Entreprenören med fokus på livsglädje

Transkript

1 Oliver Dropuljic, Anton Argani, Grupp 22 Adam Karlsson, Axel von Keyserlingk Entreprenören med fokus på livsglädje Gunilla Millisdotter är en arkitekt som alltid drivit sin egna förmåga framåt och alltid försökt hitta nya utmaningar. Under sina 39 år i branschen har Millisdotter både varit konsult, projektledare, skrivit en bok, varit arkitektlärare och startat egen firma. Hennes drivkraft har alltid varit att söka efter de projekt som ger mest glädje och stimulans. Millisdotter är idag pensionerad samtidigt som hon fortsätter att driva sitt arkitektföretag vid sidan av pensionen. Arkitektföretaget lever på Millisdotters strävan av att göra det som ger livet glädje. Alla entreprenörer har en drivkraft, en orsak till varför de vill bli egenföretagare. Motivationen ser olika ut från person till person. För Gunilla Millisdotter stod det tidigt klart vad hennes drivkraft var. Hon ville arbeta med det som gav henne glädje och stimulans. I början av karriären arbetade hon för bygg- och arkitektföretag. Efter en tid insåg hon att anledningen till valet av arkitektutbildning var glädjen av att få rita, inte det administrativa arbetet som de etablerade företagen erbjöd. Avsaknaden av frihetskänslan samt tekniskt och estetiskt utmanande arbetsuppgifter var grunden till ett banbyte i karriären. Att själv få bestämma över sitt arbete samtidigt som man får använda sin konstnärliga ådra är för mig bland det viktigaste med företaget, berättar hon. Millisdotter valde att starta företaget Millis&Co Konsult. Det nystartade företaget gav henne nu möjligheten att arbeta med det hon hade utbildat sig till att göra. För Millisdotter var aldrig målet med företaget att kunna bli rik eller förändra världen. Det viktigaste för henne har varit att kunna försörja sig själv och sin familj utan att det ska bekosta hennes frihet och trivsel. Gunilla Millisdotter noterar att hennes giftermål har varit hjälpsamt ur ett ekonomiskt perspektiv för företaget. Framförallt vid uppstarten var det en lättnad och en trygghet att ha vetskapen om att det finns ytterligare en inkomst i hushållet. Millisdotter har aldrig haft någon tanke om expansion. Hon har istället nöjt sig med att bevara företaget på en stabil nivå genom åren. Idag är hon nöjd med hur storleken på företaget har sett ut och hon älskar friheten som det har givit.

2 Karriär och bok 1992 gav Gunilla Millisdotter ut boken Ritteknik och presentation i byggprocessen. Skrivprocessen kom till under en turbulent period i Millisdotters liv. En av hennes döttrar varit sjuk en längre tid vilket krävde både tid och energi. Det ledde till att Millisdotter inte kunde jobba heltid. Strax efter dotterns tillfrisknande blev Millisdotter gravid. Det bidrog till att hon bortsåg valet att gå upp i tjänst. Istället valde Millisdotter att ta jobbet som forskarstuderande på Arkikektursektionen på LTH. Forskarstudierna resulterade i boken Ritteknik och presentation i byggprocessen och en teknologie licentiatavhandling. Millisdotter återger att boken var ämnad både för arkitekter på sina första jobb och som ett verktyg åt studenterna på arkitektinriktade linjer. Hon önskade att en liknande bok hade funnits när hon själv studerade och var ny i branschen. Frihetskänsla Gunilla Millisdotter visste inte vad hon ville göra när hon gick ur gymnasiet Hon återger att det var populärt att studera sociologi i Lund. I brist på andra idéer packade hon väskorna och flyttade ner. Under den andra terminen skulle de välja sociologi-inriktning och Millisdotter, tillsammans med en vän, valde inriktningen byggsociologi eftersom två tjusiga killar valt den inriktningen. Här fick Millisdotter uppgiften att intervjua en arkitekt och under intervjun insåg hon alltmer att det var arkitekt som hon ville bli. Millisdotter beskriver sig själv som en kreativ person. Hon blir stimulerad av att ställas inför problem, att själv få nysta och klura innan hon kommer fram till någon lösning. Till hjälp har hon sin konstnärliga förmåga som funnits med henne hela livet, hon har alltid gillat att skapa och framställa saker. Dessa två förmågor har hjälpt henne både som entreprenör och arkitekt. Ut och träffa folk Millisdotter påpekar att kundkretsen för egenföretagare i början brukar bestå till stor del av kunder från tidigare arbetsplatser. Det motsatta gällde Millisdotter. Hon hade inga kunder att ta med från sin förra arbetsplats. Avsaknaden av kunder ledde till att uppstarten blev mödosam och utmanande. Hennes strategi för att hitta kunder utgick i början av att nätverka. Till en början nätverkade hon bland annat genom BNI, Business Network International. Här gick Millisdotter på frukostmöten varje fredag där maximalt en person från varje bransch (exempelvis en arkitekt, en butiksägare eller personer inom andra branschgrupper) deltog. Tanken med BNI är att personer ska träffa olika människor varje vecka och vidga sina kontaktnät. Ytterligare en strategi som Millisdotter använde sig av var att betala olika söktjänster för att bli placerad högre upp i sökflödet. Millisdotter återger att strategierna som hon använde till en början inte var lika viktiga för att finna nya klienter när företaget väl var etablerat på marknaden. Hon tror att en bidragande faktor var att folk började sprida goda ord om hennes företag mellan varandra. Det gjorde att hon aldrig fick uppfattningen om kundbrist. Små sår och fattiga vänner ska man inte förakta. är ett citat som hon anser passar in vid beskrivning av hennes tankesätt kring att driva ett företag. Det hon menar med

3 citatet är att nya företagare som letar efter kunder bör ha ett öppet sinne för alla olika situationer. Att inte ha förutfattade meningar om var man kan hitta kunder är viktigt, exempelvis kan man tro att den bästa kunden hittas på en byggmässa. I själva verket kan det visa sig att den bästa kunden råkar finnas på ett 75-års kalas eller bara någon man råkar hamna bredvid på en tågresa. Vidare menar Millisdotter att små problem bör tas på allvar för att inte utvecklas till stora problem. Ven & framtiden Idag är Gunilla Millisdotter pensionerad och har likviderat aktiebolaget. Hon driver fortfarande en enskild firma som erbjuder arkitekttjänster i mindre kvantitet. Hon söker inte längre aktivt efter kunder genom att nätverka och betalar inte för att komma högre upp på sökflödet. Millisdotter hjälper fortfarande gamla vänner och kunder som hon har kvar sedan tidigare. Millisdotter berättar att hon har en sommarstuga på Ven och uppfattar invånarna som trogna kunder som gärna återanlitar exempelvis hantverkare och arkitekter. När Millisdotter ska berätta om företagets framtid skrattar hon först och fortsätter: Jag fyller 67 i år och är pensionerad så några större planer har jag inte, men jag tycker fortfarande om att rita så det vill jag fortsätta med. Om gamla kunder hör av sig och vill ha hjälp så hjälper jag dem men jag tar oftast inte emot några nya kunder. Genom åren Millisdotter tycker att hennes tekniska förmåga utvecklats mer än den estetiska under årens gång. Hon påpekar att stilen och marknaden har ändrats markant under hennes verksamma år. Millisdotter var skolad i funktionalism där funktion går före form. Under 70-talet kom postmodernismen där olika stilar blandades, något hon tycker var roligt. En arkitekt måste ta hänsyn till alla faktorer i ett byggprojekt. Exempelvis måste både el och VVS installeras. Det gör att arkitekten måste tänka på de byggare och andra hantverkare utför arbete på bygget. Jag ritar mycket om- och tillbyggnader, då är det extra viktigt att tänka på dessa detaljer. Millisdotter anser att samhällsansvar är viktigt och hon jobbar aktivt med det. Hon tänker på materialanvändningen, både på dess påverkan på miljön och hur det fungerar i omgivningen utifrån ett estetiskt perspektiv. Millisdotter berättade att hon känner ett ansvar gentemot kunden att rita yteffektivt för att hjälpa kunden att hålla byggkostnaderna nere. Samtidigt anser hon att arkitekter har ett ansvar att designa byggen som passar in i miljön runt omkring. Hon berättar att i dagens samhälle tar personer sällan hänsyn till miljöanpassning och det har bidragit till att många bostadsmiljöer känns ogenomtänkta.

4 Kvinnligt entreprenörskap Under 2016 var det approximativt en tredjedel av alla nystartade företag som startades av kvinnor samtidigt skiftar siffran lite varje år (Tillväxtanalys 2017). Matilda Ardenfors och Marcus Holmström skriver i sin publikation på Tillväxtverket att det är viktigt att se kvinnors roll som entreprenörer i samhället från olika perspektiv. Det återges att det är viktigt att främja kvinnligt entreprenörskap då det ger en mer hållbar tillväxt i det svenska näringslivet (Tillväxtverket 2013). Mette Bäckström och Emma Hinttu drar slutsatsen i sitt examensarbete att kvinnliga entreprenörer behöver bevisa sig mer och jobba hårdare än manliga entreprenörer. Fortsättningsvis menar de att anledningen till att entreprenörskap associeras mer med män än kvinnor är att män har haft ett större antal ledande roller historiskt sett och har därför visat att de har egenskaperna som behövs för att vara entreprenör (Bäckström & Hinttu, 2016). Millisdotter återger att hon inte har upplevt några förhinder som kvinnlig entreprenör och företagare. Parallellt finner hon det omöjligt att veta om kunder valt bort hennes expertis på grund av att hon är kvinna. Arkitektvärldens springnota Motgångar är något som alla entreprenörer handskas med och något som varje företag måste kunna hantera och kontrollera för att bedriva en fungerande verksamhet. Millisdotter anser att hon har haft lite tur och inte stött på några större motgångar. Besvärliga kunder är de värsta motgångar Millisdotter varit utsatt för under årens lopp. Ett tillfälle som hon lyfter fram är när en kund valde att inte betala för det arbete hon utfört. Det fanns inte något mer hon kunde göra än att bita ihop och gå vidare. Problemet låg i att hon inte hade ett bindande avtal med kunden. Millisdotter anmärker att det endast var vid detta tillfälle som hon haft problem med att kunden inte betalat fakturan. Det är inte är lika många som man kan tro som smiter från att betala, med tanke på antalet projekt jag åtagit mig. Andra arkitekter har säkerligen fått stå ut med fler. Referenser: Tillväxtanalys (2017). Nystartade företag i Sverige 2016 (Rapport 2017:4). Östersund: Tillväxtanalys. e-foretag-i-sverige-2016.html Bäckström, M & Hinttu, E. (2016). Kvinnligt Entreprenörskap - En kvalitativ studie om bemötande, egenskaper och roller. Examensarbete, Umeå universitet.

5 Tillväxtverket (2013) Vision: hållbar tillväxt (Rapport 2013:9). Stockholm: Tillväxtverket. n%20h%c3%a5llbar%20tillv%c3%a4xt.pdf