Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sessionssalen, kommunhuset 21 mars 2017 kl. 08:

Transkript

1 Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset 21 mars 2017 kl. 08: Beslutande Lars Rosander, C Åke Nilsson, KD Åke Bergh, M Rosie Folkesson, S Tomas Söreling, S Övriga deltagande Lars Rönnlund, kommunchef Arvid Lindblad 68 Britt Idensjö, sekreterare Anders Helgée 68 Daniel Johansson 68 Henric Svensson 68 Helena Grybäck Svensson 68, 72 Utses att justera Rosie Folkesson Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande. Britt Idensjö. Lars Rosander. Rosie Folkesson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats av protokollet Kommunkansliet Underskrift. Britt Idensjö 1

2 Ärendelista Val av protokolljusterare samt godkännande av dagordning 62 Förslag till reviderad folkhälsoplan 2017/40 63 Valarbetet /19 64 Skrivelse om att öka servicen och trivseln i Mörlunda tätort 65 Granskning av upphandling Hultsfreds kommun 66 Tillväxt- och näringslivsprogrammet - insatsområde 7, Miljöfokus - hållbar tillväxt och teknikutveckling 2017/ / /43 67 Inför Företagargalan 68 Möte med klimatkommissionen 69 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) efter beslut om stoppat flyktingmottagande för kännedom 70 Remiss av betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) 71 Skrivelse om gång- och cykelväg i Silverdalen 2017/ / / Markbyte för del av Faggemåla 5:1 2017/49 73 Anmälningsärenden /4 2

3 1(2) KSAU 62/2017 Dnr 2017/ Förslag till reviderad folkhälsoplan Beslut Arbetsutskottet beslutar översända förslaget på remiss till nämnder, bolag och förbund. Yttrande ska vara kansliet tillhanda senast 15 maj Sammanfattning Under 2016 har en ny folkhälsoplan framtagits av folkhälsosamordnare och en arbetsgrupp med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltning. Folkhälsoplanen innefattar ett fokuserat arbete på tre delmål utifrån de nationella målområden för folkhälsa i Sverige. Folkhälsoplanen följer också den folkhälsopolitiska planen för Kalmar län. Under 2016 har folkhälsosamordnare tillsammans med en arbetsgrupp tagit fram en ny folkhälsoplan för Hultsfreds kommun. Den lokala folkhälsoplanen prioriterar tre delmål utifrån de elva nationella folkhälsopolitiska målen och den folkhälsopolitiska planen för Kalmar län. De tre delmålen är. - Fysisk aktivitet - Matvanor och livsmedel - ANDT, Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och spel - För att nå resultat och kunna arbeta effektivt med målen krävs mer resurser och tid för folkhälsoarbetet. Arbetsgruppen föreslår också en ANDTsamordnare för att kunna uppnå de mål som regeringen antagit i en ANDTstrategi för Man bör i samband med antagande av en ny folkhälsoplan, utvärdera möjligheterna till att skapa mer resurser för ett utökat arbete i kommunen för folkhälsoarbetet och friskvårdsarbetet. För en ökad folkhälsa och ett framgångsrikt arbete i de mål som folkhälsoplanen föreskriver. Förslag Med anledning av att förslag till reviderad folkhälsoplan tagits fram för antagande i kommunfullmäktige föreslås att tidigare antagna folkhälsoplan som antogs av kommunfullmäktige 119/2012 upphör att gälla. Vidare föreslås att även drog- och alkoholpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 6/2004 upphör att gälla då intentionerna 3

4 2(2) finns med i förslag till folkhälsoplan. Vad gäller ANDT-planen i barn- och utbildningsnämnden får nämnden yttra sig över om den kan anses vara med i förslaget till folkhälsoplan eller ska vara ett eget dokument. Beslutsunderlag Förslag till folkhälsoplan Tjänsteskrivelse från kultur- och fritidschefen Barn-och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Östra Smålands Kommunalteknikförbund AB Hultsfreds Bostäder Räddningstjänsten Ekonomikontoret E-utvecklingskontoret Personalkontoret Kultur- och fritidskontoret Campus Hultsfred 4

5 1(1) KSAU 63/2017 Dnr 2017/ Valarbetet 2018 Beslut Arbetsutskottet beslutar godkänna upplägget för valarbetet 2018 och att samma modell används för EU-valet Sammanfattning Information inför val 2018 samt förslag till upplägg av valarbete. Arbetsutskottet har tidigare beslutat 337/ att kommunkansliet ska återkomma med förslag till upplägg av valarbetet I möjligaste mån kommer också valarbetet för EU-valet 2019 att läggas upp på samma sätt. Förslaget då var att bemanna med tjänstemän för att valnämnden ska kunna vara som traditionell nämnd. Förslag Kommunkansliet kommer att ta fram underlag för lokaler och bemanning samt även förslag till budget vilken kommer att redovisas i samband med budgetdialogen Det innebär alltså att inte någon förändring utan det blir samma upplägg som tidigare med arbetande nämnd samt att det kommer att behövas fler tjänstemän än tidigare. Det innebär att kostnaden för löner och ersättning kommer att öka. I det kommande underlaget har inte någon bussresa från Rosenfors till vallokal tagits med då det inte var någon som åkte med vid förra valet. Beslutsunderlag 337/2014 Tjänsteskrivelse från kommunkansliet Kommunkansliet 5

6 1(1) KSAU 64/2017 Dnr 2017/45 Skrivelse om att öka servicen och trivseln i Mörlunda tätort Beslut Arbetsutskottet beslutar översända skrivelsen till Östra Smålands Kommunalteknikförbund för att i samråd med informationsenheten vad gäller informationstavlor ta fram ett förslag till svar. Per-Inge Pettersson, C har lämnat in en skrivelse om några punkter som skulle kunna kunna öka servicen och trivseln i Mörlunda tätort. Bland annat att det byggs en allmän parkering, flyttning av informationstavla och uppsättning av belysning på några föreslagna ställen. Beslutsunderlag Skrivelse från Per-Inge Pettersson, C Östra Smålands Kommunalteknikförbund 6

7 1(1) KSAU 65/2017 Dnr 2017/44 Granskning av upphandlingsverksamheten Beslut Arbetsutskottet beslutar ge uppdrag till ekonomikontoret att återkomma med förslag till yttrande senast 15 maj De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att göra en granskning av upphandlingsverksamheten. Granskningen ligger inom den av revisorerna antagna granskningsplanen. Revisorerna överlämnar rapporten till kommunstyrelsen för beaktande och åtgärd. Revisionen önskar få svar från kommunstyrelsen avseende påpekade brister senast 30 juni Beslutsunderlag Granskningsrapport från revisorerna Ekonomikontoret Revisorerna 7

8 1(1) KSAU 66/2017 Dnr 2017/43 Tillväxt- och näringslivsprogrammet - insatsområde 7, Miljöfokus - hållbar tillväxt och teknikutveckling Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att insatsområde 7, Miljöfokus - hållbar tillväxt och teknikutveckling, utgår ur Tillväxt- och näringslivsprogrammet Sammanfattning Arbetsgrupper finns utsedda i varje insatsområde i Tillväxt- och näringslivsprogrammet. I insatsområde 7 har svårigheter funnits att tillsätta en fullständig arbetsgrupp. Utvecklingskontoret har gått igenom mål och aktiviteter i insatsområde 7 i Tillväxt-och näringslivsprogrammet. Utvecklingskontoret har gått igenom mål och aktiviteter i insatsområde 7. Flera av målen har miljö- och byggnadsförvaltningen redan nu i sin verksamhet. Några mål ses som omöjliga att genomföra och några finns redan i kommunfullmäktiges strategikarta Lite bättre varje dag Hållbart samhälle. Fyra av målen kan flyttas till andra insatsområden i Tillväxt- och näringslivsprogrammet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med bilaga från utvecklingschef Lars Gjörloff Kommunstyrelsen 8

9 1(1) KSAU 67/2017 Inför Företagargalan 2017 Beslut Arbetsutskottet beslutar ge uppdrag till utvecklingskontoret om att arbeta vidare utifrån dagens resonemang. Kommunchefen och ordförande informerar om pågående arbete inför företagargalan Utvecklingskontoret 9

10 1(1) KSAU 68/2017 Möte med klimatkommissionen Beslut Arbetsutskottet har tagit del av klimatkommissionens arbete och även fått rapport om kommunens arbete. På mötet deltar Akko Karlsson och Lars Ljungström som har uppdraget att lyssna in och stämma av ute i kommunerna vad gäller klimatanpassningsarbetet. Arbete pågår med att följa upp och revidera för att kunna sammanställa en plan i det fortsatta arbetet med klimatanpassning. På mötet deltar också hållbarhetsstrateg Arvid Lindblad, miljö- och byggnadschef Anders Helgée, avdelningschef Daniel Johansson, ekonomichef Henric Svensson och förbundschef Helena Grybäck Svensson. Hållbarhetsstrategen Klimatkommissionen 10

11 1(2) KSAU 69/2017 Dnr 2017/47 Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) efter beslut om stoppat flyktingmottagande Beslut Arbetsutskottet har tagit del av yttrandet som översänts för kännedom till krisledningsnämnden. Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har beslutat att inleda en tillsyn av socialnämnden i Hultsfreds kommun med anledning av beslutet om stoppat flyktingmottagande. Förvaltningen har skrivit ett förslag till yttrande samt tagit fram de beslut och handlingar som bör bifogas till yttrandet. Hultsfreds kommun har under hela 2016 och fortsatt under årets första månader haft ett mycket starkt inflöde av människor som väljer att bosätta sig i kommunen. Det stora inflödet har påverkat både skola och socialtjänst, trycket har varit och är fortsatt högt med följd att personal inom dessa verksamhetsområden inte räcker till hur hårt de än arbetar. Med anledning av en ohållbar situation fattade kommunens krisledningsnämnd ett beslut om att stänga kommunens flyktingmottagning för nybesök på obestämd tid. Med anledning av detta beslut har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) beslutat att inleda en tillsyn av socialnämnden i Hultsfreds kommun. Inspektionen begär med stöd av 13 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) att socialnämnden ska inkomma med ett yttrande samt kopior av samtliga beslut som nämnden tagit med anknytning till nämndens ställningstagande. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. Därutöver kommer krisledningsnämndens beslut, samt beslut som socialnämnden tagit vid olika informationspunkter efter överlämnas till IVO. Utöver beslut kommer en kronologisk lista med historiska fakta om Hultsfreds kommuns arbete med asylfrågan också att bifogas yttrandet. Socialnämnden beslutade 24/2017att anta förvaltningens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg gällande stoppat flyktingmottagande som sitt eget. Yttrandet lämnas för kännedom till krisledningsnämnden. 11

12 2(2) Beslutsunderlag Socialnämnden 24/2017 Socialnämnden Krisledningsnämnden 12

13 1(4) KSAU 70/2017 Dnr 2017/25 Plankod Remiss av betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) Beslut Arbetsutskottet beslutar godkänna förslag till yttrande från trygghetsstrategen samt översända detsamma till kulturdepartementet. Av yttrandet framgår att kommunen ställer sig bakom att MSB ska ta över samordningsansvaret som nationell samordnare från I yttrandet lämnas även reflektioner över de frågeställningar som finns i följebrevet med remissen. Sammanfattning Betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar med förslag att ställa sig bakom att MSB ska ta över samordningsansvaret som nationell samordnare från I yttrandet framgår även reflektioner över de frågeställningar som lyfts i följebrevet till remissen. Bakgrund Kulturdepartementet enheten för demokrati och det civila samhället har sänt en remiss över betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92). Förutom själva betänkandet önskas att även följande frågeställningar kommenteras: - Vilka behov har ni utifrån er verksamhet av nationell samordning av arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism? - Utifrån dessa behov, vilken myndighet, inklusive myndigheter som inte har behandlats av utredningen, anser ni är mest lämplig att tilldelas uppdraget som nationell samordnare och varför? beslutade 38/2016 att ge uppdrag till trygghetsstrateg Linus Ivarsson att lämna förslag till yttrande. Nu har ett förslag sammanställts och lämnas till arbetsutskottet. 13

14 2(4) Förslag till yttrande: Ändring i förordning 2008:1002 att myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska svara för den nationella samordningen att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (från 1 januari 2018) Ändring i förordning 2007:825 att länsstyrelsen ska svara för samordning för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (från 1 januari 2018) Kommunernas ansvar för att motverka våldsbejakande extremism kräver inte några förändringar av befintlig lagstiftning Kommunen ställer sig bakom förslaget från Samordnaren att MSB ska ta över samordningsansvaret som nationell samordnare från Länsstyrelsen som länsvisa samordnare är ett bra förslag där de har bra uppfattning om sina kommuner och deras behov och möjligheter. Kommunernas ansvar blir stort och viktigt då det är här man kan och har möjlighet att upptäcka och förhindra våldsbejakande extremism på det lokala planet. Förslaget med kommunal samordnare, lägesbild och handlingsplan är bra. Kommunen måste här få mycket hjälp och stöttning av MSB och länsstyrelsen. Fokus får inte bara ligga på storstäder utan fokus måste också ligga på de kommuner som trots sin lilla storlek tagit ett mycket stort flyktingansvar. Hultsfreds kommun ligger i topp bland Sveriges kommuner. Mycket klarar kommunen av att lösa men inte allt. Kommunens ansvar klarar vi av det? Då kommunens ansvar blir stort anser vi att man måste titta på olika kommuners förutsättningar mycket noga. Hultsfreds kommun fortsätter och har under flera år tagit ett stort ansvar vad gäller flyktingmottagandet i vårt land. Socialtjänst och skola klarar inte längre av att ta mot flera människor. I kommunen finns flera stora flyktingboende där människor blir fast. Skola och socialtjänst har fullt upp med att hålla näsan över vattenytan, det blir de grundläggande behoven som uppfylls och ibland kanske inte ens detta. Att då lyckas upptäcka varningssignaler som tyder på våldbejakande extremism kan vara svårt. Då belastningen blir för stor kommer det in bromsklossar i strukturerna. Besked om uppehållstillstånd tar lång tid, man blir kvar på migrationsboende trots att man fått uppehållstillstånd, man får inte plats i skolan eller på SFI, då kommer man inte ut i samhället och barnen kan inte gå till skolan då det är fullt. Hela tanken med integration och demokrati blir lidande. 14

15 3(4) Många ensamma män i yngre åldrar (20-30år) finns på våra flyktingboende. Hur hanterar dessa individer den stress och sysslolöshet många av dem bär på? Vem i kommunen ser att dessa börjar radikaliseras? Allt detta blir en ond cirkel där samtliga push och pullfaktorer på sid 36 i delbetänkandet kan bli uppfyllda. Avsnitt 2.2, tabell 2.1 push- och pullfaktorer. Kommunen kommer inte att klara av Många människor som kommer till vårt land kommer som vuxna individer. De är oskrivna blad och har en helt annan kultur och uppfattning om vad demokrati är. De är viktigt att de kommer in i den svenska modellen så fort som möjligt men varningssignaler kan vara svåra att upptäcka då de inte har funnits i kommunens verksamhet sedan barnsben. Är individen svår att hantera på grund av språk, traumatiska minnen, familjesituationen eller är det varningstecken på begynnande extremism? Vad är rätt och vad är fel i deras kultur och religion? Hur ska kommunen veta om det är ett normalt eller våldsbejakande beteende de uppvisar? Hur och vem fångar upp dessa individer på våra anläggningar (flyktingboende) i kommunen? Många av invånarna i vår kommun har också flyttat hit på eget initiativ, de finns här men är inte inne i systemet. Kommunen har svårt att skaffa kunskap om individer med tankar kring våldbejakande extremism och man kanske inte möter dessa individer i skola eller andra samhällsfunktioner, de kanske bara finns där Då människor som tillhör någon islamistisk extremism organisation kommer tillbaka efter strider eller vill lämna densamma blir kommunernas ansvar för stort. Hur ska dessa upptäckas och behandlas? Är de terrorister? Ska de dömas för krigsbrott? Behöver de vård? Hur kommer det att se ut med alla de människor som blir och kommer att bli utvisade, lämnar de Sverige eller kommer de att bo i ett skuggsamhälle? Vi tror att många i Hultsfreds kommun kommer att bli kvar, vem upptäcker dessa människors varningssignaler? De kommer inte att finnas i den vanliga samhällsstrukturen där man kan läsa av varningssignaler. Kommunen behöver hjälp MSB och Länsstyrelsen måste hjälpa kommunerna med att ta fram tydliga riktlinjer för vad som kan vara tydliga varningssignaler och skjuta ut denna kunskap till ALLA i kommunen i olika kanaler. Kommunerna har självklart ett ansvar när det gäller den vardagliga 15

16 4(4) demokratiprocessen bland alla våra medborgare, ung som gammal. Vad som behöver göras när det uppdagas bekymmer av allvarligare karaktär (IS-krigare, krigsresor, påbörjad extremism) måste kommunen få hjälp med på ett nationellt plan. Här räcker det inte att gå till den lokala polisstationen eller skriva in dem på socialtjänsten, här måste kommunen få hjälp nationellt både med kunskap och praktiska lösningar. Kommunens uppfattning är att polisen lokalt har en dålig kunskap och förmåga att upptäcka och förhindra våldbejakande extremism. Migrationsverket kan på grund av sekretess knappt tala om var en människa bor då polisen söker denna för ett förhör. Hur ska man då kunna kommunicera då det gäller känslor och tankar kring ett konstigt beteende som i slutänden visar sig vara våldsbejakande extremism? Vilka är kommunens behov? Att få möjlighet att öka kunskapen med att se och förhindra att våldsbejakande extremism finns eller får fotfäste. Kommunen måste få hjälp att förmedla denna kunskap både bland invånare (idrottsledare, föreningar, trossamfund) och bland alla som jobbar i kommunen (skola, bostäder, räddningstjänst, politiker). Polisen måste få kunskap både lokalt och nationellt och denna måste de dela med sig av. Säkerhetspolisen måste delge den lokala polisen som i sin tur hjälper kommunen. Migrationsverket måste ta ett större ansvar både nationellt och lokalt då de är denna myndighet som bäst känner individerna. Här måste det till samverkan, polis, migrationsverk, länsstyrelsen och kommun men även andra funktioner. Beslutsunderlag Remiss från kulturdepartementet 38/2016 Tjänsteskrivelse från trygghetsstrategen Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället Trygghetsstrategen för kännedom 16

17 1(3) KSAU 71/2017 Dnr 2016/ Skrivelse om gång- och cykelväg i Silverdalen Beslut Arbetsutskottet beslutar överlämna ärendet till budgetberedningen med förslag att anslå kronor till en planändring under Sammanfattning Skrivelse om behov av gång- och cykelväg samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder på länsväg 129 genom Silverdalen har lämnats till Östra Smålands Kommunalteknikförbund där förbundsdirektionen nu lämnat förslag på åtgärder. En skrivelse från Silverdalens invånare, butiker, föreningar och skola, har inkommit till ÖSK angående behovet av en gång- och cykelväg och trafiksäkerhetshöjande åtgärder på länsväg 129 genom Silverdalen. Man påpekar risken för de som bor längs Storgatan/länsväg 129 när de ska gå eller cykla in mot samhället eller mot Hultsfred eller Silverhälsan. Man påpekar även risken att gå vid mörker på sträckan. Man påpekar också behovet av andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att bromsa farten på trafiken genom samhället. De hänvisar bland annat till de hinder som finns i Järnforsen när man kommer in i samhället. Gata/parks yttrande på skrivelsen När det gäller gång- och cykelvägar inom tättbebyggt område finns numera en överenskommelse mellan Regionförbundet (länets kommuner) och Trafikverket att kommunerna själva ska stå för investeringskostnaderna för denna typ av åtgärd. Trafikverket ska istället fokusera på att knyta ihop de tätorter som Regionförbundet prioriterar i sin cykelstrategi. När det gäller cykelstrategin finns inte Silverdalen med som någon nod i att bygga samman cykelnätet i länet till 2025 (så länge räcker nuvarande plan). Däremot har man pekat ut sträckan från Hultsfred, genom Silverdalen och till Mariannelund, som olämplig för cykeltrafik i nuvarande skick. Olämplig är näst sämsta klassen (säker, osäker, olämplig och farlig). Om man tittar på de saker som påpekas i skrivelsen så stämmer det att det är ett antal fastigheter längs Storgatan/länsväg 129 som inte har några andra alternativ än att gå eller cykla på delar av sträckan. Vid en enkel inventering kan man konstatera att ca 25 bostadsfastigheter är direkt 17

18 2(3) berörda. Fler fastigheter berörs indirekt då de får längre sträcka men de har alternativa vägar att ta som är mycket säkrare. En annan sak som påpekas i skrivelsen är behovet av andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder som t.ex. de som finns i Järnforsen. Sådana fysiska åtgärder gör skillnad på framförallt hastigheten genom ett samhälle. Sådant fysiskt hinder finns mitt i samhället men det skulle ge större effekt om fler fanns som föreslås t.ex. i ändarna av samhället. Missvisande i skrivelsen är dock det som berör mörker. I dagsläget finns gatubelysning på hela sträckan. Om en gång- och cykelväg skulle bli aktuell i framtiden ska man självklart se över belysningen också för att förbättra den, men i dag finns det ingen del på sträckan som saknar belysning. När det gäller samrådshandlingarna som bifogats skrivelsen har gata/parkavdelningen kollat upp varför den planen aldrig antogs. Anledningen var att dåvarande Vägverket som beställde planändringen valde att skjuta projektet på framtiden då sträckan inte längre var prioriterad i deras arbetsplan. Detta redovisade på i mbn 38, Då beslutade miljö- och byggnadsnämnden att Hultsfreds kommun skulle vid kommande redovisning av Vägverkets arbetsplan påtala vikten av åtgärder på aktuell vägsträcka. Sedan dess har förutsättningarna förändrats en hel del. Bland annat tidigare nämnda överenskommelse mellan Regionförbundet och Trafikverket. Delar av sträckan har säkrats upp men ca 900 meter återstår (större delen av sträckan). Om en gång- och cykelväg ska vara aktuell krävs först att en planändring och ett antal marklösenfrågor att hanteras. Huruvida Trafikverket är villiga att genomföra de andra önskade åtgärderna har inte kollats upp, men med lång framförhållning kan ett samverkansprojekt vara möjligt. Planprocessen kan vara en bra start på det i så fall. När det gäller gata/parks bedömning av behovet i förhållande till andra orter i kommunen är nog sträckan en av de mest osäkra för oskyddade trafikanter. Övriga orter har bra förutsättningar inom tätortsgränserna. För tillfället är det endast Främsteby som det kommit önskemål ifrån. Det har dock inte inkommit några formella skrivelser eller motioner gällande den sträckan till kommunen utan endast till Trafikverket. Där är det heller inte kommunens ansvar på hela sträckan. I slutändan är det dock ett politiskt ställningstagande som krävs när den typen av prioriteringar ska göras. Tittar man på kostnaden för att få till en gång- och cykelväg och trafiksäkerhetshöjande åtgärder på de 900 meter som återstår i Silverdalen bedömer gata/park att kostnaden skulle uppgå till ca 3 miljoner kr utöver kostnader för planändring och marklösen. Observera att det kan bli både 18

19 3(3) dyrare och billigare efter en ordentlig förprojektering. Av de 3 mnkr bör Trafikverket ta ca 500 tkr för de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna. Gata/parks förslag till vidare hantering är att förbundsdirektionen beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för att ta ställning till om en planändring ska genomföras och hur den i så fall ska finansieras. I detta läge är det inte aktuellt att föreslå en förprojektering då en planändring krävs i slutändan i alla fall. Förbundsdirektionen beslutade 33/ att överlämna beslut till kommunstyrelse för att ta ställning till om planändring ska genomföras och i så fall hur finansiering sker. Arbetsutskottet har tidigare beslutat att efterfråga beräknad kostnad för en planändring. Den är beräknad till ca kronor. Beslutsunderlag Skrivelse från invånare i Silverdalen Tjänsteskrivelse från avdelningschef gata/park Förbundsdirektionen 33/ /2016 Budgetberedningen Östra Smålands Kommunalteknikförbund 19

20 1(1) KSAU 72/2017 Dnr 2017/ Markbyte del av X X Silverdalen Förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna upprättat förslag till markbytesavtal. Sammanfattning Förslag om markbyte i Silverdalen. En förfrågan har inkommit till kommunen om att byta mark i Silverdalen. På fastigheten X X finns en gammal deponi som under cirka 10 år fungerade som mottagare av hushållsavfall från Lönneberga och Silverdalen. Ägaren till X X önskar att kommunen byter till sig ett markområde inklusive den gamla deponin mot del av X X X X samt X X Kommunens skogsförvaltare har gjort en värdering av de aktuella markområdena och kan konstatera att värdet på markerna är lika stora och att ett byte kan ske utan att någon mellanskillnad ska betalas Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från förbundschefen Kommunstyrelsen 20

21 1(1) KSAU 73/2017 Anmälningsärenden 1. Migrationsverkets uppdrag att anvisa kommuner att ta emot nyanlända. 2. Beslut om ny fördelning av anvisningar till kommuner i länet 3. Kallelse till Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB 4. Nya företag 5. Information om genomförandet av överenskommen vidarebosättning från Hultsfreds kommun 6. Lägesrapport avseende beredskap och kapacitet i mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande 7. Utlysning av 37-medel insatser och samverkan som bidrar till att skapa beredskap och stärka mottagningskapaciteten 8. Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter 9. Från idé till integrationsprojekt 10. Revisorernas granskning av flyktingverksamheten i Hultsfreds kommun 21