E22 Förbi Söderköping inkl. väg 210 Skärgårdslänken

Transkript

1 TEKNISKT PM AVVATTNING E22 Förbi Söderköping inkl. väg 210 Skärgårdslänken Söderköpings kommun. Östergötlands län VÄGPLAN: : Version 1.0

2 2 (32) Dokumenttitel: Skapat av: ÅF Infrastucture AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: PM DokumentID: : : Version: 1.0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jonas Danielsson Uppdragsansvarig: Anders Nordholm Distributör: Trafikverket, Box 1140, Eskilstuna, telefon:

3 3 (32) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 Syfte... 5 Övergripande underlag... 6 Styrande dokument Avvattningstekniska förutsättningar... 6 Topografi... 6 Geologi och geoteknik... 7 Yt- och grundvattenförekomster Grundvatten Ytvatten... 9 Markavvattningsföretag Befintlig avvattning Anläggningskrav Dränering av väganläggning Höjdsättning och avvattning av lågt belägen del av vägområde Val av konsekvensklass Erosion Befintligt avvattningssystems kondition och kapacitet Val av teknisk livslängd Tjälskador Framtida sättningar Behov av pumpning Omgivningskrav Skydd av yt- och grundvatten Vandringshinder Föroreningar i befintlig mark Framtida avvattningssystem Dimensionerade dagvattenflöden Dimensionerade dagvattenflöden Totalflöden på årsbasis Dimensionering genomledning av naturmark Diken Fördröjningsanläggningar Pumpstationer Trummor Skydd mot översvämning Invallning Varningssystem... 23

4 4 (32) Anslutningspunkter Utformning av framtida avvattningssystem Km 0/000 0/ Km 0/500 1/ Km 1/320 1/ Km 1/660 1/ Km 1/880-2/ Km 2/480 2/ Km 2/900 3/ Km 3/900 5/ Km 5/200 6/ Km 6/250 6/ Km 6/450 7/ Km 7/320 8/ Km 8/570 8/ Km 8/940 9/ Km 9/350 9/ Km 9/650 10/ Väg 210, St Anna, Skärgårdslänken Väg 843, Östra Husby Omprövning Bilagor... 32

5 5 (32) 1 Inledning På uppdrag av Trafikverket har ÅF Infrastructure AB utfört projektering för en ny vägplan. Vägplanens förslag innebär att en förbifart av E22 anläggs väster om Söderköping som mötesfri landsväg (se Figur 1). Söder om väg 210 utförs vägen med 2+1 körfält och norr om väg 210 med 2+2 körfält. Ombyggnadens längd är ca 10 km. Omgivande allmänna vägnät ansluts till E22 genom fyra planskilda trafikplatser, Trafikplats Slussporten, Trafikplats Norra, Trafikplats Västra samt Trafikplats Södra. E22 passerar under Göta kanal i en akvedukt. Utöver E22 ingår även ombyggnad av ett antal mindre vägar i anslutning till förbifarten där de längsta är väg 210, Skärgårdslänken (ca 2,5 km) samt väg 843 mot Östra Husby (ca 0,6 km). Figur 1. Översiktlig bild av vägplaneförslaget. Tpl = trafikplats Syfte Syftet med detta PM är att beskriva avvattningstekniska förutsättningar och krav för föreslagen avvattningsanläggning. Syftet uppfylls genom: analys av befintliga förutsättningar som påverkar avvattningen analys av ytavrinningen i området med föreslagen väganläggning att föreslå dagvattenhantering/avvattningsanläggning Detta ska användas som underlag till vägplan och ge en grund för framtida bygghandling.

6 6 (32) Övergripande underlag För det avvattningstekniska arbetet har följande underlag använts: Markmodell, Trafikverket Kompletterande inmätningar, ÅF Ortofoto, Trafikverket Höjddata, Lantmäteriet Fastighetskarta, Lantmäteriet SMHI s delavrinningsområden, vattenweb Dikesföretag, Länsstyrelsen Brunnsregistret, Sveriges geologiska undersökning (SGU) Jordartskartan, Sveriges geologiska undersökning (SGU) Vattenkartan, Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Verksamhetsområden, Söderköpings kommun för Spill-, Dag- samt vatten, daterade Styrande dokument Följande styrande dokument har använts vid utformning av den föreslagna avvattningsanläggningen: Trafikverkets tekniska krav för avvattning, TDOK 2014:0045 (version 1.0) Trafikverkets tekniska råd för avvattning, TDOK 2014:0046 (version 1.0) Avvattningsteknisk dimensionering och utformning - MB 310, TDOK (version 1.0) 2014:0051 Trafikverkets TK Geo Avvattningstekniska förutsättningar Topografi Den planerade vägen går genom ett varierat landskap med berg och dalar. På sträckan genom det skogsklädda landskapet i söder, km 0/000-3/000, går den nya vägen omväxlande på bank och i skärning och markytans nivå längs vägens profil varierar mellan ca (meter över havet, möh). För sträckan km 3/000-7/000, där vägen går över odlingslandskapet samt förbi Storån och vidare upp mot väg 210 (Linköpingsvägen) varierar vägens profil mellan ca möh. Lägsta punkten längs denna sträcka är passagen över Storån, km ca 6/100-6/250, där markytans nivå tillfälligt sjunker ner till ca +12 möh. Området där vägen passerar Göta kanal (ca km 7/700) ligger i en bred dalgång där markytans nivå ligger mellan ca möh. Norr om kanalen stiger marken hastigt upp mot Klevbrinken och nivån är som högst +40 möh längs vägprofilen. Vid Trafikplats Slussporten finns berg i dagen på nivån ca +60 möh.

7 7 (32) Mer om topografiska förhållanden framgår av Tekniskt PM Geoteknik. Geologi och geoteknik Jorden utgörs övervägande av siltig lera med varierande egenskaper och mäktigheter. Generellt är det övervägande glacial lera längs den södra delen av sträckan fram till den plana lerslätten vid Göta kanal där det övergår till postglacial lera. Norr om kanalen överväger åter glacial lera fram till Trafikplats Slussporten där det övergår till postglacial lera. Leran i dalgången där vägen passerar Göta Kanal är mycket sättningskänslig, vilket kan medföra att en sänkning av grundvattnet riskerar att bidra till sättningar. Geologiska förhållanden framgår av Tekniskt PM Geoteknik. Figur 2 Jordart, grundlager, från SGU s Kartvisare. Nya vägsträckningen redovisas ungefärligt med en tjock, svart linje. Utifrån Geotekniska undersökningar samt SGU s Kartvisare har gynnsamma och ogynnsamma infiltrationsförhållanden antagits i kapitel 5.

8 8 (32) Figur 3 Genomsläpplighet i jordlager från SGU s Kartvisare. Nya vägsträckningen redovisas ungefärligt med en tjock, svart linje. Yt- och grundvattenförekomster Grundvatten Befintlig vägsträckning av E22 korsar område med grundvattenförekomst samt tangerar Söderköpings vattenskyddsområde i sydvästra hörnet, se Figur 4. Den ny sträckningen som föreslås av Väg E22 kommer även denna komma i kontakt med grundvattenmagasinet, men i mindre utsträckning än i dagsläget. Det finns miljökvalitetsnormer kopplade till grundvattenförekomsten för att säkerställa kvalitén på vattenmiljön. Den nuvarande kemiska och kvantitativa statusen för grundvatten bedömds som god (år 2009). Nya vägsträckningen kommer inte längre kontakt med vattenskyddsområdet. Detaljerad beskrivning av samtliga grundvattenförekomster och diken framgår av PM Vattenmiljö.

9 9 (32) Figur 4 Karta över grundvattenförekomster. Nya vägsträckningen redovisas ungefärligt med en tjock, svart linje. (Tolkat utifrån VISS Kartvisare 1 ) Ytvatten Göta Kanal, Lillån och Storån är tre större vattendrag som alla är recipienter för vägdagvatten från förbifart Söderköping, se Figur 5. Storån har beslutad statusklassning och miljökvalitetsnormer, medan Lillån och Göta Kanal saknar beslutade miljökvalitetsnormer. Storån uppnår inte god ekologisk eller kemisk status. Eftersom det inte är tekniskt möjligt att uppnå miljökvalitetsnormen för vattenkvalitet till år 2015 har ett undantag gjorts och istället arbetas det systematiskt med att förbättra situationen till år Övergödning är den största anledningen till att vattenförekomsten inte uppnår god ekologisk status och kvicksilverföreningar är anledningen till att den kemiska statusen inte uppnås. Göta kanal och Lillån bedöms ha en sämre kemisk status än Storån. 1 Sidan besökt den , kl. 8:45

10 10 (32) Figur 5 Vattendrag som berörs av nya vägplanen. Vattendragen illustreras med blå linjer och nya vägsträckning med tjock, svart linje (ungefärligt läge). Markavvattningsföretag Det finns tre kända markavvattningsföretag (jordbruk) längs vägområdet som ska beaktas vid projektering av vägen: Bleckstad dikningsföretag från 1929, korsar ny vägsträckning (E22) i km 4/600 4/800 (se Figur 6) Kungsängens dikningsföretag från 1937, korsar ny vägsträckning (E22) i km 7/200 7/540 (se Figur 7) Eketorp Vännerstorp dikningsföretag från 1927, korsar ny vägsträckning (Väg 843 i km 0/980-1/200) (samt E22 vid ca km 8/900), (se Figur 8) Se Bilaga 1-3 för mer information om markavvattningsföretagen.

11 11 (32) Figur 6. Utbredning av Bleckstad dikningsföretag (markerad med grön skraffering) i förhållandet till nya vägplanen (markerad med turkosa linjer). Figur 7. Utbredning av Kungsängens dikningsföretag (markerad med grön skraffering) i förhållandet till nya vägplanen (markerad med turkosa linjer).

12 12 (32) Figur 8 Utbredning av Eketorp Vännerstorp dikningsföretag (markerad med grön skraffering) i förhållandet till nya vägplanen (markerad med turkosa linjer). Befintlig avvattning Befintlig avvattning längs med (nya) vägsträckningen är sammanställd i Tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av befintlig avvattningsanläggning. Vägsträckning Befintliga markförhållanden Befintlig anläggnings avvattning KM 0/000-0/610 Skogsmark Övergång från befintlig väg E22. Vägdagvatten rinner österut längs med vägdiket. KM 0/610-1/320 Skogsmark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 1/320-1/660 Skogsmark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 1/660-1/880 Skogs- och ängsmark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 1/800-2/480 Skogsmark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 2/480-2/900 Skogs- och åkermark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 2/900-3/970 Skogs- och åkermark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 3/970-5/200 Åkermark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 5/200-6/100 Skogs- och åkermark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 6/100-6/2500 Åkermark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 6/250-6/450 Åkermark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas.

13 13 (32) KM 6/450-7/320 Åkermark Ny vägsträckning, befintlig avvattning saknas. KM 7/320-8/570 Åker- och ängsmark Övergång till befintlig sträckning väg E22. Mellan Klevbrinken och rastplats Slussporten leds vägdagvattnet i öppna diken längs vägen till en dagvattenkulvert som mynnar i ett dike vid torrdockan vid Göta kanal. Därifrån förs vattnet i en dykarledning under Göta kanal till Lillån. KM 8/570-8/800 Åker- och ängsmark Befintlig sträckning väg E22. Ett mindre område av E22 vid rastplatsen avvattnas till en dagvattenkulvert som har förbindelse med den kommunala dagvattenanläggningen kring HTC. KM 8/800-9/350 Åker- och ängsmark Befintlig sträckning väg E22. Via öppna diken och vidare till dagvattenledning till ett kommunalt fördröjningsmagasin. Från magasinet leds vattnet vidare via öppna diken och en kulvert, till Lillån. KM 9/350-9/650 Åker- och ängsmark Befintlig sträckning väg E22. Via öppna diken och vidare till dagvattenledning till ett kommunalt fördröjningsmagasin. Från magasinet leds vattnet vidare via öppna diken och en kulvert, till Lillån. KM 9/650-10/080 Åker- och ängsmark Befintlig sträckning väg E22. Via öppna diken och vidare till dagvattenledning till ett kommunalt fördröjningsmagasin. Från magasinet leds vattnet vidare via öppna diken och en kulvert, till Lillån. Väg 210, St Anna, Skärgårdslänken. Skogs- och åkermark Nysträckning väg 210, (Skärgårdslänken). Avvattnas idag via öppna diken längs vägen mot nordost. Väg 843, Östra Husby Åkermark Nysträckning väg 843. Avvattnas idag via öppna diken till ett befintligt åkerdike i närheten av projektets östra gräns. 3 Anläggningskrav Dränering av väganläggning Dränering av väg- och bankkroppen ska säkerställa vägens bärighetsegenskaper och tjältålighet/frostbeständighet. Överbyggnaden ska vara dränerad till minst 0,3 under terrassnivå. Dike/dränering ska utformas så att god hydraulisk kontakt erhålls med överbyggnaden. För att minimera behovet av att schakta jord med sämre byggnadstekniska egenskaper har dräneringslösning vid de större vägarna (väg 210 och E22) i skärning valts att utföras med grunda diken och dräneringsledningar. I övrigt sker vägavvattning huvudsakligen via öppna diken. Höjdsättning och avvattning av lågt belägen del av vägområde Den nya akvedukten med tråg kommer bli den lägsta punkten i projektet. Tråget kommer kräva avvattning via pumpning.

14 14 (32) Samtliga lågpunkter inom vägområdet förutom tråget vid Göta Kanal är höjdsatt för att kunna avvattnas med självfall via diken eller dagvattenledningar. Val av konsekvensklass Trummor för genomledning dimensioneras enligt MB310 med konsekvensklass (KKL) lägst 2 vilket innebär att trummorna ska ha en kapacitet för att klara ett 50-årsflöde (HQ50). Vid konsekvensklass 3 skall trummorna ha en kapacitet för att klara ett 200-årsflöde (HQ200). Se kapitel 5.4 för dimensionering av nya trummor. Erosion Erosionsskydd i diken ska utföras enligt TK Avvattning avsnitt där risk för erosion föreligger. Erosionsskydd skall dimensioneras för vägdagvattentrummor samt för trummor för genomledning av naturvatten, dessutom skall samtliga brunnar med intag samt dagvattenledningars in- och utlopp förses med erosionsskydd. Dimensioneringen ska ske enligt TK Geo. Befintligt avvattningssystems kondition och kapacitet Befintliga trummor är inventerade och finns redovisade i PM Vattenmiljö, kapitel 5. Avvattningsanläggningar (trummor och ledningar) som korsar den nya vägsträckningen av E22 har inte konditionen som motsvarar dimensionerande livslängden på nya avvattningsanläggningar, och därför föreslås dessa att bytas ut. Val av teknisk livslängd Vald teknisk livslängd är enligt TK Avvattning minst 40 år på dagvattenledningar, trummor och brunnar. Pumpstationer i/vid akvedukten skall dimensioneras för samma livslängd som akvedukten, däremot så skall monterat material (t ex pumpar mm) kunna bytas och renoveras för framtida drift. Akvedukt dimensioneras för teknisk livslängd 120 år, se PM Konstbyggnad. Tjälskador Dräneringssystem som förutsätts fungera även vintertid ska förläggas frostfritt. Vatten från icke fruset system ska inte ledas till ett system som periodvis kan vara fruset. Nytt dagvattensystem ska förläggas frostfritt (1,6 meter under markytan) eller med termisk isolering enligt TK Avvattning.

15 15 (32) Framtida sättningar Vägen passerar ett antal områden med större lerdjup som kan medföra problem med sättningar. Ledningar, trummor, dränledningar och diken ska konstrueras enligt TK Avvattning, så att funktionen upprätthålls med hänsyn till de sättningar som utvecklas under anläggningens livslängd. Mer detaljerad information om sättningsrisker framgår av Geotekniskt PM. Behov av pumpning Anläggningen avvattnats till största del via diken och självfallsledningar. Vid Göta Kanal planeras ny akvedukt med tråg för väg E22 som kräver pumpning för avledning av vägdagvatten. Under byggskedet så kommer dagvatten samt grundvatten behövas pumpas undan för att ha schakter fria från stående vatten. 4 Omgivningskrav Skydd av yt- och grundvatten Det finns tre vattendrag som inte bedöms uppnå god kemisk (eller ekologisk) status. Därför är det viktigt att hantering av vägdagvatten planeras för att begränsa påverkan på statusklassade och de övriga recipienterna vid normal drift och trafikolycka. Föreslagna vägsträckan passerar över grundvattenförekomsten som omfattas av miljökvalitetsnormer. Utbyggnad av vägen får inte innebära att status på grundvattenförekomsten försämras eller att miljökvalitetsnormer riskerar att inte uppnås vid normal drift och trafikolycka. För mer information se PM Vattenmiljö. Vandringshinder Inga arter av särskilt skyddsvärde har identifierats i diken eller vattendrag längs med den nya vägsträckningen. Generellt har dikena och vattendragen redan en hög påverkansgrad eftersom de till stora delar utgörs av grävda diken i jordbrukslandskapet. Utter har rapporterats intill Storån och Lillån. En högbro planeras över Storån för att lämna ett öppet stråk för människor och djur. Klövvilt, småvilt och framförallt uttern kan därmed förflytta sig utan svårigheter. För Lillån (km ca 7/330) anläggs en mindre faunapassage i form av en torrtrumma för att uttern ska kunna förflytta sig. För att inte utgöra ett vandringshinder så ska trummor läggas med ett överdjup enligt TK Avvattning tabell under dikesbotten.

16 16 (32) För mer information se Viltpassageplan och Påverkade naturvärden (utredningen finns som bilaga till MKB). Föroreningar i befintlig mark Det finns ett antal potentiellt förorenade områden i och intill Söderköpings tätort. Av dessa ligger ett inom vägområdet och tre i anslutning till vägområdet (se Figur 9). Figur 9. Karta över potentiellt förorenade områden i närheten av vägplanen. 5 Framtida avvattningssystem Vägdagvattnet utmed E22 kommer i huvudsak att ledas över gräsbesådda vägslänter innan bortledning längs med vägdiken sker (kap 5.2). Det finns platser där vägdagvattnet kommer fördröjas ytterligare med hjälp av fördröjningsdiken, dammar och översilningsytor (kap 5.3). Anläggningarna kommer att förhindra att föroreningarna i vägdagvattnet når recipienterna. Anläggningarna är dimensionerade så att dagvatten kommer att hinna infiltreras eller fördröjas vid dimensionerande förhållanden så att ingen ökning i flödet sker innan dagvattnet når recipient. Vid eventuell olycka kommer fördröjningen bidra till att det tar längre tid för farliga ämnen att sprida sig till recipient och ger räddningstjänsten tid att ta sig till olycksplatsen. Räddningstjänsten finns i närområdet (se figur 10) och har möjlighet att ta sig fram till olycksplatsen på kort tid.

17 17 (32) Där vägen korsar en grundvattenförekomst anläggs täta diken som skydd. Figur 10 Räddningstjänstens läge är utmärkt med blå cirkel Där det inte finns utrymme för diken kommer vägen avvattnas via dagvattenbrunnar och ledningar, och det föreslås två stycken pumpstationer (se kapitel 5.4) för att avvattna det planerade tråget vid den nya akvedukten under Göta kanal. Avvattningsanläggningen för vägen har delats upp i flera delavrinningsområden som framgår av VA-planer, 300W W0527, Bilaga 14. Dimensioner på nya trummor framgår i kapitel 5.5. Skydd mot översvämning framgår i kap 5.6. Där nya sträckningen av E22 och övriga vägar följer befintlig sträckning sker avvattning till samma recipienter som idag. Recipienter på nybyggnadsdelen är de befintliga skogs- och åkerdiken och vattendrag som finns utmed sträckan. Anslutningspunkterna framgår i kapitel 5.7. Mer detaljerad beskrivning av avvattningen av framtida vägsträckning framgår i kap. 5.8 Dimensionerade dagvattenflöden Dimensionerade dagvattenflöden För att bestämma dimensionerande regnintensitet har Dahlströms ekvation (ekvation 1) använts.

18 18 (32) 3 i Å = 190 Å Där: iå = regnintensitet [l/(s, ha)] TR = regnvaraktighet, [minuter] Å = återkomsttid, [månader] ln(t R) 0, (ekvation 1) T R Rinntiden för varje delavrinningsområde har beräknats med antagandet att av flödeshastighet på mark är 0,1 m/s, i dike 0,5 m/s och i ledning 1,5 m/s. För beräkning av dimensionerande flöde har den modifierade rationella metoden enligt MB310 använts, se ekvation 2. Q = i Å A hårdgjord φ + A infiltrerbar (i Å f i ) (ekvation 2) Där Q = dimensionerande flöde [l/s] iå = dimensionerande regnintensitet [l/(s, ha)] A = yta [ha] φ = avrinningskoefficient [-] fi = infiltrationskapacitet [l/(s, ha)] Dimensionerande regnintensitet och dagvattenflödet beräknats separat för varje delavrinningsområde, och redovisas i Bilaga Totalflöden på årsbasis Totalflöden på årsbasis har beräknats på följande sätt: Q = Ared x i (ekvation 3) Där Ared = reducerade arean [ha] i = årsnederbörd [mm] Följande avrinningskoefficienter har använts: 0,7 för asfalt; 0,27 för infiltrerbar yta samt skog- och naturmark. Årsnederbörd i Söderköping bedöms vara mm (smhi.se 2 ). 600 mm har använts vid beräkningarna. Nederbörd i form av snö antas ligga kvar inom avrinningsområdet och bidra till avrinningen när den smälter. 2 Källa: _1256px/image/p118.png. Sidan besökt den , kl 8:52.

19 19 (32) Resultat av totalflöden på årsbasis framgår i Tabell 6 i avsnitt Dimensionering genomledning av naturmark Dimensionerande naturmarksflöden för trummor har beräknats på följande sätt: Där För att erhålla HQ200 multipliceras beräknat HQ50 med faktor 1,25. HQ50 används vid dimensionering av trummor med konsekvensklass 2 (KKL) medan HQ200 används vid dimesnionering av trummor med KKL 3. Hänsyn har tagits till det antagna överdjupet på så sätt att det dimensionerade flödet har multiplicerats med 1,3 (30% pålägg). Diken Vägdagvatten ska omhändertas och infiltreras i öppna vägdiken längs största delen av vägsträckningen för att uppnå fördröjning samt rening genom fastläggning och biologisk nedbrytning av föroreningar. Enligt MB310 så är det upp till parterna att komma överens om vilka krav som ska gälla vid bortledning till annan huvudmans anläggning (allmän vaanläggning, annan va-anläggning, markavvattningsföretag). Dikesbotten ska utformas med minst 0,5 meter bredd och 0,5 meter djup och 0,3 meter under vägterrasens nivå enl. TDOK 2014:0045. Vegetationsbeklädda diken med genomsläppligt material rekommenderas att anläggas längs vägen för att uppnå hög infiltrationskapacitet (150 l/s, ha). Enligt 2011_112 Vägdagvatten råd och rekommendationer så är föroreningsreduktion som effektivast om vägdagvattnet passerar diken med en längd på minst meter. Längs med E22 behövs tät avvattningsanläggning för att skydda grundvattenförekomster. Dessa är sammanfattade i Tabell 2. Tätskikt föreslås ha en överbyggnad på 0,75-1 meter

20 20 (32) för att dess långvariga funktion ska säkerställas. Tätskiktets överbyggnad resulterar i att infiltrationskapacitet kan sättas till 150 l/s, ha även för täta sträckor. Tabell 2. Sammanställning av tät avvattningsanläggning. Typ Km Syfte Täta diken (där genomsläpplig jord) 6/250-6/550 Skydd mot yt- och grund vattenförekomst Tätt betongtråg och akvedukt 7/590-7/890 Skydd mot grundvattenförekomst (Söderköpings vattentäkt) Täta diken (där genomsläpplig jord) 7/890-8/140 Skydd mot grundvattenförekomst (Söderköpings vattentäkt) Fördröjningsanläggningar Elva stycken fördröjande dagvattenanläggningar föreslås att utformas inom projektet. Två stycken fördröjningsdammar, åtta stycken specialutformade diken (se tabell 4) och en fördröjande översilningsyta vid ca km 6/260 (se tabell 5). Specialutformade diken är bredare och djupare än ett vanligt vägdike. Syftet med specialutformade diken är främst att avleda dagvatten men även bidra till utjämning av flödet. Syftet med dagvattendammarna är främst att fördröja dagvatten för att minska risken för översvämning nedströms. De specialutformade fördröjningsdikena har dimensionerats för 1-årsregn eftersom avvattningen på dessa platser kommer att ske till skogs- eller åkerdiken och utsläppspunkterna ligger långt från bebyggt område. Konsekvenserna bedöms som små vid kortare perioder med stående vatten. Utflödet från damm 1 och damm 2 sker till Lillån (Kungsängens markavvattningsföretag). Lillån är redan idag påverkad av exploaterade områden och är känslig för marköversvämningar. Därför föreslås damm 1 och 2 dimensioneras för 10-års återkomsttid och på så sätt undvika att marköversvämningssituation nedströms förvärras. Olika längd på varaktighetstider har studerats. Flödet med hänsyn till infiltration har konstaterats bli som störst vid den varaktighetstid som motsvarar den längsta tiden det tar för, den hårdgjorda ytan i samtliga avrinningsområden som rinner till en och samma fördörjningsanläggning, att nå fram. Till följ av detta så har denna varaktighet också använts som dimensionerande varaktighetstiden för respektive anläggning. I Bilaga 11 redovisas antagna rinntider, rinnsträckor och flödeshastigheter. Genom platsspecifika analyser har specifik avrinning till de olika utsläppspunkterna bestämts och redovisats i Tabell 3.

21 21 (32) Generellt så har utflödet antagits till 5 l/s per ha som mottagande diken (skogsdike) bedöms klara av att hantera. På platser där utsläpp sker till dikningsföretag har ett lägre utflöde, 2 l/s per ha, använts för att skapa ett bra förhandlingsläge. Tabell 3. Dimensionerande förhållande för fördröjningsanläggning Damm nr/ Dikes nr KM Återkomst- tid, år Rinntid, min Inflöde, l/s Max. Utflöde, Dike 1 0/ Dike 2 1/ l/s Utjämningsvolym, m 3 Recipient/ Utsläppspunkt - Ledning D160 - Dike Dike 3 1/ Dike/ledning Dike 4 2/ Dike Dike 5 2/ Ledning Dike 6a 3/ Dike Dike 6b 3/ Dike Dike 7 4/ Dike 8 5/ Storån Damm 1 7/ Damm 2 7/ Dike 570 Lillån 300 Lillån 1 Baseras på 5 l/s, ha 2 Baseras på 2 l/s, ha 3 Volym bedöms kunna inrymmas i specialutformade diken Syfte Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Avledning och fördröjning Översilningsytan, under bron vid Storån, är dimensionerad för tioårsregn, se Tabell 4. Flöden till utsläppspunkten är beräknade med specifik avrinning och vald med hänsyn till utsläppspunkt. Tabell 4. Dimensioner för översilningsyta Km Volym (m3) Bottennivå Nivå överkant Utflöden (l/s) 6/260 ca ,00 ca. 2

22 22 (32) Pumpstationer Två pumpstationer planeras för nya vägplanen i anslutning till akvedukten, se Figur 11 Dimensionerande regn för pumpstation 1 vid km 7/585 har antagits till 10 års återkomst tid. Dimensionerande regnet för pumpstation 2 vid km 7/650 för akvedukt har antagits till 20 års återkomsttid enligt MB310. Figur 11. Bild över planerade pumpstationer, markerade med blåa cirklar. Pumpstationerna kan endera dimensioneras med två pumpar med alternerande drift, alternativt tre pumpar som tillsammans har ett flöde som två pumpar inklusive 20% påslag enligt TK avvattning, samt alternerande drift. Trummor Alla trummor för genomledning av naturmark dimensioneras för konsekvensklass (KKL) 2, förutom en vid km 7/340 som dimensioneras för KKL 3 på grund av risker för översvämning av akvedukten. Trummor för genomledning av befintliga vattendrag har lagts med samma lutning som vattendragets lutning. Dimensionerande förutsättningar framgår av tabell 5 och bilaga 9. Trumöppningar skall förses med trumögon enligt TK avvattning. Dimension som föreslås för trummor framgår i Tabell 5.

23 23 (32) Tabell 5 Dimensionerande flöden för nya trummor. Km Område KKL N (km 2 ) Mq (l/s, km 2 ) Sjö-procent (%) HQ50 (m 3 /s) Ung. längd (m) Dim (mm) Bef. Vattendrag ets lutning i procent (%) E22 0/340 A3 2 0, , /570 A7 2 0, , /870 F1 mfl 2 0, , /380 G3 2 0, , /670 G4X 2 0, , /375 G10 mfl 2 5, , ,3 3/525 G13 2 0, , /040 G14 2 0, , /720 G21 mfl , ,05 5/790 G26 mfl 2 0, , /340 A54X 3 7, , ,1 9/880 G84 2 0, , TPL Syd 0/490 A8 mfl 2 0, , Ramp 11 0/140 A9 mfl 2 0, , Ramp 12 0/260 B2 mfl 2 0, , Väg 210 TPL Västra 0/060 G25 2 0, , Ramp 18 0/470 G23 2 0, , Ramp 15 TPL Norra 0/030 Ramp 1B G51 2 0, , HQ200 (m 3 /s) Skydd mot översvämning Invallning Tyrens AB har på uppdrag av Söderköpings kommun tagit fram rapporten Skyfallsmodellering av området för nya E22, daterat Där framgår att området i dalgången vid Göta kanal översvämmas vid kraftiga regn. I rapporten redovisas vattendjup vid 100-årsregn med klimatfaktor. För att undvika att vatten vid detta scenario leds ned i akvedukten via vägdiken och genomsläppliga material i uppbyggnaden av E22 anläggs låga vallar (<1m) med lägst krönnivå +5,5 på vänstra sidan km ca 7/340-7/480 och på högra sidan km ca 7/380-7/480. På högra sidan ska bankslänter utföras täta upp till minst nivå +5,5 km ca 7/340-7/ Varningssystem Även med föreslagna vallar finns en viss risk för att det blir översvämning i akvedukten. Detta skulle exempelvis kunna ske vid oförutsedda driftavbrott på pumpstationen som avvattnar akvedukten eller vid extrema skyfall eller dammbrott på kanalen som medför att pumpkapaciteten inte räcker till. För att minska konsekvenserna för trafiken vid en

24 24 (32) eventuell översvämning bör ett varningssystem för trafikanterna anordnas. Eventuellt skulle varningssystemet kunna kompletteras med vägbommar. Anslutningspunkter Recipienter för vägdagvattnet framgår i tabell 6. Vid beräkning av flödet (1-årsregn) har varaktigheten valts till den tid det tar för alla hårdgjorda ytor att rinna fram till utsläppspunkten. Tabell 6 Recipienter och VA-huvudmän till utsläpp för vägdagvatten Km 0/000 X1 Östra vägdiket E22 300W0501 0/000 X2 Västra vägdiket E22 300W0501 0/340 X3 Vid åkermark 300W0501 0/210 Ramp 14 1/540 Väg 150 X4 Fördröjningsdike 1 X5 Fördröjningsdike 2 1/860 X6 Fördröjningsdike 3 2/350 X7 Fördröjningsdike 4 2/540 X8 Fördröjningsdike 5 3/450 X9 Fördröjningsdike 6a 3/240 X9 Fördröjningsdike 6b 4/720 X10 Fördröjningsdike 7 5/840 X11 Fördröjningsdike 8 6/240 X12 Översilningsyta 7/220 X13 Damm 1 Anm. 1 Flöde vid 1- årsregn (l/s) Vid Tpl Södra 300W0502 Vid Enskild väg 300W0504 Vid åkermark 300W0504 Vid Enskild väg 300W0505 Vid Drift VPL 300W0506 Vid Drift VPL 300W0507 Vid Drift VPL 300W0507 Mellan E22 och enskild väg 300W0510 Vid åkermark 300W0512 Vid åkermark 300W0513 Vid TPL 300W , Lika som idag 10, Lika som idag 25, Minskat Se tabell 3 Se tabell 3 Se tabell 3 Se tabell 3 Se tabell 3 Se tabell 3 Se tabell 3 Se tabell 3 Se tabell 3 Tot. årsflöde, innan vägplan m 3 Tot. årsflöde, efter vägplan m , Lika som idag Se tabell VA-huvudman/ Recipient Trafikverket, Vägdike Trafikverket, Vägdike Ledning D160, Täckdikat Ledning D160, Täckdikat Privat Dike Dike/ledning, Täckdikat Dike Ledning Dike Dike Dike, Bleckstads dikningsföretag Storån, Täckdikat Storån Kungsängens Utsläppspunkt Fastighetsbeteckning - - Hällorna 1:1 Braberg, 1:1, 1:2 Braberg, 1:1, 1:2 Gånge-stad 1:1 Skönberga Husby 11:832 Skönberga Husby 11:832 Skärpinge, 1:2 Skärpinge, 1:2 Högby1:10 8 Lilla Kolstad 1:1 Hammarsp ången 2:1 Söderköpin g 2:61

25 25 (32) 7/400 X14 Damm 2 För Akvedukt 300W0515 8/650 X15 Vid HTCområdet 300W0518 9/270 X16 Kommunens damm 9/550 X17 Kommunens damm 9/670 X18 Kommunens damm Norra ind. området 300W0519 Norra ind. området 300W0517 Norra ind. området 300W0518 5/500 X19 Norra vägdiket Väg W0511 5/500 X20 Södra vägdiket Väg W0511 0/820 Väg 210 1/220 Väg 210 1/430 Väg 210 2/580 Väg 210 1/110 Väg 843 X21/X22 X23 X24/X25 X26/X27 X28 Skärgårdslänken 300W0522 Skärgårdslänken 300W0523 Skärgårdslänken 300W0523 Vägdike 300W0525 Vid åkermark 300W0527 Se tabell 3 140, Något ökat 0, Lika som idag 20, Något ökat 0, Lika som idag 0, Minskat tillflöde 5, Minskat tillflöde , Minskat tillflöde , Minskat tillflöde , Minskat tillflöde , Minskat tillflöde , Minskat tillflöde Utsläppspunkter finns att se på VA-planer, 300W W0527 dikningsföretag/ Lillån Kungsängens dikningsföretag/ Lillån Kommunen, Kungsängens dikningsföretag/ Lillån, alternativt Göta Kanal Kommunen, Kungsängens dikningsföretag/ Lillån, efter fördröjning i damm Kommunen, Kungsängens dikningsföretag/ Lillån, efter fördröjning i damm Kommunen, Kungsängens dikningsföretag/ Lillån, efter fördröjning i damm Kommunen, Vägdike Kommunen, Vägdike Ledning Dike Ledning Vägdike Eketorp vännerstorp dikningsföretag Söderköpin g 2:87 Söderköpin g 2:1 Söderköpin g 2:11 Söderköpin g 2:11 Söderköpin g 2:11 Ullebro 1:1 Ullebro 1:1 Braberg 2:1 Braberg 2:1 Ljunga 4:1 Fullerstad Eketorp 2:32 Utformning av framtida avvattningssystem Föreslagen avvattningsanläggning framgår av VA-planer, 300W W0527, Bilaga 14.

26 26 (32) Avskärda dräneringar ska hanteras enligt Bilaga 12 för att säkerställa täckdikningssystemens funktion Km 0/000 0/500 Övergång från befintlig väg in i skogsparti vid Braberg, dessutom områden med berg i dagen. Vägdagvatten leds längs med vägdiken (och i dräneringsledningar), till största del mot sydöst till utsläppspunkt X1 och X2 (vid km 0/040). Utsläppspunkt X3 avleder naturvatten från västra sidan av vägen samt en del vägdagvatten vid km 0/330 (befintlig betongledning). Dessutom sker avledning av dagvatten för nya rampen mot norr och nytt specialutformat dike (Dike 1). Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 0/050 0/500. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 0/500 1/320 Skogsparti där ny trafikplats anläggs samt åkermark i anslutning till Ramp/väg 210. Ny väg E22 blir en vattendelare här, och vägdagvattnet från sydöstra sidan av E22 leds längs med vägdiken (och i dräneringsledningar) till nytt specialutformat dike (Dike 1) och utsläppspunkt X4 i km 0/950. (befintlig betongledning). Vägdagvatten från väg E22 på västra sidan av trafikplatsen leds även detta till det specialutformade diket och utsläppspunkt X4. Detta sker via dagvattenledningar och vägdiken. Del av väg 210 och ramper norr om E22 leds vidare mot norr till vägdiken för befintlig väg E22. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 0/610 0/780 samt av södra avfartsrampen mellan km -0/010 0/065. Ny trumma/ledning för genomledning av vatten km 0/570. Proppning av avskärda dräneringar skall ske. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 1/320 1/660 Skogsparti inom området. Avvattningen öster om portläget i km 1/440 sker väster ut längs med vägdiken ner mot den enskilda vägen där det tas in i dagvattenbrunnar och leds vidare mot nytt specialutformat dike (Dike 2) i km 1/450 med befintligt dike som recipient, utsläppspunkt X5. Även dagvatten från väg E22 väster om portläget leds via vägdike till dagvattenbrunnarna i portläget och vidare mot utsläppspunkt X5 via det specialutformade diket. Ogynnsamma dräneringsförhållanden.

27 27 (32) Km 1/660 1/880 Skogs och ängsparti. Avvattning sker väster ut längs med vägdiken mot lågpunkt vid km 1/870. Där förs vattnet från södra sidan av väg E22 genom trumma till nytt specialutformat dike (Dike 3) och från norra sidan av väg E22 direkt från vägdike till det specialutformade diket. Vattnet rinner vidare från diket till dagvattenledningar och täckdikad åker, utsläppspunkt X6. Proppning av avskärda dräneringar skall ske. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 1/880-2/480 Skogsmark. Avvattning öster om portläget i km 2/320 sker väster ut längs med vägdiken (och dräneringsledningar) ner mot den enskilda vägen där det tas in i dagvattenbrunnar och leds vidare mot nytt specialutformat dike (Dike 4) i km 2/320 med befintligt dike som recipient, utsläppspunkt X7. Avvattningen väster om portläget sker mot lågpunkt i terrängen i km 2/380 och där ifrån mot befintligt skogsdike, utsläppspunkt X7. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 1/900-2/200. Ny trumma/ledning för genomledning av vatten km 2/380. Proppning av avskärda dräneringar skall ske. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 2/480 2/900 Skogs och åkerparti. Avvattning sker mellan 2/480-2/540 väster ut längs med vägdiken (och dräneringsledningar) till nytt specialutformat dike (dike 5) i km 2/540 där det fördröjs innan det släpps vidare och leds via bankfot mot befintlig dagvattenledning i km 2/655, utsläppspunkt X8. Avvattningen av vägytan mellan 2/540-2/900 sker öster ut även detta mot det specialutformade diket i km 2/540 och vidare mot utsläppspunkt X8. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 2/480 2/600 samt 2/750 2/900. Ny trumma/ledning för genomledning av vatten km 2/670. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 2/900 3/900 Skogs och åkerparti. Inslag med berg i dagen. Avvattning från den östra sidan av portläget i km 3/240 sker via vägdiken och tas upp av dagvattenbrunnar och leds genom portläget till nytt specialutformat dike (dike 6b) km 3/260 och därifrån till befintligt dike, utsläppspunkt X9. Avvattning från den västra sidan av vägen sker via vägdiken (och dräneringsledningar)

28 28 (32) mot nytt specialutformat dike (Dike 6a) i km 3/450 innan det släpps ut i befintligt dike, utsläppspunkt X9. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 2/900 3/220 samt mellan 3/580 3/750. Ny trumma/ledning för genomledning av vatten km 3/375 samt 3/525. Omgrävning av befintligt dike vid km 3/480 3/530. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 3/900 5/200 I huvudsak åkermark. Vägdagvatten rinner på västra sidan av portläget i km 4/460 i vägdiken fram till km 4/430, där intag i dagvattenbrunn och dykarledning under enskild väg sker. Därefter leds vägdagvattnet vidare i vägdike till km 4/710 där det leds in en dagvattenledning till ett nytt specialutformat dike (Dike 7). Vattnet leds sedan till recipient, Bleckstads Dikningsföretag 1929, utsläppspunkt X10. Vägdagvattnet från östra sidan av portläget rinner i vägdiken mot lågpunkten i km 4/460 och även det in i dagvattenledningen som har sitt utlopp i det specialutformade diket. Därefter vidare till utsläppspunkt X10. Den enskilda vägen kommer att avvattnas via brunnar och ledningar direkt till dikningsföretaget. Trummor i dikningsföretaget för Väg E22 samt Enskild väg föreslås. Trumman under E22 kommer att bli ca 80m lång, på grund av tryckbankars utformning. Omläggning av täckdikesstam i km 4/040, för instängt område föreslås. Proppning av avskärda dräneringar skall ske. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 5/200 6/250 Skogs och åkermark. Vägdagvatten från väg E22 och dess ramper från den södra sidan av trafikplatsen i km 5/500 rinner i vägdiken till dagvattenbrunnar vidare i dagvattenledning som har sitt utlopp i nytt specialutformat dike (dike 8). Vägdagvattnet från den norra sidan av trafikplatsen mellan km 5/500-6/100 rinner i huvudsak i vägdiken men också genom dagvattenledningar mot lågpunkt i 5/800 ut i det specialutformade diket. Utlopp från nytt dike sker till Storån, utsläppspunkt X11. Bro över Storån avvattnas som mellan km 5/500-6/100 till brunnar på södra sidan bron, vidare i vägdiken till det specialutformade diket i km 5/800. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 6/000 6/110.

29 29 (32) Omläggning av täckdiken, samt förändring av täckdikesstam i km 5/540, 5/870 samt 6/000. Avskärande dränering 5/900-6/000. Proppning av avskärda dräneringar skall ske. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 6/250 6/450 Åkermark. Norr om bron leds vägdagvattnet via vägdiken till dagvattenbrunnar med utlopp till en översilningsyta vid brons norra del vidare till Storån, utsläppspunkt X12. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 6/260 6/450. Avskärande dränering 6/250 6/330 för driftväg. Proppning av avskärda dräneringar skall ske. Gynnsamma dräneringsförhållanden Km 6/450 7/320 Åkermark. Vägdagvatten rinner i huvudsak i vägdiken fram till km 7/100, därefter mellan km 7/100 7/320 i både vägdiken samt ledningar inom trafikplatsen. Inom trafikplatsen anläggs en damm (Damm 1) i km 7/240. Dammen har sitt utlopp till recipient Lillån, utsläppspunkt X13. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 6/450 6/600 samt för den östra cirkulationen samt GC-vägen. Proppning av avskärda dräneringar skall ske. Ny dränbrunn i km 6/460 för täckdikes stam. Avskärande dränering 6/600 6/760. Gynnsamma dräneringsförhållanden, km 6/450 6/550. Ogynnsamma dräneringsförhållanden, km 6/550 7/ Km 7/320 8/570 Åker och ängsmark, samt befintliga vägar. Vägdagvatten rinner i vägdiken mellan 7/320 till 7/530, därefter i ledningar till pumpstation 1. Denna första pumpstationen (km 7/535) placeras vid tänkt GC-väg för framtida driftåtkomst. Från km 7/530 till tråget i km 7/590 så rinner vägdagvattnet i vägdiken innan det leds till dagvattenledningar till akveduktens pumpstation, pumpstation 2. Mellan sektionerna 7/590 7/890 så föreslås det anläggas en akvedukt med tätt betongtråg för att ta sig under Göra Kanal. Den andra pumpstationen som ska hantera vägdagvatten från tråg och akvedukt placeras i km 7/650 vid tänkt driftväg. Från tråget km 7/530 till km 8/570 leds vägdagvattnet i vägdiken, för att sedan vid tråget tas in i dagvattenledning/dykarledning under Göta kanal för att mynna ut i dammen i km 7/450 (Damm 2). Damm utlopp sker till recipient som är Lillån, utsläppspunkt X14.

30 30 (32) Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 7/380-7/600, 7/890 8/030 samt 8/140 8/570. Omläggning av kommunala och privata vatten och avloppsledningar måste utföras inom området. Ogynnsamma dräneringsförhållanden, km 7/320 7/890 samt 8/140 8/570. Gynnsamma dräneringsförhållanden, km 7/890 8/ Km 8/570 8/940 Åker och ängsmark, samt befintliga vägar. Vägdagvattnet från södra sidan av trafikplats Slussporten rinner via vägdiken till befintliga brunnar och ledningar till det kommunala dagvattensystemet. Detta kopplas in i ledningssystemet i nuvarande Trafikplats Klevbrinken och kommer att ledas genom ledningar/dykarledningar under Göta Kanal för att sedan släppas ut i damm (Damm 2) innan recipienten Lillån X14. Omläggning av kommunala och privata vatten och avloppsledningar måste utföras inom området. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 8/940 9/350 Åker och ängsmark, samt befintliga vägar. Vägdagvattnet från norra sidan trafikplats Slussporten rinner via vägdiken till befintliga brunnar och ledningar till det kommunala dagvattensystemet km 9/270, utsläppspunkt X16. Dagvattnet kommer sedan att rinna i ledningar till kommunens dagvattendamm som är placerad i 9/650, ca 250 m väster om väg E22. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 9/350 9/650 Åker och ängsmark, samt befintliga vägar. Vägdagvattnet rinner i vägdike till befintliga utsläppspunkt i km 9/540, utsläppspunkt X17 vidare i dike till kommunens dagvattendamm som är placerad i 9/650, ca 250 m väster om väg E22. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Km 9/650 10/080 Åker och ängsmark, samt befintliga vägar. Vägdagvattnet rinner i vägdike till befintlig utsläppspunkt i km 9/670, utsläppspunkt X18, och vidare till befintliga brunnar och ledningar till den kommunala dagvattendammen som är placerad i 9/650, ca 250 m väster om väg E22.

31 31 (32) Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg E22 mellan km 9/550 9/850. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Väg 210, St Anna, Skärgårdslänken Befintlig väg samt skogs och åkermark. Vägdagvattnet rinner norr ut mellan km 0/100-0/850 i vägdike till befintlig brunnar och ledningar i km 0/850, utsläppspunkter X21 och X22. Mellan km 0/850-1/350 rinner vattnet i vägdiken även här till befintlig utsläppspunkt i km 1/200, utsläppspunkt X23. Väg 210 fortsätter avvattnas med hjälp av befintliga brunnar och ledningar, km 1/350-1/900 avvattnas till utsläppspunkt X24 och X25 och km 1/900-2/600 avvattnas till utsläppspunkt X26 och X27. Avvattning av terrass med dräneringsledning föreslås utföras för väg 210 mellan km 1/520 2/000. Recipient är Storån för km 1/220 samt km 1/430. Recipient är Strodammen/Tvärån för km 2/590. Ogynnsamma dräneringsförhållanden Väg 843, Östra Husby Åkermark. Vägdagvattnet rinner i vägdiken till befintlig utsläppspunkt i km 1/120, utsläppspunkt X28. Recipient är Dikningsföretag Eketorp Vännerstorp Dikningsföretag Förlängning av befintlig trumma i lågpunkt. Ogynnsamma dräneringsförhållanden. 6 Omprövning Det finns tre stycken markavvattningsföretag som berörs av genomförande av nya vägplanen, se kapitel. 2.4 Markavvattningsföretag. Förslag på hantering av företagen framgår i PM Vattenmiljö. Markavvattnings-företag Utsläppspunkt Tillkommande hårdgjordyta (Ha) Bleckstads dikningsföretag 1929 X10 (ca 4/720 Väg E22) Tillkommande dikesslänter (Ha) Flödesförändring vid 1-årsregn (l/s) Ca. 2 Ca. 3 Inget ökat flöde Kungsängens dikningsföretag 1937 Eketorp Vännerstorp dikningsföretag 1927 X13/X14 (ca 7/300 Väg E22) X28 (ca 8/600 Väg E22) Ca. 4 Ca. 6 Inget ökat flöde Ca. 0,5 Ca. 1 Inget ökat flöde

32 32 (32) 7 Bilagor På illustrationsplaner redovisas planerade trummor, ledningar, pumpstationer och brunnar samt dammars lägen. Dessutom föreslagna åtgärder på befintlig dränering i jordbruksmark. BILAGOR: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Bilaga 16 Bleckstads Dikningsföretag 1929, 3W Eketorp Vännerstorp 1927, 3W Kungsängens Dikningsföretag 1937, 3W Verksamhetsområde Dagvatten, 3W Verksamhetsområde Vatten, 3W Verksamhetsområde Spillvatten, 3W Vattenskyddsföreskrifter, Söderköpingskommun, 3W Täckdikningsplaner och profiler, 3W Beräkning för avrinningsområden, trummor, 3W Dimensionerande dagvattenflöde från väg och tillrinnande jordbruksmark/skogsmark, 3W Avrinning till fördröjningsanläggning, 3W Läggningsanvisningar för jordbruksdränering, 3W Befintliga dagvattenflöde från väg och tillrinnande jordbruksmark/skogsmark, 3W VA-planer med avrinningsområden, 300W W0527 Avrinningsområden, 3W Utredning av högvattenstånd i Lillån, 3W152102