Storsjöbygdens biodlarförening. Våren

Transkript

1 Storsjöbygdens biodlarförening Våren 2007 Framsidans färg visar att årets drottningar märkes gul Vårbild av Uno Werner Ledaren Info från distriktet Första sommaren Verksamhetskalender Expo Norr Godkänd biodlare Mars 2007 Börje Enerup Svärmfångare Styrelsen Priser Recept Annonser och upprop Rabatter

2 Ledaren Ja då är vi på väg in i 2007 och tankarna börjar forma sig i en undran hur det här biåret blir och vad nytt mina bin ska lära mig det här året. Ett positivt tecken är kanske att tranorna har kommit till Hornborgarsjön både tidigt och rekordmånga, och pärlugglorna har varit ganska aktiva i vår. Ugglorna bestämmer redan nu hur många ägg som ska läggas. De vet redan nu något vi inte vet nämligen hur sommaren blir. Mina bin var ute på en första rensning den 13 mars. Tidigare gladde jag mig åt de första samhällena som var ute för de måste ju vara starka, men numera oroar jag mig snarare över de första som flyger. Just nu är min kunskap att de starkaste samhällena flyger sista. Kanske logiskt för de har troligen inte så mycket att rensa ut, utan sitter kvar inne i värmen och myser. När det gäller föreningen så känns det väldigt positivt. Bl.a det senaste årsmötet i november med många diskussioner och många tankar. Det känns lovande. Expo Norr var ett lite orosmoln ett tag. Vi hade inte råd. Men det löste sig som tur var. Expo Norr är ju vår bästa kontakt utåt mot framtida biodlare, allt från de yngsta till gamla och med många intresseanmälningar till kurs. Kursen som genomförts har dessutom fått ett väldigt gott betyg av kursdeltagarna. Framtiden då? Jo, SBR och BF har ju satt som mål att dagens bisamhällen i Sverige ska ökas till behovet samhällen till år Det är en väldigt tuff målsättning. Ser man till statistiken i Sverige så minskar antalet biodlare med få samhällen. Däremot ökar antalet biodlare med många samhällen och dessutom ökar antalet samhällen hos dem. Finns det då inga orosmoln? Jo, det fuskas med vår rena, fina produkt. England har satt stopp för import av kinesisk honung eftersom den innehåller hälsofarlig antibiotika. Plötsligt börjar det dyka upp honung från flera andra länder innehållande samma antibiotika - var kom den från? I Amerika börjar en annan variant dyka upp s.k. UF-honung (ultrafiltrerad). Det är honung som specialbehandlats där det mesta tagits bort, och blivit ett trögflytande smak- och färglöst sötningsmedel. Första gången jag själv råkade ut för det jag tror var fusk var en billig burk jag köpte på ÖB. Det är alltid kul att testa olika honungar. När familjen skulle dricka te, sa min dotter: - Men pappa, mitt te blir alldeles grönt av honungen! Jovisst var det så, även mitt klara te blev grönt. Dessutom smakade honungen så illa att det blev direkt ner i soporna. Trist att det fuskas, men ärlighet brukar ju vara längst. Det är förståss som vanligt en fråga om priser och vinster. De som väl fått smak på äkta Jämtländsk fin honung brukar inte klaga på priset. Problemet är snarare att få fram tillräckligt. Ett angenämt problem! Christer

3 Lite från distriktsårsmötet mm Distriktets årsmöte var i år i Svegs kommunhus där Svegs biodlarförening hade ordnat med lokal, uppskattad god lunch och gott fika. Utöver sedvanliga årsmötesförhandlingar och val av styrelse och ombud till riksförbundets årsmöte mm bestämdes att distriktet skulle ordna en kurs så att vi kan uppfylla Jordbruksverkets krav för att få intyg på att vara godkända biodlare. Mer om denna kurs på annan plats i Bidraget. Styrelsen består efter årsmötet och ett konstituerande styrelsemöte av: Karin Kellström ordförande, Uno Werner sekreterare, Karl-Gustaf Jirdén kassör, Maj-Britt Forsgren ledamot, Aino Melamies-Nordin ledamot, Ingemar Näsström ersättare och Arvid Johansen ersättare. Revisorer är J-O Hemmingsson och Torbjörn Salomonsson med ersättare Sture Forsberg och Birgitta Olsson. Som ombud till riksförbundsmötet valdes Karin Kellström och Sune Persson med Olav Carlsén som ersättare. Till valberedning inför 2008 valdes Patrik Berg, Stig Sundqvist och Yngve Olsson, Patrik är sammankallande. Till distriktets kontaktman i bisjukdomsfrågor valdes Ingemar Näsström. Årsmötet var positivt till att distriktet engagerar sig i en ökad samverkan mellan biodlarföreningarna så att biodlare får veta vilka aktiviteter som ordnas inom länet och kan delta efter intresse och möjligheter. Årsmötet beslöt, att för att få använda det av distriktet framtagna Jämthonungssigillet, skall biodlaren visa upp ett intyg från någon av länets honungsbedömningskommittéer från dess senaste bedömning, som visar att odlaren fått sin honung bedömd med godkänt resultat. Årsmötet uppdrog åt styrelsen att utse distriktets ombud till SBR:s kvinnliga nätverk. Detta har vi misslyckats med så är det någon som känner för uppgiften så hör av dig till någon i styrelsen. Däremot har vi lyckats med att utse en kvalitetsansvarig: Ingvar Bergström, och en marknadsansvarig: Sune Persson. Vattudalens biodlarförening står som värd för årsmötet den 9 februari Sammanfattat av Karin Kellström

4 Första sommaren med bina Jag blev ombedd att skriva något om hur jag upplevde den första sommaren som biodlare. Det första jag tänker på är det välvilliga engagemang som jag mött hos etablerade odlare. Det känns som det finns ett genuint intresse att hjälpa oss nybörjare att lyckas och det är verkligen värdefullt! När jag anmälde mig till nybörjarkursen hade jag bestämt mig för att skaffa bin men jag är säker på att det aldrig hade blivit av om jag inte deltagit i kursen. Det var precis den rätta knuffen och hjälpen jag behövde för att våga sätta igång. Och det stöd jag fick främst av Karin Kellström som varit min fadder men också från t e x Ulla Larsson - från leverans av samhället till invintring - var en stor trygghet. Trots det gjorde jag en del misstag att dra lärdom av. En lärdom är att jag behöver föra mycket bättre anteckningar (trots att Karin försökte säga till mig) Det är väldigt svårt att komma ihåg iakttagelser i efterhand. Å andra sidan berodde min begränsning från början och säkert fortfarande på att det är lite svårt att anteckna när man inte vet och förstår vad man ser och vad man senare har nytta av. Några saker har jag i alla fall antecknat; Den 10 juni kom mitt samhälle. Den 7 juli satte jag på spärrgaller och en låda till. Den 16 juli konstaterar Karin att en svärm har gått för kanske en vecka sedan. Det kändes lite kymigt att fundera på vilken av grannarnas skorsten de satt sig i. Men till min lättnad fick jag senare höra att en biodlande granne tagit hand om svärmen. Kloka bin som valde den trädgården! Missödet med svärmen ledde å andra sidan till en av de gladaste stunderna med bina denna sommar när jag sedan såg pollenben och kunde vara lugn att jag hade en drottning. Vid inmatningen missförstod jag den beskrivning jag fick och mellanrummet mellan den platta där jag satte foderballongen och ramarna blev för stort. Det var i och för sig en rätt rolig erfarenhet att se hur blixtsnabbt bina närapå byggde igen mellanrummet. Och ingen större skada var faktiskt skedd. Jag lade plattan med de pappersaktiga sockerlösningsfyllda cellerna bredvid kupan och snart var det indraget. Sorgligare var det att tömma den första ballongen, som även hade hamnat snett, på drunknade bin. En av de bästa stunderna denna bisommar var helt klart när jag och Karin, den 26 juli, hade klarat av den första slungningen och jag hade 15 kg guld i ett kärl i köket. Vad rik jag kände mig!

5 Jag har inte varit någon storkonsument av honung tidigare men nu har jag prövat en hel del nya recept. Speciellt lätt var det så länge honungen var flytande vilket, i mitt kök, denna varma sommar var rätt länge. Jag prövade bl.a. att göra honungsjäst. Fungerade väldigt bra och blev gott bröd. Vad jag tyvärr inte förstod var råhonungens värde. Nog för att jag själv uppskattade den lätthanterliga flytande formen men när min man föreslog att vi skulle ta med en burk som gåbortpresent avfärdade jag det med att man kan ju inte ge bort den ännu, den är ju inte färdig.. Tanken med kursens upplägg var att när teoridelen startade till hösten skulle kursdeltagarna åtminstone ha något hum om de mest elementära begreppen. Helt rätt tänkt tycker jag och det var mycket informativa och trevliga kursdagar. En stor eloge till kursledningen och till alla som ställt upp som faddrar. Men, åtminstone jag, har väldigt mycket kvar att lära innan jag börjar känna mig som en riktig biodlare. Det är som en helt ny värld att komma in i. Jag lugnar mig med det någon sade att bina har faktiskt en enorm förmåga att själva ordna det på bästa sätt om man nu inte gör allt helt rätt. Nu hoppas jag att mina bin klarat övervintringen denna blåsiga och ojämna vinter och ser fram emot en ny säsong, utan svärmar men med utökning till åtminstone två kupor. Monica Lundström Tips på bra böcker med honungsrecept : Shücks honungsmat av Cathrine Schück. Innehåller både recept och fakta om honung. Jag har bara hittat den på biblioteket. Allt möjligt om bin av Birgitta Stenberg. Trevliga kåserier men också några bra recept. Jag har prövat bl a honungspaj och den var suverän. Honungsjäst-recept har jag hittat på ett flertal ställen; T ex i Rosenbröd och Majorer av Anna Bergenström och Mat som det är någon mening med goda råd och recept från Alftaköket (säljs på apoteket). Både dessa böcker hänvisar till en äldre bok av Annelise Schöneck Det dagliga brödet. Se vidare under rubriken recept i slutet av tidningen.

6 Verksamhetskalender 2007 April Maj Ta varroaprov och skicka in. Eventuellt Karl Drakenberg i Lusarflokojan i början av maj. Karl funderar för närvarande över om han har nåt att förmedla. Info kommer på hemsidan om träffen blir av Avläggarträff i slutet av maj hos Uno i Bispgården med Karl Drakenberg. Info kommer på hemsidan. Maj.-Juni Juni-Juli Eventuellt kurs i mjödbryggning. Se under Annonser och upprop i tidningen. Expo Norr 27 juni - 1 juli där föreningen har en monter. Oktober Kurs Godkänd biodlare 21 oktober Se artikel i tidningen. November Årsmöte, domsöndagen den 25 november kl Kallelse kommer med höstens Bidrag som utkommer omkring 1 november. Ha en riktigt skön och bra bisommar!!! Expo Norr Även i år gör vi en satsning på Expo Norr. Det var tveksamt ett tag om det skulle bli nåt av, eftersom föreningens kassa inte klarar av sådana evenemang utan hjälp. De föregående åren har föreningen Nord Bi hjälpt oss med avgiften. Men i år hade även de fått lägre anslag, så det såg mörkt ut. På årsmötet dök förslaget upp att söka pengar på annat håll, och tydligen ville ödet att vi skulle fortsätta för ganska nyligen fick vi beskedet att vi beviljats ett bidrag. Så onsdagen den 27 juni till och med söndag den 1 juli är det dags för Expo Norr igen, vem vet kanske den sista. Så ni som var med föregående år fundera lite över om ni kan ställa upp igen, och eventuellt vilken tid. Telefonen ringer nog någon dag. Det hade också varit kul med några nya ansikten. Fler borde få prova på nöjet att presentera det vi håller på med, och nöjet att se speciellt de yngres fascination av levande bin i demokupan. Christer

7 Vad hände egentligen på Bikursen 2006? Vid föreningens medverkan på ExpoNorr tillsammans med NordBi sommaren 2005 var det många personer som skrev upp sig på en intresselista. Det var så många att det fanns underlag för en kurs. Under hösten/vintern formades planer för en ny kursform. Den nya kursformen byggde på att deltagarna skulle skaffa sig praktisk erfarenhet innan teoriutbildning startade. Kursen hade följande upplägg Förträff: Faddrar och elever träffades och fick en del bakgrund om biodling och information. Fadderverksamhet i fadderns bigård: Vad som här hände var nog mycket varierande. Sommarträff: En träff där deltagarna fick leta drottningar och hantera bin. Fadderverksamhet i fadderns bigård eller egen (många skaffade en avläggare) Teoridel (5 heldagsträffar) 1: Honung och dess behandling 2: Material, vinterbiet, skötselplan samt vårbiet 3: Utökning, svärmförhindring samt avläggare 4: Skattning, drottningbyte samt invintring 5: Biraser, sjukdomar samt föreningar. Upplägget var mycket lyckat vilket utvärderingen av kursen visade. Av maxbetyget 5 så tyckte deltagarna följande (medelbetyg). Hur bedömer du kursen som helhet? 4,6 Hur tycker du upplägget var för hela kursperioden? 4,6 Hur bedömer du för-träffarna? 4,5 Hur bedömer du fadderkontakten? 3,9 Hur bedömer du sommarträffarna? 4,2 Hur bedömer du teoridelen? 4,8 Skulle du rekommendera att kursen med nuvarande upplägg? 4,9 Totalt medelbetyg 4,5 Detta tyder på att alla kursdeltagarna är nöjda med kursen! Deltagarna hade också ett önskemål om en uppfräschning inför våren och en kvällssammankomst är planerad till slutet av mars. Viktigt för framtida kurser är att vi som har lite erfarenhet ställer upp som faddrar. Den erfarenheten och egenupplevelsen nybörjaren har med sig till den teoretiska kursdelen är ovärderlig! Detta är vår skyldighet! Och Du vi kan faktiskt lära oss en hel del vi också. Alla är vi amatörer i vår herres bigård. Petter Gärdin / Ingvar Bergström

8 När Börje Enerup fick sina första bin (av Börje Nordin) För några dagar sedan hälsade jag på Börje Enerup nere på Bangårdsgatan. Vi satt över tre timmar och pratade bin. Tiden går fort när två biodlare träffas som i hans fall med över 50 års erfarenhet av biodling och jag med endast 25 år som biodlare. Allt började 1954 när en smed på SJ-verkstaden avled. Smeden hade ett antal bisamhällen utspridda runt Östersund. Smedens änka var helt ställd för hon hade inga kunskaper om bin och viste inte hur hon skulle reda ut problemet. Nu blev Leon Eklund en granne och arbetskamrat till Börje hennes hjälp att ta få bort en del av bisamhällerna. Han lovade att ta hand om fyra bisamhällen som fanns i två dubbelkupor. Därefter gick han till Börje och berättade att de skulle bli biodlare. Ingen av dem hade någon som helst erfarenhet av biodling, men Eklund var en stor optimist och några bin skulle de väl klara av. Börje protester hjälpte inte för Eklund hade redan ordnat allt bl.a. transport till bikuporna. Efter några dagar stod så två kupor hemma på Börjes gård. En bihatt och några arbetshanskar var Börjes enda skyddsutrustning. Han fick lite hjälp under sommaren av en Häggström från Frösön som var både bitillsynsman och även brukar hålla bikurser. Under sommaren gick Börje en kurs i biodling hos Häggström. Hösten kom och det blev dags för höstskattningen som Häggström skulle hjälpa till med. Nu blev det en skattning som Börje aldrig kommer att glömmer. Häggström plockade upp ram efter ram och skakade av bina och satte sedan ramarna på marken runt kuporna. Sedan han var klar med ramarna sa han till Börje att ta hand om resten, för själv gick han bakom ett uthus och tittade på hur Börje fick slåss med bina. Börje med sin dåliga skyddsutrustning hade bin över allt i kläderna och varken förr eller senare har han fått så många bistick. Då lovade han att aldrig bli en sådan instruktör som Häggström och utsätta någon för en liknande behandling. Så gick det till när Börje fick sina första bin och första sommarens vedermödor med många bistick avklarad. Nu hade Börje blivit tänd på det här med biodling och det dröjde inte länge förrän han hade bin i Östersund, vid Alpbacken på Frösön och i Ås. Någon bil hade han inte utan alla transporter skedde på en motorcykelns bönpall. Han kunde en del gånger ha upp till tre lådor på bönpallen, så var man bakom honom kunde man inte se vem som körde motorcykeln. När Börje startade sin biodling hade bikuporna ingen lös botten och yngellådan satt fast i kupan och det var spånfyllning runt yngellådan. Därför konstruerade han Östersundskupan med lös botten och separata lådor. Jag har själv har haft enbart haft Östersundskupan under min biodlartid.

9 På den tiden var de flesta biodlare äldre gentlemän så föreningsträffarn var inte alltid inte så välbesökta. Var det vackert väder måste de vara hemma och ta rätt på bisvärmarna. Annat blev det när kvinnor kom in som biodlare. Då blev det fika på biträffarna och då kom även gubbarna mangrant. Redan på den tiden ville man ha renrasiga nordiska bin. Men det var inte så lätt alla gånger för folk ville prova på nya raser. Även Börje fick byta drottning på något samhälle som hade gult inslag. Jag har försökt skriva ned en del av vad som avhandlades under dessa tre timmar. Börje är en god berättar med ett otroligt bra minne, men det får vara nog för den här gången. Jämtlandssigillet. På Jämtlands läns biodlardistrikt tog det beslut om hur Jämtlandssigillet får användas. För att få köpa sigillet ska ett nytt intyg om godkänd honungsprov från föreningens honungsbedömningskommitten uppvisas. När sigillet används skall inga tillsatser få förekomma i honungen utan kunderna ska vara garanterad en genuin jämtlandshonung. (Se protokoll från Jämtlands läns biodlardistrikt ) Honungsbedömningskommittè En liten påminnelse SBR meddelade att det saknas många inbetalningar till föreningen. Man trodde att den nya proceduren med inbetalningskortet medskickat i tidningen inte uppmärksammats. Så ta en liten koll om ni betalt in medlemsavgiften.vår förening gör ingen justering i medlemslistan just nu utan avvaktar.

10 I slutet av mars 2007 I år går bina ut hårt! Tanken var att byta bottnar på mina 8 samhällen, lördagen den 24 mars (nära Bispgården). Redan då vi stiger ur bilen på gården hörde vi ett mäktigt surr över la gårstaket. När Harriet och jag kikar runt knuten verkar det som alla bin är ute och flyger. Nej, bottnar byter jag nog i morgon bitti!! När jag går intill kuporna ser jag en hel del bin på inflygning med gula pollenkumpar. Måste väl vara alpollen!? Det ser lite mattgult ut. Patrik Berg ringer när jag står i vedgår n och hugger upp ett par kassar tickor i småbitar för sommarens rökpustande. Det verkar osäkert om det ska bli nå n vårträff i Samuels källare med vinterns nybörjar kurs den 29/3. Nu är det fem anmälda. Patrik lovar återkomma om vi ska ställa in. På frågan om jag hade nå t nedfallsprov med Varroa svarade jag att jag verkligen hoppades att slippa få nå t så nt när jag byter bottnar. Sprit ska jag nog kunna ordna om träffen blir av. Dvs rödsprit för undersökning av nedfallsproven. Kom ihåg att lämna in nedfallsprov!! Ja, hur blir det i vår? Kommer vi alla biodlare att ta nedfallsproven och skicka dem till de utsedda provmottagarna så att vi kan få en bra kontroll på att vi fortsätter att ha Varroafritt här i Jämtlands län. Vi får verkligen inte missa denna enkla och inarbetade rutinkoll!! Nu har det på flera håll blivit så att det är bitillsynsman (ny benämning = biinspektören) som är den som tar emot och kontrollerar de här nedfallsproven. En bättre ordning tycker jag skulle vara att föreningarna utsåg andra medlemmar som kan ta emot, kontrollera och dokumentera dessa prover. Resultaten och andel biodlare som lämnar in vill vi gärna kunna sammanställa för hela distriktet! Skicka därför gärna in reultaten så snart de är klara för våren! De av oss som tagit på sig att jobba som biinspektör bör främst satsa sin tid och energi på att hålla koll på nytillkomna biodlare och deras bin. Här behöver vi också bli fler som ställer upp lokalt.

11 Vattudalen har nu ingen inspektör som bor inom området och i västjämland är det en inspektör som ska täcka upp två områden. Kom gärna med intresseanmälan så att vi på distriktet vet vilka som är intresserade när det ordnas en utbildning. Jag skulle ha gjort. också!! Vi pratades vid en kväll nu i veckan Christer Holmgren och jag. Han vill skicka ut Bidraget på e-post till alla medlemmar inom distriktet. Det tycker jag är en lysande idé. En förutsättning är då att man har fungerande mejl-adresser till alla som har e-post. Det vore därför till stor hjälp om varje förenings sekreterare försöker att få fram mejladresser som fungerar så att medlemmarna kan få Bidraget som Pdf-fil. Det kan ju även vara till nå n släkting eller granne som är vidtalad. Egentligen skulle jag ringt om detta och en del annat men jag återkommer. Träffen blir av! På kvällen ringer Patrik igen. Jo, kursen blir av. Det är 8 som anmält sig. Därtill blir vi nog 5-6 som kommer för att bidra på olika sätt. Den avläggarträff vi skulle ha med Karl D som lärare - i min bigård kommer preliminärt att genomföras i senare delen av maj. Vi kommer med definitivt besked på Hemsidan för Storsjöbygdens biodlarförening. På sönda n byter jag bottnar Med Nackakupor är det ju skäligen enkelt. Jag hinner också med att väga kuporna och plocka in några extra foderramar i tre av mina åtta samhällen. De samhällen som fick lite extra hade 6,2, 6,8 och 8,6 kg bin foder Då är klockan 14 och temperaturen c + 18 C. Yngel finns i alla tre på 2-3 ramar. Nu verkar dragbina komma med mer klargult pollen sälg, fast jag inte sett någon i blom än. När Harriet kommer tillbaka från kafébesök berättar hon att Annika sett sälg i blom! Så var det med den första sälgblommen i år! Uno, med bin i öst, sekreterare i Jämtlands läns biodlardistrikt och med e-post: uno.werner@zonline.se

12 Godkänd biodlare En biodlare kan av Jordbruksverket bli registrerad som godkänd biodlare. Förutsättningarna för en registrering är att biodlaren nyligen har genomgått bitillsynsmannautbildningen eller en motsvarande bisjukdomskurs och har minst 3 års praktisk erfarenhet av biodling. Fördelen med att vara registrerad som godkänd biodlare är att en sådan kan i ett och samma beslut få tillstånd till flera flyttningar av tillsynsmannen. Tillståndet gäller endast för transporter mellan ut- och hembigårdar, under högst tolv månader och inte för flyttning över zongräns för varroabekämpning. Observera att undersökningar angående förekomsten av varroa och amerikansk yngelröta måste göras vid varje flyttningstillfälle även här. Skillnaden för en godkänd biodlare är att han eller hon får genomföra dessa kontroller själv och inte behöver anlita en tillsynsman under tillståndets giltighetstid. Undersökningen får i sådana fall göras genom stickprov. Vid andra flyttningar än mellan ut- och hembigårdar, till exempel vid försäljning och drottningförsändelser, krävs det ett flyttningstillstånd som är utfärdat av den ansvarige bitillsynsmannen för varje flyttning. En godkänd biodlare måste själv meddela flyttningen till bitillsynsmannen i det tillsynsdistriktet dit flyttning sker. En godkänd biodlare behöver inte utfärda tillståndsbevis (Jordbruksverkets blankett V 17), som normalt fästes på alla bibostäder och andra föremål som skall flyttas. Här är det tillräckligt om det i anslutning till utbigården tydligt framgår biodlarens namn, adress och telefonnummer samt hur länge flyttningstillståndet gäller. Vid andra flyttningar än mellan ut- och hembigårdar gäller även för en godkänd biodlare att tillståndsbevis för flyttning utfärdat av bitillsynsmannen skall finnas väl synligt på bibostäder och andra föremål som bortförs. Varje godkänd biodlare är skyldig att hålla sig uppdaterad angående de bestämmelser som berör bekämpningen av smittsamma bisjukdomar. Godkännandet kan återkallas om detta inte sker. För att bli godkänd biodlare måste man skicka in en ansökan till Jordbruksverket. Ansökan måste innehålla uppgifter om var och när den sökande genomgick en bisjukdomskurs eller bitillsynsmannautbildning och vem kursledaren var. Det måste också följa med ett intyg som visar att den sökande har minst tre års erfarenhet av biodling. Ett sådant intyg kan till exempel utfärdas av ordföranden i den lokala biodlingsföreningen. Registreringen som godkänd biodlare är för närvarande kostnadsfri Ovanstående finns att läsa på Jordbruksverkets hemsida, klicka vidare till Djur & veterinär Biodling Godkänd biodlare.

13 Inbjudan till kurs Godkänd biodlare Söndagen den 21 oktober 2007 Kl i Samuels källare, Samuel Permans gata snett mittemot ICA-butiken Matmästaren. Kursledare: Preben Kristiansen Kursinnehåll: Regelverk och bestämmelser: godkänd biodlare, undersökning, flyttning mm. Allmänt om bisjukdomar och parasiter. Amerikansk yngelröta: biologi, diagnos och bekämpning. Övriga yngelsjukdomar: europeisk yngelröta, säckyngel och kalkyngel. Varroakvalster: biologi, diagnos, zonindelning och bekämpning. Trakékvalster: biologi och diagnos. Den lilla kupskalbaggen och tropilaelapskvalster. Förebyggande av sjukdomar och åtgärder mot smittspridning. Jordbruksverket betalar kostnaderna för Prebens medverkan. Minst tre års erfarenhet av biodling ska styrkas genom att en annan biodlare intygar detta på ansökningsblanketten som skickas till Jordbruksverket. Preben brukar ha med blanketter för detta till kursen. Kursen kommer antingen att vara gratis eller så tar vi ut en liten avgift för kurslokal och fika. Mer detaljerad information kommer på hemsidan och till de som anmäler sig närmare kursstart. Notera redan nu datumet och anmäl er gärna på direkten eller senast 12 oktober till: Karin Kellström: tel , karin.kellstrom@telia.com eller till Uno Werner: tel , uno.werner@zonline.se Jämtlands läns biodlardistrikt

14 FÖRENINGENS SVÄRMFÅNGARE 2007 Nedanstående personer kan ni hänvisa till om ni blir uppringda av person som drabbats av svärm. Förutsatt att Du inte tar den själv, förståss!! Namnlistan finns även hos dessa eftersom de ofta blir uppringda: SOS Alarm, Polisen, Eva Engström - Länsstyrelsen och Östersunds kommun; Miljökontoret ÖSTERSUND / FRÖSÖN M Esbjörnsson Frösön H Enarsson Lugnvik BRUNFLO / GÄLLÖ H Olsson Skylnäs HALLEN/OVIKEN G Hellström Gärdsta LITSBYGDEN L Henriksson Brevåg Patrik Berg Lit VÄSTJÄMTLAND Christer Holmgren Trång Tomas Axelsson Järpen ÖSTJÄMTLAND Christer Lindsjö Börjesjö SVENSTAVIK Örjan Persson Svenstavik BISPGÅRDEN Uno Werner Bispgården Hos Länsstyrelsen finns även en lista på svärmfångare i de övriga Jämtlandsföreningarna.

15 Styrelsen för Storsjöbygdens Biodlarförening 2007 Ordf. Christer Holmgren Sekr. Aino Melamies-Nordin Kassör: Monica Lundström Ledamot: Maj-Britt Forsgren Ledamot: Karin Kellström Ledamot: Börje Nordin Ledamot: Ingvar bergström Övriga funktionärer Revisor 2007: J-O Hemmingsson (S) Revisor 2007: Sune Persson Rev.ers 2007: Birgitta Olsson Valberedning 2007 Uno Werner (S) Sune Persson Tomas Axelsson Honungsbedömningskommitté Börje Nordin (S) Roine Olsson Thomas Axelsson Honungsmottagare: Ulla Larsson Sjukdomskommitté: Sune Persson (S) Alf Olsson Thomas Axelsson Örjan Persson Sten Wadensjö Slunguthyrare Stig Sundqvist Slungan kostar 25:- kr per dygn. Avtäckningsbricka, -gaffel, dubbelsil med ställ ingår.

16 2007 års rekommenderade priser Honung: Bin: - 80 kr per kilo - 70 kr för 700 g burk - 55 kr för 500 g burk - 40 kr för 350 g burk kr för ett samhälle med märkt drottning (låda ingår ej) kr för avläggare (10 ramar och äggläggande drottning, låda in går ej) Drottning: - dagspris, fri prissättning. - Östersundsföreningens hemsida (Ska ändras till Storsjöbygdens så småningom).är ett bra ställe att annonsera på om du vill ha fler kunder på din honung. Det kostar 60 kr per år,att få sitt namn och telefonnummer där, alltså mindre än en honungsburk. Tanken är att även kunna visa var man kan köpa jämtländsk honung. Meddela gärna på vilka ställen ni säljer er honung, så kompletterar vi hemsidan med det. Kontakta Christer Holmgren, tel Märkning på honungsburken ( gäller förpackning under 10 kg ) Ska vara på svenska Ska vara lätta att förstå Ska vara beständig text Ska vara väl synlig på förpackningen Innehållet eller produkten ( dvs. HONUNG ) Nettovikt ska finnas på etiketten Namn / firma / säte för tillverkare / förpackare / säljare ska vara angivet Bäst-före-datum (2 år är rek.) Förvaringsanvisningar Om något är tillsatt skall detta framgå på etiketten blandprodukt, t.ex. honung med tillsats av citronsaft Uppgifter från SBR miljö och kvalitetskurs aug 2004.

17 Recept Honungspaj Ur Allt möjligt om bin av Birgitta Stenberg Pajskal Fyllning Garnering 3 dl mjöl 0,5 dl råsocker 100 g smör 1 ägg 300 g färskost (jag tog philadelphia) 2 msk florsocker 1,5 honung 1 dl vispgrädde 3 ägg 1 liter jordgubbar 2 msk balsamvinäger (men det hoppade jag över) Finfördela smöret i mjölet och tillsätt socker och ägg. Tryck ut degen i en ugnsform med löstagbar kant. (ca 24 cm) Ställ in den i frysen några minuter, pricka och förgrädda pajskalet i 200 gr 15 min. Rör ihop och fördela fyllningen i det svalnade pajskalet. Grädda minuter tills fyllningen stannat och fått färg. Låt svalna. Blanda jordgubbar och balsamvinäger och servera till pajen. Tips ur Cathrine Schücks bok Schücks honungsmat När man byter ut sockret i ett recept mot honung måste man justera mängderna. En tumregel är att man kan byta ut hälften av sockret mot honung utan att konsistens eller annat påverkas. Honung är dubbelt så sött som socker och i ett recept med 2 dl socker kan man därför lätt byta ut en av dessa mot ½ dl honung. Man bör också tänka på att sänka ugnstemperaturen med grader när man bakar med honung eftersom den har en annan brännpunkt än socker.

18 Till salu : Annonser och upprop 500 kr - Östersundskupa med 7 cm frigolitisolering, mellan lådor - och yttervägg, lös botten. - Yngellåda med tio utbyggda ramar. - Mellanlåda med tio utbyggda ramar (både yngel och honungsramar.) - Skattlåda med fem utbyggda- och fem ramar mellanväggar. - Sex täckbräder av trä. - Spärrgaller - Foderbalong med foderbräda,ventil, foderkopp och täckglas. Skälderhuskupan -Låda (finns fyra stycken) -En benställning med botten -Ett tak med plåt 350 kr/st 350 kr 350 kr All material är begagnad och använd under ett antal år. Vaxmellanväggar LN Dagspris Eli och Börje Nordin, tel Distriktet har köpt in ett antal luppar med 3x förstoring som man fäster på glasögonen, lämplig för omlarvning, varroakontroll mm. pris 35 kr. Förmedlas genom Jämtbygdens biprodukter Ulla Larsson Sökes: Kursledare i mjödbryggning sökes Eldrimner - nationellt centrum för småskaligt mathantverk, planerar att arrangera en kurs i bryggning av mjöd. Känner ni till någon som arrangerar kurser i mjödbryggning? Kontakta Anna Berglund, tel , anna@eldrimner.com Om kursen blir av är ni välkomna som deltagare. Eldrimners kurser syftar till att lära sig mathantverk som företagsidé, alltså produkter att sälja. Har ni en adresslista på medlemmarna? Då kan de få en inbjudan till kursen om den blir av. Hälsningar Anna Berglund Interregprojektet: Söka Gammalt - Skapa Nytt Adress: Eldrimner, Rösta, ÅS Telefon dir: +46-(0)

19 Medlemsrabatter 2007 Kortet skall ovillkorligen uppvisas vid inköp Medlem i Storsjöbygdens Biodlarförening 2007 Uno W Bräcke handelsträdgård: % Hela sortimentet utom blomsterkort, förmedling och frö. Dvärsätts Blomsterträdgård: % Hela sortimentet under säsong. Se tidningsannons angående öppethållande. Gardenbutiken på Frösön: % Ej på kampanjvaror. Garden Center i Krokom: % Ej på kampanjvaror. Hobbyväxthuset i Hoverberg: % På träd, buskar, perenner o plant zon 6-8. Plantskolan i Östersund: % Rabatt på normalprissatta växter. Sörvalla blommor: % Endast tisdagen den 5 juni kl Hela sortimentet utom nedsatta eller extrapriser. ÅSE handelsträdgård: % Hela sortimentet utom blomstercheckar och förmedling.

20 Medlemsavgifter: Aktiv medlem: 450 kr per år som betalas via postgiro till SBR Mantorp. Inbetalningskort skickas ut i november för nästkommande år från Storsjöbygdens blodlarförening. Av detta belopp får Storsjöbygdens biodlarförening tillbaka 50 kr per medlem och Järmtlands läns biodlardistrikt 50 kr per medlem för egen verksamhet. Stödmedlem: 50 kr som betalas direkt till Storsjöbygdens biodlarförening på postgiro Storsjöbygdens biodlarförening, c/o Monica Lundström