Patientsäkerhetsberättelse för Sörklippans vård och omsorgsboende

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Sörklippans vård och omsorgsboende År 2017 Datum och ansvarig för innehållet Katarina Romehed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Den som upptäcker avvikelsen kontaktar sjuksköterskan för bedömning och åtgärd. Den som upptäcker avvikelsen skriver en avvikelse/fallrapport. Sjuksköterskan gör bedömning och vidtar åtgärder (t ex läkarkontakt, extra tillsyn) samt handleder personal. Vid behov görs åtgärder i team. Alla avvikelser skickas till MAS/MAR. Vid allvarligare avvikelser kontaktas Mas omgående... 8 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Riskanalys ska göras vid väsentliga förändringar i verksamheten som t.ex omorganisation, förändrade personalresurser och vid ny - eller ombyggnation Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsdokumentationen som säkerställer en god hälso- och sjukvård, har varit - och är - under ständig utveckling. Den har under året granskats både av MAS, MAR och äldreomsorgens dokumentationssamordnare samt genom egenkontroll (kollegial granskning). Granskningen har påvisat förbättringsområden som vi arbetat vidare med under året. Då systemen och kraven förändras/utvecklas underhand så är dokumentationsrutinerna under ständig förändring. Arbete med avvikelsehanteringen har fortgått under året. All personal uppmanas att beskriva avvikande händelser och brister för att undvika att dessa återupprepas. Samtliga avvikelser tas upp veckovis på möte med HSL-personalen. Händelsen/bristen gås igenom och vidtagna åtgärder presenteras och följs upp. Eventuella brister och vidtagna åtgärder tas också upp på arbetsplatsträffar och team möten för att uppmärksamma så många som möjligt. MAS och MAR utreder allvarliga eller risk för allvarliga vårdskador enligt Lex Maria. Ingen sådan anmälan har gjorts från verksamheten under året. Rutiner finns också för inrapportering av missförhållanden eller risk för sådana enl. Lex Sarah. Inte heller någon sådan anmälan är gjord under året. I samband med inflyttning till Sörklippans äldreboende utförs individuella riskbedömningar för fall, undernäring och trycksår. Om risk föreligger upprättas en vårdplan i omvårdnadsjournalen med fastställt datum för uppföljning. Dietist är en ny befattning som varit behjälplig med individuella nutritionsbedömningar och val av personcentrerad åtgärd. Varje månad gör vi registreringar av inträffade fall av infektioner i verksamheten och analyserar utfallet. Ingen känd smittspridning har skett under året. Vi registrerar i och använder oss av olika kvalitetsregister så som Senior alert, BPSD och Svenska Palliativ registret. Sjuksköterskorna har genomgått utbildning i ROAG. Vi har fortsatt arbetet med att förbättra den löpande dokumentationen. Månadsvis genomförs granskning enligt rutin för egenkontroll. Resultatet gås igenom på team träffarna. Denna rutin har medfört en väsentligt ökad medvetenhet hos samtliga medarbetare om dokumentationens betydelse. Vi utför riskbedömningar gällande fall, undernäring samt trycksår. Om sådan risk föreligger upprättas vårdplan i omvårdnadsjournalen med angiven uppföljningsplanering. Månadsvis registrerar vi inträffade infektioner och följer upp utfallet av insatta åtgärder. Vi använder oss av och registrerar i följande kvalitetsregister, Senior alert, BPSD samt Svenska Palliativ registret. 3

4 MAS och MAR har genomfört kvalitetsgranskning av hälso- och sjukvården. Granskningen visade att det bedrivs god och säker vård och omsorg. Verksamheten har en erfaren och kompetent ledning, hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal med adekvat utbildning varav en Silviasjuksköterska och tolv Silviasystrar. Alla boende har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt en kontaktperson. Sjuksköterskor finns på plats dagtid, vardagar. Helger, kvällar och nätter ansvarar sjuksköterskepatrull för bemanning. Läkare finns på plats en gång i veckan samt vid behov påkallat av sjuksköterska. Dietistinsatser 2017: Under året har Rutin för undernäring baserad på SOSFS 2014:10, Rutiner för kosttillägg och sondmat, Rutin för kontakt med dietist, Mat-och vätskelista samt Signeringslista för kosttillägg, utarbetats av dietist i samråd med MAS och staden dietistnätverk, dessa har implementerats på Sörklippan. Dietist har deltagit i teamträffar och APT, då ett teamarbete behövs för att kunna åtgärda nutritionsproblemen. Måltidsobservationer har genomförts vid behov, men kommer under 2018 genomföras på alla avdelningar på Sörklippan. Dietist har konsulterats av undersköterskor och sjuksköterskor i individärenden gällande nutrition. Under uppföljning egenkontroll: Viktkontroll var 3:e månad enligt gällande rutin Registrering av nattfastan har skett vid ett tillfälle under året MNA- MNA screening (Mini Nutritional Assessment- screeningsverktyg för undernäring): 1 gång per år och vid behov MNA är ett frågeformulär som handlar om den äldres födointag, viktförlust, rörlighet, psykisk stress och/eller akut sjukdom, neuropsykologiska problem såsom depression och/eller demenssjukdom samt BMI. Låga poäng tyder på undernäring eller risk för undernäring. Instrumentet är trubbigt och personer som inte lider av undernäring inkluderas ofta. Därför måste siffrorna tolkas med försiktighet. Sjuksköterskan gör utifrån screeningresultatet en individuell bedömning och kopplar in dietist vid behov. Nattfasta Nattfastan har registrerats under tre dygn i december, genomsnittet för Söklippan är 12:27 h och genomsnitt för Bromma är 13:06 h. Åtgärder för att förkorta nattfastan har vidtagits både på enhetsnivå och individnivå. En ny regi- 4

5 strering kommer genomföras under våren 2018 för att följa upp att åtgärderna har önskad effekt. Mål gällande mat och måltider 2018: Sörklippan kommer under 2018 fokusera på mat, måltider och ett tryggt nutritionsomhändertagande. Nutritionsbehandling inkluderar åtgärder inom både HSL och SOL. För att förebygga och behandla undernäring ingår en översyn av matintaget och måltidssituation. Sörklippan kommer fortsätta att utveckla arbetet med observationer av måltidsituationen (både kollegial och av dietist), samt registrering av nattfastan och måltidsordningen under hela dygnet. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 All personal inom verksamheten ska bidra till hög patientsäkerhet av god kvalitet genom att minska antalet vårdskador Arbeta förebyggande för att förebygga fall och fallskador, undernäring, trycksår, smittspridning, munhälsa, smärta, ångest och oro. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Nämndens ansvar Nämnden är huvudman och vårdgivare och ansvarar för att hälso- och sjukvården bedrivs på ett systematiskt och patientsäkert sätt. Nämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på en god och säker vård med god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Verksamhetschefen Verksamhetschef svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen 1917:30 (HSL). Det ansvar som ligger på MAS/MAR är undandraget verksamhetschefens ledningsansvar. Verksamhetschefen svarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ska ge förutsättningar för att lagar och författningar blir kända, använda och att de integreras i det dagliga arbetet. ansvarar för att planera, leda och skapa förutsättningar för utveckling och egenkontroll ska utifrån resultat på uppföljningar, analys av risker vidta adekvata åtgärder för att tillgodose hög patientsäkerhet och god kvalitet i verksamheten svarar för att rutiner implementeras och följs. ansvarar för att verksamheten har den personal, kompetens, lokaler och utrustning som krävs utifrån verksamhetens behov. ansvarar för att samverka och informera MAS/ MAR i frågor som rör hälso- och sjukvården. 5

6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Inom den kommunala hälso- och sjukvården har medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAS/MAR) det övergripande medicinska ansvaret och ansvarar för att vårdtagaren får en god och säker vård med god hygienisk standard. I de ledningsuppgifter som åligger MAS/ MAR enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 (HSL) och patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369) är MAS/MAR inte underställd verksamhetschefen eller någon annan utan har en fristående och oberoende roll och ett personligt ansvar för hur uppdraget fullgörs. MAS/ MAR är sakkunniga i hälso- och sjukvårdsfrågor och har en central roll i arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Därför är samverkan en förutsättning inom områden som rör organisation, planering av ny verksamhet, framtagning av sjukvårdspolicy, användning av resurser och kompetens, personalplanering och rekrytering upphandling, planering av introduktion och kompetensutveckling. Hälso- och sjukvårdspersonal All hälso- och sjukvårdspersonal omfattas av ledningssystemet för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvalitén i verksamheten (SOSFS 2011:9). De har en skyldighet att bidra till hög patientsäkerhet och ska: arbeta förebyggande medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen följa MAS/ MAR rutiner och riktlinjer, utföra riskbedömningar och upprätta vårdplaner rapportera risker och avvikelser i vården utföra egenkontroll Kvalitetsarbetet ska integreras i det dagliga arbetet. Omvårdnads personal Har skyldighet att följa de rutiner och riktlinjer som styr hälso- och sjukvården. De ska medverka i patientsäkerhetsarbetet och rapportera risker och händelser. 6

7 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap Riskbedömningar och kvalitetsindikatorer Verksamheten ska utföra riskbedömningar och rapportera kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård utifrån Socialstyrelsens anvisningar till MAS. Riskbedömningarna är en del av det preventiva arbetet för att kartlägga patienternas hälsotillstånd och eventuella risker. Mätmetod för kvalitetsindikatorer och riskbedömningar är antalet: utförda riskbedömningar för fallolyckor, undernäring och trycksår. utförda inkontinensutredningar. egenkontroll av infektioner och ordinerad antibiotikabehandling. fall som har lett till fraktur eller annan skada och totala antalet fallolyckor. utförda munhälsobedömningar och antalet personer som har tackat nej. boende med utförd bedömning om funktionsförmåga i det dagliga livet (ADL). registreringar i nationella register Kvalitetsuppföljningar stimulerar verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling. Verksamheten arbetar enligt nedanstående modell. Antal patienter inom verksamheten under året: 73 Riskbedömningar utförda i journal Undernäring Indikator Trycksår Reg. Trycksår grad fallrisk ADL Inkontinens utredning Antal patienter MNA Initial 56 Låg >11 Hög <11 MNA Slutgiltig 21 Låg <23 Hög < Norton 56 I II III IV Mätmetod Downton Sunnås Nikolablåsdysfunktion Låg <3 hög >

8 Kvalitetsindikatorer i Nationella register Indikator Palliativ registret Smärt Skattning Senior Alert Senior Alert Senior Alert Senior Alert Munhälsobedömning Antal personer 25 Abbey Pain Scale 52% Norton (trycksår) Downton (fallrisk) MNA (undernäring) Munbedömning ROAG Utförs av sjuksköterska (Utförs av tandhygienist) utförda Nej tack 42 3 Antal 3 personer med trycksår 2 personer som fallit 2 ggr BMI<22 15personer 11 riskbedömningar 0 med risk Målnivåer 100% 100% 100% 100% 100% >90% Kommentar: Av 22 utförda riskbedömningar i Senior alert var det 16 med en eller flera risker. Kommentar: Samtliga boende, dvs.44 personer får hjälp av folktandvårdens tandläkare vid två tillfällen per år med nödvändig tandvård. Därutöver genomför tandhygienist behandlingar enl. tandläkarens remiss. 2. Avvikelserapportering Den som upptäcker avvikelsen kontaktar sjuksköterskan för bedömning och åtgärd. Den som upptäcker avvikelsen skriver en avvikelse/fallrapport. Sjuksköterskan gör bedömning och vidtar åtgärder (t ex läkarkontakt, extra tillsyn) samt handleder personal. Vid behov görs åtgärder i team. Alla avvikelser skickas till MAS/MAR. Vid allvarligare avvikelser kontaktas Mas omgående Sörklippan Avvikelser Läkemedelshantering Fall Fraktur Sårskada Vårdkedjan 1 Specifik omvårdnad/ Rehabilitering 8

9 MTP 1 1 Dokumentation Basal hygien Anmälan Lex Maria 1 Anmälan Klagomål enl. Patientsäkerhetslag 2 1 Samtliga avvikelser tas upp på enhetens team möten. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Riskanalys ska utföras för att identifiera risker i verksamheten. Syftet är att finna orsaker till risker och eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll eller minska konsekvenserna av en händelse Riskanalyser har inte gjorts på dels övergripande organisatorisk nivå då inga förändringar som påverkar flera verksamheter har skett. Enheten har fokuserat på följsamheten till inskrivningsrutinen för riskbedömningar samt upprättande av planer vid identifierad risk Fortsatt fokus på ICF och det nya dokumentationssystemet för all hälso- och sjukvårdspersonal. Utveckla hälsoplanerna genom att koppla åtgärder till hälsoplan. Verksamheterna har fortsatt med utveckling av ICF dokumentationen och palliativ vård vid vård i livets slut samt analysarbete från nationella register Under hösten 2017 har enheten påbörjat att Silviacertifiera verksamheten. Detta för att öka kunskapen om demenssjukdomar och tillhörande problematik. Samtlig personal har genomgått tre dagars utbildning i Silviahemmets regi. Utbildning i förflyttningsteknik för omvårdnadspersonalen har genomförts. Medicintekniska produkter/hjälpmedel har genomgått årlig besiktning. Utöka antal i % Verksamheten ska i den palliativa vården satsa extra på validerad smärtskattning med abbey pain scale alt. VAS skalan. Utveckla arbetet med att dokumentera de åtgärder som ska vidtas och registrera detta i senior alert vid risk för fall, felnäring och trycksår. 9

10 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Dokumentation Delegering Loggkontroll Läkemedelsgenomgång m. symtomskattning Kvalitetsuppföljning apoteket farmaceut Basala hygienrutiner inkl klädrutiner Sörklippan 2 ggr/år 1g/år 4ggr/år 1g/år och vid behov 1gång/år Hygienrond 2015 Funktionskontroll MTP MNA -undernäring PPM mätning trycksår Munhälsa Fallskador infektionsregistrering PPM-mätning Svenska HALT- vårdrelaterade infektioner och antibiotika användningen Skyddsåtgärder Säkerställa vårdinsatserna i livets slutskede med stöd av checklista fr. palliativa registret Mätning av nattfastan 12g/år (månadsvis) 1g/år eller vb 4g/år eller v.b 1g/v eller vb 1g/mån vb vb 2 ggr/år Kollegial granskning av dokumentationen inom enheten. Basala hygienrutiner samt klädrutiner gås igenom minst en gång per år, kollegial granskning sker regelbundet. (minst 1g/mån.) Avvikelser med vidtagna åtgärder gås igenom vid uppkomst veckovis på team möten. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Extern kvalitetskontroll av läkemedelshantering sker årligen via avtal med Apoteket Farmaci AB. 10

11 Munhälsobedömning och utbildning för personal en gång/år i samverkan med av Stockholms läns landsting upphandlat tandvårdsföretag. Vårdsamråd mellan verksamheterna, MAS och läkarorganisationen två gånger/termin och överenskommelse om ansvarsfördelningen mellan Bromma stadsdelsförvaltning och läkarorganisationen finns. Samarbete mellan MAS, MAR och ledningsgruppen. Arbetsplatsträffar. Team möten Team-samverkan kring patienten i samband med inflyttning och förändrad hälsostatus (vårdplanering, team möte etc.) Anhörigsamverkan sker alltid i samband med inflyttning och följs sedan upp under boendetiden. Kostråd genomförs 4 ggr/år. Nytt för 2016 är ett patientnära samarbete med stadsdelens dietist gällande nutrition. Samarbete med andra vårdgivare: En lokal samverkansöverenskommelse mellan stadsdelen och ansvarig läkarorganisation har utarbetats. Denna uppdateras årligen. Verksamhetschefer MAS och MAR har regelbundna möten med ansvarig läkarorganisation samt kvälls- och nattpatrull s. k vårdsamråd. På dessa möten sker uppföljning av den gemensamma överenskommelsen, utveckling, avvikelser och ev. förändringar. Övergripande samverkansmöten på St. Görans sjukhus mellan representanter från vårdcentraler, slutenvårdsenheter och stadsdelsförvaltningar inom innerstaden och Västerort. Verksamhetschefer och MAS från de olika förvaltningarna deltar. Syftet med mötena är att ta upp förbättringsåtgärder utifrån inkomna avvikelser, diskutera gemensamma problem och försöka lösa dem samt informationsöverföring mellan sluten och öppenvården etc. En lokal samverkansöverenskommelse för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården har sen tidigare utarbetats med Capio St. Görans sjukhus, Brommageriatriken och samtliga vårdcentraler inom stadsdelen. Detta för att öka patientsäkerheten vid överföring av information mellan enheterna. För övrigt sker samverkan med Landstinget gällande läkemedelsförråd, Apoteket för att säkerställa läkemedelshanteringen, Flexident tandvård och tandvårdsstaben när det gäller munhälsobedömning och nödvändig tandvård och med folktandvården samt Smittskyddsenheten och Vårdhygien. Vid dessa möten diskuteras eventuella avvikelser och förslag för att förbättra rutiner, nya vårdprogram nyheter och statistik m.m. 11

12 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Avvikelserapporteringen och hanteringen av inkomna avvikelser är grunden för patientsäkerhetsarbetet, med riskanalys och händelseanalys samt eventuell Lex Maria och Lex Sarah anmälan. Riskanalys görs inför exempelvis semesterperioder beträffande personalbemanning/sjuksköterskebemanning. Individuell riskanalys beträffande risk för fall, malnutrition och trycksår samt i samband med eventuellt insättande av skadepreventiva åtgärder. Riskanalys ska utföras för att identifiera risker i verksamheten. Syftet är att finna orsaker till risker och att eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll eller minska konsekvenserna av en händelse. Riskanalys ska göras vid väsentliga förändringar i verksamheten som t.ex omorganisation, förändrade personalresurser och vid ny - eller ombyggnation. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Vid vårdskada eller risk för vårdskada dokumenteras händelsen i patientjournalen och avvikelsemodul. Enhetschef/områdeschef samt MAS/ MAR informeras om avvikelsen. Händelsen utreds och eventuella åtgärder vidtas. (Vid allvarlig vårdskada kontaktas ovanstående omedelbart, annars sker information via avvikelsesystemet). Återkoppling sker i enhetens egna kvalitetsråd samt på arbetsplatsträffar. Vid allvarligare eller sedelärande avvikelser sker återkoppling även i Bromma äldreomsorgs övergripande kvalitetsråd. Dokumentationen sker fortlöpande via avvikelse-systemet av berörd personal. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin för Hantering av synpunkter och klagomål finns i Bromma stadsdelsförvaltning. 12

13 Alla medarbetare har fått information om verksamhetens hantering av synpunkter och klagomål. Uppkomna problem löses så nära den enskilde som möjligt, inom berörd enhet och i dialog med vårdtagaren. Synpunkterna och klagomålen sammanställs och analyseras som en del i underlaget vid utvärdering och verksamhetsutveckling. Alla synpunkter och klagomål bearbetas på enhetens kvalitetsråd som träffas en gång i månade. Åtgärder görs skyndsamt om det krävs samt återkoppling till den som lämnat synpunkter/klagomål görs snarast. Enhetschefen informerar regelbundet sina medarbetare om de synpunkter/klagomål som kommit in och vilka åtgärder som vidtagits. En redovisning görs sedan till stadsdelsnämnden i samband med tertialrapporter och verksamhetsberättelsen. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Klagomål och synpunkter sammanställs och gås igenom på team möten och redovisas i tertialrapporter samt i verksamhetsberättelse. Gällande renodlade hälso- och sjukvårds insatser har synpunkterna varit så gott som obefintliga. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 I samband med inflyttning påbörjas ett samarbete med närstående som ombeds att skriva den boendes levnadsberättelse. Vi bjuder in till ett uppstartsmöte där vi ber anhöriga berätta om vårdtagarens önskemål och vanor. Här presenteras patientansvarig sjuksköterska samt kontaktperson och vi är öppna med att vi önskar ett tätt samarbete med närstående för att göra vården så personcentrerad som möjligt. Vi ser anhöriga/närstående som en naturlig samarbetspartner och bejakar en tät kontakt för att optimera kvaliteten på vården. På samtliga boendeenheter finns ett flertal medarbetare som har genomgått anhörigombudsutbildning. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Sjuksköterskorna har sen tidigare genomgått utbildning som ger förskrivningsoch ordinationsrätt av inkontinensskydd. De har även, deltagit i kortare föreläsningar bl.a. i vård i livets slutskede, teamarbete, ROAG (munbedömning). samt ICF. En stor del av personalen har vårdutbildning (94 %). Förflyttningsutbildning pågår kontinuerligt. Stort fokus har lagts på införandet av det nya dokumentationssystemet. Uppgifter om infektionsregistrering vid antibiotikabehandling har lämnats till MAS. Ingen känd smittspridning har inträffat. 13

14 Samtliga boende ska riskbedömas utifrån de olika riskbedömningsinstument/metoder och vid risk ska en vårdplan upprättas och insatserna utvärderas. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde, vilket har framkommit vid journalgranskningen. Läkemedelsgenomgångar sker kontinuerligt i ett samarbete mellan ansvarig läkare och sjuksköterska. Vid verksamhetsuppföljning utifrån stadens mall som genomförts av MAS, MAR och kvalitetsuppföljare bedöms Sörklippans äldreboende bedriva en god och säker vård och omsorg. Verksamheten har kompetent och erfaren ledning. En stor del av omvårdnadspersonalen har adekvat utbildning, d.v.s. undersköterska eller vårdbiträde (94 %). I verksamheten arbetar en sjuksköterska och tolv undersköterskor med specialistkompetens i demensvård (Silviasjuksköterska och Silviasystrar). Varje boende har en omvårdnadsansvarig sjuksköterska och en kontaktman och verksamheten har rutiner för att säkerställa kvalitet och ge personal stöd i arbetet. På Sörklippans äldreboende finns tillgång till sjuksköterskor hela dygnet veckans alla dagar. Kvällar-nätter och helger ansvarar sjuksköterskepatrull Careteam. För läkarinsatserna ansvarar Legevisitten AB hela dygnet veckans alla dagar. Övergripande mål och strategier för kommande år Verksamheten ska utveckla rapportering och utredning av avvikelser enligt gällande riktlinjer. Fortsatt fokus kommer att läggas på att personcentrerat arbeta kring begreppet mat/måltider/nutrition med stöd av dietist. Se även mål gällande mat och måltider sid.5 Fortsatt fokus på utveckling av ICF dokumentationen. Fortsatt arbete med och utbildning i palliativ vård vid vård i livets slut Utveckla hälsoplanerna genom att koppla åtgärder till hälsoplan samt utveckla teambaserat (sjuksköterskor, rehab personal, läkare, dietist och omvårdnadspersonal) arbete med hälsoplanerna. Slutföra den Silviacertifiering av verksamheten som påbörjades under Under våren 2018 kommer de reflektionsmöten som ingår i certifieringen att påbörjas. Ett antal medarbetare kommer att genomföra en utbildning i anhörigstöd samt utbildning i kollegial granskning.. 14