med exempel på spannmålsodling i nära anslutning till banan. Foto: Lars-Erik Nilsson Speciella områden: På västra sidan (södra delen av A9 samt A7 och A8) finns även delar av fältet där buskvegetation tillåts att växa till, ett antal år innan röjning måste ske. Små fläckar av en tidigare säkert vanlig vegetationstyp, betespräglad på sandmark återfinns här och var. Nämnas kan arter som smällglim, gulmåra, gråfibbla, kattfot, låsbräken, åkervädd, backnejlika och backstarr. Delar av stråken närmast landningsbanan är inte helt plana utan ger ett småkulligt intryck. Troligen härrör detta från en mängd militära aktiviteter under årens lopp. På vissa stråk mellan huvudbanan och taxibanan samt i norr invid sportflyget finns ett magrare växtsamhälle med fläckvis blottlagd mark utvecklat. Här kan finnas möjligheter för idag hotade arter av exempelvis grävbin att fortleva om lämplig skötsel kan ske. Omgivningarna: I flygplatsens närhet finns Svärdsjösjön och Hessesjön som utgör en lockelse på gäss, framförallt under sensommar-höst. Fåglarna övernattar här och styr sedan flockvis kosan ut på nytröskade spannmålsfält i omgivningen. Stora ansamlingar av kajor som kan påverka flygfältet finns ofta vid Rommetravet och Dalviks kvarn. Här finns stora mängder spannmålsspill som fåglarna utnyttjar en stor del av året, dock framförallt höst och vinter. Även lokala hästhållare lockar till sig kajor till födosök i gödselstackarna p.g.a. den stora mängden spannmålsspill i just hästgödsel. Övriga åtgärder: Skrämsel kan ibland vara effektivt. Att med ett speciellt fordon då och då dyka upp och skjuta någon individ kan självklart ha en avskräckande effekt. Det finns även fasta anläggningar som kan flyttas runt fältet till olika platser. Det kan fungera med återkommande skarpa ljud både hörbara eller ultraljud och/eller figurer som plötsligt blåses upp och reser sig från marken. Både mobila och fasta gaskanoner finns i olika utföranden. I en bilaga har vi förslag på återförsäljare med kontaktuppgifter som har erfarenhet av olika fågelskrämmor. Även en kontaktuppgift bl.a. till Såtenäs flygflottilj som använder en del av dessa skrämmor. Försvarsmakten är en rätt stor kund till en av återförsäljarna. 11
13 Sammanfattning av de viktigaste åtgärderna: Inga spannmålsodlingar i anslutning till banan. Lockar fåglar vid olika tidpunkter vid harvning, plöjning, sådd och skörd. I första hand vallodling som slåttras sent och med upptag och bortforsling. Övriga ytor som slås, exempelvis ytor som hålls fria från förbuskning, bör ske sent på säsongen i augusti. De ytorna som nämns under Speciella omr. kan ev. behövas tas särskild hänsyn till beträffande länsstyrelsens inventering av grävbinas utbredning på och intill fältet. Var medveten om de lockande områden som finns i anslutning till flygplatsen som exempelvis Rommehed, Dalviks kvarn, bondgårdarna m.m. vilka också lockar i första hand kråkfåglar. Finns en del skrämselåtgärder som kan vara effektiva och kombineras med ovanstående punkter, se bilaga. Kompletteringar, tillägg På köpet har vi fått en översiktlig florainventering av fältet då Dalarnas Botaniska sällskap genomförde ett besök inne på området. Vi bifogar den artlista som ett komplement till fågelinventeringen och får ses som en ren dokumentation av floran på fältet. Området söder om själva banan och som beskrevs lite under historiken är intressant för några ovanligare fågelarter som endast finns med i artlistan för denna inventering och som har sina häckningsrevir i detta område. Det gäller ortolansparv, hämpling och törnskata. Arter som generellt minskat i landet och numera endast finns på vissa enstaka lokaler. Vi tror att det är skötseln och det mer eller mindre unika området med bl.a. asfaltytor, och slyområden som slås ibland som kan ha en dragningskraft på dessa arter. Ortolansparven har här den enda lokalen i länet där flera fåglar kan höras sjunga samtidigt. Det kan tilläggas att lokalen inte direkt kan jämföras med tidigare kända biotoper för arten så som var vanliga för år sedan, varierad småskalig jordbruksmark. Den unika förekomsten av ortolansparv här gör att vi önskar titta närmare på området för att se om det är möjligt att behålla arten på lokalen och kanske inleda något samarbete med jordbrukare och bolaget. 12
14 Den hotade ortolansparven som kan höras sjunga söder om flygfältet. Foto: Gunnar Bäck Tack till inventerarna från Tunabygdens fågelklubb, Lilly Hansson, Ulla Olofsson, Gunnar Bäck, Bo Eriksson, Bengt Eriksson, Patrik Engberg, Owe Olsson och Lars-Erik Nilsson. Vi tackar kommunbiolog Sören Nyström för hjälp och synpunkter samt Dalarnas Botaniska sällskap som kompletterade inventeringen med ytterligare material. Mars 2013 TUNABYGDENS FÅGELKLUBB Forts. bilagor: Bilaga 1, fågelskrämmor Bilaga 2, DAB:s artlista 13
15 Bilaga 1 Ljud/ultraljudsskrämmor Motaväck / Julhem AB Häradsvägen 4 B Hallstahammar Orgnr Tel Fax info@motavack.se Mot måsar och kajor har vi en skrämma som funkar på större ytor, Pavarotta Bird L. Den täcker upp till 2400m2. Läs gärna om den på vår hemsida, specifikationer och även recensioner. Du är välkommen med dina frågor. Med de bästa hälsningar Motaväck Tommy IVC Boat Marin (0) Online Marinshop Hej, Måsskrämmorna fungerar mycket bra på bryggor och ytor som ska skyddas. Varje skrämma skyddar upp till ca 25 meter över backen. riktade uppåt kan de täcka upp till ca 150 meter. Regn är dock inte att rekommendera rakt ner i högtalarna. Uppe i luften blir det värre, där behövs det exempelvis luftkanoner. Vi säljer endast måsskrämmorna. tyvärr har jag ej koll på åf. av luftkanonerna. Med vänlig hälsning Berndt Högberg
16 Secronic Teknikprodukter Kopptorpsvägen 3 S Lindesberg +46 (0) Hej Trevligt med din förfrågan som jag gärna svarar på! Vi har med gott resultat levererat ett hundratal antifågelsystem av fabrikatet Bird Gard de senaste åren till ett varierat urval användare bl.a. flygfält, varulager, småbåtshamnar, butiker, ishall, odlingar, restauranger, fabriksområden, cisterner etc. När det gäller just flygfält är vår största kund och referens Försvarsmakten och Såtenäs Flygflottilj som installerat flera anläggningar från oss mot bl.a. kaja och svartfågel samt mås. Mot kaja använder de modell Bird Gard Super Pro PA med ljudchip #PA19 och mot skator, kråkor och måsar Bird Gard Super Pro med ljudchip #71. De har även köpt den största modellen Super Pro AMP med 16 högtalare och en rejäl ljudstyrka! De monterar utrustningarna på små släpkärror försedda med 20W solpaneler för laddning av 12V batteri för drift av centralenheterna. Fördelen med en mobil anläggning är just att de enkelt kan flytta runt den till olika delar av flygfältet vilket även förebygger risken att fåglarna ska vänja sig vid att varningsljuden kommer från samma plats. Vad vi förstått är de mycket nöjda med resultatet och jag kan höra med dem om du vill om det är ok att ev. kontakta dem för fler erfarenheter. (Claes- Göran Malm Skaraborgs flygflottilj som referens. Tfn: ) Som ett effektivt komplement kan man även med fördel använda våra Terror-eyes, en stor orange ballong med holografiska ögon, Irri-Tape, ett blänkande, rasslande metallband eller Hawk-Kite, en flygande drake i form av en hök som i alla fall sommartid håller alla fåglar borta från våra körsbärsträd! Även Såtenäs har beställt denna. Se även vår hemsida eller tillverkarens sida på för mer information. Hör gärna av dig om det önskas en ev. offert. Mvh, Ronny Carlsson Gaskanoner To: salmer@nordanvik.se Subject: Gaskanoner Hej, och tack för mail! Jo, vi har flera flygplatser som kunder hos oss här i Sverige. De använder olika kanontyper för att skrämma bort svart- och vitfågel. Vi lanserar just nu en ny och grövre typ av kanon som är radiostyrd. Men ring oss på så kan ge er ett bättre besked. Med vänliga hälsningar NORDANVIK Sven G Almer 15
17 Bilaga 2 Dalarnas Botaniska sällskaps florainventering av Dala-Airport juli 2012 Norra delen av flygfältet: 99 arter Alsikeklöver Backnejlika Backstarr Baldersbrå Betesdaggkåpa Björk Björnloka Bockrot Brunört Brännässla Engelskt rajgräs Femfingerört Flockfibbla Fyrkantig johannesört Fårsvingel Fältarv Gatkamomill Glansdaggkåpa Gran Groblad Gråbinka Gråbo Gråfibbla Grässtjärnblomma Gulmåra Gulmåra x stormåra Gulsporre Gulvial Gåsört Gökärt Humleluzern Hundkäx Hundäxing Hårdsvingel Höstfibbla Kanelros Kattfot Klibbkorsört Knägräs Korsört Kråkvicker Kvickrot Käringtand Kärrgröe Liten blåklocka Ljung Lomme Låsbräken Maskros Mjölke Norsk fingerört Pillerstarr Pilört Prästkrage Revfibbla Revsmörblomma Rödklöver Rödsvingel Rödven Rönn Sandtrav Sarmatisk daggkåpa Skavfräken Skogsklöver Skogsnoppa Smultron Smällglim Smörblomma Stjärndaggkåpa Stormåra Strätta Styvmorsviol Sumpnoppa Svinmålla Sälg Tall Teveronika Timotej Trampört Valldaggkåpa Vit sötväppling Vitgröe Vitklöver Vitmåra Vårbrodd Våtarv Åkerkårel Åkertistel Åkervädd Ängsfryle Ängsgröe Ängskavle Ängsklocka Ängsskallra Ängssvingel Ängssyra Ängsviol Ärenpris Ögontröst Utanför flygplatsen: 8 arter Druvfläder Hampdån Penningört Fettistel Knutnarv Ängskavle Gul fetknopp Krustistel Södra delen av flygfältet: 14 arter Asp Backskärvfrö Bergrör Bindvide Blåbär Brudborste Ekorrbär Getväppling Gråal Gullris Hallon Hampdån Harstarr Hundloka Hästhov Jordrök Kanadensiskt gullris Klofibbla Kruståtel Krypven Kvastfibbla Liljekonvalj Lingon Lundgröe Mattlummer Nysört Oxbär Pipdån Revormstörel Skatnäva Skogskovall Storven Svartvide Sälg Toppdån Vit brunört Vårfryle Våtarv Åkerbinda Åkerförgätmigej Åkerspärgel Åkerviol Älggräs Ängskovall Örnbräken 16
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs merFåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
Läs merFågelbesöksled Nyköping Väst
Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksled Nyköping Väst Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden västerut, utmed väg 800 i Kiladalen. Den följer ett jordbrukslandskap och flertalet
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROGRAM BLIR MEDLEMSBLAD... 3 GÄVLE FÅGELKLUBB... 3 ORDFÖRANDE HAR ORDET... 4 STYRELSEN... 5 ADRESSÄNDRINGAR... 5 Gävle Fågelklubb (GFK)... 5 Gävleborgs
Läs merFåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs merFågelbesöksled Nyköping Norr
Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår
Läs merReserapport, Norra Bohuslän
Reserapport, Norra Bohuslän Från torsdagen den 28/10 till söndagen den 1/11 genomförde StOF en exkursion till norra Bohuslän med Hasse Nordin och P-G Laren som reseledare. Förhoppningarna var att vi skulle
Läs merTrädesmarker i västra Åhus
Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten
Läs merRevirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014
Revirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 50 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural
Läs merVerksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation
Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation Startår: 2012 (En mindre ringmärkningsverksamhet gjordes 2011 och dessa siffror har vanligen lagts till 2012 års siffror.) Verksamheten leds av
Läs merFör fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet
Bill Douhan Standardrutter i Uppsala län 2010 För fjärde året i följd sedan starten 2007 fortsatte samarbetet mellan UOF och länsstyrelsen med syftet att följa upp trender hos häckande fågelarter i Uppsala
Läs merNaturreservat i Örebro län. Björka Lertag
Naturreservat i Örebro län Björka Lertag Historik Under senare delen av 1800-talet utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på Närkeslätten. Syftet var att utöka den odlingsbara
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merÖland 2015. Foton i rapporten: Disa Fjellström. Gruppbilden är tagen av Sussie Carlström. Text: Torbjörn Arvidsson.
Foton i rapporten: Disa Fjellström. Gruppbilden är tagen av Sussie Carlström. Text: Torbjörn Arvidsson. ÖLAND 13-17 maj 2015 13 maj: Den 13 maj började årets BohOF-resa till Öland och det blev en långhelg
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merBergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.
Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är
Läs merReserapport StOF:s exkursion till Falsterbo och Skåne 28-31 augusti, 2014
Reserapport StOF:s exkursion till Falsterbo och Skåne 28-31 augusti, 2014 Reseledare: Erik Peurell (reserapporttext) och P-G Larén Deltagare: Stina Yström, Karin Oknemark, Leif Lindholm, Staffan Nordin,
Läs merText och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merOMSLAG Framsida och baksida Hornuggla, foto: Jörgen Toivanen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 GÄVLE FÅGELKLUBB...4 FÖRSÄLJNING AV KLUBBPRYLAR...4 STYRELSEN...5 HEMSIDA...5 ADRESSÄNDRINGAR...5 MEDLEMSKAP...5 GÄVLE FÅGELKLUBB ÅKER TILL FALSTERBO...6 HOLKPROJEKTET...7
Läs merDOM 2016-01-20 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060101 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr M 4614-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts mark- och miljödomstolen, dom 2015-04-28 i mål M 1398-15, se bilaga KLAGANDE Åhus Grönt AB MOTPART
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merTranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs merArealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge
Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs merBybladet. Oktober 2015
Bybladet Oktober 2015 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Städdagen hösten 2015 Fasadprojektet Takprojektet Byte av filter Möjlighet till fler nycklar Kostnad för borttappade brickor till tvättstugan
Läs merGöteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merTorsdagen den 23 maj. Strandskata.
Skåne Torsdag 23 söndag 26 maj 2013 Reseledare: Hans-Georg Wallentinus Deltagare: Monica Ahlberg, Gunilla, Lundborg, Monika Svensson och Sonia Wallentinus Fotografer: Monica Ahlberg och Gunilla Lundborg
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merSkånska vinterfåglar 15-18 januari 2009
Skånska vinterfåglar 15-18 januari 2009 1 Upplägget Resan gick med tåg på torsdagsmorgonen från Sthlm C till Lund, dit vi anlände 12:30. Där väntade två minibussar och vi kunde lasta in och åka direkt
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merEntita Längd: 13-14 cm Utseende: glänsande svart hjässa, har en liten svart hakfläck. Bor: lövskog, trädgårdar, i hela Sverige utom Gotland Bo: hålbyggare Mat: spindlar, insekter, frön, lägger upp förråd
Läs merMinnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013
Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle
Läs merExamensarbete HGU 2011
Examensarbete HGU 2011 Hur man tar fram en Masterplan! Av Patrik Togelid Banchef Falkenbergs GK 1 Innehållsförteckning: Vad är en Masterplan? Sida 3 Tidsaxel (för Falkenbergs GK). Sida 3 Historik och anledning.
Läs merOlika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)
Olika lärostilar... Som många vet så finns det många olika sätt att lära sig på dem vanligaste är att man lär sig genom att lyssna och tala, läsa och titta på bilder. De flesta lär sig även genom att få
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs mer- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg
Estland 2012 Under vintern/våren 2012 hölls en studiecirkel om Estland och i mitten av maj begav sig 18 av föreningens medlemmar dit under en nio dagar lång resa. Redan från bussfönstret på väg mot Stockholm
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merMyrmalmsnytt-Julnummer 2013-12-21
Myrmalmsnytt-Julnummer 2013-12-21 Ännu ett år närmar sitt slut. Styrelsen vill passa på att välkomna de som flyttat in till oss under året. Hoppas att ni kommer att trivas hos oss! Kontakta gärna styrelsen
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merArtrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst
Underhåll Utveckling & miljö Artrika vägmiljöer i Trafikverket Region väst Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog 2013-09-12 Infrastrukturens biotoper 2013-10-09 Infrastrukturens biotoper Infrastrukturens
Läs merIdén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och
Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor
Läs merVildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merTrädvårdplan Skönstaholm
LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm +46 8 442 48 20 info@landskapslaget.se www.landskapslaget.se Trädvårdplan Skönstaholm TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 TRÄDVÅRDPLAN 2011.12.22 2 TRÄDVÅRDPLAN
Läs merFÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.
FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.
Läs merBlommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren
ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merHär finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.
Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens
Läs merPlanhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser. Samrådsredogörelse
GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Säters Camping (Säter 4:24) mm Säters kommun, Dalarnas län HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser Samrådsredogörelse
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merLär dig sökmöjligheterna i Disgen 8
Det har blivit dags att titta på sökmöjligheterna i Disgen. Det finns egentligen två olika sökfunktioner i Disgen, Välj person och Sök personer. Här behandlas dessa båda funktioner. Välj person och Sök
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merAnsökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Läs merInventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008
Inventering av Omphiscola glabra längs Mölndalsån vid Landvetter 2008 Mölndalsån nedströms Landvetter kyrka mot Gröen. Medins Biologi AB Mölnlycke 2008-05-16 Anna Henricsson Karin Johansson Medins Biologi
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merFågeltornskampen 2016 en liten sammanfattning,
Fågeltornskampen 2016 en liten sammanfattning, Årets fågeltornskamp genomfördes under en dag där de flesta deltagarna fick uppleva en fantastiskt solig försommardag. Kylig morgon, har jag förstått, på
Läs merSkötselplan för ytor utanför spelplanen
Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull
Läs merNovember 2013 Nummer 3-2011
November 2013 Nummer 3-2011 Löneförhandlingarna avslutade Enkäter Nyhetsbrevets framtid? Lönerörelsen avslutad för den här gången Av Per Hammarqvist Sidan två Så har vi tagit igenom oss årets lönerörelse
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merUpptäck Torsö Vänerns största ö!
Ta bussen eller tåget till natur och kultur. Tur nr 2 (10) Upptäck Torsö Vänerns största ö! Torsö är den största ön i Mariestads skärgård. Torsö består av två delar som hänger samman, Torsö och Fågelö.
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merFågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat. JP Fågelvind. JP Fågelvind
Fågelproblematiken kring var vindkraftverk kan placeras - olika sätt att nå ett bra resultat Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid
Läs merBarn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner
Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle
Läs merFÅGLAR VID GULLSPÅNGSÄLVEN
FÅGLAR VID GULLSPÅNGSÄLVEN THOMAS LANDGREN Bakgrund De tre vänervikarna Kilsviken, Kolstrandsviken och Åråsviken bildar tillsammans ett ca 90 km 2 stort våtmarkskomplex. År 1988 utpekades hela våtmarkskomplexet
Läs merMED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg
Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe
Läs merBreton stor hund i litet format TEXT & FOTO OLLE OLSSON Lennart Berglund från Forsa
SKOGSFÅGELJAKT Breton-rasen är fortfarande liten i Sverige, men registreringarna blir fler för varje år som går. Följ med på skogsfågeljakt med jakthundsrasen som går mot strömmen. Breton stor hund i litet
Läs merFågelobservationer på Lidingö 2000
Fågelobservationer på Lidingö 2000 Peter Lundberg Under året observerades sammanlagt 163 fågelarter på Lidingö, vilket innebär en fortsatt bra nivå. Anmärkningsvärt under året i övrigt var rekordtidiga
Läs merINVENTERING AV FÅGLAR
INVENTERING AV FÅGLAR BOKHULTET, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2013-03-20 Inventering och text Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se
Läs merRESERAPPORT STOF:S EXKURSION TILL ÖLAND 24-27 APRIL, 2014
RESERAPPORT STOF:S EXKURSION TILL ÖLAND 24-27 APRIL, 2014 Text: Petter Nordvander. Foto: Petter Nordvander och Monica Ahlberg Ottenby fågelstation och fyren Långe Jan. Foto: Petter Nordvander Reseledare:
Läs merAnteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Läs merGrönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merUndersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner
Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merJULMARKNAD i Jakriborg
JULMARKNAD i Jakriborg Äntligen är planeringen igång inför den traditionella och populära julmarknaden i Jakriborg den medeltida Hansastaden, som ligger i Hjärup utanför Lund. Marknaden har under sina
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merTennisbana pa a ngen i Sjö berg Ö nskema l fra n böenden
Tennisbana pa a ngen i Sjö berg Ö nskema l fra n böenden Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Beskrivning av förslag... 4 2.1 Tennisplan... 4 2.2 Bollplank vid tennisplan... 4 3 Intressenter... 5 3.1 Sollentuna
Läs mer