Detection of Enterococci with three different methods
|
|
- Ann-Christin Lind
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPSALA UNIVERSITET Examensarbete 10 poäng C-nivå Vt 2007 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Detection of Enterococci with three different methods Cecilia Lepp Handledare: Christina Gunnarsson & Kerstin Olsson Mikrobiolgiska enheten Livsmedelsverket
2 ABSTRACT Water is the most consumed foodstuff around the world. Therefore it is very important to analyze possible faecal contamination of water, and Enterococci are an indicator for that. They are also used as an indicator for possible faecal contamination in food. Normally you find Enterococci in the intestines of humans and animals, but Enterococci can also give infections like urinary tract infection. In this study, varying number of colonies and colours of Enterococci on different media were evaluated. The purpose was to investigate if three different methods would give the same numbers of colonies. Another interesting perspective was to investigate if one medium could be used for two methods. Membrane filter techniques and surface spreading techniques were used to detect Enterococci. These methods were compared with a most probable number method. None of the strains showed an optimal result on all media, however one medium, ChromoCult, showed good results for all investigated strains. Keywords: Enterococcus, water analysis, membrane filtration, food analysis, surface spreading Förkortningar SPV= Spädningsvätska Ent= Slanetz-Bartley medium ment= m-enterococcusagar TSA= Trypton soja agar TSB= Trypton soja buljong MPN= Most probable number 2
3 INTRODUKTION Eftersom vatten är det livsmedel som konsumeras mest världen över, så är det ingen överraskning att övervakningen av hälsoriskerna som är förknippade med förorenat vatten är av väldigt stor betydelse för samhället [Eckner]. Användningen av enterokocker som en indikator av fekal kontamination av vatten rekommenderades av USA:s miljöskyddsagentur redan Rekommendationen var baserad på en studie som demonstrerade att enterokocker hade en stark relation till sjukdomar i samband med bad både i havs- och sötvatten [Messer]. I Sverige tillämpas ett EU-direktiv för användningen av enterokocker som en indikator för fekal kontamination i strandbadvatten. Kontroll av enterokocker i strandbadvatten sker regelbundet under badsäsongen [Naturvårdsverket 1996:6]. Analys av enterokocker i dricksvatten sker enligt föreskriven kontroll [SLV FS 2001:30] och för livsmedel sker det enligt livsmedelsverkets vägledning. De livsmedel som är lämpliga att kontrollera är de som är frusna, torkade och saltade [Vägledning för livsmedel]. Enterokocker är grampositiva bakterier som vanligen finns i tarmen hos människor och djur. Dessa är oftast ganska ofarliga men kan ibland kolonisera sår, urinkatetrar m.m. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, t.ex. hjärtklaffar och proteser. De flesta infektioner med enterokocker hos människan orsakas oftast av patientens egen tarmflora, men organismerna kan också överföras från patient till patient eller via konsumtion av kontaminerad mat eller vatten. Enterokocker orsakar infektioner såsom urinvägsinfektion, sårinfektion och sepsis. En anledning till att dessa bakterier lätt sprids i sjukhusmiljö är att de är naturligt resistenta mot en rad vanliga antibiotika och att de har förmåga att utveckla resistens mot alla kända antibiotika. Detta ger bakterierna en överlevnadsfördel på sjukhus med hög antibiotikaförbrukning. Det finns ca ett 20-tal olika stammar av enterokocker och de vanligaste är Enterococcus faecalis och Enterococcus feacium [Papavassiliou]. Anledningen till studien var att utreda problem med varierande utseende och antal av enterokocker vid analys av referensmaterial för livsmedel och dricksvatten. Dessa 3
4 problem har uppstått på Livsmedelsverkets laboratorium. Dessutom var man intresserad av att se om samma medium kunde användas vid både ytodling och membranfiltrering. Syftet med undersökningen var därför att jämföra utbytet och utseende av tre enterokockstammar på fyra olika selektiva medier. Syftet var också att undersöka om ph och tillverkningssätt kunde påverka resultatet och att jämföra konventionella medier med ett kromogent medium och en snabbmetod baserad på most probable number (MPN). Denna utvärdering baserade sig på metoderna NMKL nr. 68 och SS-EN ISO MATERIAL och METOD Stammar I denna studie användes tre olika enterokockstammar, Enterococcus faecalis SLV-051, Enterococcus feacium SLV-459 och Enterococcus durans SLV-078. Dessa stammar var nedfrysta vid 70 C och tinades upp innan försöken. Dessutom analyserades kända frystorkade prover för livsmedel och dricksvatten samt vattenprover från ett recipientvatten 1 och från en å för att utvärdera påverkan på enterokocker i närvaro av annan bakterieflora. Frystorkade prover samt naturligt vatten I studien analyserades även kända frystorkade prover för dricksvatten och livsmedel. 2 vattenprover löstes upp i 10 ml spädningsvätska (SPV) och blandades väl. Provet för livsmedel löstes upp med 4 ml peptonvatten och överfördes till 100 ml peptonvatten. Från dessa 104 ml togs 1 ml till 9 ml peptonvatten. Utav dessa 10 ml överfördes 2 ml till 18 ml så att slutvolymen blev 20 ml. Vid olika tillfällen analyserades ett åvatten samt två recipientvatten. Dessa vatten analyserades utan att spädas. Vid varje filtrering och ytodling ansattes 0,1 ml från proverna. 1 Renat avloppsvatten som släpps ut i ån från reningsverket. 4
5 Medier De medier som användes i studien var Slanetz-Bartley medium (Ent), m-enterococcusagar (ment), ChromoCult enterococcusagar (ChromoCult) och Trypton soja agar (TSA) samt Enterolert-E. Alla medier tillverkades på Livsmedelsverket av en och samma person förutom Enterolert-E som är ett färdigt kit. Medierna tillverkades enligt standard, för livsmedel enligt NMKL nr. 68 och för vatten enligt SS-EN ISO , eller enligt fabrikantens rekommendation. För att få olika ph-värden justerades medierna med antingen natriumhydroxid eller saltsyra inom ph-intervallet 7,2 ± 0,2. Alla medier kokades upp för att sedan kylas ner i tempererat vattenbad. Innan de hälldes upp i olika petriskålar justerades ph. ment ånga tillverkades enligt fabrikantens rekommendationer. Det kokades först i strömmande ånga i 20 min för att sedan kylas ner och gjutas. Inför varje försök fick plattorna som skulle användas stå framme i rumstemperatur över natten för att torka. Plattorna märktes även med stamnummer, ph, inkuberingstemperatur samt ett identifikationsnummer. Tabell 1 visar vilka medier som användes för varje stam. Tabell 1. Analysschema för varje stam. Medium ph Inkuberingstemperatur Antal plattor Ent 7,0 37 C Ent 7,0 44 C Ent 7,2 37 C Ent 7,2 44 C Ent 7,4 37 C Ent 7,4 44 C ment 7,0 37 C ment 7,0 44 C ment 7,2 37 C ment 7,2 44 C ment 7,4 37 C ment 7,4 44 C TSA 7,2 37 C TSA 7,2 44 C ment ånga 7,2 37 C ment ånga 7,2 44 C ChromoCult 7,2 37 C Enterolert-E 41 C plattor med diametern 5 cm användes vid filtrering. 3 5 plattor med diametern 9 cm användes vid ytspridning. 4 5 kit 5
6 Mediernas funktion Slanetz-Bartley medium (Ent) och m-enterococcusagar (ment) innehåller olika näringsämnen så att bakterier tillväxer samt natriumazid och tetrazoliumklorid. Natriumazid är en selektiv substans som hämmar aerofila bakterier, speciellt gramnegativa stavar, medan enterokocker inte påverkas. Tetrazoliumklorid är en indikator som enterokockerna reducerar till formazan som gör att enterokockerna blir röda. Skillnaden mellan Ent och ment är liten. Ent innehåller något mer agar. ChromoCult-mediet innehåller olika peptoner och fosfater som ger näring åt enterokockerna. Enterokockerna klyver det unika kromogena substratet i mediet och detta ger lilaröda kolonier av enterokocker. ChromoCult mediet innehåller även vissa gallsalter som tarmbakterier är mer vana vid och därav gynnas medan andra bakterier hämmas. Enterolert-E använder sig av 4-metylumbelliferyl-β-D-glukosid som indikator. Denna indikator reduceras till 4-metylumbelliferon av enterokockernas β-glukosidas som utsöndrar fluorescens i UV-ljus [Idexx] 5. De selektiva medierna kan ha en hämmande effekt även på enterokocker. Trypton soja agar (TSA) är ett oselektivt medium där maximalt antal kolonier bör växa fram. Förtest Innan själva studien gjordes en del förtester. För att odla upp bakteriestammarna ströks de tinade bakteriestammarna upp på TSA-plattor. En koloni från TSA plattan ympades i 40 ml Trypton soja buljong (TSB) och inkuberades i 30 C vattenbad i 20h. För att veta hur mycket provet skulle spädas för att få mellan kolonier på plattorna så gjordes en spädningsserie. 1 ml utav de ympade stammarna spädes 7 steg med spädningen 1:10 i spädningsvätska (SPV). De tre sista spädningarna ytspreds på ett oselektivt substrat (TSA). Antal kolonier räknades efter 1 dygn i 37 C. Spädningen 10-6 gav ungefär 80 st kolonier och valdes till studien
7 Prover De rena bakteriestammarna odlades upp som vid förtestet och späddes enligt följande: 1 ml utav den ympade buljongen spädes först fyra steg med spädning 1:10, därefter späddes provet ett sista steg med spädning 1:100 så att slutvolymen blev 100 ml. E. faecalis tillväxte mycket bra vilket gjorde att stammen späddes 1:200 det sista steget med en slutvolym på 100 ml. Provet stod på is med omrörning under hela försöket för att förhindra ytterligare tillväxt av stammen. Varje stam odlades upp och analyserades vid två tillfällen. Vid första ansättningen användes Ent ph 7,0, 7,4, ment 7,0, 7,4, ment ånga och TSA medan vid andra ansättningen användes Ent ph 7,2, ment ph 7,2, ChromoCult, TSA och Enterolert-E. Membranfiltrering Membranfiltrering går ut på att ett vattenprov filtreras genom ett filter så att bakterierna stannar på ytan [ISO 8199]. Filtret placeras sedan på ett medium som är lämpligt för enterokocker. I denna studie användes ett cellulosanitrat filter med en porvidd på 0,45 μm. Vid försöken började jag med att sätta en steril magnetfiltertratt i en manifold, därefter sattes en vakuumsug på så att ett undertryck uppstod. Undertrycket gör det lättare för vätskan att rinna igenom filtret (figur 1). Därefter tillsattes lite SPV i tratten för att fukta den och filtret placerades på bottenplattan. När analysmängden är mindre än 30 ml måste en liten mängd SPV hällas i tratten innan provet tillsätts. Det är viktigt att provet blir jämt fördelat på filtret. I denna studie användes 0,1 ml prov från spädning 10-6 som tillsattes till ungefär 50 ml SPV i tratten. När allt prov runnit igenom filtret så sköljdes det 2 gånger med SPV. Därefter stängdes undertrycket av och filtret överfördes med en flamberad pincett till agarplattan. Det är viktigt att överföra filtret med en rullande rörelse så att det inte blir några luftbubblor mellan agarplattan och filtret. Hälften av alla plattor inkuberades upp och nervända i plastpåsar vid 37 C och resten av plattorna vid 44 C i 2 dygn innan avläsning. Vid avläsningen noterades antal kolonier samt färgen på kolonierna. Dessutom mättes diametern på kolonierna. Resultaten jämfördes sedan för att kunna 7
8 utvärdera hur de olika medierna och ph kan ha påverkat enterokockerna. Resultaten jämfördes även mot de andra metoderna. Figur 1. Bild över manifold och magnetfiltertrattar. Ytodling Alla plattor kontrollerades så att de inte var för blöta. Om så var fallet torkades de i en inkubator vid 37 C i ca 15 min. Om plattorna är för blöta kan spridningen på plattan bli ojämn. 0,1 ml av provet från spädningen 10-6 tillsattes till varje stor platta (9 cm). Därefter spreds provmängden ut med hjälp av en plattspridare och en rackla tills provet arbetats in i plattan. Det är viktigt att sprida ut provet på plattan så att inte kolonierna ligger för tätt på agarytan för då kan kolonierna bli små och okarakteristiska. Det är även viktigt att inte sprida ut provet i kanten av plattan för då kan det bli svåravläst. Om plattorna är förtorkade underlättar det arbetet. Plattorna inkuberades därefter upp och ner vända i plastpåsar vid 37 C respektive 44 C i 2 dygn innan de lästes av. Vid avläsningen noterades antalet kolonier samt färgen på kolonierna. Dessutom mättes diametern på kolonierna. Resultaten jämfördes sedan för att kunna utvärdera hur de olika medierna och ph kan ha påverkat enterokockerna. MPN Enterolert-E är ett snabbtest baserat på en MPN metod som detekterar enterokocker. Vid försöken överfördes 0,1 ml prov från spädning 10 6 till en steril burk som rymmer 8
9 drygt 100 ml. Därefter tillsattes sterilt avjonatvatten så att volymen blev 100 ml samt ett medium i pulverform som medföljer kitet. Provet skakades väl tills allt pulver hade löst sig och vätskan fördes över till en Quanti-Tray/2000 (en sorts behållare med olika brunnar) som även det medföljer kitet. Behållaren förslöts i en Quanti-Tray sealer (Idexx) och inkuberas vid 41 C i 24h. Efter 1 dygn lästes Enterolert-E av genom att en UV-lampa med våglängd 365 nm lystes över behållaren. De brunnar som fluorescerade räknades, då dessa var positiva för enterokocker. Därefter jämfördes resultatet med en MPN-index tabell för att se hur många kolonier/100 ml som fanns i provet. RESULTAT Resultatet i denna studie är sammanställt i olika diagram. På grund av att stammarna analyserades under två dagar så visas två diagram per stam. Resultaten visar medelvärde av antal kolonier på de olika medierna vid analys med de tre olika metoderna. Diagrammen visar även spridningen mellan plattorna på de olika medierna (figur 2-7). Kolonierna av de olika stammarna på de olika medierna var mellan 0,5 mm till 3,0 mm i diameter och exempel på hur de rena stammarna ser ut på medierna ses i figur Resultaten av de frystorkade proverna visas i figur 8-9 där medelvärdet av antal kolonier på de olika medierna visas samt spridningen. Däremot växte det inget på medierna med det naturliga åvattnet samt från recipientvattnet varför inget resultat redovisas. Antalet kolonier på de olika medierna skiljde sig inte så mycket utan det som skiljde medierna åt var storlek och färg på kolonierna. Detta gällde både ytodling och membranfiltrering. Antalet kolonier mellan ytodling, membranfiltrering samt MPN skiljde sig åt för alla stammar. Det skiljde sig mycket mellan de olika metoderna vid analys av frystorkat prov för livsmedel medan skillnaden var mindre för dricksvatten. 9
10 Medelvärde E. durans Antal kolonier/ platta TSA ph 7,2 37 C TSA ph 7,2 44 C ment ph 7,0 37 C ment ph 7,0 44 C ment ph 7,4 37 C ment ph 7,4 44 C Ent ph 7,0 37 C Ent ph 7,0 44 C Ent ph 7,4 37 C Ent ph 7,4 44 C många ph 7,2 37 C många ph 7,2 44 C Enterolert-E 41 C Substrat, ph, temp Figur 2. Resultat från den första analysdagen. Medelvärde antal kolonier av E. durans på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar), membranfilter (röda staplar) samt MPN metod (gul stapel). TSA används för att se om de selektiva medierna hämmade tillväxten av kolonierna. Medelvärde E. durans Antal kolonier/ platta TSA ph 7,2 37 C TSA ph 7,2 44 C ment ph 7,2 37 C ment ph 7,2 44 C Ent ph 7,2 37 C Ent ph 7,2 44 C ChromoCult ph 7,2 37 C Enterolert-E 41 C Substrat, ph, temp Figur 3. Resultat från sista analysdagen. Medelvärde antal kolonier av E. durans på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar), membranfilter (röda staplar) samt MPN metod (gul stapel). TSA används för att se om de selektiva medierna hämmade tillväxten av kolonierna. 10
11 Medelvärde E. faecalis Antal kolonier/ platta TSA ph 7,2 37 C TSA ph 7,2 44 C ment ph 7,0 37 C ment ph 7,0 44 C ment ph 7,4 37 C ment ph 7,4 44 C Ent ph 7,0 37 C Ent ph 7,0 44 C Ent ph 7,4 37 C Ent ph 7,4 44 C många ph 7,2 37 C många ph 7,2 44 C Enterolert-E 41 C Substrat, ph, temp Figur 4. Resultat från den första analysdagen. Medelvärde antal kolonier av E faecalis på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar), membranfilter (röda staplar) samt MPN metod (gul stapel). TSA används för att se om de selektiva medierna hämmade tillväxten av kolonierna. Medelvärde E. faecalis Antal kolonier/ platta TSA ph 7,2 37 C TSA ph 7,2 44 C ment ph 7,2 37 C ment ph 7,2 44 C Ent ph 7,2 37 C Ent ph 7,2 44 C ChromoCult ph 7,2 37 C Enterolert-E 41 C Substrat, ph, temp Figur 5. Resultat från sista analysdagen. Medelvärde antal kolonier av E. faecalis på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar), membranfilter (röda staplar) samt MPN metod (gul stapel). TSA används för att se om de selektiva medierna hämmade tillväxten av kolonierna. 11
12 Medelvärde E. faecium Antal kolonier/ platta TSA ph 7,2 37 C TSA ph 7,2 44 C ment ph 7,0 37 C ment ph 7,0 44 C ment ph 7,4 37 C ment ph 7,4 44 C Ent ph 7,0 37 C Ent ph 7,0 44 C Ent ph 7,4 37 C Ent ph 7,4 44 C många ph 7,2 37 C många ph 7,2 44 C Enterolert-E 41 C Substrat, ph, temp Figur 6. Resultat från den första analysdagen. Medelvärde antal kolonier av E.faecium på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar), membranfilter (röda staplar) samt MPN metod (gul stapel). TSA används för att se om de selektiva medierna hämmade tillväxten av kolonierna. Medelvärde E. faecium Antal kolonier/ platta TSA ph 7,2 37 C TSA ph 7,2 44 C ment ph 7,2 37 C ment ph 7,2 44 C Ent ph 7,2 37 C Ent ph 7,2 44 C ChromoCult ph 7,2 37 C Enterolert-E 41 C Substrat, ph, temp Figur 7. Resultat från sista analysdagen. Medelvärde antal kolonier av E.faecium på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar), membranfilter (röda staplar) samt MPN metod (gul stapel). TSA används för att se om de selektiva medierna hämmade tillväxten av kolonierna. 12
13 Medelvärde frystorkat prov för livsmedel Antal kolonier/ platta ment ph 7,0 37 C ment ph 7,0 44 C ment ph 7,2 37 C ment ph 7,2 44 C ment ph 7,4 37 C ment ph 7,4 44 C Ent ph 7,0 37 C Ent ph 7,0 44 C Ent ph 7,2 37 C Ent ph 7,2 44 C Substrat, ph, temp Ent ph 7,4 37 C Ent ph 7,4 44 C många ph 7,2 37 C många ph 7,2 44 C ChromoCult ph 7,2 37 C Figur 8. Medelvärde antal kolonier för frystorkatprov för livsmedelsanalys på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar) och membranfiltrering (röd staplar). Medelvärde frystorkat prov för dricksvatten Antal kolonier/ platta ment ph 7,0 37 C ment ph 7,0 44 C ment ph 7,2 37 C ment ph 7,2 44 C ment ph 7,4 37 C ment ph 7,4 44 C Ent ph 7,0 37 C Ent ph 7,0 44 C Ent ph 7,2 37 C Ent ph 7,2 44 C Ent ph 7,4 37 C Ent ph 7,4 44 C många ph 7,2 37 C många ph 7,2 44 C ChromoCult ph 7,2 37 C Substrat, ph, temp Figur 9. Medelvärde antal kolonier för frystorkatprov för dricksvattenanalys på de olika medierna vid analys med ytodling (blå staplar) och membranfiltrering (röd staplar). 13
14 Figur 10. E. faecium på ChromoCult 37 C membranfiltrering. Figur 11. E.faecalis på Ent ph 7,2 44 C membranfiltrering. Figur 12. E. durans på ment ph 7,0 44 C membranfiltrering. Figur 13. E. faecium på ment ph 7,2 37 C membranfiltrering. 14
15 Figur 14. E. durans på Ent ph 7,2 37 C ytodling. Figur 15. E. faecalis på Ent ph 7,4 37 C ytodling. Figur 16. E. durans på ment ph 7,4 44 C ytodling. Figur 17. E. faecalis på ment Ånga 37 C ytodling. DISKUSSION I denna studie blev det störst skillnad mellan medierna för stammen E. durans och minst skillnad mellan medierna för stammen E. faecalis. Tidigare studier visar att E. durans hämmas av vissa substrat medan E. faecalis har visats sig växa typiskt och tydligt på alla substrat [Mykkänen]. I denna studie syntes dessa skillnader bara på koloniernas färg och storlek. Antalet kolonier var jämt mellan de olika medierna. Antalet kolonier mellan de olika metoderna bör vara lika på grund av lika stor provvolym använts. Som man kan se i resultatet var fallet inte så (figur 2-7). Antalet kolonier blev lägre vid membranfiltreringen och MPN. Att utbytet blev lägre vid membranfiltreringen kan bero 15
16 på att filtret hämmar tillväxten av bakterierna. Att det blev lägre antal vid MPN kan bero på att de enterokocker som fanns i proven inte uttryckte β-glukosidas som behövs för att detektera dem med MPN. En intressant aspekt till varför denna studie utfördes var att se om man eventuellt kunde gå över till att bara använda ett medium till både membranfiltrering och ytodling. På Livsmedelsverket används idag Ent vid livsmedelsanalys av enterokocker medan ment används vid vattenanalys. Ent visade sig vara sämre för E. faecium vilket gör att man inte kan använda enbart Ent. Det bästa mediet för alla stammar visade sig vara ChromoCult som gav jämnt antal kolonier, bra och tydlig färg och bra storlek. Kolonierna på dessa plattor var lättast att läsa av vilket är en stor fördel med tanke på den mänskliga faktorn. Nackdelen med detta medium är att det är dubbelt så dyrt som ment och Ent. Enterolert-E var svåravläst för E. durans. Vissa brunnar fluorescerade svagt efter 24h men efter ytterligare 3h så fluorescerade de klart och tydligt. Det blev olika resultat mellan Ent och ment trots att de enligt innehållsförteckningen innehåller samma ingredienser, förutom att Ent innehåller något mer agar vilket kan vara orsaken till att plattorna blir något hårdare än ment. Troligtvis är även kvaliten på agarinnehållet olika vilket gör att resultatet kan skilja sig åt mellan dessa medier. Inkuberingstemperaturen visade sig ha en stor inverkan på storlek och färg. Kolonierna av E. durans var så små på ment 44 C att det var svårt att se ifall det växte något (figur 12, 16). Eventuellt skulle man kunna ta det för skräp i ett naturligt prov, men i detta fall var det rena prover så jag visste att det var E. durans trots att de var så små. Ent kan enligt tillverkaren och gällande standard användas för både vattenanalys och livsmedelanalys vilket gör att den borde vara anpassad för inkubering vid 37 C och 44 C. ment är gjord för vattenanalys och därför anpassad för inkubering vid 37 C. 16
17 ph på de olika medierna visade sig inte ha så stor inverkan på enterokocker. På E. durans orsakade dock ett högt ph att det tillväxte ovanligt stora kolonier. Slutsatsen här är att ph inte har så stor påverkan så länge man följer det rekommenderade toleransintervallet, alltså ph 7,2 ± 0,2. Membranfiltreringen som metod fungerade väl. Den var lätt att använda och mängden prov som kan analyseras spelar ingen stor roll. Fördelen med membranfiltreringsmetoden är att man kan utföra konfirmeringar och därmed eliminera falskpositiva kolonier. Membranfiltreringen är den metod som används mest idag vid vattenanalys. Studier som gjordes 1955 och 1957 visade redan då att membranfilterteknik är en bra, effektiv och noggrann metod för bestämningen av hygienkvalité av vatten [Slanetz]. Fördelen med ytodlingsmetoden är att den är snabb och enkel. Nackdelen är att kolonierna lätt kan komma för nära kanten på agarplattan, vilket gör att det blir svårt att räkna kolonierna. Ytodlingen är även begränsad när det gäller volym. För att ytodla en liten volym så måste provet innehålla hög koncentration av bakterier för att det ska ge utslag. Det var det som var problemet vid analysen av recipientvattnet och åvattnet, som innehöll för få bakterier för att kunna ge resultat. Det frystorkade provet för livsmedelsanalys som var ett referensmaterial varierade väldigt mycket mellan ytodling och membranfiltrering. Det kunde bero på att vid filtrering var det en mindre platta och därav större konkurrens. E. durans som växte i provet är en känslig bakterie och tillsammans med en annan bakterieflora kan den ha svårare att växa fram. Antalet kolonier vid ytodlingen var bra. Detta kunde bero på att plattan var större och det fanns större plats att växa på. Att det inte blev så stor skillnad mellan metoderna för det frystorkade provet för dricksvattenanalys kan bero på att det inte fanns lika mycket bakgrundsväxt som i provet för livsmedelsanalysen. Inför denna studie var det svårt att hitta relevant litteratur. Bland få artiklar hittades en studie som har undersökt om membranfiltermetoden kan ersättas med Enterolert-E. Av 17
18 studien framkom det att det finns en del nackdelar med att använda Enterolert-E. Den största nackdelen som upptäcktes var oförmågan till återväxt och vidare konfirmering av isolaten, vilket skulle kunna innebära falskpositiva reaktioner i vissa brunnar. Å andra sidan, nämns även en del fördelar med att använda Enterolert-E, vilket inkluderar kortare inkubationstid, den är lätt att använda och kräver mindre nödvändiga teknikträningar av personal [Kinzelman]. En annan studie visar att Enterolert-E har 50 % färre falskpositiva och 95 % färre falsknegativa än membranmetoden [Budnick]. Hur de har kommit fram till detta framgår inte av artikeln. Resultatet av studien visar att om endast antalet enterokocker i provet ska undersökas är Enterolert-E en lika bra metod som membranfiltrering. Fördelen med Enterolert-E är att den ger en snabb indikation om en eventuell fekal förorening. Slutsatsen är att Enterolert-E metoden antagligen kommer att användas mer och mer i framtiden. Det går inte att avgöra vilket medium förutom ChromoCult som är bäst lämpat att använda med denna studie. Det behövs fler studier. Exempel på fler studier som kan göras är att jämföra olika sorters filter och undersöka om det ger någon skillnad. Sedan skulle man kunna testa fler prover där det finns en blandflora för att se om andra bakterier konkurrerar bort enterokockerna. Det jag kommit fram till i denna studie är att variationen av antalet kolonier mellan de olika metoderna inte skiljer sig så mycket att man kan dra slutsatser om vad som orsakat tidigare variationer. Därför bör man fortsätta analysera enterokocker enligt standard och tillverka medier enligt fabrikantens rekommendationer. REFERENSER [Budnick] Budnick G E, Howard R T, Mayo D R. Evaluation of Enterolert for Enumeration of Enterococci in Recreational Waters. (1996) Applied and Environmental Microbiology. 62 (10),
19 [Eckner] Eckner K.F. Comparison of Membrane Filtration and Multiple-Tude Fermentation by the Coliert and Enterolert Methods for Detection of Waterborne Coliform Bacteria, Escherichia coli and Enterococci Used in Drinking and Bathing Water Quality Monitoring in Southern Sweden. (1998) Applied and Environmental Microbiology. 64 (8), [ISO 8199] International standard. Water quality - General guidance on the enumeration of microorganisms by culture [Kinzelman] Kinzelman J, NG C, Jackson E et.al. Enterococci as indicators of Lake Michigan Recreational Water Quality: Comparison of two Methodologies and their Impacts on Public Health Regulatory Events. (2003) Applied and Environmental Microbiology. 69 (1), [Messer] Messer J.W, Dufour A.P. A Rapid, Specific Membrane Filtration Procedure for Enumeration of Enterococci in Recreational Water. (1998) Applied and Environmental Microbiology. 64 (2), [Mykkänen] Mykkänen K. Evaluation of membrane filters for microbiological analysis of drinking water. (2004) Examensarbete 10p, Uppsala Universitet. [NFS 1996:6] Statens naturvårdsverks föreskrifter om strandbadvatten. [NMKL] Enterococcus. Determination in foods and feeds nr. 68 4:e utgåvan 2004.Nordisk metodikkommitté för livsmedel. [Papavassiliou] Papavassiliou J. Species Differentiation of Group D Streptococci. (1962) Applied microbiology. 10 (1),
20 [Slanetz] Slanetz L W, Bartley C H. Numbers of Enterococci in Water, Sewage, and Faeces determined by the Membrane Filter Technique with an improved Medium. (1957) Journal of bacteriology. 74 (5), [SLVFS 2001:30] Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten. [SS-EN ISO ] Bestämning av intestinala enterokocker, Del 2: Membranfiltermetod. Svensk standard. [Vägledning för livsmedel] Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov, ACKNOWLEDGEMENT Skulle vilja tacka mina två handledare Christina Gunnarsson och Kerstin Olsson som funnits där för mig, särskilt Christina Gunnarsson som hjälpt mig under försöket och skrivandet. Ett särkilt tack till Jane Karlsdotter och substratpersonalen som hjälp mig med tillverkning av medierna. Sen vill jag också tacka övrig personal på mikrobiologiska enheten, som gjort att jag känt mig mycket välkommen. 20
Provläsningsexemplar / Preview
Vattenundersökningar Koliforma bakterier, termotoleranta koliforma bakterier och Escherichia coli i vatten - Bestämning med rörmetod (MPN) Coliform Bacteria, Thermotolerant Coliform Bacteria and Escherichia
Läs merBestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik.
Ansvarig Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7932:2004 (Mossel 30 C / 24 48 h, nöt- eller fårblodagar
Läs merBestämning av mikrobernas antal. Koloniräkningstekning med ingjutningsmetoden.
Ansvarig Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av mikrobernas antal. Koloniräkningstekning med ingjutningsmetoden. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 4833-1:2013 (PCA 30 C/72 h; vattenprover 25
Läs merKarin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping
Manual för analys av bakteriehalt i vatten: totalhalt - bestämning med ingjutningsmetoden, koliforma bakterier och E.Coli - bestämning med membranfiltermetoden. Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson
Läs merHur ska analyserna genomföras? Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Hur ska analyserna genomföras? Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du information om hur analyser av dricksvatten ska genomföras och krav på analysmetoder enligt
Läs merBestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik.
Ansvarig Marjaana Hakkinen, Sida/sidor 1 / 6 Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7937:2004 (SC 37 C/20 h ingjutning,
Läs merVattenundersökningar Koliforma bakterier, termotoleranta koliforma bakterier och Escherichia coli i vatten Bestämning med membranfiltermetod (MF)
Vattenundersökningar Koliforma bakterier, termotoleranta koliforma bakterier och Escherichia coli i vatten Bestämning med membranfiltermetod (MF) Coliform Bacteria, Thermotolerant Coliform Bacteria and
Läs merBestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik.
Ansvariga Hakola Satu, Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 6888-1:1999,/ Amd 1:2003, variation. (Baird-Parker 37 C
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merKVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard
KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER Seminariedag, SIS Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard Tommy Šlapokas Mikrobiologiska enheten, Livsmedelsverket tommy.slapokas@slv.se Tommy Šlapokas
Läs merKompetensprovning. Mikrobiologi Dricksvatten. September Tommy Šlapokas NFA PT
Kompetensprovning Mikrobiologi Dricksvatten September 21 Tommy Šlapokas NFA PT Since 181 Utgåva Version 1 (21-11-) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, Chef vid Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig
Läs merKompetensprovning. Mikrobiologi Dricksvatten. September Tommy Šlapokas NFA PT
Kompetensprovning Mikrobiologi Dricksvatten September 217 Tommy Šlapokas NFA PT Since 181 Utgåva Version 1 (217-11-) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, Chef för biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig
Läs merFiltrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer
Branschintern Rapport nr 7024-I 2003-10-06 Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura, Irena Ollermark, Amanda Monthán,
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs mer2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104
Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk
Läs merLaboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A
Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS
Läs merMikrobiologi - Dricksvatten 2012:2, september
Rapport 24-212 Kompetensprovning av laboratorier Mikrobiologi - Dricksvatten 212:2, september av Tommy Šlapokas och Kirsi Mykkänen 2 16 36 Escherichia coli (MF) Antal svar 12 8 4 * 15 3 45 6 75 9 15 12
Läs merMikrobiologi - Livsmedel
Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Oktober 215 Utgåva Version 1 (215-11-26) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig Laurence Nachin,
Läs merIsprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Läs merMikrobiologi - Livsmedel
Rapport 26-213 Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Oktober 213 av Laurence Nachin, Christina Normark och Irina Boriak LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Intern och extern kontroll av
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merKompetensprovning. Mikrobiologi Dricksvatten. Mars 2015. av Tommy Šlapokas NFA PT
Kompetensprovning Mikrobiologi Dricksvatten Mars 215 av Tommy Šlapokas NFA PT Since 191 Utgåva Version 2 (215--23) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, Chef vid Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig
Läs merVRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom
VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom sugfötter klibbar fast i miljön Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 Bildar biofilm..., blir
Läs merMikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A
Ackrediteringens omfattning Bilaga 2 Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A004139-001 Mikrobiologisk analys Ph. Eur. 2.6.1. Sterility Ph. Eur. 2.6.12 examination of nonsterile products
Läs merKompetensprovning. Mikrobiologi - Livsmedel. Oktober Laurence Nachin och Irina Boriak NFA PT
Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Oktober 214 Laurence Nachin och Irina Boriak NFA PT Since 1981 Utgåva Version 2 (214-12-19) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, enhetschef, mikrobiologienheten,
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merMikrobiologi - Dricksvatten
Rapport 27-21 Kompetensprovning Mikrobiologi - Dricksvatten - September 21 av Tommy Šlapokas och Kirsi Mykkänen LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Intern och extern kontroll av dricksvatten
Läs merMikrobiologi - Livsmedel
Rapport 2-212 Kompetensprovning av laboratorier Mikrobiologi - Livsmedel Oktober 212 av Laurence Nachin, Christina Normark och Irina Boriak 18 15 2,9 Antal svar 12 9 6 3
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merParameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merKompetensprovning. Mikrobiologi Dricksvatten. September av Tommy Šlapokas och Kirsi Mykkänen NFA PT
Kompetensprovning Mikrobiologi Dricksvatten September 214 av Tommy Šlapokas och Kirsi Mykkänen NFA PT Since 1981 Utgåva Version 1 (214--15) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, Enhetschef vid Mikrobiologienheten,
Läs merUtmärkt kvalitet. Vid behov om klassificeringen avviker från utmärkt
HVMFS 2012:14 Bilaga 2 Badvattenprofilen 1. Den badvattenprofil som avses i 6 ska bestå av följande: a) En beskrivning av badvattnets fysikaliska, geografiska och hydrologiska egenskaper som är relevanta
Läs merDetektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes
Sida/sidor 1 / 8 Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes 1 Metodreferenser och avvikelser NMKL 136:2010 ISO/DIS11290-1:2014 (1/2 Fraser 30 C / 24+2 h, ALOA och LMBA 37 C / 24-48
Läs merAckrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn
Läs merLaboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs merIs i livsmedelsanläggningar
Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HVMFS 2012:14) om badvatten; Utkom från
Läs merIsolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Läs merUpphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning
J 56 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 1/VLA/2000 Datum 4.2.2000 Dnr 932/00-99 Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.2.2000 - tillsvidare Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär
Läs merAnalys av antistreptolysin-o i patientserum
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Analys av antistreptolysin-o i patientserum Årskull: Laborationsrapport i Klinisk Laboratoriemetodik II Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Läs merProjekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Läs merLaboratorier AK Lab AB Borås Ackrediteringsnummer 1790 A SS , utg 1 Nej Ja. SS , utg 1 Nej Ja
Ackrediterings omfattning Laboratorier AK Lab AB Borås Ackrediteringsnummer 1790 A003450-001 Kemisk analys Provtagning Avloppsvat, provtagning Dricks- och badvat, provtagning, kemi Vat, provtagning, spårmetaller
Läs merSelektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Läs merMikrobiologi Livsmedel
Kompetensprovning Mikrobiologi Livsmedel Januari 216 Kirsi Mykkänen, Irina Boriak och Marianne Törnquist Utgåva Version 1 (216-4-29) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen,
Läs merRapport från 2015 års ringtest för kliniska mastiter
Rapport från 201 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING Det var ett stort intresse för årets ringtest med nästan dubbelt så många arbetsplatser som förra året. Det negativa provet och E coli
Läs merLaboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A001119-010 Aktivitetsmätning Vattenanalys Cesium, Cs-137 Intern metod: KMLi- 01 Cesium
Läs merMikrobiologi Livsmedel
Kompetensprovning Mikrobiologi Livsmedel Oktober 216 Jonas Ilbäck Utgåva Version 1 (216-12-3) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig Jonas
Läs merMikrobiologi Livsmedel
Kompetensprovning Mikrobiologi Livsmedel Oktober 217 Jonas Ilbäck Utgåva Version 1 (217-12-5) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig Jonas
Läs merFråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen
Läs merRapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter
Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 50 arbetsplatser vilket glädjande nog är högsta deltagandet hittills. Vi fick in svar från nästan 100 deltagare och 41 arbetsplatser.
Läs merEqualis kvalitetssäkringsprogram 2018
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA 2018:01A-E Molekylärbiologisk
Läs merErik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merIsprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN
MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning
Läs merAllmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.
UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av
Läs merMikrobiologi - Livsmedel
Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Januari 215 Utgåva Version 1 (215-3-3) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig Laurence Nachin,
Läs merMedicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej
Ackrediteringens omfattning Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A004139-001 Mikrobiologisk analys Candida albicans, Endotoxin,, semi Endotoxin, Enterobacteriacea e examination: Ph.
Läs merEZ-PEC Microorganisms
EZ-PEC Microorganisms EZ-PEC Microorganisms-preparat tillhandahåller kvantitativa experiment för testning av både antimikrobiell verkan och konserveringsmedlets effektivitet. AVSEDD ANVÄNDNING EZ-PEC (Preservative
Läs merSlutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013. Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter
Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter oktober 2013 Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar 2013 Miljösamverkan
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv
INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann
Läs merVästerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment
1 Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 2 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 3 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 1950 1976 4 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 5 Ängsgärdet Kemiska analyser Totalhalter
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9308-1 Fastställd Utgåva Sida 2001-03-16 1 1 (1+15+15) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Water quality Detection and enumeration of Escherichia
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida. Catrin Lindblad 2014-12-15 4P01635SE 1 (6) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 53 14 catrin.lindblad@sp.
Kontaktperson Catrin Lindblad 2014-12-15 4P01635SE 1 (6) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 53 14 catrin.lindblad@sp.se Bevara Produkter Nossebro AB Lars Kälström Essunga Källstorp 402 465 93 NOSSEBRO
Läs merPX Behandling av frö med väteperoxid. Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan. Pernilla Arinder.
PX99 Behandling av frö med väteperoxid Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan Pernilla Arinder November SIK Projektinformation Studien är en del av projekt Dnr 9-/ - Mikrobiologisk
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merPIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan
PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom
Läs merNorovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3. Dricksvattenburna
Läs merRapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter
Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 57 arbetsplatser vilket innebär att deltagarantalet även i år är högre än föregående år. Vi fick in svar från 131 deltagare
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merIsolering av Eugenol
Isolering av Eugenol Läkemedelskemi 2011-04-07 Författare: Student x Student y Handledare: Z Karlstads Universitet Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Utförande... 5 Resultat och diskussion...
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Läs merMikrobiologi Livsmedel
Kompetensprovning Mikrobiologi Livsmedel Oktober 218 Jonas Ilbäck Utgåva Version 1 (218-12-) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig Jonas
Läs merBestämning av bakterien Listeria monocytogenes Koloniräkningsteknik.
Ansvarig Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 8 Bestämning av bakterien Listeria monocytogenes Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser NMKL 136:2010 ISO/DIS 11290-2:2014 (ALOA och/eller LMBA 37±1
Läs merParameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde
Kemisk vattenanalys Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1, mod. Titrering 1:1,2, 4 0,01 4 mekv/l Ammonium som kväve TrAAcs 800 Meth. No J-001-88-B CFA 1:1,2,4 10 750 g/l Biokemisk
Läs merPreparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin
Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson
Läs merTeknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur
Teknik blad 2 Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur från MJÖLK 1 Bra startkultur kommer från bra mjölk Använd mjölk från friska djur, i enlighet med lagens krav, och tillverka kulturen utan att
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merKoncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri
Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merTentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800)
Tentamen i Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 hp (kod 0800) Kursens namn: BMLVA II 22,5 högskolepoäng Kurskod: BL1004 Kursansvarig: Rolf Pettersson, Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2/5-2011 Skrivtid:
Läs merEtylacetat är lättantändligt, ingen öppen låga eller elplatta i närheten.
1 Isolering av koffein Koffein är en organisk förening som finns i bl.a. kaffe och te. Den hör till gruppen alkaloider. Kaffets uppiggande verkan beror på koffeinet. I en kopp medelstarkt kaffe finns 80-100
Läs merBestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik.
Ansvarig Satu Hakola Sida/sidor 1 / 7 Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7937:2004 (SC 37 C/20 h ingjutning, nitrat-motilitet-agar
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merBestämning av fluoridhalt i tandkräm
Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och
Läs merMikrobiologi - Livsmedel
Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Januari 214 Laurence Nachin, Christina Normark and Irina Boriak Utgåva Version 1 (214-3-3) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, enhetschef, mikrobiologienheten, Livsmedelsverket
Läs merGrafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:
IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its
Läs merDetektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs mer