EGEN REGI I BYGGPROCESSEN, GYNNSAMT ELLER INTE? En studie om byggprocessen inom den offentliga sektorn

Transkript

1 EGEN REGI I BYGGPROCESSEN, GYNNSAMT ELLER INTE? En studie om byggprocessen inom den offentliga sektorn IN-HOUSE MANAGEMENT IN THE BUILDING PROCESS, BENEFICIAL OR NOT? A study about the building process in the public sector Thea Levin Vania Rymell EXAMENSARBETE 2019 Byggnadsteknik Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan (vx) Jönköping

2 Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Vi vill rikta ett stort tack till vår samarbetspartner Nässjö kommun som möjliggjorde examensarbete. Vi vill även tacka Åtvidabergs kommun, samt alla respondenter för avsatt tid. Vi vill även tacka Henrik Linderoth och Ann-Marie Dahl för hjälp och vägledning under examensarbetets gång. Examinator: Henrik Linderoth Handledare: Ann-Marie Dahl Omfattning: 15 hp Datum:

3 Abstract Abstract Purpose: The purpose of this report is to find out whether or not it is beneficial for a municipality to design building projects in-house in an early stage. The goal for the final thesis is to analyze pros and cons of wide in-house competence within the municipal building process, and how its perceived to impact the process and end result. The goal is answered using three main questions: 1. What is the economical difference between a project executed in Nässjö municipality compared to a similar project in another municipality? 2. How do key participants within the projects experience the process? 3. How do the tenants in the projects feel about the result in regard to its area of use? Method: The method being used for this project consists partly of a qualitative section with semi structured interviews, and partly of document analysis using economic data from two projects. Findings: The result of the study is that it can both be beneficial and not, depending on a few factors. If these factors are met, in-house competence in the design stage can be seen as beneficial for a municipality. If few, or none, of the factors are met there is no specific reason or advantage for a municipality to have in-house competence. The factors are: The size of the municipality Property stock Basis for projects The municipality s resources Contracting form How the municipality wants to develop knowledge in the staff and invest in wide or narrow competences. Implications: For a municipality to benefit from working with in-house competence, they should follow the factors presented in the result. The conclusion is that a municipality should work in a way that works for them, and not based on what is more beneficial. Limitations: This final thesis is limited to only two municipalities with only one project from each. The report is also limited to the design stage, and the interviews did not include contractors. Keywords: Building process, public sector, in-house competence, municipality, project leading. i

4 Sammanfattning Sammanfattning Syfte: Syftet med rapporten är att titta på huruvida det är gynnsamt för en kommun att själva projektera byggprojekt i ett tidigt skede. Målet med examensarbetet är att analysera för- och nackdelar med bred egen kompetens inom byggprocessen hos en kommun, samt hur det upplevs påverka process och slutresultat. Huvudfrågeställningar bryts ned till tre del frågeställningar enligt nedan: 1. Vad är skillnaden i det ekonomiska resultatet mellan ett projekt gjort i Nässjö kommun gentemot ett liknande projekt gjort i en annan kommun? 2. Hur upplever nyckelpersoner inom projekten att processen fungerar? 3. Hur upplever brukarna i projekten att slutresultatet blir med tanke på dess användningsområde? Metod: Metoden som används för att uppnå målet med rapporten är en kvalitativ del med semistrukturerade intervjuer samt en del med dokumentanalys av underlag från två projekt. Resultat: Resultatet är att det både kan vara gynnsamt och inte beroende på några faktorer. Uppfylls några av dessa faktorer eller alla anses det vara gynnsamt för en kommun att använda sig av ett arbetssätt där man projekterar i egen regi. Uppfylls inga eller få av dessa faktorer finns ingen specifik anledning eller fördel för en kommun att jobba mot egen regi. Faktorerna som man kan titta på är: Storlek på kommun Fastighetsbestånd Underlag för projekt Kommunens resurser Entreprenadform Hur man inom kommunen vill utveckla personalens kunskaper och satsa på antingen bred eller spetskompetens Konsekvenser: För att det ska bli gynnsamt för en kommun att jobba med kompetens i egen regi bör man följa de faktorer som presenterats i resultatet. De slutsater som har dragits är att man inom kommunen fortsätter att jobba efter ett arbetssätt man är trygg med och inte utifrån vad som är mest gynnsamt. Begränsningar: Examensarbetet begränsas till att enbart titta på två kommuner där endast ett projekt i båda kommunerna jämförs. Arbetet begränsas också till att enbart titta på projekteringen i tidigt stadie och till att intervjua enbart nyckelpersoner i projekteringen och brukare och inte entreprenör. Nyckelord: Byggprocessen, offentlig sektor, egen kompetens, kommun, projektledning. ii

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION Metod och genomförande UNDERSÖKNINGSSTRATEGI KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING LITTERATURSTUDIE VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING Dokumentanalys Semistrukturerade intervjuer ARBETSGÅNG Insamling av litteratur Intervjuer Dokumentanalys TROVÄRDIGHET Validitet Reliabilitet Teoretiskt ramverk KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL KOSTNADSJÄMFÖRELSE I OLIKA PROJEKT KVALITET OCH SERVICE I JÄMFÖRELSE PROJEKTLEDNING OUTSOURCING SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER Empiri iii

6 Innehållsförteckning 4.1 BESKRIVNING Nässjö kommun, tillbyggnation av Brinellskolan Åtvidabergs kommun, nybyggnation av Långbrotts förskola SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER Arkitekt/Projektledare på Nässjö kommun Projektledare/Byggledare på Nässjö kommun Rektor på Brinellskolan i Nässjö kommun Fastighetschef på Åtvidabergs kommun Projektledare på Åtvidabergs kommun Fastighetstekniker på Åtvidabergs kommun DOKUMENTANALYS Brinellskolan Långbrotts förskola SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI Analys och resultat ANALYS VAD ÄR SKILLNADEN I DET EKONOMISKA RESULTATET MELLAN ETT PROJEKT GJORT I NÄSSJÖ KOMMUN GENTEMOT ETT LIKNANDE PROJEKT I EN ANNAN KOMMUN? HUR UPPLEVER NYCKELPERSONER INOM PROJEKTEN ATT PROCESSEN FUNGERAR? HUR UPPLEVER BRUKARNA I PROJEKTEN ATT SLUTRESULTATET BLIR MED TANKE PÅ DESS ANVÄNDNINGSOMRÅDE? RESULTAT KOPPLING TILL MÅLET Diskussion och slutsatser RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION BEGRÄNSNINGAR SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING Referenser Figurförteckning iv

7 Innehållsförteckning Bilagor v

8 Inledning 1 Inledning Detta avsnitt ger en inblick i bakgrunden, problembeskrivningen samt arbetets mål. Examensarbetet är en del av utbildningen Byggnadsteknik med inriktning arkitektur vid Jönköpings Tekniska Högskola och skrivs i samarbete med Nässjö kommun. Rapporten består av 15 högskolepoäng. 1.1 Bakgrund Sverige har sedan många år tillbaka växt med befolkning utifrån (SCB (a),(b), 2018). Det finns sedan en tid tillbaka en bostadsbrist i Sverige och i och med den stora inflyttningen förväntas den öka ännu mer i framtiden. Det finns också en brist på platser i skolor och förskolor och denna brist förväntas också öka. Detta har ställt stora krav på kommuner runt om i landet, framförallt kommuner där inflyttningen varit specifikt stor. Det har gjort att kommunerna har behövt se över bestånden och utöka antalet platser på skolor, förskolor och byggandet av bostäder (Boverket, 2018). Flera kommuner har inom en tioårsperiod ett stort behov av att bygga nya förskolor, bostäder och skolor för att rymma den befolkning som tillkommit och för att göra kommunen attraktiv. Sverige är som det ser ut idag uppdelat i 290 kommuner. Dessa kommuner styrs av politiker vilka medborgarna i kommunen har röstat in som förtroendevalda. Det är de förtroendevalda som tar beslut i kommunfullmäktige och nämnderna. Det är deras beslut som sedan ligger till grund för hur kommunens verksamhet ska verka. De som genomför kommunfullmäktige och kommunstyrelsens beslut är nämnderna. Det är i nämnderna och kommunfullmäktige som politikerna sitter. Det är sedan i förvaltningarna som tjänstemän tar fram underlag och utredningar på hur kommunfullmäktiges och nämndernas beslut kan genomföras (Kullander, 2019). Det är också i nämnderna och de olika förvaltningarna som förslag på hur man ska förvalta och investera i kommunens egna bestånd tas. Hur denna process ser ut är olika i olika kommuner. Något som också skiljer sig mellan olika kommuner är i vilken utsträckning kommunen själva utför alla delar av en process eller om det i större delar är externa konsulter som utför. I en kommun sker upphandlingen av entreprenad, varor och tjänster med hjälp av LOU Lagen om offentlig upphandling. Den innebär att kommunen måste låta vem som helst ge ett anbud, och sedan vara sakliga i utvärdering av vem de ska välja. På grund av att vinnaren väljs baserat på pris och uppfyllande av krav leder det oftast till att det billigaste alternativet vinner. I och med den stora inflyttningen ställer det stora krav på hur kommunen verkar för att skapa nya platser i skolor, förskolor och bebyggelse av bostäder. Detta gör att kommuner får ställa sig frågan hur processen skall se ut. Ska kommunen själv besitta den kompetens som krävs för att till stora delar planera, utföra och byggleda projekt eller ska detta vara något som kommunen använder konsulter utanför den egna organisationen? Hur ser de ekonomiska aspekterna ut, och hur är upplevelsen, för ett projekt som genomförts med olika organisationsstrukturer? Nässjö kommun har som det ser ut idag en organisation med så kallad in-house kompetens. Det innebär att sakkunniga inom bygg, VVS, el och ventilation är anställda av kommunen och jobbar heltid som projektledare. Bland de anställda finns 1

9 Inledning byggnadsingenjörer, konstruktör, arkitekt, VVS-ingenjör och elingenjör. I och med detta kan Nässjö kommun i stor utsträckning arbete i egen regi när det gäller hela processen, det vill säga utredning, kalkyl, projektering och byggledning. Detta görs i både ny- och reinvesteringar. 1.2 Problembeskrivning Är sättet som Nässjö kommun arbetar lönsamt? Vad är den konkreta skillnaden i arbetssätt? Kan man uppnå en bättre byggprocess genom att ha in-house kompetens? Nässjö kommun arbetar i stor utsträckning med just in-house kompetens, och vill veta om det lönar sig, vilket utgör grunden för detta arbete. Hjelmqvist (2016) skriver att en av de vanligaste anledningarna till konsultupphandling hos myndigheter är avsaknad av specialkompetens, vilket är ett problem som kan lösas genom att ha kompetensen under sitt eget tak. Dock fortsätter Hjelmqvist senare med att En annan viktig faktor som ökar upphandling av konsulter är när nya idéer och tankesätt behöver skapas. Detta betyder att konsultupphandling inte är enbart dåligt, och att det behövs vidare undersökning inom ämnet. Eftersom det finns en mycket begränsad mängd forskning inom området, undersöks forskning inom relaterade ämnen för att en uppfattning ska kunna bildas. Enligt Eklund och Malmback (2016) och Mustafa och Massioui Sehmi (2017) är egen regi det billigare alternativet vid både förvaltning och renovering, vilket kan antas gälla för hela byggprocessen och då innefattar projekteringen. Arbete i egen regi ger även en kontinuitet i arbetet samt lättillgänglig information och kunskap från kollegor och interna system. Som tidigare nämnts ställer den nuvarande situationen i Sverige höga krav på byggprocessen inom den offentliga sektorn, och genom att genomföra denna undersökningen hoppas vi kunna underlätta beslut om hur byggprocessen kan se ut för att uppnå en ekonomisk lönsamhet samt en god upplevelse av processen. 1.3 Mål och frågeställningar Målet med arbetet är att analysera för- och nackdelar med bred egen kompetens inom byggprocessen hos en kommun, samt hur det upplevs påverka process och slutresultat. Frågeställningarna är följande: 1. Vad är skillnaden i det ekonomiska resultatet mellan ett projekt gjort i Nässjö kommun gentemot ett liknande projekt gjort i en annan kommun? 2. Hur upplever nyckelpersoner inom projekten att processen fungerar? 3. Hur upplever brukarna i projekten att slutresultatet blir med tanke på dess användningsområde? Slutresultatet definieras här som skillnader i ekonomi och smidighet och upplevelse, det vill säga hur inblandade parter upplever processen. Resultatet av dessa frågeställningar analyseras sedan för att komma fram till om det är fördelaktigt med bred egen kompetens hos en kommun. 2

10 Inledning 1.4 Avgränsningar Arbetet avgränsas genom att Nässjö kommun endast kommer jämföras med en annan kommun, samt endast ett projekt av liknande slag i varje kommun kommer undersökas, detta på grund av begränsningar i arbetets omfattning. 1.5 Disposition Rapportens disposition visas i figuren nedan. Figur 1. Rapportens disposition. 3

11 Metod och genomförande 2 Metod och genomförande Detta kapitel beskriver arbetets undersökningsstrategier och dess valda metoder. Kapitlet tar också upp kopplingar mellan vald datainsamlingsmetod och frågeställningarna. Avsnittet avslutas med hur rapportens trovärdighet skall mätas utifrån reliabilitet och validitet. 2.1 Undersökningsstrategi Den huvudsakliga undersökningsstrategin för frågeställning två och tre är en kvalitativ studie och består av semistrukturerade intervjuer samt tolkning av dokumentation från projekten. De som kommer intervjuas är inblandade parter i två liknande projekt på de två kommunerna som jämförs, samt personer som brukar lokalerna i samma projekt. Kvalitativa studier innebär att studien bygger på data som är mjuk, alltså data som inte kan kvantifieras (Patel & Davidson, 2011). Kvalitativa metoder används för att få förståelse om hur processen ser ut ur perspektiv som erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vid intervjufrågorna får personen själv svara för hur denne upplever, känner och tycker i frågan utan att utgå från redan förvalda svarsalternativ. Metoden för första frågeställningen är en analys av kvantitativa data i dokument. Frågeställningen utgår från en ekonomisk jämförelse mellan projekt. Jämförelsen kommer utgå från den fasta data som finns om projektens ekonomi. Arbetet bygger också på underlag från de två projekten. Fördelen med kvalitativa metoder är att de är flexibla, alltså kan till stor del anpassas efter sammanhanget och situationen. Det är också av stor fördel då kvalitativa metoder går att kombinera tillsammans med andra metoder. Kvalitativa metoder tenderar att svara på frågan ur ett mer grundligt perspektiv och lämpar sig därför till frågeställningar som kräver ett utförligare och djupare svar (Eliasson, 2013). 2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling Arbetet är gjort i samarbete med Nässjö kommun. Kvantitativa data i form av dokumentanalys har använts för att objektivt kunna peka på skillnader i resultat. Kvalitativa intervjuer har använts för att ge respondenterna möjlighet att utforma sina egna svar samt ge möjlighet för författarna att ställa följdfrågor. Litteraturstudie har använts för att hjälpa författarna få den förståelse som krävs för att utföra arbetet. Kopplingen illustreras i figur 2 nedan. 4

12 Metod och genomförande Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och metod för datainsamling. Frågeställning 1 lyder följande: Vad är skillnaden i det ekonomiska resultatet mellan ett högstadieprojekt gjort i Nässjö kommun gentemot ett liknande projekt gjort i en annan kommun? Denna frågeställning kommer besvaras med hjälp av kvantitativa data i form av analysering av ekonomiska uppgifter i dokument från de olika projekten på två olika kommuner. Frågeställning 2 lyder följande: Hur upplever nyckelpersoner inom projekten att processen fungerar? Denna frågeställning kommer besvaras med hjälp av kvalitativa data i form av intervjuer med de inblandade nyckelpersonerna på de två liknande projekten i två olika kommuner. Frågeställning 3 lyder följande: Hur upplever brukarna i projekten att slutresultatet blir? Denna frågeställning kommer besvaras med hjälp av kvalitativa data i form av intervjuer med brukarna på de två liknande projekten i två olika kommuner. 2.3 Litteraturstudie För att hitta litteratur till det teoretiska ramverket av arbetet, har följande sökord använts vid sökning av vetenskapliga artiklar; public sector, egen regi, construction process, kommun och own management. Sökorden har definierats som nyckelord på grund av deras relevans inom arbetets ämne samt det faktum att de är etablerade begrepp inom byggbranschen. Dessa sökord har använts i ett antal databaser för vetenskapliga artiklar och studentuppsatser, främst Scopus, Google Scholar och Jönköping Universitys databas för studentuppsatser, DiVA. Utöver detta har litteratur om olika datainsamlingsmetoder använts, i detta fall Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidson, 2011). Annan information som har använts är kvantitativ information från Nässjö kommun samt Åtvidabergs kommun i form av förfrågningsunderlag och ekonomiskt utfall. 2.4 Valda metoder för datainsamling Dokumentanalys De metoder som använts för att utföra arbetet är en kombination av dokumentanalys samt kvalitativa intervjuer. Dokumentanalysen baseras på deskriptiv statistik, som enligt Patel och Davidson (2011) används för att genom siffror beskriva den insamlade datan, och utifrån det beskriva problemet. Det som undersöks vid kvantitativa metoder kallas variabel Semistrukturerade intervjuer De kvalitativa intervjuerna har en semistrukturerad utformning, vilket Patel och Davidson (2011) beskriver som att forskaren gör en lista över teman som ska tas upp, och den intervjuade har stor frihet att själv utforma sina svar. Patel och Davidson (2011) beskriver också följande kring semistrukturerade intervjuer. Med en semistrukturerad intervju menas att några av intervjufrågorna är förbestämda och ställs till alla intervjuobjekt. Det som utmärker semistrukturerad intervju är att stort 5

13 Metod och genomförande fokus ligger på huvudfrågorna och att dessa besvaras men att följdfrågorna är olika beroende på respondentens svar på huvudfrågan. Att använda en semistrukturerad intervjuform gör att man får ett bra underlag och en bedömningsmall som blir förhållandevis lika mellan de olika intervjuobjekten. Detta gör att man utifrån svaren kan göra en rättvis bedömning och ta fram resultat och slutsatser som har en grund i intervjuerna. En fördel med semistrukturerad intervju är att intervjun blir som ett samtal snarare än ett förhör av objektet samtidigt som den röda tråden följer hela intervjun genom de stora huvudfrågorna. 2.5 Arbetsgång Insamling av litteratur Insamling av litteratur började med att ta fram lämpliga teoriämnen och därefter ta fram sökord att använda i olika databaser. Sedan började sökning i dessa databaser för att ta fram lämpliga teorier för ämnet. Efter inläsning av källorna skrevs sammanfattning som sedan vävdes ihop med andra källor och skapade grunden till det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket delades upp i olika underkategorier för att samla teorier med liknande innehåll och ämne Intervjuer Inför intervjuerna hade all litteratur samlats in vilket låg till grund för utformningen av intervjufrågorna. När litteraturen och stora delar av kapitel 1 3 var färdiga påbörjades arbetet med intervjuerna. Först togs potentiella respondenter för intervjuerna fram och kontaktades. Personerna togs fram baserat på vilka som var inblandade i projektet Brinellskolan, och sedan var målet att hitta personer med liknande roller i projektet Långbrotts förskola. I Nässjö kommun intervjuades en arkitekt, en byggledare, samt en av två rektorer för Brinellskolan. I Åtvidabergs kommun intervjuades en fastighetschef, en projektledare, samt en fastighetstekniker. När respondenterna hade tagits fram formulerades intervjufrågorna. Några av frågorna var specifikt framtagna för de enskilda respondenten beroende på dess roll i projektet. Några av frågorna var generella och ställdes till alla respondenter. När frågorna var klara togs en intervjuguide fram och skickades till respondenten senast en dag innan intervjun. Under intervjun hade respondenten tillfälle att ställa frågor till författarna. Intervjuerna spelades in på två enheter med hjälp av iphones funktion röstmemo. Efter intervjuerna transkriberades intervjuerna och delgavs till respondenten för godkännande Dokumentanalys De dokument som granskats är främst utfall och budgetar kring projektens ekonomi. Dessa granskades utifrån de teorier kring kostnadsjämförelser som tagits fram i det teoretiska ramverket. 2.6 Trovärdighet Trovärdigheten i en undersökning kan delas upp i två begrepp, validitet och reliabilitet. De båda är minst lika viktiga, och de står i förhållande till varandra vilket gör att båda måste prioriteras. Patel och Davidson (2011) nämner tre tumregler som är bra att ha i åtanke; Hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet, Låg reliabilitet ger låg 6

14 Metod och genomförande validitet och Fullständig reliabilitet är en förutsättning för fullständig validitet. Begreppen förklaras ytterligare, samt kopplas till undersökningen nedan Validitet Validiteten i ett projekt svarar på frågan Kan vi räkna med att undersökningen är giltig att den verkligen mäter det vi vill att den ska mäta? Genom att se till att de operationella definitionerna av det som ska undersökas stämmer överens med de teoretiska definitionerna så mycket som möjligt kan validiteten i en undersökning stärkas (Eliasson, 2013). För att applicera detta på denna undersökning i stor utsträckning, formuleras intervjufrågorna baserat på vilken roll respondenten har i projektet. Vid frågeställning två, som fokuserar på nyckelpersoner på kommunen, formuleras en del av frågorna baserat på personens arbetsuppgifter, medan en del är generella och ställs till alla nyckelpersoner. Samma sak gäller vid frågeställning tre, som fokuserar på brukare. När det gäller frågeställning ett, som fokuserar på den ekonomiska aspekten, stärks validiteten genom efterforskning hos författarna för att kunna analysera det ekonomiska utfallet Reliabilitet Reliabiliteten i en undersökning baseras på huruvida undersökningen i sig kan upprepas och ge samma resultat. För att öka reliabiliteten i ett projekt kan man formulera fler sätt att mäta samma variabel, med andra ord fler frågor som kretsar kring samma begrepp. Det är även av stor vikt att förbereda undersökningen väl genom att skapa tydliga instruktioner och rutiner för hur undersökningen ska skötas, vilket säkerställer att varje intervju utförs så likt som möjligt. Vid insamling av kvantitativa data, är det viktigt att se till att de är registrerade på ett korrekt sätt (Eliasson, 2013). I detta arbete används semistrukturerade intervjuer vilket i sig stärker reliabiliteten jämfört med ostrukturerade intervjuer. 7

15 Teoretiskt ramverk 3 Teoretiskt ramverk Detta kapitel beskriver det teoretiska ramverket som ligger till grund för att besvara frågeställningarna och målet. Kapitlet beskriver kopplingarna mellan de olika teorierna och frågeställningarna. 3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel Det teoretiska ramverket i studien har tagits fram för att ge en bra grund för att besvara frågeställningarna. Från detta togs fyra teoriämnen fram, som tillsammans med deras koppling till frågeställningarna presenteras i figur 3 nedan. Figur 3. Koppling mellan frågeställningar och teori. Teorierna förklaras närmare under respektive rubrik. 3.2 Kostnadsjämförelse i olika projekt Kuprenas, J.A., och Nasr, E.B., (2007) skriver om hur två projekt med olika upphandlingssätt kan jämföras ur ett ekonomiskt perspektiv. Upphandlingssätten som jämförs är design-bid-build procurement, vilket kan liknas med utförandentreprenad, och in-house construction forces, vilket kan liknas med totalentreprenad. I studien undersöks skillnaderna i flera aspekter; project size, construction cost, change order value, design cost, construction management cost, total project cost samt cost per square meter. (Kuprenas, J.A & Nasr, E.B, 2007). 8

16 Teoretiskt ramverk Artikeln kommer fram till att det finns många fördelar med in-house construction forces, eller totalentreprenad, vid kommunala byggnadsprojekt. Detta är till stor del på grund av att byggledningskostnaden generellt är dubbelt så hög vid utförandeentreprenad som vid totalentreprenad, vilket driver upp den totala projektkostnaden. Dock är byggkostnaden och projekteringskostnaden i princip samma för de olika arbetssätten. (Kuprenas, J.A & Nasr, E.B, 2007). Det Kuprenas, J.A., och Nasr, E.B., (2007) framförallt vill trycka på i artikeln är att en organisation inom den offentliga sektorn vinner mer på ett projekt som använder modellen för totalentreprenad. Detta för att mycket av ansvaret för byggledning ligger hos entreprenören. Detta innebär för entreprenören ett större ansvar under byggtiden än vid utförandeentreprenad. Att ansvaret hos entreprenören blir större under byggtiden vid totalentreprenad har många konsekvenser. Bland annat tror Kuprenas, J.A. och Nasr, E.B., (2007) att entreprenören ser till att hålla kostnaderna låga, då det väger tyngre med en hög vinstmarginal i en totalentreprenad än i en utförandeentreprenad. Utifrån detta menar författarna att inom den offentliga sektorn bör man arbeta utefter projektformen totalentreprenad då det gynnar framförallt byggledningskostnaden, och ger små, positiva, skillnader på andra punkter. (Kuprenas, J.A & Nasr, E.B, 2007). 3.3 Kvalitet och service i jämförelse Dahlström, Nistotskaya och Tyrberg (2018) har tittat på sambandet mellan outsourcing, kvalitet, vilket sätt personalen jobbar på och vad som gör att de trivs inom offentlig sektor. De kommer fram till att en stor del i varför personalen väljer att jobba inom den offentliga sektorn med delar som egentligen hade kunnat outsourcas, är framförallt på grund av följande; kompetent personal, motiverad personal samt en lön de inte känner sig missnöjda med. Dahlström, Nistotskaya och Tyrberg (2018) menar att har man en personal som inte känner sig missnöjd med sin lön samt har rätt kompetens och är motiverad ger man också den service som krävs. De säger också att detta ger en positiv känsla och en större uppskattning hos invånarna i kommunen där personalen uppfyller dessa krav. I undersökningen har de jämfört olika kommuner med varandra genom två olika nycklar; graden av outsourcing och graden av tillfredsställelse bland invånarna i kommunen. De kommer fram till att ju högre andel outsourcing desto mer sjunker tillfredsställelsen bland invånarna och ju lägre outsourcing desto högre tillfredsställelse bland invånarna. Anledningen till detta tror de är att när man inte outsourcar har man en högre motivation att behålla kvalitén i jämförelse mot när man outsourcar då man inte längre har samma kontroll över vad som görs. Detta skapar en stor risk för att kvalitén sjunker. (Dahlström, Nistostkaya och Tyrberg, 2018). 3.4 Projektledning Inom företagskulturen och den offentliga sektorn finns det en rad olika sätt att arbeta på. Ett av dessa är projektarbete. Att arbeta i projekt innebär ofta att arbetet har en tydlig början och ett tydligt slut där organisationen är tillfällig och tillsatt för projektet. Detta sätt att arbeta har enligt Jensen, Johansson och Löfström (2017) blivit allt vanligare 9

17 Teoretiskt ramverk inom den offentliga sektorn. Istället för att skapa en fast organisation väljer man att jobba utifrån olika projektformer där man inte skapar fasta tjänster utan låter anställda jobba med olika typer av projekt. Detta gör att kunskapen och erfarenheten inom sektorn behålls bred utan att förlora spetskompetensen. Inom den offentliga sektorn är dessa projekt i vissa fall finansierade av andra men vanligtvis finansieras dem av myndigheten eller organisationen själv då projekten görs in-house. Jensen, Johansson och Löfström (2017) säger också att en av de viktigaste nycklarna för att lyckas med projektarbete är att dra nytta av tidigare erfarenheter. Framförallt pratar de om erfarenheter från tidigare projekt. De tar upp att det viktigaste i projektorganisationen är erfarenhetsöverföringen mellan personerna i projektet. Genom detta breddar man både kunskapen inom projektet och på en personlig nivå. Dessa erfarenheter kan sedan överföras från varje projekt till andra liknande projekt. Jensen, Johansson och Löfström (2017) pratar också om de utmaningar som finns vid utveckling av projektformen och hur arbetssättet ser ut idag. De menar att den stora utmaningen ligger i att utveckla beställarkompetensen. Med detta vill de framförallt trycka på att ta vara på de erfarenheter som finns inom gruppen för att kunna använda dem i nya projekt. För att lättare skilja på projekt som arbetsform mot andra typer av arbetssätt har Jensen, Johansson och Löfström (2017) tagit fram nyckelparametrar som är typiska för projekt. Några av dessa nycklar är att projektet har ett tydligt och avgränsat mål, det är tidsbestämt, slutdatum finns, att det finns resurser, budget för projektet och att organisationen är tillfällig. Dessa nycklar sägs vara avgörande för om projektet blir framgångsrikt eller inte. De menar att om man lyckas uppfylla dessa nycklar kommer man också med stor sannolikhet att lyckas med projektet ur ett arbetssättperspektiv, alltså utan att räkna med slutproduktens framgång. Den viktigaste nyckeln menar Johansson, Jensen och Löfström (2017) är att organisationen är tillfällig. Med detta menar de att om man inte arbetar med samma personer hela tiden, som man gör i en fast organisationsform, utmanar man sina kunskaper, erfarenheter och den personliga utvecklingen. Det är också den nyckel de tycker är mest komplex då den förlitar sig på att personerna i den tillfälliga organisationen har rätt kompetenser och kunskaper. De menar att den viktigaste fasen i uppbyggnaden av den tillfälliga organisationen är att rekrytera rätt person till rätt plats. 3.5 Outsourcing I boken The contracting organization beskriver Domberger (1998) två strategiska nycklar som grunden till varför man väljer att outsourca istället för att hålla verksamheten in-house. Den första nyckeln som beskrivs är var den organisatoriska gränsen ska gå. Vilket kan förklaras som var gränsen för vad organisationen själva ska göra och vad som faller utanför gränsen. Domberger (1998) säger att denna gräns ofta dras där företaget eller verksamheten inte längre har kompetens eller kapacitet att själva utföra arbetet. Den andra nyckeln som Domberger (1998) anser ligga till grund för varför man väljer outsourcing är strukturen av avtalsförhållandena. Han menar att företag som idag outsourcar delar av sin organisation baserat på att de en gång inte haft den kompetens och kapacitet som krävs för att ha det in-house inte väljer att göra 10

18 Teoretiskt ramverk detta, trots att möjligheten finns. Det beror på att man inte vill förstöra eller skapa obalans i avtalsförhållandena mellan de företag man samarbetar med. Ett tydligt exempel som Domberger (1998) trycker på för att förklara sin teori kring varför man som företag kan välja att outsourca delar av organisationen är Microsofts lansering av Windows 95. En stor lansering för företaget som innebar stora förändringar för datorvärlden. Lanseringen byggde på att personer som valde att köpa mjukvaran hade rätt att lämna tillbaka den inom 90 dagar, vilket ledde till behov av en utbyggd kundtjänst. Istället för att välja att anställa personer som man troligtvis efter denna period inte skulle ha jobb till så valde man istället att outsourca denna del till ett företag med större kompetens och kunskap. Microsoft valde därför att låta ett företag med större kompetens och erfarenhet ta hand om den delen av verksamheten istället för att själva anställa personer. Detta gjorde Microsoft främst för att man inte var säker på att efter dessa 90 dagar ha möjlighet att ge personerna en fortsatt anställning. Liknande det Domberger (1998) beskriver, vill också Humphries (2003) trycka på hur man som företag ska tänka kring outsourcing och processen innan man väljer ett företag att skapa ett outsourcingkontrakt med. Humphries (2003) menar att för att få snabba affärsresultat måste företaget visionera. Det han menar är för att skapa ett snabbt resultat måste företaget välja att inte jobba med saker som tar energi och som ett annat företag gör bättre. Liknande det Domberger (1998) beskriver måste företaget välja att lägga tid och pengar på det som ger snabba resultat och inte de delar man antingen inte har fokus på eller ska fokusera på under en lång tid. Humphries (2003) lägger stor vikt vid att det tankesättet skapar konkurrensfördelar gentemot andra. Både Domberger (1998) och Humphries (2003) kommer fram till att det man som företag inte är bra på, har kapacitet för eller inte har med i sin vision ska man heller inte arbeta med utan istället skapa goda kontakter och kontrakt för att outsourca dessa delar. 3.6 Sammanfattning av valda teorier Sammanfattningsvis kan man säga att hur man som företag väljer att outsourca beror på flera faktorer. Mycket tyder på att anledningen till outsourcing är att man själv inte har den kompetens som krävs och att man endast vill satsa på det som man i dagsläget har riktat in sig på. Domberger (1998) säger också att mycket har att göra med kontakter mellan företag som man är rädd att förlora. Dahlström, Nistotskaya och Tyrberg (2018) menar att mycket av kvaliteten försvinner när man väljer att outsourca. Genom att behålla det inom organisationen håller man både personal motiverade samt att andelen tillfredsställda invånare inom kommunen ökar. Beroende på om det är en offentlig sektor eller ett företag med en stark vision finns det skillnader i tänkesättet kring outsourcing. Vilken typ av entreprenadform man inom kommunen väljer att främst arbeta med ligger också till stor grund till hur kvalite, kostnader och outsourcing ser ut. Använder man totalentreprenad ökar andelen outsourcing när det gäller byggledningskostnad men man behåller ofta en högre kvalite i det utförda arbetet då byggentreprenören vid en totalentreprenad blir mer mån om dennes egna kostnader (Kuprenas, J.A & Nasr, E.B, 2007). Detta kan även kopplas ihop med arbetssätten inom den offentliga sektorn. Om man, som Jensen, Johansson och Löfström (2017) säger, väljer att arbeta utefter en projektorganisation där man jobbar hårt med att uppfylla 11

19 Teoretiskt ramverk nyckelparametrarna så finns det lite som säger att en organisation kräver outsourcing av delar som man egentligen har kompetens för att utföra. 12

20 Empiri 4 Empiri 4.1 Beskrivning Nedan följer en kort beskrivning av de två kommunerna samt de två projekt som jämförs Nässjö kommun, tillbyggnation av Brinellskolan Nässjö kommun består av ca invånare och är beläget i norra delen av Småland, i Jönköpings län. Den tekniska serviceförvaltningen på kommunen består av 5 avdelningar. Kost och städ, Arbetslagsutveckling, Samhällsbyggnad, Fastighetsavdelningen samt Byggavdelningen. På byggavdelningen finns kompetenser inom byggledning, arkitektur, VVS, konstruktion, installationer, etc. Detta examensarbete är ett samarbete med byggavdelningen, där arbetssätt och tillbyggnationen av Brinellskolan är fokus. Byggavdelningen på Nässjö kommun jobbar till stor del i egen regi, vilket innebär minimal upphandling av konsulter. Detta gäller även i projektet Brinellskolan, som var en totalentreprenad. Projektet tillbyggnation av Brinellskolan består av en tillbyggnation med fyra våningar i anslutning till den befintliga byggnaden på grund av platsbrist. På figur 4 nedan syns var tillbyggnationen uppfördes. För ritningar av projektet se bilaga 11. Figur 4. Bild som visar Brinellskolans tillbyggnation. (Nässjö kommun, u.å) Åtvidabergs kommun, nybyggnation av Långbrotts förskola Åtvidabergs kommun är beläget öster om Linköping i Östergötlands län. Antalet invånare i kommunen är st fördelat på 7 socknar med Åtvidaberg som centralort. Samhällsbyggnadsförvaltningen som är en av fyra förvaltningar i kommunen och består av sju avdelningar. Byggkontor, fastighet, färdtjänst och skolskjuts, gata, park och fritidsanläggningar, miljökontor, samhällsplanering och kommunikationer samt turism och fritid. Detta examensarbete utförs på fastighetsavdelningen. Avdelningen har störst fokus på arbete med att förvalta och utveckla kommunens fastighetsbestånd. 13

21 Empiri Avdelningen har också stort ansvar i ny, om- och tillbyggnad av kommunens fastigheter. Inom avdelningen finns en större grupp med fastighetstekniker, fastighetschef, enhetschef, verksamhetsutvecklare och byggledare/projektledare. Projektet Långbrotts förskola är en nybyggnation av förskola om sex avdelningar. Byggnaden är i ett plan med fyra vingar förgrenade med en huvudbyggnad i mitten. Byggnaden ligger i centrala Åtvidaberg och färdigställdes under Figur 5 nedan beskriver projektet. För ritningar av projektet se bilaga 12. Figur 5. Bild som visar nybyggnationen för Långbrotts förskola. (Åtvidabergs kommun, u.å). 4.2 Semistrukturerade intervjuer De två första intervjuerna på Nässjö kommun genomfördes samtidigt, vilket resulterar i liknande svar. Intervjuerna på Åtvidabergs kommun genomfördes också samtidigt men respondenterna hade till viss del separata frågor och svaren skiljde sig beroende på befattning. Intervju med rektor på Brinellskolan genomfördes enskilt. Intervjun med fastighetstekniker på Åtvidabergs kommun utfördes via mail på grund av tidsbrist Arkitekt/Projektledare på Nässjö kommun Respondenten är utbildad arkitekt och har haft anställning på Nässjö kommun i tolv år. Hans arbetsuppgifter innebär projektering, samt en del projektledning. I projektet tillbyggnad av Brinellskolans högstadium deltog han i projekteringsskedet. Han berättar om projektet, och beskriver det som ett smidigt projekt utan större problem. De enda problemen som uppstod hade med externa konsulter att göra, och 14

22 Empiri intervjupersonen anser att projektet hade tjänat både tid och kvalitet om Nässjö kommun enbart använde egna kompetenser. Även om det sker sällan, finns det problem med de upphandlingar som görs. Respondenten anser att lagen om offentlig upphandling, LOU, är ett av problemen med konsultupphandling. Vi är ju styrda av LOU, och därför måste vi ju handla upp de här olika konsulterna på konsultavtal Avtalet med de här olika konsulterna är ju baserat på en timpeng som dom lämnar Där man då avsiktligt från konsulternas sida går in och lämnar ett lågt timpris som egentligen inte säger ett dugg. I och med att det låga timpriset styr kan man inte alltid lita på att konsulterna kommer göra ett bra jobb. Intervjupersonen säger att man efter hand skapar sig en relation med vissa konsulter som man kan lita på och därmed gärna anlitar i framtiden, vilket inte alltid går med LOU. På grund av detta känner han att arbetssättet egen regi ger stora fördelar då man kan lita på att arbetet utförs korrekt. Just att arbeta i egen regi ser intervjupersonen som extremt fördelaktigt, mycket på grund de anledningar som tagits upp i intervjun. De enda anledningarna som finns att välja upphandling av externa konsulter är brist på tid, samt de specialkompetenser som inte finns på plats, som brandingenjör. En aspekt i projektet tillbyggnad av Brinellskolan som respondenten nämner är att ritningarna till projektet gjordes två gånger. Från början var idén att bygga till en våning på höjden, och handlingar för det kom så långt att det nästan söktes bygglov. Efter lite överläggning ändrade man sig dock till att bygga ut mot vägen istället, vilket gjorde att nya ritningar behövdes och togs fram Projektledare/Byggledare på Nässjö kommun Respondenten jobbar som projektledare, byggledare och kontrollansvarig på Nässjö kommun. I projektet tillbyggnad av Brinellskolan deltog han som byggledare, vilket innebär att hålla byggmöten, representera beställaren och sköta ekonomin. Även han anser att projektet var ett lätt projekt, som endast blev förlängt med en vecka på grund av väderförhållanden. Respondenten pratar också om svårigheter att lita på externa konsulter. Sen är det ju så att gör du det själv, på något sätt så litar man ju mer på det. Den personen som gör det härifrån vet ju hur vi vill ha det. Nu ska man få fram det budskapet till en konsult som kanske inte ens är närvarande. Så skapar dom en handling och så får vi ändå läsa igenom och rätta så gott vi kan. Intervjupersonen tar också upp att det finns starka fördelar med deras arbetssätt eftersom det är samma personer som jobbar med projekten hela tiden, och all information är samlad. Efter ett projekt, när det är dags för utvärdering, har de mycket kunskap samlad på samma plats. 15

23 Empiri Rektor på Brinellskolan i Nässjö kommun Respondenten jobbar som en av två rektorer/enhetschefer på Brinells högstadium. I projektet valde hon att vara den av rektorerna som medverkade i projektet i större utsträckning och hade ansvaret från skolans sida. Detta var eftersom hon, enligt henne själv, ville ha mer kontroll över processen. Anledningen till detta var dels att kunna påverka slutresultatet, men också större chans att vidarebefordra korrekt information till personalen. Att kunna påverka slutresultatet såg respondenten som väldigt viktigt, eftersom det finns speciella utformningsbehov i t.ex. NO-salar och musiksalar. När det gäller tidsdisponeringen säger respondenten att hon är väldigt nöjd över att ha varit med tidigt i processen. Detta för att hon kunde definiera de önskemål som fanns redan innan utformningen påbörjades. Hon tycker att hon har fått vara så delaktig som hon har velat, vilket gjorde att hon är väldigt nöjd med slutresultatet. Det blev mer än förväntat, jättebra var det Hon upplever att samarbetet med kommunen har fungerat bra, då tekniska servicenämnden har haft full koll på vad som har pågått i projektet. Respondenten berättar att hon inte har tidigare erfarenhet av stora byggprojekt, och upplever att hon bemöttes på ett värdigt sätt ändå, och det fanns ett givande och tagande av kunskap Fastighetschef på Åtvidabergs kommun Respondenten jobbar som fastighetschef och är i grunden gymnasieingenjör i el och kraftnät. Respondentens arbetsuppgifter är framförallt att ta det yttersta ansvaret för kommunens fastighetsbestånd med tillhörande mark. Han har även ansvar över den grupp som utvecklar, förvaltar och projekterar i och kring bestånd och nybyggnationer. Respondenten har jobbat inom kommunen under många år och har då haft olika befattningar, t.ex. kommunchef och förvaltningschef. Enligt respondenten jobbar man med externa konsulter i projekt då man inte har kompetensen som krävs för att ta fram underlag till större projekt själv. Respondenten säger att det är en modell som de upplever fungerar bra för dem. Han tror att vid användning av externa konsulter kan man få en annan input gällande innovation och nya idéer vilket är en stark anledning till att de uteslutande använder totalentreprenad som entreprenadform. I projektet Långbrotts förskola var respondenten beställarens ombud. Han hade ansvar som beställare av projektet och var involverad i hela skedet. Respondenten hade i huvudsak ansvar för att projektet fortlöper enligt beställarens önskningar och intresse. Respondenten säger att han var involverad i alla delar och i alla involverade personers arbete och tog ett stort ansvar för att få en stor inblick i projektet. Enligt respondenten upplevde han inte att han saknade några kompetenser för att klara av sin roll utan säger istället att för honom var det som förväntat och liknande arbetsuppgifter som i tidigare projekt. Jag var med hela tiden och kände mig delaktig, vi hade bra kommunikation och jag visste hela tiden vad som föregick i projektet 16

24 Empiri Respondenten beskriver projektet som ett lyckat projekt som till stora delar fortlöpte enligt planen. Projektet stötte inte på några större problem som gjorde att det inte fungerade och det utmärkte sig inte heller som speciellt mycket bättre än andra projekt. Den enda delen som varit något utdraget i processen var förstudien och projekteringen, för att förskolechefen byttes ut under tiden. Det ledde till ändrade behov och önskemål när den nya förskolechefen tillsattes. Respondenten säger också att det fanns en stor nöjdhet kring hur entreprenaden fungerat och att byggtiden på sju månader inte blev längre än tidsplanen. Han säger också att han upplevde att det fanns en smidighet i projektet då många konsulter som varit inblandade i projektet jobbat ihop tidigare. Respondenten lade stor vikt vid att byggnaden skulle utformas så att förvaltningen skulle fungera som de ville. Därför var flera av fastighetsteknikerna involverade i ett tidigt skede av processen. Beställaren valde också att lägga vissa delar utanför entreprenaden, bland annat larmsystem så beställaren tillsammans med förvaltningen kunde välja själva. Respondentens syn på hur en organisation inom offentlig sektor kan se ut är att han ser stora fördelar med att ha kompetens in-house, men att det sätter stor press att ha underlag för projekt hela tiden. Därför tror han att sådana organisationer endast fungerar om sånt underlag finns och kommunen har ett eget fastighetsbestånd som är större än det Åtvidabergs kommun har. Han tror också att det fungerar bättre i en större kommun. Han säger att i dagsläget har man inga planer på att göra stora förändringar i organisationen men att man alltid är i ständig förändring. Men vi känner väl inte att vi behöver förändra organisationen helt, det fungerar bra som det gör och när vi behöver ändra något gör vi det successivt Projektledare på Åtvidabergs kommun Respondenten jobbar som projektledare och chef för fastighetsteknikerna och har gjort i tre år. Arbetsuppgifterna innebär ansvar för olika byggprojekt inom kommunen som ombyggnationer, nybyggnationer och utredningar. Befattningen innebär också ansvar för gruppen om sex stycken fastighetstekniker men respondenten säger att det är en väldigt självständig grupp. Respondenten är utbildad arbetsledare och projektledare med bakgrund som snickare. Respondenten säger, generellt om organisationen, att de framförallt tar fram underlag för vad de behöver. Han säger att de gör det tillsammans med fastighetsteknikerna samt brukarna. Han menar att de har störst koll på vad som behöver göras och var behovet finns. Beroende på projektens storlek arbetar de på olika sätt, i mindre projekt gör de mer än i större projekt. I större projekt kan de till exempel ta fram kravspecifikationer och mindre skisser men i mindre projekt känner de sig mer bekväma med att ta fram mer handlingar. I projektet förskolan Långbrott tog de fram så kallade block med rumsfunktioner och hur rummen skulle anknytas. Respondenten menar att de i större projekt inte har någon kompetens eller möjlighet att själva ta fram AF-delar med AMAkoder och liknande. Han säger att de endast kan göra mindre ritningar i mindre projekt men inte mycket mer än så. Gällande att Åtvidabergs kommun uteslutande använder totalentreprenad som entreprenadform säger han att när man jobbar med generalentreprenad eller utförandeentreprenad blir man mer låst. Man behöver sitta och rita upp alla små detaljer 17

25 Empiri vilket de inte har varken tid eller kompetens för. Man tar ansvar för att det man gjort blir helt rätt. Samtidigt, vid en totalentreprenad, kan andra komma med roligare förslag än vad kommunen själv kanske skulle gjort. Kommunen hade till viss del blivit begränsade och mindre innovativa. Generellt sett menar respondenten att denne får visa sin fullständiga potential och menar att även om han innan till viss del inte haft liknande arbetsuppgifter tidigare så tycker han att den kunskap han hade sen tidigare hjälpt honom. Nu sitter man på en annan stol, klart det är skillnad men skulle inte säga att det är något dåligt, jag utvecklas varje dag och kommer framåt. Kring organisationen säger respondenten att det största behovet som han ser hos dem ligger kring en person med mer kunskap i digitala verktyg för att underlätta kalkyler och att kunna göra lite mer omfattande skisser och förslag. Kring uppfattningen om hur man i liknande kommuner jobbar säger han att han sett att man jobbar på ett liknande sätt men att Åtvidabergs kommun utmärker sig i sitt nära samarbete mellan fastighetsteknikerna och att de besitter en väldigt hög kompetens jämfört med andra kommuner Fastighetstekniker på Åtvidabergs kommun Respondenten arbetar som fastighetstekniker på Åtvidabergs kommun vilket främst innebär att förvalta de tekniska delarna av kommunens bestånd. Rollen innebär också att driva kommunens fastigheter så energisnålt och miljömedvetet som möjligt. I projektet Långbrotts förskola satt respondenten med vid byggmöten som ansvarig för det tekniska och den tekniska utformningen från kommunens sida. Respondenten säger att denne fick ha stort inflytande kring hur tekniken i fastigheten skulle utformas och underlätta ur både förskoleverksamhetens och förvaltningens perspektiv. Respondenten fick vara med tidigt i processen och säger att både förstadiet och det slutgiltiga resultatet var det både de och förskolan hoppats på. Respondenten sitter idag som ansvarig för förvaltningen av fastigheten och har därmed en stor insyn i hur verksamheten fungerar och menar att detta är precis så de tänkt som slutresultat. Han menar att slutresultatet har blivit till full belåtenhet både för hans arbete men också för förskolan som verkar i lokalerna. Respondenten har idag ansvar över byggnadens tekniska delar såsom larm, brand och ventilation. 4.3 Dokumentanalys Dokumentanalysen består av ekonomiskt underlag för de båda projekten i de olika kommunerna. Nässjö kommun och Åtvidabergs kommun har båda bidragit med förfrågningsunderlag samt utfall för projekten, se bilaga 9 och 10. Här presenteras skillnaderna i ekonomiskt utfall Brinellskolan Totala kostnaden för projektet tillbyggnad av Brinellskolan i Nässjö kommun var ,28 kr. Den totala summan är uppbyggd av olika kostnader inom projektet, där det egna arbetet utgör ,00 samt ,00 kr. Detta egna arbete består av 18

26 Empiri projektledning, arkitektarbete, byggledning, kontrollansvar, granskning av ramhandlingar, bygghandlingar och så vidare. Resten av kostnaderna är upphandlade entreprenörer, konsulter samt avgifter Långbrotts förskola Kostnaden för projektet innefattar totala summan från förstudie till överlämning, och uppgår till ,70 kr. Kostnaden är uppdelad i olika kategorier varav den totala summan för entreprenaden uppgår till ,20 kr. Den totala summan för externa konsulter upphandlade innan entreprenaden uppgår till ,50 kr. Summan för externa konsulter är kostnader som främst rör förstudier och anbudsdokument. 4.4 Sammanfattning av insamlad empiri Den insamlade empirin består dels av sex stycken semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner och brukare i två olika projekt från två olika kommuner. Respondenterna fick tillgång till en intervjuguide innan intervju, där det även informerades att intervjun skulle spelas in för möjlighet till transkribering. Majoriteten av intervjuerna utfördes personligen, och en av intervjuerna utfördes med hjälp av intervjuguide via mail. Samtliga respondenter menar att kompetens i egen regi är lönsamt i någon mån. Skillnaderna mellan respondenterna är hur detta skall uppnås och hur det ska fungera. Några av de funderingar som kom upp under flera intervjuer är huruvida man som kommun skall ha underlag för projekt för att kunna erbjuda heltidsanställning till de personer som krävs för att ha kompetens i egen regi. De olika kommunerna jobbar på olika sätt och ser både fördelar och nackdelar med respektive arbetssätt. Den andra delen av den insamlade empirin består av dokument från de två projekten, såsom förfrågningsunderlag och ekonomiskt utfall. De ekonomiska utfallen presenteras för att ge underlag till dokumentanalysen som ska svara på frågeställning 1. 19

27 Analys och resultat 5 Analys och resultat I följande kapitel analyseras den insamlade empirin med hjälp av det teoretiska ramverket för att svara på frågeställningarna, vilket illustreras i figuren nedan. Figur 6. Analysens uppbyggnad. 5.1 Analys Frågeställningarna analyseras var för sig under respektive rubriker och resultatet presenteras sedan under en egen rubrik. 5.2 Vad är skillnaden i det ekonomiska resultatet mellan ett projekt gjort i Nässjö kommun gentemot ett liknande projekt i en annan kommun? För att svara på denna frågeställning har ekonomiskt underlag från två olika projekt samlats in. I analysen jämförs utfallen för att få en bild av var kostnaderna kommer ifrån och vilket projekt som var mest framgångsrikt ur ett ekonomiskt perspektiv. I figur 7 nedan visas ekonomin för de olika projekten. Figur 7. Tabell som visar ekonomin för projekten. Projektet i Nässjö kommun, Brinellskolan uppgick den totala summan för projektet till ,28 kr och i Åtvidabergs kommun, Förskolan Långbrott till ,70 kr. Skillnaderna i projekten är att Brinellskolan är en tillbyggnad av befintlig byggnad medan förskolan Långbrott är en nybyggnation. Entreprenadformen var densamma i de båda projekten alltså totalentreprenad. Den skillnad som utgör grunden till den ekonomiska analysen är hur förstudien och anbudsunderlaget tagits fram. Kostnaderna för externa konsulter i förstudien innan upphandlingen av entreprenör i Åtvidabergs kommun uppgick till ,50 kr. Motsvarande summa för liknande arbete med skillnaden att det utfördes inom den egna regin uppgick i Nässjö kommun 20

28 Analys och resultat till ,00 kr. Vid en direkt anblick ser man tydligt att summan i Nässjö kommun är högre än den i Åtvidabergs kommun. Dock måste särskild hänsyn tas till att totalsumman och entreprenadsumman för projekten är olika samt att projekten skiljer sig genom att den är en nybyggnation och en tillbyggnad. Hänsyn måste också tas kring dokumentets innehåll då dess ekonomiska poster är olika specificerade i projekten samt att kostnaden inte är direkt knuten till ett visst arbetsmoment. Procentandelen av totalkostnaden för projektering är 2,0% i Åtvidabergs kommun och 3,8% i Nässjö kommun. Här blir det också tydligt att summan i Nässjö är större. Men hänsyn till vissa parametrar måste även tas här, exempelvis är kostnaderna ospecificerade och vad kostnaden egentligen står för arbetsmässigt är svårt att definiera. Det är även värt att nämna att större delen av projekteringen i Nässjö kommun har lagts innan upphandling, vilket ökar procentandelen. Det betyder också att entreprenören har haft lägre projekteringskostnad i entreprenaden. Vid jämförelse av kostnad per kvadratmeter ser man att de båda projekten är i princip lika stora, då Brinellskolan har en bruksarea på 1061 m 2 och Långbrotts förskola har en bruksarea på 1060 m 2. Detta ger en kostnad på kvadratmeter på ,23 kr för Brinellskolan och ,65 kr för Långbrotts förskola. Så även om procentandelen för projektering var högre i Nässjö kommun, var kostnaden per kvadratmeter lägre. Kuprenas, J.A., och Nasr, E.B., (2007) menar i artikeln Cost Performance Comparison of Two Public Sector Project Procurement Techniques att skillnaderna i projekteringskostnad inte bör vara stora då projekten har samma typ av entreprenadform och har en liknande kostnad. Dock eftersom de är olika sorters projekt, kan man förvänta sig en viss skillnad. En stor orsak till att kostnaderna skiljer sig är att i Nässjö kommun togs också underlag för ett annat förslag fram först. Det första förslaget var en påbyggnad ovanpå det befintliga huset, och handlingarna var så gott som färdigställda för en bygglovsansökning. Men man bestämde istället att bygga ut mot vägen, då påbyggnaden skulle resultera i störningar för verksamheten i våningen under. Att förslaget ändrades innebar att man behövde uppföra nya handlingar, vilket förlängde projekteringstiden och därmed höjde kostnaden. 5.3 Hur upplever nyckelpersoner inom projekten att processen fungerar? Efter intervjuer med nyckelpersoner i de båda projekten står det klart att båda kommunerna anser att deras arbetssätt fungerar bra. Nässjö kommun, som arbetar i egen regi, trivs med att kunna ha stor kontroll över processen. Samtidigt tycker Åtvidabergs kommun att det är positivt att utomstående kan komma med till exempel utformningsförslag. Ett återkommande ämne i intervjun med nyckelpersonerna på Nässjö kommun var lagen om offentlig upphandling, eller LOU. De upplever att den är för strikt och leder till upphandling av konsulter som inte har projektets bästa intressen som högsta prioritering. De säger att när man upphandlar under LOU är man tvungen att acceptera anbudet med lägst kostnad, vilket leder till att man inte alltid kan lita på att konsulterna gör ett bra jobb. Därför är det positivt att jobba i egen regi, då man kan lita på att arbetet utförs korrekt. Något annat som nämns är att eftersom samma personer jobbar med 21

29 Analys och resultat projekten hela tiden, är det lättare att gå tillbaka och titta på gamla projekt. Jensen, Johansson och Löfström (2017) säger också att en av de viktigaste aspekterna för att lyckas med projektarbete är att ta nytta av erfarenheter från tidigare projekt. De pratar om erfarenhetsöverföring som breddar kunskapen inom projekt, men även personligt. Erfarenhetsåterföring kan även fungera mellan olika projekt av liknande natur. Detta blir enklare hos en organisation som jobbar på det sättet Nässjö kommun gör, då alla handlingar finns samlade på samma ställe. I intervjuerna med nyckelpersonerna på Åtvidabergs kommun pratade man om hur externa konsulter används av den anledning att man inte har den kompetensen som krävs på plats. Det nämns även att externa konsulter kan bidra med nytt tänkande när det gäller till exempel utformning. Respondenterna berättar att anledningen till att de använder totalentreprenad är att man slipper den låsningen som man kan få vid andra entreprenadformer. Att upphandla konsulter kan vara positivt på flera sätt. Både Domberger (1998) och Humphries (2003), menar att det man som företag inte är bra på eller har kapacitet eller kompetens till ska man heller inte arbeta med. Istället ska man skapa goda kontakter och kontrakt för att outsourca dessa delar. Även om respondenterna på Åtvidabergs kommun anser att upphandling kan leda till många positiva aspekter, kan de även se fördelarna med att jobba i egen regi. En respondent säger att han tror att det kan fungera bra om det finns underlag för det i form av fastighetsbestånd i kommunen. Nässjö kommun har ungefär dubbelt så många invånare, och dubbelt så många invånare per kvadratkilometer yta, vilket leder till ett större fastighetsbestånd. Åtvidabergs fastighetsbestånd består även till stor del av skolor, förskolor, kulturfastigheter, industrilokaler och kontorslokaler. Nässjö kommun däremot har ett eget kommunalt bostadsbolag vilket gör att underlag för projekt kan se olika ut i och med att bestånden skiljer sig åt. Detta ser ut vara en av de största aspekterna som gör att arbetssättet egen regi fungerar i Nässjö. 5.4 Hur upplever brukarna i projekten att slutresultatet blir med tanke på dess användningsområde? Intervjuer med fastighetstekniker med ansvar över förskolan och rektor ansvarig för Brinellskolans gymnasium ger liknande svar. Båda är förhållandevis nöjda med resultatet och säger att de upplever processen som väl genomförd. Skillnaderna mellan dessa två projekt är framförallt kommunens eget arbete och dess inblandning. I Nässjö kommun hade kommunen själva ansvar för byggledning medan i Åtvidabergs kommun hade man ett mer passivt sätt att verka i projektet. Brukarna som i detta fall är verksamheten själv menar att de är nöjda över både deras egen inblandning och hur de har fått påverka processen och utformningen. Ett sätt att se på detta är att personerna enbart ser det positiva med projektet mer än det negativa då de inte varit inblandade i ett projekt med ett annat arbetssätt. Deras upplevelse baseras också mest på hur entreprenören utfört sitt arbete snarare än det förarbete som gjorts innan man kopplat in entreprenören. Detta beror främst på att deras inblandning i projektet främst var under byggtiden. Båda respondenterna menar att de är nöjda med hur lokalerna och byggnaden utformats utifrån vilka krav de haft. Åtvidabergs kommun ställer höga krav på den tekniska utrustningen och att byggnaden skulle hålla en hög miljö och energiklassning vilket de 22

30 Analys och resultat känner sig nöjda med. Medan Nässjö mer syftade på att se till att verksamheten utökades med exakt det som man sökt efter och att kravet uppfylldes. Det är alltså ingen skillnad på brukarnas upplevelse i de båda projekten, vilket kan bero på att brukarna inte har erfarenhet av projekt med andra arbetssätt. Det har även att göra med brukarnas roll i projektet, då den ena har ett förvaltningsperspektiv och den andra ett rent brukarperspektiv. 5.5 Resultat Utifrån den insamlade empirin och analysen samt målet med arbetet kommer man fram till resultatet att det både kan vara lönsamt och icke lönsamt att använda sig av egen regi, beroende på vad man tittar på. De olika resultaten presenteras i tabellen nedan. Figur 8. Resultatet för olika aspekter. När man tittar övergripande på den ekonomiska biten är det i dessa projekt inte lönsamt då projektet i Åtvidaberg hade en lägre projekteringskostnad. Det ekonomiska resultatet är dock inte helt tillförlitligt då det finns många osäkra faktorer. Bland annat i underlagen vilket gör att resultatet blir att det både kan vara billigare och dyrare att jobba i egen regi. Från nyckelpersonernas perspektiv säger analysen och empirin att båda arbetssätten har ett positivt resultat. Det finns olika fördelar med de olika arbetssätten som gör att de två kommunerna fortsätter att jobba som de gör. I Nässjö kommun trivs man med det arbetssättet man har då det ökar förtroendet för att jobbet blir gjort korrekt samt ger en bättre informationsöverlämning. I Åtvidabergs kommun däremot, trivs man med sitt arbetssätt då det fungerar för en mindre kommun som inte har lika mycket resurser att tillgå. Man uppskattar även att konsulterna kan komma med nya ideér utifrån. Även när det gäller brukarna ser man fördelar med de olika sätten att arbeta. I båda kommunerna fick brukarna ha ett nära samarbete med både kommun och entreprenörer vilket resulterar i positiva åsikter. Resultatet är att arbeta i egen regi inom kommunen är positivt och fungerar men att det även fungerar att använda sig av andra arbetssätt. Vilket typ av arbetssätt som är mest fördelaktigt för kommunen är främst beroende på dessa faktorer: Storlek på kommun, en för liten kommun har inte de resurser som behövs. Fastighetsbestånd Underlag för projekt 23

31 Analys och resultat Kommunens resurser Entreprenadform, totalentreprenad är idealt. Hur man inom kommunen vill utveckla personalens kunskaper och satsa på antingen bred eller spetskompetens Då Nässjö kommun har ideal storlek, fastighetsbestånd och resurser för att arbeta i egen regi fungerar det bra för dom. Åtvidabergs kommun, som är en mindre kommun, har dock inte samma möjligheter, och ser därför att traditionell upphandling fungerar för dom. 5.6 Koppling till målet Målet med examensarbetet var att analysera för- och nackdelar med bred egen kompetens inom byggprocessen hos en kommun, samt hur det upplevs påverka process och slutresultat. Frågeställningarna har bidragit till att uppfylla målet med arbetet genom att dels ge ekonomiska fakta, dels mjuka data i form av de inblandades upplevelser. Efter insamlad empiri, som sedan har analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket, kan man se att det inte finns några större skillnader. De skillnader som finns hittas i det ekonomiska underlaget och beror till stor del på hur stor kommunen är och vilken typ av projektunderlag som finns. 24

32 Diskussion och slutsatser 6 Diskussion och slutsatser 6.1 Resultatdiskussion Resultatet i denna undersökning blir att det rent ekonomiskt både kan vara och inte vara gynnsamt med egen regi. Detta kan man dock inte se som slutgiltigt då det finns många aspekter som har påverkat resultatet. Det som påverkat arbetet mest är skillnaderna i projektens natur, då det ena är ett tillbyggnadsprojekt och det andra ett nybyggnadsprojekt. Som tidigare nämnt gjordes dessutom en del av projekteringen för Brinellskolan två gånger, då det beslutades att det första förslaget inte skulle slutföras. Detta är en stor anledning till att kostnaden blev som den blev, då fler timmar användes. Att det blir gynnsamt för en kommun att använda sig av egen regi är först när man uppfyller några eller de flesta av de faktorer som finns beskrivna. Uppfyller man dessa finns det ett gott underlag för att jobba med egen regi precis som i Nässjö kommun. Finns det inte finns heller ingen specifik anledning till att arbeta på det sättet utom om man som kommun själva trivs med det. Studien anses ha hög validitet då den mäter det som var avsett att mätas. Den anses ha relativt hög reliabilitet då man kan göra om studien och komma fram till liknande resultat. 6.2 Metoddiskussion Metoden som användes fungerade bra i denna undersökning då den gav en bred överblick på olika aspekter som påverkar framgången i ett projekt. Dokumentanalysen som utfördes i form av ekonomisk jämförelse gav kvantitativa fakta som går att jämföra direkt, vilket ger tydliga resultat. Intervjuerna, som användes för upplevelse, gav en bra översikt över hur de olika kommunerna arbetar samt hur de tycker att det fungerar. Intervjuerna som utfördes spelades in, och transkriberades sedan, vilket underlättade tolkning av svaren. Vid ett tillfälle blev dock inspelningen avbruten i ca 30 s, på grund av inkommande samtal. För att undvika detta kunde två telefoner spelat in samtidigt. En intervju genomfördes via att respondenten svarade på frågor skickade till sig, detta på grund av tidsbrist. Att personen svarade via ett frågeformulär istället för intervju gör att respondenten kan ha tolkat frågorna ur ett annorlunda perspektiv. Det gav heller ingen diskussion kring frågorna eller möjlighet till följdfrågor vilket begränsade intervjun. 6.3 Begränsningar De största begränsningarna har bestått av tid. Vid en längre tidplan hade fler intervjuer kunnat utföras, samt möjligheten att hitta en kommun med ett projekt som mer liknar Brinellskolan i Nässjö hade ökat. Under denna undersökning var det svårt att få tag i en kommun som ville hjälpa till och även hade ett liknande projekt. Tidsbristen som då uppstod ledde till valet Långbrott i Åtvidaberg. 25

33 Diskussion och slutsatser 6.4 Slutsatser och rekommendationer För att sammanfatta så kan det vara gynnsamt att jobba med egen regi. Gynnsamheten beror dock på ett antal aspekter, som författarna rekommenderar att man följer: Storlek på kommun, en för liten kommun har inte de resurser som behövs Fastighetsbestånd Underlag för projekt Kommunens resurser Entreprenadform, totalentreprenad är idealt Hur man inom kommunen vill utveckla personalens kunskaper och satsa på antingen bred eller spetskompetens 6.5 Förslag till vidare forskning Examensarbetet fokuserar endast på två kommuner och projekteringen i förstudien. Det finns goda möjligheter att utveckla arbetet och några förslag på vidare forskning inom ämnet är: Jämförelse mellan flera kommuner Gå djupare i den ekonomiska analysen Undersöka ett projekt från tidigt stadie och vara med i hela processen till slutgiltigt resultat Jämförelse för hela byggprocessen 26

34 Referenser Referenser Boverket. (2018). Bostadsmarknadsenkäten 2018 i korthet. Webbredaktionen, Boverket. Hämtad från Dahlström, C., Nistotskaya, M., & Tyrberg, M. (2018). Outsourcing, bureaucratic personnel quality and citizen satisfaction with public services. Public Administration, 96(1), Domberger, S. (1998). The Contracting Organization [Elektronisk resurs]. Eklund, H., Malmback, D. (2016). Entreprenad eller egen regi vid fastighetsförvaltning. Högskolan i Halmstad, Bygg- och fastighetsekonomprogrammet. Hämtad från Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur AB, Lund. Hjelmqvist, V. (2016). Consultant service procurement in the public sector The competence requirements for construction-and design managing consultants. KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande. Hämtad från Humphries, J. (2003). Performance contracting: Gaining competitive advantage.plant Engineering, 57(8), Retrieved from ccountid=11754 Jensen, C., Johansson, S. & Löfström, M. (2017). Projektledning i offentliga organisationer: om att genomföra förändring i välfärdssektorn. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur Kullander, B. (2019). Så styrs en kommun. Hämtad från lvstyresastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html Kuprenas, J.A., Nasr, E.B. (2007). Cost Performance Comparison of Two Public Sector Project Procurement Techniques. Hämtad från 47d7-aae4-9c5704fd6059%40sdc-v-sessmgr03 Mustafa R., Massioui Sehmi, S. (2017). Hållbara strategier för renovering av bostäder lämpliga strategier vid olika förutsättningar. KTH, Fastigheter och byggande. Hämtad från Patel, R., Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur AB, Lund. 27

35 Referenser Statistikmyndigheten, SCB (a). (2018). Befolkningsprognos för Sverige. Hämtad från Statistikmyndigheten, SCB (b). (2018). Invandring till Sverige. Hämtad från 28

36 Figurförteckning Figurförteckning Figur 1. Rapportens disposition. Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och metod för datainsamling. Figur 3. Koppling mellan frågeställningar och teori. Figur 4. Bild som visar Brinellskolans tillbyggnation. Figur 5. Bild som visar nybyggnationen för Långbrotts förskola. Figur 6. Analysens uppbyggnad. Figur 7. Tabell som visar ekonomin för projekten. Figur 8. Resultatet för olika aspekter. 29

37 Bilagor Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide projektledare/arkitekt Nässjö Kommun Bilaga 2. Intervjuguide rektor på Brinellskolans högstadium Bilaga 3. Intervjuguide fastighetschef/projektledare Åtvidabergs Kommun Bilaga 4. Intervjuguide fastighetstekniker Åtvidabergs Kommun Bilaga 5. Transkribering intervju Nässjö kommun Bilaga 6. Transkribering intervju rektor Brinellskolans högstadium Bilaga 7. Transkribering intervju Åtvidabergs kommun Bilaga 8. Transkribering intervju fastighetstekniker Åtvidabergs kommun Bilaga 9. Ekonomiskt underlag Nässjö kommun Bilaga 10. Ekonomiskt underlag Åtvidabergs kommun Bilaga 11. Ritningar projekt Brinellskolan Bilaga 12. Ritningart projekt Långbrotts förskola 30

38 Bilaga 1. Bilaga 1. Intervjuguide Nässjö kommun Intervjun är en del av empirin till vårt examensarbete som skrivs under våren 2019 på Jönköpings Tekniska Högskola. Denna intervju tillsammans med ett par andra kommer utgöra grunden för vår datainsamling. Intervjun kommer till grunden utgöras av frågorna bifogade i dokumentet men vissa ändringar och tillägg kan tillkomma under intervjun. Innan intervjun vill vi kolla med dig om det är okej att intervjun spelas in för att kunna sammanfattas och skrivas ned i efterhand. Vi vill också veta ifall du vill vara anonym eller att intervjun skall behandlas som sekretess. Sammanfattningen av intervjun kommer skickas till dig i efterhand för att du ska kunna godkänna innehållet samt att tolkningen av intervjun känns bra för dig. 1. Vad är din befattning? 2. Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? 3. Hur länge har du haft en tjänst i Nässjö kommun? 4. Vad har du för utbildning? 5. Vad har du för tidigare erfarenheter? 6. Vad har du haft för typ av tjänster tidigare? 7. Kan du kort redogöra för hur ni generellt arbetar med projekt? 8. Har du jobbat på ett företag eller inom offentlig sektor som jobbar med en liknande modell som här på Nässjö kommun? 9. Hur har du arbetat i dessa organisationer och hur har din roll samt tjänst sett ut där? Beskriv gärna generellt. 10. På sättet som ni projekterar och arbetar kring projekt anser du att du kan utnyttja din kompetens fullt ut? I så fall varför eller varför inte? 11. I en jämförelse med hur du tidigare jobbat, vad ser du för fördelar och nackdelar med det arbetssätt som ni jobbar med här? Låt oss säga att vi kalla det arbetssätt ni jobbar med för egen regi 12. Varför tror du att ni använder er av denna modell av egen regi? 13. Vad är din tolkning av arbetssättet? 14. Vad ser du för fördelar med att använda egen regi? 15. Vad ser du för nackdelar med att använda egen regi? 16. Skulle du kunna tänka dig att byta från egen regi till ett annat arbetssätt? Om projektet tillbyggnad av Brinellskolans högstadium: 17. Vad gjordes i egen regi i projektet? 18. Vilken roll hade du i projektet? Och vad innebär denna roll? 19. Vilka delar av projektet upphandlades av extern part? Något som påverkade dit arbete? 20. Hur lång tid tog projektet från start till att det var brukarvänligt? 21. Utifrån din kompetens och erfarenheter, hur kände du att du kunde använda dem här? 22. Hade du någon samverkan med en extern konsult? I så fall på vilket sätt och i vilket syfte/sammanhang? 23. Hur upplevde du att projektet gick?

39 Bilaga Var det något i projektet som inte fungerade som tänkt? 25. Var det något i projektet som fungerade bättre än ni tänkt? 26. Hur upplever du projektets smidighet? 27. När ni avslutar ett projekt, hur ser återkopplingen ut? 28. Jobbar du eller ni med någon utvärdering av hur projektet har gått och vad som kan förbättras, i så fall hur? 29. Upplever du någon skillnad i kontakten med entreprenören jämfört med hur du arbetat tidigare? 30. På det sättet ni arbetar idag, hur ser du på sårbarhet, finns det någon sådan eller inte. Var i så fall finns den sårbarheten och hur skulle den påverka?

40 Bilaga 2. Intervjuguide Rektor Brinellskolan Intervjun är en del av empirin till vårt examensarbete som skrivs under våren 2019 på Jönköpings Tekniska Högskola. Denna intervju tillsammans med ett par andra kommer utgöra grunden för vår datainsamling. Intervjun kommer till grunden utgöras av frågorna bifogade i dokumentet men vissa ändringar och tillägg kan tillkomma under intervjun. Innan intervjun vill vi kolla med dig om det är okej att intervjun spelas in för att kunna sammanfattas och skrivas ned i efterhand. Vi vill också veta ifall du vill vara anonym eller att intervjun skall behandlas som sekretess. Sammanfattningen av intervjun kommer skickas till dig i efterhand för att du ska kunna godkänna innehållet samt att tolkningen av intervjun känns bra för dig. 1. Vad är din befattning? 2. Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? 3. Hur involverad var du i tillbyggnationens utformningsprocess? 4. Hur tycker du att slutresultatet lever upp till förväntningarna? 5. Hur upplevde du att processen var för dig? 6. Fick du vara så delaktig som du förväntat dig eller velat? 7. Hur mycket fick du påverka? 8. Vilka delar känner du att du fick ha stort inflytande i? 9. Hur mycket av det blev som du velat/framfört? 10. Hur tidigt i processen blev du involverad? 11. Hur mycket av processen blev du informerad om innan? 12. Har du varit inblandad i ett projekt med samma arbetssätt förut? 13. Vilka erfarenheter om byggprocessen besitter du? 14. Finns det något med projektet som du tycker hanterades dåligt? 15. Vad skulle du förbättra med projektet om du kunde? 16. Vad var positivt med projektets utförande?

41 Bilaga 3. Intervjuguide Åtvidabergs kommun Bilaga 3. Intervjun är en del av empirin till vårt examensarbete som skrivs under våren 2019 på Jönköpings Tekniska Högskola. Denna intervju tillsammans med ett par andra kommer utgöra grunden för vår datainsamling. Intervjun kommer till grunden utgöras av frågorna bifogade i dokumentet men vissa ändringar och tillägg kan tillkomma under intervjun. Innan intervjun vill vi kolla med dig om det är okej att intervjun spelas in för att kunna sammanfattas och skrivas ned i efterhand. Vi vill också veta ifall du vill vara anonym eller att intervjun skall behandlas som sekretess. Sammanfattningen av intervjun kommer skickas till dig i efterhand för att du ska kunna godkänna innehållet samt att tolkningen av intervjun känns bra för dig. Är det några frågor ni vill förtydliga eller hellre beskriver i ord går det bra men sammanfatta gärna det muntligt i intervjun också. Exempelvis hur organisationen ser ut. 1. Vad är din befattning? 2. Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? 3. Hur länge har du haft en tjänst i Åtvidabergs kommun? 4. Vad har du för utbildning? 5. Vad har du för tidigare erfarenheter? 6. Vad har du haft för typ av tjänster tidigare? 7. Kan du redogöra för hur ni generellt arbetar med projekt? Beskriv gärna utförligt. 8. Har du jobbat på ett företag eller inom offentlig sektor som jobbar med en liknande modell som här på Åtvidabergs kommun? 9. Hur har du arbetat i dessa organisationer och hur har din roll samt tjänst sätt ut där? Beskriv gärna generellt. 10. Finns det någon specifik anledning till varför organisationen ser ut som den gör? 11. På sättet som ni projekterar och arbetar kring projekt anser du att du kan utnyttja din kompetens fullt ut? I så fall varför eller varför inte? 12. I en jämförelse med hur du tidigare jobbat, vad ser du för fördelar och nackdelar med det arbetssätt som ni jobbar med här? 13. Har det funnits någon diskussion om att ändra organisationsformen, i så fall hur? Låt oss säga att vi kalla det arbetssätt ni jobbar med för egen regi 14. Varför tror du att ni använder av denna modell i egen regi? 15. Vad är din tolkning av arbetssättet? 16. Vad ser du då för fördelar med att använda egen regi? 17. Vad ser du för nackdelar med att använda egen regi? 18. Skulle du kunna tänka er att byta från egen regi till ett annat arbetssätt? Om projektet nybyggnation av förskola vid Långbrott: 19. Vilka delar av projekteringen och processen har sköts inom den egna verksamheten och vad har gjort av exempelvis externa konsulter? 20. Hur påverkades dit arbete av arbetssättet? 21. Vilken roll hade du i detta specifika projektet? Och vad innebar denna roll.

42 Bilaga Hur lång tid tog projektet från start till att det var brukarvänligt? 23. Utifrån din kompetens och erfarenheter, hur kände du att du kunde använda dem i detta projekt? 24. Hur stor samverkan delaktig var du i de externa konsulternas arbete? 25. Hur upplevde du att projektet gick? 26. Var det något i projektet som inte fungerade som tänkt? 27. Var det något i projektet som fungerade bättre än ni tänkt? 28. Hur upplever du projektets smidighet? 29. När ni avslutar ett projekt, hur ser återkopplingen ut? 30. Jobbar du eller ni med någon utvärdering av hur projektet har gått och vad som kan förbättras, i så fall hur? 31. Upplever du någon skillnad i kontakten med entreprenören jämfört med hur du arbetat tidigare? 32. På det sättet ni arbetar idag, hur ser du på sårbarhet, finns det någon sådan eller inte. Vad i så fall finns den sårbarheten och hur skulle den påverka? 33. Om du själv fick fundera på vilken typ av organisationsform ni ska jobba efter, hur skulle det se ut? 34. Vilka förändringar tror du krävs i organisationen och i personalens arbetsuppgifter om detta skulle uppnås? 35. Hur tycker du kompetensnivån ser ut, har ni de kompetenser ni anser er behöva? Vad skulle ni vilja lägga till alternativt ta bort. 36. Vad är din uppfattning om hur andra kommuner jobbar inom just byggprocessen?

43 Intervjuguide fastighetstekniker Åtvidabergs kommun Bilaga 4. Intervjun är en del av empirin till vårt examensarbete som skrivs under våren 2019 på Jönköpings Tekniska Högskola. Denna intervju tillsammans med ett par andra kommer utgöra grunden för vår datainsamling. Intervjun kommer till grunden utgöras av frågorna bifogade i dokumentet. Svaren kommer vara anonyma och kommer endast benämnas med din befattning. Du kan svara direkt i dokumentet och bifoga tillbaka till oss. Tack på förhand! 1. Vad är din befattning? 2. Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? 3. Var du involverad eller inte i nybyggnationens utformningsprocess, i så fall på vilket sätt och hur mycket? 4. Hur tycker du att slutresultatet lever upp till förväntningarna både för dit arbete och generellt? 5. Hur tidigt i processen blev du involverad? 6. Hur mycket av processen blev du informerad om innan? 7. Hur delaktig är du i verksamheten idag? 8. Vilka erfarenheter om byggprocessen besitter du? 9. Finns det något med projektet som du tycker hanterades dåligt? 10. Vad skulle du förbättra med projektet om du kunde? 11. Vad var positivt med projektets utförande?

44 Bilaga 5. Transkribering av intervjuer med Arkitekt/Projektledare (A) samt Projektledare/Byggledare (P) på Nässjö kommun Vad är din befattning? Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? Hur länge har du haft en tjänst i Nässjö kommun? A: Jag jobbar som arkitekt och projektledare, dubbel roll. I och med att vi jobbar som vi gör så är det ju naturligt att det är på det viset. Och det har att göra med att, alltihopa har att göra med det här, att vi gör så väldigt mycket själva. Vi har ju den kompetensen att vi tar fram allting ifrån skisser, till ett färdigt resultat då. Inte i alla projekt, gör vi inte det, för vi hinner inte med. Och är det större jobb så, vi har ju alltså VVS-kapacitet, att ta fram handlingar och vi el-kapacitet att ta fram handlingar, men ibland blir det ju för mycket, och är det för stora jobb så hinner ju inte dom personerna, det är ju bara en person. Oftast när vi anlitar andra så har dom ju en el-konsult, det är ju inte bara en då kanske, utan det är flera stycken i det företaget som jobbar med ett större projekt. Men ändå så ligger vi ju bakom kanske det här skissarbetet och bygglovshandlingar och alltihopa. Och det som görs på den A-biten. Konstruktör anlitar vi ju också ibland, men vi har också den kapaciteten här. Så att vi försöker ju göra så mycket som möjligt själva, och vi ser ju att det är jättestora fördelar med det. Som jag kan bedöma så är det inga nackdelar med det. P: Nej. A: Inte alls. När vi har kapaciteten då. Och att vi jobbar så, kommunen tjänar ju massvis med pengar på att vi gör så. Att anlita konsulter, det ser vi ju på dom vi anlitar, det är ju oerhört dyrt alltså. Det är jättedyrt. Och ibland får vi ju inte riktigt det resultatet vi vill ha heller. Dom gör inte ett tillräckligt bra jobb. Vi är ju styrda utav LOU, och därför måste vi ju handla upp de här olika konsulterna på konsultavtal, där dom då. Avtalet med de här olika konsulterna är ju baserat på en timpeng som dom lämnar. Och det är väl egentligen, det är det som styr där. Där man då avsiktligt från konsulternas sida går in och lämnar ett lågt timpris som egentligen inte säger ett dugg. Känner ni att kvalitén inte blir lika hög i och med upphandlingsprocessen fokuserar på ett lågt pris? A: Ja alltså vi skulle ju helst vilja välja konsulter utan att blanda in ett konsultavtal. Efter hand så gör man ju vissa bra erfarenheter utav olika konsulter. Den här har gjort ett jättebra jobb. Och nästa gång man går ut och gör en konsultupphandling, då ligger dom snäppet över, ja då är det inte dom som ska tillfrågas utan då är det nån annan, som vi i det första läget har vi ju inte ett skit kunskap om dom. Utan vi får dom bara för att dom har lämnat ett lägre pris. Alltså det kan vi ju säga om LOU, i det avseendet är det ju helt värdelöst. Vi vill ju anlita dom som vi litar på, som vi vet gör ett bra jobb. Och dessutom vet att dom inte fläskar på en massa timmar. Vi misstänker alltså att sånt sker. Det ser vi ju när vi får fakturorna. Då säger vi ibland, hur fan kan dom ha jobbat så här lång tid med detta? Och så ska dom svara på det, ja då svarar dom bara ja men det har vi. Det är inte så mycket mer. Hur länge har du haft en tjänst i Nässjö kommun? A: Just min befattning är ju lite konstig på det sättet att jag har jobbat Jag kom hit till Nässjö Och jobbade anställd på ett företag här i Nässjö som hade ett arkitektkontor och som var kopplat till en byggfirma. Och vi hade mycket uppdrag åt fastighetskontoret i Nässjö kommun som det hette på den tiden. Så bland de första jobb jag gjorde när jag kom hit, som rätt ung, så var det jobb åt fastighetskontoret på Nässjö kommun. Och på den vägen har det

45 Bilaga 5. varit. Sedan startade jag och en kompanjon ett eget företag och hade det en viss tid, och sen har jag haft ett eget företag så jag har suttit hemma och jobbat. Sedan fick jag förfrågan här från tekniska som det heter att jobba på timersättning och jag hade till och med ett eget rum där vi satt innan, och sen fick jag ytterligare ett erbjudande om att bli anställd på 80% och då tog jag det. Och sedan blev jag anställd på 100% och det har jag väl varit i 12 år nu tror jag. SÅ åt Nässjö kommun har jag jobbat väldigt länge, som konsult och nu som anställd, men i princip jobbat med samma saker. Så när de har behövt en viss typ utav tjänst så har de köpt detta av mig. Utan att behöva blanda in LOU. Men det är väl delvis därför då som jag fick erbjudande om att bli anställd och då nappade jag ju på det. Och på den vägen är det. Och ja, det är väl bara fördelar med det tycker jag. Och därför har man ju då nyttjat min kapacitet mycket så det mest som har ritats när det gäller ny- och ombyggnationer har jag ju faktiskt gjort. Och det gjorde jag ju även innan då. Men i en liten annan form. P: Det står [A] namn på jättemånga ritningar här. A: Tar man fram gamla ritningar, vi hade ett företag som hette [nånting], så då har vi nästan gjort allt. Nu fortsätter jag ju här då. Nu är jag ju så gammal så nu får inte jag vara fast anställd längre, utan nu är jag ju timanställd. Men det är ingen skillnad, i praktiken är det samma sak. Vad är din befattning? Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? Hur länge har du haft en tjänst i Nässjö kommun? P: Jag är inte arkitekt. Jag jobbar ju mest med byggledning och projektledning och KA (Kontrollansvarig). Och du (Lasse) är ju med kontrollansvarig så det är vi ju båda två. Så Lasse ritar och jag byggleder. Vad har du för utbildning? P: Jag har ju sån här gymnasieingenjör. Med massa med kurser på det kan jag ju säga. Hur länge har du haft en tjänst i Nässjö kommun? P: 3 år. Vad har du för tidigare erfarenheter? Vad har du haft för typ av tjänster tidigare? P: På ett lokalt byggföretag. Som har byggt väldigt mycket åt Nässjö kommun. Så jag har ju byggt det Lasse har ritat. Så jag kan ju också många fastigheter som tekniska har byggt. Jag var platschef. Upplever ni att många andra som jobbar här har varit mycket i kontakt med kommunen innan, precis som ni har? A: Av dom som jobbar här nu? P: Så är det ju. [Namn] hade ju eget ventilationsföretag. A: De sista vi har anställt här, de har vi ju fiskat upp så att säga. Beroende på vissa omständigheter då. Kan du kort redogöra för hur ni generellt arbetar med projekt? A: Orsaken till de olika projekten, det är ju ett behov som kommunen har. De olika förvaltningarna, BO har sina behov, Kultur och fritid osv. Socialen. Alla förvaltningar kommer ju fram med ett lokalbehov som kommer till oss då, och dom uttrycker att vi behöver bygga det och det. Och då drar vi igång en process, med skissarbete.

46 Bilaga 5. P: Ja, vi kan ju kalla det ett utredningsarbete. A: Ja, ett utredningsarbete som kan innebära skisser till att börja med som dom får ta del av, och sen får man jobba vidare efter hand med det. Och så beroende på storleken på projektet är det olika då om vi behöver kalla in externa konsulter och ta hjälp av dom eller om vi klarar det själva. P: Vi låter ju dom vi jobbar åt om man säger så vara delaktiga väldigt mycket med synpunkter och ta in verksamhetsbeskrivningar. A: Ofta har dom ett lokalbehovsprogram som dom lämnar över till oss som talar om att vi behöver en förskola med sex avdelningar och vad det ska innehålla. Ni jobbar tätt med dom redan från början? P: Ja. A: Oftast gör vi det. Sedan är det lite olika, kan jag tycka, hur engagerade dom är. Vissa, om man tar de här större förskolorna vi har byggt, så i det ena fallet var de väldigt engagerade personalen, och ville delta, medan den andra förskolan inte alls. Och det har väl ofta med skolledningen och personalen att göra, hur mycket dom vill kunna påverka. P: Men vi låter dem vara med om de vill. Arbetssättet egen regi, har ni använt det länge eller introducerade ni det nyligen? P: Jag har ju inte varit med så länge så jag kan inte svara direkt på det. A: Nej men allting har ju sin utveckling, får man hoppas, till det bättre. Så är det ju. Varför gjorde vi inte så förra gången, och så gör vi såhär denna gången, och så ser vi att det är bättre, då bygger man ju på hela tiden. Målet är ju ändå att allt ska bli så jättebra det kan bli för alla. Och det kan vi väl säga att vi har fått väldigt god respons på det vi har gjort. P: Vi har ju även med driftpersonal. Det är ju ändå dom som ska förvalta det. Och dom kan ju också komma med en del erfarenhetsåtervinning. Att den här armaturen inte var bra eller vad det än är. Sen ligger vi ju ändå under LOU så vi kan ju inte liksom föreskriva hur vi vill men vi låter ändå som vara delaktiga. A: Men erfarenhetsmässigt så försöker vi ju producera byggnader som är bra för kommunen att ha. Man ska ju förvalta det här sen. Och det gäller ju att bygga, man får inte flumma ut för mycket utan man ska vara ganska jordnära när man bygger. Man ser programmen på tv nu varje vecka där man gör massa spektakulära saker. Man talar inte om vad det kostar, man talar inte om hur det ska kunna underhållas. Men det har ju vi på oss hela tiden, vi måste ju bygga sånt som är hållbart, för att politiker har väldigt svårt att dela ut pengar till underhåll. Dom blir inte berömda för det. Däremot blir de berömda om de har varit med och byggt ett fint hus. Det har vi initierat pengar till. Men att måla om ett hus, det är inte så kul. Och därför bygger vi ju med sånt som man helst inte behöver måla om. Det gäller hela tiden att hitta den här rätta, vad ska man säga, avstämningen mellan material och ja, att inte flumma ut så det blir svårt att underhålla det. Och då hittar man ju bra modeller, det gör man ju. A: Du har ju inget att bevisa när du ritar. Tar man en arkitekt utifrån ska ju som sätta sin egen prägel. Och det kan bli det ena och det andra, medan Lasse och de andra här vet ju vad vi vill ha. Vad ser ni för nackdelar med att använda egen regi? A: Ja jag har faktiskt funderat på det, om det är några nackdelar, men det är svårt att hitta alltså. P: Ja nackdelen är ju egentligen LOU, men det är ju som det är, bara att gilla läget. A: Det kan vi ju inte påverka. Men just att jobba som vi gör, kontra att köpa allting utav massa konsulter så finns det ju absolut inga nackdelar.

47 Bilaga 5. P: Tar man Brinell då så har ju [A] ritat det, vi har varit byggledare, vi har varit KA, vi har skött besiktningen. Vi har ju allt det. A: Det kan låta lite konstigt kanske att vi gör besiktningen på våra egna projekt, men vi måste ju ställa frågan innan till entreprenören, men det är aldrig någonsin nån som har sagt att de inte vill att vi ska besiktiga själva. Och det är också en fördel. Jag menar, vi är inne i projektet, vi vet ju precis. Och vi är med hela gänget. Ser du där uppe är det ett märke osv, så jag tycker det bara är fördelar med att kunna arbeta på det viset. Om ni inte hade jobbat på detta sätt, hade ni inte varit lika insatta i projekten som ni är nu? A: Ja det tror jag. P: Ja det är klart att man kommer längre ifrån. A: Man brottas ju med de här olika projekten hela tiden, så fort det dyker upp en frågeställning från nån, och det gör det ju hela tiden från nyttjare eller entreprenörer, vi finns ju här. Åk upp och titta. Det är inte så jäkla lätt att kalla hit nån från Stockholm som ska åka tåg hit, om tåget i bästa fall går. Så är det. P: Jag tror att det är en fördel även för den entreprenören som utför jobbet, för jag tror att beslutsvägen är mycket kortare. Vi tar beslut nästan på stående fot. A: Nu är ju det där väldigt personlighetskopplat också. Jag måste ju sluta med det här nån gång. Jag känner ju inte att jag vill det, det gör jag inte, för jag tycker det är roligt att jobba. Men jag ska ju ersättas här så småningom, och jag vet inte om det är någon som är naturlig direkt för det just nu. Man har ju den, överhuvudtaget om man ska anställa folk idag är det ganska svårt, svårt att få tag i olika befattningshavare, det är det, inta bara för kommunen. Det har ju varit en het arbetsmarknad. P: Om man säger, sen ska ju också den personen passa in. Vi jobbar ju otroligt nära här, vi är sju stycken med högt i tak liksom, och har kul. A: Ja vi gör ju ett jättebra teamwork, det gör vi faktiskt. P: Det är jätteviktigt. Upplever ni att det finns en sårbarhet när folk slutar? A: Ja, det kan det finnas. De som vi har ersatt har funkat bra. P: Mycket. A: Så ingen är ju oersättlig. Kan ni känna att kunskap går förlorad vid ersättning? P: Det är klart att [A] kunskap ersätter du ju inte. Det går inte. Med den erfarenheten. A: Jag har ju varit med så länge, jag kan ju alla kåkar. Är det svårt att komma in i ert arbetssätt som nyanställd i och med att det är ganska ovanligt? P: Jag tror att det nog inte är så svårt att komma in i det, för vi har ju tagit fram rätt mycket lathundar som man ska kunna följa. Från utredning till överlämning om man säger så. A: Om man är ute på kurser, som vi är ibland, och träffar folk från olika kommuner, och börjar diskutera lite, hur jobbar ni osv. Så har jag inte stött på någon gång att det är någon som jobbar likadant som vi gör. P: Jag tror att detta kan fungera i alla kommuner, det gäller bara att ha rätt personal. Vad i projektet tillbyggnad av Brinellskolan lades ut på upphandling? A: I början av det projektet var det lite segt. P: Ja jag var ju inte med i projekteringen.

48 Bilaga 5. A: Nej. Man hade väldigt klart för sig, man fick alltså ett utökat behov för 7-9-skolan. Och det första man sa då, det naturliga vore att bygga på skolan med en våning, det fanns en möjlighet att bygga på en våning. Jag gjorde ritningar på det, vi sökte aldrig bygglov men det var ganska nära. Men sen började vi fundera på om det var så bra att göra så egentligen, för det påverkar ju verksamheten ganska mycket i våningen under. Gymnasieskolan använde de lokalerna, och då hade man fått bygga tält över alltihopa och hålla sig inom det då. Men så kom vi på det att det vore bättre att bygga mot gatan istället, vilket då var prickmark, men vi kollade det med myndigheterna och fick klartecken att ja, det där är så stor prickyta så den är onödig. Så då blev det naturligt att bygga på ett visst sätt. Då byggde vi ju till hela huset i fyra våningsplan. Och det blev ju jättebra lösning. Så det var bakgrunden till att det blev som det blev. Och det var ju en fiffig grej, för då hade vi ett hus som man byggde till. De kan leva sitt liv under hela tiden, så bygger man på sidan och när det var färdigt så öppnade vi dörren mellan. Vad gjorde ni själva? A: Vi gjorde ju A-ritningarna då. Vi gjorde hela förfrågningsunderlaget när det gäller byggbesiktning. P: AF-del. A: AF-del gjorde vi ja. Och det vi anlitade konsulter till var ju till brand, VVS, El, tele, data. Mark gjorde vi själva, det var inte så mycket. Det var ju de här installationsbitarna som vi tog in. P: Vi hade kunnat göra det själva i mån av tid. A: Hade vi hunnit med det hade vi kunnat göra det absolut. Det var just brist på tid. Nu var det här inte ett jättestort projekt så, och relativt enkelt blev det ju. Förutom tid, vad gör att ni väljer upphandling? A: Eftersom vi har kompetensen så är det bara tid. P: Det är bara tid. A: Skulle vi bara hinna med allting så skulle vi ju kunna göra det. P: Tar man det här slottet så har ni väl gjort allt? Jag har ju inte varit med på den projekteringen heller. A: Det är ju brand, det behövs ju specialkompetens. Och det kräver ju myndigheterna också, att de är certifierade. Vad hade ni för roller i projektet? ([A] gjorde A-ritningar såklart) A: Sen tog ju [P] över medan jag har hållit i andra projekt. Men det har blivit mer och mer så att jag gör A-delen så tar [P] över, eller någon annan. P: Det som är lite spännande med Brinell är ju att den gamla delen har jag bygg om två gånger, 2006 och Så då kunde jag ju det huset så då blev jag byggledare på det. A: Ja det är ju bara fördelar med det också. Vad gör du [P] i din roll som byggledare? P: Leder jobbet. Håller byggmöten, är beställarens representant, ekonomin. A: Och det händer ju nästan dagligen att de ringer och säger, du måste komma upp och titta här, det är något vi måste lösa på plats, och så far du dit. P: Ja. A: Och ibland har jag varit med. P: Ja. Och sen vara TIMO (?), KA. Iblandad varje dag. Påverkade upphandlade konsulter ert arbete på något sätt?

49 Bilaga 5. A: Egentligen inte. Vad ska man säga om dom där? Det var första gången jag träffade konsulterna som var inblandade i detta jobbet och jag kan bara tycka att de gjorde inget bra ifrån sig över huvud taget. De kom aldrig på projmötena. Det sitter massa folk, kommer han? Nej han kom inte. Dom skötte inte det bra alltså. P: Sen är det ju så att gör du det själva, på nåt sätt så litar man ju mer på. Den personen som gör det härifrån vet ju hur vi vill ha det. Nu ska man få fram det budskapet till en konsult som kanske inte ens är närvarande. Så skapar dom en handling och så får vi ändå läsa igenom och rätta så gott vi kan. A: Lite tråkigt, det första man gör, att behöva sitta och vara svensklärare. Att man inte kan författa sina egna handlingar, utan man ska börja med att läsa igenom svenskan. Och sen ska man gå in på innehållet, det är lite tufft. Det är ju alltid bra, vilket vi gör i mån av tid, att om jag har skrivit en handling så ber jag nån annan läsa igenom den. Det är inte alltid vi hinner det, men. P: Det är en form av egenkontroll på sitt egna arbete. Man kan ju säga det, om vi har ett projmöte på ett lite större jobb, och vi har en VVS-konsult tex, då är ju vår VVS-kille också med på det projmötet. Så dom ska ju jobba rätt tight. Och el och vår el-kille ska ju jobba rätt tight. Det gör ju att man kan syna handlingarna på ett annat sätt så det inte blir fel? P: Det blir ju fel ändå, men det handlar ju om att minimera felen, vilket jag tror vi gör. A: Alla jobb drabbas ju av ÄTOR, men jag tror att vi ligger ganska väl till, det är inte mycket ÄTOR. Man försöker ju avvisa det, men oundvikligen blir det ju så att det blir ÄTOR, i synnerhet i ombyggnationer, för att man inte kan förutse allting. Sen kör vi ju uteslutande totalentreprenader. Vi har kommit fram till att man egentligen inte ska ha något annat. Det är absolut ingen fördel. P: Inte som vi ser. Vad ser ni för fördelar med totalentreprenad? A: Det är ju ett rätt digert arbete om man ska ta fram ett beskrivande förfrågningsunderlag. Och vad gör en entreprenör då? Det första han gör när han har fått ett jobb, det är att börja hitta blottor i det där då. Och jag har en känsla av att det blir mer ÄTOR på sådana jobb. P: Det gör det. A: För total entreprenaden i sig innebär ju att vi köper en funktion. Och då är det ju vissa saker som man inte kommer undan som entreprenör, utan det måste de ha med. Du måste alltså ha med ett utförande, och själva totalentreprenadhandlingen som vi då skriver, den är ju egentligen bara ett uttryck för det vi ställer speciella krav på. Och det där har väl kanske varit svårt för en del entreprenörer att inse, men så är det ju faktiskt. Och det försöker vi vrida på hela tiden, att när de kommer och försöker med ÄTOR så säger vi att ni har ju ändå ett funktionsansvar som ni inte kommer undan. Men däremot, har du projekterat allting i detalj, är inte någonting med så är det en ÄTA. Hur upplevde du att projektet gick? Var det något i projektet som inte fungerade som tänkt? Var det något i projektet som fungerade bättre än ni tänkt? Hur upplever du projektets smidighet? P: Jag upplevde att det gick bra, vi hade lite otur med nederbörd och sånt bara, så vi förlängde byggtiden en vecka. A: Det är ju en väldigt liten förlängning. Jag har en känsla av att det gick väldigt bra. Hur lång tid tog projektet från start till att det var brukarvänligt? P: Byggprocessen tog ett år, 13e juni till 7e juni. Vi försöker att inte ha för korta byggtider.

50 Bilaga 5. A: Det var lite segstartat, men ändå inom ramen för det skolan önskade. Externa konsulter, vad var det som inte fungerade i projektet? A: När man är så nonchalant så man inte kommer på projmöten, så blir man ju lite rätt för hur handlingarna ser ut, så tittar man på dem och de är inte så bra, men vi hade inte speciellt mycket ÄTOR på grund av det. P: Nej. A: Och det är väl mycket tack vare att det är en totalentreprenad. Så kommer man ändå inte undan vissa saker. A: Vi hade inte mycket ÄTOR på det jobbet alls. Hade projektet gått smidigare om ni hade använt egna kompetenser? A: Ja det tror jag. Vi hade nog tjänat både tid och kvalitét på det. När ni avslutar ett projekt, hur ser återkopplingen ut? A: När projektet pågår så är ofta nyttjarna med på byggmöten, dom har alltid representanter från skolan i det här fallet. Så dom får delta i den processen. Och kommer med synpunkter och frågeställningar som dom har, som man då reder ut i samband med byggmötena. Oftast är inte det några svårigheter, men det dyker ju alltid upp lite sådär hur dom vill ha det, olika detaljer. Det är ju alltid mycket omkring, överhuvudtaget när man gör sådana här lokaler, färgsättningar och allting, det gör vi också själva. Jag försöker ju alltid arbeta in det i förfrågningsunderlaget, så jag tar den matchen med nyttjarna, innan vi lämnar ut förfrågan. Vilket jag tycker är en fördel, för då blir det aldrig någon diskussion sen. Det är mycket lättare när de frågar hur var det med den där mattan nu, ja då kan jag säga ni får se den då. Den ändrar vi inte på nu, så då kan man avfärda såna saker. P: Det är ofta så med nyttjare ibland, alla har inte lätt att se på en ritning. Det är vansinnigt mycket lättare när huset är där, var det såhär det blev? Och så kommer det lite frågor. A: Så är det. De ska naturligtvis få vara med och bestämma, men inte för mycket detaljer. För då blir det olika mattor i alla rum osv, det är risker med det. Men det är bättre att ha en generell linje. Men det är väldigt bra tycker jag att ha med dem i förfrågan så mycket man kan. P: Men vi har ju ganska, med färger och mattor. Och där jobbar vi ju även med Kost och städ, det är ju dom som ska sköta städet. Så har vi en diskussion med dom. A: Vi har ju en egen Kost och städ-avdelning som sköter det mesta städet i våra lokaler. Och vi vet ju vad dom vill ha. P: Och likaså när vi bygger förskolor eller vad vi än bygger, med de i Kök. Så är de involverade. A: Kökskonsult anlitar vi ju också. Och kylar. P: Men vår kostavdelning är ju även med i den processen. Och sen efter när bygget är färdigt och besiktigat och klart, då är det ju liksom att lämna över den till fastighetsavdelningen, till driften. Dom är med ibland under projekteringen, eller förstudien. A: Inte så mycket i utformningen kanske, men de är med i alla fall. Det handlar ju mest om installationsgrejer för dom kanske. Det där systemet tycker vi är bra, det vill ha där också. P: Man har ju ofta det med en lampknappar osv, och det har dom en del synpunkter på. Det är lätt att sånt där blir krångligt, det ska bara vara tänd och släck egentligen. A: De tillför ju väldigt mycket, de som lever i verkligheten. Den där skiten kan vi inte använda, vi får ta något annat istället, osv. Då får konsulterna den signalen, att det där vill vi inte ha. Blir övergången smidig då förvaltning och drift redan är insatta i projektet?

51 Bilaga 5. P: Vi kallar ju dom även till slutbesiktningen. Och sen är de ju med på de här informationerna där man går igenom projekten med dem. Så jag tycker det fungerar bra. A: Ja jag tycker att det verkar fungera väldigt bra. P: Och sedan lämnar man ju även till de som sätter hyran, där lämnar man ju över; de här ytorna blev det. Vi har ju också en mall/manual hur det ska gå till. Men det tar ju nästan 6-8 månader att lämna över ett projekt. A: En fördel också som vi kan nämna är ju att vi sitter i samma hus som byggnadsnämnden, vi har ju nästan daglig kontakt med dom. P: Vi sitter ju också i samma korridor. A: Hela den här förvaltningen sitter ju på samma plan här. Och det är ju en jättefördel. Nära kontakt med kollegorna, lita på varandra, stora fördelar? P: Ja, jättefördelar. Jag är ju byggledare och jag håller på med en diskmaskin nu, och jag menar jag är inte jätteexpert på diskmaskiner, då går jag bara bort till Britt-Marie här borta och pratar med henne om det. Det är ju hur smidigt som helst. Det är alltid lättare att prata face-to-face när det gäller saker som man inte är jättebra på själv, än att skicka massa mail. A: Ja det är bara fördelar att ha det på det här viset. Lättare att ta hjälp från andra när man känner varandra? P: Så är det. Och det är nog ingen här som, vi är nog rätt öppna med vad vi kan och inte kan. A: Ja men det är rätt enkelt att ställa en sån fråga. När man vet vem man ska fråga, och dessutom vet att man oftast får ett bra svar. Hur bra som helst. Utvärderar ni avslutade projekt, och hur? A: Vi har ju någon form av utvärdering som vi brukar fylla i och lämna in. P: I och med att vi jobbar rätt så tight så vet man ju. Lasse vet vad det är för ÄTOR på det jobbet. Det är sådär, man vet. Sen har vi ju Webforum heter det, där har vi alla dokument, vi kan ju gå in och titta på varandras projekt, liknande projekt. Där har vi mallar, vi har AF-mall osv. Vem som helst kan gå in och ändra i den, när man ser någonting som måste vara med. Hur ofta sitter ni ned och utvärderar? P: Varje måndagmorgon. Lite allmänt och sedan går vi laget runt. A: Ibland händer det ingenting, någon berättar om något. P: De tar allt från 5 minuter till en timme. Det är det som är bra. Något mer? A: Jag har en känsla av att just det projektet flöt på väldigt bra. Vi hade bra entreprenörer, och det har vi ju haft lite strul med ibland, men på det hela taget har vi haft väldigt bra entreprenörer. Funkat bra för oss. P: Det tycker jag.

52 Bilaga 6. Transkribering av intervju med rektor på Brinellskolan Vad är din befattning? Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? Jag är rektor här på Brinells högstadium, och enhetschef, vi har lite olika skolformer, vi har både grundsärskola och grundskola. Ni träffade min kollega alldeles nyss, så vi valde att det var jag som skulle vara lite mer ansvarig för byggnationen när den skulle vara, vi får dela på saker och ting. Jag har egentligen ingen tidigare erfarenhet av det, utan det var mer att jag ville ha kontroll lite mer över hur det skulle bli. Jag ville vara med i processen också, så därför blev det jag, annars fanns det egentligen ingen anledning till att det skulle vara just jag av oss två. Men det var sagt att det var någon av oss som skulle vara med i alla fall, vi är yttersta ansvariga. Varför kände du att du ville vara med i processen? Vi ville ju givetvis vara med i utformandet så att slutprodukten blev som vi hade tänkt oss, självklart. Men sen även i tankar och det gentemot min personal, så att säga, vad jag kunde förmedla under hela den här tiden då. Det var jätteviktigt för mig att få förstahandsinformation, och också kunna ha möjlighet att påverka, vilket jag tycker att jag absolut kunde ha. Hur tidigt i processen blev du involverad? Vi var med tidigt i processen. Den började egentligen för flera år sedan då det startades en byggrupp. Vi pratade om en annan byggnation först, påbyggnad av den befintliga byggnaden. Jag kommer inte riktigt ihåg vad anledningen var, men det gick inte i alla fall. Så vi var med ganska tidigt. Och sen då från och med att vi bestämde att det var så här det skulle bli så var vi ju med väl tidigt. Så första arbetet som dom gjorde så hade dom en skiss på hur det var tänkt, ett skal kan man ju säga då, första delen, och det tyckte vi såg bra ut. Och ni fick vara med och påverka vad ni ville ha i lokalerna? Ja, det fick vi vara. Vi hade ju, inte en kravlista, men Dels var det kravlistor när det gäller NO-salar, så är det väldigt specifika grejer som måste vara där då, inredning och allt sånt. Och där hade jag också hjälp av min personal så att det blev rätt från början. För det är ju sådana saker som fläktar, fläktkrav, alla sådana krav, och det är ju jätteviktigt i dom salarna. Musiksal med ljudisolering och allt sånt där då. Så där var vi ju med tidigt och ställde önskemål. Vi är ju lite mer experter på vad olika salar kräver. Och inte det här om det skulle vara den eller den listen, inga sådana grejer, utan de här viktiga grejerna då. Och vad vi behövde, hur många klassrum behövde vi, hur många grupprum behövde vi, osv. Och så gjorde dom en skiss utifrån det. Hur tycker du att slutresultatet lever upp till förväntningarna? Faktiskt mer än förväntningarna. Dels smälter det in, väldigt estetiskt i den gamla byggnaden. Det blev mer än förväntat, jättebra var det. Och samtlig personal tycker ju också det. Hur var processen för dig?

53 Bilaga 6. Vi hade faktiskt byggmöten en gång i månaden, och så hade vi arbetsplatsträffar en gång i veckan. Så att ibland var det nästan så att det var för mycket. Ärligt, nu händer det här, nu händer det här. I efterhand så är man ju tacksam för det, just det här med kontrollbehovet som man kanske har, men också när man fick frågor från personalen, då var man väldigt medveten om vad som hände. Trygghet att veta vad som pågår i och med arbetsplats nära skola? Ja. Sen hade vi ju turen att det var en tillbyggnad och vi väntade ända till april med att dra ner väggarna, mellanskiktet mellan den befintliga och den nya byggnaden. Det planerade vi på ett påsklov när inte några elever eller lärare var störda. Hade jag inte varit med i den tidprocessen hade det kanske legat för långt fram eller för långt bak, så det blev jättebra. Så vi var egentligen inte så påverkade, inte så vi var störda. Vi hade ett par vattenläckor, lite annat, men sånt händer ju, och då var dom här jättesnabbt. Jag är jättenöjd med det Byggkompaniet har gjort. Fick du vara så delaktig som du förväntat dig eller velat? Ja, utifrån den lilla kunskapen som jag har. Jag lägger mig ju liksom inte i såna grejer som inte jag hade med att göra. Men just utformandet, och våra behov, det var ju där utifrån jag kunde komma då. Och om det skulle vara någonting, med vattenläcka eller så, så kunde man ju få kontakt med dom direkt. Det var jättebra, jättebra. Om du ställde frågor, kände du att du fick bra svar? Så är det ju ibland om de börjar prata om nån blankett eller nån balk, då var man ju kanske inte riktigt med. Men om det var någonting som jag kände att jag ville veta, då ställde jag den frågan; Nu ställer jag en dum fråga, och så gör jag det och då svarar man på det. För visst var det så ibland att dom kunde prata om saker gick över huvudet, och då fick man ju ta ner det på en sådan nivå att man förstod. Om jag behövde förstå något om det, vill säga. Ibland behöver man inte veta. Har du varit inblandad i ett projekt med samma arbetssätt förut? Nej. Det har jag inte, det var min första stora Däremot så, inte en byggprocess, men jag har varit med och flyttat en stor skola innan. Vi flyttade hit för fem år sedan. Och jag är på väg in i ett annat byggprojekt nu också för jag är också rektor på resursskolan i kommunen som ska byggas om. Så det kommer mer, men det här var mitt första stora. Har du fått erfarenhet av byggprocessen efter detta? Hur man tänker, ja absolut. Och innan man gick in i det här så var nog inte förväntningarna så höga, utan [Paus i inspelningen pga inkommande samtal] Så har ju biträdande förvaltningschefen, han som har hand om lokal och sånt, varit inblandad vid fåtal tillfällen, och då har det framförallt gällt så vi håller ekonomin oftast. Sen så är det tekniska servicenämnden, så har dom haft full koll, så det är lite olika befattningar

54 Bilaga 6. som har haft lite olika mängd inflytande. Men han hade ju absolut koll på läget. Samspelet mellan alla fungerade bra. Finns det något som inte var så bra, som skulle kunna förbättras? Nej, vet du vad, jag kan inte säga det, för jag upplever att jag fick den input som jag behövde, jag fick också den hjälp jag behövde. Och jag har ibland för vana att gå upp och bli högeffektiv, men här behövde jag aldrig bli det under de här ett och ett halvt åren. Jag kände mig hörd, och var lyhörd på andras signaler också, så nej, jag kan inte säga det. Lagom passiv roll? Ja. Det var jätteskönt. Sen är det inte säkert att det blir så nästa gång. Vad har personalen tyckt? Faktiskt samma sak. I och med att jag hade de här arbetsplatsträffarna varje vecka så försökte jag också vidareförmedla, nu kommer det här hända den här veckan, nu kan det bli så här, så man oftast låg steget före, inte vid oväntade saker som vattenläcka eller strömavbrott, men det som var förväntat kunde jag också förmedla i tid till dom. Och då blev det bra, för då Nu kommer det vara buller, idag kommer det vara det, kan vi flytta salar eller lektioner, så gör vid det, så vi kunde förekomma mycket. Inte allt, men mycket. Så jag måste säga att vi är väl förskonade och att personalen upplever så också. Det har ju varit buller och sånt ibland och ibland har det kanske blivit lite gnäll, men inte mer än vanligt egentligen. Det kunde varit vad som helst. Därför är det så viktigt med kommunikationen i tidigt skede. Vad skulle du förbättra med projektets resultat om du kunde? Det blev ju ett missförstånd i kommunikationen vad det gäller viss NO-utrustning, det uppdagades när personalen fick komma in i lektionssalarna och se, men det här var ju inte vad vi bestämde. Och då vad som kan förbättras där är dokumentationen på vad som sades från början. Det här var muntligt, så det fanns inte skriftligt. Så det är sådant man kan ta med sig för då hade det blivit rätt från början. Nu var det inte så att dom inte åtgärdade det, för det gjorde dom, men det innebar kanske merarbete för oss ett par veckor att vi inte kunde använda dom salarna. Så visst, dokumentationen är ju jätteviktig, att man verkligen får ner allting på pränt. För att kunna gå tillbaka om det skulle vara någonting. Och det är ju för allas skull. Det är väl det, men inget annat. Om behovet skulle ändras under processen? Då är det ju så, vi hade smartboards osv, så det skedde. Men i och med att vi hade de här täta mötena, jag med den här arbetsplatsträffen med byggarna, och jag med personalen varannan vecka, så kunde vi ändra saker allteftersom. Men vi kunde ju inte göra det utan att få beviljad ekonomi. För budgeten var ju satt på ett visst sätt, så visst kunde vi ändra, men inte allt. Det var inte omöjligt, elkontakter i taken ovanför bänkarna gick absolut inte, men det löste vi på ett annat sätt. Så hela tiden var det kommunikation. Mycket handlar ju också om det ekonomiska, det är ju satt en budget. Jag kunde ju ha valt att ta det på min egen budget, och det har jag gjort med vissa grejer också, men då fick jag ändå ett tydligt beslut att nej vi kan inte göra det här, och då får ju jag ta ställning till om det är något som jag kan ta i min budget.

55 Bilaga 6. Något mer? Det är ju lättare att sitta här och prata om något som har varit en positiv upplevelse. Många är ju rädda för att gå in i sådana här projekt, med all rätt, men ju mer information du får innan, desto lugnare Jag kan hålla min personal ganska lugn också genom att, nu händer det här och nu händer det här. För vet man ingenting då är det klart att man blir orolig. Jag tycker de var väldigt tydliga och framförallt den här snabba kommunikationen som jag hade med Niklas på Byggkompaniet var riktigt bra. Läskigt när man inte kan något? När de började prata om vissa grejer så var det verkligen över huvudet. Sen handlar det lite om hur man är som person också, nu har inte jag någon svårighet att säga att vänta lite nu, nu måste ni förklara vad som menas med det här, nu är jag dum i huvudet, tala om det för mig. Det var jättebra kemi också. Förståelse för att du inte hade kunskap? Ja, det tycker jag. Vi hade ett givande och tagande. Och då är det människor som jag inte har träffat innan. Så det är inte alltid det blir så heller, men här funkade det kanon.

56 Transkribering fastighetschef och projektledare Åtvidabergs kommun P= Projektledare F= Fastighetschef Bilaga 7. Vad är din befattning? P: Projektledare med ansvar över fastighetstekniker. Men i stora delar har hand om olika projekt. F: Fastighetschef med ansvar för alla fastigheter i kommunen och marken kring dem. Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? P: Projektledare för olika projekt sitter med och tar fram små skisser och förfrågningsunderlag F: chef för fastigheterna i kommunen fungerar även som beställarens person när det gäller projekt. Hur länge har du haft en tjänst i Åtvidabergs kommun? P: tre år i september F: har suttit inom olika roller i kommunen i många år men har suttit på denna position med denna titel ett par år, har också haft olika betydelse eftersom man gjort om organisationen något ibland. Vad har du för utbildning? F: gymnasieingenjör i el-kraftverk P: snickare från början men har för ett par år sedan läst på yrkeshögskola till arbetsledare Vad har du för tidigare erfarenheter? Vad har du haft för typ av tjänster tidigare? F: Jobbat som förvaltningschef, även kommunchef men blandat med olika uppgifter i kommuen P: Har jobbat som snickare under många år och efter att jag blev klar med utbildningen tog jag tjänst som arbetsledare och projekchef på ett byggföretag Kan du redogöra för hur ni generellt arbetar med projekt? Beskriv gärna utförligt. P: Vi tar framförallt fram underlag för vad är det vi behöver och har ett behov av detta tar vi fram tillsammans med våra fastighetstekniker och de som skall använda ytan. Beroende på projektens storlek gör vi på olika sätt. I mindre projekt gör vi mer där kan vi tillexempel ta fram kravspecifikationer och mindre skisser eller som på exempelvis långbrott där tog vi fram så kallade block med vad olika rum skulle ha och hur dessa skulle förbinda sig mellan. Vi har däremot inte någon kompetens möjlighet att själva ta fram AF delar med AMA koder och liknande vi kan göra mindre ritningar själva men inte mycket mer än så. Varför? Vi jobbar med totalentreprenad i varje projekt finns kanske något undantag för länge sen men uteslutande det.

57 Bilaga 7. F: Jobbar man med generalentreprenad eller utförande entreprenad blir man mer låst och man ska sitta och rita upp alla små detaljer vilket vi inte varken har tid eller kompetens för. Man tar ansvar för att det man gjort blir rätt, andra kan komma med roligare förslag än vad vi kanske kan göra. Skulle säga att den främsta anledningen till att vi gör så är tid men också en av kommunens grundpelare som är innovation. Har man en totalentreprenör kan man vara mer innovativ annars är det lätt att man blir mer låst och fast i det man tagit fram. På sättet som ni projekterar och arbetar kring projekt anser du att du kan utnyttja din kompetens fullt ut? I så fall varför eller varför inte? P: Ja det tycker jag absolut, jag kan utifrån det jag kan vissa mitt fulla potential. Nu sitter man på en annan stol nu klart det är skillnad men skulle inte säga att det är något dåligt, jag utvecklas varje dag och kommer framåt. Känner du att du utvecklas? Ja absolut lär mig något varje dag och så men inte så jag känner att det blir övermäktigt. F: Absolut känner jag att jag får vissa min fulla kompetens på ett sätt, visst jag kan också mycket mer men det ingår inte i tjänsten men ibland kan jag ta fram det och vet att det finns där. Har det funnits någon diskussion om att ändra organisationsformen, i så fall hur? F: Egentligen inte vi är alltid under ständig förändring och utvecklas hela tiden tar lärdom av alla situationer. Men vi känner väll inte att vi behöver förändra organisationen helt det fungerar bra som det gör och när vi behöver ändra något gör vi det succesivt. P: Nej egentligen inte vi tycker nog att det fungerar väldigt bra som det gör idag. Om projektet nybyggnation av förskola vid Långbrott: Vilka delar av projekteringen och processen har sköts inom den egna verksamheten och vad har gjort av exempelvis externa konsulter? F: Det vi gjorde själva var egentligen och ta fram behovet vi gjorde ett sånt blocksystem med rummens olika funktion och sen hur dessa skulle vara förbundna mellan varandra samt en liten kravspecifikation. Därefter lade vi ut det på externa konsulter i detta fall blandade vi in en arkitekt vilket vi inte alltid gör annars. Den tog fram olika förslag som vi valde mellan. Saker som vi hade lite utanför för att kunna bestämma själva var väl bland annat larmsystem. Hur påverkades dit arbete av arbetssättet? F= Påverkades egentligen inte alls hade den roll som jag brukar ha i olika projekt. Vilken roll hade du i detta specifika projektet? Och vad innebar denna roll. F: Jag var egentligen beställarens ombudsmans med dess uppgifter. Hur lång tid tog projektet från start till att det var brukarvänligt? F: Byggtiden var 7 månader, men från att behovet uppkom till att det blev färdigt var ju ett par år blev lite strul med att dem bytte förskolechef och så. Utifrån din kompetens och erfarenheter, hur kände du att du kunde använda dem i detta projekt?

58 Bilaga 7. F: Ja men det tyckte jag, var inte speciellt involverad i projektet på ett sätt jag inte varit tidigare. Hur stor samverkan delaktig var du i de externa konsulternas arbete? F: Väldigt stor jag var med hela tiden och kände mig delaktig, vi hade bra kommunikation och jag visste hela tiden vad som föregick i projekten. Hur upplevde du att projektet gick? F: Det gick väl bra inget speciellt som utmärkte sig. Var det något i projektet som inte fungerade som tänkt? F: Nej inte direkt inget projekt fortlöper utan att något sker men inget större som man inte räknar med. Vi var väldigt nöjda med processen och entreprenören som var Miljöbyggarna. Var det något i projektet som fungerade bättre än ni tänkt? F: Egentligen inte det heller, hela projektet gick som det borde inget som var speciellt mycket sämre eller mycket bättre. Hur upplever du projektets smidighet? F: Det var ett smidigt projekt inget strul med konsulter eller så utan inget krångel. När ni avslutar ett projekt, hur ser återkopplingen ut? F: Det finns egentligen ingen återkoppling. Fastighetsteknikerna är med hela vägen så dem vet vad som sker hela tiden. Jobbar du eller ni med någon utvärdering av hur projektet har gått och vad som kan förbättras, i så fall hur? P: Nej det gör vi väl inte direkt, det är vi faktiskt ganska dåliga på. Alla projekt är olika så vi jobbar ju också olika men det är klart är det något vi är väldigt nöjda med så kommer vi ju ihåg det. F: Instämmer, vi är ju en liten förvaltning så vi känner kanske inte ett behov av att göra det när alla redan vet vad som hänt och så. Men det är som Micke säger något vi absolut kan förbättra oss på. Upplever du någon skillnad i kontakten med entreprenören jämfört med hur du arbetat tidigare? F: VI var väldigt nöjda med entreprenören dem skötte sitt jobb väldigt bra och vi kände att det fungerade väldigt bra. På det sättet ni arbetar idag, hur ser du på sårbarhet, finns det någon sådan eller inte. Vad i så fall finns den sårbarheten och hur skulle den påverka? F: Det finns alltid en sårbarhet sen tycker jag inte den är så hög hos oss, vi är en lite förvaltning där alla har stor koll på alla delar egentligen. P: JA det finns en sårbarhet i att vi inte är så många och att man inte har någon ersättare om det är så att man är borta eller är sjuk. Det vi har stor hjälp i är att våra fastighetstekniker ofta är med i tidigt skede och har stor kunskap så dessa kan ofta ersätta oss då dem är insatta i projekten. Vi alla har egentligen stor koll på allting.

59 Bilaga 7. Om du själv fick fundera på vilken typ av organisationsform ni ska jobba efter, hur skulle det se ut? F: Det är klart att det hade varit intressant med en organisation där man besitter alla kunskaper men samtidigt hade det kanske varit svårt att få alla att bli sysselsatta hela tiden då vi inte har så många projekt på gång och då är det klart att vi har det bättre med att istället ta in den kompetensen när vi behöver den. Hur tycker du kompetensnivån ser ut, har ni de kompetenser ni anser er behöva? Vad skulle ni vilja lägga till alternativt ta bort. F: Om vi inte skulle göra om organisationen ingen, men skulle vi välja en kompetens och utöka med för att kunna göra mer till exempelvis förfrågningsunderlaget skulle det kanske vara en byggnadsingenjör med mer erfarenhet kring digitala verktyg. P: Ja det hade varit en fördel att få in mer kunskap om sånt då skulle man kunna spara tid samt att kalkylerna blir lite lättare. När vi ska göra ett projekt måste vi lägga fram ett prisförslag till politikerna och det kan vara svårt ibland. Hade både jag och andra kunnat mer om digitala verktyg hade det förstår varit en fördel. Vad är din uppfattning om hur andra kommuner jobbar inom just byggprocessen? P: Den uppfattningen jag har är att jag har jobbat lite med liknande kommuner i storlek och upplever väl att dem jobbar på ett liknande sätt. Sen har ju vi verkligen en fördel med just detta att vi har ett så bra och nära samarbete med våra fastighetstekniker som själva i grunden är yrkesarbetare. Men det är klart jag vet inte hur det är i större kommuner. F: Jag har nog lite samma uppfattningen små kommuner har svårt att jobba med något annat sätt det blir för dyrt i jämförelse med vad man får ut. Vi har inte tillräckligt med projekt för att hålla en kämn nivå och då kan det vara svårt att sitta inne med kompetensen på plats. Har man kompetensen externa kan det också bli så att innovationen ökar, finns det en låst organisation kan just det bli lidande. Tror du att det är fördelaktigt eller negativt och jobba på ett sätt där man kan ta fram alla handlingar på plats? F: Absolut finns det bara underlag för att hålla alla involverade i projekt hela tiden så absolut, det är klart att det går snabbare tidsmässigt och att man är mer inne i organisationen. Det som kan bli är ju såklart inovationen, sen har man inte tillräckligt med projekt så är det dyrt. Externa konsulter har ju kanske alltid lite mer resurser än vad man kan ha här. Några personliga saker ni skulle vilja förbättra? P: Digitala verktyg helt klart annars vet jag inte riktigt som vi jobbar nu känner jag att jag har det jag behöver för att klara det. F: inte som jag kommer på nu, klart lite digitalt hade varit roligt. Kommunens attraktivitet som arbetsgivare? P: Inget som vi känner igen, tycker att vi har fått bra rykte och att dem som söker är duktiga och så. Vi har haft många sökande och dem som sökt har varit väldigt bra allihoppa. Känns som denna stämpel att kommunen inte är så rolig och jobba i F: Ja dem som söker har den kompetens som krävs det känns som inte bara vi som förvaltning utan hela kommunen har många sökande och att dem är som söker har bra erfarenheter.

60 Bilaga 8. Fastighetstekniker Åtvidabergs kommun Intervjun är en del av empirin till vårt examensarbete som skrivs under våren 2019 på Jönköpings Tekniska Högskola. Denna intervju tillsammans med ett par andra kommer utgöra grunden för vår datainsamling. Intervjun kommer till grunden utgöras av frågorna bifogade i dokumentet. Svaren kommer vara anonyma och kommer endast benämnas med din befattning. Du kan svara direkt i dokumentet och bifoga tillbaka till oss. Tack på förhand! 1. Vad är din befattning? Fastighets Tekniker 2. Kan du kort redogöra för vad din tjänst innebär? Se till och driva Kommunens fastigheter så miljö och energi smart som möjligt. 3. Var du involverad eller inte i nybyggnationens utformningsprocess, i så fall på vilket sätt och hur mycket? Jag satt med på byggmöten som ansvarig Tekniker från Kommunen sida, samt med det tekniska kunnandet om fastighetens utformning. 4. Hur tycker du att slutresultatet lever upp till förväntningarna både för dit arbete och generellt? Slutresultatet är till full belåtenhet. 5. Hur tidigt i processen blev du involverad? Jag var med från start. 6. Hur mycket av processen blev du informerad om innan? Lite om hur mycket barn och personal som skulle få plats i fastigheten. 7. Hur delaktig är du i verksamheten idag? Jag är ansvarig för driften av hela fastigheten så som larm/passersystem, vent och övrig fastighets underhåll. 8. Vilka erfarenheter om byggprocessen besitter du? 9. Finns det något med projektet som du tycker hanterades dåligt? 10. Vad skulle du förbättra med projektet om du kunde? 11. Vad var positivt med projektets utförande? Att det blev fler förskole platser i Kommunen och att de system för förvaltning vi ville ha fick vi.

61 Projekt Projekt (T) Objekt Objekt (T) Konto Konto (T) Utfall Budget 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Aktiverat arbete för egen räkning (kostnader) ,00 0,00 Eget arbete (projektledning, arkitekt, byggledning, kontrollansvar, gra 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) 5 KOSTNADER FÖR ARBETSKRAFT ,00 0, Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) 6 Budget övriga verksamhetskostnader 0,00 ############# Upphandlad entreprenör 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Lås och passerservice ,00 0,00 Upphandlad entreprenör 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Byggentreprenad 500,00 0,00 Upphandlad entreprenör 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) 2310 Hantverket 2, Brinellgymnasiet Byggentreprenad A conto ,75 0,00 Upphandlad entreprenör 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Byggentreprenad A conto ############# 0,00 Upphandlad entreprenör 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Byggentreprenad ÄTA ,28 0,00 Upphandlad entreprenör 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) 6 ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER ############# ############# 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) 2310 Hantverket 2, Brinellgymnasiet 745 Konsulttjänster ,50 0,00 Jurist upphandling 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Konsulttjänster ,00 0,00 Eget arbete (projektledning, arkitekt, byggledning, kontrollansvar, gra 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Arkitekt 8 700,00 0,00 Tillgänglighetsgranskning 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Geoteknisk konsult ,00 0,00 Geoteknisk undersökning 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Konstruktör ,25 0,00 Förstudie konstruktion 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Elkonstruktör ,25 0,00 Ramhandling el 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Luftkonstruktör ,25 0,00 Ramhandling VVS 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Styr och reglerkonsult ,00 0,00 Ramhandling styr och övervakning 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Kontroll och besiktningar ,50 0,00 Entreprenadbesiktning 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus 1, huvudbyggnad 761 Avgifter 6 761,50 0,00 Bygglov, utsättning etc 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Avgifter ,00 0,00 Bygglov, utsättning etc 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) Brinellskolan, Hus Besiktningsavgifter 4 635,25 0,00 Entreprenadbesiktning 2368 Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) 7 ÖVRIGA VERKSAMHETSKOSTNADER ,50 0, Tillbyggnad hus 2 Brinell (Hantverket 2) B huset tillbyggnad (BU) ############# ############# ############# ############# Bilaga 9.

62 Bilaga 9. anskning etc) anskning ramhandlingar, bygghandlingar etc)

63 -'"'"'"'"' ,ooo Bokfper Bokfdag U<yp,.. B<yp 500 V<yp 90 Bokfbelopp Bokfkvant Valulakod MlljObyggam;:iEntr AB ,00 0,00 SEK 1,0000XI N Bilaga MiljObyggama Entr. AB ,00 0,00 SEK 1,0000XI N MiljObyggillma Entr. AB ,00 SEK 1,00CICOJ N -'"'"'"" -- AI03rd CO Bokfpet Bokfdag U<yp B<yp V<yp Boklbelopp Bokfkvant Valutakod AB LNK0PNOS BRl>NDSERVICE 3 438,50 0,00 SEK 1,00CICOJ N -'"'"'"'' --- Ato;ird CD) Boktp r Bokfcbg U<yp B<yp V<yp MiljObyggamaEntr. AB Boklbelopp Bokfkvant V11lulakod ,50 o.oo 1.CDDD N -'"'"'"'' -- l.1.1oard CDl Bokfpu Boktdag U<yp B<yp V<yp Bokfbelopp BokTkvant Valutakod 86CXJ,OO o.oo 1.(DXOJ N -'"'"'"' --- Atgard Bokrper Bokrdag U<yp B<yp V<yp Axetla$ imjolby AB Boklbelopp Bokfkvant Valutakod 4 170,35 0,00 SEK 1.CDDD N -'"'"'"'' -- IAtgafd -'"'"'"'"' --- Bokfper Boktd.ag Bokfper Bokfdag Vemr U<yp U<yp B<yp B<yp V<yp V<yp Ins.datum Tr;insolktionstext Bokfbelopp Bokfkvant Valutakod 5 894,50 o.oo Bokfbelopp BokTkvanl Va1utakod 1,CDDD N ICurs Tri StruclOr0stergOtlandAB 7 710,50 0,00 SEK 1,CDDD N --mm Atg;ird Bokfper Boktdag U<yp B<yp V<yp StruclOr OstergOtland AB StructorOstergcitlandAB 13lD,OO IDl,00 0,CD SEK Bokfbelopp Bokfkv11nt V11lutakod 1.CDDD 1,CDDD N N Simga lnwstry E«.t,t,,lorth AB 8 000,00 0,00 SEK 1,CDDD N Bl..1.SAo<SPLANTSt<OI..A AB ,50 0,00 SEK 1,000CO:, N Atg;ird Boktper Boktdag U<yp B<yp V<yp Bokfbelopp Bokfkvant Valutakod ATVOABEROSSOTNNGSOISTR ,00 0,00 SEK 1,000CO:, N Atgard Atgud Bokfper Bokfper BokfCMg BokfUg Vern, U<yp U<yp. B<yp.,, V<yp V<yp Ins.datum AxelL.\<! imjolby AB Transaktionstaxl Boklbelopp Boklkvant Valutakod 2 480,90 o.oo Bokfbelopp Bokfkvant V11tutakod 1,ClXOD N ICurs Tri Atgard Boktper Bokfdag Vernr U<yp..,, V<yp Ins.datum Tran5aktionstel( ,96 0,00 SEK Bokfbelopp Bokfkvant Va1utakod 1,000CO:, N ICurs Tri /\tviwbergs lnlr«.truktur AB 1 341,12 0,00 SEK 1,000CO:, N ,00 0,00 SEK 1,000CO:, N Atgilrd Atgard Bokfpu Boktdag Bokfper Bokfd:ag U<yp U<yp B<yp..,, V<yp V<yp lns.dalum Tranuktionstext Bokfbelopp Bokfkv11nt V11lutakod ,50 o.oo Boklbelopp Boklkvanl V11lutakod 1,000CO:, N Kurs Tri ,00 0,00 SEK 1,oooco:, N 17 2CD,OO o.oo 1,ClXOD N 9 116,00 0,00 SEK 1,000CO:, N -'"'"'"" -- AIIJ3rd ClD Bokfper Boktdillg U<yp B<yp V<yp MiljObyggama Entr. AB Boklbelopp Boklkvant V11lutakod ,45 o.oo 1,ClXOD N -'"'"'"" --- -'"'"'"" -- A!(µrd - 056HXlO Atg)I(S Bokfper Boktper Boktdag Bokrdag U<yp U<yp B<yp B<yp V<yp V<yp Boktbelopp Bokfkvant Vatutakod E.ON B..NAT S\/ERIGE AB ,00 0,00 SEK 1,000CO:, N Bokfbelopp Bokfkvant Valutakod ,00 0,00 SEK 1,000CO:, N -'"'"'"'' -- Ato;ird CD) -'"'"'"" --- -'"'"'"" -- IAtg.ird CXD -'"'"'"'"' --- A!O:,,rd CD Bokfper Bokfper BokTper Bokfper Bokfcbg Bokfdag Bokfdillg Bolcrdag U<yp U<yp U<yp U<yp B<yp..,,..,. B<yp V<yp V<yp V<yp V<yp Boklbelopp Boklkv11nt V11lutakod Atvidabergs VatEn AB o.oo Boklbelopp Boklkv11nt V111utakod GROPENS JARN BYOO 126,97 o.oo Tran1oaktionstel(1 Bokfbelopp Boklkvant Valutakod StruclOr OstergOtland AB 12 9(X),00 o.oo Bokfbelopp Bokfkvanl Vatutakod ,00 0,00 SEK 8 156,75 0,00 SEK 1,000CO:, N 1,000CO:, N Kurs Tri 1,00CICOJ N 1,1'.XD'.D N 1,000CO:, N -'"'"'"'' --- Boktpet Bokrdag U<yp..,, 500 V<yp St11JCIOrOstergcillandAB ,00 0,00 SEK Boklbelopp Bokfkvant Valutakod ,50 0,00 SEK 1,00CICOJ N 1,000CO:, N St11JCIOr0stergOttandAB 1 380,00 0,00 SEK 1,000CO:, N St11JCIOr OstergOUand AB ,50 0,00 SEK 1,1'.XD'.D N St11JCIOrOsler!JOllandAB ,25 0,00 SEK 1,1'.XD'.D N St11JCEr0slergOUandAB 86CXJ,OO 0,00 1,00CICOJ N St11JCEr OstergOUand AB ,00 o.oo 1,00CICOJ N St11JCEr Ostergolland AB ,00 o.oo 1,00CICOJ N St11JCEr OstergO!land AB ,50 o.oo 1,00CICOJ N StrlJCIOf Ostergottand AB ,00 o.oo 1,oooco:, N StrlJCIOr Ostergiilland AB ,00 o.oo 1,000CO:, N St11JCIOr0stergOtlandAB ,00 0,00 SEK 1,000CO:, N

64 ... Iii.. : "" HXE (&11,1... Bokfper Bolcrdag Boldper Bokrdag Bokfper Bokfdilg Vernr Vemr U<yp U<yp UXl U<yp UXl B<yp B<yp "" B<yp "" V<yp V<yp V<yp Bokfbelopp Bokfkvant Va1utakod Byggtovsavg Lallgbmttsstolan ,CDXOJ Bokfbelopp Bokfkvant Valutakod BravidaSverige AB 1 820, (DDXI N Tninsaktionstex1 Bokfbelopp Bokfkvant Valutakod Kurs Tri AHLSELL 112,03 0,00 SEK 1,CUDXl N N l [ Bilaga OS RAT AHLSEU. -112,03 0,00 SEK 1,CXlOOOO N RAT AHLSEl.L 112,03 o.oo 1,CIXUD N Bokfper Bokfdag Vernr U<yp B<yp V<yp Bokfbelopp Bokfkvanl Valutakod 21ns2 UXl "" Struclor OstergOtland AB ,00 0,00 SEK 1,0COOOJ N '' Ul UXl UXl "" "" RAT Strucklr 0slerg0tl4nd AB Strucklr Ostergi'itsand AB RATStruclorOslergOtlandAB RAT Struclor OslergOHand AB Stru::klr Ostergll'itsand AB Struc1orOstergOtlandAB StrucbrOstergOtlandAB , , ,00 22 n1,oo , , ,00 0, ,00 0, ,00 0,00 SEK SEK SEK SEK SEK 1,CDXOJ 1.(DXID 1,0COOOJ 1,caxxx) 1,CXXXID 1,0COOOJ 1,caxxx) N N N N N N N ,00 o.oo 1.(DXJ:D N

65 Bilaga 10. (7. l anbudsformullir, totalenrreprenad Sid 1/4 Anbudet oppnat den 5" / !.i... kj.lj... av samtidigt naivarande:... ft;... ::;::-:: _ ANBUD: Anbud Langbrott. rolalen'l'reprenad Atvidabergs kommun Anbud skickas/lamnas till: se AFB.34 Undertecknad erbjuder sig harmed att som totalentreprenor utfora rnbricerad entreprenad i enlighet med Administrativa Foreskrifter daterade , och dari angivna handlingar och forutsattningar. FormuHiret skall fyllas i komplett och bifogas anbudct. OBS! Ej ifyllda kryssrutor kommer att betraktas som ett nej. 1) ANBUDSGIVAREN 1.1) Foretagsuppgifter Foretagets firma (namn) I Miljobyggarna Entreprenad AB Postadress I Nyckelgatan 9 Postnr, 01i I Linkoping Webbadress I E-postadress I info@miljobyggarna.net E-postadress tilldelningsbesked ( om annan an ovan) I lw@miljobyggama.net Organisationsnummer I ss 1.2) Anbudsgivarens kontaktperson for anhudet Namn I Lars Westin E-post I lw@miljobyggama.net Telefon I

66 Bilaga 10. (7.1 anbudsfonnular, lolalentrepn:ma<l Sid 2/4 2KRAV 2.1) Allman oricntering De al!manna forutsattningama enligt avsnitt AF A uppfylls/accepteras: 2.2) U pphandlingsforeskriftcr Foreskriftema i avsnitt AFB accepteras/uppfylls: Kopia pa registreringsbevis fran Bolagsverket: Kupia pa giltigt intyg att anbudsgivaren innehar kvalitets- och miljosakringssystem enligt AFB.52: X Ja X Ja XJa X Ja 2.3) Entreprenadforeskrifter vid totalcntreprenad Foreskriftema i avsnitt AFD accepteras/uppfylls: X Ja Namn a entrcprcnorcns BAS-P enligt avsnitt AFD Lars Westin Namn pa entre renorens BAS-U enligt avsnitt AFD Roger Mild Namn pa entreprenfo'ens kvalitetsansvarige enligt avsnitt AFD.324. I F redrik Lindh Fredrik Lindh

67 Bilaga 10. (7.1 anbudsformular, totalentreprenacl PRIS Sid 3/4 3.1) Anbudssumma for totalentreprenaden (TE) Anbudssumma Kronor: kr Sjuttonm.ilionerfemhundratusenkronor Kostnad for forliingd kredittid Kronor : kr Suma kr Artonmilj oners j uttiotusenkronor 3.2) I anbudssumman ingar foljande KFU: Nr:Frago och svar l Nr:Fragor och svar 2 Nr:Fragor och svar 3 Daterat: Daterat: Daterat: ) Andrings- och tillaggsarbeten Vid tillkommande eller avgaende arbeten skall, enligt ABT 06 kap 6 9, for foljande punkter prissattas: Timpris for byggarbetare innefattande pkt 2, 3, 4 och 6 (kr/tim): Timpris for rormontor arbete innefattande pkt 2, 3, 4 och 6 (kr/tim): Timpris for elmontor arhete innefattande pkt 2, 3, 4 och 6 (kr/tim): Timpris for ventilationsmontor arbete innefattande pkt 2, 3, 4 och 6 (kr/tim): 375 kr 485 kr 485 kr 485 kr Procentsats enligt.8a for paslag for punkterna 10 % I, 5 och 7 (%): Procentsats enligt.8b for paslag for punktema 8% I, 5 och 7 (%): 3.4) Viktning 1. Sammanstalls cnligt AFB.53 av bestallare med ovanstaende varden som utgangspunkt. 3.5) Viktning 2. Energiherakning cnligt AFR.53 -varde reducering av anbudssumma (a) i Kronor 0 kr 3.6) Tilla ningskok I anbudsumma ingar storkok med Kronor kr

68 (7.1 anbudsformular, totalentreprenad d Sid4/4 Bilaga 10. Vid tecknandc av avtal galler foljande: Om entreprenoren under avtalets gang hiiftar i skul<l for skatter och sociala avgifter och rattelse inte sker, ar partema overens om att detta ar rattslig grund for koparen att hava avtalet, utan att entreprenoren kan stalla ekonomiska krav pa bestallaren. Sadan havning kan ske med omedelbar verkan under forutsattning att ej avhetalningsplan eller liknande traffats med Kronofogdemyndigheten: X Ja Vi iir medvetna om att oriktiga uppgifter i denna forsakran ocksa ar gnmd for havande av avtal: X Ja Detta anbud ar bindande i 60 dagar. 4) UNDERSKIUFT Datum Ort I Linkoping Namnteckning (bchorig foretradare for anbudsgivaren) I Lars Westin N arnnfortydligande

69 Bilaga 10, Detta dokument intygar att miljoledningssystemet hos Miljobyggarna Entreprenad AB Nyckelgatan 9, Linkoping , Sverige avseende Byggnadsentreprenader till offentliga och privata bestallare har genomgatt granskning och registrering av NOA enligt kraven i SS EN ISO : 2004 Denna registrering ar giltig endast om foretaget uppratthaller miljoledningssystemet i enlighet med ovanstaende standard, vilket kommer att kontrolleras av NQA. Certification Director Certifikat Nr: Datum: Giltigtt.om E au!'.}usti augusti 2015 I. 015 The t.se oft -,;. UX;\S.:,-: =-e M3tion Mar< 1:1d1ca! s accred:taticn 111 respect of th0$e ac;iv;ip. c:overr.d oy lf e ac::redilztion certificate r:umbc! 015 t-;.eld by NQ/\. NOA 1:- a t:a,j,r:;_:,:.:,\:,.:1 c:! A$cerfr,a Group L!d. Re is rnt1c n No !62. Rcg::;- cr.:,d Off,ce V-Jsr-, AC House. Hoi.:gMcn Haii Park. Hoti{)hton Reg:s, Ouils!abte LU5 5ZX

70 Bilaga 10. Detta dc ument int:1gar att valitetsledningssystemet hos Miljobyggarna Entreprenad AB r :-ckefgatan, Linkoping i, Svenge avseende Byggr.adsentreprenader ti'.i Jffentiiga,:, h pr!i'ata bestailare har genomgatt granskning 0ch reg;strering a, NGA enligt!<raven i SS EN iso 9001 : 2005 Denna registrenng ar gilt1g endast om roretaget upprattnaller kvaliletslednmgssystemat i enlighet me.'.i ovanstaende standard, vilket kommer att.0ntrolleras av NO.A.. Certification Director I 015 Certifikal Nr: Datum: Giltigt Lo.m.: EAC od: aum.1sti augusti 2015 (19 Trc L.!l =':.-',., :, <H1 ta! c, fo,i:, iru-::a:cs :ict:"&!:i: o:: ;n resco::i c! t:10.h 1c: : cs <;cv:; i.:j!iy : :- 1 a:;c i:.j t;i:'. " c! cj;a r.:..71::e 0;5 t;-9 6 -::1!\QA, 0", 1! ::-:....,,.,:: AS, e1: -11 Grc::;..,: 1 n K. ;. ::,1 c: N. 0.'?513:C2. H.J; $ \;:ed 0'" cc..tj3 t:'-i. i c.. :o. i :.. ti ::c 111.:i. P.'!. Kct,gt :cn Re;. n.,"lst t 1 e t U5 5ZX

71 MIIJOBYffiARNf:\ ENTREPRENAD AB Linkoping Bilaga 10. Nagra referensobjekt ar : Objekt/ar Typ Entr. summa Bestallare Tel. Kv. lsjakten Nyproduktion skola :- Linkopings Kommunala Fastigheter Per-Anders lsaksson Kv Ljusglimten 2006 Berzeliusskolan Hus D 2007 Till- och ombyggnad forskola Ombyggnad skollokaler : :- Linkopings Kommunala Fastigheter Cecilia Arkhed Linkopings Kommunala Fastigheter Per-Anders lsaksson Kv lsbaletten 2007 Nyproduktion gruppboende :- Linkopings Kommunala Fastigheter Bo Josefsson Himnaskolan 2008 Storkok matsal mm :- Linkopings Kommunala Fastigheter Cecilia Arkhed Blastadskolan 2008 Storkok, matsal rnrn :- Linkopings Kommunala Fastigheter Cecilia Arkhed Berzeliusskolan 2008 Storkok, matsal mm :- Linkopings Kommunala Fastigheter Per-Anders lsaksson Katedralskolan 2009 Stork6k, matsal mm :- Linkopings Kommunala Fastigheter Cecilia Arkhed Slestadskolan 2009 Storkok. matsal mm :- Linkopings Kommunala Fastigheter Cecilia Arkhed Rosendalskolan 2009 Storkok, matsal mm :- Linkopings Kornmunala Fastigheter Cecilia Arkhed Sandtagsskolan Atvidaberg 2009 Ombyggnadsarbeten skola storkok :- Atvidabers Kommun Allan Kullman Anggardskol,m 2010 Tillbyggnad storkiik, s\orkiik :- Linkopings Kommunala Fastigheter Cecilia Arkhed Ljungsbro skola 2010 Ombyggnad I tillbyggnad skola stork6k :- Llnkoplngs Kommunala Fastigheter Cecilia Arkhed Folkungaskolan 2010 Ombyggnad av skola :- Linkopings Kommunala Fastigheter Jan-Olaf Glas Ekdungeskolan 2011 Ombyggnad I tillbyggnad skola storkok :- Lejonfastigheter AB Cec i lia Arkhed Barstadskolan 2012 Nyproduktion forskola storkok Lejonfastigheter AB Andreas Widgren Timmero Boxholm 2013 Nyproduktion forskola storkok I AB Boxholms Hus Fredrik Noaksson

72 Forsakringsbevis Entreprenad ocb Montage - Allrisk- och Ansvarsforsakring Bilaga 10. Forsakringstagare Miljobyggarna Entreprenad i Linkopin Nyckelg LINKOPING Utskriftsdatum l 4 januari 2013 Forsakringsnummer Sp Forsakringsgivare If Utfardad av Britt-Inger Westin Telefon + 46(0) E-Post britt-inger.westin(ii)if.se Forsakrad verksamhet: Organisationsnummer: Geog rafisk omfattning: Forsakringstid: Byggande av bostadshus och andra byggnader Norden I Dcua bevis ar utfcirdat som en ren information och rne<lfor inga riilligheter for innehavarcn. f<irsiikringsbeviset ulvidgar eller torii.ndrar intc forsiikringsskyddet genom de angivna forsakringama. forsakri.ngen harden omfattning som beskrivs nedan och galler enligt i forsakringsbrevet angivna forsiikringsvillkor. Fullstiindiga vilikor tillhandahalls pa bcgiiran. Detta forsiikringsbevis inskriinker inte forsakringsgivarens eller fcirsakringstagarens ratt att andra cller annullera forsiikringsavtalet. I AB 04/ ABT 06 foreskrivs i kap 22 rcspcktivc 23 au entreprenoren ska II ha all risk- och ansvarsforsakring. I forsiikringsbcviset angiven forsakring uppfyller basomfattningen enligt bilaga I i t\ma AF 07 IZ! IZ! ALLRISKFQRSAKRING (81 ARBETEN I) 2) (81 HJALPMEDEL I) IZ! BEFINTLIG EGENDOM 3) ANSVARSFORSAKRING Ink! miljoskada och omhandertagen egendom FORSAl<Rll\fGSBE[OPP SEK SEK SEK IO SEK (81 IZ! NYCKELf RLUST KVALITETSANSVAR ENLIGT PBL SEK SEK KOM.PLEHEJ{,J.fNO: :i:6&'.$akrtngssky;.q\.:}\,t:.; ; v,1(ll{d1t e.:.{/,,.a:/ors'akr'in.@sbeijqf?a.' D D V ASENTLIGT FEL under ansvarstiden efter forsakrad garantitid (enligt AB 04/ABT 05 kap. 5, 6, 1-5 st.) MERKOSTNAD FOR FORCERCNGSATG/\RDER LOKALISERINGS- OCH FRILAGGNINGSKOS'INADER BYGGHERREANSVAR YID MIU SKADA [81 [81 Sjalvr isken for Allrisk overstiger inte 3 prisbasbelopp S alvriskcn tc!r Ansvar oversti,er inte 3 prisbasbelopp I) Enligt dcfinitioner i "AMA-nytt AF - i anslutning till AR 04". I forslikrinr,sbeloppct fur Arbcten ingar cgendorn och arbctsprc tationer som bestallaren tillhandahallcr. 2) S k. Farliga arhcten iiverstigande I SEK omfattas inte utan sarskilt avtal. Har avses arbctcn avsccndc bro, viadukt, berg,um, tunnel, <lammbyggnad, vattenkraftstation, hamnanlaggning, anlaggning under, i eller ovanfor vattendrag, sjt\ ell er hav. 3) Galler egendom som tillhor torsakringstagarens bestiillare, om dennc ar byggherre eller - vid montageverksamhet - slutlig bestiillarc samt egcndom som tillhor privatperson i cgenskap av hyresgast eller bostadsriittshavarc. Besoksadress: Barksvag 15, Solna Postadress: 10G 80 Stockholm Telefon: tf Sl<adetorsakring All (puol) Siite: Stockholm Org.nr: Hu11udkontor: Barks vag 15. Solna

73 MILJOBYffiRN ENTREPRENAD AB Bilaga 10. Redovisning energiberakning Byggnaden utfors for att klara det stallda BBR kraven P=l Energiberakningen ar utford pa de foreslagna alternativet och kommer att redovisas i samband med projekteringen da eventuella varden kan forandras. Miljobyggarna Entreprenad AB Nyckelgatan Linkoping Tel/ Fax E-post/Hemsida Org.nr info@miljobyggarna.net BG

74 ) Skatteverket Gor sa har Fyll i blankettens ovre del och skicka blanketten till Skatteverket Begaran/Svar Offentliga uppgifter Datum SKATTEVERKET Hamosandsl<ontoret Senaste svarsdatum Harnosand A. Besvarad blankett ska skickas till Du kan aven skicka blanketten via Miljobyggarna Entreprenad AB fax eller Nyckelgatan 9 Myndigheterna svarar pa den nedre delen och skickar Linkoping den till adressen eller faxnumret du angett har bredvid. Har du fragor kan du vanda dig till Skatteverket, telefon Se aven information pa sidan 2. Bilaga 10. Viii du har svar via fax? Ange faxnummer 0mg. B. Information onskas om Foretag/person eller organisation som information onskas om Person-/Organisations nt1mmer - Miljobyggarna Entreprenad AB Om gruppregistreringsnummer till mervardesskatt Jinns. ange nummer C. Information om dig som fragar Namn pa toretaget eller organisationen Kontaktperson Telefonnummer Skatteverkets svar Registrerad i organisationsnummerregistret Registrerad som arbetsgivare Ja Nej Ja Nej Registrerad for mervardesskatt Ja Nej Registrerad for F-skatt FA-skatt A-skatt Arbetsgivaravgifter de tre senaste manaderna Manad /310 Kr Manad /3J Kr Har foretaget restforda skulder avseende skatter och avgifter hos kronofogdemyndigheten enligt Skatteverkets register? Ja Nej ;:;>,.... n Telefonnurnmer Harnos<--,. cka''8kontor,j. ( n \' en 1arianne Hu 1f}i 1 Kronofogdemyndighetens svar Skuldbelopp avseende skatter och avgifter, kr,,,.,,,. f-, ,.a " i - Un d erskritt/uppgifterna lamnade av,,..,. Telefon nummer 0 N r.n-:a -m - n t"" o -.- rt y-.d"' lig _ a _nd.,..e ,,,,...:; ' , rn.. -:::,,-L..,

75 -" Skatteverket LINKOPING Registerutdrag Datum Bilaga 10. Person./Org./Reg.nummer _ MILJOBYGGARNA ENTREPRENAD I LINKOPING AKTIEBOLAG NYCKELG LINKOPING... ;;;;;;;; = - = - -. i;;;;;; ==. o- cs-==q =. ==. 0 ii!!!:! o o= Miiiaiiii..,_ N= - =,.,-..,=.,.,= Ni ar registrerad hos Skatteverket enligt foljande Huvudsaklig verksamhet Byggande av bostadshus och andra byggnader.. SNl-lcodl er I Bokslutsdatum december Jurtdisk form 0VRIGA AKTIEBOLAG Sllrsklld skatteadress (anvands vid utsklck av moms- och arbetsgivarhandlingar rran Skatteverket, om sa onskas av den skattskyldige) Besoksadress NYCKELGATAN Telefon LINKOPING ' Godkand for F-skatt Arbetsgivare Moms Fr.o.m Fr.o.m Fr.o._m Momsreg, nrnat-nr SE Redovisning ska ske i skattedeklaration varje manad. Redovisning ska ske enligt faktureringsmetoden. Om uppgi em_a _andr!:l e11er om avregistrering ska ske ska ni anma!a detta skriftligt till Skattev"'rket... nskild naringsidkare, aktiebolag, handels- och kommanditbolag samt ekonomisk forening och bostadsrattsforening kan gora en sadan anmalan via Skalteverkets e-tji'lnst pa Den som har fatt ett registerutdrag kan aven anvanda blanketten "Andrlngsanmalan" (SKV 4621) som normalt finns pa baksidan av registerutdraget. _.... > Y (f)

76 1.1 Bolagsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Bilaga 10. Organisationsnu111mer Objektets registrerings<lalum J Dokurrentet skopdi : 55 Muvcmmde firmas regi:suerngsdatum Sida 1 (3) Forsattsblad M ljbbyggarna Enlreprenad 1 LinkOping Aktiebolag Inneliggande anmalnir:gar villi.a i:im1u ei let t till registrering: Diarienummer /13 handlaggs pa enhet 6A och avser:: - vinatutdelning till aktie gare D1a

77 a.t Bolagsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Bilaga 10. Organ:sationSl1Ufflf ObjAk1sts registrorlngsdatum Nuvarando firmas regi$1tcringsdatum Ooktrnelllel skapat Sida : 55 2 (3) Org. num.-ner: r'irma: 1\dress: Sate: Registrerings:an: Anmarkning: Milj6byggarna Entreprcnad i Linkoping Aktiebolag Nyckel<;nl: n LlNKOPING OstergCtlands l n, Linkoping korrmun Detta ar ett privat aktiebolag. BILDAT DATUM SAMMANST.ALLNING AV AKTIEKAPITAL Aktiekapital... : SEK Antnl aktier... : Lagst: SEK Hogst: SEK STYRELSELEDAMOT, VERKST.ALLANDE DIREKTOR, ORDFORANDE Westin, Lars Anders Martin, Gryningsgatan 95, LINKOPING STYRELSELEDAMOTER Lindh, Bo FredLlk, Villa SolgArd, RIMFr.RSA STYRELSESUPPLEANTER Mild, Karl Roger tetan, Greho Norrby bvre, LINKOPlNG REVISOR (ER) Svensson, Dick Yngve, Borraregatan l, LINKOPING FIRMATECKNING Firman teck:1as av styrelsen Dessuto:n har verkst llande direktoren ::-att att Let.:k11a firma:1 betraffandc lopande fbrvallningsatgarder FORESKRIFT OM ANTAL STYRELSELEDAMOTER/STYRELSESUPPLEANTER Styrel sen s:<all besld av lcl.qst 1 och hogsl 5 ledamoter 01&

78 1.t Bolagsverket e-registreringsbevis AKTIEBOLAG Bilaga 10. Crg:Jnisationsnummer Objektets rcgistrcringsdatum Nuvarande firmas registreringsdalum Dokumentet skapat Sida :55 3 (3) :...c.. J med hogst 5 supplca.nter. BOLAGSORDNING Datum for se:-iaste andringen: FORBEHALL/AWIKELSER/VILLKOR I BOLAGSORDNINGEN Avvikelse avseende rostratt Hembudsft>rbehall VERKSAMHET Bolaget skall bc dri va entreprenadverksamhet och projektcring inor:1 marka:-ilaggningar och byggsektorn avensom idko. darmed forenlig verksamhec. RAKENSKAPS.AR KALLELSE Kallelse sker genom brev med posten. FIRMAHISTORIK Aktiebolaqet Grundstenen ovanst ende elektroniska registreringsbevis!r utfardat av Bolagsverkct.**** Bolagsverket Sundsvall tjo 00 bolagsverket@bolagsverket.sc 01 a

79 X Bilaga 11.

80 X Bilaga 11.

81 X Bilaga 11.

82 X Bilaga 11.

83 X Bilaga 11.

84 X Bilaga 11.

85 X Bilaga 11.

86 Bilaga ;;..--:-..:.. "--r-,-.., Lt :_:: c ==;.:,---,. ;;;;.:::;; :. --. \ =- ' :5-ttz -"\ '], - -' , : :._.._..._. k - j l : ;. :! -- Langbrotts forskola SKISS :tmi ENTREPRENAD AB WINELLJJ K!K su :,!ll2ulnicc().hc /ll!).11.4!'1 411 d N;,.,,.,...

87 fl- I I I I I I I_ ( ', M \,\ j f '-- ' -', - /, - - d--1 1, m <\ - _..J '\_ 'j I I (,/\.._ '- I ( /,...,( - I '\ --,,.-._ V-V-v \, 0 ).( /? ' -,) ) , I.,,,--7 _./' -./\"-._., \ < --. ) < I ) r-.,j \...-.,. /\._/ I, ~--.., \..._.A, / f '---./\\... J,_/ "-- l-a_ A+\ - - l -:::i,:;;;;,;,eei::;;e= ==lj- :; -?. 'ni '--1:;'R H,I II ii. -1 / \ Ii,.,;-'mi \ ) j (.! I l I I \ Trad bevaras, (.. I, den man d t gar \,../ ( <'-'\,J ) l ) Bilaga 12. Torg,,,,,,,., (,- /,_)..-- I I I I / 11)'1,_., 1 roh'f?,m-1: ' pecsot\ \.,-:,µ.ir. +fl' A,wj,;;,_ \ I I \ \ ENTREPLAN AJ-1:200 1,, Langbrotts forskola SKISS :tm1lj08vg;a ENTREPRENAD AB WINELLJJK!K li:i Ult$f"1,r.41 11! t:01'111{; :;l:.j,:m 9. i!'fl:l8"i-1!1\,,r.11oo

88 I (J~,r,.--.,..J,,...\ < /- '- -, I r~fv" ) / ) 'v 'l ) ( 1.. '-,._/\,.. \..., L-/> \..,/,- '-.. J-...J T ( 0-. ) ' -. j ' / \. /\ _) 'l I V, --...,,l '-._.Ao \_ ; /,._J '-.._I \,.A.. \\.j,) "' Bilaga 12. } '--\, 'i' i : 1-_j < / ; I "-, 1 )!.,\ Skugga pa en vareftermiddag FASAO MOT SYDVAST A3 1:200 IDJ DD FASAO MOT SYOOST A3-1: Teknikutrymme Lastbrygga tor kok, - DD DD-DODD rnrn \ I. \ I \_,.J ( \_ / ( ) '> ( '\' ;' ( :, ( I )./ ( ) '\ /> \ \ \ ' ';, - =i f ' "---.J J <:: \ '\ " H f=l \ -JJ \ \ \ I ' \ SITUATION SP LAN A3 1:500 N \ $ I Langbrotts forskola SKISS MI.JOBVG;" ENTREPRENAD AB WINELLJ!lt S tn;:i:11r1. ;:2,u,Kj,:ON(; 01:J-2, IM:ill"-t"fll fl.$0