PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 Version 1.0 Datum Skribent Vuokko Paananen, Tarja Oikarinen-Nybacka Acceptant PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent Mellersta Österbottens socialoch hälsovårdssamkommun Soite Serviceproducentens FO-nummer: Verksamhetsenhetens namn Hemvården södra Verksamhetsenhetens förläggningskommun samt kontaktuppgifter Mårdgatan 6, Karleby Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antalet klientplatser Hemvård, service produceras i huvudsak för äldre och långtidssjuka personer i deras eget hem. Verksamhetsenhetens gatuadress Mårdgatan 6 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga chef Päivi Akolahti Postanstalt Karleby Telefon E-postadress paivi.akolahti@soite.fi Service som köps från underleverantör och serviceproducenterna Hemvården ordnar den hjälp klienten behöver i första hand som egen verksamhet. Om hemvården inte har tillräckliga resurser för att erbjuda hjälp, kan klienten få den hjälp hen behöver med servicesedel. Klienten kan själv välja serviceproducent enligt sina egna behov och sitt eget tycke och smak bland de serviceproducenter som Soite godkänt. Servicesedelproducenterna finns i palse.fi-portalen. Service som skaffas med en servicesedel är ett alternativ till service producerad av en kommun eller samkommun. För servicesedelverksamheten ansvarar chefen för hemvårdens verksamhetsstyrning och servicesedelteamet. Kontaktuppgifter: Serviceförman Marjo Kero-Järvilä, tfn I situationer där hemvårdsservice av någon särskild orsak inte kan produceras som egen verksamhet, kan hemvård skaffas för klienten som köpta tjänster. Chefen för hemvårdens serviceområde beslutar om köpta tjänster. Köpta tjänster innebär att kommunen köper den service klienten behöver av en privat serviceproducent, till exempel ett företag eller en förening. Som köpta tjänster kan man erbjuda kommunens social- eller hälsoservice, och den får inte bli dyrare för klienten än kommunens service.

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Visionen och verksamhetsidén för vårdens och omsorgens verksamhetsområde VISION: Klienten i centrum kunnandet och resurserna i bruk! VERKSAMHETSIDÉ: Servicen inom vården och omsorgen produceras högklassigt och med respekt för klientens självbestämmanderätt samt i enlighet med likställighetsprincipen. Servicen hjälper klienten att klara sig självständigt samt stöder klientens delaktighet och funktionsförmåga. Verksamheten baserar sig på lagar och författningar, t.ex. socialvårdslagen och lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre. Målet är att klienten kan bo i sitt trygga och hinderfria egna hem med hjälp av stödtjänster och hemvård så länge som det är möjligt humant och inom ramen för resurserna. Vården och servicen baserar sig på en individuell, resursorienterad vård-, rehabiliterings- och serviceplan i enlighet med klientens behov. När klienten rehabiliteras bör hen ha möjlighet att övergå till lättare service. Verksamheten inom vården och omsorgen baserar sig förutom på normer också på kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen, samt på det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård, utvecklingsprogrammet för att förbättra äldres boende och på det nationella minnesprogrammet. Enhetens värden och verksamhetsprinciper Enhetens värden styr våra val och beskriver vårt sätt att arbeta. De har en inverkan på uppställandet av mål och på sätten att uppnå målen. Enhetens värden är klientorientering, öppenhet, rättvisa, värdesättande av kunnande och kostnadseffektivitet. Värdena har diskuterats med teamens personal under hösten 2017, och man har funderat på vad de innebär i enheten. Enhetens verksamhetsprinciper är vårdens individualitet, säkerhet, kontinuitet, resursorientering, hög kvalitet och yrkesmässighet. I vår verksamhet beaktar vi Soites verksamhetsstrategi samt hemvårdens mål, kriterier och resurser. RISKHANTERING (4.1.3) System och förfaranden inom riskhantering I enheten utfördes en kartläggning av risker och Vid kartläggningen beaktade man mångsidigt risker och eventuella missförhållanden förknippade med servicen. Genom att ingripa i missförhållanden förbättrar vi kvaliteten och klient- och personalsäkerheten. Vid kartläggningen av risker användes riskhanteringsprogrammet PRO24. I kartläggningen av risker deltog enhetens chef, sjukvårdare, närvårdare och arbetarskyddets representant. I samband med kartläggningen av risker framfördes utvecklingsförslag för korrigering av riskerna. Samtidigt utsågs en ansvarsperson och en tidtabell för de korrigerande åtgärderna. Arbetsfördelning vid riskhantering Ledningsgruppen och säkerhetsarbetsgruppen för Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun ger anvisningar om riskbedömning. Serviceområdenas chefer ansvarar för att ansvarsområdenas chefer genomför riskhantering (riskhanteringspolitik) på de överenskomna tillvägagångssätten och för att de har fått introduktionsutbildning och utbildning i riskbedömning. Genom riskhantering försöker man identifiera, avlägsna och minska identifierade risker som är betydande för verksamheten. Enhetens chef (ansvarsområdets chef) ansvarar 2

3 för att de anställda i enheten har tillräckliga kunskaper i säkerhetsfrågor. Av enhetens personal krävs att den förbinder sig till säkerhetsfrågor. Enhetens chef ansvarar tillsammans med ledningen också för att man har anvisat tillräckligt med resurser till tryggande av säkerheten i verksamheten. Identifiering av risker I riskhanteringens process kommer man överens om tillvägagångssätt genom vilka riskerna och de kritiska arbetsfaserna identifieras. Hur informerar personalen om de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de lagt märke till? HaiPro är ett rapporteringsförfarande och ett datatekniskt redskap för händelser som äventyrar patient- och klientsäkerhet. Personalen gör en elektronisk anmälan om alla tillbud och avvikande situationer som hänt klienter och skickar anmälan till den närmaste chefen för behandling. Vid läkemedelsavvikelser kontaktar man också en läkare för instruktioner. Varje anställd i enheten har ansvar för att infomera kollegorna och chefen om de missförhållanden hen lagt märke till. I samband med hemvårdens hembesök bedömer arbetstagaren regelbundet riskfaktorerna i fråga om klienten, hemmet och arbetsförhållandena, dokumenterar dem i Effica samt rapporterar vid behov om dem för chefen. Man vidtar nödvändiga åtgärder på basis av bedömningen. På hembesöken går vårdarna igenom blanketten Kontrollera hemmets säkerhet och ingriper i missförhållanden. Också en klient har möjlighet att göra en anmälan om en farlig händelse via webbplatsen soite.fi. Behandling av risker Hur behandlar man negativa händelser och tillbud i enheten och hur dokumenteras de? Negativa händelser och tillbud som anmälts via HaiPro-systemet behandlas av enhetens chef, och man går igenom dem samt korrigerande åtgärder på enhetens områdesmöte. Dokumentationen om anmälan och korrigerande åtgärder görs i HaiPro-systemet. Klienten och hens närstående kontaktas så snart som möjligt efter händelsen, och man kommer överens om ett förfaringssätt som passar dem. De ges vid behov anvisningar om att göra en anmärkning och om att anföra klagomål samt ges social- och patientombudsmannens kontaktuppgifter. Korrigerande åtgärder Hur reagerar man på kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser som framkommit i enheten? Händelserna behandlas individuellt i enheten i samband med ett områdesmöte, man tar reda på grundorsaken till händelsen och fastställer korrigerande åtgärder med hjälp av vilka man ser till att situationen inte upprepas i fortsättningen. Informering om förändringar Hur informerar man personalen och andra samarbetspartners om förändringar i arbetet (också konstaterade och realiserade risker och hur de korrigerats)? Man informerar om förändringar per e-post, på områdes- och teammöten och via Soitenet. Om missförhållandena som behandlats på områdesmötena gör man upp en promemoria som skickas till varje anställd per e-post. Varje anställd i enheten har ansvar för att läs promemorian. Man kontaktar utomstående samarbetspartners vid behov. 3

4 UPPGÖRANDE AV PLAN FÖR EGENKONTROLL (3) Personen/personerna som ansvarar för planeringen av egenkontroll Planen för egenkontroll görs upp som samarbete mellan enhetens chef och personalen. Vem har deltagit i planeringen av egenkontrollen? I preliminär planering av planen för egenkontroll har deltagit serviceförman Päivi Akolahti, sjukvårdare Ulla Hirvasoja och närvårdare Paula Wargh. Planen har skickats till alla anställda i enheten för kännedom och för kommentarer. Kontaktuppgifter för personen som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontroll: Serviceförman Päivi Akolahti, tfn , paivi.akolahti@soite.fi Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras när det sker sådana förändringar i verksamheten som är förknippade med servicens kvalitet och klientsäkerhet. Verksamheten bedöms kontinuerligt i teamen i fråga om en klients vård och aktuella frågor förknippade med vården. Hur sköter man uppdatering av planen för egenkontroll i enheten? Planen för egenkontroll uppdateras en gång per år, vid behov oftare om verksamheten förändras eller kontaktuppgifterna ändras. Offentlighet av planen för egenkontroll Var finns planen för egenkontroll framlagd i enheten? Planen för egenkontroll finns till påseende på enhetens infotavla och på Soites nätsidor på adressen KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Hur bedöms klientens servicebehov - vilka mätare använder man vid bedömningarna? Klientens servicebehov bedöms preliminärt enligt hemvårdens processcheman, till exempel en ny klient, en klient som skrivs ut och avslutande av hemvårdens service. Nya klienter hänvisas till enheten via optimeringscentret, där man gjort en preliminär kartläggning av klientens servicebehov. Den vårdande enheten bedömer klientens servicebehov tillsammans med klienten. Man gör upp en lagstadgad vård-, rehabiliterings- och serviceplan med klienten. I den beaktas klientens fysiska, psykiska, sociala och kognitiva funktionsförmåga. Utgångspunkten för bedömningen är klientens egen uppfattning om sina resurser och upprätthållande och stärkande av dem. I bedömningen av klientens servicebehov använder man mätare för funktionsförmågan, bland annat RAI, MMSE, MNA. Vårdbehovet hos klienter som är i enheten bedöms dagligen i samband med vårdarbetet med beaktande av klientens funktionsförmåga. Servicemängden ändras vid behov. Hur tas klienten och/eller hens anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? 4

5 Om klienten ger sitt samtycke kan man be en närstående att delta i ett hembesök som överenskommits för en bedömning av servicebehovet och/eller man diskuterar med anhöriga per telefon. De närstående har en viktig roll i att beskriva klientens situation. De närstående ger ofta bakgrundsfakta till exempel om en minnessjuk persons funktionsförmåga. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Hur gör man upp en vård- och serviceplan och hur följer man upp dess genomförande? En vård-, service- och rehabiliteringsplan görs upp tillsammans med en klient/en anhörig/eller klientens representant. Planen ges klienten och den uppdateras om klientens situation förändras eller minst två gånger per år. En vård-, service- och rehabiliteringsplan är en redogörelse över klientens funktionsförmåga och resurser samt över gemensamt överenskomna frågor och planerade hemvårdstjänster. I planen antecknas också klientens egna önskemål. I samband med uppdateringen av vård-, service- och rehabiliteringsplanen bedömer man uppnåendet av målen för vården och uppnåendet av det som man kommit överens om med klienten. Förverkligandet av vård-, service- och rehabiliteringsplanen följs upp genom anteckningar i klient- och patientdatasystemet (Effica). På vilket sätt försäkrar man sig om att personalen känner innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? De tjänster som överenskommits för klienten samt tjänsternas genomförande antecknas i klient- och patientdatasystemet. Personalen har mobiltelefoner, vilka de kan använda på hembesöken för att läsa anteckningarna i patientdatasystemet. På enhetens teammöten går man tidvis igenom klienternas vård-, service- och rehabiliteringsplaner. Klientens vård-, service- och rehabiliteringsplan gås igenom också när man ger introduktionsutbildning för en ny anställd. Bemötande av en klient Stärkande av självbestämmanderätten På vilket sätt stärker man i enheten olika delområden i klienternas självbestämmanderätt, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina dagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv som passar en själv? På hembesöken respekterar och beaktar man klientens självbestämmanderätt, privatliv och integritetsskydd samt fungerar på klientens villkor med beaktande av hens ståndpunkter och önskemål. Vårdarna har tystnadsplikt. Klienten deltar i beslutsfattningen som gäller hen själv. Principer i fråga om begränsning av självbestämmanderätten Principer och praxis i fråga om självbestämmanderätten diskuteras både med klientens behandlande läkare och med anhöriga och närstående, och de dokumenteras i klientens vård- och serviceplan. Begränsande åtgärder dokumenteras också i klient- och patientdatasystemet. Klienten kan på basis av ett läkarintyg och med magistratens beslut konstateras sakna rättshandlingsförmåga, vilket leder till att också hens självbestämmanderätt begränsas av motiverat skäl. Vilka principer gällande begränsande åtgärder har man kommit överens om i enheten? Inom hemvården använder man egentligen inga åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. I vissa situationer sköter man dock om klientens säkerhet genom olika säkerhetsapparater, t.ex. säkerhetsspis och dörrlarm. Man kommer överens om ibruktagandet av dessa med klienten, hens anhöriga och närstående. 5

6 Uppgiften antecknas i klient- och patientdatasystemet. Bemötande av klienten I planen för egenkontroll antecknar man hur man försäkrar sig om klienternas sakliga bemötande och hur man handlar om man observerar osakligt bemötande. Hur behandlar man en negativ händelse eller en riskfylld situation som klienten upplevt med klienten och vid behov med hens anhöriga eller närstående? Varje anställd är skyldig att meddela sin chef om hen märker att en klient bemötts osakligt. Personalen har fått anvisningar om personalens anmälningsskyldighet enligt socialvårdslagen, och det finns skriftliga instruktioner om den. En klient som är missnöjd med bemötandet har rätt att göra en anmärkning till enhetens ansvarsperson eller ledande tjänsteinnehavare. Vid behov råder man klienten att göra en anmärkning eller kontakta social- och patientombudsmannen. Ärendet behandlas i enlighet med anvisningarna gällande behandling av respons. Klienten och/eller hens representant kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och man reder ut situationen. Ärendet antecknas i klient- och patientdatasystemet. Vid behov ordnar man ett gemensamt vårdmöte med klienten och hens anhöriga för att reda ut situationen. Det finns också en responsblankett i fråga om servicens kvalitet. Responsblanketten finns också på nätsidorna. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklingen av kvaliteten och egenkontrollen i enheten Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i utvecklandet av enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt samlar man in respons från klienterna? Soite har ett elektroniskt system för respons med hjälp av vilket man behandlar och statistikför all respons man får. Klienten kan ge respons direkt i responssystemet via nätsidan soite.fi. Skriftlig klientrespons kan också lämnas in hos verksamhetsenheten. Klienten kan också be en vårdare om en responsblankett. Skriftlig respons kan också ges till verksamhetsenheten i form av ett fritt formulerat brev. Klienter/anhöriga ger också respons muntligt på hembesöken eller per telefon och per e-post. Klientresponsen behandlas av enhetens chef. Ett svar bör ges skriftligt inom två veckor om klienten bett om svar på sin respons. Endast saklig respons behandlas En gång per år ordnas också klientresponsveckor under vilka man utför effektiverad insamling av klientrespons. År 2016 ordnades klientresponsveckorna veckorna Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientrespons i utvecklingen av verksamheten? Klientrespons behandlas, statistikförs och klassificeras i det elektroniska responssystemet. För de observerade missförhållandena fastställs utvecklingsåtgärder som genomförs samt dokumenteras i responssystemet. På enhetens möte bedömer man hur väl utvecklingsåtgärderna genomförts. I vår enhet går vi också igenom responsen på områdes- och teammötena. Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkning Soite, Registraturen/Kirjaamo, Mariegatan 16-20, Karleby b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om tjänsterna hen erbjuder 6

7 Tina Sandström, social- och patientombudsman, tfn Social- och patientombudsmannens tjänster är avgiftsfria. Socialombudsmannens verksamhet baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Socialombudsmannens uppgift är att ge klienter råd i frågor kring bemötande, delaktighet, rättsskydd och tillämpande av socialvårdens klientlag. Socialombudsmannen fungerar som socialombudsman också i fråga om den socialservice som Soite köper. Socialombudsmannen ger handledning och råd när man försöker lösa konfliktsituationer och ger råd i fråga om att överklaga beslut. I motstridiga eller oklara situationer gällande socialservice lönar det sig att i första hand kontakta personalen eller arbetstagaren som fattat beslutet om socialvård. Socialombudsmannen hjälper klienten med att göra en anmärkning om klienten upplever att hen blivit dåligt bemött eller att hen fått dålig service. Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och arbetar för att främja och förverkliga klientens rättigheter. Ombudsmannen följer upp utvecklingen i fråga om klienternas ställning och rapporterar årligen om den till kommun- och stadsstyrelserna. d) Hur behandlar enheten anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller verksamheten, och hur beaktas de i utvecklandet av verksamheten? Syftet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är vid sidan om annat att främja patientens rätt till god service och ett gott bemötande både inom offentlig och privat socialvård. Enligt 23 i lagen har klienten rätt att göra en anmärkning om bemötandet till den som ansvarar för verksamhetsenheten eller till socialvårdens ledande tjänsteinnehavare. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) betonas patientens rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Enligt 10 i lagen har en patient som är missnöjd med den hälso- och sjukvård som hen fått eller med bemötandet i samband med vården rätt att göra en anmärkning till den chef som ansvarar för hälso- och sjukvården. Social- och hälsovårdsväsendets blanketter för anmärkningar finns på webbplatsen soite.fi. Anmärkningarna riktas centraliserat till socialdirektören. Vid anmärkningsförfarandet finns det dock skäl att betona att klienterna bör alltid i första hand uppmanas att utreda situationen med personerna som behandlat hens ärende eller deras chef genast när det uppkommit problem. Om problemen inte kan lösas genom diskussion, ska verksamhetsenhetens personal och socialombudsmannen/ patientombudsmannen hjälpa klienten med att reda ut problemen och vid behov med att göra en anmärkning. En adekvat behandling av anmärkningen hör till service av god kvalitet och utvecklande av kvalitet. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar 1-4 veckor EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som stödjer välfärd, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välmående Man stödjer klientens funktionsförmåga helhetsbetonat genom ett rehabiliterande arbetssätt, dvs. man gör inte saker åt klienten utan stödjer och handleder klienten till att använda de egna resurserna. I vårdarbetet genomför man regelbundet rehabiliteringsplanerna som utarbetats för klienterna, man är t.ex. ute med klienten. Man gör hushållssysslor tillsammans med klienten. Man ger klienten uppmuntrande feedback. Klienterna styrs till hobbyer och klubbverksamhet, t.ex. dagverksamhet. Hemvården har vid behov också tillgång till en konditionsskötares tjänster. Man ser till att klienten har nödvändiga hjälpmedel med hjälp av vilka hens funktionsförmåga och välmående stödjas. 7

8 För en klient utarbetas en individuell och helhetsinriktad vård-, service och rehabiliteringsplan som planeras, genomförs och bedöms tillsammans med klienten och anhöriga. Vård-, service- och rehabiliteringsplanen baserar sig på en bedömning av klientens funktionsförmåga med RAI-instrumentet. I samband med hembesöken bedömer vårdarna klientens hälsotilltånd och ger handledning/rådgivning i fråga om ett hälsosamt och tryggt levnadssätt. Om vårdaren märker missförhållanden förknippade med klienten eller miljön, diskuterar hen dem med klienten och kontaktar vid behov nödvändiga aktörer för att få missförhållandet korrigerat. I enheten används en teamarbetsmodell, en egenvårdarmodell samt en resursorienterad verksamhetsmodell/en verksamhetsmodell för ett rehabiliterande arbetssätt. Hur följer man upp uppnåendet av målen gällande klienternas funktionsförmåga, välmående och rehabiliterande verksamhet? Klienternas funktionsförmåga och förändringar förknippade med den bedöms bland annat med RAI samt i samband med uppdateringen av vård- och serviceplanen minst 2 x per år eller om omständigheterna/hälsan förändras. När man planerat en rehabiliteringsperiod för en klient, bedömer man uppnåendet av målen under perioden och när perioden tar slut. Uppnåendet av mål bedöms också dagligen i samband med klientbesök. Hembesöken antecknas i datasystemet Effica där de kan läsas av alla vårdare som deltar i vården. Näring På vilket sätt följer man i enhetens egenkontroll upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionstillstånd? Klientens vikt kontrolleras regelbundet (ungefär 1 x per månad). Nutritionstillståndet bedöms också i RAIinstrumentets MNA-del som gäller nutrition. Denna fylls i om varje klient. Vid behov har klienten i bruk en vätskelista och näringstillskott. Vid behov har man tillgång till en näringsterapeut. Vid behov tar man blodprov förknippade med nutritionstillståndet. Vid behov blir vårdaren kvar för att observera måltiden, om klienten annars kanske låter bli att äta. När det gäller tidpunkterna för klientbesöken försöker man se till att det inte blir för långt mellan måltiderna. Vid behov ställer man fram mellanmål. För största delen av klienterna har man beställt måltids- och butiksservice. Vårdarna ställer fram mat och ser till att klienten får mat minst 4 x per dag. Hygienpraxis Hur följer man upp allmän hygiennivå i enheten och hur försäkrar man sig om att en hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs i enlighet med utarbetade anvisningar och klienternas vård- och serviceplaner? Personalen skyddar sig på ett adekvat sätt vid klientkontakter, bland annat med arbetskläder, skyddshandskar, skyddsförkläde, vid behov mask, skyddsrock, skoskydd. I samband med klientbesöken följer vårdarna en aseptisk arbetsordning och använder alltid handdesinfektionsmedel samt vid behov skyddshandskar. I vårdarbetet ansvarar varje vårdare om att hen inte använder bland annat ringar, klockor, piercingar eller långa naglar vid klientkontakter. Vid epidemier (till exempel noro) effektiveras skyddet och man informerar aktivt om epidemin. Vårdarna genomgår de nödvändiga utbildningarna i fråga om hygien och aseptik. Farligt avfall hanteras på adekvat sätt. Vårdarna hjälper klienten med att sköta hygienen i enlighet med vård- och serviceplanen. Åtgärder förknippade med hygien antecknas i klient- och patientdatasystemet. Hälso- och sjukvård 8

9 a) Hur försäkrar man sig om att anvisningarna följs i fråga om klienternas tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och plötsliga dödsfall? Enheten använder en distansläkartjänst som har gett anvisningar för vårdarna om hur de ska handla vid ickebrådskande och brådskande sjukvårdsfall. Distansläkartjänsten har också gett anvisningar om hur man handlar vid plötsliga dödsfall. När det gäller klienternas tandvård har klienten/en anhörig/en vårdare möjlighet att kontakta hälsovårdscentralens tandklinik. b) På vilket sätt främjar man och följer upp hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? Man främjar och följer upp klienternas hälsa genom att utarbeta/iaktta/uppdatera klientens vård-, service- och rehabiliteringsplan. I vården beaktar vi också möjligheterna för att förebygga. Vårdarna bedömer klientens hälsotillstånd på varje besök. Vårdarna uppmuntrar klienten och ger råd/anvisningar om ett hälsosamt och tryggt levnadssätt. c) Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård i enheten? Hemvårdens distansläkartjänst (Doctagon) ansvarar för klienternas sjukvård och medicinering. En gång per vecka konsulterar sjukvårdaren läkaren som behandlar klienten, och i brådskande fall konsulterar man vid behov bakjouren. Vid behov kan en läkare göra ett hembesök hos klienten. Teamets sjukvårdare tillsammans med teamets medlemmar ansvarar för att läkarens anvisningar följs och för att en vård- och serviceplan utarbetas för klienten samt för genomförande och bedömning. Läkemedelsbehandling Trygg läkemedelsbehandling baserar sig på en plan för läkemedelsbehandling som man följer med och uppdaterar regelbundet. I SHM:s handbok om trygg läkemedelsbehandling finns riktlinjer bland annat om principerna för genomförande av läkemedelsbehandling och om ansvarsfördelningen förknippad med den samt om minimikrav som alla enheter som genomför läkemedelsbehandling ska uppfylla. Anvisningarna i handboken gäller både privata och offentliga serviceproducenter som genomför läkemedelsbehandling. För enheten ska enligt handboken utses en ansvarsperson för läkemedelsbehandling. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedelsbehandling? Enhetens gällande plan för läkemedelsbehandling har uppdaterats Enheten uppdaterar sin egen plan på basis av Soites kommande plan för läkemedelsbehandling. I samband med uppdateringen utser man bland enhetens personal medlemmar till läkemedelsbehandlingsplanens arbetsgrupp. Planen för läkemedelsbehandling hör tillintroduktionsutbildningen för en ny anställd. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen i enheten? Enhetens ansvarsläkare (Doctagon), teamens sjukvårdare och närvårdare. Samarbete med andra tillhandahållare av service Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet med andra tillhandahållare av service inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Enheten samarbetar med andra tillhandahållare av service inom social- och hälsovården för att garantera att klientens vård är yrkesövergripande och har kontinuitet. Till vårt förfogande har vi det gemensamma datasystemet Effica som garanterar att informationsutbytet fungerar. Samarbete görs per telefon samt på gemensamma vårdmöten. 9

10 Service som produceras i form av anskaffning från underleverantör (punkt i föreskriften) Hur försäkrar man sig om att service som produceras av en underleverantör uppfyller de krav på innehåll, kvalitet och klientsäkerhet som ställts på dem? Om enhetens vårdare lägger på ett hembesök märke till missförhållanden i servicens kvalitet, till exempel i service som tillhandahålls av en privat vårdaktör (med servicesedel), kontaktar vårdaren sin chef samt chefen som ansvarar för servicesedelbeslut för att avhjälpa problemet. KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer På vilket sätt utvecklar enheten sin förmåga att förbättra klientsäkerheten, och hur samarbetar enheten med andra myndigheter och aktörer som har ansvar för klientsäkerhet? En räddningsplan har gjorts upp för Björkhagens hälsostation där våra lokaler finns. Personalen har deltagit i nödvändiga säkerhetsutbildningar. Passagekontroll ( stämpelklocka ). Anvia ansvarar för att den fungerar. Enhetens vårdare använder personliga säkerhetslarm. Vid behov utförs arbetet parvis. Suomi112-applikationen har laddats på de anställdas mobiler. Vårdpersonalen har genomgått nätkursen Potilasturvallisuutta taidolla (patientsäkerhet skickigt). Dubbel kontrollering av läkemedel ökar säkerheten i läkemedelsbehandlingen. Upprätthållande av personalens kunnande genom fortbildning, till exempel första hjälpen, primärsläckning, läkemedelsbehandling osv. Riskbedömning tillsammans med personalen och arbetarskyddets representant. Man reagerar på olägenheter som kommer fram via HaiPro-systemet genom att utarbeta utvecklingsåtgärder för att förbättra säkerheten. En bedömning av klientsäkerhet görs i samband med förstabesöket samt regelbundet i samband med klientbesök. Iakttagelserna rapporteras och antecknas. Vi använder blanketten Kontrollera hemmets säkerhet som projektet SenioriKaste har utarbetat. Varje team/varje egenvårdare ser till att varje klients larmknapp och brandvarnare testas regelbundet och man gör en anteckning om testet. Om brandvarnaren inte fungerar, kontrollerar man batterierna. Om apparaten är sönder, ber man en anhörig/klient att skaffa en ny. Om trygghetstelefonen inte fungerar, kontakar man Anvia. En del av klienterna använder säkerhetsfrämjande apparater som till exempel spisvakt/en timer i vägguttaget. Soites säkerhetschef är Pasi Paasila. Personal Antalet vård- och omsorgspersonal, personalstrukturen och personalens tillräcklighet samt principer för anlitande av vikarier a) Vad är antalet vård- och omsorgspersonal och personalstrukturen i enheten? Enheten har 1 tjänst som serviceförman, 7 befattningar som sjukvårdare och 23 befattningar som närvårdare. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Enhetens serviceförman anlitar en vikarie för långvarigare tidsbestämda vikariat, till exempel studieledigheter och moderskapsledigheter. Bedömningen av behovet av vikarier vid kortvariga vikariat (till exempel 1-2 dagar) sker via optimeringsenheten. Hemvården har tillgång till reservpersonal från vilken optimeringsenheten reserverar en vikarie till enheten vid 10

11 brådskande behov. Om man inte har tillgång till en reservperson, anställer man en utomstående vikarie. c) På vilket sätt försäkrar man sig om personalresursernas tillräcklighet? Enhetens arbetsfördelning sker i optimeringscentret där man sörjer för personalens tillräcklighet och för att arbetet fördelas jämnt mellan de anställda. Personalens tillräcklighet bedöms genom uppföljning av aktivt arbete. Serviceförmannen anställer vikarier till lediga vikariat enligt behov. Principer för rekrytering av personal a) Vilka principer gäller vid rekrytering av personal till enheten? Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen. I dessa fastställs både de anställdas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter. När man anställer personal till hemvården beaktar man särskilt personernas lämplighet och pålitlighet. I hemvården ska man särskilt beakta att den anställda ska lämpa sig för att arbeta ensam hemma hos klienter. En av principerna vid rekrytering är också att den anställda är myndig. Eftersom sträckorna mellan hembesöken varierar och det är flera hembesök per arbetsdag, krävs att den anställda har tillgång till egen bil. b) När man rekryterar, på vilket sätt beaktar man lämpligheten och pålitligheten särskilt hos personer som arbetar hemma hos klienter och med barn? När man rekryterar en ny person till arbetet, kontrollerar man hens identitet, arbetserfarenhet och studieprestationer. Vi ber också den arbetssökande om en referens som vi kontaktar. Behörigheten hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och socialvården kontrolleras i JulkiTerhikki-/JulkiSuosikki-registren: En beskrivning av introduktionsutbildning och fortbildning för personalen a) Hur sköter enheten introduktionsutbildning i klientarbete, behandling av klientuppgifter och dataskydd för anställda och studerande? Soite har en nätkurs i introduktionsutbildning och den utnyttjas. Som hjälp vid introduktionsutbildning använder man ett introduktionsutbildningskort. För en ny anställd utser man i enhetens team en person som ansvarar för introduktionsutbildningen. För en ny anställd reserveras en introduktionsutbildningsperiod. Chefen ber den anställda att bekanta sig med Soitenet där det finns mycket information om Soites verksamhet. Serviceförmannen går igenom introduktionsutbildningens bedömningsdiskussion med den anställda. Under diskussionen går man också igenom introduktionsutbildningskortet. De anställda genomgår de nödvändiga nätkurserna i klientarbete, behandling av information och dataskydd. b) Hur ordnar man personalens fortbildning i enheten? I enheten följs den gemensamma utbildningsplanen för äldreomsorgen i Soite från vilken man valt de utbildningar som bäst lämpar sig för enheten. I enheten beaktar man personalens behov av kunnande och till exempel behoven som lyfts fram vid utvecklingssamtal samt personalens önskemål. Chefen följer med att fortutbildning genomförs. Verksamhetsutrymmen Principerna för användning av utrymmen Vården av enhetens klienter sker hemma hos klienterna. Enhetens verksamhetsutrymmen finns i Björkhagens servicecenter i anslutning till hälsovårdscentralens utrymmen. Enheten har i sitt bruk 4 teamrum för vårdarna samt ett läkemedelsrum och chefens arbetsrum. Dessutom 11

12 har enheten ett gemensamt paus-/matrum. I verksamhetsutrymmena finns också 1 förrådsutrymme. En del av de anställda i vår enhet arbetar i anslutning till seniorhuset Kuusikumpu i två olika teamrum. Verksamhetsutrymmen används mån-sön mellan kl. 7 och kl Hur har städningen och tvätten ordnats i enheten? Städningen i enheten har ordnats av bostadsaktiebolaget. De anställda sköter själv om tvätt av arbetskläder mot en ersättning som arbetsgivaren betalar. Teknologiska lösningar Hur försäkrar man sig om att säkerhets- och anropsapparaterna som klienterna har för personligt bruk fungerar och att larmen besvaras? Klienternas trygghetstelefonlarm går till hemvårdens optimeringscenter. Centret kontaktar när-/sjukvårdaren som sköter om klienten, och denna gör ett hembesök hos klienten. Vid behov beställer man en ambulans för klienten. Varje team/varje egenvårdare ser till att varje klients trygghetslarm och brandvarnare testas regelbundet och att man gör en anteckning om testet. Om brandvarnaren inte fungerar, kontrollerar man batterierna. Om apparaten gått sönder, ber man en anhörig/klient skaffa en ny. Om trygghetstelefonen inte fungerar, kontaktar man Anvia. En del av klienterna använder också en säkerhetsspis och spisvakt. Anskaffning av hälso- och sjukvårdens produkter och utrustning, handledning i fråga om användning samt underhåll. Hur ser man till att anskaffning, användarhandledning och underhåll sköts adekvat i fråga om de hjälpmedel som klienterna behöver? Vårdarna gör på hembesöket en bedömning av klientens behov av hjälpmedel. Om det framkommer behov, kontaktar vårdarna hjälpmedelsutlåningen, och därifrån får klienten de hjälpmedel hen behöver. Vårdarna ger klienten handledning i hur hjälpmedlen används på rätt sätt. Vid behov kontaktar man en fysioterapeut eller konditionsskötare som kan hjälpa vid bedömningen av hjälpmedelsbehovet samt vid användarhandledning. Hjälpmedelsutlåningen underhåller hjälpmedlen. Namnet på och kontaktuppgifterna för personen som ansvarar för hälso- och sjukvårdens produkter och utrustning I enheten används ett produktregister i vilket man antecknar vårdapparaterna som vårdarna använder, till exempel blodtrycks- och INR-mätarna. För enhetens produktregister ansvarar Heidi Anttila, tfn och Saija Pirttikoski, tfn Behandling av klient- och patientuppgifter a) Hur försäkrar man sig om att man i enheten följer lagstiftningen om dataskydd och behandling av personuppgifter samt anvisningar om dokumentering av klient- och patientuppgifter som utarbetats för enheten, samt myndighetsföreskrifter? Alla anställda undertecknar en användarförbindelse i vilken man går igenom den grundläggande informationen om dataskydd och datasäkerhet. Dessutom ska personalen genomgå en nätkurs i datasäkerhet och dataskydd vartannat år och få godkänt i tentamen. Dataskyddsansvariga och administratörer genomför loggövervakning med syfte att följa med att personuppgiftslagen, lagen om patientens ställning och rättigheter samt klientens ställning och rättigheter inom socialvården följs. En klient har rätt att kontrollera sina uppgifter och att vid behov begära att de korrigeras. Begäran om kontroll och begäran om korrigering kan lämnas in hos den registeransvariga på en separat blankett. 12

13 Enheten har arkivskåp av metall som är försedda med lås. Handlingar som tagits ur bruk lämnas in hos hälsovårdscentralens arkiv. Onödiga papper förstörs med en dokumentförstörare eller genom att lägga dem i en behållare för sådant papper som ska förstöras. En arkivbildningsplan är i bruk, och man följer den. Uppgifterna om klientbesöken antecknas i datasystemet Effica med den anställdas eget användarnamn och lösenord. Vårdarna använder inte e-post eller textmeddelanden för uträttande av klientärenden. Vårdarna loggar ut sig från datorn när de avlägsnar sig från datorn. Klientpapper hålls inte framme i teamens rum. b) Hur sköter man introduktionsutbildning och fortbildning för personal och praktikanter i behandling av personuppgifter och datasäkerhet? Genom en nätkurs i dataskydd och datasäkerhet vartannat år. Också praktikanter/studerande har i sitt bruk egna användarnamn och lösenord för att de ska kunna göra anteckningar. I introduktionsutbildningen för en ny anställd ingår också behandling av personuppgifter samt datasäkerhet. c) Var finns register- eller dataskyddsbeskrivningen för er enhet till allmänt påseende? Om det endast utarbetats en registerbeskrivning för enheten, hur informeras klienten om frågor förknippade med behandling av uppgifter? De uppdateras av Soite och publiceras på webbplatsen soite.fi. d) Den dataskyddsansvarigas namn och kontaktuppgifter Satu Tikkanen, satu.tikkanen@soite.fi, tfn SAMMANFATTNING AV UTVECKLINGSPLAN 13

14 Utvecklingsbehov som lyfts fram av klienter och personal eller genom riskhanteringen samt tidtabell för genomförande av korrigerande åtgärder Enheten har ännu inte under Soites tid haft en utvecklingsplan där man skulle ha antecknat utvecklings- och åtgärdsförslag som kommit från olika källor. Vi har bedömt och behandlat utvecklingsobjekt och åtgärder i olika sammanhang. Enhetens HaiPro-anmälningar behandlas på områdesmöten, och utvecklingsåtgärderna antecknas i promemorian för områdesmötet samt i HaiPro-systemet. I enheten gjordes en bedömning av risker i arbetet i september-oktober Man har gjort åtgärdsförslag på basis av bedömningen och har utsett ansvariga personer och fastställt tidtabeller. Man reagerar snabbt på responsen man fått från klienter/anhöriga genom att reda ut situationen med parterna. GODKÄNNANDE AV PLAN FÖR EGENKONTROLL Ort och datum I Karleby Underskrift 14