Boken Värmländska landskap redovisar forskning om politik, välfärd, regional

Transkript

1 Värmländska landskap Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell Boken Värmländska landskap redovisar forskning om politik, välfärd, regional utveckling, kultur och medier i Värmland 2010 med jämförelser med andra delar av Sverige och mot bakgrund av tidigare förhållanden. I inledningskapitlet behandlas landskapet länet, det politiska systemet, näringslivet i ett historiskt perspektiv samt ekonomin vid tiden för undersökningens genomförande. För Värmland har förbindelserna med omvälden alltid varit viktiga. Det gäller för såväl invånarna, näringslivet som den offentliga sfären kommunerna, landstinget/regionen och staten. I det geografiskt vidsträckta landskapet/länet har emellertid kontakterna varierat över tid och mellan olika delar av Värmland österut mot Stockholm, västerut mot Norge, söderut mot Göteborg och om än i mindre utsträckning norrut mot Dalarna och norra Sverige. Det geografiska läget och de historiska erfarenheterna präglar på olika sätt Värmland. Värmland landskapet och länet Efter Gustav Vasas död tilldelades hertig Karl ett furstendöme som omfattade landskapet Vermeland, huvuddelen av Närike och Södermanland samt delar av Västergötland. Som sjuttonåring tillträdde han 1568 och styrde detta vidsträckta hertigdöme vid en tid då Sverige var orienterat mot öster och där Värmland utgjorde en utpost mot väster och det dansk-norska riket. Framför residenset i Karlstad står Christian Erikssons staty över Karl IX; Urbem condidit1584 (Han grundade staden 1584) står inristat på statyn. (Svensson och Jofjell 2006) Figur 1 Hertig Karls furstendöme Källa: Waldén 1941 Nilsson, L, Aronsson, L & Norell, PO (2012) Värmländska landskap i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 9

2 Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell Under stormaktstiden genomfördes med 1634 års regeringsform en fastare organisering av den svenska staten under Axel Oxelstierna. Länsindelningen innebar att nya administrativa enheter, länen ersatte de medeltida landskapen. Närike och Vermeland bildade då ett län med Örebro som residensstad. Efter freden i Roskilde, 1658 och det slutliga införlivandet av Bohus, Halland och Skåne styrdes de tidigare danska provinserna militärt, men år 1720 ändrades länsindelningen. När Skåne skulle inordnas i den civila statsförvaltningen efter att i sextio år ha styrts av en militärguvernör delades Skåne upp i två län, Kristianstad län och Malmöhus län. I Västsverige kom Elfsborgs län och Dal, den gamla försvarsvallen mot Danmark Norge, att fortsatt bilda ett län. Den administrativa gränsdragningen i Syd- och Västsverige kom att präglas av arvet från den danska - norska tiden ända fram till slutet av 1990-talet trots att förbindelserna västerut blivit allt mer betydelsefulla. Även i andra delar av landet präglades den administrativa indelningen av att Sverige under lång tid hade landområden på båda sidorna av Östersjön med Stockholm som naturlig geografisk medelpunkt. Figur års länsindelning i Västsverige Källa: SOU 1992:65. 10

3 Först 1779 bildades nuvarande Värmlands län genom en utbrytning ur Närkes och Värmlands län (Olausson 2003). Värmlands län sammanfaller i huvudsak med landskapet men i väster och öster råder i vissa delar bristande överensstämmelse mellan de två geografiska områdena. Förutom Karlskoga och Degerfors som ingår i landskapet men tillhör Örebro län tillhör Södra Råda socken i Gullspångs kommun Västra Götalands län. Delar av Silleruds och Svanskogs församlingar i Värmlands län tillhör landskapet Dalsland och del av Rämens församling ligger i Dalarna. Carl von Linné observerade skillnaden mellan folklig identitet och administrativa gränser då han år 1746 förtog en resa till Västergötland. Följande år utkom boken, Västgöta Resa på Riksens högloflige Ständers Befallning förrättad år 1746 med Anmärkningar uti Oeconomien, Naturkunnogheten, Antiquiteter, Innevånarnes Seder och Lefnads-Sätt, med Tillhörige Figurer. Den behandlar inte bara flora och fauna utan är som framgår av titeln en bred skildring av förhållandena i denna del av Sverige och förutom Västergötland behandlas något av Dal och Värmland med iakttagelser från Närke, Västmanland och Uppland under resan till och från Västsverige. Den 5 augusti passerar Linné på återresan gränsen mellan Närke och Västmanland och han konstaterar Det är underligt att innebyggarna näppeligen själva visste, i vad land de bodde, emedan de voro andeligen västmanlänningar och världslige närkesbor. (Linné 1747/2005, sid. 246) Även den kyrkliga indelningen i stift avviker från länsindelningen. Värmland avskildes år 1581 tillsammans med Vadsbo och Valle härader från Skara stift och 1772 fick superintendenten biskops namn och värdighet. Karlstad stift är det näst minsta av Svenska kyrkans 13 stift och det omfattar idag landskapen Värmland och Dalsland utom Södra Råda församling. Det innebär att det innefattar församlingarna i hela Värmlands län, norra delarna av Västra Götaland samt delar av västra Örebro län. ( Föreningslivet i Värmland arbetar i flera fall inte med länet som indelningsgrund utan har behållit anknytningen till landskapet. Det gäller inom idrotten (www. rf.se/varmland). I Värmlands fotbollsförbund ingår Degerfors och Karlskoga, vilket innebär att Värmlands bästa fotbollsklubb tillhör förbundet. Framgångsrika klubbar som Bofors IK och Karlskoga HC tillhör Värmlands hockeyförbund och föreningar i både Degerfors och Karlskoga är medlemmar i Värmlands Friidrottsförbund. Både juridisk och fysisk person som delar föreningens syfte kan vara medlem i föreningen Värmländsk kultur men samtliga medlemsorganisationer hör hemma i landskapet och länet men även icke boende i länet är medlemmar. ( Ansvarskommittén tog i sitt slutbetänkande upp frågan om identitet och indelningen av landet i geografiska områden för regionala självstyrelseorgan, regionkommuner och län. (SOU 2007:10) Ansvarskommittén redovisade inte ett färdigt förslag till indelning av Sverige i regionkommuner men föreslog att Sverige bör indelas i sex till nio län. Kriterierna som låg till grund för detta förslag var av tre slag: storlekskriterier, strukturkriterier samt behovet av en gemensam indelning för staten och regionkommunerna. Ett riktvärde för invånarantalet bör vara mellan en och två 11

4 Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell miljoner och inte utan starka skäl under en halv miljon invånare. Varje regionkommun bör ha ett regionsjukhus eller ett etablerat samarbete på detta område samt minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser. Arbetsmarknadsregionerna som de beräknas se ut 2030 skall utgöra byggstenar i läns- och regionkommunindelningen. Som ytterligare kriterium tas upp att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit (SOU 2007:10, sid 283). Identitetskriteriet nämns sist och det konstateras att den regionala identiteten är förhållandevis svag i Sverige. Den skiftar mellan olika landsändar och är oftare knuten till landskapet än till länet. Andra typer av identitet kan vara av väl så stor betydelse. Kommittén gör bedömningen att: Att bygga starkt identitetsbaserade regioner i Sverige är inte möjligt, knappast heller önskvärt. (SOU 2007:10, sid. 287) Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD presenterade i februari 2010 OECD Territorial Review Sweden 2010 med fokus på regional governance och regional utveckling och konkurrenskraft. I denna första rapport om Sverige jämförs förhållandena inom olika delar av Sverige och situationen i Sverige med andra OECD länder. Utmärkande för den svenska modellen anses vara strävan att förena tillväxt och jämlikhet mellan individer och olika landsändar. Samtidigt uppmärksammas koncentrationen till de tre storstadsregionerna med drygt 50 procent av befolkningen och närmare 60 procent av BNP. Den förhållandevis framgångsrika utvecklingen hotas emellertid av både endogena faktorer som en åldrande befolkning och exogena faktorer som ekonomiska kriser med snabbt ökande arbetslöshet. (OECD 2010) Enligt OECD finns det behov av att stärka regional governance i Sverige med inriktning på ökad samverkan mellan olika nivåer inom den offentliga sektorn och mellan offentliga och privata aktörer. Den svenska bottom up strategin har emellertid lett till en utdragen beslutsprocess och en asymmetrisk situation med regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser som ansvariga för den regionala utvecklingen i olika delar av landet. I kristider förstärks behovet av samordning. Den svenska timglasmodellen av samhällsorganisation med en stark nationell och lokal nivå men med en svag regional ställs för närvarande inför mycket stora utmaningar både på kort och på lång sikt. Mot bakgrund av försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland och Ansvarskommitténs betänkande (SOU 2007:10) med förslag om bildandet av sex till nio och den starka uppslutningen bakom förslagen i remissvaren förordas i OECD-rapporten en förstärkning av den regionala nivån med en ökad samordning av de statliga insatserna och en utvidgning av det regionala självstyret. Mindre än fem procent av regionernas resurser satsas på regional utveckling och de många statliga myndigheternas insatser är splittrade. I statsbudgeten finns ett särskilt utgiftsområde 19 Regional tillväxt, som omfattar satsningar på centrala och regionala projekt, regionala företagsstöd samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden men det framhålls också att: Regionala hänsynstaganden och åtgärder inom i princip samtliga utgifts- och politikområden är sammantaget av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen och för möj- 12

5 ligheterna att uppnå målen för den regionala tillväxtpolitiken. (Prop. 2009/2010:1, Utgiftsområde 19, sid. 9) Också i de övriga nordiska länderna har den regionala nivån hamnat i stöpsleven. År 2002 överfördes i Norge huvudmannaskapet för sjukhusen till fem statliga hälsoföretag. I Danmark har en mycket långtgående strukturreform genomföras, som innebär att amten avskaffats och ersatts av fem regioner med ansvar för sjukvården men utan beskattningsrätt. Dessutom har antalet kommuner minskas från 271 till 98. I Norge och Finland med många små kommuner övervägs också kommunsammanslagningar liksom förändringar på regionnivån. Därmed har principerna för utformningen av samhällsorganisationen i sin helhet blivit föremål för debatt, översyn och omprövning i de nordiska länderna. Utvecklingen i Norden under den senaste tioårsperioden visar att uppgifterna på den regionala nivån fortfarande är förhållandevis lika - sjukvård, regional utveckling och vissa former av kultur och utbildning men när det gäller formerna för politisk styrning och finansiering har skillnaderna blivit större. (Sandberg 2009) Det politiska systemet Statsvetaren David Eastons klassiska arbeten om det politiska systemet innebar att forskning om politik kom att inriktas på systemet som helhet och inte bara dess olika komponenter som den rättsliga regleringen, de politiska organen, maktutövningen eller det politiska beteendet. Enligt Eastons framework for political analysis, för att citera titeln på ett av hans mest kända arbeten, var det nödvändigt att inkludera både systemets inflödes- och utflödessida samt relationerna till systemets omgivning. Krav och stöd blev viktiga begrepp i analyserna. (Easton 1965) Systemanalytiska studier med inriktning på skilda nivåer initierade bl.a. forskning om kommunen som politiskt system, där demokrati och effektivitet utgjorde centrala värden för bedömning av systemens funktionssätt. (Westerståhl 1970; Johansson, Nilsson och Strömberg 2001) I programmet för utvärdering av den regionala försöksverksamheten har forskningen varit inriktad på hur regionen fullgör de två huvuduppgifterna välfärdfrågorna, främst hälso- och sjukvården, och utvecklinguppgifterna samt på hur regionen lever upp till de två systemvärdena demokrati och effektivitet. I analyserna i dessa avseenden är olika aktörers bedömningar centrala och då främst medborgarnas, i hela regionen och i dess olika delar. (Nilsson red. 2004, 2010) Värmland, är indelat i ett antal politiska och administrativa institutioner som i sin tur har förbindelser med varandra. I Värmland finns ett landsting med sin huvuduppgift inom hälso- och sjukvård samt sexton kommuner med ett brett ansvarsområde. Till detta kommer ett kommunalförbund, Region Värmland, med huvudansvar för regional utvecklingspolitik. Det finns en statlig institutionell uppbyggnad med en länsstyrelse med en samordnande funktion. Ett antal andra olika statliga myndigheter finns representerade i länet. Av dessa institutioner är landstingets och kommunernas högsta organ, fullmäktige, direktvalda, medan Regionfullmäktige är indirekt valt av 13

6 Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell länets kommuner och landstinget. Statliga myndigheter är underställda regeringen. Som väljare i Värmland röstar vi således fram representanter i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, Riksdagen och Europaparlamentet. En kommun kan ses som ett subsystem inom ett nationellt och/eller regionalt politiskt system. Medborgarna har önskemål, ställer krav och visar stöd eller missnöje med den politik som förs och den service som ges. I detta politiska subsystem sorteras en del av detta in och kommer att hanteras som politiska frågor; de kan bli föremål för debatt och beslut, medan annat sorteras bort. Ur detta politiska subsystem kommer ett utflöde av beslut som på olika sätt och i varierande grad berör invånarna; utflödet handlar främst om samhällsservice och myndighetsutövning inom en mängd områden. En kommun, som politiskt subsystem, påverkas i stor utsträckning av större och överordnade system såsom den nationella politiken; kommunen lyder under lagar och förordningar och påverkas av olika statliga insatser, men även av den regionala t ex inom hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och olika regionala insatser. I ökande utsträckning påverkas en kommun också av EU:s regelsystem och beslut. Men en kommun kan också verka och påverka på regional, nationell och internationell nivå. Handlingsutrymmet för kommunpolitiker skiljer sig åt mellan olika politikområden beroende på hur dessa är reglerade. Utrymmet påverkas också av lokala strukturella förhållande (näringslivets struktur och situation, demografiska faktorer mm), av hur kommunens finansiella situation är och av hur de specifika politiska förhållandena är i kommunen (styrkeförhållandet mellan partier, den politiska kulturen inklusive konfliktnivån), tillgången på politiska och administrativa resurser mm. Trots olika slag av begränsningar har en kommun ändå alltid ett handlingsutrymme; frågor kan hanteras olika och service kan ges på olika sätt och med varierande prioritet och effektivitet. När man talar om kommuner som politiska subsystem är de inte alldeles enkla att avgränsa. Ett förhållande som kan försvåra är den samverkan mellan kommuner som pågår och som förefaller vara kraftigt i ökande: kommuner har gemensamma nämnder; de inrättar kommunalförbund som samverkar i räddningstjänst; de kan ha gemensam administration för särskilda serviceområden, t.ex. inom överförmynderi. Samverkan med landstinget är viktig, inte minst i frågor som rör äldre och handikappade. På motsvarande sätt är det politiska systemet på regional nivå komplext där det i Värmland finns två politiskt valda organ Värmlands läns landsting och Region Värmland. Värmländskt näringsliv i ett historiskt perspektiv Värmland har en relativt lång, och tidvis blomstrande, industriell tradition som baseras på landskapets råvarutillgångar och på förädling av råvarorna. Bergsbruket har gamla anor från 1500-talet. I exempelvis Filipstad går traditionerna inom järn- och gruvhantering ända tillbaks till 1300-talet. Sågverk och trävaror ökade i 14

7 betydelse under början av 1800-talet. Sågverksindustrin kom att efterföljas av pappers- och massaindustrin. Järnbruken och skogsindustrin bidrog under 1800-talets senare hälft till framväxten av en vital verkstadsindustri. Under 1900-talets första hälft mattades tillväxten inom den värmländska industrin. Detta visade sig även i en långsam befolkningsökning fram till 1950-talet. Därefter började befolkningen i landskapet att minska framförallt i dess norra och östra delar. I västra Värmland, som i större grad präglades av jord- och skogsbruk, minskade befolkningen framförallt under perioden 1950 till Östra Värmland har genomgått en betydande befolkningsminskning under de sista decennierna av det förra seklet där den viktigaste orsaken är strukturomvandling inom framförallt stål- och verkstadsindustrin. Befolkningsökningen från 1950 och fram tills idag har skett i Karlstadsregionen (Sandström och Berger, 2010: 9-11). Drygt en tredjedel av länets befolkning bor numer i Karlstad/Hammarö och ser man till Karlstads arbetsmarknadsregion utgör denna ungefär hälften av Värmlands befolkning. Länets befolkningstyngdpunkt ligger således påtagligt i de södra delarna. Om man ser till Värmlands näringsgeografi är industrialismens avtryck tydligast i Värmlands östra och centrala delar, exempelvis i bruksorterna Hagfors, Munkfors och Storfors. Strukturförändringarna från 1970-talet och framåt har inneburit, förutom minskad personal, stora ägarförändringar i internationell riktning inom stålindustrin. Delar av den värmländska verkstadsindustrin är länkad till stålindustrin. Även inom denna har det skett betydande förändringar inom ägande, i lokaliseringsavseende samt i effektivisering av produktionen med personalminskningar som följd. Andra delar av verkstadsindustrin har nära relationer till pappersindustrin. Inom Värmlands pappers- och massaindustrin var tidigare företagen Billerud och Uddeholm dominerande. Billerud koncentrerade under 1970-talet sin verksamhet till Gruvöns bruk i Grums samt övertog Skoghalls bruk av Uddeholm. Senare ägarförändringar har medfört att Stora Enso och Billerud är dominerande företag inom pappers- och massaindustrin i Värmland. Billerud och Uddeholm var tidigare stora skogsägare i Värmland köpte Stora Enso och Korsnäs, under namnet Bergvik Skog AB, deras skogsinnehav (Lundberg, 1991:81-168; Sandström och Berger, 2010:9-11). Västra Värmland karaktäriseras, förutom av landsbygdsnäringar, av småförtagande inom varierande branscher. En del av dessa företag, som i Arvika, startade sin verksamhet med tillverkning av jordbruksmaskiner vilket har övergått i verksamhet inom fordonsindustri. I kommunerna Eda, Årjäng, Säffle och Grums är samarbetet inom industri respektive gränshandeln med Norge i framförallt de två förstnämnda kommunerna idag omfattande (Sandström och Berger, 2010:9-11). Speciella förutsättningar råder för Värmland genom närheten till Norge där Osloregionen för närvarande är en av Europas hetaste ekonomier. Detta visar sig bland annat genom norskt ägarskap inom olika branscher i Värmland och Sverige, norska uppköp av fastigheter och fritidshus, en omfattande arbetspendling, gränshandel etc. (Berger och Karlsson, 2011; Blom och Braunerhielm, 2011; Olsson, Berger och Gottfridsson, 2011). Besöksnäringen har under de senaste decennierna blivit viktig i många 15

8 Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell delar av Värmland. Denna näring innehåller allt ifrån den nämnda gränshandeln, stadsbaserade produkter och aktiviteter i Karlstad, kultur och wellness inriktade produkter i Sunne till naturbaserad turism, t.ex. skidanläggningar, i Torsby kommun i norra Värmland. Inom Region Värmlands Regionala utvecklingsprogram är klusterorganisationer ett viktigt instrument för utveckling av regionen. Det finns idag fem sådana i Värmland. The Paper Province är en ekonomisk förening med fokusering på pappers- och massateknologi som täcker in Värmland, norra Dalsland och Örebro län (Ramböll Management, 2010:9). The Packaging Arena är ett nätverk/kluster för utveckling av olika typer av förpackningsindustri. Skapandet av klustret bygger delvis på en idé om förädling av värdekedjan inom pappers- och massaområdet. Stål & Verkstad är ett kompetenscentrum som samarbetar för utveckling av området och tillväxt med syfte att behålla kompetens och företag i regionen Värmland. Fyra områden fokuseras i tillväxtarbetet: FoU, utbildning, affärsutveckling och entreprenörskap. Compare Karlstad är ett kluster inom IT och Telecom. Syftet är affärs- och kompetensutveckling för att behålla och utveckla kompetens i regionen (Ramböll Management, 2010; Sandström och Berger, 2010:21). Visit Värmland startades under 2011 som en ekonomisk förening som syftar till att utveckla ett kluster inom framförallt besöksnäringen men även med kopplingar till kulturella och kreativa näringar. Dramatiska svängningar i ekonomin Efter en lång period av tillväxt sjönk Sveriges BNP tre år i rad under 1990-talets första år. Den ekonomiska krisen präglade Sveriges ekonomi och politik under flera år. Situationen återspeglas i svenska folkets bedömning av den svenska ekonomin. För perioden ger den en mörk bild av ekonomin med en topp 1992 då över 90 procent av svenska folket hade upplevt en försämring av Sveriges ekonomi. Vid millennieskiftet och är bilden mer positiv men med en mycket negativ bedömning av Sveriges ekonomi 2009 då BNP på nytt sjönk. Därefter sker dock en snabb återhämtning

9 Figur 3 Svenska folkets bedömning av den svenska ekonomin (procent) Kommentar: Frågan lyder: Hur har enligt Din nedanstående ekonomiska förhållanden utvecklats under de senaste 12 månaderna: Den svenska ekonomin, med svarsalternativen Förbättrats, Förblivit ungefär densamma och Försämrats. Källa: Holmberg, Weibull och Oscarsson red. Svenska trender , Bedömningen av utvecklingen av den egna ekonomin är väsentligt mer positiv under de senaste 25 åren, men under perioden är det fler som ser en försämring än en förbättring och under hela perioden sedan undersökningarna startade 1986 är det en klar majoritet som anser att den egna ekonomin är oförändrad eller har förbättrats. Det har emellertid hela tiden funnit stora skillnader i bedömningen mellan olika grupper i samhället. (Holmberg och Weibull 2009) I de västsvenska undersökningarna har det också varit möjligt att följa västsvenskarnas bedömning av ekonomin i den egna kommunen och den har liksom bedömningen av Sveriges ekonomi uppvisat stora svängningar. (Elmquist 2012) När Värmlandsundersökningen genomfördes år 2010 efter den första krisen men före eurokrisen är bilden av den svenska ekonomin positiv, ekonomin i den egna kommunen negativ medan lika många sett förbättringar som försämringar av den egna ekonomiska situationen under det senaste året. Vid en bedömning av ekonomin det kommande året är bilden något mer positiv i alla tre avseendena. 17

10 Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell Värmlandsundersökningen Genom politiska beslut kan nya organisationer inrättas men för att de skall få genomslag tar det lång tid. De regler och normer som bildar institutioners grundmönster strukturerar beteenden och påverkar aktörers makt, strategier och känsla av identitet. Enligt detta betraktelsesätt innebär förändringar av politiska institutioner att nya aktörer och identiteter skapas, där aktörerna förses med befogenheter och resurser. Institutioner påverkar sättet på vilket individer och grupper aktiveras. Av stor betydelse för nya institutioners sätt att fungera är den sociala miljön, föreningsliv, organisationer och medier samt det horisontella förtroendet i samhället. Denna omgivning kan inte direkt ändras genom politiska beslut utan bildar förutsättningar för den offentliga organisationen men kan på sikt påverkas av och anpassas till nya institutioner. För att effekter av förändringar av demokratiska institutioner skall kunna registreras på medborgarnivå är det emellertid inte fråga om år utan snarast om årtionden. (Putnam 1993/1996; Jönsson m.fl. 1997) Mot denna bakgrund har en medborgarundersökning genomförts i Värmland för att analysera förhållandena i Värmland idag och på vissa områden kunna belysa konsekvenserna av en alternativ regionbildning. I analyserna har eftersträvats att ge ett brett underlag med inriktning på följande områden: de två huvuduppgifterna på regional nivå: utveckling samt välfärd, främst hälsooch sjukvård, målen demokrati och effektivitet, kulturvanor och livsstilsmönster, mediestruktur och medievanor, samt på följande typer av analyser: förhållandena i olika delar av Värmland, jämförelser av den regionala nivån med andra nivåer som den kommunala, den nationella och EU-nivån samt jämförelser av Värmland med andra regioner/landsting främst Västra Götalandsregionen och Sverige som helhet. Undersökningen som har stor bredd har genomförts som oberoende forskning och planeras omfatta en längre tidsperiod. Medverkande forskare kommer från flera institutioner/ämnen och centrumbildningar vid Göteborgs och Karlstads universitet: Institutionen för journalistik medier och kommunikation, JMG, Statsvetenskapliga institutionen och SOM-institutet, Samhälle Opinion Medier, Göteborgs universitet samt ämnena Kulturgeografi, Medie- och kommunikationsvetenskap, Statsvetenskap samt Centrum för forskning om regional utveckling, Cerut, Karlstads universitet. De bedömningar av förhållandena i Värmland, som redovisas i denna volym av olika forskare görs utan att en långtgående samordning eftersträvats. Olika perspektiv och mångfald har betraktats som positivt. Resultaten medger tolkningar utifrån skilda 18

11 utgångspunkter och det ankommer på läsarna att slutligt ta ställning (jfr Krantz 2002). I föreliggande arbete behandlas effektivitetsfrågor endast indirekt då denna typ av studier inte i första hand kan baseras på medborgardata. I ett kommande forskningsprogram planeras att effektivitets- och ekonomifrågorna skall analyseras mer ingående. Förutsättningen för forskargruppens arbete med Värmlandsundersökningen 2010 har varit att flertalet av de engagerade forskarna under lång tid bedrivit forskning inom detta fält. Det gäller forskning om kommunal och regional demokrati, styrning i offentliga organisationer, regionalisering och regional utveckling, kultur samt lokala och regionala medier. I flera fall har denna forskning varit inriktad på Värmland och Västsverige vilket inneburit förtrogenhet med förhållandena i denna del av landet i utgångsläget. Av största vikt har emellertid varit att situationen i Värmland kunnat relateras till förhållandena i hela Sverige, i Västsverige och andra delar av landet samt i vissa fall också till förhållanden i andra länder. Sammantaget har en kvalificerad forskargrupp samlats för att belysa utvecklingen i Värmland. Värmlandsundersökningen har finansierat av medel från Region Värmland, Västra Götalandsregionen, Göteborgs och Karlstads universitet genom forskares medverkan samt för speciella projekt medel från råd och fonder. De värmländska landskapen I boken Värmländska landskap medverkar 21 forskare. Deras bidrag presenteras inom fyra områden som utgår från fem analytiska landskap: det politiska landskapet, de ekonomiska och sociala landskapen, kulturlandskapet samt medielandskapet. För att få en större förståelse för Värmland som politiskt landskap görs i inledningskapitlet analyser, utifrån i huvudsak offentlig statistik, för att utkristallisera likheter och skillnader mellan de värmländska kommunerna och Karlstads roll i detta system. Vidare behandlas den värmländska flernivådemokratin och värmlänningarnas attityder till globalisering. I ett särskilt kapitel analyseras medborgarnas inställning i regionfrågan. Värmlänningarnas attityder i politiska sakfrågor uppmärksammas och valen 2010 analyseras i ett historiskt och nationellt perspektiv. I de ekonomiska och sociala landskapen riktas fokus mot regional utveckling mot bakgrund av utvecklingsbegreppets förändring. Utvecklingsstrategierna relateras till medborgarnas syn på viktiga faktorer för Värmlands utveckling och den högre utbildningens och universitetens roll som tillväxtmotor analyseras. Särskilt uppmärksammas sysselsättningsfrågan som värmlänningarna anser vara den klart viktigaste frågan som skall prioriteras. Medborgarnas bedömning av välfärd och service på lokal och regional nivå i Värmland jämförs med förhållandena i Västsverige och Sverige som helhet. Avslutningsvis analyseras värmlänningarnas attityder till mångkultur och flyktingmottagande. Inom området kulturlandskap uppmärksammas värmlänningarnas upplevelser av kultur och konst samt hembygdskultur och traditioner. Evenemang och besöksmål 19

12 Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell i olika delar av Värmland analyseras bland olika grupper liksom olika livsstilar. Den värmländska identiteten och den geografiska tillhörigheten samt den lokala livsmiljön behandlas i ett särskilt kapitel. Tillit och gemenskap analyseras genom studier av föreningsmedlemskap och engagemang. Inom detta område uppmärksammas också värmlänningarna och rovdjursförvaltningen i relation till boende och tillhörighet samt olika sociala grupper. Mot bakgrund av undersökningar på 1980-talet och förhållandena i övriga Sverige behandlas medielandskapet i Värmland. Nyhetskonsumtionen i olika typer av medier analyseras liksom tidningsstrukturen i länet och den lokala morgontidningen igår, idag och imorgon. I särskilda kapitel uppmärksammas radiolyssnandet, internetvanorna och nyhetskonsumtionen i mobilen. Vidare analyseras nyhetsvärdering, omvärldsorientering och regional identitet. I det avslutande summerade kapitlet Ack Värmeland diskuteras det sköna Värmeland men också de problem som Värmland står inför idag och i framtiden. Utvecklingen inom politik, näringsliv, kultur och medier är inte bara ett resultat av institutioner, organisationer, företag och föreningar utan påverkas också av enskilda personers drömmar och strävanden. Till sist redovisas de mest beundrade värmlänningarna enligt Värmlandsundersökningen Referenser Berger, S och Karlsson, S (2011) På gränsen till kreativitet. Om gränsöverskridande handel, kulturell ekonomi och turism. I Aronsson och Braunerhielm (red) Kreativitet på plats. Karlstad University Press. Blom, T och Braunerhielm, L (2011) Från ensidighet till helhet tillväxt genom handel och kreativa samhällen/kulturer? I Aronsson och Braunerhielm (red) Kreativitet på plats. Karlstad University Press. Easton, D (1965) A Framework for Political Analysis. Prentice-Hall Elmquist, T (2012) Ekonomi i väst ökad optimism och minskad oro. I Bergström, A red. Västsvensk vardag. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Holmberg, S och Weibull, L (2009) Höstligt institutionsförtroende. I Holmberg, S och Weibull, L red. Svensk höst. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Holmberg, S, Weibull, L och Oscarsson, H red. (2012) Svenska trender SOM-institutet, Göteborgs universitet. Johansson, F Nilsson, L och Strömberg, L (2001) Kommunal demokrati under fyra decennier. Liber. Jönsson, S m.fl. (1997), Decentraliserad välfärdsstad. Demokrati, effektivitet och service. SNS Förlag. Krantz, T (2002), Makten över regionen. En idékritisk studie av svensk regiondebatt Uppsala University Library. Linné von, Carl (1747/2005) Carl von Linnés Västgötaresa. Natur och Kultur. 20

13 Lundberg, B (1991) Industriella beroenden. Rumslig och strukturell förändring i ett Värmlandsperspektiv. Forskningsrapport 1991:1. Högskolan i Karlstad. Nilsson, L red. (2004), Svensk Samhällsorganisation i förändring. Västsverige vid millennieskiftet. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Nilsson, L red. (2010), En region blir till. SOM-institutet, Göteborgs universitet. OECD (2010) Territorial Review Sweden Olausson, P (2003) Maktspråk: om de värmländska landshövdingarna och deras texter. I Nordmark, D (red). Vad är värmländskt? Mångvetenskapliga studier i den regionala identiteten. Karlstad University Press. Olsson, E, Berger, S och Gottfridsson, H O red. (2011) Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland. Karlstad University Press. Putnam, R D (1996), Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS Förlag. Ramböll (2010) Värmlands klusterinitiativ. Värdering av utvecklingen i nätverk, kluster och innovationssystem. Region Värmland. Sandberg, S (2009), Västra Götalandsregionen och det svenska regionidealet i nordisk belysning. I Nilsson, L och Johansson, S red. Att bygga, Att bo, Att leva. En bok om Västra Götaland. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Sandström, S och Berger, S (2010) Näringslivsutveckling i en föränderlig värld. Globalisering och omställning i Värmland. Karlstad University Studies. 2010:8. SOU 1992:65, Betänkande av Regionutredningen, bilaga 2, Kartboken. SOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Slutbetänkande från Ansvarskommittén. Svensson, A och Jofjell, S (2006) Upptäck Karlstads skulpturer. Guide till konsten på gator och torg. Kulturnämnden Karlstads kommun. Waldén, B (1941) Hertig Karls furstendöme. I Svenska turistföreningens årsskrift Westerståhl, J (1970) Ett forskningsprogram. Den kommunala självstyrelsen del 1. Almqvist & Wiksell