PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 Version 1.0 Datum Skribent Har godkänts av Vuokko Paananen, Tarja Oikarinen-Nybacka PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN 1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducenten Namn: Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kommunens namn: Karleby Samkommunens namn Soite Verksamhetsenhetens namn Östra hemvården Verksamhetsenhetens förläggningskommun samt kontaktuppgifter Torggatan 50, Karleby Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antalet klientplatser Hemvård, service produceras i huvudsak för äldre och långtidssjuka personer i deras eget hem. Verksamhetsenhetens gatuadress Torggatan 50 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga chef Marita Hakala Postanstalt Karleby Telefon E-postadress marita.hakala@soite.fi Service som köps från underleverantörer och serviceproducenterna Inom hemvården används servicesedel. Ett servicesedelteam som fungerar under ledning av hemvården ansvarar för servicesedeln. Kontaktuppgifter Serviceförman Marjo Kero-Järvilä, tfn Med servicesedel kan en klient skaffa social- och hälsovårdstjänster. Hen väljer själv serviceproducent enligt sina egna behov och sitt eget tycke och smak bland de serviceproducenter som Soite godkänt. Service som skaffas med servicesedel är ett alternativ till service som produceras av en kommun eller samkommun. I sådana situationer där hemvårdsservice av någon orsak inte kan produceras som egen verksamhet, kan hemvård skaffas som köptjänst. Hemvårdens serviceområdeschef beslutar om köptjänster. Köptjänster innebär att en kommun köper någon service av en utomstående producent, t.ex. ett företag eller en förening. Som köptjänster kan erbjudas nästan vilken social- eller hälsovårdsservice i kommunen som helst. Servicen får inte bli dyrare för klienten än den service kommunen producerar.

2 2

3 2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER (4.1.2) VISIONEN OCH VERKSAMHETSIDÉN INOM VÅRDENS OCH OMSORGENS VERKSAMHETSOM- RÅDE VISION: Finlands bäst fungerande social- och hälsovård - modig förnyelse tillsammans VERKSAMHETSIDÉ: Servicen inom vården och omsorgen produceras högklassigt och med respekt för klientens självbestämmanderätt i enlighet med likställighetsprincipen. Servicen stödjer delaktighet, funktionsförmåga och förmågan att klara sig självständigt. Målet är att klienten kan bo i sitt trygga och hinderfria egna hem med hjälp av stödtjänster och hemvård så länge det är möjligt humant och inom ramen för resurserna. I varje enhet inom Vården och omsorgen baserar sig vården och servicen på en individuell, resursorienterad vård-, rehabiliterings- och serviceplan utgående från klientens/patientens behov. När en klient är i bättre skick bör hen ha möjlighet att övergå till lättare service. Verksamheten inom vården och omsorgen baserar sig förutom på normer också på kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen, samt på det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård, utvecklingsprogrammet för att förbättra äldres boende och på det nationella minnesprogrammet. Enhetens värden och verksamhetsprinciper ÖPPENHET I klientarbete - Vi diskuterar öppet, ärligt och konfidentiellt med klienten och hens anhöriga. - Vi samlar regelbundet klientrespons och behandlar den i enlighet med Soites instruktioner. - Vi bedömer behovet av att utveckla vår praxis och funktioner utifrån konstruktiv kritik. - Vi är måna om datasekretess och klienters integritetsskydd. I personalledning och inbördes arbete - Vi sköter informering ärligt och öppet inom enheten. - Vi har regelbunden mötespraxis. - För möten utarbetas promemorior som är tillgängliga för alla. I samarbete med andra organisationer samt i administration och ledning - Promemoriorna för ledningsgrupperna på ansvars-, service- och verksamhetsområdesnivå är elektroniskt tillgängliga för personalen. Man informerar om innehållet i dessa promemorior regelbundet vid enhetens möten. DELAKTIGHET I klientarbete - Man hör klienternas behov och önskemål och gör dem delaktiga, med beaktande av individualitet, i sin egen vård och service. Vi har ett rehabiliterande arbetssätt. - Vi stödjer klienters trygga hemmaboende. - Vi tar anhöriga med i klientens vård och informerar dem om situationer som förändras. I personalledning och inbördes arbete - Vi diskuterar öppet vid möten och beslutar om gemensamma angelägenheter som vi kan påverka. - De som deltagit i utbildningar ger feedback om utbildningen vid enhetens möte. - Planer och bedömningar görs i samarbete med personalen och i enlighet med kvalitetsklockan. - Vi uppmuntrar varandra att lära oss nya arbetsmetoder och lär varandra. I samarbete med andra organisationer samt i administration och ledning - De anställda deltar regelbundet i utbildningar och möten med olika ansvarsgrupper i organisationen i enlighet med sina ansvarsområden. De ger feedback om händelser vid enhetens möte. 3

4 ANSVARSFYLLDHET I klientarbete - Vi sköter om klienterna ansvarsfullt och yrkesskickligt. Vi reagerar om det sker förändringar i klientens hälsotillstånd. - Vi utnyttjar kompetensen inom andra yrkesgrupper när vi planerar och utför vård. - Vi beaktar kostnadseffektivitet samt principerna för hållbar utveckling i vårt arbete. I personalledning och inbördes arbete - Vid enhetens möten går vi igenom instruktioner som hjälper oss att klara av olika slags situationer. - Vi har tagit i bruk en arbetstidsmodell som hjälper personalen att kombinera arbete och familjeliv. - Utvecklingsbehov och önskemål som kommit fram via utvecklingssamtal och kompetenskartläggningar beaktas i enhetens utbildningsplan. - Var och en har ansvar för sitt eget arbete och informering samt för att sköta sina ansvarsområden. I samarbete med andra organisationer samt i administration och ledning - Vi samarbetar med olika aktörer för klientens bästa. - Vår verksamhet är etisk och vi följer organisationens instruktioner. - Vi arbetar kostnadseffektivt LIKVÄRDIGHET I klientarbete - Vi bemöter klienterna likvärdigt oberoende av bakgrund och personliga egenskaper. - Tjänsterna är likvärdigt tillgängliga för alla klienter. I personalledning och inbördes arbete - Vi bemöter varandra jämlikt och likvärdigt. - Välbefinnande i arbetet stöds bl.a. genom roterande arbetsskiftsplanering i 6 veckors perioder samt genom arbetsskiftsplanering som de jourhavande sjukskötarna skräddarsytt. - Arbetstagarna kan påverka sin egen arbetsskiftsplan. - Chefen är närvarande och hjälper arbetstagare vid behov med att reda ut saker och med att klara av vardagen. I samarbete med andra organisationer samt i administration och ledning - Personalen behandlas jämlikt och rättvist. - Beslutsfattandet är konsekvent och stöder personalens välbefinnande i arbetet. - Vi samarbetar med olika aktörer och beaktar klienternas likvärdighet. Enhetens verksamhetsprincip är att producera högklassig service yrkeskunnigt enligt klientens behov. Klientens vård baserar sig på en individuell vård-, service- och rehabiliteringsplan. Personalen är yrkeskunnig och kompetensen upprätthålls och utvecklas aktivt, bl.a. genom utbildningar. Enhetens verksamhet följer stadgade lagar och förordningar samt instruktioner och verksamhetsstadgor. 4

5 3 RISKHANTERING (4.1.3) System och tillvägagångssätt i fråga om riskhantering: Inom Östra hemvården gjordes en riskbedömning med hjälp av programmet PRO24. I riskbedömningen deltog representanter för närvårdarna och sjukvårdarna i enheten, chefen samt en representant för arbetarskyddet. I programmet dokumenterades utvecklingsobjekt, ansvarspersoner och tidtabell. Chefen övervakar att de överenskomna åtgärderna genomförs. De anställda bedömer aktivt eventuella riskfaktorer bl.a. under besök hos klienter och beaktar då boendemiljön, klientens/den anhörigas uppförande, genomförandet av läkemedelsbehandling, faktorer förknippade med sjukdom samt arbetets fysiska belastning. I arbetsenheten strävar man efter att förutse kritiska arbetsmoment till exempel i genomförande av läkemedelsbehandling bl.a. genom att ordna en lugn arbetsmiljö när läkemedel delas ut, genom att läkemedlen dubbelkollas, genom att kontrollera temperaturen i läkemedelsrummet och läkemedelskylskåp samt genom att förvara läkemedlen i låsförsedda skåp i läkemedelsrummet och de narkotiska läkemedlen i ett separat kassaskåp. I fråga om narkotiska medel används ett förbrukningskort som är specifikt för läkemedelslådan och som den ansvariga sjukvårdaren kontrollerar. Riskhanteringen i fråga om läkemedelsbehandling har förbättrats bl.a. genom dosdispensering och med hjälp av läkemedelsrobot. Dörren till läkemedelsbehandlingsrummet har elektronisk passagekontroll. För en del klienter har det skaffats läkemedelslådor med lås till hemmet så att man undviker daglig transport av läkemedel. Riskfaktorer förknippade med att arbeta ensam förutses och vid behov är två anställda med vid ett klientbesök om det krävs för att trygga säkerheten eller på grund av att arbetet är mycket fysiskt belastande. Väktartjänst används vid behov, och på de anställdas arbetstelefoner har man laddat ner 112-applikationen för nödsituationer. I enheten har man kommit överens om ett säkerhetskodord för telefonsamtal som används om en vårdare som är på ett hembesök behöver brådskande hjälp av en myndighet och av säkerhetsskäl inte kan ringa samtalet själv. Man har försökt eliminera och minimera riskfaktorer förknippade med flytt och lyft av klienter med hjälp av tillräckliga och rätta hjälpmedel. Till enheten har bl.a. skaffats två olika slags bälten som används vid lyft. Expertisen hos hemvårdens konditionsskötare har utnyttjats så att man bland annat lärt sig de rätta teknikerna för flytt och lyft, samt expertisen hos hälsovårdscentralens hjälpmedelshandledare bland annat så att man lärt sig att använda lyftredskap. Om tillbud och riskfyllda situationer förknippade med vård görs en anmälan i HaiPro-systemet. Om personalen är med om olyckor, görs en anmälan i Pro24-programmet. Händelserna behandlas regelbundet vid enhetens områdesmöte. Vid behov utarbetar man korrigerande åtgärder tillsammans med personalen, och man följer regelbundet med hur de genomförs. Cyklister använder cykelhjälm som arbetsgivaren köpt. Arbetsgivaren har skaffat halkskydd för skor och sandpåse till bilar för halt före. Personalens kompetens och yrkeskunnighet upprätthålls genom regelbunden fortbildning. Man följer regelbundet med sjukfrånvaron och vid behov för chefen en förhandling om tidigt stöd och arbetshälsa med den anställda, i enlighet med instruktionen. Vid behov ordnas ersättande arbete. Enhetens verksamhetslokaler finns i en fastighet som staden äger. Fastighetens brand- och säkerhetsplan har gjorts upp av stadens säkerhetschef. Planen uppdaterades våren Arbetsfördelning i fråga om riskhantering Ledningens uppgift är att ge anvisningar i fråga om egenkontroll, att ordna egenkontroll samt att se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om säkerhetsfrågor. Ledningen ansvarar för att det riktats tillräckligt med resurser till att trygga säkerheten i verksamheten. De har också huvudansvaret för att skapa ett klimat där man förhåller sig positivt till behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva handlingar av hela personalen. De anställda deltar i bedömningen av säkerhetsnivån och säkerhetsriskerna, utarbetandet av planen för egenkontroll samt genomförandet av åtgärder som förbättrar säkerheten. Till riskhanteringens natur hör att arbetet aldrig är slutfört. Av hela personalen i enheten krävs engagemang, förmåga att lära sig av sina misstag och leva i förändring så att det är möjligt att erbjuda trygg och högklassig service. Den expertis som olika yrkesgrupper har kan utnyttjas genom att man tar personalen med i planering, genomförande och utvecklande av egenkontroll. 5

6 En lista över anvisningarna i fråga om verkställande av riskhantering/egenkontroll Uppdatering av kompetensen i fråga om första hjälpen samt primärsläckningsövningar med tre års mellanrum Förnyande av kompetensen i fråga om läkemedelsbehandling med 5 års mellanrum Uppdatering av planen för läkemedelsbehandling årligen Riskbedömning i enheten med ett års mellanrum eller när det sker förändringar i verksamheten Uppdatering av brand- och säkerhetsplanen årligen Uppdatering av planen för egenkontroll årligen eller när det sker förändringar i verksamheten eller när kontaktuppgifter ändras. Webbkurser om dataskydd och datasäkerhet Ett uppdaterat produktregister Man följer med sjukfrånvaron och för samtal och gör åtgärder i enlighet med instruktionen. Man följer med hur fortbildningsplikten uppfylls i fråga om varje anställd. Riskidentifiering Anmälning av missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som personalen lagt märke till Personalen har i sitt bruk HaiPro-programmet för rapportering av händelser som äventyrat patientsäkerheten. Personalen gör en elektronisk anmälan om avvikelser och tillbud som skett klienterna, och anmälan skickas för behandling till den närmaste chefen i den enhet som avvikelsen härstammar från. Vid läkemedelsavvikelser kontaktar man också läkaren för instruktioner. En elektronisk anmälan görs i PRO24-programmet om tillbud och arbetsolyckor som personalen varit med om. Anmälningarna går också till organisationens arbetarskydd för kännedom. Man meddelar chefen utan dröjsmål om alla missförhållanden och kvalitetsavvikelser man observerat. Behandling och dokumentering av negativa händelser och tillbud i enheten Negativa händelser och tillbud rapporteras i HaiPro-systemet. Anmälningarna dokumenteras, analyseras och rapporteras i enlighet med instruktionen. Anmälningarna behandlas regelbundet vid enhetens områdesmöten och antecknas som bilaga till promemoria. Vid behov går man igenom situationerna med arbetarskyddet eller organisationens ledning. Korrigerande åtgärder För kvalitetsavvikelser, missförhållanden, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder genom vilka man ser till att situationen inte upprepas i fortsättningen. De korrigerande åtgärderna utarbetas i samarbete med personalen. Chefen behandlar anmälningen i HaiPro-programmet i vilket hen också dokumenterar den korrigerande åtgärden. Målet är att man följer regelbundet med personalen hur åtgärden genomförs. Hur man reagerar i enheten på missförhållanden, kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser När behandlingsprocessen gällande anmälningar pågår, är en förtrolig stämning där man inte skuldbelägger varandra det bästa växtunderlaget för utvecklande av enhetens säkerhet. Händelserna behandlas öppet och man letar efter orsakssamband för det som skett. Man reagerar på avvikelser med det allvar som de kräver, vid behov omedelbart. Alla anmälningar behandlas tillsammans med personalen, och regelbunden behandling gör att frågor kring säkerhet är hela tiden aktivt på ytan. Informering om förändringar Man informerar om förändringar vid enhetens områdes-, team- och sjukvårdarmöten. Förändringarna antecknas i promemorior som alla anställda bör läsa. Om man inte varit med vid ett områdesmöte, kvitterar man promemorian som läst. Om förändringar informeras också per e-post: information skickas per e-post bland annat till hemvårdens reservpersonal och nattpatrullen via deras serviceförmän och vid behov till andra samarbetspartners. Via Soitenet informerar man bland annat om förändringar inom or- 6

7 ganisationen. 24 ATT GÖRA UPP EN PLAN FÖR EGENKONTROLL (3) Personen/personerna som ansvarar för planeringen av egenkontroll Mer information ges av enhetens serviceförman Marita Hakala Personerna som deltagit i planeringen av enhetens egenkontroll Serviceförman och personal Kontaktuppgifterna för personen som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontroll: Marita Hakala, serviceförman, Östra hemvården Torggatan 50, Karleby marita.hakala@soite.fi Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras när det sker sådana förändringar i verksamheten som är förknippade med servicens kvalitet och klientsäkerhet. Uppföljning genomförs aktivt i dagliga funktioner både av personalen och av chefen. Uppdatering av enhetens plan för egenkontroll Planen för egenkontroll uppdateras en gång per år, vid behov oftare om verksamheten eller kontaktuppgifterna ändras. Uppdateringen görs i samarbete med personalen. Offentlighet av planen för egenkontroll Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Planen för egenkontroll finns till påseende på enhetens anslagstavla, i Soitenet i enhetens pärm och på Soites webbplats på adressen 5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Klienter kommer till enheten antingen direkt eller via servicehandledningscentret. I det skedet har den remitterande enheten redan gjort en preliminär kartläggning av servicebehovet. Man bedömer klientens servicebehov utifrån de kriterier som Soites hemvård har för beviljande. Bedömning av klientens servicebehov i enheten och mätarna som används vid bedömningen När en ny klient anmäls till enheten fastställer chefen på basis av klientens hemadress, vilket team hens klientskap hör till. Teamets sjukvårdare kontaktar klienten senast inom 7 vardagar från att anmälan inkommit. Teamets vårdare gör i samarbete en bedömning av om det första besöket hos klienten utförs av en sjukvårdare eller en närvårdare. Vid det första besöket kartlägger man bland annat servicebehovet på basis av vilket man utarbetar en vård- och serviceplan. I bedömningen av klientens servicebehov används RAIHC för bedömning av funktionsförmågan. I fråga om klienter som får regelbunden hemvård görs bedömning med sex månaders mellanrum och/eller om funktionsförmågan förändras, i samband med att vård-, service- och rehabiliteringsplanen uppdateras. För klienter som får hemsjukvård tillfälligt 7

8 och vars funktionsförmåga har försämrats gör man en RAI Screener bedömning med ett års mellanrum efter att servicen varat i sex månader. För alla klienter görs dessutom årligen en MNA-bedömning i samband med bedömningen av funktionsförmågan. Den används för att kartlägga klientens nutritionsstatus. Att ta med klienten och/eller hens anhöriga och närstående i bedömningen av servicebehovet Vård- och serviceplanen utarbetas tillsammans med klienten och vid behov tillsammans med hens anhöriga. I regel ges planen till klienten och uppdateras om klientens situation förändras eller minst med sex månaders mellanrum. Vid behov ordnas ett vårdmöte tillsammans med klienten, en anhörig och eventuella andra aktörer som deltar i klientens vård. Vid mötet går man tillsammans igenom frågor kring klientens service och kommer överens om tillvägagångssätt och praxis Vård-, service- och rehabiliteringsplan I planen dokumenteras bland annat klientens fysiska, psykiska, sociala funktionsförmåga, servicebehov, mål och genomförande samt klientens önskemål och det som man gemensamt kommit överens om. Genom ett rehabiliterande arbetssätt stöder man klientens egna resurser och möjligheter att klara sig hemma. En rehabiliteringsplan görs upp för en klient när bevarandet av och stödandet av funktionsförmågan kräver regelbundna rehabiliteringsbesök. Utarbetande av vård- och serviceplan och uppföljning av förverkligandet Utarbetas i samarbete med klienten och vid behov hens anhöriga, närstående och eventuella andra som deltar i vården. Genomförandet följs upp genom anteckningar i klient- och patientdatasystemet. I rehabiliteringsplanen antecknas en mellanbedömning och en slutbedömning av förverkligandet av målen för rehabiliteringsperioden. Till teamen har man utsett ansvarspersoner som följer med och påminner om behovet av att uppdatera planer. Planen uppdateras med sex månaders mellanrum och vid behov oftare om det skett förändringar i klientens funktionsförmåga eller service. På vilket sätt försäkrar man sig om att personalen känner innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Vård- och serviceplanen har dokumenterats i patientdatasystemet. Dessutom ser vårdarna den gällande planen i Kotihoidon Mobiili vid varje hembesök. Anvisningen är att vård- och serviceplanen läses i Mobiili före hembesöket Hur man bemöter en klient Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet som alla har. Den består av rätten till personlig frihet, integritet och trygghet. Nära förknippade med detta är rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar förutom personens fysiska frihet också viljans frihet och självbestämmanderätten. I socialvården är det personalens uppgift att respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och stödja hens delaktighet i planering och genomförande av hens service. På vilket sätt stärker man i enheten sådant som är förknippat med klienters självbestämmanderätt, t.ex. rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Vid hembesök beaktar och respekterar man klientens självbestämmanderätt och integritetsskydd. Besöken och vårdåtgärderna genomförs på klientens villkor och i samförstånd. Klienten deltar i den beslutsfattning som gäller hen. Vårdarna har sekretess- och tystnadsplikt. Om klienten inte förstår sitt bästa, försöker man genom förhandling nå samförstånd i saken, för klientens bästa. 8

9 Principer och praxis i fråga om begränsning av självbestämmanderätten Principer och praxis i fråga om självbestämmanderätten diskuteras både med klientens vårdande läkare och med anhöriga och närstående, och de dokumenteras i klientens vård- och serviceplan. Begränsande åtgärder dokumenteras också i klientuppgifterna. Klienten kan på basis av ett läkarintyg och med magistratens beslut konstateras sakna rättshandlingsförmåga, vilket leder till att också hens självbestämmanderätt begränsas av grundad anledning. Vilka principer om begränsande åtgärder har man kommit överens om i enheten? Inom hemvården använder man egentligen inga åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. I vissa situationer sköter man dock om klientens säkerhet genom olika säkerhetsapparater, t.ex. trygghetstelefon, säkerhetsspis, dörrlarm. Man kommer överens om ibruktagandet av dessa med klienten och/eller hens anhöriga, närstående eller intressebevakare. Att bemöta en klient Hur försäkrar man sig om att klienten bemöts sakligt och hur handlar man om man upptäcker osakligt bemötande? Varje klient har rätt att bli bemött på ett sakligt sätt, och varje anställd har skyldighet att bemöta klienter med respekt. Osakligt bemötande är absolut förbjudet. Personalen har fått anvisningar om personalens anmälningsskyldighet i enlighet med socialvårdslagen, och det finns skriftliga instruktioner om den. Varje anställd är skyldig att omedelbart meddela sin chef om hen märker att en klient bemötts osakligt. Hur behandlar man osakligt bemötande, en negativ händelse eller ett tillbud som en klient upplevt, med klienten och vid behov hens anhöriga eller närstående? Klienten och/eller hens representant kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och situationen utreds. I situationen hör man båda parterna, och det är chefens plikt att skrida till nödvändiga åtgärder om resultatet från utredningen förutsätter det. Klienten och/eller hens anhöriga har rätt att göra en anmärkning eller kontakta social- och patientombudsmannen Klientens delaktighet Klienters och de anhörigas deltagande i utvecklande av kvaliteten och egenkontrollen i enheten Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i utvecklande av enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? Hur samlar man in respons från klienter? Man utför en kundnöjdhetsenkät en gång per år. En klient kan ge respons direkt i responssystemet via webbplatsen soite.fi. Alternativt kan hen fylla i en skriftlig responsblankett. Skriftlig respons kan också ges till verksamhetsenheten i form av ett fritt formulerat brev. Chefen matar in den skriftliga responsen i det elektroniska responssystemet. Responsen behandlas vid enhetens områdesmöte och vid behov utarbetar man tillsammans med personalen utvecklingsuppgifter på basis av responsen. Man följer med genomförandet av dessa under ledning av chefen. Om en klient bett om svar på sin respons, bör svaret bör ges skriftligt inom två veckor. Endast saklig respons behandlas 9

10 Soites elektroniska responssystem kan användas av klienter, anhöriga och samarbetspartners 24/7. Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientresponsen i utvecklandet av verksamheten? Klientrespons behandlas, statistikförs och klassificeras i det elektroniska responssystemet. Responsen behandlas vid enhetens områdesmöte. Man bestämmer utvecklingsåtgärder för de missförhållanden man lagt märke till. Utvecklingsåtgärderna genomförs och dokumenteras i responssystemet. Positiv respons om genomförande och produktion av service är ett tecken på bra och högklassig verksamhet Klientens rättsskydd En klient hos socialvården har rätt till socialvård av god kvalitet och till ett gott bemötande utan diskriminering. Klienten ska behandlas med respekt för hens människovärde, övertygelse eller integritet. Beslut om själva behandlingen och tjänster fattas och genomförs medan klienten omfattas av tjänsterna. En klient som är missnöjd med bemötandet eller kvaliteten på servicen har rätt att göra en anmärkning till enhetens ansvarsperson eller ledande tjänsteinnehavare. Vid behov kan anmärkningen göras av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller en närstående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla frågan och ge ett skriftligt, välgrundat svar inom skälig tid. a) Mottagaren av anmärkningen Soite, Registraturen/Kirjaamo, Mariegatan 16-20, Karleby b) Socialombudsmannens kontaktuppgifter samt uppgifter om tjänster som hen erbjuder Anne-Mari Furu, social- och patientombudsman, anne-mari.furu@soite.fi, tfn Social- och patientombudsmannens service är avgiftsfri. Socialombudsmannens verksamhet baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Socialombudsmannens uppgift är att ge klienter råd i frågor kring bemötande, delaktighet, rättsskydd och tillämpande av socialvårdens klientlag. Socialombudsmannen fungerar som socialombudsman också i fråga om den socialservice Soite köper. Socialombudsmannen handleder och råder vid utredning av konfliktsituationer och ger råd i fråga om att överklaga beslut. I konflikt- eller oklara situationer gällande socialservice lönar det sig att i första hand kontakta personalen eller den anställda som fattat beslutet om socialvård. Socialombudsmannen hjälper klienten med att göra en anmärkning om klienten upplever att hen blivit dåligt bemött eller att hen fått dålig service. Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och arbetar för att främja och förverkliga klientens rättigheter. Ombudsmannen följer med hur klienternas ställning utvecklas och rapporterar årligen om detta till kommun- och stadsstyrelsen. d) Hur behandlar man anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller verksamheten i enheten, och hur beaktas de i utvecklingsarbetet? Syftet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är vid sidan om annat att främja patientens rätt till god service och gott bemötande både inom offentlig och privat socialvård. Enligt 23 i lagen har en klient rätt att göra en anmärkning om bemötande till enhetens ansvarsperson eller socialvårdens ledande tjänsteinnehavare. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) betonas patientens rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Enligt 10 i lagen har en patient som är missnöjd med den hälso- och sjukvård som hen fått eller med bemötandet i samband med vården rätt att göra en anmärkning till den direktör som ansvarar för hälso- och sjukvården. Social- och hälsovårdsväsendets blanketter för anmärkningar finns på webbplatsen soite.fi. 10

11 Anmärkningarna riktas centraliserat till socialdirektören. Vid anmärkningsförfarandet är det dock skäl att betona att klienterna bör alltid i första hand uppmanas att utreda situationen med personerna som behandlat hens ärende eller deras chef genast när det uppkommer problem. Om problemen inte kan lösas genom diskussion, ska verksamhetsenhetens personal och socialombudsmannen/patientombudsmannen hjälpa klienten att reda ut problemen och vid behov med att göra en anmärkning. Till service av god kvalitet och utvecklandet av kvaliteten hör att anmärkningen behandlas på ett adekvat sätt. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar 1-4 veckor 36 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som främjar välbefinnande och rehabilitering a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga, välbefinnande och delaktighet Klienters funktionsförmåga i alla delområden stöds genom ett rehabiliterande arbetssätt, det vill säga man gör inte åt klienten utan stöder och handleder klienten i fråga om att använda de egna resurserna. Ett rehabiliteringsbesök görs varje vecka. Vid besöket genomför man, i enlighet med klientens önskemål och funktionsförmåga, funktioner som antecknats i klientens rehabiliteringsplan. Klienter styrs till hobbyer och klubbverksamhet, till exempel dagverksamhet, klubbar inom församlingen och olika organisationer samt seniorernas gymgrupper. Hemvården har vid behov också tillgång till konditionsskötarens tjänster för att främja klienters funktionsförmåga och välbefinnande. Man ser till att klienterna har nödvändiga hjälpmedel med hjälp av vilka deras funktionsförmåga och välbefinnande stöds. I klienters vård- och serviceplaner dokumenteras mål som är förknippade med daglig rörelse, vistelse utomhus, rehabilitering och rehabiliterande verksamhet. Hur följer man med hur målen gällande klienters funktionsförmåga, välbefinnande och rehabiliterande verksamhet uppnås? Man följer med hur målen uppnås med hjälp av anteckningar i patientdatasystemet. Bedömning görs dagligen. Genomförda rehabiliteringsbesök dokumenteras i klientdatasystemet under rubriken kuntoutus (rehabilitering). I mellanbedömningen och slutbedömningen bedömer man hur väl målen uppnåtts. 11

12 4.3.2 Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen i enheten med klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionsstatus? Hemvårdens vårdare följer med och bedömer hur klienter äter samt deras näringsintag regelbundet vid hembesök. Vid behov hjälper man klienten att äta. Man försöker planera besöken så att klienten får näring med jämna mellanrum. Vid behov ställer man fram mellanmål. Många klienter har måltidsservice och butiksservice som hemvårdens anställda beställer. När det gäller klienter med diabetes ägnar man särskild uppmärksamhet åt nutritionen, bland annat genom att ställa fram dryck och mat över natten. Man gör årligen en MNA-bedömning av klientens nutritionsstatus. Klienternas vikt kontrolleras regelbundet. Vid behov tar man blodprov, antecknar vätskorna på en vätskelista och ger näringstillskott. Om en klient har en specialdiet följer man den, och vid behov utnyttjar man en näringsterapeutens expertis Hygienpraxis Hur följer man med allmän hygiennivå i enheten och hur försäkrar man sig om att hygienpraxis som motsvarar klienters behov genomförs i enlighet med utarbetade anvisningar och klienternas vård- och serviceplaner? Personalen följer en aseptisk arbetsordning. De använder individuella flaskor med handdesinfektionsmedel. Man sköter om handhygien alltid före och efter en klientkontakt. Enhetens anvisning är att händerna tvättas alltid när man kommer till arbetsplatsen, alltid när man lämnar arbetsplatsen och efter besök hos klienter när man kommer till byrån. Personalen skyddar sig vid klientkontakter på det sätt som situationen kräver. De använder skyddshandskar, skyddsförkläde, ansiktsskydd, skyddsrock och skoskydd. Om en klient har en smittsam sjukdom, skyddar man sig mer effektivt. Instruktionen är att man inte har smycken på händerna, konstnaglar eller piercingar när man utför vårdarbete. Om man har nagellack ska dess yta vara hel, likaså ska huden på händerna vara hel. Närvårdarna har utfört den hygienpassutbildning som krävs. I enheten finns utsedda hygien- och infektionsansvariga personer. De deltar regelbundet i möten för hygienkontaktpersonernas arbetsgrupp samt utbildningar och ger enheten uppdaterad information i vid följande områdesmöte. Infektionsläkaren och infektionsskötaren skickar information per e-post om infektionssituationer och eventuella andra situationer som kräver åtgärder också av hemvårdens personal Hälso- och sjukvård a) Hur försäkrar man sig i enheten om att man följer anvisningarna gällande klienters tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och plötsliga dödsfall? Man går igenom instruktionerna i samband med introduktionsutbildningen. Man går alltid igenom nya instruktioner vid enhetens områdesmöte, och vid behov återkommer man till dem och behandlar dem på nytt. b) På vilket sätt främjar och följer man med hälsotillståndet hos klienter med kronisk sjukdom? Varje klient i enheten har en egen ansvarsläkare som gör minst 1 hembesök per år hos klienten. Vid besöket undersöker läkaren klientens hälsotillstånd och ger nödvändiga anvisningar om vård. Hemsjukvårdens sjukvårdare och närvårdare gör hembesök enligt klientens behov. Vid besöken följer de med klientens hälsa och kan reagera snabbt på eventuella förändringar. Vid besöken följer man vid behov bl.a. med blodtryck, blodsocker och vikt. Man tar de ordinerade årliga laboratorieproven. Ansvarsläkaren ringer sjukvårdaren varje vecka, och då har sjukvårdaren möjlighet att konsultera om klienternas ärenden. Vårdaren har möjlighet att vid behov 24/7 ringa bakjouren och be om anvisningar gällande en klients vård. 12

13 c) Vem i enheten ansvarar för klienters hälso- och sjukvård? Varje klient har en egen hemsjukvårdare som ansvarar för hälso- och sjukvården. Klienter som omfattas av regelbunden service har dessutom en egen utsedd närvårdare som också ansvarar för klientens vård. Vid varje besök ansvarar vårdaren för klientens hälso- och sjukvård. Läkartjänster fås av Pihlajalinna. Varje klient i enheten har en egen utsedd ansvarsläkare Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandlingen i enheten genomförs enligt den utarbetade planen för läkemedelsbehandling som har godkänts av hemvårdens ansvarsläkare, geriatriker Natalia Stepanova. Ansvarig för läkemedelsbehandlingen i enheten är hemsjukvårdare Marjo Virta. Varje vårdare i enheten har ett sådant giltigt tillstånd för läkemedelsbehandling som arbetsuppgifterna förutsätter. Kompetensen inom läkemedelsbehandling testas med fem års mellanrum. Uppdateringen innehåller bl.a. en HCI-läkemedelstentamen, ett kompetensprov och introduktionsutbildning i enlighet med läkemedelsbehandlingens introduktionsutbildningskort. Sjukvårdarna har dessutom genomgått de webbaserade utbildningarna som krävs för vaccinering och intravenös administrering av röda blodkroppar. En del av vårdarna har genomgått den webbaserade utbildningen om läkemedelsbehandling för äldre. Hemvårdens klienter har möjlighet att få intravenös läkemedels- och vätskebehandling genom samarbete mellan enhetens sjukvårdare och nattpatrullen. a) På vilket sätt följer man med och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedelsbehandling? Man går igenom enhetens plan för läkemedelsbehandling i samband med introduktionsutbildningen och den finns tillgänglig på enhetens anslagstavla. Planen för läkemedelsbehandling uppdateras årligen och vid behov oftare. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen i enheten? Utsedda ansvarsläkare ansvarar för läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsbehandling genomförs av både hemsjukvårdare och närvårdare inom ramen för de befogenheter som tillståndet för läkemedelsbehandling ger Samarbete med olika aktörer Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet med andra tillhandahållare av service inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Serviceproducenter och tillhandahållare av service som hör till det gemensamma registret över patientuppgifter får uppgifterna ur patientdatasystemet Lifecare om klienten inte förbjudit användningen av uppgifterna. För att man ska kunna lämna ut klientuppgifter utanför registret över patientuppgifter, krävs klientens medgivande. När denna praxis är i sin ordning, kan uppgifter som vården förutsätter ges till exempel per telefon eller vid ett gemensamt vårdmöte. 47 KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer Klienternas trygghetstelefoner, brand- och koloxidvarnare testas regelbundet månatligen och testningen dokumenteras. Trygghetstelefonerna testas också i samband med stormar och vid avbrott i datanätet. Man ägnar uppmärksamhet åt klientsäkerheten i samband med hembesök. Klienternas hem granskas med hjälp av blanketten Kontrollera hemmets säkerhet. Olägenheterna som konstaterats vid kartläggningen dokumenteras och man utser en ansvarsperson som ser till att de åtgärdas. Ansvarspersonen kan vara klienten, en anhörig, en närstående, de äldres hjälpkarl eller en vårdare. Klientsäkerheten för- 13

14 bättras också genom tillräckliga och trygga hjälpmedel. För korrigering av eventuella fel dubbelkontrolleras läkemedlen som delas ut i enheten innan de ges till klienten. Både utdelning och kontrollering av läkemedel dokumenteras. Alla vårdare som deltar i läkemedelsbehandling har giltiga tillstånd för läkemedelsbehandling. Klienternas läkemedel förvaras i ett läkemedelsrum med lås och passagekontroll. Läkemedel som klassificeras som narkotiska medel förvaras i ett kassaskåp med lås. Användningen av sådana läkemedel dokumenteras på en separat blankett. En stor del av enhetens klienter har i sitt bruk dosdispensering och en del har också en läkemedelsrobot. Kontrollering av innehållet i dosdispenseringspåsar är möjlig med mobilens QPR-kod-applikation. För en del klienter delas läkemedlen ut hemma. Vårdaren som ger läkemedlen kontrollerar dem innan de ges till klienten. En del klienter delar ut sina läkemedel själv. Hemsjukvårdaren gör granskningen i samband med hembesöket. I sina arbetsmobiler har de anställda en LC-kameraapplikation som gör det möjligt att t.ex. överföra bilder på sår direkt till patientdatasystemet Lifecare, till patientens uppgifter. Säkerheten utvecklas genom att personalens kunnande upprätthålls och utvecklas bland annat genom utbildningar i fråga om första hjälp, läkemedelsbehandling, primärsläckning, Kunnon hoitaja, säkerhet osv. HaiPro-anmälningar behandlas och man utarbetar korrigerande åtgärder. Genomförandet av åtgärderna följs upp för att förbättra säkerheten. Nycklarna som klienterna lämnat ut dokumenteras på en särskild blankett som undertecknas av både den som lämnar ut nyckeln och den som tar emot nyckeln. Utlämnandet dokumenteras också i klientdatasystemet. Blanketten förvaras i ett teamrum i ett arkivskåp som har ett lås, och nycklarna förvaras i ett nyckelskåp med lås. På vilket sätt utvecklar enheten sin förmåga att förbättra klientsäkerheten, och hur samarbetar man med andra myndigheter och aktörer som har ansvar för klientsäkerhet? Soites säkerhetschef Pasi Paasila ordnar bland annat primärsläckningsövningar, säkerhetsrundor osv. Enhetens riskbedömning görs i samarbete med arbetarskyddet. Man samarbetar med räddningsväsendet bl.a. i fråga om att genomföra primärsläckningsövningar. Man samarbetar med väktarna bland annat i fråga om att trygga besöken hos klienter. Klienters trygghetstelefonlarm och trygghetstelefontester är kopplade till Viria Securis och Stellas larmcentraler. Man reagerar på missförhållanden som kommer fram via HaiPro-systemet genom att vid behov utarbeta utvecklingsåtgärder för att förbättra säkerheten. 112-applikationen är laddad på de anställdas mobiler för eventuella nödsituationer Personalen Antalet vård- och omsorgspersonal, personalstrukturen och personalens tillräcklighet samt principer för anlitande av vikarier a) Vad är antalet vård- och omsorgspersonal och personalstrukturen? Inom Västra hemvården arbetar 26 närvårdare och 8 sjukvårdare. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Den närmaste chefen skaffar vikarie för längre vikariat, t.ex. moderskapsledigheter, semestrar, längre sjukledigheter och andra frånvaron. Vid kortvariga frånvaron används i första hand reservpersonal, dessa vikariat sköts via hemvårdens center för verksamhetsstyrning. Om reservpersonal inte är tillgänglig anställs en utomstående vikarie via centret för verksamhetsstyrning. 14

15 c) På vilket sätt försäkrar man sig om att personalresurserna är tillräckliga? För arbetsskiften planeras den mängd personal som behövs för besök hos klienterna. Vid behov använder man hemvårdens reservpersonal och utomstående arbetstagare. Principer för rekrytering av personal Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, i vilka både arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter fastställs. I hemvården ska man särskilt beakta att arbetstagaren ska lämpa sig för arbete i klienters hem och för att också kunna arbeta ensam. a) Vilka principer gäller vid rekrytering av personal till enheten? Man anställer endast yrkesutbildade inom social- och hälsovården. Närvårdarna ska ha kunnande inom vård av äldre. Kunskaper i svenska räknas som merit. För genomförande av besök hos klienterna krävs körkort och användning av egen bil eller cykel. b) På vilket sätt beaktar man vid rekryteringen lämpligheten och pålitligheten särskilt hos personer som arbetar i klienters hem och med barn? Vid arbetsintervju kontrollerar man identiteten från ett bildförsett identitetskort. Studie- och arbetsintygen kontrolleras i original och yrkeskompetensen kontrolleras i JulkiTerhikki/JulkiSuosikki. Med hjälp av ett intervjuformulär kartläggs bland annat lämplighet och pålitlighet. Om personen har tidigare arbetshistoria, begär man om rekommendation och tillåtelse att ringa chefen hos den föregående arbetsgivaren. I arbetsavtalet antecknas alltid en prövotid under vilken man följer med arbetstagarens lämplighet och pålitlighet. En beskrivning av introduktionsutbildning och fortbildning för personalen a) Hur sörjer enheten för introduktionsutbildning för arbetstagare och studerande i fråga om klientarbete och genomförande av egenkontroll. Enheten följer organisationens plan för introduktionsutbildning. En ny anställd genomgår Soites elektroniska introduktionsutbildning i Soitenet och printar ut ett intyg om den för chefen. Enhetens chef inleder introduktionsutbildningen med en ny anställd. Hen ser till att den anställda läser och undertecknar användarförbindelsen i fråga om dataskydd och har genomgått de webbkurser i fråga om datasäkerhet som krävs. Chefen beställer efter det de nödvändiga användarnamnen, lösenorden och rättigheterna att använda datasystemen. En utsedd person ger introduktionsutbildning i enlighet med hemvårdens introduktionsutbildningskort och går igenom praktiska frågor gällande enheten. Arbetstagaren bekantar sig självständigt bland annat med enhetens plan för läkemedelsbehandling, plan för egenkontroll samt brand- och räddningsplan. En utsedd person ger introduktionsutbildning bland annat gällande frågor kring läkemedelsbehandlingens introduktionskort samt frågor kring vårdarbete och praxis. Den inledande introduktionsutbildningen tar 5 arbetsskift. Chefen beställer de inloggningsuppgifter gällande läkemedelsbehandling som den anställdas arbetsbeskrivning förutsätter. Tentamen i läkemedelsbehandling utförs under övervakning, och kompetensprovet gällande läkemedelsbehandling ges till en person som utsetts till mottagare av kompetensprovet. Efter godkända resultat anhåller chefen om ett tillstånd för läkemedelsbehandling av hemvårdens ansvarsläkare. När det gäller studeranden ordnar chefen under den första praktikveckan en kort introduktionsutbildning om enhetens verksamhet, praktiska frågor och om hemvårdens placering i Soites organisation. Chefen ser till att studerandena läser och undertecknar Tietoturvan käyttäjäsitoumus (dataskyddets användarförbindelse), kontrollerar intygen för webbkurserna för dataskydd och beställer sedan de nödvändiga rättigheterna och inloggningsuppgifterna för datasystemen. För studerandehandledningen under prakti- 15

16 ken svarar två utsedda arbetstagare. De ger introduktionsutbildning för dem och deltar i den inledande och slutdiskussionen samt gör mellan- och slutbedömning av praktiken. b) Hur har man ordnat personalens skyldighet att göra en anmälan om missförhållanden i klientens service eller risker för sådana, och hur behandlas dessa anmälningar, samt information om hur de korrigerande åtgärderna genomförs inom enhetens egenkontroll (se riskhantering). Arbetstagarna meddelar både chefen och vid behov klientens anhöriga, intressebevakare eller serviceproducenten (t.ex. butiksservice, tvättservice, städning) om missförhållanden i servicen. Om missförhållandet kan korrigeras av hemvården, genomförs de korrigerande åtgärderna genast eller så snart som möjligt. Om missförhållandet beror till exempel på en annan aktör, håller hemvårdens arbetstagare efter anmälan under hembesöken ett öga på att de korrigerande åtgärderna utförs. c) Hur ordnas personalens fortbildning? I hemvården har man utarbetat en utbildningsplan i enlighet med vilken man deltar i utbildningar. I planen har man bland annat beaktat arbetstagarnas ansvarsområden, behoven som kommit fram vid utvecklingssamtal samt behoven av uppdatering gällande kompetens som behövs i arbetsuppgifterna. Man försöker förverkliga personalens önskemål inom budgetramen. De som deltagit i utbildningar ger feedback om utbildningarna vid enhetens områdesmöte. I fråga om fortbildning utnyttjas Soites utbildningskalender. Varje anställd har tillgång till utbildningskalendern och har skyldighet att följa med utbildningsutbudet. Arbetstagarna gör en elektronisk utbildningsansökan i HR och skickar den till sin chef för behandling. Arbetstagaren anmäler sig till utbildning via utbildningskalendern. Chefen beaktar utbildningen när hen planerar arbetsskiften. En person som deltagit i utbildning utanför organisationen skriver feedback om utbildningen. Feedbacken sparas i Soitenet så att den är tillgänglig för hela personalen. Chefen följer upp via Exreport-programmet hur fortbildningsplikten uppfylls Verksamhetsutrymmen Principerna för användning av utrymmen I enhetens verksamhetsutrymmen finns inga utrymmen för klienters bruk. Enheten har 5 teamrum, chefens rum samt ett kök och lagerrum/adb-rum där man gör webbkurser och kontaktar klienter via Video- Visit-programmet. Dessutom har man ett läkemedelsrum med passagekontroll. Enheten har en toalett. Hur har städningen och tvättningen ordnats i enheten? Städning i enheten 2 x per vecka köps av staden. Personalen betalas 2 x per år ersättning för skyddskläder, för självständig tvättning av arbetskläder. 16

17 4.4.3 Teknologiska lösningar Enhetens verksamhetsutrymmen har ett automatiskt larmsystem som fungerar utanför arbetstiden. Larmen går till Kokkolan Vartiomiehet. Dörren till läkemedelsbehandlingsrummet har passagekontroll, och den öppnas med en personlig kod. Man har laddat ner 112-applikationen för nödsituationer på de anställdas arbetstelefoner. Under besök hos klienter har sjukvårdarna tillgång till en bärbar dator. Under besöken använder närvårdarna mobiltelefon på vilken den s.k. Kotihoidon optimointi laddats ner. En del av enhetens klienter har i sitt bruk en VideoVisit-pekplatta för att möjliggöra virtuella vårdtjänster. En del av klienterna har läkemedelsutdelningsservice samt en läkemedelsrobot. Med hjälp av passagekontrollen Esmikko följer man med utfallet i fråga om personalens arbetstid. Hur försäkrar man sig om att säkerhets- och anropsapparater som klienter har i sitt personliga bruk fungerar och att larmen besvaras? Vårdarna testar klienternas trygghetstelefoner och brand- och koloxidvarnare 1 x månad. Testningen dokumenteras. Trygghetstelefonerna testas dessutom till exempel i samband med stormar och vid avbrott i datanätet. Om det framkommer funktionsstörningar i trygghetstelefonen, gör man omedelbart en anmälan till Viria Securi/Stella, och vårdaren handlar enligt de anvisningar hen får. Om en brandvarnare inte fungerar, byter vårdaren ut batteriet och ber en anhörig eller klienten att köpa ny reservbatteri. Trygghetstelefonlarmen går via Viria Securi/Stella till den hjälpare som klienten valt, t.ex. en anhörig eller hemvårdens center för verksamhetsstyrning. Centret har en telefon som används endast för trygghetstelefonlarm. Centret larmar teamets närvårdare eller klientens hemsjukvårdare på besök. Nattetid förmedlas larmen via Viria Securi/Stella till nattpatrullen. Jourhavande sjukvårdare och nattpatrullen har i sitt bruk telefoner till vilka endast trygghetstelefonlarmen förmedlas. Närvårdarna har i bruk personliga arbetstelefoner via vilka de kan kontaktas under arbetsskiftet. Namnet på och kontaktuppgifterna för personen som ansvarar för säkerhets- och anropsapparaternas funktionssäkerhet? Enhetens hela personal ansvarar gemensamt för apparaternas funktionssäkerhet. Enhetens chef: Marita Hakala, marita.hakala@soite.fi, Produkter och utrustning för hälso- och sjukvård Hur ser man till att anskaffning, handledning i fråga om användning samt underhåll sköts adekvat i fråga om de hjälpmedel och hälso- och sjukvårdsprodukter som klienter behöver? De hjälpmedel en klient behöver skaffas av antingen klienten, en anhörig, en anställd inom hemvården eller någon annan person som deltar i klientens vård, t.ex. från hjälpmedelsutlåningen eller hörselstationen. Behovet av eller handledning i fråga om hjälpmedel antecknas som ett Lifecare-meddelande till antingen hjälpmedelsutlåningen eller fysioterapi. Beroende på hjälpmedlet ges användarhandledning av den som lånat ut hjälpmedlet, och hemvårdens arbetstagare fortsätter med handledningen hemma. Vid behov kan hen be en konditionsskötare eller fysioterapeut komma på hembesök för att ge handledning. I första hand är det klienten eller en anhörig som ser till att hjälpmedlet förs för underhåll. Vid behov fungerar hemvårdens arbetstagare som kontaktperson mellan klienten och hjälpmedelsutlåningen så att underhåll ordnas. Hur försäkrar man sig om att nödvändiga anmälningar om riskfyllda situationer görs om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård? Det finns en instruktion om detta och man går igenom den med arbetstagaren i samband med introduktionsutbildningen. Det har inte förekommit sådana riskfyllda situationer förknippade med produkter och utrustning som skulle ha krävt anmälan. Namnet på och kontaktuppgifter för den person som ansvarar för produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. 17