PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN

Transkript

1 Version 1.0 Datum Skribent Vuokko Paananen, Tarja Oikarinen-Nybacka Acceptant PLAN FÖR EGENKONTROLL INOM SOCIALSERVICEN UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN (4.1.1) Serviceproducent Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Serviceproducentens FO-nummer Verksamhetsenhetens namn Palvelukeskus Jalmiinakoti (servicecentret Jalmiinakoti) Verksamhetsenhetens förläggningskommun samt kontaktuppgifter PERHO Serviceform; klientgrupp för vilken service produceras; antalet klientplatser Effektiverat serviceboende för äldre; 32 klientplatser Verksamhetsenhetens gatuadress Vanhainkodintie 19 Postnummer Verksamhetsenhetens ansvariga chef Mari Hämäläinen Postanstalt Perho Telefon E-postadress mari.hamalainen(at)soite.fi Service som köps från underleverantörer, och serviceproducenterna: Soite kan ordna klientens service som egen verksamhet, som köpta tjänster eller med servicesedlar. Servicesedelproducenterna och tjänsterna som servicesedel kan beviljas för finns på sidan palse.fi. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER (4.1.2) Verksamhetsidé Verksamhetsenheten inrättas för att producera service för en viss klientgrupp i ett visst syfte. Verksamhetsidén uttrycker vilken service enheten producerar och för vem. Verksamhetsidén baserar sig på speciallagar som gäller för verksamhetsområdet, t.ex. barnskydds- och handikappservicelagen, lagen angående specialomsorger om

2 utvecklingsstörda, mentalvårdslagen och lagen om missbrukarvård samt bestämmelserna i äldreomsorgslagen. Verksamhetsidén och visionen för Vårdens och omsorgens verksamhetsområde VISION: Klienten i centrum - kunnandet och resurserna i bruk! VERKSAMHETSIDÉ: Servicen inom vården och omsorgen produceras högklassigt och med respekt för klientens självbestämmanderätt i enlighet med likställighetsprincipen. Servicen stödjer delaktighet, funktionsförmåga och förmågan att klara sig självständigt. Målet är att klienten kan bo i sitt trygga och hinderfria egna hem med hjälp av stödtjänster och hemvård så länge som det är möjligt humant och inom ramen för resurserna. I varje enhet inom vården och omsorgen baserar sig vården och servicen på en individuell, resursorienterad vård-, rehabiliterings- och serviceplan utgående från klientens/patientens behov. När klienten kommer i bättre skick bör det vara möjligt för hen att övergå till lättare service. Verksamheten inom vården och omsorgen baserar sig förutom på normer också på kvalitetsrekommendationen för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen samt på det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevård, utvecklingsprogrammet för att förbättra äldres boende och på det nationella minnesprogrammet. Värden och verksamhetsprinciper Värdena är tätt förknippade med arbetets yrkesetiska principer och styr val också när lagen inte ger exakta svar på frågor som kommer upp i det praktiska arbetet. Enhetens värden berättar om sättet att arbeta i enheten. De har en inverkan på uppställande av mål och på medlen för att uppnå målen. Enhetens verksamhetsprinciper beskriver målen för enhetens dagliga verksamhet och klientens ställning i enheten. Verksamhetsprinciper kan till exempel vara individualitet, trygghet, familjecentrering, yrkesmässighet. Tillsammans med värdena bildar verksamhetsprinciperna ryggraden för enhetens tillvägagångssätt och verksamhetsmål och syns bland annat i hur klienter och anhöriga bemöts. Soites värden är: Klient- och patientorientering Öppenhet Rättvisa Värdesättande av kunnande Kostnadseffektivitet RISKHANTERING (4.1.3) Egenkontrollen baserar sig på riskhantering där risker och eventuella missförhållanden förknippade med servicen beaktas mångsidigt. Risker kan till exempel orsakas av den fysiska miljön (trösklar, anordningar som är svåra att använda), tillvägagångssätt, klienter eller personal. Risker är ofta summan av många felfunktioner. Förutsättningen för riskhantering är att det råder en öppen och trygg anda på arbetsplatsen, så att både personal och klienter och deras anhöriga vågar lyfta fram missförhållanden i fråga om kvalitet och klientsäkerhet. System och tillvägagångssätt i fråga om riskhantering I riskhantering förbättrar man kvaliteten och klientsäkerheten genom att redan på förhand identifiera de kritiska arbetsmomenten där det föreligger en risk för att kraven och målen som ställts för verksamheten inte uppfylls och uppnås. Till riskhantering hör också planmässiga åtgärder för att avlägsna eller minimera missförhållanden och konstaterade risker samt dokumentering och analysering av och rapportering om skedda negativa händelser och genomförande av fortsatta åtgärder. Serviceproducenten har ansvar för att riskhanteringen riktas till alla delar av egenkontrollen. 2

3 Arbetsfördelning i fråga om riskhantering Ledningens uppgift är ge anvisningar i fråga om egenkontroll, att ordna egenkontroll samt att se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om säkerhetsfrågor. Ledningen svarar för att det har riktats tillräckligt med resurser till att trygga säkerheten i verksamheten. De har också huvudansvaret för att skapa ett klimat där man förhåller sig positivt till säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva handlingar också av den övriga personalen. De anställda deltar i bedömningen av säkerhetsnivån och säkerhetsriskerna, i utarbetande av en plan för egenkontroll samt genomförandet av åtgärder som förbättrar säkerheten. Till riskhanteringens natur hör att arbetet aldrig är slutfört. Av hela personalen i enheten krävs engagemang, förmåga att lära sig av sina misstag samt förmåga att leva i förändring så att det är möjligt att erbjuda trygg och högklassig service. Expertisen i olika yrkesgrupper kan utnyttjas genom att man tar personalen med i planering, genomförande och utveckling av egenkontroll. Ledningsgruppen och säkerhetsarbetsgruppen för Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun ger anvisningar om riskbedömning. Serviceområdenas chefer ansvarar för att ansvarsområdenas chefer genomför riskhantering (riskhanteringspolitik) genom överenskomna förfaringssätt och att de har fått introduktionsutbildning och utbildning i riskbedömning. Genom riskhantering försöker man identifiera, avlägsna och minska identifierade risker som är väsentliga för verksamheten. Riskidentifiering I riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätt genom vilka risker och kritiska arbetsmoment identifieras. Hur informerar personalen om de missförhållanden, kvalitetsavvikelser och risker som de lagt märke till? HaiPro är ett rapporteringsförfarande och ett datatekniskt redskap avsedd för händelser som äventyrar patientoch klientsäkerhet. Personalen gör en elektronisk anmälan om alla tillbud och avvikande situationer som hänt klienter och skickar anmälan till den närmaste chefen för behandling. Också en klient har möjlighet att göra en anmälan om en farlig incident via webbplatsen soite.fi. Missförhållanden, risker och kvalitetsavvikelser behandlas på enheternas möten. Riskhantering Till behandling av negativa händelser och tillbud hör dokumentering och analysering av och rapportering om dem. Serviceproducenten har ansvaret för att vid utvecklingsarbetet utnyttja den information man fått via riskhantering, men arbetstagarna har ansvar för att ge informationen till ledningen. I behandlingen av negativa händelser ingår också diskuterande av dem med arbetstagare, klienten och vid behov en anhörig. Om det sker en allvarlig negativ händelse med konsekvenser som ska ersättas, informerar man klienten eller en anhörig om sökande av ersättning. Hur behandlar man negativa händelser och tillbud i enheten och hur dokumenteras de? Negativa händelser och tillbud som meddelats via HaiPro-systemet behandlas av enhetens chef, och man går igenom dem samt de korrigerande åtgärderna på enhetens möten. Dokumenteringen, från anmälan till korrigerande åtgärder, sker i HaiPro-systemet. Klienten och/eller hens närstående kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och man kommer överens om ett tillvägagångssätt som passar dem. Man ger dem vid behov anvisningar om anmärknings- och klagomålsförfarandet samt social- och patientombudsmannens kontaktuppgifter. Korrigerande åtgärder För kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder med hjälp av vilka man ser till att situationen inte upprepas i fortsättningen. Sådana åtgärder är bland annat utredning av orsaker till händelser, och därigenom ändring av tillvägagångssätt så att de är tryggare. Man gör uppföljningsanteckningar och uppföljningsanmälningar också om korrigerande åtgärder. Hur reagerar man i enheten på framkomna kvalitetsavvikelser, tillbud och negativa händelser? Allvarliga kvalitetsavvikelser åtgärdas genast eller så snart som möjligt. På veckomötena varje vecka. 3

4 Informering om ändringar Hur informerar man personalen och andra samarbetspartners om ändringar i arbetet (inklusive konstaterade och realiserade risker och korrigering av dem)? Man informerar om ändringar per e-post, på möten och via Soitenet. Om avdelningsmötena görs upp en promemoria som alla arbetstagarna läser. Varje arbetstagare kvitterar den som läst genom sin underskrift. Utomstående samarbetspartners kontaktas vid behov. UPPGÖRANDE AV EN PLAN FÖR EGENKONTROLL (3) Personen/personerna som ansvarar för planeringen av egenkontroll Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan verksamhetsenhetens ledning och personalen. Egenkontrollens olika delområden kan också ha egna ansvarspersoner. Vem har deltagit i planeringen av egenkontroll? Vårdpersonalen och serviceförmannen Kontaktuppgifterna för personen som ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontroll: Serviceförman Mari Hämäläinen Uppföljning av planen för egenkontroll (punkt 5 i föreskriften) Planen för egenkontroll uppdateras när det sker sådana förändringar i verksamheten som är förknippade med servicens kvalitet och klientsäkerheten. Hur sköter man uppdateringen av planen för egenkontroll i enheten? Planen för egenkontroll uppdateras en gång per år, vid behov oftare om verksamheten eller kontaktuppgifterna ändras. Offentlighet av planen för egenkontroll En uppdaterad plan för egenkontroll ska vara offentligt framlagd i enheten så att klienter, anhöriga och andra personer som är intresserade av egenkontroll kan lätt och utan en separat begäran bekanta sig med den. Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd? Planen för egenkontroll är framlagd på anslagstavlan i verksamhetsenhetens huvudlobby samt på Soites nätsidor på adressen KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER (4.2) Bedömning av servicebehovet Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov hens anhöriga, närstående eller en laglig företrädare. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen syn på sina resurser och stärkandet av dem. När servicebehovet bedöms fäster man vikt vid återställande, upprätthållande och främjande av funktionsförmågan samt möjligheterna i fråga om att bli rehabiliterad. Bedömningen av servicebehovet inbegriper alla dimensionerna i funktionsförmågan, dvs. fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsförmåga. I bedömningen beaktas dessutom riskfaktorer som är förknippade med olika dimensioner och som förebådar en försämring av funktionsförmågan; till exempel ett instabilt hälsotillstånd, ett svagt näringstillstånd, otrygghet, brist på sociala kontakter eller smärta. Hur bedöms en klients servicebehov - vilka mätare används vid bedömningen? Klienten eller hens företrädare ansöker om effektiverat serviceboende med en skriftlig blankett efter att man först utrett klientens förutsättningar att bo i sitt eget hem. Ansökningen om effektiverat serviceboende behandlas på SAS-arbetsgruppens möte (SAS från finskans Selvitä, Arvioi, Sijoita, dvs. utred, bedöm, placera). SASvårdaren placerar klienten på en kortvarig period för bedömning. Klientens funktionsförmåga utreds under intervallperioden med RAI och Rava som används för att mäta funktionsförmågan samt genom ett MMSEminnestest. Vid behov görs också ett CERAD-test och en GDS-15-screening. Hur tas klienten och/eller hens anhöriga och närstående med i bedömningen av servicebehovet? 4

5 Efter att SAS-arbetsgruppen fattat ett beslut ordnas det ett möte med en anhörig. Egenvårdaren klarlägger klientens behov på servicecentret tillsammans med klienten och den anhöriga. En vård-, service- eller rehabiliteringsplan Vård- och servicebehovet antecknas i klientens personliga plan för daglig vård, service eller rehabilitering. Målet med planen är att hjälpa klienten att uppnå målen som ställts upp i fråga om livskvalitet och rehabilitering. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den service-/klientplan som utarbetats för klienten och med vilken man kommunicerar om ändringar i klientens servicebehov för den som ordnar service. Hur utarbetas en vård- och serviceplan och hur följer man upp dess genomförande? En vård- och serviceplan utarbetas tillsammans med klienten och hens anhöriga. Planen utarbetas inom en månad från att klienten flyttat till vårdstället. Vård- och serviceplanen uppdateras med sex månaders mellanrum och vid behov om servicebehovet förändras. Klienten/en anhörig undertecknar en vård- och serviceförbindelse genom vilken hen ger sin tillåtelse till att yrkesutbildade inom social- och hälsovården kan utbyta information när vårdrelationen är i kraft. På vilket sätt försäkrar man sig om att personalen känner innehållet i vård- och serviceplanen och handlar enligt den? Klienternas vård- och serviceplaner har antecknats i Effica, och därifrån läser varje vårdare klientens plan. Vårdarna diskuterar klientens hälsa i samband med daglig rapportering. Plan för vård och fostran (30 i barnskyddslagen) När ett barn placerats i anstaltsvård som öppenvårdens stödåtgärd eller som ett omhändertaget barn, utarbetar man en plan för vård och fostran som kompletterar klientplanen som är i enlighet med 30 i barnskyddslagen. I vård- och serviceplanen bedömer man vilken vård och omsorg barnet behöver på anstalten, med beaktande av vad som fastställts i klientplanen om syftet och målen för vård utom hemmet. Planen för vård och fostran kompletterar klientplanen och stödjer ordnandet av den faktiska vården och omsorgen på anstalten. Den socialarbetare som ansvarar för barnets ärenden samt barnets vårdnadshavare ska informeras om planen för vård och fostran. Hur utarbetas planen för vård och fostran och hur följer man upp dess genomförande? - Bemötande av en klient Stärkande av självbestämmanderätten Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet som alla har. Den består av rätten till personlig frihet, integritet och trygghet. Nära förknippade med detta är rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar förutom personens fysiska frihet också viljans frihet och självbestämmanderätt. I socialvården är det personalens uppgift att respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och stödja hens delaktighet i planering och genomförande av sin service. På vilket sätt stärker enheten sådant som är förknippat med i klienternas självbestämmanderätt, som rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål? Klienten har självbestämmanderätt och integritetsskydd. Dessa respekteras så långt det är möjligt, och man beaktar klientens livshistoria (resurser kartläggs). I en situation där klienten inte förstår sitt bästa, försöker man övertala klienten så att man kan utföra funktioner, t.ex. sköta om att klienten blir tvättad. Principer för begränsning av självbestämmanderätten Vården och omsorgen av en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och utgångspunkten är att service genomförs utan begränsning av självbestämmanderätten. För begränsande åtgärder ska alltid finnas en lagstadgad grund, och inom socialvården kan självbestämmanderätten begränsas endast om klientens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Nödvändiga skriftliga beslut fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De begränsande åtgärderna ska genomföras i enlighet med principen för den lindrigaste möjliga begränsningen och tryggt med respekt för personens människovärde. För barnskyddsenheterna finns särskilda bestämmelser i barnskyddslagen om begränsning av självbestämmanderätten hos barn och ungdomar. Hurudana principer har man kommit överens om i enheten när det gäller begränsande åtgärder? Begränsningar och tvång används endast efter noggrant övervägande. Man försöker minska användningen av begränsande åtgärder genom interna arrangemang i arbetet och bland annat genom att öka klientens aktivitet. Begränsningar diskuteras med en anhörig, och det är en läkare som fattar beslutet om användningen av begrän- 5

6 sande åtgärder. Läkaren ska göra en separat anteckning i patientens journal i Effica om varje begränsning och tvångsåtgärd. Att fundera på: - Hur bedöms förverkligandet av självbestämmanderätten i verksamheten samt arbetspraxis (rutinmässig praxis, besökstider, mattider, användning av internet och telefon med mera). Det rekommenderas att det utarbetas egna anvisningar för enheten gällande begränsning av självbestämmanderätten. Detta gör det lättare för arbetstagarna att sätta sig in i ämnet ur det praktiska arbetets synvinkel och främjar på så sätt rättsskyddet för klienter som ofta är i en utsatt ställning. Bemötande av en klient Största delen av de klagomål som anförs om socialtjänster gäller osakligt bemötande som klienten upplevt eller misslyckad växelverkan med en arbetstagare. En klient som är missnöjd med det bemötande hen fått har rätt att göra en anmärkning till enhetens ansvarsperson eller ledande tjänsteinnehavare. Om servicen baserar sig på ett upphandlingsavtal görs anmärkningen till den myndighet som har organiseringsansvar. I enheten ska man dock också utan en anmärkning fästa uppmärksamhet på osakligt eller kränkande beteende mot klienter och vid behov reagera på ett sådant beteende. I planen för egenkontroll antecknas hur man försäkrar sig om klientens sakliga bemötande och hur man handlar om man märker osakligt bemötande. Hur behandlar man en negativ händelse eller en riskfylld situation som en klient upplevt, med klienten och vid behov med hens anhöriga eller närstående? Varje anställd har skyldighet att meddela sin chef om hen märker osakligt bemötande. Man har också i bruk en responsblankett gällande servicens kvalitet. Responsblanketten finns också på webbplatsen. Klienten och/eller hens företrädare kontaktas så snart som möjligt efter det skedda, och situationen utreds. Vid behov råder man dem att göra en anmärkning eller att kontakta social- och patientombudsmannen. Ärendet behandlas i enlighet med anvisningen om behandling av respons. Klientens delaktighet Klienternas och de anhörigas delaktighet i utvecklingen av kvaliteten och egenkontrollen i enheten Beaktande av klienter i olika åldrar och deras familjer och närstående är en väsentlig del av utvecklingen av servicens innehåll, kvalitet, klientsäkerhet och egenkontroll. Eftersom kvalitet och god vård kan betyda olika saker för personalen och klienten är det viktigt att få den feedback som samlats systematiskt på olika sätt med i utvecklingen av enheten. Insamling av respons Hur deltar klienterna och deras närstående i utvecklingen av enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? Hur samlar man in respons från klienterna? Soite har ett elektroniskt system för respons med hjälp av vilket all respons behandlas och statistikförs. En klient kan ge respons direkt i responssystemet via nätsidan soite.fi. Skriftlig klientrespons kan också lämnas in hos verksamhetsenheten. Skriftlig respons kan också ges till verksamhetsenheten i form av ett fritt formulerat brev. Respons kan också ges muntligt. Den dokumenteras i den elektroniska Jalmiina-pärmen och behandlas på veckomötena. Responsen dokumenteras av den person som tagit emot den. Klientresponsen behandlas av enhetens chef. Ett svar bör ges skriftligt inom två veckor om klienten bett om svar på sin respons. Endast saklig respons behandlas. 6

7 Behandling och användning av respons i utveckling av verksamheten På vilket sätt utnyttjas klientrespons i utveckling av verksamheten? Beroende på klientresponsens kvalitet funderar vi med personalen på lösningar på eventuella utvecklingsobjekt på veckomötena. Med hjälp av responsen utvecklar man funktioner, och utvecklingsförslag används som bas för en verksamhetsplan. En klients rättsskydd a) Mottagaren av anmärkningen Soite, Registraturen/Kirjaamo, Mariegatan 16-20, Karleby b) Socialombudsmannens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om tjänsterna som hen erbjuder Tina Sandström, social- och patientombudsman, tina.sandstrom@soite.fi, tfn Social- och patientombudsmannens service är avgiftsfri. Socialombudsmannens verksamhet baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Socialombudsmannens uppgift är att ge klienter råd i frågor kring bemötande, delaktighet, rättsskydd och tillämpande av socialvårdens klientlag. Socialombudsmannen fungerar som socialombudsman också i fråga om den socialservice Soite köper. Socialombudsmannen handleder och råder vid utredande av konfliktsituationer och ger råd i fråga om att överklaga beslut. I konfliktfyllda eller oklara situationer gällande socialservice lönar det sig att i första hand kontakta personalen eller den anställda som fattat beslutet om socialvård. Socialombudsmannen hjälper klienten med att göra en anmärkning om klienten upplever att hen blivit dåligt bemött eller att hen fått dålig service. Socialombudsmannen informerar om klientens rättigheter och arbetar för att främja och förverkliga klientens rättigheter. Ombudsmannen följer med utvecklingen av klienternas ställning och rapporterar om den årligen till kommun- och stadsstyrelserna. c) Konsumentrådgivarens namn, kontaktuppgifter samt uppgifter om tjänsterna som hen erbjuder d) Hur behandlar man anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller verksamheten i enheten, och hur beaktas de när verksamheten utvecklas? Syftet med lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) är vid sidan om annat att främja patientens rätt till god service och ett gott bemötande både inom offentlig och inom privat socialvård. Enligt 23 i lagen har en klient rätt att göra en anmärkning om det bemötande hen fått till enhetens ansvarsperson eller socialvårdens ledande tjänsteinnehavare. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) betonas patientens rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Enligt 10 i lagen har en patient som är missnöjd med den hälso- och sjukvård som hen fått eller med bemötandet i samband med vården rätt att göra en anmärkning till den direktör som ansvarar för hälso- och sjukvården. Social- och hälsovårdsväsendets blanketter för anmärkningar finns på webbplatsen soite.fi. Anmärkningarna riktas centraliserat till socialdirektören. Vid anmärkningsförfarandet vägleder man klienter och anhöriga. Det önskas dock att ärendet behandlas först i enheten och på en högre nivå i samkommunen, och att man övergår till ett klagomålsförfarande först efter det om ärendet inte kunnat klaras upp. Klienten ska få ett sakligt svar på sin anmärkning. När en anmärkning/ett klagomål inkommit påbörjas ett utredningsarbete, och på grundval av det fastställer man korrigerande åtgärder och utarbetar vid behov ett officiellt svar t.ex. till regionförvaltningsverket. e) Målsatt tid för behandling av anmärkningar 1-4 veckor 7

8 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET (4.3) Verksamhet som stödjer välbefinnande, rehabilitering och tillväxt a) Främjande av klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsförmåga och välbefinnande För varje klient görs en bedömning av funktionsförmågan vid vilken man använder RAVA/RAI. Bedömningen görs i rehabiliteringsenheten dit klienten remitteras efter att hen ansökt om plats inom serviceboende. Utgående från bedömningen och beslutet att en klient överförs till effektiverat serviceboende utarbetas en individuell vård- och serviceplan på basis av vilken klienten får tillräcklig handledning, vård, omsorg, stöd och tjänster dygnet runt. Dessutom görs en MMSE-undersökning (en minnesundersökning), MNA (bedömning av näringstillståndet) och vid behov GDS-15 (psykisk funktionsförmåga). b) Förverkligande av motions- och hobbyverksamhet för barn och ungdomar. - I klienternas vård- och serviceplaner dokumenteras mål som är förknippade med daglig rörelse, utomhusvistelse, rehabilitering och rehabiliterande verksamhet. Hur följer man med uppnåendet av målen gällande klienternas funktionsförmåga, välbefinnande och rehabiliterande verksamhet? Två gånger i året görs en RAI-/RAVA-testning av funktionsförmågan för alla klienter. Vårdarna följer dagligen med klienternas hälsotillstånd och gör anteckningar i datasystemet Effica. Man försöker utföra klienternas vårdåtgärder så att man stödjer klientens egen rörelseförmåga och funktioner; till exempel går klienten så långt hen kan med stöd av en vårdare. Vård- och serviceplanerna uppdateras av egenvårdarna i maj och i november eller om klientens tillstånd förändras. Genom daglig rapportering överförs uppgifterna om klienternas tillstånd från en vårdare till en annan. Näring På vilket sätt följer man inom egenkontrollen i enheten upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionsstatus? Genom ett MNA-test med sex månaders mellanrum. Och om vårdarna märker förändringar i klientens näringsoch vätskeintag, följer man med situationen med en vätskelista, så att man kan bekräfta ett eventuellt behov av tillskottsnäring. Hygienpraxis Instruktionerna som utarbetats för enheten samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer upp målen för hygienpraxis. Till målen hör utöver skötande av klienternas personliga hygien också förebyggande av spridningen av smittsamma sjukdomar. Hur följer man upp den allmänna hygiennivån i enheten och hur försäkrar man sig om att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov genomförs i enlighet med utarbetade anvisningar och klienternas vård- och serviceplaner? Arbetsskiftets ansvariga vårdare sköter dagligen om klienternas hygien. Om en klient vill kan hen bada bastu en gång per vecka. Möjlighet till dusch vid behov, dock minst en gång per vecka. Det rekommenderas att man utarbetar en egen anvisning gällande hygienpraxis för enheten. Hälso- och sjukvård För att trygga enhetlig service för alla klienter ska det för enheten utarbetas instruktioner om ordnande av tandvård och brådskande och icke-brådskande sjukvård för klienterna. Verksamhetsenheten ska också ha instruktioner i fall av ett plötsligt dödsfall. a) Hur försäkrar man sig i enheten om att anvisningarna om klienternas tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och ett plötsligt dödsfall följs? Det har utarbetats anvisningar om hur man ska handla vid dödsfall och vid behov av icke-brådskande sjukvård. Dokumentet finns i vårdarnas introduktionsutbildningspärm. Klientens tandvård ordnas i enheten om klienten inte kan åka till en hälsostation. 8

9 b) På vilket sätt främjar och följer man upp hälsotillståndet hos långtidssjuka klienter? En läkare besöker verksamhetsenheten regelbundet med ungefär tre månaders mellanrum. I brådskande fall tar vårdarna kontakt per telefon, i nödfall ringer man 112, under tjänstetid kontaktas den egna ansvariga läkaren på Doctagon, under jourtid kontaktas Doctagons bakjour. Man har kommit överens om en telefonrond som utförs varje vecka. Under den informeras den ansvariga läkaren om ärenden av en sjukvårdare. Sjukvårdarna sköter blodprovskontroller vid behov. I övrigt tas blodprov alltid på begäran av en läkare samt andra anstalter. c) Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård i enheten? Den ansvariga läkaren på Doctagon. (Har för närvarande inte utsetts.) Läkemedelsbehandling Säker läkemedelsbehandling baserar sig på en plan för läkemedelsbehandling som man följer med och uppdaterar regelbundet. I SHM:s handbok Turvallinen lääkehoito (säker läkemedelsbehandling) stakas det bland annat ut principer för genomförande av läkemedelsbehandling, ansvarsfördelningen förknippad med den och minimikraven som varje enhet som genomför läkemedelsbehandling ska uppfylla. Anvisningarna i handboken gäller både privata och offentliga serviceproducenter som genomför läkemedelsbehandling. För enheten ska enligt handboken utses en ansvarsperson för läkemedelsbehandling. a) På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedelsbehandling? Planen för läkemedelsbehandling har utarbetats i enlighet med handboken Turvallinen lääkehoito. Planen uppdateras vid behov, detsamma gäller bilagorna. Enhetens chef/ansvariga sjukvårdare ansvarar för uppdaterandet av den. Planen för läkemedelsbehandling finns i den elektroniska Jalmiinakansio-pärmen. Där kan personalen läsa planen för läkemedelsbehandling. Innan arbetstagarna kan få ett läkemedelstillstånd ska de genomföra de tentamina och de kompetensprov som är förknippade med planen. b) Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen i enheten? Doctagon, serviceförman Mari Hämäläinen, sjukvårdarna Samarbete med andra tillhandahållare av service En socialvårdsklient kan behöva många olika tjänster samtidigt - t.ex. kan en klient hos barnskyddet behöva skolans, hälso- och sjukvårdens, psykiatrins, rehabiliteringens eller småbarnspedagogikens tjänster. För att servicehelheten ska vara fungerande ur en klients synvinkel och motsvara hens behov krävs samarbete mellan tillhandahållarna av service. Särskilt viktigt är informationsutbytet mellan olika aktörer. Hur ordnas samarbete och informationsutbyte med andra tillhandahållare av service inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet? När en klient förflyttas till en annan enhet ger man med de uppgifter som absolut krävs med tanke på kontinuiteten i vården. Samkommunen har i sitt bruk ett gemensamt klient-/patientdatasystem. Om en klient förflyttas informerar man en anhörig och företrädare om detta per telefon före förflyttningen, och man kommer överens om nödvändiga åtgärder. Personalen ser till att nödvändiga uppgifter om vården antecknas i klientens handlingar i klientdatasystemet. Om den mottagande enheten inte hör till samma datasystem, printar man med klientens tillstånd ut alla nödvändiga dokument och skötarremiss. Personalen sköter om trygg överföring av läkemedel till den nya enheten. Tjänster som produceras av en underleverantör (4.1.1 i föreskriften) Hur försäkrar man sig om att service som produceras av en underleverantör motsvarar de krav i fråga om innehåll, kvalitet och klientsäkerhet som ställts på dem? KLIENTSÄKERHET (4.4) Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer 9

10 Främjande av säkerhet i enheten förutsätter samarbete med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer egna förpliktelser genom att bland annat kräva en plan för utrymningssäkerhet och genom en anmälningsplikt till räddningsmyndigheterna om brand- och andra olycksrisker. Klientsäkerhet säkras för sin del genom plikten att i enlighet med lagen om förmyndarverksamhet anmäla en person som är i behov av intressebevakning hos magistraten samt genom plikten att i enlighet med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre göra en anmälan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sköta om sig själv. I föreningar utvecklar man beredskap för att möta och förebygga illabehandling av äldre personer. På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerhet, och hur samarbetar man med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för klientsäkerhet? Man ägnar helhetsbetonad uppmärksamhet åt klientsäkerheten. I personalens arbetsskiftsplanering beaktas arbetstagarnas kunnande och behörighet för arbetet. Genom anskaffning av hjälpmedel och placering av klienter stödjer man klientsäkerheten. En säkerhetsplan har uppgjorts och varje arbetstagare har bekantat sig med den. Man tryggar klientsäkerhet genom underhåll och service av utrymmen, produkter och utrustning. I enheten finns ett automatiskt brandlarmsystem, passagekontroll och ett vårdaranropssystem. Varje klient har ett eget trygghetslarm runt handleden. Dessutom har klienter säkerhetsarmband (minnessjukdom) med hjälp av vilka man försäkrar sig om att klienten inte far ensam utomhus. Dörrarna mellan avdelningarna samt utgångarna är försedda med larm. Larmen styrs till vårdarnas telefoner. Personalen Antalet vård- och omsorgspersonal, personalstrukturen och personalens tillräcklighet samt principer för anlitande av vikarier I personalplaneringen beaktas den lag som tillämpas på verksamheten, t.ex. inom privat dagvård lagen om småbarnspedagogik och i barnskyddsenheterna barnskyddslagen samt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktar man också personaldimensioneringen och personalstrukturen som fastställts i tillståndet. Det nödvändiga antalet personal beror på hur mycket hjälp klienterna behöver, på antalet klienter och på förhållandena. I enheter som producerar socialservice beaktar man särskilt personalens tillräckliga yrkeskunskap inom socialvården. Av planen för egenkontroll ska framgå hur mycket vård- och omsorgspersonal som arbetar i enheten, personalstrukturen (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt hurudana principer man har kommit överens om gällande användningen av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls offentligt framlagd antecknas inte namn, utan endast personalens yrkesbeteckningar, arbetsuppgifter, personaldimensioneringen och personalens placering i olika arbetsskift. I planen ska också antecknas information om hur man försäkrar sig om att personalresurserna är tillräckliga. a) Vad är antalet vård- och omsorgspersonal och personalstrukturen? På Jalmiina arbetar 3 sjukvårdare, 15 närvårdare/primärskötare, 1 vårdbiträde och en serviceförman, sammanlagt 20 personer. Dimensioneringen är 0,593. b) Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier? Serviceförmannen väljer vikarier till lediga befattningar/tjänster. När befattningar/tjänster blir lediga, annonserar man dem offentligt t.ex. i tidningar samt informerar internt om dem inom Soite. Behörigheten kontrolleras genom ett intyg/via Terhikki efter att en ny arbetstagare valts. För dagligt behov av vikarier finns ett system med interna vikarier, med hjälp av vilket man ersätter frånvarande arbetstagare på avdelningen. c) Hur försäkrar man sig om att personalresurserna är tillräckliga? Arbetsskiftslistor görs med tre veckors mellanrum. I dem planeras vårdarnas arbetsskift för tre veckor framåt. På det sättet ser man till att man har tillräckligt med personal i varje arbetsskift. Principer för rekrytering av personal Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen i vilka både arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter fastställs. Särskilt när man anställer personer som arbetar i klienters hem och med barn beaktar man särskilt personernas lämplighet och pålitlighet. Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som är förknippade med personalstrukturen och kunnandet. Det är viktigt att informera både de sökande och hela personalen om dessa principer. a) Vilka principer gäller vid rekrytering av personal till enheten? Rekryteringen av personal styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, i vilka både arbetstagarnas och ar- 10

11 betsgivarnas rättigheter och skyldigheter fastställs. När man behöver rekrytera arbetstagare försöker man alltid skaffa utbildade vikarier (närvårdare, sjukvårdare). Det är i regel serviceförmannen som skaffar vikarier vardagar. Under kvällar och helger är det arbetsskiftets ansvariga vårdare som skaffar vikarier. b) På vilket sätt beaktar man vid rekryteringen lämpligheten och pålitligheten särskilt hos personer som arbetar i klienternas hem och med barn? När man rekryterar en ny person till arbetet kontrollerar man hens identitet, arbetserfarenhet och studieprestationer. Behörigheten hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvård och socialvård kontrolleras i JulkiTerhikki-/JulkiSuosikki-registret: I vissa fall kan man kontrollera eventuellt brottsligt bakgrund hos personer som väljs till arbete med minderåriga. Lagen tillämpas på arbete till vilket det permanent och väsentligt hör fostran, undervisning, vård eller annan omsorg om en minderårig person eller annat arbete i personlig växelverkan med minderåriga personer utan en vårdnadshavares närvaro. Alla regler gäller både anställningsförhållanden på heltid och på deltid. Man ber en arbetstagare om ett utdrag om brottslig bakgrund när hen för första gången tilldelas uppgifter som avses i lagen. Personen visar upp utdraget om brottslig bakgrund innan hen tillträder befattningen. Lagen tillämpas både på arbete som görs i anställningsförhållande och på arbete som görs i tjänsteförhållande. Om personen byter arbetsgivare men uppgifterna förblir desamma ska den nya arbetsgivaren ändå kräva ett nytt utdrag om brottslig bakgrund. En beskrivning av introduktionsutbildning för personalen och av kompletterande utbildning Verksamhetsenhetens vård- och omsorgspersonal får introduktionsutbildning i klientarbete, behandling av klientuppgifter och dataskydd samt i genomförande av egenkontroll. Detsamma gäller också studerande som arbetar i enheten samt arbetstagare som varit länge borta från arbetet. Betydelsen av ledning och utbildning framhävs när man tillägnar sig en ny slags verksamhetskultur och förhållningssätt till klienter och arbete på arbetsplatsen, bland annat i fråga om att stödja självbestämmanderätten eller gällande egenkontroll. a) Hur sörjer man i enheten för introduktionsutbildning för arbetstagare och studerande i fråga om klientarbete, behandling av klientuppgifter och dataskydd. Man följer introduktionsutbildningsmodellen som antecknats i planen för introduktionsutbildning. Ett introduktionsutbildningskort används som hjälp vid introduktionsutbildning. I samkommunen används en nätkurs i introduktionsutbildning, och denna utnyttjas. I enheten finns en elektronisk introduktionsutbildningspärm som man går igenom med både vårdare och serviceförmannen. b) Hur ordnas personalens kompletterande utbildning i enheten? Antalet dagar för kompletterande utbildning är 3 dagar/vårdare/år. Soite har en gemensam utbildningsplan. Serviceförmannen kartlägger vårdarnas utbildningsteman vid utvecklingssamtalen. Utbildningar skaffas vid behov under året, med beaktande av ansvarsområden osv. Verksamhetsutrymmen I planen för egenkontroll beskrivs lokalerna som används för verksamheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis i fråga om att placera klienter: till exempel hur klienter placeras i rum eller hur man försäkrar sig om att integritetsskyddet respekteras. Av planen framgår också hur man kan ordna de anhörigas besök eller eventuella övernattningar. Andra frågor som stöd vid planering: - Vilka gemensamma/offentliga utrymmen har enheten och vem använder dem? - På vilket sätt kan en invånare (ett barn/en ungdom/en äldre person) inverka på inredningen i sitt eget rum/sin egen lägenhet? - Används klientens personliga utrymmen för något annat ändamål om klienten är frånvarande en längre tid? Principerna för användning av utrymmen Miinanpolku: Varje klient har ett eget rum med rymliga klädskåp samt egen toalett/duschutrymme. Huset erbjuder en säng, klienten skaffar all övrig inredning och alla övriga möbler själv. Miinanpolku färdigställdes i 11

12 december 2016, och vi fick flytta till den nya delen Kirsikkakuja: Varje klient har ett eget rum med rymliga klädskåp. Huset erbjuder en säng, klienten skaffar all övrig inredning och alla övriga möbler själv. Rummens väggar är försedda med möjlighet till syre- och suganslutning. Rummen har stora toaletter/duschutrymmen. På båda sidorna i huset äter man i ett utrymme som är avsedda för måltider. Maten kommer till Miinanpolku och Kirsikkakuja i värmeskåp som färdiga portioner på brickor. Utrymmena garanterar inte nödvändigtvis lugna måltider, så en del av klienterna äter i sina egna rum. I ett nytt vardagsrum i Miinanpolku finns det möjlighet för stimulans, hobbyer och motion. I utrymmet finns också en TV och en piano. Detta utrymme används nu för tiden bland annat vid gemensamma evenemang. Matsalen på Kirsikkakuja används numera sällan för gemensamma evenemang. I utrymmet finns också en TV och en piano. För stimulans och för utomhusvistelse har man en ny sluten innergård med planteringar. Här är det möjligt för de äldre att tillbringa tid med en anhörig, en vårdare eller också ensam. Om en äldre är ensam i trädgården kan vårdarna hålla ett öga på hen genom stora fönster som vetter åt innergården. Huset har två bastur som invånarna kan använda en gång per vecka om de vill. Eftersom en klient betalar hyra för sitt rum används det inte till något annat ändamål när hen är frånvarande. Anhöriga har möjlighet att övernatta i klientens eget rum. Vid terminalvård har anhöriga möjlighet att övernatta i det tysta rummet (hiljentymishuone). Många utomstående gäster besöker Jalmiina och ordnar aktivitet och program i invånarnas vardag. Planenligt och turvis besöks Jalmiina varannan vecka av en vän- och litteraturcirkel, av pensionärer och folk från församlingen som kommer för att träffa de äldre och för att ordna program. I fortsättningen besöker en konditionsskötare från rehabiliteringen Jalmiina två gånger per vecka och ordnar gruppmotion. Hur har städningen och tvätten ordnats i enheten? Jalmiina har 2 lokalvårdare som ansvarar för städning. Tvätten har ordnats i en tvättstuga inne i huset. Där arbetar en person på heltid. Teknologiska lösningar Man sköter om personalens och klienternas säkerhet med olika kameror för passagekontroll samt larm- och anropsapparater. I planen för egenkontroll beskriver man principerna för användningen av de apparater som är i bruk, dvs. till exempel om kamerorna bandar eller inte, var apparaterna är placerade, till vilket syfte de används och vem som ansvarar för deras adekvata användning. I planen antecknas bland annat principerna för och praxis i fråga om anskaffning av trygghetstelefoner för klienter samt namnet på arbetstagaren som ansvarar för användarhandledning i fråga om trygghetstelefoner och för deras driftsäkerhet. I enheten finns ett automatiskt brandlarmsystem, passagekontroll och ett vårdaranropssystem. Varje klient har ett eget trygghetslarm. Dessutom har klienter säkerhetsarmband (minnessjukdom) med hjälp av vilka man försäkrar sig om att klienten inte far ensam utomhus. Utgångarna är försedda med larm. Larmen styrs till vårdarnas telefoner. Hur försäkrar man sig om att säkerhets- och anropsapparaterna som klienterna har i sitt personliga bruk fungerar och att larmen besva- 12

13 ras? Om säkerhetsapparater och larmsystem är i olag ger de ett fellarm. Serviceproducenterna kontaktas i fråga om underhållsärenden. Också den ansvariga personen för fastighetsunderhåll samt vårdpersonalen testar vid behov apparaternas funktionsduglighet. Skaffande av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård, användarhandledning och underhåll I socialvårdsenheter används många olika hjälpmedel och vårdartiklar som klassificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Om praxis förknippad med dem föreskrivs i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010). Produkter som används vid vård är bland annat rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker-, feber- och blodtrycksmätare, hörapparater och glasögon. I Valviras förordning 4/2010 ges instruktioner om anmälning om riskfyllda situationer som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård orsakat. Hur försäkrar man sig om att anskaffning av, användarhandledning i fråga om samt underhåll av de hjälpmedel som klienter behöver sker på ett adekvat sätt? De mätare som behövs vid vård köps alltid av pålitliga tillverkare. Jalmiina har produktansvariga som ansvarar för att produkter styrs till underhålls osv. De upprätthåller också ett produktregister. De som arbetar i enheten är alla för sin del ansvariga för korrekt användning av produkter och utrustning och för att omedelbart anmäla fel. Nästan alla hjälpmedel som klienterna har i sitt bruk kommer via hjälpmedelscentralen. En fysioterapeut och en konditionsskötare ger nya klienter användarhandledning tillsammans med vårdare. Tillverkarna ansvarar för underhåll av hjälpmedel, och de kontaktas vid behov. Basunderhåll utförs av gårdskarlen. Namnet och kontaktuppgifter för personen som ansvarar för produkterna och utrustningen för hälso- och sjukvård. Närvårdare Soile Kuusjärvi, serviceförman Mari Hämäläinen Behandling av klient- och patientuppgifter Inom socialvården är klient- och patientuppgifterna känsliga, sekretessbelagda personuppgifter. Av god behandling av uppgifter krävs att den är planerad från och med att uppgifter börjar dokumenteras till att uppgifter förstörs. På så sätt tryggas god informationshantering. Den registeransvariga ska i en registerbeskrivning fastställa vad personregistret används till och hurudan information som lagras i det. Olika aktörers rättigheter att använda klient- och patientuppgifter som antecknats i olika register baserar sig på klientens samtycke och användningsändamålet. Om sekretess och utlämnande av klientuppgifter inom socialvården föreskrivs i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och om användningen av patientuppgifter inom hälso- och sjukvården i lagen om patientens ställning och rättigheter. Uppgifter gällande sjukvård som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvård antecknat är patientuppgifter och således avsedda för ett annat ändamål och antecknas i ett annat register än socialvårdens klientuppgifter. En serviceproducent ska i enlighet med 19 h i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) utarbeta en plan för egenkontroll som är förknippad med datasäkerhet och dataskydd samt användning av datasystem. Till egenkontrollen gällande dataskydd hör skyldighet att meddela tillverkaren av datasystemet om serviceproducenten märker betydande avvikelser i uppfyllandet av väsentliga krav i systemet. Om avvikelsen kan orsaka en betydande risk gällande patientsäkerhet, datasäkerhet eller dataskydd ska en anmälan göras till social- och hälsovårdens tillstånds- och tillsynsverk Valvira. I lagen föreskrivs om skyldigheten att i samband med datasystemen utarbeta sådana instruktioner som är nödvändiga för adekvat användning. Eftersom det skapas ett eller flera personregister i samband med att socialservice ges (10 i personuppgiftslagen), uppstår det samtidigt en skyldighet att informera klienter om hur personuppgifter kommer att behandlas och om en registrerads rättigheter. Genom att utarbeta en dataskyddsbeskrivning som är lite mer omfattande än en registerbeskrivning blir samtidigt också denna lagstadgade informering av klienter utförd. En registrera har rätt att kontrollera sina uppgifter och att vid behov begära korrigering av dem. En begäran om kontroll av uppgifter och en yrkande på rättelse kan framföras med en blankett till den registeransvarige. Om den registeransvariga inte ger de begärda uppgifterna eller vägrar göra begärda korrigeringar, ska den registeransvariga ge ett skriftligt beslut om sin vägran och om motiveringarna för den. Om en klients servicehelhet består av både socialvårds- och hälso- och sjukvårdstjänster, ska man i planeringen av databehandling särskilt beakta att socialvårdens klientuppgifter och hälso- och sjukvårdens journalhandlingsuppgifter är separata. När man planerar behandling av uppgifter ska man beakta att socialvårdens klientuppgifter och hälso- och sjukvårdens uppgifter antecknas i olika handlingar. 13

14 a) Hur försäkrar man sig om att man i verksamhetsenheten följer lagstiftningen gällande dataskydd och behandling av personuppgifter, anvisningar som utarbetats för enheten om dokumentering av klient- och patientuppgifter samt myndighetsföreskrifter? Alla arbetstagare undertecknar en användarförbindelse där man gått igenom det grundläggande om dataskydd och datasäkerhet. Dessutom ska personalen genomgå en webbkurs i dataskydd och datasäkerhet vartannat år och klara av tentamen i samband med den. De dataskyddsansvariga och systemadministratörerna genomför logguppföljning. Målet med den är att se till att personuppgiftslagen, lagen om patientens ställning och rättigheter samt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården följs. b) Hur sörjer man för introduktionsutbildning och fortbildning för personalen och praktikanter gällande behandling av personuppgifter samt dataskydd? Genom att vartannat år genomföra en webbkurs gällande dataskydd och datasäkerhet. c) Var är enhetens registerbeskrivning eller dataskyddsbeskrivning framlagd till offentligt påseende? Om det endast utarbetats en registerbeskrivning för enheten, hur informeras klienter om frågor kring behandling av uppgifter? d) Den dataskyddsansvariges namn och kontaktuppgifter Satu Tikkanen, satu.tikkanen@soite.fi, Telefon EN SAMMANFATTNING AV ENHETENS UTVECKLINGSPLAN Utvecklingsbehov som klienter och personalen lyft fram och utvecklingsbehov som framkommit via riskhanteringen, samt tidtabell gällande genomförande av korrigerande åtgärder. Enhetsvis information om utvecklingsbehoven gällande servicens kvalitet och klientsäkerhet fås från flera olika källor. I riskhanteringsprocessen behandlar man alla anmälningar om missförhållanden och alla utvecklingsbehov man fått kännedom om, och beroende på hur allvarlig risken är kommer man överens om en plan för hur man rättar till situationen. En riskbedömning gjordes på Jalmiina En säkerhetsrunda genomfördes med hela vårdpersonalen i augusti-september En brand-/utrymningsövning gjordes i september Klienterna deltog inte i övningen. GODKÄNNANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL Ort och datum I Perho