Beslut om brottsskadeersättning vid sexuellt utnyttjande av barn och till barn som har bevittnat våld refereras. Dessutom finns en artikel

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NYHETSBREV Nr. 1 Februari 2009 Jag tycker att det är viktigt att möta det enskilda barnet med respekt och att hela tiden vara medveten om att situationen är olika från barn till barn Åsa Landberg Läs mer i intervjun på sidan 2 Upp till bevis Årets första nyhetsbrev har temat Upp till bevis och det är även temat på samarrangemanget på Norra Latin i samband med Internationella Brottsofferdagen, som just i år firar 10-årsjubileum. I det rika utbudet av föreläsningar och seminarier märks flera som har fokus på barn och ungdomar som brottsoffer, bl.a. berättar en i U.S.A. verksam åklagare om sina erfarenheter av att höra barn vid domstolsförhandlingar. Under temadagen presenteras också mottagaren av Brottsoffermyndighetens utmärkelse för år Den tilldelas Åsa Landberg vid Rädda Barnen för att hon genom sin professionalism och lyhördhet starkt har bidragit till att unga brottsoffers utsatthet och särskilda behov av stöd fått större uppmärksamhet. Hon intervjuas under rubriken 5 minuter med... Vid Hovrätten för Västra Sverige har brukarundersökningar genomförts i syfte att förbättra domstolens service, information och bemötande. Helena Jönrup och Marie Hagsgård har med stöd från Brottsofferfonden arbetat med projektet och presenterar här resultaten. Brottsofferfonden delade ut drygt 37 miljoner kronor under Det innebar ett rejält tillskott för viktimologisk forskning och brottsofferarbetet och av de många ansökningarna kan vi konstatera att det finns ett stort intresse för att arbeta med brottsoffer. Som vanligt presenterar vi några av de projekt som Brottsofferfonden stödjer. Ett av dessa projekt är Sara Landströms. Hon forskar vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och bidrar med en artikel om sitt forskningsprojekt som behandlar barns vittnesmål i domstol. Hur påverkas bedömningen av en utsaga vid personlig närvaro respektive via video eller annan teknik? Hon menar att den ökade användningen av ny teknik, som videokonferenser, i domstolarna gagnar barnen. Det övertag som den som är personligt närvarande i rätten kan ha, jämnas ut om både barnet och den tilltalade vuxne visas via video. Beslut om brottsskadeersättning vid sexuellt utnyttjande av barn och till barn som har bevittnat våld refereras. Dessutom finns en artikel om den s.k. Alexandramannen och Brottsoffermyndighetens hantering av de ärenden som har inkommit. Till den nya reviderade upplagan av Brottsoffermyndighetens referatsamling som just har färdigställts har en genomgång av praxis gjorts med särskilt fokus på den nya sexualbrottslagstiftningen. Läs också om Brottsoffermyndighetens webbaserade utbildning Rättegångsskolan som nu har vunnit både det europeiska priset Medea Awards och det svenska Swedish E-learning Award samt gått vidare till final i European elearning Award 2009 med prisutdelning i Hannover i mars månad. Margareta Bergström Generaldirektör Innehåll 5 minuter med...2 Bedömning av barns vittnesmål i domstol...3 Aktuella beslut i brottsskadeärenden...4 Nya ledamöter i Nämnden för brottsskadeersättning...5 Alexandramannens offer får brottsskadeersättning...6 Brukarundersökning vid Hovrätten för Västra Sverige...7 Brottsofferfondens utdelning...8 Dorvvolaš seminarium om mäns våld mot kvinnor...9 Särskild utlysning av medel...10 Rättegångsskolan vinner igen...11 Redaktion Anna-Lena Dahlgren Ulf Hjerppe Elisabeth Wikén Jidell Maria Königsson Gudrun Nordborg Hans Sjölander Prenumeration Nyhetsbrevet finns också i elektronisk form! För kostnadsfri prenumeration besök Brottsoffermyndighetens hemsida på adressen Nästa nummer Utkommer i maj 2009 Besöksadress: Storgatan 49 Adress: Box 470, UMEÅ Tel: E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.se Hemsida:

2 5 minuter med Åsa Landberg Mottagare av Brottsoffermyndighetens årliga utmärkelse Du har uppmärksammats för ditt arbete med barn och ungdomar som utsätts för våld och sexuella övergrepp. Kan du berätta om ditt arbete som psykolog på Rädda Barnen? Halva min arbetstid träffar jag barn i behandling. Det rör sig nästan enbart om barn där det finns misstankar om våld eller sexuella övergrepp och det är ofta barn som varit utsatta för grova brott. Många gånger finns det tidigare behandlingskontakter eller försök till behandling. Den andra halvan av min arbetstid ägnar jag åt frågor som rör utsatta barn, t.ex. genom föreläsningar, mediakontakter, artiklar och medverkan i referensgrupper. Vad tycker du är särskilt viktigt att tänka på när man möter barn och ungdomar som utsätts för brott? Jag tycker att det är viktigt att möta det enskilda barnet med respekt och att hela tiden vara medveten om att situationen är olika från barn till barn. Även om det finns många likheter har varje individ en egen upplevelse och ett eget perspektiv. Du har även erfarenhet av att arbeta med barn som har bevittnat våld mot närstående. Hur påverkas barn som bevittnar våld? Likheterna är väldigt stora med barn som själva varit utsatta för våld och övergrepp och dessutom överlappar grupperna varandra. Att bevittna våld mot en närstående är en väldigt stor riskfaktor för att utveckla psykisk ohälsa. Symtomen skiljer sig mycket från barn till barn. Vissa barn blir aggressiva och utåtagerande medan andra blir ledsna och inåtvända. En tredje grupp är den där man inte ser något utanpå; barnen verkar vara väldigt duktiga och välfungerande men i verkligheten lider de inombords. Anser du att barn som har bevittnat våld behöver uppmärksammas ytterligare och i så fall hur? Från Rädda Barnens sida tycker vi att dessa barn bör betraktas som målsägande och på så sätt ses som brottsoffer fullt ut. Du har deltagit i arbetet för inrättande av Barnahus. Vilka fördelar för barn kan du se med Barnahus och hur ser du på den fortsatta utvecklingen? Det är ett väldigt roligt arbete. Det är en modell där man bättre kan lösa de problem som uppstår, genom att alla professionella vuxna tar ett samlat grepp. Idén är att barnet ska vara i centrum och att de vuxna ska samlas runtomkring. På så sätt kan man uppmärksamma de brister som finns, t.ex. att barnen inte får det stöd och den behandling de behöver, och åtgärda dem. Jag tror att det just nu finns åtminstone barnahus i Sverige och fler är på gång att starta. Jag tror och hoppas att det kommer bli en modell för hela landet. På senare tid har du engagerat dig mycket i barns utsatthet på Internet. Ser du att fler barn utsätts för övergrepp nu när Internet är så lättillgängligt och vilka barn är det som utsätts? Det är jättesvårt att veta om övergrepp blivit vanligare. Jag tror att många typer av övergrepp helt enkelt har flyttat in på Internet. Det är ett effektivt sätt för förövaren att hitta sina offer. De barn som är särskilt utsatta är ensamma barn med dåligt vuxenstöd och få kamratkontakter. Egentligen skiljer de sig inte från barn som är utsatta för andra övergrepp. Tycker du att det finns tillräcklig kompetens och resurser för att hjälpa barnen? Man vill alltid ha mer kompetens och mer resurser men det jag tycker är bekymmersamt är att det varierar över landet. Det finns många bra verksamheter men också många orter med brister. Alla barn borde ha samma rätt att få stöd och rehabilitering, oberoende av i vilken kommun de bor. Vad ser du som den största utmaningen för framtiden? Den största utmaningen är att uppnå en hög och jämn standard över landet. Barn har samma rättigheter i hela Sverige! Åsa Landberg Leg. psykolog och leg. psykoterapeut Rädda Barnen Brottsoffermyndigheten delar en gång per år ut en utmärkelse till någon som har gjort en betydande insats för brottsofferarbetet i Sverige. Åsa Landberg tilldelas 2008 års utmärkelse med följande motivering: Med barnens egna berättelser som utgångspunkt har Åsa Landberg genom sin professionalism och lyhördhet starkt bidragit till att unga brottsoffers utsatthet och särskilda behov av stöd fått större uppmärksamhet. 2

3 Ny teknik påverkar bedömning av barns vittnesmål i domstol Barns vittnesmål har kommit att spela en allt viktigare roll i den rättsliga processen. Detta till trots är vare sig det svenska eller andra länders rättssystem speciellt väl anpassade till barns förutsättningar och behov, dessutom saknas viss kunskap om hur ett barns röst bäst når fram. Medvetenhet om barns utsatthet i rättssalen har dock fått den svenska regeringen att tillåta att videoinspelade barnförhör från förundersökningen läggs fram som bevismaterial i rättssalen. Detta har resulterat i att barn under 15 år i regel inte vittnar inför sittande rätt. Trots att bruket av videoinspelade barnförhör kan ses som ett jämförelsevis skonsamt tillvägagångssätt vad gäller barns integritet, så är detta val inte helt fritt från problem. En obalans kan komma att uppstå då barnet bara visas på video, medan den vuxna tilltalade fysiskt närvarar i rättssalen under sitt försvar. Denna bristande jämvikt kan resultera i att barnet som vittnar utanför rättssalen bedöms mer ofördelaktigt än den tilltalade som vittnar inför sittande rätt. I min avhandling har jag studerat olika presentationsformat som står till buds i rätten idag (så som fysisk närvaro, videoinspelning och videokonferens), och hur dessa påverkar vuxnas bedömningar av barns vittnesmål. I den första studien lät vi en grupp vuxna personer ta del av barns vittnesmål live i samma rum samtidigt som vi spelade in barnen på video. På så sätt hade vi tillgång till exakt samma vittnesmål live och på video. Denna studie visade att de personer som tog del av ett barnvittne som uppträdde live gjorde en positivare bedömning av barnets vittnesmål än de som tog del av samma vittnesmål via video. Barnens vittnesmål bedömdes t.ex. som mer övertygande, rimliga och detaljrika av de personer som tog del av barnens vittnesmål live. Att barn bedöms i mer negativa termer när de vittnar på video kan bero på en avsaknad av en direkt upplevelse av barnet Att barn bedöms i mer negativa termer när de vittnar på video kan bero på en avsaknad av en direkt upplevelse av barnet. Ett sätt att råda bot på detta är att använda videokonferenser som ger möjlighet till en direkt upplevelse av barnet utan att det behöver närvara fysiskt i rättssalen. Detta tillvägagångssätt används ofta vid barnförhör i andra delar av världen så som t.ex. Australien, Kanada och Storbritannien. För att undersöka detta lät vi, i den andra studien, en grupp barn vittna inför en grupp vuxna observatörer, en annan grupp barn lät vi vittna via videolänk och en tredje grupp lät vi vittna via videoinspelade förhör. Studien visade att de barn som vittnade live skattades i mer positiva termer än de barn som vittnade via videokonferens, som i sin tur skattades i mer positiva termer än barn som vittnade i videoinspelade förhör. Detta visar att om vittnesmålet ges här och nu verkar detta inverka mer positivt på bedömaren än en inspelad video. Trots att barn uppfattas i mer positiva termer då de framträder live eller via videolänk (jämfört med via video) finns det anledning att inte låta barn uppträda live i rättssalen. Tidigare amerikansk forskning har visat att barn som får vittna via videokonferens eller via video är mer avslappnade och kan därför ge ett mer korrekt och komplett vittnesmål. I vår studie fann vi att barnen som vittnade via video upplevde mindre nervositet än de som vittnade live eller via videolänk. Om vittnesmålet ges här och nu verkar detta inverka mer negativt på barnets upplevelse än en inspelad video. Om både barnet och den tilltalade visas via en videoinspelning får ingen av dem ett oförtjänt övertag över den andre Tidigare internationell forskning har också visat att barn som vittnar i mål om sexuella övergrepp kan uppleva stark ångest innan, under och efter rättegången, och särskilt om de måste vittna inför den tilltalade i rättssalen. Det finns alltså all anledning att låta barn vittna utanför rättssalen och den samlade forskningen tyder på att det mest skonsamma alternativet är videoinspelade förhör. Ett problem med videoinspelade barnförhör är dock att det i dag inte finns några bestämda riktlinjer för hur de ska spelas in. I avhandlingens tredje studie undersökte vi därför hur vuxnas bedömningar av barns vittnesmål påverkas av kamerans placering och avstånd. Studien visade att ett barn som visades i helbild (från ett avstånd av sju meter) gav ett positivare och ett mer naturligt intryck än om samma barn visades i närbild (från ett avstånd av endast en meter). Vidare visade studien att de observatörer som fick se både barnet och den som intervjuade barnet (jämfört med dem som endast fick se barnet) var mer kritiska till det barnet berättade. Det finns alltså all anledning att sätta upp bestämda riktlinjer för hur videoinspelade barnförhör skall se ut. Den 1 november 2008 infördes reformen En modernare rättegång vid domstolar i Sverige. Enligt reformen ska användandet av ny teknik som videokonferenser öka vid förhör av vittnen. Dessutom skall alla tingsrättsförhör spelas in på video för att vid ett överklagande kunna ersätta muntlig bevisning i hovrätten. Sett utifrån barnets perspektiv kan denna reform räta ut den obalans som tidigare har varit gällande där den misstänkte förövaren varit fysiskt närvarande i rättssalen och därmed fått ett olyckligt (och oförtjänt) övertag över barnets videoinspelade förhör. Om både barnet och den tilltalade visas via en videoinspelning får ingen av dem ett oförtjänt övertag över den andre. M Sara Landström Fil. dr, forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Forskningsprojekt: Barns vittnesmål i domstol: Videoförhör, videolänk eller fysisk närvaro? ( ) Titel på avhandlingen: CCTV, Live and Videotapes: How Presentation Mode Affects the Evaluation of Witnesses Medförfattare till studierna: Professor Pär Anders Granhag, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och Fil. dr Maria Hartwig, John Jay College Of Criminal Justice, NY, NY, USA 3

4 BROTTSSKADEENHETEN Aktuella beslut i brottsskadeärenden Vid sammanträden den 10 november och den 15 december 2008 behandlade Nämnden för brottsskadeersättning ett antal ärenden som gällde rätt till ersättning vid sexuellt utnyttjande av barn och rätt till ersättning till barn som bevittnat brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Jag har valt att redovisa några ärenden från dessa nämndsammanträden. l En flicka, som var knappt 3 år, hade samlag med en ung man, som var knappt år, trots att han visste att hon var under 5 år. Flickan och pojken träffades i en park där hon var tillsammans med en kamrat. De var inte bekanta med varandra sedan tidigare. Samlaget var frivilligt. En annan ung man, som vid tidpunkten var 5 år och 4 månader, hade vid i vart fall två tillfällen samlag med flickan, som då var nyss fyllda 3 år, trots att han visste att hon var under 5 år. De fick kontakt med varandra på MSN och de bestämde sig för att träffas. Pojken kom hem till henne och de hade samlag. Efter någon dag träffades de igen och hade samlag. Alla samlag var frivilliga. Tingsrätten dömde männen för sexuellt utnyttjande av barn. De förpliktades var och en att betala skadestånd till flickan för kränkning. Brottsoffermyndigheten uttalade följande. För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Den omständigheten att någon frivilligt deltagit i en gärning innebär i allmänhet att denna inte anses ha innefattat en allvarlig kränkning. Innebörden av den fasta gränsen för sexuellt självbestämmande och den därtill anknutna straffrättsliga regleringen får emellertid anses vara att den som är under 5 år helt oberoende av förhållandena i övrigt inte är mogen att själv ta ställning till sexuella handlingar av mer kvalificerad art. Att genomföra samlag med någon i medvetande om att han eller hon är under 5 år får under sådant förhållande som huvudregel anses innebära en allvarlig kränkning av denna i skadeståndslagens mening helt oavsett om målsäganden deltagit frivilligt. Omständigheterna kan dock i det enskilda fallet vara sådana att den brottsliga gärningen inte kan sägas ha inneburit någon allvarlig kränkning av målsäganden, t.ex. om målsäganden mycket snart efter händelsen uppnår 5 år eller om skillnaden i ålder och utveckling mellan målsäganden och den som begått gärningen varit ringa (se NJA 200 s. 742 och NJA 200 s. 79). Samlagen var visserligen frivilliga och åldersskillnaden mellan flickan och pojkarna inte så stor. Vid tiden för det första brottet var hon dock ännu inte tonåring och vid det andra brottet hade hon precis fyllt 3 år. Mot bakgrund av detta har gärningarna inneburit en allvarlig kränkning av flickans personliga integritet. Flickan tillerkändes ersättning med kr för varje gärning, dvs. totalt kr. Dnr 8732/2008. l En flicka utnyttjades sexuellt av en bekant 29-årig man när hon var 4 år och 9 månader. Mannen onanerade åt henne samt lät henne onanera åt honom. Det sexuella umgänget var frivilligt och det präglades av ömsesidighet. Tingsrätten dömde mannen och förpliktade honom att betala skadestånd till flickan med kr för kränkning. Med hänsyn främst till den stora åldersskillnaden mellan flickan och gärningsmannen fann Brottsoffermyndigheten att flickan var berättigad till ersättning för kränkning. Myndigheten frångick inte det belopp som tingsrätten dömt ut för kränkning, dvs kr. Dnr 552/2008. l En flicka, som var 2 år och 5 månader, hade vid två tillfällen samlag med en man som var 20 år. Mannen visste att hon var under 5 år. Flickan lärde känna mannen via sin tre år äldre bror och de chattade därefter med varandra på Internet. Samlagen var frivilliga och hade föregåtts av gemensam planering och med tydliga inslag av ömsesidighet. Mannen hade en lägre mognadsnivå än vad som motsvarade hans faktiska ålder. Tingsrätten dömde mannen för sexuellt utnyttjande av barn. Genom en stadfäst förlikning förpliktade domstolen mannen att betala skadestånd till flickan för bl.a. kränkning. Brottsoffermyndigheten beviljade flickan brottsskadeersättning för kränkning med följande motivering. Samlagen mellan flickan och mannen har varit frivilliga och mot bakgrund av mannens mognadsnivå torde inte skillnaden i utveckling mellan dem ha varit så stor. Flickan var dock ännu inte tonåring vid tidpunkten för brotten. Gärningen får mot bakgrund av detta anses ha inneburit en allvarlig BROTTSOFFERMYNDIGHETEN har rikstäckande ansvar för tre områden: Brottsskadeersättning Rätten till ersättning som beskrivs i den här foldern är en ny form av brottsskadeersättning till barn, dvs. personer under 18 år, som bevittnat våld. Sedan tidigare finns möjlighet till brottsskadeersättning för den som utsatts för brott, särskilt om brottet orsakat personskada. En förutsättning då är att den som begått brottet inte har förmåga att betala skadorna, en annan att det inte finns någon försäkring som täcker dem. Brottsofferfonden Fondens medel delas ut till olika former av brottsofferinriktad verksamhet, i såväl ideell som offentlig regi, och till forskning om brottsoffer. Fonden byggs upp av en särskild avgift på 500 kr, som varje dömd person ska betala om brottet kan straffas med fängelse. Fonden tar även emot gåvor och donationer. Varje år fördelas sammanlagt drygt 30 miljoner kr. Ansökningstid: 1 april respektive 1 oktober. Kunskapscentrum Myndigheten ska samla och sprida information och forskningsresultat för bättre bemötande och behandling av brottsoffer. Det sker bland annat genom informationsmaterial till myndigheter, ideella organisationer och brottsoffer. Myndigheten arrangerar också vidareutbildningar och seminarier för att sprida forskningsresultat och praktiska erfarenheter av brottsofferarbete. För ytterligare information kontakta: BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Box 470, UMEÅ Servicetelefon Fax: E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.se Hemsida: kränkning av hennes personliga integritet. Ersättningen bestämdes till kr. Dnr 278/2008. Från sammanträdesdagen den 5 december 2008 redovisar jag följande ärenden som gäller ersättning till barn som bevittnat brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. l En kvinna hotades och misshandlades av sin sambo vid upprepade tillfällen från och med februari 2005 till och med den 3 april Tingsrätten dömde sambon för grov kvinnofridskränkning och att betala skadestånd till kvinnan med kr för kränkning. Domstolen bestämde påföljden till fängelse i ett år och sex månader. Tingsrätten fäste avseende vid att någon av gärningarna ägt rum inför kvinnans barn. Brottsoffermyndigheten fann det med tillräcklig grad av säkerhet visat att kvinnans tre pojkar, födda åren 990, 99 och 994, hade hört att hon vid ett tillfälle hotats till livet av sambon i bostaden. Hotet hade varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos pojkarna i förhållande till en närstående person. De hade därför rätt till brottsskadeersättning. Ersättningens storlek bestämdes till skäliga kr till varje pojke. Dnr / okt 2006 Barn som bevittnat våld mot närstående BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

5 l En -årig pojke såg vid ett tillfälle att fadern måttade ett slag mot modern med en gjutjärnsljusstake utan att träffa. Brottsoffermyndigheten bedömde att den brottslighet som pojken bevittnat typiskt sett varit ägnad att skada tryggheten och tilliten hos honom i dess förhållande till en närstående person. Pojken hade därför rätt till brottsskadeersättning. Ersättningen bestämdes till skäliga kr. Dnr 5452/2008. l Fadern till en pojke utsatte pojkens mor för brott och dömdes för grov kvinnofridskränkning till tio månaders fängelse samt förpliktades betala skadestånd till modern med bl.a kr för kränkning. När pojken var 3-0 månader gammal bevittnade han tre misshandelstillfällen. Vid det första tillfället tilldelades modern flera knytnävsslag i ansiktet medan hon höll pojken i famnen. Vid ett annat tillfälle tog fadern ett kraftigt tag om moderns arm samtidigt som modern höll i pojken. Vid det sista tillfället tog fadern stryptag på modern, tog tag om hennes ena kind, knuffade henne, höll henne hårt i armarna, sparkade henne på ena benet samt spottade henne i ansiktet. Fadern hotade även att döda henne. Det våld som pojken bevittnat och befunnit sig i direkt anslut- ning till, var enligt Brottsoffermyndighetens mening ägnat att skada tryggheten och tilliten hos honom i hans förhållande till en närstående person. Han hade därför rätt till brottsskadeersättning. Ersättningens storlek bestämdes till skäliga kr. Dnr 5407/2008. Hans Sjölander Avdelningsdirektör, Brottsoffermyndigheten Nya ledamöter i Nämnden för brottsskadeersättning Nämnden för brottsskadeersättning avgör brottsskadeärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden. Nämnden utses av regeringen och består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. Justitieråd Ann-Christine Lindeblad fortsätter som ordförande i Nämnden och hovrättspresident Anders Iacobæus som ordinarie ledamot. De tidigare ersättarna rådman Anders Dereborg och riksdagsledamot Karin Nilsson går in som ordinarie ledamöter tillsammans med riksdagsledamot Elisebeht Markström och docent Mårten Schultz som tillträder. Nya ersättare i nämnden är vice överåklagare Astrid Eklund, riksdagsledamot Anders Hansson, lagman Pia Johansson och kommunfullmäktigeledamot Ronald Krathmann. För- säkringsjurist Urban Bergman sitter kvar som ersättare. De nya ledamöterna hälsades välkomna vid årets första nämndsammanträde den 2 januari Vid nämndsammanträdet den 5 december 2008 avtackade Brottsoffermyndigheten ledamöterna professor Bill Dufwa, överåklagare Peter Hertting, riksdagsledamot Margareta Israelsson, f.d. riksdagsledamot Märta Johansson, riksdagsledamot Ulla Löfgren och hovrättsråd Karl Matz. Stående från vänster: Anders Dereborg, Astrid Eklund, Anders Hansson (halvsittande), Karin Nilsson, Elisebeht Markström och Mårten Schultz. Sittande från vänster: Anders Iacobaeus, Pia Johansson, Ronald Krathmann och nämndens ordförande Ann-Christine Lindeblad. Brottsoffermyndigheten publicerar vägledande avgöranden i en referatsamling. Nu har en ny upplaga kommit; referatsamling De avgöranden som refereras utgör exempel på vad Brottsoffermyndigheten uppfattar som gällande skadeståndsrättslig praxis beträffande kränkningsersättning. Genom referatsamlingen sprider myndigheten också information om brottsskadelagen och dess praktiska tillämpning samt redovisar myndighetens syn på vissa skadeståndsrättsliga frågor. Sammanställningen är gjord av brottsskadechef Per Rubing och avdelningsdirektör Hans Sjölander. Referatsamlingen distribueras via Fritzes och kan beställas på Den finns också i fulltext på Box 470, UMEÅ Tel Fax B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S 5

6 BROTTSSKADEENHETEN Alexandramannens offer får brottsskadeersättning I egenskap av Alexandra lyckades mannen, genom löften om modelljobb och snabba pengar, förmå ett stort antal flickor att posera nakna och utföra olika former av sexuella tjänster åt honom. Flera av flickorna har nu vänt sig till Brottsoffermyndigheten för att få ersättning för de brott som de utsatts för. I april 2007 dömdes mannen till tio års fängelse och livstids utvisning för sexualbrott mot ett femtiotal flickor under åren Han fick kontakt med flickorna via olika ungdomssajter på Internet. Han utgav sig för att vara en kvinna i 30-årsåldern som hette Alexandra och som drev en modellagentur och eskortfirma. Mannen försökte bli vän med flickorna och få deras förtroende, allt i syfte att utnyttja dem sexuellt. Genom upprepade kontakter lyckades han bygga upp en relation till flickorna, som i flera fall uppgett att de uppfattat Alexandra som en kamrat. På detta sätt lyckades mannen förmå flickorna att utföra olika former av sexuella handlingar mot ersättning. Flickorna gavs tre alternativ att tjäna pengar på, nämligen att 1. skicka fotografier på sig själva, helst avklädda, 2. göra s.k. webbcamshower med sexuell innebörd, eller 3. träffa en man mot betalning. Vissa av flickorna som gick med på att träffa en man insåg att det skulle komma att bli fråga om sexuella tjänster medan andra gjorde det i tron att de bara skulle vara sällskap under en kväll. Den kund som flickorna sedan fick träffa var mannen själv. Flickorna var vid tidpunkten för brotten mellan 12 och 18 år gamla. De flesta av dem hade någon form av sociala problem, t.ex. att de hade frånvarande eller missbrukande föräldrar, levde i familjer med dålig ekonomi, var utsatta för mobbning eller sedan tidigare utsatta för sexuella övergrepp. Dessa omständigheter utnyttjade mannen när han skulle skapa kontakt med flickorna. I avsaknad av annat vuxenstöd fungerade han i många fall som ett stöd för flickorna. Genom hela rättsprocessen förnekade mannen att han var Alexandra. Både tingsrätt och hovrätt ansåg dock att bevisningen i målet var sådan att det var styrkt att mannen var identisk med Alexandra. Nedan följer ett axplock av ärenden där Brottsoffermyndigheten har beviljat ersätt- ning till flickor som utsatts för brott av den mannen. I samtliga fall har myndigheten beviljat flickorna kränkningsersättning med samma belopp som de fått i domstol. Brottens rubricering och ersättningens storlek varierar beroende på de sexuella handlingarnas karaktär, flickornas ålder och eventuella inslag av hot eller våld. Genom upprepade kontakter lyckades han bygga upp en relation till flickorna, som i flera fall uppgett att de uppfattat Alexandra som en kamrat l Mannen förmådde en 14-årig flicka att mot betalning utföra olika sexuella handlingar och filma dem med sin webbkamera. För detta dömdes mannen för sexuellt ofredande och förpliktades betala skadestånd till flickan med kr för kränkning. Brottsskadeersättning lämnades med samma belopp. Dnr 8238/2007. l Mannen fick kontakt med en 15-årig flicka som han genomförde ett samlag med mot betalning. Han dömdes för förförelse av ungdom och förpliktades betala skadestånd till flickan med kr för kränkning. Hon fick brottsskadeersättning med det beloppet. Dnr 9974/2007. l Mannen kom i kontakt med en 14-årig flicka och erbjöd henne att tjäna pengar genom att ha sex med män. Efter viss övertalning gick flickan gick med på att träffa en kund. Mannen hämtade upp henne i sin bil och körde till ett ställe där han genomförde ett samlag med henne. Han dömdes för sexuellt utnyttjande av underårig och förpliktades utge skadestånd till flickan med kr för kränkning. Brottsoffermyndigheten lämnade brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 848/2008. l En 16-årig flicka kom i kontakt med mannen och erbjöds att börja arbeta som eskortflicka. Det skulle huvudsakligen röra sig om att vara sällskap åt män, äta fina middagar och bo på hotell. Flickan gick till slut med på att träffa en man. När de träffades förklarade flickan att hon hade ångrat sig och bad honom att gå. I stället tvingade mannen med våld till sig ett samlag med henne. Han dömdes för våldtäkt och förpliktades betala skadestånd till flickan med kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Dnr 1065/2008. l Mannen kom i kontakt med en 14-årig flicka som han hade samlag med mot betalning. Detta skedde vid flera tillfällen. Mannen dömdes för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och förpliktades utge skadestånd till flickan med kr för kränkning. Flickan fick brottsskadeersättning med det beloppet. Dnr 11652/2007. l Mannen kom i kontakt med en 13-årig flicka som hade blivit erbjuden att arbeta i Alexandras eskortfirma. Mannen och flickan träffades flera gånger och vid dessa tillfällen utförde flickan orala samlag på honom. Vid ett tillfälle tvingade mannen med våld till sig ett vaginalt samlag med flickan. Mannen dömdes för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och förpliktades utge skadestånd till flickan med kr för kränkning. Brottsskadeersättning beviljades med samma belopp. Dnr 9738/2007. Åsa Lundmark Jurist, Brottsoffermyndigheten

7 Brukarundersökning vid Hovrätten för Västra Sverige Hovrätten för Västra Sverige arbetar sedan år 2003 med att utveckla verksamheten med hjälp av en återkommande intern och extern dialog. Inom ramen för den interna dialogen där alla medarbetare i hovrätten deltar föreslog en grupp domstolssekretare att tilltalade, målsägande och vittnen (brukarna) skulle intervjuas om sin syn på bemötandet i hovrätten. År 2006 genomförde två av hovrättens medarbetare en intervjuundersökning med 65 brukare för att ta reda på vad de ansåg om kvaliteten i hovrättens service, information och bemötande (se rapporten Vad tycker brukarna? ). Som en följd av den undersökningen fick medarbetarna lämna förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet av brukarna i hovrätten. En rad åtgärder vidtogs för att förbättra kvaliteten i bemötandet speciellt i syfte att minska osäkerheten hos brukarna. Nu har en uppföljande intervjuundersökning genomförts av fyra av hovrättens medarbetare med 75 brukare för att få fram hur väl de åtgärder som vidtagits efter den första intervjuundersökningen har fallit ut. Det är tydligt att bemötandet faktiskt förbättrats inom flera av de områden där åtgärder har vidtagits men en del åtgärder behöver utvecklas och några nya åtgärder behöver vidtas. Nedan följer några exempel på vad hovrätten arbetat med sedan den förra undersökningen. För att förbättra informationen till brukarna skickas nu en grön informationslapp nu till brukarna tillsammans med kallelsen. Den innehåller praktisk information såsom karta och vägbeskrivning. Denna information har visat sig vara mycket uppskattad bl.a. genom att den ger brukarna en ökad trygghet inför huvudförhandlingen. Informationslappen tycks dock kunna förbättras bl.a. när det gäller presentationen av möjligheten att vänta i avskilt väntrum och att få hjälp med att komma in och ut via en annan väg än den som allmänheten använder. Informationen om hur en rättegång i hovrätten går till finns numera i broschyrer utanför rättegångssalarna. Den informationen vill många brukare ha men det har visat sig att den placering broschyrerna har idag gör att brukarna inte hittar den. Skyltningen har förbättrats bl.a. genom att nya skyltar satts upp utanpå hovrättsbyggnaden och ovanför den trappa som leder upp till den våning där rättegångarna äger rum. Att detta har gett effekt har vi sett då de flesta brukare på vår fråga om det var lätt eller svårt att hitta i hovrättens byggnad har uttryckt en viss förvåning. En brukare tittade undrande på intervjuaren och sa Lätt eller svårt att hitta? Ni har ju stora skyltar överallt, det är ju omöjligt att bomma!. Efter den första undersökningen vidtogs inte några direkta åtgärder beträffande det bemötande brukarna får på förhandlingsplanet då de som kom i kontakt med hovrättens personal där genomgående var mycket nöjda. Vad som däremot framkom, och som varit tydligt även vid denna undersökning, är att en hel del brukare känner en osäkerhet beträffande den stundande huvudförhandlingen och långt ifrån alla förmår sig att ta kontakt med hovrättens personal för att få information i detta avseende. En lösning på detta problem skulle vara att inrätta en reception där brukarna kan anmäla sig och få både en del muntlig och skriftlig information. Arbetet med att förbättra bemötandet i hovrätten har skett genom en bred dialog internt där alla medarbetare har deltagit Vid den första undersökningen fick hovrätten en hel del positiv feedback på bemötandet i rättssalen. Den negativa kritik som också framfördes har diskuterats under två diskussionsdagar där samtliga domare och övrig personal har deltagit. Rättens ledamöter har också tagit emot feedback på bemötandet i rättssalen av åklagare och advokater och av representanter från Brottsofferjouren och Frivårdsmyndigheten. Enighet om lämpliga åtgärder för att förbättra bemötandet i rättssalen, till exempel när det gäller presentation av rättens ledamöter, har inte nåtts. Ändå tycks de diskussioner som ägt rum om personbemötandet ha gett resultat. Nu uttrycker brukarna i ännu högre utsträckning att det bemötande de får känns engagerat och intresserat t.ex. på grund av att följd- och kontrollfrågor ställs, att rättens ledamöter tittar på den person som lägger fram sin berättelse och att stämningen i salen känns bra. Hörbarheten i salarna är dock fortfarande ett problem som behöver åtgärdas. De generella slutsatser som vi kan dra är att det ger effekt att arbeta med frågor som handlar om bemötande. Vi har sett att det inte behöver innebära stora förändringar eller kostsamma åtgärder utan att man med relativt små medel kan bidra till att brukarna får en känsla av lugn och trygghet vilket är en förutsättning för att personen i fråga ska kunna lämna en fri och utförlig berättelse. Det är ytterst en rättsäkerhetsfråga som tar sikte på att säkerställa att domstolen får bästa möjliga underlag för sin bedömning i målen. Arbetet med att förbättra bemötandet i hovrätten har skett genom en bred dialog internt där alla medarbetare har deltagit. Detta har enligt vår uppfattning varit en viktig förutsättning för att åstadkomma förbättringar i bemötandet. Inte minst har det varit betydelsefullt att egna medarbetare har genomfört intervjuer med brukarna och på det sättet direkt ha fått höra hur de upplever bemötandet i domstolen. Det har lett till att dessa medarbetare kunnat vara drivande i det fortsatta arbetet med att förbättra bemötandet av brukarna. Helena Jönrup och Marie Hagsgård Hovrätten för Västra Sverige Läs hela rapporten på hovrättens hemsida För mer information kontakta Helena Jönrup som varit projektledare för båda undersökningarna. 7

8 BROTTSOFFERFONDEN 23 miljoner kr till brottsofferprojekt hösten 2008 Många brottsoffer- och kvinnojourer, stödföreningar för sexuellt utnyttjade och andra ideella föreningar har svårt att finansiera sin brottsofferinriktade verksamhet. Brottsofferfonden fyller en viktig funktion eftersom den kan stödja projekt med fokus på brottsoffer. Dessutom finansierar Brottsofferfonden brottsofferforskning vid ett flertal universitet. Brottsofferfonden delade ut drygt 37 miljoner kronor under Medel från Brottsofferfonden fördelas två gånger per år till forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet som gäller brottsofferfrågor. Brottsofferfonden är öppen för projektansökningar i såväl ideell som privat eller offentlig regi. Hösten 2008 kom det in 283 ansökningar och 129 projekt fick dela på drygt 23 miljoner kr. Brottsofferfonden ger ett omfattande stöd till landets brottsofferjourer. Det största beloppet vid höstens utdelning tilldelades Brottsofferjourernas Riksförbund som fick kr i verksamhetsbidrag för Dessutom fick 100 lokala brottsofferjourer dela på kronor i verksamhetsstöd och 62 verksamheter på kr i vittnesstödsbidrag. Många ideella organisationer beviljades därutöver projektmedel för att utveckla och informera om sin verksamhet och för att utbilda sina medlemmar. Brottsofferfonden är också en viktig finansiär när det gäller brottsofferinriktad forskning. Viktimologi, läran om brottsoffer, är en tvärvetenskaplig disciplin som omfattar många ämnen. Resultat från forskningen används i stor utsträckning bland de praktiker som i sin verksamhet möter brottsoffer. Utvecklingsprojekt från offentliga verksamheter har resulterat i ett bättre omhändertagande av och förståelse för brottsoffers situation, t.ex. i form av Stödcentrum för unga brottsoffer som nu finns på flera orter runt om i Sverige. Brottsofferfonden finansieras huvudsakligen av dömda gärningsmän. Den som döms för ett brott där fängelse ingår i straffskalan, måste betala en avgift på 500 kr till Brottsofferfonden. Den som får avtjäna ett fängelsestraff genom intensivövervakning med fotboja måste betala 50 kr per dag till Brottsofferfonden, upp till högst kr. Dessa avgifter, plus gåvor och donationer som fonden också är öppen för, medförde att den totala utdelningen för år 2008 uppgick till drygt 37 miljoner kr. Bland de projekt som har beviljats medel hösten 2008 kan följande nämnas. Brottsofferföreningen Solna-Sundbyberg- Ekerö för samordning av vittnesstödsverksamheten vid Solna tingsrätt Brottsofferjouren i Göteborg för start av brottsofferinriktad medlingsverksamhet. HOPP Uppsala för start av verksamhet för sexuellt utnyttjade. RFSL Ungdom i Stockholm för en studie av ungas utsatthet för sexuella övergrepp på Internet. Internationella Kvinnoförbundet i Kramfors för föreläsningar om våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Kvinnojourer i Norrbotten för en konferens i Luleå om barn som bevittnar och upplever våld. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS för framställning av metodhandbok och informationsmaterial till barn. Rådet för Brottsofferfonden Flera offentliga verksamheter har beviljats medel för start av verksamhet för unga brottsoffer, bl.a. Norrköpings kommun, Socialkontoret och Trollhättans Stad, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Docent Leif Strömwall, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, har beviljats medel för första året av forskningsprojektet Skall våldtäktsoffret skylla sig självt? Orättvisa konsekvenser av tron på en rättvis värld. Doktorand Gisela Priebe, avd. för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet, beviljades medel för forskningsprojektet Är homo- och bisexuella ungdomar mer sårbara och oftare offer för sexuella övergrepp än heterosexuella ungdomar? Flera brottsofferjourer har beviljats medel för framställning av informationsmaterial och många brottsofferjourer och andra ideella organisationer har beviljats medel till utbildningar, föreläsningar och konferenser. Hela listan på beviljade projekt finns på vår hemsida. Rådet beslutar om fördelning av medel från Brottsofferfonden. Rådet, som utses av regeringen, består av: Generaldirektör Margareta Bergström (ordförande), generaldirektör Jan Andersson, docent Tommy Andersson, professor Pär Anders Granhag, professor Gun Heimer, professor Håkan Hydén, professor Margareta Hydén och professor Marie Torstensson Levander. 8

9 Organisation/Namn Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (inkl. riktnummer) Kontaktperson Organisationsnummer Bankkonto inkl. clearingnr/plusgiro/bankgiro Organisation/Namn Telefon (inkl. riktnummer) Organisation/Namn Telefon (inkl. riktnummer) Projekttitel Projektet beräknas pågå under tiden Sökt belopp (kronor) Ansökan avser Nytt projekt (var god texta) Mobiltelefon Har tidigare sökt medel från Brottsofferfonden? Mobiltelefon Mobiltelefon Ytterligare medel till projekt som tidigare beviljats medel från Brottsofferfonden, dnr:... Ja Nej Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida: Storgatan Box 470, UMEÅ Dorvvolaš seminarium om mäns våld mot kvinnor inom Sápmi I FN:s rapport om rätten till hälsa i Sverige 2007 uppmärksammas samernas hälsosituation och bland annat nämns bristen på forskning och kunskap om svenska samers hälsa. De undersökningar som har genomförts och den forskning som pågår, bl.a. vid Södra Lapplands Forskningsenhet, visar på att den psykosociala situationen är särskilt problematisk för samebyarnas kvinnor. Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Det övergripande uppdraget är att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Med anledning av FN-rapporten och de hittills redovisade forskningsresultaten sökte Sametinget hösten 2007 medel för att genomföra ett seminarium om mäns våld mot kvinnor inom Sápmi (Sameland). Syftet med seminariet var att arbeta fram konkreta förslag och idéer om hur Sametinget kan arbeta vidare för att eliminera och förebygga våld mot samiska kvinnor och skapa förutsättningar för en trygg tillvaro för utsatta kvinnor. Seminariet riktade sig till samiska kvinnor och män i allmänhet samt till politiker och tjänstemän inom Sametinget. Seminariet genomfördes i december Bland föreläsarna fanns Märgge Uttjek, projektledare på Dorwoläs, som gav en kort forskningsöversikt och Ellacarin Blind, projektledare på SSR (Svenska Samernas Riksförbund), som redovisade riksförbundets jämställdhetsprojekt. Elise Valkeapää talade om våld mot urfolkskvinnor och kvinnojourerna i Västerbottens respektive Norrbottens län berättade om sitt arbete. Det fanns tid avsatt för diskussioner och dagen avslutades med en redovisning av dessa för att sammanställa konkreta förslag och idéer om hur man arbetar vidare. Sametinget är enligt dess kanslichef Ulla B Sunna nöjda med arrangemanget. Kvinnor som på olika sätt representerar samiska organisationer deltog, t.ex. sameföreningar och Samiskt krisnätverk. Mötet enades om att försöka göra en förstudie för att studera möjligheterna att etablera en telefonjour för samiska kvinnor. En av frågorna är om man ska skapa en ny organisation eller bygga ut Samiskt krisnätverks verksamhet, som har Svenska kyrkan som huvudman. Kom ihåg att medel för brottsofferinriktade projekt kan sökas från Brottsofferfonden! Brottsoffermyndigheten fördelar medel ur Brottsofferfonden två gånger per år. Fondens medel kan användas till forskning, utbildning, information och försöks- och utvecklingsverksamhet med ett brottsofferperspektiv. Särskilt prioriterade är projekt där samverkan ingår som en viktig del. Sista ansökningsdag inför nästa utdelning är den april Informationsfolder och ansökningsblankett finns att hämta på myndighetens hemsida. Välkommen med ansökan! ANSÖKAN om medel från Brottsofferfonden för brottsofferinriktat projekt 1. Huvudsökande (var god texta) 8. övriga upplysningar 8. övriga upplysningar Ange uppgifter som kan påverka bedömningen av projektets värde, exempelvis uppgift om samarbetspartner, tidigare genomförda eller pågående projekt. Ange uppgifter som kan påverka bedömningen av projektets värde, exempelvis uppgift om samarbetspartner, tidigare genomförda eller pågående projekt. Har du eller någon du känner utsatts för brott? Brottsoffermyndigheten har tre innehållsrika hemsidor! brottsofferportalen.se Allsidig information, råd och stöd för dig som utsatts för brott Medsökande, om sådana finns 3. Projektet BROTTSOFFERFONDEN ska stödja projekt som syftar till att förbättra situationen för människor som utsatts för brott. Brottsofferfonden har två ansökningsomgångar varje år med sista ansökningsdag 1 april resp. 1 oktober. Beslut om fördelning av medel fattas av ett råd som utses av regeringen. Rådets beslut kan inte överklagas. Besked om ansökan beviljats eller avslagits skickas till alla sökande. Beviljade projekt offentliggörs även på Brottsoffermyndighetens hemsida. ANSÖKAN ska undertecknas av behörig företrädare och inges i original. Ideella föreningar ska bifoga verksamhetsberättelse och årsredovisning, stadgar samt uppgift om firmatecknare. 9. Förteckning över bilagor 9. Förteckning över bilagor Föreningar ska till ansökan bifoga stadgar, aktuell förteckning av styrelsemedlemmar inkl. firmatecknare och den senaste verksamhetsberättelsen och årsredovisningen. Föreningar ska till ansökan bifoga stadgar, aktuell förteckning av styrelsemedlemmar inkl. firmatecknare och den senaste verksamhetsberättelsen och årsredovisningen Hjälp för dig som vill lära dig hur en rättegång går till Reviderad mars Frågor angående ansökan eller andra frågor om Brottsofferfonden kan ställas till Brottsoffermyndigheten på tel Anvisningar finns även på myndighetens hemsida. Sökandens underskrift (behörig firmatecknare för föreningar) Sökandens underskrift (behörig firmatecknare för föreningar) Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande Datum Namnteckning Namnförtydligande ANsökAN ska skickas till: Brottsoffermyndigheten Box Umeå ANsökAN ska skickas till: Brottsoffermyndigheten Box Umeå Vägledning i frågor om ekonomisk ersättning i samband med brott. 9

10 Namn, titel Utdelningsadress Ortsadress (postnummer och ortnamn) Telefon (inkl. riktnummer) Namn, titel Telefon (inkl. riktnummer) Projekttitel Mobiltelefon Namn, titel Telefon (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Projektets hemvist (institution eller motsvarande) Sökt belopp (kronor) Mobiltelefon Projektet beräknas BROTTSOFFERFONDEN Särskild utlysning av medel till forskning och andra kunskapshöjande åtgärder Brottsoffermyndigheten utlyser särskilda medel till forskning och andra studier, systemetisk metodutveckling och andra liknande insatser som syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Den särskilda utlysningen hänför sig till ett uppdrag som aviserats i regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor m.m. (skr. 2007/08:39) och i handlingsplanen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (skr. 2007/08:7). Totalt har 45 miljoner kr avsatts av regeringen för att möjliggöra en ökad kunskap om dessa frågor, varav 30 miljoner kr ska fördelas under 2009 och 5 miljoner kr ska fördelas under 200. Regeringen har betonat vikten av att medlen ska användas till att öka kunskapen om både våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män. För att långsiktigt kunna förebygga och lindra verkningarna av olika former av våld mot kvinnor krävs kunskap om offret, om barn som bevittnar våld och om förövaren. Det krävs även kunskap för att kunna utveckla arbetsmetoder riktade till våldutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövande män. Regeringen vill öka möjligheten till olika typer av studier av förekomsten och olika former av prostitution och människohandel för sexuella ändamål, om olika metoder att förebygga detta samt om metoder för att hjälpa och stödja de personer som är utsatta för människohandel. Det finns behov av att utveckla, kartlägga och utvärdera nationella och internationella modeller och metoder för att förebygga och motverka efterfrågan av personer med syfte att utnyttja dem för sexuella ändamål. Framtagandet av och ökad tillgång till jämförbar statistik är ett viktigt verktyg i det internationella samarbetet för att bekämpa människohandel. Denna typ av kartläggningar och studier ska utgöra ett komplement till det uppdrag som Socialstyrelsen har på detta område. Ansökan om medel för fördelning under 2009 ska ha inkommit till Brottsoffermyndigheten senast den april Rådet för Brottsofferfonden fattar i början av september 2009 beslut om tilldelningen av medlen. I huvudsak kommer medel att fördelas till projekt som pågår under högst tre år. Ansökningsblankett och anvisningar för ansökan finns på myndighetens hemsida. Välkommen med ansökan! Reviderad december 2008 ANSÖKAN om medel från Brottsoffermyndigheten till forskning och andra kunskapshöjande åtgärder 1. Huvudsökande 2. Medsökande 3. Projektet 8. Övriga upplysningar Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar ANSÖKAN om medel från Brottsoffermyndigheten till forskning och andra kunskapshöjande åtgärder Ange uppgifter som kan påverka bedömningen av projektets värde, exempelvis uppgift om samarbetspartner, tidigare genomförda eller pågående projekt. 1. Huvudsökande Namn, titel Utdelningsadress Ortsadress (postnummer och ortnamn) Telefon (inkl. riktnummer) Mobiltelefon 2. Medsökande Namn, titel Telefon (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Namn, titel Telefon (inkl. riktnummer) Mobiltelefon 3. Projektet Projekttitel Projektets hemvist (institution eller motsvarande) Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post Storgatan Box 470, UMEÅ Reviderad december 2008 Datum Namnteckning Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar Sista dag för ansökan om medel är den 1 april 2009 ANSÖKAN om medel ska vara skriftlig och undertecknad av ansvarig sökande samt av prefekt eller motsvarande. Ansökan ska inges till Brottsoffermyndigheten i original. Ansökan om medel från Brottsoffermyndigheten ska innefatta: 1. Ifyllt och undertecknat ansökningsformulär i original 2. Projektbeskrivning 3. Budget 4. CV för huvudsökande och ev. medsökande För ytterligare information, se Anvisningar för ansökan om medel från Brottsoffermyndigheten till forskning och andra kunskapshöjande åtgärder som finns på myndighetens hemsida. 4. Anslagsförvaltare Utdelningsadress Telefon (inkl. riktnummer) Telefax (inkl. riktnummer) Sökt belopp (kronor) Projektet beräknas pågå under tiden: Ortsadress (postnummer och ortnamn) Bankkonto (inkl. clearingnr) /Plusgiro/Bankgiro Brottsoffermyndigheten Box Umeå Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida: Storgatan registrator@brottsoffermyndigheten.se Box 470, UMEÅ UPPSATSTÄVLING Brottsoffer i fokus TÄVLINGSPERIOD från och med den 1 februari 2009 till och med den 30 juni 2010 UPPSATSÄMNEN förslag på uppsatsämnen och mer information hittar du på vår hemsida Brottsoffermyndighetens uppsatstävling bidrar med ny kunskap om brottsoffer Brottsoffermyndigheten utlyser regelbundet en uppsatstävling som riktar sig till studenter. Uppsatsen ska vara på lägst C-nivå och placera brottsoffret i centrum. Ämnet kan t.ex. vara juridik, sociologi, psykologi, medicin, hälso- och sjukvård eller ekonomi. Många av de uppsatser som har deltagit i tidigare tävlingar har varit examensarbeten i juridik och C-uppsatser i sociologi, psykologi eller socialt arbete. Vi uppmuntrar även studenter inom andra ämnen att bidra med mer och ny kunskap om brottsoffer. På Brottsoffermyndighetens hemsida finns förslag på uppsatsämnen och frågeställningar. Uppsatsen kan t.ex. behandla teman som brottsofferbegreppet, brottsoffers reaktioner, polisen och brottsoffer, målsägandebiträde, brottsoffrets position i rättsprocessen, hälso- och sjukvården och brottsoffret, socialtjänsten och brottsoffret, mänskliga rättigheter, media och brottsoffer, brottsskadeersättning och skadestånd. Särskilt utsatta brottsoffer kan också uppmärksammas, t.ex. barn, kvinnor, äldre, handikappade eller flyktingar. Nuvarande tävlingsperiod pågår februari juni 200. Tävlingsjury utgörs av Rådet för Brottsofferfonden. De tre bästa uppsatserna belönas enligt följande: Första pris: kr. Andra pris: kr. Tredje pris: kr. Läs mer på: 0

11 INTERNATIONELLT Rättegångsskolan vann europeiskt pris Brottsoffermyndighetens Rättegångsskolan har vunnit Medea Awards. Nomineringen har skett i konkurrens med över 00 tävlingsbidrag från 25 europeiska länder. Vinnaren utsågs den 4 december på Online Educa i Berlin, världens största internationella konferens om e-learning. Rättegångsskolan riktar sig till den som vill lära sig hur en svensk rättegång går till. Utbildningen ska hjälpa framför allt brottsoffer och vittnen att klara av att medverka vid en rättegång genom att ge kunskap om vad som händer både före, under och efter rättegången. Ulf Hjerppe med statyett Med hjälp av animationer, speakerröster, filmer och text presenterar Rättegångsskolan information om rättsprocessen och konsekvenser av brott. Rättegångsskolan är uppdelad i kapitlen: Introduktion, Före rättegången, Under rättegången, Efter rättegången, Rättegången och Konsekvenser av brottsutsatthet. Medea Awards har instiftats för att uppmuntra användningen av digital multimedia i utbildning och kompetensutveckling och juryn motiverade sitt beslut på följande sätt: Rättegångsskolan är ett väl utfört projekt i linje med målgruppens förväntningar. Animationerna är välgjorda och den tekniska kvaliteten är utmärkt. Mest imponerande var att den använder media på ett innovativt sätt för att lära ut ett ämne som annars skulle vara svårt att lära sig. Rättegångsskolan gör lärandet roligt och lätt även för vuxna användare. - Det känns jätteroligt att Rättegångsskolan vann, säger Ulf Hjerppe, projektledare för Rättegångsskolan vid Brottsoffermyndigheten. - Ännu roligare är det förstås att det är så många som redan använt produkten och tycker att den fyller en viktig funktion. Rättegångsskolan har på drygt ett halvår haft fler än besökare. Vi räknar med att ungefär personer kommer att ha besökt Rättegångsskolan under det första året, fortsätter Ulf Hjerppe. Läs mer på: Swedish E-learning Award Förutom Medea Awards har Rättegångsskolan också vunnit Swedish E-learning Award i kategorin årets e-learningproduktion. Swedish E-learning Award är det enda priset för företag i e-learningbranschen i Sverige. Juryns motivering var: En utbildning som med en förtroendeingivande tydlighet träffar sitt syfte mitt i prick. Ett intresseväckande anslag följs av en pedagogisk röd tråd som lotsar deltagaren genom en varierande och relevant informationsresa. I The European elearning Award 2009 har Rättegångsskolan gått vidare till final. Bland 20 projekt är Rättegångsskolan en av 22 finalister. Prisutdelningen äger rum i Hannover i mars månad. Vittnesstöd vad är det? Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som erbjuder vittnen och brottsoffer mänskligt stöd och praktisk information i samband med rättegång. Vittnesstöden bidrar till att skapa större trygghet för vittnen och målsägande i samband med domstolsförhandlingen. Ett vittnesstöd har genomgått utbildning i bl.a. bemötandefrågor och om rättsprocessen. Vill du ha kontakt med ett vittnesstöd? Om du vill komma i kontakt med ett vittnesstöd, kontakta din domstol ( Domstolen kan hänvisa dig till den lokala vittnesstödsverksamheten. Vill du göra en insats? Om du är intresserad av att arbeta ideellt som vittnesstöd, kontakta Brottsoffermyndigheten () eller Brottsofferjourernas Riksförbund (

12 B BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Box 470, Umeå Servicetelefon: Kalendarium FREDAG FEBRUARI februari Internationella Brottsofferdagen 2009, temadag i Stockholm FREDAG MARS mars Bemötande av brottsoffer - en förtroendefråga, föreläsningar i Malmö Brottsoffermyndigheten planerar för fler arrangemang under våren, vilket kommer att framgå av kalendariet på hemsidan. Prenumerera elektroniskt och bidra till att förbättra vår miljö! Du vet väl om att du kan prenumerera på nyhetsbrevet i elektronisk form? Brottsoffermyndigheten övergår i allt större utsträckning till digital distribution av nyhetsbrevet. Du kan få nyhetsbrevet direkt i din e-postbrevlåda och samtidigt bidra till att minska pappersanvändningen och värna om vår miljö. Besök för att ändra din prenumeration eller anmäla dig som ny prenumerant. Ibland har BrOM:s konferenser och temadagar dokumenterats i enklare rapporter som inte trycks eller säljs men går att läsa och skriva ut från hemsidan, se under Publikationer Kontaktpersoner Generaldirektör Margareta Bergström Brottsskadechef, stf gd Per Rubing Avdelningsdirektör Hans Sjölander Administrativ chef Knut Hardeland Enhetschef Kunskapscentrum /Brottsofferfonden Elisabeth Wikén Jidell Informationschef, ansvarig utgivare Gudrun Nordborg Informatör för bibliotek och webb Mari Printz Norell Projektledare Vittnesstöd Chrystal Kunosson Besök oss dygnet runt på: Jurist och medieansvarig Ulf Hjerppe Information finns även på: 2