Barnskyddsanstalternas egenkontroll

Transkript

1 Barnskyddsanstalternas egenkontroll Elsi Pettinen Ritva-Liisa Juntunen Regionförvaltningsverket i Södra Finland Basservice, rättsskydd och tillstånd 38/2017 Publikationer från Regionförvaltningsverket Aluehallintovirastojen julkaisuja

2 Regionförvaltningsverket i Södra Finland Basservice, rättsskydd och tillstånd Barnskyddsanstalternas egenkontroll Elsi Pettinen Ritva-Liisa Juntunen Publikationer från regionförvaltningsverket 38/2017 ISS ISB Tavastehus 2017

3 PRESETATIOSBLAD Publikation från regionförvaltningsverket 38/2017 Sammanställd av Elsi Pettinen Ritva-Liisa Juntunen Utgivningsdatum 2017 Uppdragsgivare Regionförvaltningsverket i Södra Finland Datum då organet tillsatts Publikationens titel Barnskyddsanstalternas egenkontroll Sammanfattning I denna undersökning granskades innehållet i egenkontrollplanerna från de barnskyddsanstalter (31 st.) som deltog i en tillsynskampanj som Regionförvaltningsverket i Södra Finland genomförde under 2016 och I undersökningen bedömde vi om planerna för egenkontroll motsvarar den föreskrift om egenkontrollplaner som upprättats av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira 1/2014). Dessutom ville vi undersöka om planerna tog upp personalens anmälningsskyldighet enligt 48 och 49 i socialvårdslagen och hur enheterna fattar beslut om begränsande åtgärder och om de antecknar åtgärderna korrekt. Dessa bestämmelser nämns nämligen inte i Valviras föreskrift. Syftet med undersökningen är att ge verksamhetsenheterna vägledning i hur de kan utveckla egenkontrollen så att den baserar sig på en systematisk riskhantering och således kan utgöra en ändamålsenlig del av kvalitetsoch klientsäkerhetsarbetet. Eftersom tyngdpunkten i tillsynen i fortsättningen allt mer kommer att ligga på egenkontroll är det viktigt att säkerställa att egenkontrollen inom socialvården är välfungerande. Ämnesord ISS (tryckt) - ISB (tryckt) - ISS (webbpublikation) ISB (webbpublikation) Antal sidor 43 Språk Pris - Utgivare Regionförvaltningsverket i Södra Finland Tryckeri

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Material och tyngdpunkter i undersökningen Resultat Riskhantering Klientens ställning och rättigheter Klientsäkerhet Övriga observationer Sammanfattning Bilagor Bilaga 1 12 Frågeformulär och utvärderingskriterier som användes i undersökningen och detaljerade resultat Bilaga 2 41 Källor som kan användas vid upprättande av egenkontrollplaner och i egenkontrollarbetet 4

5 1. Inledning Med egenkontroll avses kvalitets- och klientsäkerhetsarbete som serviceproducenten själv utför för att uppnå de kvalitetskrav som finns angivna i lagstiftningen och i tillståndsvillkoren samt för att uppnå sina egna kvalitetskrav. Grunden för egenkontrollen är en systematisk riskhantering, som går ut på att systematiskt identifiera och förbereda sig inför sådana negativa händelser som kan ha allvarliga följder för enhetens verksamhet. Med hjälp av riskhanteringen kan organisationen försäkra sig om att den har tillräckligt med information om de risker som är kopplade till dess verksamhet, aktörer och verksamhetsmiljö. Enheten bör ha gemensamt överenskommen praxis för hur den ska förebygga risker och för hur den ska klara av eventuella negativa händelser och skador. Bestämmelser om egenkontroll finns i 47 i socialvårdslagen (1301/2014) och i 6 i lagen om privat socialservice (922/2011). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) har meddelat verksamhetsenheterna en föreskrift (1/2014) om vad egenkontrollen ska innehålla och hur den ska genomföras och följas upp. Verksamhetsenheten ska ha en plan för egenkontroll, som är en skriftlig beskrivning av hur enheten har planerat att säkerställa och förbättra servicens kvalitet och klientsäkerheten och vilka handlingar som används för detta. Valvira har också gett ut en blankett som stöd för uppgörandet av egenkontrollplanen (Valvira, 2017). Barnskyddslagen (417/2007) innehåller inte några separata bestämmelser om egenkontroll. I Valviras föreskrift 1/2014 anges det att socialvårdsenheternas egenkontrollplaner ska utformas i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personalen. Vidare ska planen alltid uppdateras när det sker sådana förändringar i enhetens verksamhet som inverkar på kvaliteten på servicen och på klientsäkerheten. Planen för egenkontroll ska specifikt gälla verksamheten i den aktuella enheten. Den ska behandla de ämnesområden som finns fastslagna i Valviras föreskrift på ett sådant sätt att det framgår av planen hur enheten konkret agerar i en viss situation. I den här undersökningen granskade vi om planerna för egenkontroll vid de barnskyddsanstalter som ingick i tillsynskampanjen motsvarade Valviras föreskrift. Dessutom ville vi undersöka om planerna tog upp personalens anmälningsskyldighet enligt 48 och 49 i socialvårdslagen och hur enheterna fattar beslut om begränsande åtgärder och om de antecknar åtgärderna korrekt. Dessa nämns nämligen inte i Valviras föreskrift. Syftet med undersökningen är att lyfta fram de mest centrala bristerna inom barnskyddsanstalternas egenkontroll och på så sätt ge enheterna vägledning i hur de kan utveckla egenkontrollen så att den baserar sig på en systematisk riskhantering och således kan utgöra en ändamålsenlig del av kvalitets- och klientsäkerhetsarbetet. Eftersom tyngdpunkten i tillsynen i fortsättningen allt mer kommer att ligga på egenkontroll är det viktigt att säkerställa att egenkontrollen inom socialvården är välfungerande. 2. Material och tyngdpunkter i undersökningen Regionförvaltningsverket i Södra Finland har under åren 2016 och 2017 genomfört en riktad tillsynskampanj som en del av ett proaktivt styrnings- och tillsynsarbete. I samband med kampanjen har vi gjort intensifierade styrnings- och utvärderingsbesök på dygnet-runt-enheter inom socialvården. Besöken har riktats till boendeserviceenheter för äldre personer och klienter i mentalhälsooch missbrukarrehabilitering och till barnskyddsanstalter. Vid styrnings- och utvärderingsbesöken på boendeenheterna låg fokus på hur läkemedelsbehandlingen hade genomförts och i barnskyddsanstalterna hur begränsande åtgärder hade använts. 5

6 Tillsynen omfattade 31 barnskyddsanstalter, av vilka 13 var privata serviceproducenter och 18 var offentliga. Som förhandsmaterial begärde vi att serviceproducenterna bland annat skulle lämna in enheternas planer för egenkontroll. Med Valviras föreskrift som grund tog vi med hjälp av programmet Webropol fram utvärderingskriterier bestående av 59 frågor, som användes för att utvärdera innehållet i egenkontrollplanerna. Frågeblanketten med svaren utgör bilaga 1 till den här undersökningen. 3. Resultat 3.1 Riskhantering Enligt Valviras föreskrift ska egenkontrollplanen beskriva hur verksamhetsenheten genomför sin riskhantering. Förutom detta granskade vi också om det finns beskrivet i planen att enheten utnyttjar resultaten av riskbedömningen riskförebyggande och huruvida de identifierade riskerna gäller den aktuella enheten och inte bara är allmänna till sin karaktär. I 74 % av planerna fanns det beskrivet på vilket sätt enheten genomför en systematisk riskhantering. Det var dock enbart omkring hälften (55 %) av planerna som hade beskrivit hur resultatet av riskbedömningen utnyttjas riskförebyggande. I endast 23 % av planerna var de identifierade riskerna kopplade till den aktuella enheten och inte bara allmänna till sin karaktär. Det låga procenttalet beror förmodligen till största delen på att de flesta av planerna inte beskrev vilka risker som gällde just den aktuella enhetens verksamhet. 3.2 Klientens ställning och rättigheter Vård- och fostringsplan Enligt Valviras föreskrift ska planen för egenkontroll innehålla en beskrivning av verksamhetsenhetens förfarande när den gör upp en plan för service, vård eller rehabilitering och hur den beaktar klientens synpunkter och önskemål. Det ska också antecknas i planen på vilket sätt man vid behov hör klientens lagliga företrädare, anhörig eller annan närstående person vid planeringen och uppföljningen av tjänsten. Vidare ska planen för egenkontroll beskriva hur enheten säkerställer att personalen följer vård- och serviceplanerna och hur enheten följer upp att planerna fullföljs och uppdateras. Inom barnskyddet görs det vid behov upp en separat vård- och fostringsplan som kompletterar klientplanen enligt 30 i barnskyddslagen. Av de egenkontrollplaner som granskades nämner 87 % att vård- och fostringsplaner görs upp, och alla av dessa förutom en nämner att klientens åsikter och önskemål beaktas när planen görs upp. I alla egenkontrollplaner nämns det att klientens anhöriga eller annan närstående vid behov hörs vid planeringen och uppföljningen av servicen. Av de planer där det nämns att enheten gör upp separata vård- och fostringsplaner är det dock bara mindre än hälften (44 %) som beskriver hur enheten kontrollerar att personalen känner till planerna och följer dem. I 67 % av dessa egenkontrollplaner nämns det att enheten regelbundet följer upp hur planerna fullföljs och uppdateras. Bemötandet av klienterna Planen för egenkontroll ska beskriva hur enheten stärker klienternas självbestämmanderätt och vilka principer för begränsning av självbestämmanderätten den tillämpar. I planen ska det också finnas beskrivet hur enheten säkerställer att klienterna bemöts korrekt och hur den agerar om 6

7 osakligt bemötande upptäcks. Vidare ska det beskrivas hur enheten efter en negativ händelse eller en farlig situation som drabbat en klient behandlar händelsen tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller andra närstående. Största delen av planerna som granskades har beskrivit hur enheten stärker självbestämmanderätten (84 %) och vilka principer för begränsningar av rätten den tillämpar (97%). Däremot är det bara 32 % av planerna som beskriver hur enheten säkerställer att klienterna bemöts korrekt. ästan alla (94 %) planer beskriver hur enheten agerar om den upptäcker att någon klient bemöts osakligt. Dock beskriver endast 39 % av planerna hur en negativ händelse eller farlig situation som drabbat en klient behandlas med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga. Klienternas delaktighet är det gäller klienternas delaktighet ska det framgå av egenkontrollplanerna hur klienterna och deras anhöriga eller andra närstående deltar i enhetens egenkontroll och kvalitetsutveckling. I planen ska det finnas beskrivet hur enheten samlar in respons på servicens innehåll, kvalitet och tillräcklighet och respons på klientsäkerheten, hur responsen behandlas och hur den utnyttjas vid utveckling av verksamheten. I 20 i barnskyddslagen bestäms det att när barnskydd genomförs ska man utreda barnets önskemål och åsikt och beakta dem enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Barnets åsikt ska utredas finkänsligt samt så att det inte onödigt skadar relationerna mellan barnet och föräldrarna och andra personer som står barnet nära. Sättet att utreda barnets åsikt och dess huvudsakliga innehåll ska antecknas i de barnskyddshandlingar som rör barnet. Enligt 5 i barnskyddslagen ska ett barn enligt sin ålder och utvecklingsnivå tillförsäkras rätten att få information i ett barnskyddsärende som rör barnet och möjligheten att framföra sina åsikter i ärendet. Dessa bestämmelser har iakttagits rätt så heltäckande i egenkontrollplanerna (94 %). I planerna beskrivs det att klienterna och deras anhöriga deltar i enhetens egenkontroll och i kvalitetsutvecklingen. I 84 % av planerna finns det antecknat att enheten samlar in klientrespons. Behandling av klientrespons och utnyttjande av den i verksamhetsutvecklingen finns båda beskrivna i 77 % av planerna. Klientens rättsskydd I egenkontrollplanen antecknas den instans som anmärkningar om verksamheten ska skickas till och instansens kontaktuppgifter. Dessutom antecknas en målsatt tid för behandlingen av anmärkningar och en beskrivning av behandlingen. Planen ska också innehålla en beskrivning av hur klagomåls- och andra tillsynsbeslut som rör servicen behandlas och beaktas i utvecklandet av enhetens verksamhet. Alla utom en av de planer som granskades har angett vilken instans som tar emot anmärkningar. Dock var det bara i drygt hälften av planerna (58 %) som också instansens kontaktuppgifter fanns antecknade. En målsatt tid för behandlingen av anmärkningar fanns angiven i 58 % av planerna. Största delen av planerna (77 %) saknar en separat beskrivning av hur enhetens personal informeras om klagomåls- och tillsynsbeslut och hur enheten ändrar sin verksamhet utifrån besluten. Anmärkningar, förvaltningsklagan och tillsynsbeslut ska behandlas på olika sätt och planen för egenkontroll ska också innehålla anvisningar om hur ett klagomål eller anmälan om missförhållanden ska göras. 7

8 I planen antecknas också socialombudsmannens kontaktuppgifter och de tjänster hen erbjuder. Kontaktuppgifterna till socialombudsmannen fanns i 94 % av planerna och en beskrivning av de tjänster socialombudsmannen erbjuder fanns i knappt hälften (42 %) av planerna. 3.3 Klientsäkerhet Barn har rätt till en trygg uppväxtmiljö, en harmonisk och mångsidig utveckling samt till särskilt skydd. På barnskyddsanstalterna ska barnets harmoniska utveckling och välmående tryggas utifrån barnets individuella behov och önskemål. är det gäller klientsäkerheten ska barnskyddsanstalterna, förutom de risker som rör verksamheten och lokalerna, också identifiera risker som hänför sig till barnens hälsotillstånd eller beteende, till exempel genom att förekomma och förebygga självdestruktivt beteende (rymning, rusmedel). Personal I planen för egenkontroll antecknas vård- och fostringspersonalens storlek och struktur, principerna för användning av vikarier och hur enheten säkerställer att personalresurserna är tillräckliga. Planen bör också innehålla en beskrivning av de principer som tillämpas vid rekrytering av personal och en beskrivning av hur man i rekryteringen beaktar att personerna som ska arbeta med barn är lämpliga och tillförlitliga. Det ska vidare framgå av planen hur den personal som deltar i vården och fostringsarbetet inskolas i klientarbete, i hantering av klientuppgifter, informationssäkerhet och i hur egenkontrollen ska genomföras. Planen bör också beskriva vilka principer och vilka rutiner enheten har när det gäller fortbildning för personalen. Vård- och fostringspersonalens storlek (87%) och struktur (77%) fanns angiven i största delen av de planer som granskades. Principerna för användning av vikarier fanns nedtecknade i 61 % av planerna, medan det i endast 39 % av planerna fanns beskrivet hur enheten säkerställer att personalresurserna är tillräckliga. Principerna för personalrekrytering fanns beskrivna i 90 % av planerna. I 94 % av planerna beskrevs det hur enheten i sin rekrytering har fäst vikt vid att de personer som ska arbeta med barn är lämpliga och tillförlitliga. Endast knappt hälften av planerna (48 %) beskrev konkret hur personalen inskolas i klientarbetet. I största delen av planerna (87 %) sades det att personalen får inskolning i hanteringen av klientuppgifter, men endast i omkring hälften (52 %) av planerna fanns det angivet att den personal som deltar i vården och fostringsarbetet också får inskolning i hur egenkontrollen ska genomföras. Enhetens principer och rutiner för fortbildning av personalen fanns beskrivna i 84 % av planerna. Lokaler och tekniska lösningar Planerna för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler enheten använder och principerna som tillämpas vid användningen. Planen bör också innehålla en beskrivning av de rutiner som tillämpas för städning och tvätt av kläder och linne. Lokalerna som enheterna använder beskrevs i 84 % av planerna, och 81 % av planerna beskrev principerna för användningen av lokalerna. De flesta planer beskrev också rutinerna för städning (94%) och för tvätt av kläder och linne (90%). Av planerna för egenkontroll ska det också framgå vilken passerkontrollutrustning enheten använder och vilken annan utrustning som finns för att garantera klienternas och personalens säkerhet eller för att genomföra servicen. Det ska också framgå vem som är ansvarsperson för utrustningen. 8

9 Passerkontrollutrustningen har beskrivits i 71 % och övrig utrustning i 81 % av planerna. I 68 % av planerna fanns det angivet vem som är ansvarig för passerkontrollutrustningen. Produkter och utrustning för hälsovård Enligt Valviras föreskrift ska det i egenkontrollplanen anges vem som ansvarar för säkerheten i anslutning till produkter och utrustning för hälsovård och denna persons kontaktuppgifter. Enligt 26 i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) ska en verksamhetsenhet inom socialvården ha ett kontrollsystem för att garantera att utrustningen är säker och säker att använda. Enhetens produkter och utrustning för hälsovård fanns listade i 77 % av planerna. Ansvarspersonen framkom i 61 % av planerna, men hens kontaktuppgifter fanns antecknade i endast knappt hälften (48 %) av planerna. I en del av planerna nämns det att enheten inte alls har hälsovårdsutrustning eller hälsovårdsprodukter, så det är möjligt att alla enheter inte känner till att exempelvis feber- och blodtrycksmätare också räknas till hälsovårdsutrustning. Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling som utförs på barnskyddsanstalter räknas som hälso- och sjukvårdsverksamhet och ska följa godkänd hälso- och sjukvårdspraxis. För genomförandet av läkemedelsbehandlingen ska det finnas en läkemedelsplan. I läkemedelsplanen ska det beaktas att det på barnskyddsanstalter arbetar både yrkesutbildad hälso- och sjukvårdspersonal med utbildning i läkemedelsbehandling och personal som inte har utbildning i läkemedelsbehandling. Det ska också beskrivas hur enheten säkerställer personalens kompetens och hur en trygg läkemedelsbehandling genomförs. Enligt Valviras föreskrift ska det vidare anges vem som är ansvarsperson för läkemedelsbehandlingen och finnas en beskrivning av hur enheten följer upp och uppdaterar läkemedelsplanen. Av de egenkontrollplaner som granskades hade ansvarspersonen för läkemedelsbehandlingen angetts i 68 % av planerna, men information om hur ofta läkemedelsplanen uppdateras fanns endast i 39 % av de planer som granskades. Enligt föreskriften ska det också beskrivas i planen hur enheten samarbetar med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Av de granskade planerna var det knappt hälften (48 %) som hade en beskrivning av ett dylikt samarbete Övriga observationer Verksamhetsidé En verksamhetsenhet grundas för att producera en viss typ av service för en viss klientgrupp. I enhetens verksamhetsidé uttrycker man vilken slags service enheten producerar och för vem. I 71 % av de granskade planerna framgick det tydligt i verksamhetsidén vilken slags service enheten producerar och för vilken klientgrupp. Personalens anmälningsskyldighet I i socialvårdslagen (1301/2014) finns det bestämmelser om personalens skyldighet att anmäla missförhållanden eller risker för sådana som upptäcks i socialvården. Den som tar emot anmälan ska inleda åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risken. Den person som 9

10 har gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan. Som en del av planen för egenkontroll ska enheten upprätta anvisningar om anmälningsskyldigheten. De ovan nämnda bestämmelserna har beaktats endast i en liten del av de egenkontrollplaner som granskades. Anmälningsskyldigheten enligt 48 i socialvårdslagen nämns i 23 % av planerna och skyldigheten enligt 49 i 13 % av planerna. Begränsande åtgärder Respekt för barns grundläggande rättigheter och självbestämmanderätt är en del av barnskyddsanstalternas vård- och fostringsuppgift och ett av de viktigaste kriterierna för en god vård utanför hemmet. är begränsande åtgärder används ingriper man i barnets grundläggande och mänskliga rättigheter. På barnskyddsansalterna ska användningen av begränsningar vara baserade på exakta och noga avgränsade förutsättningar som finns angivna i lag. I kapitel 11 i barnskyddslagen (417/2007) anges vilka begränsande åtgärder som är tillåtna inom sådan vård utanför hemmet som ordnas som anstaltsvård. Där anges också att barnskyddsanstalten ska föra anteckningar om de begränsande åtgärderna. Valvira har också gett ut en anvisning (3/2013) om hur barns självbestämmanderätt ska tillgodoses i vård utanför hemmet. Barnskyddsanstalterna kan inte nödvändigtvis tillräckligt klart skilja på vad som är begränsande åtgärder och vad som är fostringsarbete. Med tanke på barns rättsskydd är det mycket viktigt att det finns en tydlig skillnad mellan användningen av dels begränsande åtgärder enligt lag, dels uppfostringsmetoder eller påföljder på grund av att barnet brutit mot regler. Att sätta gränser för ett barn är inte att ingripa i barnets grundläggande rättigheter, utan en del av vården och omsorgen om barnet. Barnskyddsanstalterna bör ha gemensamt överenskomna anvisningar för och sätt att hantera krävande situationer som kan uppstå i vardagen. Av de egenkontrollplaner som granskades innehöll 35 % beskrivningar av hur enheten fattar beslut om begränsande åtgärder och hur de nedtecknas korrekt. 4.4 Sammanfattning Inom Regionförvaltningsverket i Södra Finlands verksamhetsområde genomfördes under en tillsynskampanj som omfattade 31 barnskyddsanstalter i regionen. I den här undersökningen har vi granskat hur väl deras egenkontrollplaner motsvarade Valviras föreskrift. Undersökningens underlag är litet i förhållande till antalet barnskyddsanstalter i regionen, och det går därför inte utifrån resultaten att dra några allmängiltiga slutsatser, utan de fås istället ses som riktgivande. Med tanke på kvaliteten på servicen och klienternas rättsskydd är det viktigt att klienterna, de som köper servicen och serviceproducenterna vet vilken typ av service enheten erbjuder och till vilka klientgrupper. I en del av de egenkontrollplaner som granskades hade enhetens verksamhetsidé beskrivits enbart på en allmän nivå och det framgick inte tydligt vad som var enhetens klientgrupp och vilken eller vilka tjänster enheten erbjöd. Egenkontrollen ska bygga på en systematisk riskhantering, men enligt de granskade egenkontrollplanerna hade största delen av barnskyddsanstalterna inte identifierat och kartlagt vilka risker som hänförde sig till just deras verksamhet och klienter. På barnskyddsanstalterna kan riskerna gälla olika psykiska symtom hos barnen, de anhörigas reaktioner, personalens kompetens, sätten att arbeta eller den fysiska verksamhetsmiljön. För att kunna trygga en god vård och omsorg om barnen är det viktigt att anteckna dessa aspekter i planen för egenkontroll. 10

11 På barnskyddsanstalterna utför personalen genom sitt eget arbete egenkontroll och fungerar som en garant för kvalitet och klientsäkerhet. För lite personal, bristande inskolning av personalen och brister i kompetensen kan alltså innebära risker för verksamheten på barnskyddsanstalten. Läkemedelsbehandling som utförs på barnskyddsanstalter räknas som hälso- och sjukvårdsverksamhet. Genom läkemedelsplanen säkerställer man personalens kompetens i läkemedelsbehandling. Genom att upprätta och uppdatera läkemedelsplanerna kan man se till att läkemedelsbehandlingen i enheten utförs på ett säkert sätt. Planen för egenkontroll ska innehålla anvisningar om hur enheten iakttar personalens anmälningsskyldighet enligt 48 i socialvårdslagen och skyldigheten enligt 49 att vidta åtgärder för att avvärja risker mot klientsäkerheten eller rätta till missförhållanden. Med missförhållanden avses exempelvis brister i klientsäkerheten, att en klient behandlas illa eller sådant i verksamhetskulturen som är skadligt för klienterna. Lagen bestämmer också att den ansvariga chefen är skyldig att genast vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risker för missförhållanden. Om detta inte händer är anmälaren skyldig att anmäla saken till regionförvaltningsverket. Förutom beskrivningen av anmärkningsförfarandet är det också nödvändigt att egenkontrollplanen innehåller anvisningar om hur klagomål görs till tillsynsmyndigheterna. Med tanke på barnens rättsskydd är det mycket viktigt att personalen känner till och behärskar lagstiftningen om begränsande åtgärder och kan göra skillnad på användningen av dels begränsande åtgärder enligt lag, dels uppfostringsmetoder eller påföljder på grund av att barnet brutit mot regler. Omkring en tredjedel av egenkontrollplanerna beskrev de anvisningar som finns för användning av begränsande åtgärder enligt barnskyddslagen. I undersökningen bedömdes också innehållet i planerna och hur instruerande innehållet var. Det finns inga särskilda bestämmelser om formatet på planerna, men största delen av planerna som ingick i undersökningen hade upprättats på Valviras blankett. En del av serviceproducenterna använde sig av Valviras gamla blankett och planen innehöll då inte all den information som krävs enligt Valviras föreskrift. För att egenkontrollplanen ska kunna fungera som en vägledning för chefernas och de anställdas verksamhetsrutiner och en informationskälla för klienterna bör den så konkret som möjligt beskriva hur man ska agera och förfara i olika situationer. Med hjälp av egenkontrollplanen utvecklar och utvärderar serviceproducenten kvaliteten på servicen och klientsäkerheten i det dagliga klientarbetet. Regionförvaltningsverket ger i egenskap av tillsynsmyndighet anvisningar om hur egenkontrollen ska genomföras på ett ändamålsenligt sätt. 11

12 Bilaga 1. Egenkontrollen inom barnskyddet 1. Enhetens namn 2. Är ni en privat eller offentlig serviceproducent? Privat Offentlig 13 41,94% 18 58,06% 3. Det finns antecknat i planen att enheten gör upp planer för vård och fostran för klienterna 12

13 Ja 27 87,1% ej 4 12,9% 4. Det finns antecknat i planen att klientens synpunkter och önskemål tas i beaktande när planen görs upp Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 5. Det finns antecknat i planen att klientens lagliga företrädare, anhörig eller annan närstående person vid behov hörs vid planeringen och uppföljningen av tjänsten Ja % ej 0 0% 13

14 Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 7. Det finns antecknat i planen att enheten regelbundet följer upp hur vård- och fostringsplanerna fullföljs och uppdateras 6. Det finns antecknat i planen hur enheten säkerställer att personalen följer vård- och fostringsplanerna Ja 18 58,06% ej 13 41,94% 14

15 8. Det finns antecknat i planen hur enheten stärker klienternas självbestämmanderätt Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 9. Principerna för begränsning av självbestämmanderätten finns antecknade i planen Ja 30 96,77% ej 1 3,23% 15

16 10. Det finns antecknat i planen hur enheten säkerställer att klienternas bemöts korrekt Ja 10 32,26% ej 21 67,74% 11. Det finns beskrivet i planen hur enheten agerar om osakligt bemötande upptäcks Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 16

17 12. Det finns beskrivet i planen hur enheten efter en negativ eller farlig händelse som drabbat en klient behandlar händelsen tillsammans med klienten och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller annan närstående Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 13. Det finns beskrivet i planen hur klienterna (och/eller anhöriga eller andra närstående) deltar i utvecklandet av enhetens egenkontroll och kvalitet Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 17

18 14. Det finns beskrivet i planen hur enheten samlar in respons om servicens innehåll, kvalitet och tillräcklighet och respons om klientsäkerheten Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 15. Det finns beskrivet i planen hur enheten behandlar klientrespons Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 18

19 16. Det finns beskrivet i planen hur klientresponsen utnyttjas för att utveckla verksamheten Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 17. Det finns angivet i planen vilken instans anmärkningarna ska riktas till Ja 30 96,77% ej 1 3,23% 19

20 18. Planen innehåller kontaktuppgifterna till den instans som tar emot anmärkningar Ja 18 58,06% ej 13 41,94% 19. Planen innehåller kontaktuppgifterna till socialombudsmannen Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 20

21 20. Planen innehåller uppgifter om vilken service socialombudsmannen erbjuder Ja 13 41,94% ej 18 58,06% 21. Planen innehåller konsumentrådgivarens kontaktuppgifter Ja 6 19,35% ej 25 80,65% 21

22 22. Planen innehåller uppgifter om vilken service konsumentrådgivaren erbjuder Ja 2 6,45% ej 29 93,55% 23. Planen innehåller en målsatt tid för hanteringen av anmärkningar Ja 18 58,06% ej 13 41,94% 22

23 24. Det finns beskrivet i planen hur enheten behandlar anmärkningar som rör servicen, klagomålsbeslut och andra tillsynsbeslut Ja 7 22,58% ej 24 77,42% 25. Det finns beskrivet i planen hur enheten vid utvecklandet av servicen beaktar beslut som enheten fått Ja 6 19,35% ej 25 80,65% 23

24 26. Det finns beskrivet i planen hur enheten samarbetar med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten Ja 15 48,39% ej 16 51,61% 27. Enhetens personalmängd finns angiven i planen Ja 27 87,1% ej 4 12,9% 24

25 28. Enhetens personalstruktur finns beskriven i planen Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 29. Enhetens principer för användning av vikarier finns nedtecknade i planen Ja 19 61,29% ej 12 38,71% 25

26 30. Det finns beskrivet i planen hur enheten säkerställer tillräckliga personalresurser Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 31. Enhetens principer för rekrytering finns beskrivna i planen Ja 28 90,32% ej 3 9,68% 26

27 32. Det finns beskrivet i planen hur enheten i sin rekrytering beaktar hur personer som arbetar i klienternas hem och med barn lämpar sig för uppgiften Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 33. Det finns beskrivet i planen hur personalen som deltar i vård- och omsorgsarbetet inskolas i klientarbetet Ja 15 48,39% ej 16 51,61% 27

28 34. Det finns beskrivet i planen hur personalen som deltar i vård- och omsorgsarbetet inskolas i hantering av klientuppgifter Ja 27 87,1% ej 4 12,9% 35. Det finns beskrivet i planen hur personalen som deltar i vård- och omsorgsarbetet inskolas i egenkontrollen Ja 16 51,61% ej 15 48,39% 28

29 36. Enhetens principer och praxis för fortbildning av personalen finns nedtecknade i planen Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 37. De lokaler som enheten använder finns beskrivna i planen Ja 26 83,87% ej 5 16,13% 29

30 38. Principerna för användningen av lokalerna finns angivna i planen Ja 25 80,65% ej 6 19,35% 39. Rutiner som följs vid städning finns beskrivna i planen Ja 29 93,55% ej 2 6,45% 30

31 40. Rutiner som följs vid tvätt av kläder och linne finns beskrivna i planen Ja 28 90,32% ej 3 9,68% 41. Enhetens passerkontrollsystem finns beskrivet i planen Ja 22 70,97% ej 9 29,03% 31

32 42. Utrustning som används för att trygga personalens säkerhet eller för att genomföra servicen finns beskriven i planen Ja 25 80,65% ej 6 19,35% 43. Det finns antecknat i planen vem som ansvarar för säkerhetsplanering och säkerhetsverksamhet Ja 21 67,74% ej 10 32,26% 32

33 44. Planen innehåller en lista över den hälsovårdsutrustning och de hälsovårdsprodukter som enheten använder Ja 24 77,42% ej 7 22,58% 45. Det finns angivet i planen vem som ansvarar för produkterna och utrustningen för hälsovård Ja 19 61,29% ej 12 38,71% 33

34 46. Ansvarspersonens kontaktuppgifter finns angivna i planen Ja 15 48,39% ej 16 51,61% 47. Det finns antecknat i planen vem som ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten Ja 21 67,74% ej 10 32,26% 34

35 48. Det finns angivet i planen hur ofta enhetens läkemedelsplan uppdateras Ja 12 38,71% ej 19 61,29% 49. Det framkommer av planen att enheten genomför riskhanteringen på ett systematiskt sätt Ja 23 74,19% ej 8 25,81% 35

36 50. Det finns beskrivet i planen hur resultaten av riskbedömningen utnyttjas riskförebyggande Ja 17 54,84% ej 14 45,16% 51. De identifierade riskerna gäller den aktuella enheten och är inte bara allmänna till sin karaktär Ja 7 22,58% ej 24 77,42% 36

37 52. Det finns angivet i planen hur ofta och i vilka situationer den uppdateras Ja 28 90,32% ej 3 9,68% 53. Det finns angivet i planen vem som har godkänt och fastställt planen Ja 22 70,97% ej 9 29,03% 37

38 54. Det framkommer av enhetens verksamhetsidé vilken service enheten erbjuder och till vem Ja 22 70,97% ej 9 29,03% 55. Planen innehåller en beskrivning av hur enheten fattar beslut om begränsande åtgärder och hur de begränsande åtgärderna nedtecknas korrekt Ja 11 35,48% ej 20 64,52% 38

39 56. Personalens anmälningsskyldighet enligt 48 i socialvårdslagen finns nämnd i planen Ja 7 22,58% ej 24 77,42% 57. Personalens anmälningsskyldighet enligt 49 i socialvårdslagen finns nämnd i planen Ja 4 12,9% ej 27 87,1% 39

40 58. Bedömning av hur informativa svaren var (överlag) Svaren var för knapphändiga 9 29,03% Svaren var ok 12 38,71% Svaren innehöll information som inte efterfrågades 10 32,26% 59. Bedömning av hur tydlig planen var Tydlig 24 77,42% Delvis svår att tolka 7 22,58% Otydlig 0 0% 40

41 Bilaga 2: Källor som kan användas vid uppgörande av egenkontrollplaner på barnskyddsanstalter Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira (2013) Anvisning 2/2013, Stärkande av självbestämmanderätten för socialvårdens klienter Socialvården Socialvårdslagen (1301/2014) Lagen om privat socialservice (922/2011) Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) Tillämpningsguide för socialvårdslagen Barnskydd F:s konvention om barnets rättigheter Barnskyddslagen (417/2007) Kvalitetsrekommendation för barnskyddet Lag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn Riskhantering Riskhantering och säkerhetsplanering Handbok för ledningen och säkerhetsexperterna inom socialoch hälsovården. (Det finns en senare version, men denna innehåller ett omfattande avsnitt om riskhantering) äkökulmia sosiaalihuollon palvelujen turvallisuuteen (Aspekter på säkerheten i socialvårdens tjänster, endast på finska) Klientens rättigheter Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) Finlands grundlag (731/1999) Diskrimineringslagen (1325/2014) 41

42 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) Läkemedelsbehandling THL:s handbok: Turvallinen lääkehoito. Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveydenhuollossa (Säker läkemedelsbehandling. Handbok för läkemedelsplaner inom social- och hälsovården, endast på finska) 6.pdf?sequence=1 Fimea: förteckningar över hci-läkemedel samt läkemedel som innehåller narkotiska och psykotropiska ämnen Hygien Lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) Informationssäkerhet Arkivlagen (831/1994) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om klienthandlingar inom socialvården och om ändring av 10 och 14 i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom socialoch hälsovården (RP 345/2014) Personuppgiftslagen (523/1999) Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) THL:s föreskrift 1/2017: Föreskrift om grunderna för specifikation av åtkomsträttigheter till klientuppgifter inom socialvården THL:s föreskrift 2/2015: Utredningar och krav som ska tas in i planen för egenkontroll Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) Lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) 42

43 Valvira Valviras föreskrift om egenkontroll Blankett: Plan för egenkontroll inom socialservicen Frågor och svar om egenkontroll Valviras utredning (endast på finska): Selvitys omavalvonnan toteutumisesta yksityisissä sosiaalihuollon palveluissa (Utredning om egenkontroll inom privat socialservice) Riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården Allmän lagstiftning och allmänna anvisningar Kommunallagen (410/2015) Lagen om missbrukarvård (41/1986) Mentalvårdslagen (1116/1990) Patient- och klientsäkerhetsstrategi : Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster (52/2017) Arbetsgruppens slutrapport om reformen av tjänsteproducentlagen THL:s rekommendation (endast på finska) Suositus terveydenhoidollisesta huumetestauksesta, Asianmukaiset menettelytavat sosiaali- ja terveydenhuollon toimintayksiköille (Rekommendation för drogtestning av hälsovårdsskäl. Ändamålsenliga förfaranden för verksamhetsenheter inom hälsooch sjukvården) 43

44