PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 Version 1.0 Datum Skribent Acceptant Vuokko Paananen, Tarja Oikarinen-Nybacka, Tanja Linnarinne PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Serviceproducentens FO-nummer Verksamhetsenhetens namn Servicecentret Hopijakumpu. Verksamhetsenhetens förläggningskommun samt kontaktuppgifter Karleby; Mariegatan 16 20, Karleby Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antalet klientplatser Effektiverat serviceboende för äldre dygnet runt; 18 klientplatser Verksamhetsenhetens gatuadress Vanhanorpantie 4 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga chef Tanja Linnarinne Postanstalt Ullava Telefon E-postadress tanja.linnarinne@soite.fi Service som köps från underleverantör, och serviceproducenterna Soite kan ordna klientens service som egen verksamhet, som köpta tjänster eller med servicesedlar. Servicesedelproducenterna och tjänsterna som servicesedel kan beviljas för finns på sidan palse.fi. Städning, fastighetsskötsel och matservice köps av Karleby stad. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER (4.1.2) Serviceboende och anstaltsvård i Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite (senare Soite) baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), socialvårdslagen (1031/2014) och socialvårdsförordningen (607/1083), folkhälsolagen (66/1972), hälsooch sjukvårdslagen (1326/2010) samt lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). Med effektiverat serviceboende avses boendeservice som avses i socialvårdslagen och som kommunen ska ordna. Vid effektiverat serviceboende har klienterna behov av vård och omsorg dygnet runt bor i en övervakad miljö. Inom effektiverat serviceboende är invånarna hyresgäster i enheten. Servicen och servicebehovet fastställs i en individuell vård- och serviceplan. Effektiverat serviceboende kommer i fråga om en klient inte klarar sig i sitt eget hem med hjälp av hemvård och stödtjänster. Serviceboende baserar sig alltid på en bedömning av klientens funktionsförmåga och hälsotillstånd. På basis av den gör man en individuell rehabiliterings-, vård- och serviceplan. Klientens funktionsförmåga bedöms med hjälp av mätare för funktionsförmåga. Anhöriga och den närmaste kretsen har en viktig roll i planeringen och genomförandet av klientens vård, i

2 samarbete med vårdpersonalen. Verksamheten på ett serviceboende är konfidentiellt, och personalen har tystnadsplikt. Till personalen hör yrkesutbildade inom social- och hälsovård som arbetar i yrkesövergripande samarbete med andra sakkunniga inom social- och hälsovården. Klienten har möjlighet att bo i effektiverat serviceboende ända till sin död om hen inte av vårdrelaterade skäl har behov av sjukhusvård. Verksamhetsidén och visionen för Vårdens och omsorgens ansvarsområde VISION: Klienten i centrum - kunnandet och resurserna i bruk! VERKSAMHETSIDÉ: Servicen inom vården och omsorgen produceras högklassigt och med respekt för klientens självbestämmanderätt i enlighet med likställighetsprincipen. Servicen stödjer delaktighet, funktionsförmåga och förmågan att klara sig självständigt. Målet är att klienten kan bo i sitt trygga och hinderfria egna hem med hjälp av stödtjänsterna och hemvården så länge som det är möjligt mänskligt och inom ramen för resurserna. I varje enhet inom vården och omsorgen baserar sig vården och servicen på en individuell, resursorienterad vård-, rehabiliterings- och serviceplan utgående från klientens/patientens behov. När klienten kommer i bättre skick bör hen ha möjlighet till att övergå till lättare service. Verksamheten inom vården och omsorgen baserar sig förutom på normer också på kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen, samt på det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård, utvecklingsprogrammet för att förbättra äldres boende och på det nationella minnesprogrammet. Servicecentret Hopijakumpu erbjuder effektiverat serviceboende för 18 personer i en hemlik miljö. I Hopijakumpu har man ett system med egna vårdare. Den egna vårdaren ansvarar för den äldres vård och för planering av vården i samarbete med den äldre och/eller anhöriga. Som bas för en individuell vård- och serviceplan använder vi en bedömning av funktionsförmågan med hjälp av RAI-systemet. Den ger information om den äldres behov och resurser. Vårt arbete styrs av ett rehabiliterande arbetssätt. I huset fungerar en anhörig-/klientråd. De boende kan bo på Hopijakumpu ända till livets slut. Värden och verksamhetsprinciper Soite är en samkommun som baserar sig på djup funktionell integration. Dess verksamhet och förvaltning baserar sig på följande strategiska utgångspunkter: 1. Individen i centrum 2. Social- och hälsovårdens integration - yrkesövergripande expertis nära människornas vardag 3. Stöd för boendet och livet hemma 4. Strukturer som är hållbara med tanke på verksamhet och ekonomi 5. Ett jourhavande sjukhus i området 6. Sambandet mellan verksamheten och ekonomin - kunskapsledning I centrum av Soites verksamhet och utveckling ligger individen, humaniteten, innovativt tänkande, självbestämmanderätten och ett självständigt vårdarbete Hopijakumpus värden: Självbestämmanderätt: En klient får själv bestämma om sina ärenden och sin vård inom ramen för hälsa och sjukdom samt humanitet. Humanitet: En klient bemöts som en individ och som sin egen personlighet med beaktande av hens dagliga behov och livshistoria. Respekt för människovärdet: En klient bemöts på samma sätt som vi själva skulle vilja bli bemötta. Innovativt tänkande: Var och en deltar i utvecklandet av vårdarbetet och bär ansvar för upprätthållande och utvecklande av sin egen yrkeskunnighet och för att dela med sig av den till andra. 2

3 RISKHANTERING (4.1.3) Egenkontrollen baserar sig på riskhantering där risker och eventuella missförhållanden förknippade med servicen beaktas mångsidigt. I Hopijakumpu råder en öppen och trygg anda, och både personalen och klienterna och deras anhöriga vågar lyfta fram missförhållanden i fråga om kvalitet och klientsäkerhet. System och tillvägagångssätt i fråga om riskhantering I riskhantering förbättrar man kvaliteten och klientsäkerheten genom att redan på förhand identifiera de kritiska arbetsmomenten där det ligger en risk för att kraven och målen som ställts för verksamheten inte uppnås och uppfylls. Till riskhantering hör också planmässiga åtgärder för att avlägsna eller minimera missförhållanden och konstaterade risker samt dokumentering, analysering och rapportering av skedda negativa händelser och genomförande av fortsatta åtgärder. Serviceproducenten har ansvar för att riskhanteringen riktas till alla delar av egenkontrollen. Arbetsfördelning i fråga om riskhantering Ledningens uppgift är att se till att ge anvisningar i fråga om egenkontroll, att ordna egenkontroll samt att se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om säkerhetsfrågor. Ledningen ansvarar för att det har riktats tillräckligt med resurser till att trygga säkerheten i verksamheten. De har också huvudansvaret för att skapa ett klimat där man förhåller sig positivt till säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver också aktiva handlingar av den övriga personalen. Arbetstagarna på Hopijakumpu deltar i bedömningen av säkerhetsnivån och säkerhetsriskerna, utarbetandet av planen för egenkontroll samt genomförandet av åtgärder som förbättrar säkerheten. I Hopijakumpu ansvarar Tanja Linnarinne för riskbedömning. Till riskhanteringens natur hör att arbetet aldrig är slutfört. Av hela personalen på Hopijakumpu krävs engagemang, förmåga att lära sig av sina misstag samt att leva i förändring så att det är möjligt att erbjuda trygg och högklassig service. Alla yrkesgrupper deltar i planeringen, genomförandet och utvecklandet av egenkontroll. Ledningsgruppen och säkerhetsarbetsgruppen för Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun ger anvisningar om riskbedömning. Serviceområdenas chefer ansvarar för att ansvarsområdenas chefer genomför riskhantering (riskhanteringspolitik) genom överenskomna förfaringssätt och de har fått introduktionsutbildning och utbildning i riskbedömning. Med hjälp av riskhantering försöker man identifiera, avlägsna och minska identifierade risker som är betydande för verksamheten. Identifiering av risker En arbetsplatsutredning gjordes 2017 i samarbete med Työplus. Självvärderingarna har blivit klara i april Med HaiPro-systemet anmäler vi farliga incidenter och avvikelser. På Hopijakumpu har man uppdaterat brand- och räddningsplanen, brandsynen (senast 05/2017). Arbetsriskbedömningen har uppdaterats i oktober En räddningsriskbedömning har gjorts i mars En räddningsövning genomfördes i oktober En utredning om utrymningssäkerhet gjordes i november Hur lyfter personalen fram de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de observerat? Det är varje arbetstagares plikt och varje arbetstagare har ansvar för att lyfta fram missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risk- och farliga situationer för sin närmaste chef. Hopijakumpu använder HaiPro-systemet som är ett datatekniskt verktyg och ett rapporteringssystem för händelser som äventyrat patientsäkerheten. Personalen gör en elektronisk anmälan om alla tillbud eller avvikelser som hänt en klient och skickar anmälan till den närmaste chefen för behandling. Vid läkemedelsavvikelser tar man dessutom kontakt med en läkare för att få instruktioner. 3

4 Också en klient har möjlighet att göra en anmälan om en farlig incident via webbplatsen soite.fi. Missförhållandena, riskerna och kvalitetsavvikelserna behandlas på enheternas möten. Riskhantering Serviceproducenten har ansvar för att utnyttja information man fått vid riskhantering vid utveckling, men arbetstagarna har ansvar för att ledningen får informationen till sitt bruk. I behandlingen av negativa händelser ingår också diskussion om dem med arbetstagare, klienten och vid behov en anhörig. Om det sker en allvarlig negativ händelse med konsekvenser som ska ersättas, informerar man klienten eller en anhörig om sökande av ersättning. Hur behandlar man negativa händelser och tillbud i enheten och hur dokumenteras de? Negativa händelser och tillbud som meddelats via HaiPro-systemet behandlas av chefen på Hopijakumpu. På teammötet diskuterar och utvecklar man tillvägagångssätt för att förebygga negativa händelser. Man går igenom korrigerande åtgärder på enhetsmötet. Dokumenteringen, från anmälan till korrigerande åtgärder, sker i HaiPro-systemet. Klienten och/eller hens närstående kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och man kommer överens om ett tillvägagångssätt som passar dem. Man ger dem anvisningar om anmärknings- och klagomålsförfarande och social- och patientombudsmannens kontaktuppgifter. Korrigerande åtgärder För kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder med hjälp av vilka man ser till att situationen inte upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna till händelser, och därigenom ändring av tillvägagångssätt så att de är tryggare. Man gör uppföljningsanteckningar och uppföljningsanmälningar också om korrigerande åtgärder. Hur reagerar man i enheten på framkomna kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Händelserna behandlas, man söker grundorsaken till det skedda samt fastställer korrigerande åtgärder. Informering om förändringar Hur informerar man personalen och andra samarbetspartners om ändringar i arbetet (inklusive konstaterade och förverkligade risker och korrigerandet av dem)? Man informerar om ändringar per e-post, via informationsbladet SoiteSanomat och via Soitenet. Dessutom diskuteras de på arbetsplatsens möten och antecknas i promemorian för mötena. Vid behov styrs HaiPro-anmälningarna till serviceområdets chef för behandling. Utomstående samarbetspartners kontaktas vid behov. UPPGÖRANDE AV EN PLAN FÖR EGENKONTROLL (3) Personen/personerna som ansvarar för planeringen av egenkontrollen Hopijakumpus chef ansvarar för utarbetande av planen för egenkontroll tillsammans med personalen. Vem har deltagit i planeringen av egenkontrollen? Tanja Linnarinne, Eveliina Ylinen, Jaana Luukinen och Sonja Mäkelä Kontaktuppgifterna för personen som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontroll: Tanja Linnarinne, Vanhanorpantie 4, Ullava, , tanja.linnarinne@soite.fi Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras när det sker sådana förändringar i verksamheten som är förknippade med servicens kvalitet och klientsäkerhet. Hur sköter man uppdaterandet av planen för egenkontroll i enheten? Planen för egenkontroll uppdateras en gång per år, vid behov oftare om verksamheten eller kontaktuppgifterna ändras. Offentlighet av planen för egenkontroll En uppdaterad plan för egenkontroll ska vara offentligt framlagd i enheten så att klienter, anhöriga och personer som är intresserade av egenkontroll kan lätt och utan en separat begäran bekanta sig med 4

5 den. Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Planen för egenkontroll finns framlagd på Hopijakumpus anslagstavla och på Soites nätsidor på adressen KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov hens anhöriga, närstående eller en laglig företrädare. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen syn på sina resurser och stärkandet av dem. När servicebehovet bedöms fäster man vikt vid återställande, upprätthållande och främjande av funktionsförmågan samt möjligheterna i fråga om rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet inbegriper alla dimensionerna i funktionsförmågan, dvs. fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. I bedömningen beaktas dessutom riskfaktorer som är förknippade med olika dimensioner och som varslar om försämring av funktionsförmågan; t.ex. ett instabilt hälsotillstånd, ett svagt nutritionstillstånd, otrygghet, bristen på sociala kontakter eller smärta. Hur bedöms klientens servicebehov - vilka mätare används i bedömningen? Behovet av vård och vårdplats bedöms alltid i den yrkesövergripande SAS-arbetsgruppen (från finskas Selvitä, Arvioi, Sijoita, dvs. utred, bedöm, placera). Vid val av en ändamålsenlig vårdform och ett ändamålsenligt vårdställe utreder man alltid klientens situation i sin helhet. Detta innebär att man bedömer klientens fysiska och psykiska funktionsförmåga och hälsotillstånd. Dessutom bedömer man den sociala situationen och den tidigare användningen av service. Inom Soite används RAI-mätare som hjälpmedel vid bedömning av funktionsförmåga. Platser ska alltid ansökas om officiellt och den sökande ska bifoga ett läkarutlåtande, en bedömning av funktionsförmågan och motiveringar för varför plats behövs. En ansökning görs aldrig i en sjukdoms akuta skede då vården och eventuella undersökningar eller eventuell rehabilitering pågår. Hemvårdens klient ska till sin ansökan bifoga en uppdaterad vård- och serviceplan och en bedömning av funktionsförmågan. SAS-möten hålls två gånger per månad eller vid behov. Om placeringen av en klient, om att ställa hen i kö eller om att hen inte får en plats, fattas alltid ett tjänsteinnehavarbeslut av vilket klienten har möjlighet att begära omprövning. Hur tas klienten och/eller hens anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? Med klientens samtycke kan man be en närstående att delta i ett hembesök som överenskommits för bedömning av servicebehovet. De närstående har en viktig roll i att beskriva klientens situation. De närstående ger ofta bakgrundsfakta till exempel om en dement persons funktionsförmåga. Vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet antecknas i klientens personliga plan för daglig vård, service eller rehabilitering. Målet med planen är att hjälpa klienten uppnå målen som ställts upp i fråga om livskvalitet och rehabilitering. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den service-/klientplan som utarbetats för klienten och med vilken man kommunicerar om ändringar i klientens servicebehov för den som ordnar service. Hur utarbetas vård- och serviceplanen och hur uppföljer man dess genomförande? Vård- och serviceplanen utarbetas tillsammans med klienten/hens närstående eller hens företrädare, planen ges klienten och uppdateras om klientens situation förändras eller minst med sex månaders mellanrum. Ett avgiftsbeslut som baserar sig på lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården fattas på basis av taxorna för serviceboende, och beslutet skickas till klienten, hens närstående eller hens företrädare. Avgifterna justeras årligen. Vård- och serviceplanen är en redogörelse för klientens funktionsförmåga och resurser, för det som man kommit överens om tillsammans samt för planerad service. I vård- och serviceplanen antecknas också klientens egna önskemål. Genomförandet av vård- och serviceplanen följs upp genom anteckningar i klient- och patientdatasystemet. På vilket sätt försäkrar man sig om att personalen känner innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Servicen som överenskommits för klienterna antecknas i klient- och patientdatasystemet. Bemötande av klienten 5

6 Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet som alla har. Den består av rätten till personlig frihet, integritet och trygghet. Nära förknippade med detta är rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar förutom personens fysiska frihet också viljans frihet och självbestämmanderätten. I socialvården är det personalens uppgift att respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och stödja hens delaktighet i planeringen och genomförandet av hens service. På vilket sätt stärker enheten sådant som är förknippat med i klienternas självbestämmanderätt, som rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Klienten deltar i sin vård och i beslutsfattningen gällande sin vård beroende på sitt individuella hälsotillstånd och funktionsförmåga. I vårdsituationer skyddas integriteten så att endast de som deltar i vården är närvarande och klienten blottas inte i onödan. Man försöker vårda patienten i samförstånd med hen. Om man är tvungen att använda sig av begränsande åtgärder för att trygga klientens säkerhet, görs detta enligt en ordination av en läkare och endast så länge som det är nödvändigt. Klienten och/eller hens närstående deltar i planeringen av vården och i beslutsfattningen gällande vården. Alla klienter har en uppdaterad vård- och rehabiliteringsplan. Man hör närstående och anhöriga och deras önskemål. En del av klienterna har en intressebevakare (en anhörig/allmän). Klientens anhöriga kan också delta i vården om de vill. Principer i fråga om begränsning av självbestämmanderätten Vården och omvårdnaden av en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och utgångspunkten är att service genomförs utan begränsning av självbestämmanderätten. För begränsande åtgärder ska alltid finnas en lagstadgad grund, och inom socialvården kan självbestämmanderätten begränsas endast om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten fattas behövliga skriftliga beslut. De begränsande åtgärderna ska genomföras i enlighet med principen för den lindrigaste möjliga begränsningen samt med respekt för personens människovärde. För barnskyddsenheterna finns det särskilda bestämmelser i barnskyddslagen om begränsning av självbestämmanderätten hos barn och ungdomar. Vilka principer har man kommit överens om i enheten om begränsande åtgärder? Begränsningar och tvång används endast om det är nödvändigt med tanke på tryggande av klientens och andra invånares säkerhet. Beslutet om användningen av begränsningar fattas av en läkare. Beslutet, de nödvändiga medlen och motiveringarna för beslutet antecknas i klientdatasystemet. Om man är tvungen att binda en klient, följer man med hens tillstånd regelbundet. En instruktion om begränsning av rörelse har utarbetats. Alla dörrarna på Hopijakumpu är låsta. En del fungerar elektroniskt och andra med nyckel. Klienten har möjlighet att röra sig fritt i gemensamma utrymmen. För personalen ordnas utbildning i bemötande av en dement och aggressiv klient och i fråga om vårdformer utan läkemedel. Bemötande av klienten Största delen av de klagomål som anförs om socialtjänsterna gäller osakligt bemötande som klienten upplevt eller misslyckad växelverkan med en arbetstagare. En klient som är missnöjd med bemötandet har rätt att göra en anmärkning till enhetens ansvarsperson eller ledande tjänsteinnehavare. Om servicen baserar sig på ett upphandlingsavtal görs anmärkningen till den myndighet som har organiseringsansvar. I enheten ska man dock också utan en anmärkning fästa vikt vid osakligt eller kränkande beteende mot en klient. Osakligt bemötande mot en klient är aldrig acceptabelt. Varje arbetstagare har Skyldighet i enlighet med 48 och 49 i socialvårdslagen att göra en anmälan till sin chef eller verksamhetschefen om hen hör att någon talar kränkande eller ser hårdhänt uppförande eller uppförande som på annat sätt är kränkande mot en klient. Också en klient har rätt att göra en anmärkning till enhetens chef eller verksamhetschef om hen är missnöjd med det bemötande hen fått. Om en klient är missnöjd med det bemötande hen fått tas ärendet genast upp till behandling så att situationen kan korrigeras. Den som gjort en anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan. I planen för egenkontroll antecknas hur man försäkrar sig om klientens sakliga bemötande och hur man handlar om man märker osakligt bemötande. Hur behandlar man en negativ händelse eller en riskfylld situation som en klient upplevt, med klienten och vid behov med hens anhöriga eller närstående? Varje anställd har skyldighet att meddela sin chef om hen märker osakligt bemötande. Man har också i bruk en responsblankett gällande servicens kvalitet. Responsblanketten finns på webbplatsen. Klienten och/eller hens representant kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och situationen 6

7 utreds. Vid behov råder man dem att göra en anmärkning eller att kontakta social- och patientombudsman. Ärendet behandlas i enlighet med anvisningen om behandlingen av respons. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen i enheten Beaktande av klienter i olika åldrar och deras familjer och närstående är en väsentlig del av utvecklandet av servicens innehåll, kvalitet, klientsäkerhet och egenkontroll. Eftersom kvalitet och god vård kan betyda olika saker för personalen och klienten är det viktigt att få feedbacken som samlats på olika sätt med i utvecklandet av enheten. Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? Hur samlar man in respons från klienterna? Soite har ett elektroniskt system för respons med hjälp av vilket all respons behandlas och statistikförs. Klienten kan ge respons direkt i responssystemet på webbplatsen soite.fi; Feedbacken styrs direkt till enheten som vårdat hen. Skriftlig klientrespons kan också lämnas in hos verksamhetsenheten. Skriftlig respons kan också ges till verksamhetsenheten i form av ett fritt formulerat brev. Klientresponsen behandlas av enhetens chef. Svaret bör ges skriftligt inom två veckor om klienten bett om svar på sin respons. Endast saklig respons behandlas. Hopijakumpu har ett råd bestående av klienter och anhöriga som har regelbundna möten. Behandling och användning av respons i utvecklingen av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientresponsen i utvecklingen av verksamheten? Klientresponsen behandlas, statistikförs och klassificeras i det elektroniska responssystemet. För de observerade missförhållandena fastställs utvecklingsåtgärder som genomförs och dokumenteras i responssystemet Klientens rättsskydd a) Mottagare av anmärkningen Soite, Registraturen/Kirjaamo, Mariegatan 16-20, Karleby b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om tjänsterna som hen erbjuder Tina Sandström, social- och patientombudsman, tina.sandstrom@soite.fi, tfn Social- och patientombudsmannens service är avgiftsfri. Socialombudsmannens verksamhet baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Socialombudsmannens uppgift är att ge klienten råd i frågor kring bemötande, delaktighet, rättsskydd och tillämpandet av socialvårdens klientlag. Socialombudsmannen fungerar som socialombudsman även i fråga om den socialservice Soite köper. Socialombudsmannen handleder och råder vid utredandet av konfliktsituationer och ger råd i fråga om att överklaga beslut. I motstridiga eller oklara situationer gällande socialservice lönar det sig att i första hand kontakta personalen eller den anställda som fattat beslutet om socialvård. Socialombudsmannen hjälper klienten med att göra en anmärkning om klienten upplever att hen blivit dåligt bemött eller att hen fått dålig service. Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och arbetar för att främja och förverkliga klientens rättigheter. Ombudsmannen följer med utvecklingen av klienternas ställning och rapporterar om det årligen till kommun- och stadsstyrelsen. d) Hur behandlar man anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller verksamheten i enheten, och hur beaktas de när verksamheten utvecklas? Syftet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är vid sidan om annat att främja patientens rätt till god service och ett gott bemötande både inom offentlig och privat socialvård. Enligt 23 i lagen har en klient rätt att göra en anmärkning om bemötandet till enhetens ansvarsperson eller socialvårdens ledande tjänsteinnehavare. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) betonas patientens rätt till hälso- och 7

8 sjukvård av god kvalitet. Enligt 10 i lagen har en patient som är missnöjd med den hälso- och sjukvård som hen fått eller med bemötandet i samband med vården rätt att framställa en anmärkning till den direktör som ansvarar för hälso- och sjukvården. Social- och hälsovårdsväsendets blanketter för anmärkningar finns på webbplatsen soite.fi. Anmärkningarna riktas centraliserat till socialdirektören. Vid anmärkningsförfarandet är det dock skäl att betona att klienterna bör alltid i första hand uppmanas att utreda situationen med personerna som behandlat hens ärende eller deras chef genast när det uppkommer problem. Om problemen inte kan lösas genom diskussion, ska verksamhetsenhetens personal och socialombudsmannen/patientombudsmannen hjälpa klienten att reda ut problemen och vid behov med att göra en anmärkning. En adekvat behandling av anmärkningen hör till service av god kvalitet och till utvecklande av kvaliteten. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar 1-4 veckor EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som stödjer välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande I verksamhetsenheten används ett rehabiliterande arbetssätt genom vilket man försöker stödja klientens återstående resurser och klientens delaktighet i det dagliga livet. RAI-bedömningen av funktionsförmågan fungerar som grund för vård- och serviceplanen. För personalen har ordnats Kunnon hoitaja-utbildning. Samarbetet med olika församlingar fungerar bra och det är möjligt att ha andaktsövningar i verksamhetsenheten. Klienterna har möjlighet till vistelse utomhus året runt. På sommaren gör man utflykter från verksamhetsenheten och invånarna kan delta i olika evenemang beroende på hur de mår. Anhöriga och vänner är välkomna till verksamhetsenheten, och det finns inga särskilda besökstider. I Hopijakumpu lever man en normal vardag. Vanligtvis utförs morgonsysslorna, tvätt och det rehabiliterande arbetet mellan frukost och lunch. Tis, ons, tors och fre har varit bastudagar, men en klient kan bada bastu alltid när hen vill. Vistelse utomhus och annan stimulerande verksamhet med olika föreningar, FRK eller personalen har planerats för tiden mellan kaffe och middag. För varje vårdare har det planerats en halv timme arbetstid per vecka för ordnande av stimulerande verksamhet eller vistelse utomhus för den egna klienten/alla klienter. Den planerade tiden har antecknats i arbetsskiftstabellen. I klienternas vård- och serviceplan dokumenteras mål som är förknippade med daglig rörelse, vistelse utomhus, rehabilitering och rehabiliterande verksamhet. Hur följer man med uppnåendet av målen gällande klienternas funktionsförmåga, välbefinnande och rehabiliterande verksamhet? Som en del av uppföljningen av kvalitet följer man med hjälp av RAI-kvalitetsmodulen klienternas nutritionstillstånd, smärta, rehabiliteringen som vårdarna ger, vårdarnas syn på klientens möjligheter att rehabiliteras samt sinnesstämningen. På basis av detta utvecklar man varje klients vård konkret och klientspecifikt. Utbildningen RAI-avainosaaja har genomgåtts av två vårdare för att öka tillförlitligheten hos RAIbedömningarna. En RAI-bedömning görs med sex månaders mellanrum eller när klientens tillstånd ändras väsentligt. I samband med dagliga funktioner följer man kontinuerligt med hur klienten klarar sig. Uppgifterna antecknas i patientdatasystemet Effica. När vård- och rehabiliteringsplanen uppdateras görs långtidsuppföljning. Man har ett BSC-kort som grund för utvecklandet av verksamheten. Nutrition På vilket sätt följer man inom egenkontrollen i enheten upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionsstatus? För matförsörjningen i Hopijakumpu ansvarar Karleby stads matserviceenhet och en lätt kvällsmåltid kl. 20. I kylskåpet i matsalen finns alltid mat och man kan få något att äta också på natten. Nutritionstillståndet uppföljs med hjälp av BMI, MNA-blanketten och laboratorievärden. Måltiderna sker 8

9 i matsalen där man kan hålla ett öga på klientens ätande. Om en klient äter på sitt rum för vårdarna bort brickan. Hygienpraxis Instruktionerna som utarbetats för enheten samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer upp målen för hygienpraxis. Till målen hör utöver skötande av klienternas personliga hygien också förebyggande av spridningen av smittsamma sjukdomar. Hur följer man upp den allmänna hygiennivån i enheten och hur försäkrar man sig om att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs i enlighet med utarbetade anvisningar och klienternas vård- och serviceplaner? En god handhygien är en viktig del av vårdarbetet. Det är förbjudet att använda ringar i klientarbetet. Händerna tvättas och/eller desinficeras alltid mellan klientkontakter. När man handskas med sekret använder man dessutom skyddshandskar och ett förkläde. En lokalvårdare ger varje ny anställd en lektion i hur sekret städas bort. Om det misstänks att en klient har en smittsam tarminfektion eller någon annan sjukdom som kan orsaka en epidemi, tar man snabbt nödvändiga prov och påbörjar adekvat isolering. Vid en eventuell epidemi vårdar en del av personalen endast infektionspatienter. Ett tätt samarbete med städningen och tvätten stödjer en god hygien. Också gäster råds att använda handdesinfektionsmedel och att tvätta händerna. Om en gäst är sjuk, önskas att hen kommer på besök först efter tillfrisknandet. Hela personalen har genomgått en hygienpassutbildning. På Hopijakumpu har man utsett en ansvarsperson för hygien. Man får konsultationshjälp av hygienskötaren eller infektionsläkaren. Städningen av verksamhetsenheten har ordnats via Karleby stads städtjänster. Personalen är för sin egen del ansvarig för renligheten i enheten och har fått introduktionsutbildning i hur sekret städas bort. Lokalvårdaren har utarbetat en detaljerad städningsplan och en anvisning om städning av sekret. Det rekommenderas att man utarbetar en egen anvisning gällande hygienpraxis för enheten. Hälso- och sjukvård För att säkra jämställt genomförande av service ska det för enheten utarbetas instruktioner om ordnande av tandvård och brådskande och icke-brådskande sjukvård för klienterna. Verksamhetsenheten ska också ha instruktioner i fall av ett plötsligt dödsfall. a) Hur försäkrar man sig i enheten om att anvisningarna om klienternas tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och ett plötsligt dödsfall följs? Läkartjänsten Doctagon ansvarar för hälso- och sjukvårdsservicen på Hopijakumpu. För enheten har utsetts en husläkare. Läkaren besöker verksamhetsenheten regelbundet med ungefär tre månaders mellanrum. Dessutom kan husläkaren kontaktas per telefon under tjänstetid. Om man inte får kontakt med husläkaren, kontaktar man Doctagons bakjour. I fråga om brådskande vård kontaktar man antingen husläkaren eller bakjouren för att få anvisningar om klientens fortsatta vård. I nödfall ringer man det allmänna nödnumret 112. I verktygslådan för information finns en instruktion om konstaterande av ett dödsfall. b) På vilket sätt främjar och följer man upp hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar? För klienterna görs årligen en omfattande hälsoundersökning. Klienternas läkemedelsbehandling kontrolleras minst en gång per år i samband med en hälsoundersökning och alltid när klienten är på läkarrond. Verksamhetsenhetens sjukvårdare är ansvariga för klienternas sjukvård. I detta ingår också tagning av blodprov och genomförande av överenskomna kontroller samt allmän uppföljning av hälsotillståndet. Man följer med klienternas sjukdomar, läkemedelsbehandlingar och beroende på tillståndet blodtryck, blodsocker och vikt. För varje klient har man planerat kontroller i Effica i planen för dagligt vårdarbete. Med sex månaders mellanrum, i samband med en RAI-bedömning utför man noggrannare kontroller för varje person. Det är vanligen egenvårdaren/en vårdare som är i arbete som ansvarar för detta. c) Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård i enheten? Huvudansvaret för hälso- och sjukvården ligger på Doctagons läkare. Enhetens sjukvårdare genomför läkarens ordinationer tillsammans med den övriga vårdpersonalen. Det här kräver dock yrkesövergripande samarbete, och man går igenom ärenden i team. Sjukvårdaren har ansvar för att ta upp ärenden under läkarronden med husläkaren. I akuta fall är det alltid den ansvariga vårdaren som är i arbete som har ansvaret. Denna vårdare har märkts ut med ett L i arbetsskiftstabellen. 9

10 Läkemedelsbehandling Säker läkemedelsbehandling baserar sig på en plan för läkemedelsbehandling som följs upp och uppdateras regelbundet. I SHM:s handbok Turvallinen lääkehoito (säker läkemedelsbehandling) stakas det bland annat ut principer för genomförande av läkemedelsbehandling, ansvarsfördelningen förknippad med den och minimikraven som varje enhet som genomför läkemedelsbehandling ska uppfylla. Anvisningarna i handboken gäller både privata och offentliga serviceproducenter som genomför läkemedelsbehandling. För enheten ska enligt handboken utses en ansvarsperson för läkemedelsbehandling. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedelsbehandling? Planen för läkemedelsbehandling uppdateras årligen. För kontrollen ansvarar Hopijakumpus sjukvårdare i samarbete med husläkaren. Planen används också som hjälpmedel vid introduktionsutbildning. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen i enheten? En sjukvårdare ansvarar för läkemedelsbehandlingen i enheten. För den dagliga läkemedelsbehandlingen och läkemedelssäkerheten ansvarar arbetsskiftets ansvariga vårdare som överenskommes för morgonskiftet och som i kvällsskiftet är den som gör ett långt kvällsskift. Den ansvariga vårdaren är alltid en sjukvårdare eller närvårdare som har giltiga läkemedelstillstånd. Samarbete med andra serviceordnare En socialvårdsklient kan behöva många olika tjänster samtidigt - t.ex. kan en klient hos barnskyddet behöva skolans, hälsooch sjukvårdens, psykiatrins, rehabiliteringens eller småbarnspedagogikens tjänster. För att servicehelheten ska vara fungerande ur en klients synvinkel och motsvara hens behov krävs samarbete mellan tillhandahållarna av service. Särskilt viktig är informationsutbytet mellan olika aktörer. Hur ordnas samarbetet och informationsutbytet med andra tillhandahållare av service inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? Vid behov genom gemensamma möten. Tjänster som produceras av en underleverantör (4.1.1 i föreskriften) Hur försäkrar man sig om att service som produceras av en underleverantör motsvarar de krav i fråga om innehåll, kvalitet och klientsäkerhet som ställts på dem? Genom lagar och förordningar samt egenkontroll. KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer Främjande av säkerheten i enheten förutsätter samarbete med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer egna förpliktelser genom att bland annat kräva en plan för utrymningssäkerhet och genom en anmälningsplikt till räddningsmyndigheterna om brand- och andra olycksrisker. Klientsäkerheten säkras för sin del genom plikten att i enlighet med lagen om förmyndarverksamhet anmäla en person som är i behov av intressebevakning hos magistraten samt genom plikten att i enlighet med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre göra en anmälan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sköta om sig själv. I föreningar utvecklar man beredskap för att möta och förebygga illabehandling av äldre personer. På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerhet, och hur bedrivs samarbete med andra myndigheter och aktörer som bär ansvar för klientsäkerhet? Organisationen har en skriftlig plan för klientsäkerhet. För att trygga säker läkemedelsbehandling har varje enhet en plan för läkemedelsbehandling. En sjukvårdare har ansvaret för läkemedelsbehandling på Hopijakumpu. Personalens utbildning (t.ex. gällande första hjälpen, datasäkerhet, läkemedelsutbildning) och yrkeskunskap (läkemedelstillstånd) är à jour. Alla klienter har en uppdaterad vård- och rehabiliteringsplan som uppdateras med sex månaders mellanrum och alltid vid behov. Verksamhetsenhetens brand- och räddningsplan innefattar också en kartläggning av säkerhetsrisker och säkerhetshot. I HaiPro-systemet antecknas alla tillbud och skador som gäller klienter, och dessa används som grund för säkerhetsplaneringen. Personalen Antalet vård- och omsorgspersonal, personalstrukturen och personalens tillräcklighet samt principer för anlitande av vikarier 10

11 I personalplaneringen beaktas den lag som tillämpas på verksamheten, t.ex. inom privat dagvård lagen om småbarnspedagogik och i barnskyddsenheterna barnskyddslagen samt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktar man också personaldimensioneringen och personalstrukturen som fastställts i tillståndet. Det nödvändiga antalet personal beror på hur mycket hjälp klienterna behöver, på antalet klienter och på förhållandena. I enheter som producerar socialservice beaktar man särskilt personalens tillräckliga yrkeskunskap inom socialvården. Av planen för egenkontroll ska framgå hur mycket vård- och omsorgspersonal som arbetar i enheten, personalstrukturen (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt hurudana principer man har kommit överens om gällande användningen av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls offentligt framlagd antecknas inte namn, utan endast personalens yrkesbeteckningar, arbetsuppgifter, personaldimensionering och personalens placering i olika arbetsskift. I planen ska också antecknas information om hur man försäkrar sig om att personalresurserna är tillräckliga. a) Vad är antalet vård- och omsorgspersonal och personalstrukturen? I servicecentret arbetar 12 fast anställda vårdarbetare: 1 serviceförman, 2 sjukvårdare + 9 närvårdare. Ett vårdbiträde arbetar inom klädvård eller vid behov som vikarie i vårdarbetet. Vårdardimensioneringen är 0,61. I morgonskiftet arbetar vardagar 4, lör-sön 3, i kvällsskift 3 och i nattskift 1 vårdarbetare. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Klienternas vård och klientsäkerhet tryggas genom att se till att antalet personal och kunnandet är tillräckligt. Man samarbetar med resurscentralen. c) Hur försäkrar man sig om att personalresurserna är tillräckliga? Personalresursernas tillräcklighet tryggas genom att man förutser behovet av arbetskraft och satsar på arbetshälsan och därigenom på att personalen orkar i sitt arbete. Personalen har möjlighet att få arbetshälsovårdstjänster från Työplus. Principer för rekrytering av personal Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, i vilka både arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter fastställs. Särskilt när man anställer personer som arbetar i klienternas hem och med barn beaktar man särskilt personernas lämplighet och pålitlighet. Dessutom kan enheten ha egna principer för rekryterings som är förknippade med personalstrukturen och kunnandet. Det är viktigt att informera både de sökande och hela personalen om dessa principer. a) Vilka principer gäller vid rekrytering av personal till enheten? Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, i vilka både arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter fastställs. Särskilt när man anställer personer som arbetar i klienternas hem och med barn beaktar man särskilt personernas lämplighet och pålitlighet. Dessutom kan enheten ha egna principer för rekrytering som är förknippade med personalstrukturen och kunnandet. Det är viktigt att informera både de sökande och hela personalen om dessa principer. b) På vilket sätt beaktar man vid rekryteringen lämpligheten och pålitligheten särskilt hos personer som arbetar i klienternas hem och med barn? Vid rekrytering av en ny person till arbetet kontrollerar man hens identitet, arbetserfarenhet och studieprestationer. Behörigheten hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård och socialvård kontrolleras i JulkiTerhikki-/JulkiSuosikki-registret: En beskrivning av introduktionsutbildningen för personalen och av kompletterande utbildning Verksamhetsenhetens vård- och omsorgspersonal får introduktionsutbildning i klientarbete, behandling av klientuppgifter och dataskydd samt i genomförande av egenkontroll. Detsamma gäller också för studerande som arbetar i enheten samt arbetstagare som varit länge borta från arbetet. Betydelsen av ledning och utbildning framhävs när man på arbetsplatsen tillägnar sig en ny slags verksamhetskultur och förhållningssätt till klienter och arbete, bland annat i fråga om att stödja självbestämmanderätten eller i fråga om egenkontrollen. a) Hur sörjer man i enheten för introduktionsutbildning för arbetstagare och studeranden i fråga om klientarbete, behandling av klientuppgifter och dataskydd. Man följer introduktionsutbildningsmodellen som antecknats i planen för introduktionsutbildning. Som hjälp vid introduktionsutbildning används ett introduktionsutbildningskort. I samkommunen används en nätkurs i introduktionsutbildning, och denna utnyttjas. 11

12 b) Hur ordnas personalens kompletterande utbildning i enheten? Man utarbetar en utbildningsplan där man beaktar behovet av kunnande i enheten och till exempel behoven och personalens önskemål som lyfts fram i samband med utvecklingssamtal, vid kvalitetsrevisioner eller i klientfeedback. Verksamhetsutrymmen I planen för egenkontroll beskriver man lokalerna som används för verksamheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis i fråga om att placera klienter: till exempel hur klienter placeras i rum eller hur man försäkrar sig om att integritetsskyddet respekteras. Av planen framgår också hur man kan ordna de anhörigas besök eller eventuella övernattningar. Andra frågor som stöd för planeringen: - Vilka gemensamma/offentliga utrymmen finns i enheten och vem använder dem? - På vilket sätt kan en invånare (ett barn/en ungdom/en äldre person) inverka på inredningen i det egna rummet/den egna lägenheten - Används klientens personliga utrymmen för något annat ändamål om klienten är frånvarande en längre tid. Principerna för användningen av utrymmen Hopijakumpu har en stor matsal/ett vardagsrum samt tre mindre lobbyn att vistas i. Dessa har klienterna och de anhöriga fritt tillträde till. I den stora lobbyn/matsalen samlas man för måltider, och här blir man ofta kvar efter måltider för att umgås. I lobbyn kan man också titta på tv. Alla evenemang som ordnas på Hopijakumpu ordnas i detta utrymme. Hopijakumpu är en mindre enhet för personer som har en demenssjukdom och har ett kök och en matsal/ett vardagsrum. Det finns ett bastuutrymme där klienter har möjlighet att bada bastu alltid när de vill. I ett stort badrum är det också möjligt att tvätta sig på en duschvagn. Varje klient har ett eget rum med toalett/dusch. Rummens värderade storlek är 36 m². Klienterna bor på hyra och har med sig sina egna möbler. Hopijakumpu erbjuder en säng. Hur har städningen och tvätten ordnats i enheten? Karleby stads lokalförsörjning ansvarar för städning på Hopijakumpu. Tvätten tvättas delvis som egen verksamhet och delvis av KokkoPesu som Karleby stad är delägare till. Avfallet sorteras i enlighet med anvisningarna från det lokala avfallsbolaget i torrt och vått avfall samt återvinningsbart avfall. Läkemedelsavfall förs till ett apotek för förstöring och riskavfall till hälsovårdscentralen. En lokalvårdare har utarbetat en anvisning för avfallssortering. Denna finns i introduktionspärmen. Återvinningscentralen finns i städskrubben i C-korridoren. Avfallskärlen finns på fastighetens bakgård. Niemelä sköter avfallshanteringen. Teknologiska lösningar Man sköter om personalens och klienternas säkerhet med olika kameror för passagekontroll samt larm- och anropsapparater. I planen för egenkontroll beskriver man principerna för användningen av de apparater som är i bruk, dvs. till exempel om kamerorna bandar eller inte, var apparaterna är placerade, till vilket syfte de används och vem som ansvarar för deras adekvata användning. I planen antecknas bland annat principerna för och praxis i fråga om anskaffning av trygghetstelefoner för klienter samt namnet på arbetstagaren som ansvarar för användarhandledning i fråga om trygghetstelefoner och för deras driftsäkerhet. På Hopijakumpu används ett system för tillkallande av vårdare med hjälp av vilket klienterna kan tillkalla vårdare när de behöver hjälp. Med hjälp av systemet kan också en vårdare tillkalla en annan vårdare i både icke-brådskande och brådskande situationer. Dörrarna är försedda med ellås. Dörrar som inte är försedda med ett ellås är försedda med ett larmsystem som larmar om en klient närmar sig dörren eller öppnar den. Nattvårdaren har ett säkerhetslarm som hen kan använda för att tillkalla hjälp nattetid. Hur försäkrar man sig om att säkerhets- och anropsapparaterna som klienterna har i sitt personliga bruk fungerar och att larmen besvaras? En larmapparat meddelar automatiskt per e-post bland annat om att batteriet tagit slut. Med hjälp av ett dataprogram kan man följa med hur väl apparaten fungerar. Skaffande av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, handledning i fråga om användningen och underhåll I socialvårdsenheter används många olika hjälpmedel och vårdartiklar som klassificeras som produkter och utrustning för 12

13 hälso- och sjukvård. Om praxis förknippad med dem föreskrivs i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010). Produkter som används vid vård är bland annat rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker-, feber- och blodtrycksmätare, hörapparater och glasögon. I Valviras förordning 4/2010 ges instruktioner om anmälningar om riskfyllda situationer som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård orsakat. Hur försäkrar man sig om att anskaffningen av, handledningen i fråga om användning samt underhållet av nödvändiga hjälpmedel för klienter sker på ett adekvat sätt? I enheten har det utarbetats ett produktregister som innehåller specificerad, uppdaterad information om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Man använder anordningar för personlyft och personförflyttning, apparater för snabb diagnostisering (CRP och INR), blodtrycksmätare, en sugapparat, en apparat för kontroll av syremättnad, sjukhussängar, en EKG-apparat, en defibrillator, en syrekoncentrator och en inhalator. Informationen om klienternas personliga hjälpmedel finns i Effica. Namnet och kontaktuppgifter för personen som ansvarar för produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård. Tanja Linnarinne serviceförman Krista Rahkola närvårdare Ari Kankkonen gårdskarl Behandling av klient- och patientuppgifter Inom socialvården är klient- och patientuppgifterna känsliga, sekretessbelagda personuppgifter. Av god behandling av uppgifter krävs att den är planerad från och med att uppgifter börjar dokumenteras till att uppgifter förstörs. På så sätt tryggas god informationshantering. Den registeransvariga ska i registerbeskrivningen fastställa till vad och hur personregistret används och hurudan information som lagras i det. Olika aktörers rättigheter att använda klient- och patientuppgifter som antecknats i olika register baserar sig på klientens samtycke och användningsändamålet. Om sekretess och utlämnande av klientuppgifter inom socialvården lagen föreskrivs i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och om användningen av patientuppgifter inom hälso- och sjukvården i lagen om patientens ställning och rättigheter. Uppgifter gällande sjukvård som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård antecknat är patientuppgifter och således avsedda för ett annat ändamål och antecknas i ett annat register än socialvårdens klientuppgifter. Serviceproducenten ska i enlighet med 19 h i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) utarbeta en plan för egenkontroll som är förknippad med datasäkerhet och dataskydd samt användningen av datasystem. Till egenkontrollen gällande dataskydd hör skyldighet att meddela datasystemets tillverkare om serviceproducenten märker betydande avvikelser i uppfyllandet av väsentliga krav i systemet. Om avvikelsen kan orsaka en betydande risk gällande patientsäkerhet, datasäkerhet eller dataskydd ska en anmälan göras till social- och hälsovårdens tillstånds- och tillsynsverk Valvira. I lagen föreskrivs om skyldigheten att i samband med datasystemen utarbeta sådana instruktioner som är nödvändiga för adekvat användning. Eftersom det skapas ett eller flera personregister i samband med att socialservice ges (10 i personuppgiftslagen), uppstår det samtidigt en skyldighet att informera klienterna om hur personuppgifter kommer att behandlas och om en registrerads rättigheter. Genom att utarbeta en dataskyddsbeskrivning som är lite mer omfattande än en registerbeskrivning blir samtidigt denna lagstadgade informering av klienter utförd. Den registrerade har rätt att kontrollera sina uppgifter och att vid behov begära korrigering av dem. En begäran om kontroll av uppgifter och en yrkande på rättelse kan framföras till den registeransvarige med en blankett. Om den registeransvariga inte ger de begärda uppgifterna eller vägrar göra begärda korrigeringar, ska den registeransvariga ge ett skriftligt beslut om sin vägran och om motiveringarna för den. Om klientens servicehelhet består av både socialvårds- och hälso- och sjukvårdstjänster, ska man i planeringen av databehandlingen särskilt beakta att socialvårdens klientuppgifter och hälso- och sjukvårdens journalhandlingsuppgifter ska vara separata. När man planerar behandling av uppgifter ska man beakta att socialvårdens klientuppgifter och hälso- och sjukvårdens uppgifter antecknas i olika handlingar. a) Hur försäkrar man sig om att man i verksamhetsenheten följer lagstiftningen gällande dataskydd och behandling av personuppgifter, anvisningar som utarbetats för enheten om dokumentering av klient- och patientuppgifter samt myndighetsföreskrifter? Alla arbetstagare undertecknar en användarförbindelse där man gått igenom det grundläggande om dataskydd och datasäkerhet. Dessutom ska personalen genomgå en webbkurs i dataskydd och datasäkerhet vartannat år och klara av tentamen i samband med den. De dataskyddsansvariga och systemadministratörerna genomför logguppföljning. Målet med den är att se till att personuppgiftslagen, lagen om patientens ställning och rättigheter samt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården följs. b) Hur sörjer man för introduktionsutbildning och fortbildning för personalen och praktikanter gällande behandling av personuppgifter och dataskydd? Genom att vartannat år genomföra webbkursen gällande dataskydd och datasäkerhet. c) Var är enhetens registerbeskrivning eller dataskyddsbeskrivning framlagd till offentligt påseende? Om det endast utarbetats 13