Så byggdes bilstaden

Transkript

1 Så byggdes bilstaden Spårvagnsstädernas årsmöteskonferens 7-8 mars 2013 Per Lundin, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet

2

3 Problemställning Hur drömmen om bilsamhället grep in i planeringen av svenska städer och samhällen under efterkrigstiden Det oerhört omfattande stadsbyggandet: bostadsbebyggelse, centrumförnyelser, verksamhetsbebyggelse Stadsbyggandet styrdes (och styrs) av regler. Hur skapades dessa?

4 Massbilismens genombrott Det materiella välståndet ökar snabbt under talet Antalet bilar nästintill femdubblas från år 1950 till år 1960 Sverige uppnår Europas högsta biltäthet

5 Frågan är om inte bilismen är det mest påtagliga i vår tids demokratisering. Kommunikationsminister, Sven Andersson (1956)

6 Trängseln ökar Gårdsparkering vid Brunkebergs torg

7 Trafikolyckorna ökar 1946 dog 461 personer i vägtrafikolyckor 1953 hade antalet ökat till 923 En tredjedel av dödsoffren var barn Trafikolyckorna liknades vid en ny folksjukdom

8 Trängsel och trafikolyckor två flaskhalsar i bilismens fortsatta expansion

9 Visionen om ett bilsamhälle Den naturliga organisationen i bilsamhället är bilfria öar med koncentrerad verksamhet omgivna av trafikleder och parkeringsanläggningar. De bilfria öarna kan vara bostadsområden, köpcentrum, kontorsanläggningar, skolområden osv. Stig Nordqvist

10 Amerikanska förebilder Northland, Detroit (1954)

11 Konferensen Bilstaden 1956 Bilismens oerhörda expansion har blivit samhällsplaneringens mest akuta problem. Bilismen får dock inte betraktas som en sak som ställer till trassel i samhällsplaneringen. Vi måste inrikta oss på bilismen som en positiv faktor av stor betydelse för livsföringen. Vi måste därför undersöka om det inte är befogat att bilismen leder till ett nytt stadsplanetänkande. Uno Åhrén

12 Uppsala centrum 1957

13 Täby storcentrum 1961

14

15 De väg- och planeringstekniska experterna satte agendan men det skedde med politikernas goda minne den samhälleliga uppslutningen var nästintill total

16 Parkeringsnormer Normerna bör sändas ut snarast, även om det är möjligt att vi efter noggrannare utredningar kommer att få fram säkrare värden. Vi kan inte hindra att bilismen utvecklas vidare genom att underlåta att lösa parkeringsproblemen. bättre än ingenting

17 SCAFT 1968 trafiksäkerhetsnormer Scafts riktlinjer är ett försök att på ett systematiskt sätt visa hur en faktor, trafiksäkerheten, bör tillgodoses genom samhällsplaneringen.

18 Ett nytt sätt att planera trafik och bebyggelse

19 stadsgata matarled

20 Järvafältet biltrafiknät

21 Järvafältet gångtrafiknät

22 bilfrihet - bilkontakt

23 Kiruna före

24 och efter

25 City 67 en plan för centrala Stockholm biltrafiknät

26 City 67 en plan för centrala Stockholm gångtrafiknät

27 Parkeringhus och trafikleder var platskrävande, och den gamla bebyggelsen fick ge vika. P-huset Punkt i Västerås

28 Mellan 1960 och 1970 revs hälften av Sveriges äldre bebyggelse.

29 Bilsamhällets förverkligande Stadskärnor Köpcentra m.m. Bostadsområden

30 Stadskärnor Norrköpings centrum Förslag till generalplan Av Sveriges 27 större städer förskonades endast Lund och Trollhättan från centrumförnyelser

31 Köpcentrum och stormarknader Valbo köpcentrum, 1969 Sveriges första externa, och helt bilberoende, köpcentrum Ett motorvägslandskap bestående av köpcentra, parkeringsplatser, trafikleder, serviceanläggningar m.m. växer fram

32 Bostadsbebyggelse Ungefär hälften av Sveriges idag 4 miljoner bostäder byggdes under efterkrigstiden. Större delen av dem planerades och byggdes med bilen som norm

33 Avslutande diskussion Visionernas betydelse Regler som frusen ideologi Transportsystem formar bebyggelsestruktur

34 Visionernas betydelse Professionens visioner blev självuppfyllande (p.g.a. deras stora inflytande) Genom deras förslag och åtgärder formades städer och samhällen efter bilen Därmed ökade bilanvändningen Transportsystemens och bebyggelsestrukturens utformning har tvingat oss in i ett bilberoende

35 Frusen ideologi och 60-talen: bilvänlig ideologi som cementeras i form av regler 1970-talet: protester, expertisen tar avstånd från sina tidigare visioner Deras nya ideologi står i motsättning till den i reglerna frusna ideologin

36 Transporter formar bebyggelse Transportsystemen formar bebyggelsestrukturen i mycket hög grad Infrastrukturens och bebyggelsens beständighet Fast i gamla hjulspår?

37 Visionen om spårvägsstaden?