Kallelse och handlingar. till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling. 29 januari 2013

Transkript

1 Kallelse och handlingar till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling 29 januari 2013

2 Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling tisdag 29 januari Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl ca (OBS förlängd tid till ca från 2013) Kaffe från kl Gemensam lunch kl Kaffe ca kl Ärenden Hålltid kl Upprop 2. Val av justerare Länk till BHUs handlingar: Hålltid kl EUs sammanhållningspolitik : Information om programskrivning, status i planeringen av de kommande programmen, partnerskapsavtalet (överenskommelsen) mellan stat och kommission samt det gemensamma ramverk för fonderna inom sammanhållningspolitiken (regionalfond, socialfond, jordbruksfond, fiskefond) Hålltid kl Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland beslut om remissmaterialet, handlingar bifogas Dnr RS Lunch Hålltid kl Arbetsmarknadsläget samt utsikterna för arbetsmarknaden närmaste året - Information från Jens Sandahl arbetsförmedlingen. Hålltid kl Prioriterade investeringsbehov i Västra Götaland inför revidering av nationell plan för utveckling av transportsystemet för perioden beslut om inspel till trafikverket:, handlingar bifogas Dnr RS Hålltid kl Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen beslut om tidplan och utgångspunkter, handlingar bifogas Dnr RS Samråd avseende avgränsning av miljöbedömning för den regionala infrastrukturplanen för Västra Götaland, handlingar bifogas Dnr RS POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(2) Kaffe Hålltid kl Lägesrapport om TEN T, Mimmi von Troil Hålltid Fortsatt arbete med E20-utbyggnaden beslut om organisation och inriktning, handlingar bifogas Dnr RS Hålltid kl 15.30, ingen föredragning 11. Maritim klusterstrategi beslutsförslag till regionstyrelsen, handlingar bifogas. Dnr RS Sammanställning av anmälningsärenden, handlingar bifogas. Dnr RS Ev. tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen kontakta Solveig Fagerberg tfn: eller e-post: Leif Blomqvist Ordförande

4 Ärende nr 1

5 Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Leif Blomqvist, ordförande Kristina Jonäng, 2:e vice ordförande Gert-Inge Andersson Johnny Magnusson Alex Bergström Birgitta Losman Lena Jagers Bladini Lars Nordström Sören Kviberg Helen Persgren Stigolov Tingbratt Conny Brännberg Gunilla Levén Sekreterare Lennart Löfgren Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård, 1:e vice ordförande Patrik Karlsson Johan Nyhus Stefan Svensson Skaraborg: Katarina Jonsson Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Sjuhärad: Ulf Olsson, 3 vice ordförande Mattias Josefsson Margareta Lövgren Eva Johansson Fyrbodal: Clas-Åke Sörkvist Henrik Sundström Paul Åkerlund Martin Carling Chefer Bertil Törsäter, Västra Götalandsregionen Sture Carlsson, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Nils-Gunnar Ernstsson, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Sjuhärads kommunalförbund Thomas Jungbeck, Skaraborgs kommunalförbund Föredragande tjänstemän Rolf Thor, Västra Götalandsregionen Christian Bergman, Västra Götalandsregionen Georgia Larsson, Västra Götalandsregionen Sverker Berglund, Västra Götalandsregionen Emma Mattsson, Västra Götalandsregionen Tomas Ekberg, Västra Götalandsregionen Informatör Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen

6 Ärende nr 4

7 Regionutvecklingssekretariatet Tjänsteutlåtande Näringslivsenheten Datum Diarienummer RS Handläggare: Emma Mattson Till Beredningen för hållbar utveckling VÄSTRA GÖTALAND Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland Ärendet Regionstyrelsen beslutade i december 2011 att ge regionutvecklingssekretariatet i uppdrag att utarbeta ett nytt tillväxt-/utvecklingsprogram för tiden efter Processen startade under första kvartalet Under hösten har ett arbete pågått med att ta fram underlag och innehåll till strategins prioriterade områden i ett brett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden i Västra Götaland och Businessregion Göteborg. Berörda samhällsaktörer har under processens gång getts möjlighet att påverka arbetet. Arbetet har nu kommit så långt att det är dags för en remissbehandling. Remiss Remissupplagan av VÄSTRA GÖTALAND 2020 (se bilaga 1) samt kortversion (kompletteras med vid möte), med eventuella justeringar, sänds på remiss (se bilaga 2 för sändlista) efter sammanträdet den 29 januari Sista datum att lämna in remissvar är den 2 maj. Därefter vidtar slutlig behandling i BHU den 25 juni, Regionstyrelsen den 10 september och i Regionfullmäktige den 24 september. Remissförfarandet för Västra Götalands 49 kommuner hanteras via Fyrbodals, Göteborgregionens, Sjuhärads och Skaraborgs kommunalförbund. Kommunalförbunden samordnar remissvaren från medlemskommunerna (i GR:s fall även från Business Region Göteborg) i ett samlat svar per kommunalförbund. Förslag till beslut Utsänd remissupplaga samt kortversion av VÄSTRA GÖTALAND 2020 Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland , med eventuella justeringar vid sammanträdet, utgör underlag för fortsatt arbete och remissbehandling. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln

8 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 Bilaga 1 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING FÖR VÄSTRA GÖTALAND Remissupplaga

9 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen v Arbetsmaterial VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING FÖR VÄSTRA GÖTALAND INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE 3 2. VÄSTRA GÖTALAND 2020 UTGÅNGSPUNKTER 4 Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet de avgörande framtidsfrågorna Grundläggande drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdrag Viktigt för Sverige och Europa att Västra Götalands starka potential utnyttjas Bestämd ambition att vara världsledande inom utvalda områden Göteborg är motor, regionala noder måste vara starka och arbetet ge avtryck i hela regionen 3. MÅL OCH INRIKTNING 8 Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas En kunskapsregion för alla som syns och engagerar och där vi tar ansvar Tio prioriterade områden inom ramen för strategins fyra delar 33 frågor vi i Västra Götaland prioriterar till år 2020 EU2020 utgångspunkt för målen för samhällsutvecklingen 4. VAD VI VILL ÅSTADKOMMA OMRÅDEN OCH PRIORITERADE FRÅGOR 11 En ledande kunskapsregion 11 En region för alla 17 En region där vi tar globalt ansvar 23 En region som syns och engagerar 27 LITTERATUR 31 APPENDIX Mål och Indikatorer 2

10 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 1. BAKGRUND OCH GENOMFÖRANDE VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Beslut om att anta strategin fattas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götaland bereds politiskt via en beredning, Beredningen för Hållbar Utveckling (BHU), där valda representanter för kommuner och region möts. Kommunerna representeras av företrädare för kommunalförbunden i Boråsregionen, Fyrbodal, Göteborgsregionen och Skaraborg. BHU har samordnat arbetet med att ta fram strategin. Övriga aktörer har haft möjlighet att medverka i och påverka arbetet i arbetsgrupper. En grupp med representanter för universitet och högskolor, näringsliv, staten, fackliga organisationer, folkrörelser etc., har haft möjlighet att diskutera och lämna synpunkter på inriktning och innehåll. VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för tillväxt och utvecklingsarbetet i Västra Götaland till år Strategin utgör det huvudsakliga verktyget för samarbete i Västra Götaland och för att i samverkan kanalisera resurser för tillväxt och utveckling från lokala, regionala, nationella aktörer och från EU. Strategin utgår från Vision Västra Götaland Det goda livet, den gemensamma visionen för territoriet Västra Götaland, beslutad av regionfullmäktige Ett gott liv förutsätter att invånarna har något meningsfullt att göra, känner delaktighet i samhället, har resurser för att styra sitt liv och sin utveckling och en bra hälsa. Sambandet mellan arbete, delaktighet och hälsa är mycket starkt. Värdegrunden är hållbar utveckling med lika betoning på ekonomiska, sociala och ekologiska frågor. Strategin är avstämd mot svensk utvecklingspolitik och hanterar utmaningarna i EU2020. BHU har det formella ansvaret för genomförande av VÄSTRA GÖTALAND BHU leder därmed också arbetet med uppföljning och utvärdering av genomförandet. En beskrivning av hur genomförandet utvecklas med rekommendationer för det framtida arbetet tas fram varje år. Mer omfattande uppföljningar genomförs vartannat år, en halvtidsutvärdering genomförs efter Ambitionen har varit att ta fram en strategi som är fokuserad och tydlig med vad som ska åstadkommas, men som lämnar öppet för ett genomförande som är nyskapande. Genomförandet sker via handlingsprogram och genomförandeplaner. Västra Götalandsregionen kommer i samband med det årliga budgetarbetet ta fram en samlad bild av de insatser man avser att prioritera och driva inom ramen för strategin inför kommande år. Respektive kommunalförbund ansvarar för delregionala genomförandeplaner. Samarbetsformerna för genomförande kommer att diskuteras vidare med partnerskapet under våren Centrala verktyg i genomförandet är de EU program som drivs i Västra Götaland, statliga och andra europeiska utvecklingsresurser etc. 3

11 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 2. VÄSTRA GÖTALAND 2020 UTGÅNGSPUNKTER Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet avgörande framtidsfrågor VÄSTRA GÖTALAND 2020 ska bidra till att utveckla en region som är attraktiv, med hög produktivitet och kreativitet och som kännetecknas av solidaritet med alla invånare och med vår omvärld. En region som tar ansvar för framtiden. Fokus ska ligga på unga och kommande generationer. 1 Framtiden i Västra Götaland blir allt mer beroende av vår attraktivitet. Den globala arbetsfördelningen och befolkningsutvecklingen gör att konkurrensen om talangerna och om de välutbildade ökar över hela världen. Fram till år 2020 gör också de flesta i dagens rekordstora svenska ungdomsgenerationer avgörande livsval. Den globala arbetsfördelningen och teknikutvecklingen ger samtidigt en fortsatt ökning av omvandlingstrycket i ekonomin. En stark välfärd för invånarna förutsätter en ekonomi med hög produktivitet. Västra Götalands framtid som en kunskapsdriven region bygger på högt nyskapande, en ständig utveckling av kunskaper, kompetens och en effektiv resursanvändning. Ett kunskapsdrivet attraktivt samhälle kan bara skapas av invånare som får möjlighet att och vill utvecklas. Västra Götaland behöver kännetecknas än mer av att vara tillåtande, en region med många möten, där invånarna utvecklar och använder sin kreativitet i arbete, i företagande och på fritiden. Vår värdegrund i hållbar utveckling och vår vision Det goda livet innebär dessutom att vi har höga ambitioner när det gäller att visa solidaritet med vår omgivning, och när det gäller att se till att utvecklingen berör alla invånare och alla delar av vår region. Solidaritet innebär också att vi välkomnar invånare från alla delar av världen som söker nya livschanser och utvecklingsmöjligheter i vår region. Och vi förstår att en attraktiv region attraherar invånare med de mest skilda förutsättningar. Grundläggande drivkrafter för lokal och regional utveckling och Västra Götalands särdrag För att hantera de avgörande framtidsfrågorna krävs en god förståelse av de grundläggande drivkrafterna för regional tillväxt och utveckling, men också en insikt i Västra Götalands särdrag, särskilda förutsättningar och utmaningar, och hur dessa påverkas av omvärldsförändringarna. Grunden i utvecklingsarbetet är att fortsätta förbättra tillgången till arbete, utbildning, kultur för fler Grundfrågan för tillväxt och utveckling och för att ge invånarna en bra framtid handlar om att bygga en region där fler har möjlighet att utnyttja Västra Götalands samlade utbud av utbildning, arbete, kultur etc. När de lokala arbetsmarknaderna vidgas, och fler når ett större utbud, stärks företagens och andra organisationers förutsättningar att utvecklas. Möjligheterna till specialisering och naturlig klusterbildning ökar, med höjd produktivitet som följd. En annan central effekt av mer täta och befolkningsrika marknader är att förutsättningarna att driva verksamheter med bas i den lokala marknaden förbättras, nyföretagandet stärks, utvecklingen blir mindre känslig för händelser i omvärlden, mer robust. Fortsatta satsningar på transportinfrastruktur, kollektivtrafik, IT utbyggnad är en central del av strategin. Men också fortsatta satsningar som ser till att en grundläggande infrastruktur för utveckling inom olika områden finns tillgänglig för invånare och företag i hela regionen. 1 Omfattande analyser av utvecklingen i Västra Götaland de senaste decennierna, utvärderingar av utvecklingspolitiken och bedömningar av de globala utvecklingstendenserna utgör grund för omvärldsanalysen. Se litteraturförteckningen. 4

12 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 Globaliseringen ökar betydelsen av att vara attraktiv, vårt globala näringsliv spelar en viktig roll I ett regionalt utvecklingsperspektiv är de viktigaste konsekvenserna av den pågående globaliseringen uppenbara. För de som vågar och kan, för de välutbildade och för intresserade ungdomar, öppnar sig en allt större värld av möjligheter. Ungdomskullarna minskar på de flesta håll i världen samtidigt som den accelererande kunskapsnivån i ekonomin ökar betydelsen av att attrahera invånare med starka kvalifikationer. Bristen på kvalificerade medarbetare ökar efterhand, inte minst i Europa. Det sker samtidigt som arbetsmarknaden blir global. FoU och kunskapsintensiva företag blir allt mer beroende av att söka sig till de mest attraktiva regionerna. Regioner som förutsätts ha intressanta, attraktiva miljöer i ett brett perspektiv. Attraktivitet för studenter, forskare etc. är särskilt viktigt för Västra Götaland som en av de regioner i världen där näringslivet satsar mest resurser på FoU. Företagens möjligheter till kompetensförsörjning på hemmaplan är avgörande för möjligheterna att fortsätta utvecklas i regionen. De FoUintensiva företagen utgör i sig en vital faktor för Västra Götalands förmåga att attrahera studenter, forskare och kvalificerade medarbetare. En internationellt sett hög andel av invånarna i Västra Götaland menar själva att de lever ett bra liv. Det finns således goda skäl till offensiva satsningar för att attrahera invånare till regionen. Satsningar behövs också för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling globalt. Ökad arbetslöshet, bristande integration, unga i problem och bristande jämställdhet Samtidigt finns ett antal allvarliga och långsiktigt olösta problem som delvis förstärkts under det inledande decenniet på 2000 talet. Arbetslösheten i normalkonjunktur har stegvis ökat till mycket höga nivåer. Ungdomar och första generationens svenskar är särskilt utsatta. Alla delar av regionen har heller inte utvecklats lika bra. Trenderna i ekonomin ger koncentration till framförallt storstäder men också till andra större städer och attraktiva kustlägen. Ökade kontakter mellan utbildning och arbetsliv och en bättre matchning av kompetenser är centralt för att vända utveckling och för att stärka förutsättningarna för tillväxt och utveckling. Starka nätverk i samhället blir generellt en allt viktigare fråga. Och frågan om jämställdhet behöver fortsatt hög prioritet. Utvecklingen de senaste decennierna är både lovande och oroande. Medan löner och jobb fördelas mer jämställt än tidigare, förändras utbildnings och yrkesval långsamt och makt fördelas i huvudsak fortsatt traditionellt. Fullfölja våra ambitioner för en fossiloberonde ansvarsfull region Vi i Västra Götaland ska också ta vårt ansvar för en globalt hållbar utveckling. Vi kan sköta inköp och upphandling på ett ansvarsfullt sätt och vi kan gemensamt arbeta för mer hållbar konsumtion. Det beslut som togs av ett brett partnerskap i oktober 2009, om en energiförsörjning utan fossila bränslen till år 2030, ska fullföljas, och förutsätter en ökad och generell prioritet i utvecklingsarbetet. Viktigt för Sverige och Europa att Västra Götalands starka potential utnyttjas De beskrivna utmaningarna är många. Västra Götaland är samtidigt en region som bedöms ha starka förutsättningar att utvecklas på lång sikt. Det gäller inte minst vid en jämförelse med andra europeiska regioner. Västra Götalands näringsliv har en gynnsam struktur med stark produktivitet i förväntade tillväxtbranscher. Innovationskapitalet är sammantaget bland det allra starkaste i världen. EU:s analyser ger Västra Götaland goda förutsättningar att utvecklas bra långsiktigt, och då i ett bredare perspektiv där hänsyn också tas till befolkningsstruktur, etc. Att Västra Götalands starka 5

13 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 potential utnyttjas är viktigt både för svensk och europeisk tillväxt och utveckling. Ingen annan nordisk region har en sådan bredd i näringslivets specialisering kopplat till globalt verksamma ledande företag. Förutsättningarna i Västra Götaland är unika. VÄSTRA GÖTALAND 2020 bidrar till att utnyttja dessa förutsättningar på bästa sätt. Bestämd ambition att vara världsledande inom utvalda områden Näringslivets mångsidighet förutsätter ett utvecklingsarbete med relativt breda prioriteringar. Arbetet bedrivs medvetet på ett sätt som gör att kunskaper och kompetens från olika industriella kluster möts och samverkar med akademi och samhälle i övrigt. Utgångspunkten är de stora samhällsutmaningar vi ser framför oss. De insatser som görs ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Life Science, Hållbara transporter, Hållbar stadsutveckling, Grön kemi, Marin miljö och marina sektorer är fem samarbetsområden som pekats ut i en process där politiker, akademi och näringsliv har medverkat. Inom samtliga områden finns avgränsade frågor där Västra Götaland är eller har ambitioner att bli världsledande. Utvecklingsarbetet ska bedrivas strategiskt och utnyttja kompetenser från alla organisationer samtidigt som hela Västra Götaland ska används som testarena. Andra starka områden där ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas är inom kulturella och kreativa näringar, IKT, textil, energi, livsmedel/gröna näringar samt besöksnäringen. Arbetet ska drivas så att nya kluster och ny företagsamhet kan utvecklas ur nuvarande specialiseringar så att näringslivet breddas och beroendet av enstaka branscher och företag minskar. Utvecklingsarbete utgår från utmaningar och från behovet att stärka våra utvecklingsverktyg I genomförandet av strategin drivs frågorna både från de samarbetsområden och samhällsutmaningar som identifieras och med en tydlig ambition att stärka den infrastruktur för tillväxt och utveckling, de verktyg, som byggts upp i Västra Götaland. Följande figur ger en förenklad bild av relationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktygen för samhällsutveckling. VÄSTRA GÖTALAND 2020 prioriterar insatser och sätter mål för såväl utmaningar som verktyg. Figur 1 Relationen mellan samarbetsområden/utmaningar och verktyg för tillväxt och utveckling Insatser/Verktyg Science Kompetensförsörjning Etablering Parks och av företag Inkubatorer Utmaning/Kluster Hälsa Life Science Hållbara transporter Hållbar stadsutveckling Etc.. Investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik, IT Hållbara och innovativa Inköp Samarbete Forskning, Innovation, riskkapital Göteborg är motor, regionala noder måste vara starka och arbetet ska ge avtryck i hela regionen Göteborg och Göteborgsregionen är centrum och motor för tillväxt och utveckling i Västsverige. I en allt hårdare global konkurrens ökar vikten av att dessa förutsättningar tas tillvara. Satsningar inom ramen för strategin ska genomföras där de har störst effekt. Samtidigt ska alla delar av regionen ges bra förutsättningar att utvecklas. Det är en grundförutsättning. Den starka infrastruktur för utveckling som finns i regionen, i många fall med koncentration till noder i de olika delarna av 6

14 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 regionen ska fortsätta att utvecklas. En snabb integration av de olika arbetsmarknaderna i Västsverige pågår och stärker förutsättningarna att bidra till svensk utveckling ytterligare. De särskilda förutsättningar som närheten till Norge ger är viktiga, ska tas tillvara, och ger samma effekt. Särskild uppmärksamhet behövs på utvecklingen i kommuner som ligger längst från regionala centra. Samtidigt är det viktigt att konstatera att för merparten av prioriterade frågor som strategin omfattar kommer insatser att genomföras i varje kommun i Västra Götaland. Det lokala arbetet är grundläggande för frågor kring entreprenörskap, företagsklimat, koppling mellan utbildning och arbetsliv, arbetet med kommunikationer, frågor om hållbara inköp, insatser för en mindre fossilberoende ekonomi, satsningar på kultur och turism etc. 7

15 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 3 MÅL OCH INRIKTNING Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas Västra Götalands vision är Det goda livet. Målet med VÄSTRA GÖTALAND 2020 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet med arbetet är att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män. Invånarnas syn på möjligheterna att utvecklas, leva och verka i Västra Götaland följs upp i årliga s.k. medborgarenkäter. 2 Syftet följs upp med indikatorer för samhällsutveckling baserade på dem som gäller för EU 2020 (se nedan). En kunskapsregion för alla som syns och engagerar och där vi tar ansvar Strategin består av fyra delar. Insatserna inom En ledande kunskapsregion ska bidra till att ytterligare stärka attraktiviteten i högre utbildning och forskning, till offensiva satsningar på industriell utveckling och samhällsutveckling i samverkan mellan företag, akademi och samhälle och till innovativa insatser för att stärka kreativitet, nyskapande, entreprenörskap. Insatserna för En region för alla ska bidra till att alla i utbildning får en bra koppling till arbetslivet och förbättra kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Grundförutsättningen för en region för alla och för tillväxt och utveckling är fortsatta investeringar i transportsystem, kollektivtrafik och IT infrastruktur. En region där vi tar globalt ansvar ska bidra till ett än mer ambitiöst arbete med energi och klimatfrågan, till en ansvarsfull inköps /upphandlingsverksamhet och till effektiv resursanvändning. Ökade satsningar på att informera om de insatser som görs genomförs för att påverka värderingar och normer i samhället i mer hållbar riktning. En region som syns och engagerar utgör en samlad satsning på att stärka Västsveriges position som en region präglad av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang. Deltagande och utövande ska breddas och fokus på ungdomar ska stärkas än mer. Till detta kommer fortsatta insatser för att stärka Västra Götalands position som en attraktiv region för investeringar, som en region som berör och som aktivt är med och påverkar framtidens utveckling. Tio prioriterade områden inom ramen för strategins fyra delar Strategin består av tio prioriterade områden. Inom varje område utgår arbetet från långsiktiga mål som ska nås senast Samtliga dessa mål har koppling till Vision Västra Götaland och sätter invånarna i centrum. För varje område anges prioriterade frågor. Totalt består strategin av 33 frågor som sammantaget beskriver vad vi tillsammans vill åstadkomma mot år 2020 i Västra Götaland. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning 1.2 Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling 1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta 2 EN REGION FÖR ALLA 2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden 2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 2 En första mätning görs 2013 i samverkan med SOM institutet vid Göteborgs Universitet 8

16 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 33 frågor vi i Västra Götaland prioriterar till år 2020 Inom varje område i strategin beskrivs de frågor vi prioriterar mot år Frågorna har formulerats så att de beskriver vad vi vill åstadkomma. Nedan presenteras samtliga prioriterade frågor, sorterade under respektive del i strategin. En ledande kunskapsregion Fler ska gå vidare till högre utbildning Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärlden Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Profilera tillväxtområden/kluster Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks En region för alla Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik m.m. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning Förenkla vägen till arbetsmarknaden för de utan arbete Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivet Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Investera i transportinfrastruktur för personer och gods Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan Bidra till en IT infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland En region där vi tar globalt ansvar Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med stor miljöpotential Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 9

17 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 En region som syns och engagerar Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur Öka närvaro och påverkan på EU och internationellt Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland EU2020 utgångspunkt för att mäta om syftet med arbetet nås Samma indikatorer som i EU2020 används för att följa samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Dessa kompletteras dock för att täcka in hållbar utveckling och attraktivitet på ett tydligare sätt. MÅL EU2020 VÄSTRA GÖTALAND 2020 Mål Mål Läge MÅL DEL I EU 2020 Sverige VG 201X VG STRATEGIN Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 % (KV75, M81) 81 (M, KV) 1 4 Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 % 4.5% 1 Höjd utbildningsnivå (30 34 åringar) 40 % 40 % 47 % (KV55, M43) 55 (M, KV) 1 Minskade skolavhopp <10 % <10 % 11 % (KV9, M13) < 8 % 2 Minska utanförskapet (off. försörjda) <20 milj. <14 % 17 % (KV18, M17) < 12 % 2 Minska utsläppen av växthusgaser 20 % 40 % 3 % ( ) 0 ÅR Ökad energieffektivisering 20 % 20 % 25 % 3 Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % 41 % 60 % 3 Indikatorer inom följande områden används för att få en tydligare koppling till det övergripande syftet med strategin och till attraktivitets och hållbarhetsperspektiven. Befolkningsutveckling (flyttning), tillväxt, produktivitet, arbetslöshet samt index för regioners långsiktiga konkurrensförmåga (WKCI) och för potentialen i näringslivets struktur (BAK Structural Potential Index). 3 Jämställdhet och klimatomställning prioriteras i allt utvecklingsarbete Vision Västra Götaland pekar ut jämställdhet, miljö, internationalisering och integration som generellt prioriterade frågor. VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram med denna ambition. När det gäller jämställdhet och klimatmål behövs dessutom särskilda åtgärder. För att nå jämställdhetsintegration och klimatomställning ska följande strategier användas: Stöd från ledningen med löpande förankring hos politiker och strategiskt viktiga aktörer Frågorna integreras i hela processen och i arbetet, särskilda resurser avsätts Utbildning och informationsinsatser ges löpande Verktygen för jämställdhetsintegrering respektive klimatomställning utvecklas 3 Hur indexen mätas anges i bilaga. WKCI = World Knowledge Competetiveness Index 10

18 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 4 VAD VI VILL ÅSTADKOMMA OMRÅDEN OCH FRÅGOR 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION En ledande kunskapsregion utgör en samlad satsning på att ge bra förutsättningar för högre utbildning, forskning, för samverkan mellan företag, akademi, samhälle, för kreativitet och nyskapande. Västra Götaland är och ska vara ett kunskapssamhälle med ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Inom ett antal områden som berör globala samhällsutmaningar finns en ambition att bli världsledande. Den gemensamma kraftsamling som pågår, med uppbyggnad av arenor för utveckling, demo, tester, etc. drivs vidare. Regionens ledande industriella kluster är centrala. Arbetet med att stärka företagsklimatet intensifieras. Globaliseringen ökar omvandlingstrycket och betydelsen av nyskapande, effektivitet, attraktiva utbildningar och forskningsmiljöer. Målet är en, relativt Sverige och EU, snabb ökning av antalet sysselsatta kvinnor och män med högre utbildning och en ökad konkurrenskraft. 1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Att studenter och forskare väljer att utbilda och etablera sig i regionen är en central fråga för Västra Götaland, och för svensk utveckling. De globalt verksamma företagen är ofta beroende av den lokala miljön och av lokal försörjning av kvalificerad kompetens för att utvecklas. Konkurrensen om studenter, forskare, kvalificerad arbetskraft ökar snabbt i en global värld. Att utbildningen håller hög kvalitet är en grundförutsättning. Insatserna här handlar om att attrahera fler förstahandsökande studenter genom att stärka kringmiljöer, om att stimulera fler från Västra Götaland att studera vidare och om att stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv i utbildningarna. Ökade satsningar ska göras för att stödja utveckling av internationellt konkurrenskraftiga FoU miljöer. Målet är att xx procent av befolkningen i åldern år ska ha högskoleutbildning år Skillnaderna mellan kvinnor och män ska minska liksom skillnaderna i övergång till högre utbildning mellan kommuner i Västra Götaland. Frågor vi prioriterar: 1. Fler ska gå vidare till högre utbildning 2. Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärlden 3. Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet 4. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer Fler ska gå vidare till högre utbildning De gemensamma satsningarna på att öka andelen som går vidare till högre utbildning och på att jämna ut skillnaderna mellan kvinnor och män och mellan olika delar av regionen ska öka. Ungdomar som läser vidare ska ha bra förutsättningar att göra väl informerade val. Målet är att mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasium och att nämnda skillnader minskar. Processer och aktiviteter ska drivas från en analys som identifierar centrala aktiviteter. Tänkbara områden kan vara insatser riktade till föräldrar och elever från studieovana miljöer, olika former av mentorsprogram samt särskilda satsningar vid Science Centers i Västra Götaland. Bland de aktörer som bör medverka finns kommuner, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen, arbetsmarknadens parter och företagens organisationer. 11

19 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga Attrahera fler studenter och högskoleutbildade och öka utbytet med omvärlden Högre utbildning och forskning med bra kvalitet och tillgång till bostäder är grundförutsättningar för att attrahera studenter. Kontakter med det omgivande samhället och en stark infrastruktur för studerande och forskare är en förutsättning för att de ska trivas och stanna i regionen. Målet är att 25 % av alla förstahandssökande ska välja högskolor i Västra Götaland år 2020 och att andelen utländska högskolestuderande ska vara hög jämfört med övriga Sverige. Ökade möjligheter att studera och forska i andra delar av världen behöver också stimuleras. Processer och aktiviteter ska drivas från en analys som identifierar centrala aktiviteter. Tänkbara områden för insatser handlar om marknadsföring, stöd/samarbeten som ger bra förutsättningar att studera/forska och för internationella utbyten, utvecklade utbildningsformer och starkare kopplingar till det omgivande samhället. Satsningar på att öka utbytet mellan forskarsamhället, högre utbildning och arbetslivet generellt kommer att intensifieras (se samt 2.1.2) Centrala aktörer är universitet/högskolor, studentkårer, kommuner, arbetsgivare och Västra Götalandsregionen Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv En tätare, mer långsiktig samverkan mellan den högre utbildningen och arbetslivet har många fördelar. Forsknings och utbildningsresultat förbättras. Företag och organisationer utvecklas. Arbetet med olika former av arbetsintegrerat lärande och professionsanknuten utbildning är framgångsrikt i Västra Götaland, men kan utvecklas. Målet är att stimulera och bidra till en fortsatt ökning av antalet studenter som ges möjlighet att delta i olika former av utbildning med en direkt koppling till arbetslivet och till att en ökad andel av utbildningarna i den högre utbildningen organiseras på detta sätt. Processer ska drivas i samverkan i Västra Götaland. Särskilda aktiviteter ska genomföras inom områden där beroendet av nyckelkompetens är störst. Här finns en koppling till ambitionen att bli världsledande inom några områden. Centrala aktörer är universitet/högskolor, företagens organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer Utveckling av internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer ska stimuleras. Det gäller inte minst inom områden där det finns en ambition att vara världsledande (se sid 6). Samtliga universitet och högskolor har strategier där man identifierat områden att satsa extra på inom forskning och utbildning. Målet är att stärka den internationella attraktions och konkurrenskraften för forsknings och innovationsmiljöer i Västra Götaland. Betydande nationella/internationella satsningar på forsknings och innovationsmiljöer ska ske inom våra samarbetsområden. Processer och aktiviteter ska drivas som stödjer profilering och samarbeten mellan regionens lärosäten inom gemensamt identifierade områden. Samverkan mellan näringsliv, akademi, institut och offentliga aktörer är en viktig utgångspunkt för att bygga miljöer med hög kvalitet och relevans. Miljöerna är magneter för att locka forskare, kapital och samarbetspartners. Aktiviteter för att öka mobiliteten när det gäller internationellt framstående forskare är en del i arbetet. Miljöerna ska vara ledande i att ta fram nya innovationer. Centrala aktörer är universitet/högskolor, näringsliv, myndigheter, kommuner, EU, Science Parks, Västra Götalandsregionen och regionala klusterinitiativ. 12

20 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga Ledande på kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Västra Götaland ska vara platsen där det lönar sig att utveckla en idé. En region med ett öppet och tillåtande klimat för individer med olika bakgrund och kompetens. En region där företag vill utvecklas och driver ett aktivt utvecklingsarbete. Uthålliga insatser behövs som utvecklar arenor och effektiva åtgärder för att stimulera kreativitet, entreprenörskap och förnyelse. Att bidra till ett starkt företagsklimat och till att en mångfald av företag och företagsformer har bra förutsättningar är en viktig uppgift. Invånarna i Västra Götaland ska få tillgång till en allt mer diversifierad arbetsmarknad där en ökad andel är anställda i växande små och medelstora företag och där fler driver egen verksamhet. Målet är att fler kvinnor och män vill starta och startar företag (20/1000 år 2010) samtidigt som fler unga vill driva en egen verksamhet. Hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnor. Frågor vi prioriterar: 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Betydelsen av kreativitet, entreprenörskap och intraprenörskap (kreativitet på arbetsplatser) för tillväxt, utveckling och välfärd har ökat och blir en allt viktigare faktor för utveckling. När förståelsen för värdet av kreativitet finns och fler ges möjligheter att utveckla och använda sin kreativitet växer förnyelse och dynamik i samhället. Omfattande insatser har gjorts i Västra Götaland, i utbildningssystemet, i arbetslivet, vid myndigheter etc. men mycket återstår. Målet är att X % (fördelat lika mellan kvinnor och män) ska ha en positiv attityd till entreprenörskap år Processer och aktiviteter som synliggör och stimulerar drivkrafterna bakom kreativitet, entreprenör och intraprenörskap ska drivas och kopplas till jämställdhetsarbetet, skolungdomar och studenter prioriteras. Fortsatta satsningar på att öka förståelsen av kreativitet i privata, offentliga och ideella verksamheter ska genomföras. All verksamhet kvalitetssäkras och samordnas. Centrala aktörer är entreprenörsstödjande organisationer, utbildningsaktörer, företagens organisationer, kommuner, Västra Götalandsregoionen, m.fl Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Nyföretagande är viktigt för nytänkande, för att utveckla ett mer dynamiskt och diversifierat näringsliv och för att öka sysselsättningen. Antalet nya företag ökar i Västra Götaland men är fortfarande lågt vid en nationell och internationell jämförelse. Fortsatta insatser behövs. Ökat fokus på att skapa gränsöverskridande mötesplatser blir viktigare. Ett sätt att starta nya konkurrenskraftig verksamhet är när individer eller delar av verksamheter knoppar av från befintliga företag. Målet är 20 nya företag/1000 invånare år Processer och aktiviteter ska drivas som medverkar till att innovations och rådgivningsaktörer blir vassare, mer samordnade och tydligare gentemot sina målgrupper. En ökad regional samordning behövs för förmedling av utvecklingskapital i olika former. Insatser som underlättar för kunskapsbaserade nya idéer och avknoppningar främjas. Inkubatorer är centrala för genomförandet. Riktade åtgärder krävs för att underlätta för nya företag inom tjänstebaserade näringar, som 13

21 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 vård och omsorg, besöksnäring, kulturella näringar. Nya finansieringsformer och modeller för värdering ska utvecklas som tar större hänsyn till jämställda, socialt och miljömässigt hållbara idéer. Centrala aktörer är rådgivningsaktörer, inkubatorer, Almi, offentligt och privat riskkapital, kommuner/kommunalförbund, Västra Götalandsregionen Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Små och medelstora företag (SMF) spelar en avgörande roll för sysselsättning, förnyelse och bidrar till att utveckla ett mer diversifierat näringsliv. Kraven på förändring ökar på en allt mer global marknad. Fler företag behöver vara innovativa när det gäller organisation, teknik och kunskaper. Målet är en högre tillväxttakt i SMF i Västra Götaland än i riket under varje år fram till år Utvecklingsarbetet ska bidra till ökad innovationsförmåga genom satsningar på kunskap, kreativitet, kapital och internationalisering. Regionala kluster prioriteras (sid 6). Kunskapsöverföring mellan SMF och regionens högskolor och universitet, industriforskningsinstitut och industriella centra är viktigt. En sammanhållen regional infrastruktur för innovationssupport till SMF (som exempelvis Industriell Dynamik ) utvecklas vidare. Gränsöverskridande möten mellan företag inom kreativa näringar och andra företag blir viktigare. Science Parks är centrala noder för arbetet. En förutsättning för offentliga satsningar är att arbetet utvecklas och drivs i samverkan med och med engagemang från näringslivet. Företagsklimatet ska stärkas genom fortsatta insatser för att förenkla för entreprenörskap och företagsamhet vid lokala och regionala myndigheter. Centrala aktörer är Science Parks, industriella utvecklingscentra, institut, universitet/högskolor, företagens organisationer, Almi, offentligt och privat riskkapital, kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. 1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta En ökad specialisering och koncentration av verksamheter sker nu inom företag, akademi och organisationer. För att skapa förutsättningar för att utveckla världsledande företag och forskning med regional förankring, krävs samling kring gemensamma frågor. I Västra Götaland sker detta genom att fokusera på utmaningar med koppling till hållbar samhällsutveckling. Arbetssättet innebär att samhällets samlade resurser utnyttjas för att driva utveckling av kunskaper, organisationer och samhällsutveckling. I skrivande stund har ett antal samhällsutmaningar identifierats med en ambition att utveckla världsledande verksamheter inom avgränsade områden (se sid 6). Målet är en kontinuerligt ökad andel anställda med längre akademisk utbildning i näringslivet i Västra Götaland, jämfört med Sverige och EU, mot år Målgruppen är företag, akademi, offentlig och ideell sektor i samverkan. Frågor vi prioriterar: 1. Profilera tillväxtområden/kluster 2. Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik 3. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 4. Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks Profilera tillväxtområden/kluster Arbetet med att fokusera insatser för innovation och företagsutveckling till områden där vi är internationellt konkurrenskraftiga eller har särskilda förutsättningar att bli det, ska fortsätta. Arbetet sker inom ramen för identifierade samhällsutmaningar (se sid 6). Förutsättningarna 14

22 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 är olika för olika kluster. Vissa har stark forskningsinriktning med globala marknader, andra är mer företagsbaserade och i vissa fall är områdena en förutsättning för andra branscher att växa. Målet är en hög produktivitetstillväxt och investeringsnivå i centrala branscher inom utpekade klusterområden, jämfört med Sverige och Europa. Arbetet utgår från och bygger på handlingsprogram som anpassas till förutsättningar inom respektive område. Förmågan att driva klusterprocesser behöver stärkas än mer och gränsöverskridande samarbete utvecklas. Insatser för att stödja nya områden med internationell potential ska genomföras. Kapaciteten för internationella allianser och samarbeten ska stärkas. Science Parks är viktiga för att mobilisera och driva klustersatsningar. Centrala aktörer är näringslivet, universitet/högskolor, forskningsinstitut, nationella myndigheter, EU, kommuner och Västra Götalandsregionen Utveckla Västra Götaland som testarena där nya idéer omsätts till praktik Att praktiskt testa och demonstrera ny kunskap och pröva nya lösningar är viktigt för att snabba på utvecklingsprocesser. Fortsatt offensiva satsningar på problemformulering, på att öppna upp miljöer och verksamhet för test, på demonstration och innovation samt på innovationsupphandling behövs. Målet är att fler projekt drivs i partnerskap mellan företag, lärosäten och samhällsaktörer. De samhällsutmaningar som utpekas ska stå i centrum. Infrastruktur i form av testmiljöer prioriteras, men fler projekt ska genomföras i riktiga miljöer, i skola, sjukvård, på transportområdet etc. Arbetssättet förutsätter att offentliga aktörer med ansvar för t.ex. hälso och sjukvård, transporter och stadsplanering deltar och driver utveckling och innovation i samverkan med övriga parter. Tillfälliga labb där studenter, medarbetare och andra engageras för att arbeta med lösningar på samhällsutmaningar ska fortsätta att utvecklas. Centrala aktörer är offentliga verksamheter, företag, universitet/ högskolor, institut och nationella myndigheter Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation För svensk och europeisk tillväxt och utveckling, är det viktigt att en ökad andel av de satsningar som görs på forskning och innovation i Sverige och i EU, får en koppling till Västra Götaland. Bara då kan de mycket stora satsningar, som inte minst företagen i regionen gör på FoU bidra fullt ut till Europeisk konkurrenskraft och utveckling. Målet är en ökad medverkan i och påverkan på strategiskt viktiga forsknings och innovationsprojekt, program och policys. Antalet koordinatorer i de aktuella programmen och initiativen ska bli fler. Fler initiativ där europeiska, nationella och regionala medel kompletterar varandra ska drivas. Fler små och medelstora företag (SME) ska delta i EU:s forsknings och innovationsprogram. Fler ska delta i positioner där det är möjligt att påverka utvecklingen (i expertgrupper, som utvärderare etc). Process och aktiviteter ska drivas för att öka medfinansiering av projekt och samarbeten inom nämnda områden. Centrala aktörer är universitet/högskolor, forskningsinstitut, nationella myndigheter, EU, kommuner och Västra Götalandsregionen Fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks Västra Götaland har 2013 sex Science Parks som fokuserar på styrkeområden med relevans för den omgivande delen av regionen. I Göteborg, Lindholmen med inriktning på fordonselektronik, säkerhet, logistik och media. Sahlgrenska med fokus på biomedicin och hälsa och Johanneberg med stadsutveckling och materialvetenskap. I Borås (Sjuhärad) design och smarta textilier. Innovatum i Trollhättan (Fyrbodal) är inriktat mot produktionsteknik, miljö/ 15

23 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 energi, kreativa näringar och Gothia Science Park i Skövde (Skaraborg) virtuella system, dataspel, informationsteknologi. Science Parks i Västra Götaland är en viktig infrastruktur för att genomföra satsningar på forskning, innovation och företagsutveckling. Dessa miljöer erbjuder stöd till individer för kommersialisering och affärsutveckling (via inkubatorer), stöd till SMF samt till företag, akademi och offentliga aktörer som vill samarbeta inom styrkeområden/kluster. Fortsatt utveckling av Science Parks som plattformar för samarbete mellan företag, lärosäten och offentliga aktörer ska ske. 4 Målet är att en ökad andel av nationella och internationella satsningar och uppdrag ska genomföras i Västra Götaland. Fler SMF ska delta i forskningsoch innovationsprogram. Klusterstödet ska professionaliseras. Samverkan regionalt, nationellt och internationellt ska fortsätta öka. Klusterinitiativen ska ha ökat fokus på hållbarhet och jämställdhet. Centrala aktörer är företag, universitet/högskolor, institut, myndigheter, kommuner och regioner samt internationella intressenter. 4 Detta sätt att arbeta, s.k. Open Arenas inom Science Parks, har uppmärksammats internationellt (OECD 2011). 16

24 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 2. EN REGION FÖR ALLA En region för alla handlar om att öka de gemensamma satsningarna på att ge alla invånare i Västra Götaland bra möjligheter att utvecklas inom ett antal avgörande områden. Alla ungdomar ska ges förutsättning att få bra ingångar i samhället och tendensen att många av första och andra generationens svenskar hamnar i utanförskap måste brytas. Det gemensamma arbetet med kompetensförsörjning och matchning av kompetens ska intensifieras, något som samtidigt betyder mycket för konkurrenskraften i företag och organisationer. Att ge alla invånare bra möjligheter att ta tillvara Västra Götalands samlade förutsättningar för arbete, utbildning och kultur genom olika former av kommunikation är grunden för en region för alla, och för tillväxt och utveckling. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet för ungdomar, för första generationens svenskar och i alla delar av Västra Götaland. 2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden Omfattningen av och kvaliteten på kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv är en avgörande fråga för framtiden i Västra Götaland. Det är en av de helt centrala frågorna för minskat utanförskap och stärkt integration. Det är också viktigt för företags och organisationers utveckling och för den långsiktiga utvecklingen i olika delar av regionen. Målet är att insatserna inom området ska bidra till att elever och studenter i Västra Götaland har en personlig koppling till arbetslivet med bra kvalitet senast år Frågor vi prioriterar: 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik m.m. 2. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 3. Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning Skapa en sammanhållen arena för ungdomars möjligheter till praktik m.m. Att ge alla ungdomar en koppling till arbetslivet är en grundläggande fråga för att stärka deras förutsättningar att utvecklas i utbildningen och i vuxenlivet. Det är särskilt viktigt för ungdomar utan egna kontakter och nätverk. Det är därmed en avgörande fråga för bättre integration. För företagen är tydliga kopplingar väsentligt. Det gäller inte minst på mindre lokala arbetsmarknader där de kan vara avgörande för att attrahera unga kvinnor och män efter genomförda högre studier. Målet är en kvalitetssäkrad och enkel tillgång till praktik och ferieplatser i arbetslivet för alla i grundskola, gymnasium, vuxenutbildning i hela Västra Götaland senast år Arbetet handlar om att skapa en tydlig struktur och stödsystem för arbetsplatsförlagd praktik och kommunalt feriearbete. Utgångspunkten är att vidareutveckla praktikplatsen.se och ta tillvara den erfarenhet och struktur som byggts upp runt densamma. I konceptet ingår att samordna och kvalitetssäkra behoven av praktik, tillgången på praktik, matchningen mellan praktik och tillgång, handledarutbildning och ersättningar. En kontinuerlig process ska drivas för att utveckla verksamheten. Inte minst för att bryta rådande könsmönster i de val som görs. Centrala aktörer är kommuner och kommunalförbund, företags och fackliga organisationer, Västra Götalandsregionen. 17

25 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom Många unga saknar utvecklande kontakter med vuxenvärld och arbetsliv. En ökad betoning av värdet av volontärarbete är ett sätt att öka utbudet av vuxna från arbetslivet som möter unga. Att få möjlighet att ägna ett antal arbetstimmar per år åt frivilligarbete är dessutom en viktig generell fråga. Frivilligarbete har stort värde för medarbetarnas engagemang, för synen på den egna organisationen, för arbetsplatsers långsiktiga attraktivitet och utveckling. Det har också en positiv effekt på hur nöjda invånarna är med sina liv. Målet är att antalet medarbetare som ges möjlighet och som väljer att delta i frivilligarbete ska öka kontinuerligt i Västra Götaland. Olika modeller för volontärarbete i Sverige och andra länder ska analyseras. Modeller och former att använda för frivilligarbete ska föreslås. Frågan ska drivas och manifesteras i Västra Götaland. Olika former för att koppla frivillig/volontärarbetare till ungdomar eller till andra aktiviteter ska analyseras och värderas. Väl fungerande verksamheter ska främjas. Fokus ska ligga på att motverka utanförskap och stärka integration. Centrala aktörer är Västra Götalandsregionen, kommuner, statliga förvaltningar, arbetsmarknadens parter Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning Att ge studenter en koppling till arbetslivet är viktigt för att stärka deras förutsättningar att etablera sig i regionen, för att utvecklas och därmed för att stärka regionens potential. En fortsatt satsning på och utveckling av arbetet med genusmedvetna, kvalitetssäkrade system för mentorskap, olika former av examensarbeten och praktikplatser för den högre utbildningen, är viktigt. Målen är att öka antalet mentorsplatser med xx procent under perioden till minst x.000 studenter per år i Västra Götaland år 2020, att xx.000 studenter har examensarbete i någon form och xx.ooo har praktikplats eller motsvarande. Berörda aktörer verkar gemensamt för att kvalitetssäkring etableras och för att omfattningen ökar när det gäller arbete med mentorskap, examensarbeten, praktikplatser etc. vid högskolor och universitet. Förutsättningar för ett gemensamt systemstöd kan utredas. En mobilisering för att öka utbudet av examensarbeten och praktikplatser genomförs. En årlig exjobbskonferens med alla aktörer kan genomföras. Centrala aktörer är lärosätena i Västra Götaland, näringslivets organisationer, fackliga organisationer, kommuner, region och andra myndigheter. 2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet Hur invånarnas kompetens utvecklas, synliggörs och används på arbetsmarknaden är en avgörande framtidfråga för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att växa. Fler behöver arbeta, också för att bli mer delaktiga i samhället. Konkurrenskraften behöver öka genom att behovet av kunskaper och kompetens tillgodoses bättre. Tre frågor kräver särskild uppmärksamhet. Vägen till arbetsmarknaden för de som är utan arbete ska förenklas. Kompetensförsörjning och livslångt lärande för de som har arbete ska stärkas för att öka individens valmöjligheter och rörligheten på arbetsmarknaden. Arbetet med den långsiktiga kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden, via kompetensplattformar etc. behöver utvecklas vidare. Målet är sjunkande strukturell arbetslöshet och att en växande andel av dem som arbetar anser att de har rätt kompetens för och möjligheter att utnyttja den i arbetet. Frågor vi prioriterar: 1. Förenkla vägen till arbetsmarknaden för de utan arbete 2. Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivet 3. Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 18

26 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga Förenkla vägen till arbetsmarknaden för dem utan arbete Ökade regionala insatser behövs för att stärka arbetslösas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. System och strukturer inom området kunskap och kompetens behöver vara flexibla och anpassas efter individernas och arbetsmarknadens behov. Nya alternativa vägar till arbetsmarknaden prövas och invånarnas kompetenser synliggöras bättre. De viktigaste insatserna beskriver målen för arbetet. Vägen till arbetsmarknaden ska kortas genom att kvalitetssäkrad validering görs tillgänglig för alla som har behov av det. Självständig och samordnad studie och yrkesvägledning ska vara tillgängligt för alla. Utbildningssystemet ska bli mer flexibelt och anpassas efter individens och arbetsmarknadens behov. Förutsättningarna för att skapa en självständig och samordnad struktur för en studie och yrkesvägledning som bryter traditionella könsmönster, tillgänglig för alla invånare oavsett ålder och situation, ska prövas. En struktur för validering ska etableras i Västra Götaland (inom nationell kvalifikationsram) som gör validering till ett accepterat och kvalitetssäkrat verktyg hos både utbildningsanordnare och arbetsgivare. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivare, fackliga organisationer, kommuner, Västra Götalandsregionen Bättre kompetensförsörjning i företag och organisationer för förnyelse i arbetslivet Strategiskt arbete med kompetensförsörjning på arbetsplatser ger bättre utnyttjande av kompetens och stärker organisationers och individers utveckling. Kompetensutveckling och livslångt lärande ger handlingsalternativ för dem som arbetar och bidrar till en rörligare arbetsmarknad. Målet är en kontinuerlig minskning av antalet SMF i Västra Götaland som upplever att brist på kunnig, kompetent arbetskraft är ett hinder för att utveckla och expandera verksamheten. XX.000 insatser (beroende av EU medel) ska ha genomförts för att främja strategisk kompetensförsörjning vid små och medelstora arbetsplatser före år Validering ska vara ett nyttjat, accepterat och förankrat verktyg vid kompetenskartläggning i arbetslivet. Studiefinansieringssystemen ska anpassas för livslångt lärande. Stödet för att arbeta med strategisk kompetensförsörjning för livslångt lärande i samverkan mellan SMF ska stärkas. Existerande kompetensförsörjningsprocesser, på både organisations och individnivå, ska utnyttjas och utvecklas. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivare samt fackliga organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen Utveckla samordning av utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Till 2020 förväntas ökad brist på arbetskraft. Långsiktigt tänkande kring arbetskraftsförsörjningen i samverkan mellan arbetsmarknadens parter behövs för att stå emot utvecklingen. Målen är balans mellan tillgång och efterfrågan inom hälften av alla yrkesgrupper år Samverkan mellan olika eftergymnasiala utbildningar ska utvecklas och en kontinuerlig dialog och struktur för kompetensförsörjning inom Västra Götalands ska ha etablerats senast En samverkansgrupp med representanter från eftergymnasial utbildning bildas, kartlägger befintliga utbildningar och föreslår hur regelsystemet kan anpassas för mer samverkan. En samordnad utbildningsstruktur med gemensam ansökningsprocess skapas i Västra Götaland. Forum där branschorganisationer och utbildningsanordnare kan föra en dialog kring kompetensbehov och utbildningsinnehåll etableras. Förutsättningar för fler och bättre kontakter mellan SMF och högre utbildning stärks. Centrala aktörer är utbildningsanordnare, arbetsgivare samt fackliga organisationer, kommuner och Västra Götalandsregionen. 19

27 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Att ge alla invånare bra förutsättningar att ta tillvara Västra Götalands samlade utbud av arbete, utbildning, kultur är avgörande för att skapa en robust region och för tillväxt och utveckling. Väl fungerande transporter för personer och gods och en högkvalitativ IT infrastruktur är en förutsättning för fortsatt välstånd i Västra Götaland. Trots en tredubbling av investeringarna i infrastruktur och kollektivtrafik sedan Västra Götalandsregionen bildades har tillgången till kommunikation brister. Flera länkar saknas i vad som kan betecknas som grundläggande transportinfrastruktur i en storstadsregion och omfattas inte av det Västsvenska paket som nu genomförs. Effekterna är betydande. Regionens potential att bidra till svensk och europeisk tillväxt och utveckling tas inte tillvara. Transport och IT infrastrukturen har därmed inte heller förutsättningar att bidra fullt ut till målet om hållbar utveckling, varken i ekonomiska, sociala eller i miljömässiga termer. Fortsatta investeringar behövs. Utvecklingen av ett mer hållbart transportsystem (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) är dessutom en profilfråga för Västra Götaland. Kopplingarna till andra delar i strategin är många. Det gäller t.ex. ambitionen att utveckla Västra Götaland som testarena för hållbara transportlösningar. (se del 1), det gäller behovet av gemensamma regionala framtidsbilder och det berör normer och värderingar (se del 3). Målet är att invånarna i alla delar av Västra Götaland ska bli allt mer nöjda med sin tillgång till kommunikation i olika former. Frågor vi prioriterar: 1. Investera i transportinfrastruktur för personer och gods 2. Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan 3. Bidra till en IT infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland Investera i transportinfrastruktur för personer och gods För att binda samman huvudorter i lokala arbetsmarknadsregioner krävs snabba och moderna järnvägsförbindelser. Sträckan Borås Göteborg Landvetter Airport Göteborg behöver byggas och sträckan Skövde Göteborg har betydande kapacitetsproblem. Tillgängligheten till större och närliggande arbetsmarknader som Halmstad, Jönköping, Örebro, Karlstad och Halden behöver förbättras. Andra särskilt angelägna frågor är utbyggnad av E 20, nya slussar för Vänersjöfarten i Trollhättan, samt anslutande väg och järnvägsförbindelser till Göteborgs Hamn. Ett förverkligande av en snabb järnvägsförbindelse Oslo Göteborg Malmö/Köpenhamn (totalt 7,5 miljoner invånare) är ett europeiskt projekt med avgörande långsiktig betydelse för ekonomisk tillväxt och för hållbar utveckling. I alla bedömningar av Västsveriges internationella attraktivitet och konkurrenskraft drar ett begränsat utbud av destinationer på flygsidan ner bedömningen. Ökat samarbete för att förbättra tillgången behövs samtidigt som vi arbetar aktivt för att göra flyget mer hållbart, också globalt. Att förutsättningarna för Göteborgs hamn fortsätter vara starka är viktigt. Göteborgs hamn är Nordisk hub för transoceana direktlinjer. Ett mer effektivt och hållbart utnyttjande av infrastrukturen krävs. En utvecklad infrastruktur i gränsytan mellan olika transportslag behövs, men framförallt en bättre samordning, organisering, och utveckling av 20

28 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 nya attraktiva tjänster för dessa gränssnitt. Fördelarna med olika trafikslag ska tas tillvara. Kombinerade transporter och resor underlättas bl.a. genom satsningar på terminaler. Målet är utbyggnad av en infrastruktur som bidrar till en fortsatt vidgning av de lokala arbetsmarknaderna i Västra Götaland och som ger förutsättningar för effektiva och hållbara person och godstransporter. Det gäller lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Processer och aktiviteter drivs inom de etablerade samverkansformer och reglerade processer som utvecklats för planering av transportinfrastruktur det senaste decenniet. Frågorna om flyg, hamnar och gränsytan mellan olika transportslag bör vara en del av dessa processer. För att minska klimatpåverkan från transporter ska klimatsmarta alternativ prioriteras. Ett stort antal aktörer deltar. För Västra Götaland har Beredningen för Hållbar Utveckling ansvar för att driva arbetet framåt. Ett gemensamt forum för hållbara transporter på ledningsnivå med internationella aktörer bör initieras Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan En väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för en attraktiv storstadsregion. Resandet med kollektivtrafik har ökat mycket snabbt i Västra Götaland under 2000 talet. Den gemensamma ambitionen i Västra Götaland är tydlig. Utbyggnaden ska fortsätta och marknadsandelarna öka. Den strategiska inriktningen är att möta behoven där efterfrågan är störst. I stadstrafik och i det nät som knyter samman lokala arbetsmarknader i Västsverige finns stor potential att ta nya marknadsandelar. Samtidigt ska en grundläggande nivå för lokala resor garanteras i hela regionen. Till det kommer ett behov av att ge alla möjlighet att ta sig till viktiga platser för handel, kultur, nöjen etc.. Beslutet att införa trängselskatt i Göteborg 2013 bidrar till mindre trängsel och en ökad andel kollektivtrafikresenärer. Konkreta mål har beslutats. En tredjedel invånarnas resor ska 2025 göras med kollektivtrafik (Göteborgsregionen 40 procent). Nio av tio invånare (kvinnor/män) ska vara nöjda med sin senaste resa med kollektivtrafiken år Minst 90 procent av persontransportarbetet ska utföras med fossilfri energi samma år och kollektivtrafiken ska använda 25 procent mindre energi per personkilometer jämfört med Kollektivtrafiken är en central resurs och ett skyltfönster inom ramen för ambitionerna i Västra Götaland att vara testarena för hållbara transportlösningar. Nya trafiklösningar, ny teknik, nya tjänster kring resan m.m. provas ständigt. Nya samarbetsformer behövs för att bättre koppla forskning och praktik. Än mer långsiktiga visioner/mål för en attraktiv och hållbar kollektivtrafik behöver tas fram. BHU är central aktör för att driva denna typ av strategiska frågor. Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland har ansvar för kollektivtrafiken. VGR och kommunerna har samråd i kollektivtrafikråd Bidra till en IT infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet Bredband och IT tjänster är en integrerad del av all verksamhet. Tillgång till IT med hög kvalitet är en förutsättning för att invånare och företag ska kunna verka i regionen. Ett omfattande arbete har genomförts för att stärka tillgången till bredband i s.k. bristområden (regional bredbandsstrategi). För år 2020 är målet att nio av tio hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s vid nedladdning. IT:s roll för samhällsutvecklingen är central. Processer och aktiviteter ska drivas brett för att användningen av IT ska bidra till ett mer hållbart samhälle ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Fokus ska ligga på 21

29 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 invånarnas möjligheter att leva ett bra liv med koppling till offentliga tjänster, boende, arbetsliv etc. Etablerade samverkansformer och reglerade processer för arbetet med den digitala agendan finns (BHU) Utveckla regionala framtidsbilder som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland Utvecklingen av en långsiktigt hållbar region förutsätter gemensamma regionala framtidsbilder. För Västra Götaland saknas sådana bilder i dag. Sambandet mellan investeringar i fastigheter och möjligheten till god kollektivtrafikförsörjning är ett av flera områden som behöver ökad uppmärksamhet. Målet är att skapa en tydligare och mer gemensam bild av hur Västra Götaland ska utvecklas långsiktigt när det gäller arbete, boende, utbildning, vård och omsorg, handel, kultur och andra tjänster. En bild som efterhand får genomslag i lokal, regional och nationell planering. I denna process och dialog är det angeläget att kvinnor och män utifrån sina önskemål och behov har möjlighet att bidra med kunskap och erfarenheter. Städer och regioner i hela världen brottas med betydande sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningar. Uppbyggnaden av ett internationellt centrum för kunskap och praktik inom området Hållbar Stadsutveckling pågår. Central aktör är BHU, kommuner och kommunalförbund, länsstyrelsen i Västra Götaland, universitet och högskolor m.fl.. 22

30 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR En region där vi tar globalt ansvar handlar om att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle på områden som också mer tydligt berör utvecklingen i andra delar av världen. När vi gör det stärker vi också vår konkurrenskraft och förutsättningarna för långsiktig tillväxt och utveckling. Arbetet för att nå de ambitiösa klimatmålen för Västra Götaland är framgångsrikt men behöver breddas och intensifieras. Stora förändringar kommer att krävas både på individ och samhällsnivå. De klimatpåverkande utsläppen behöver minskas från ca åtta till ett ton per individ och år, på sikt. Ökat fokus krävs på resurseffektivitet, på att inköp och upphandling driver hållbar utveckling och innovation, och på att sprida kunskaper om de insatser som görs. Det senare för att bidra till en förändring av normer i samhället i mer hållbar riktning. Ledarskapet från den offentliga sektorn kan bli tydligare och bättre stödja hållbar utveckling; ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Målet är en utfasning av alla fossila bränslen i Västra Götaland till år Det antogs i oktober 2009 av en bred samling aktörer från alla delar av samhället ska fyra av tio invånare vara medvetna om att målet finns, två av tio ska bedöma att detta påverkar deras sätt att agera. 3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan För att Västra Götaland ska vara en resurseffektiv fossiloberoende ekonomi år 2030 måste samhällets infrastruktur ge förutsättningar för detta, teknikutveckling och investeringar måste drivas i tillräcklig takt, samverkansmöjligheter måste utnyttjas och värderingar och normer i samhället måste tydligare än i dag stödja hållbar utveckling. Här fokuseras ett antal områden som ska bidra till att öka takten i omställningen till ett mer resurseffektivt klimatsmart samhälle. I andra delar av strategin genomförs åtgärder för en utvecklad kollektivtrafik och ett mer hållbart transportsystem etc. (1.3, 2.2, 2.3) och för hållbar konsumtion (3.2). Västra Götaland ska vara en testarena för resurseffektiva lösningar, affärsdriven miljöutveckling ska drivas aktivt, integrationen mellan land stad ska stärkas för ett mer hållbart kretslopp och i fler frågor ska vi gå från test till fullskaligt genomförande. Målet är att invånarna i Västra Götaland senast 2030 lever i en region utan fossila bränslen. Frågor vi prioriterar: 1. Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar 2. Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med stor miljöpotential 3. Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land 4. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland Arbeta för att offentlig sektor går före och inför resurseffektiva hållbara lösningar Betydelsen av att skapa testarenor och demomiljöer betonas genom hela denna strategi. Offentliga myndigheter har ett särskilt ansvar för och förutsättningar att gå före och utveckla och implementera framtidens resurseffektiva och hållbara lösningar, i egna och i offentligt finansierade verksamheter. Processer och aktiviteter ska drivas som främjar ett fortsatt intensivt arbete med resurseffektvitet för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan vid myndigheter och i offentligt finansierade verksamheter. Frågorna kan handla om allt ifrån 23

31 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 hur arbetet organiseras till hur offentligt finansierad service erbjuds. En minskning av transportarbetet för ett mer klimatsmart samhälle kan stå i centrum både när det gäller personal och tjänster. Offentliga aktörer i Västra Götaland ska vara föredöme för hållbar utveckling och resurseffektivitet. Utvecklingsresurser ska användas för att stimulera förändringsarbetet. Formerna för samverkan mellan berörda aktörer behöver stöd för att utvecklas. Aktiviteter som utvärderar och följer pågående försöksverksamhet ska stödjas. Aktiviteter som marknadsför lösningar och affärsmöjligheter internationellt ska genomföras. Centrala aktörer är kommunala, regionala och statliga organisationer och myndigheter Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med miljöpotential Affärsdriven miljöutveckling innebär att affärsutveckling av teknik/produkter och avsättning lokalt och globalt kommer i första hand när frågor med stor miljöpotential väl identifierats. Metoden har provats och använts med goda resultat i Västra Götaland under ett antal år. Målet är att skapa en stark inhemsk miljöteknikmarknad som har globala ambitioner. En process ska drivas som leder till utveckling av ett system som fångar upp och främjar utvecklingen av idéer till kommersiella lösningar, produkter eller tjänster och till att affärsmöjligheter paketeras och kommuniceras. Kopplingen till andra delar i strategin är tydlig men det finns ett betydande värde i att som här ta miljön i sig som utgångspunkt för de satsningar som görs. Genomförande av aktiviteter och projekt ska ske samordnat när det är möjligt. Centrala aktörer för att driva frågan är Västra Götalandsregionen, kommuner/kommunalförbund/business Region Göteborg och Science Parks Utveckla Västra Götaland till en modell för ett hållbart kretslopp mellan stad och land Stadens behov av energi och materialförsörjning och livsmedel, och staden som producent av stora mängder avfall, ger självklara, numer ofta förbisedda, kopplingar till intilliggande landsbygd. Hur samspelet mellan stad och land fungerar är viktigt både för att nå en hållbar stadsutveckling och för en levande och hållbar landsbygd. Västra Götaland har med sin karaktär av ett Sverige i miniatyr, möjlighet att vara modell för ett väl fungerande samspel mellan stad och land, i Sverige och i Europa. Målet är att stärka kretsloppen och bidra till biologisk mångfald. Förutsättningarna för en hållbar landsbygdsutveckling ska vara starka. Fokus ligger på fortsatt utveckling av lokala och närproducerade livsmedel, utveckling av strategier för produktion och avsättning av biomassa och på att få en kretsloppsinriktad avfallshantering. Arbetet tar sin utgångspunkt i relationen stad/land. En plattform som samordnar och driver frågan med denna inriktning bildas. Centrala aktörer är kommunalförbunden, länsstyrelsen i Västra Götalands län, landsbygdens organisationer, Västra Götalandsregionen, företagens organisationer Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland Ett stort antal utvecklingsarbeten för hållbar utveckling pågår i Västra Götaland. När tekniken är mogen, metoderna utvecklats och demoprojekten fungerar är den avgörande frågan att omsätta kunskaperna i större skala. Genom samarbete mellan offentliga aktörer sparas resurser i form av tid och pengar och samhällsutvecklingen påverkas mer. Ett exempel på arbetsmetoden är den process som drivits mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen kallad Smart energi. Målet är att före år 2020 ha nått överenskommelser när det gäller inköp och hantering för ytterligare tre frågor inom områden med betydelse för att 24

32 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 bidra till att de övergripande målen om energieffektivitet, transporteffektivitet och resurshushållning nås. BHU är en central aktör för att se till att frågor initieras och drivs. Övriga offentliga och offentligt finansierade verksamheter är viktiga i genomförandet. 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Kunskapen om betydelsen av vanor och hur de påverkas av rådande normer och värderingar i samhället har ökat under senare år. För att utveckla ett mer hållbart samhälle räcker det inte med ett samhällsbygge en infrastruktur som ger förutsättningar för hållbar utveckling eller nya tekniska lösningar. Värderingar och normer måste stödja hållbara vanor och en mer hållbar konsumtion. Dessutom behövs en kraftfull satsning på att utveckla en mer aktiv gemensam arena för hållbara och innovativa inköpsbeslut. Här finns en tydlig möjlighet för den lokala och regionala nivån att mer konkret visa ansvar för och i någon mån direkt påverka utvecklingen i ett större perspektiv. Målet är att allt fler invånare tar hänsyn till hur deras konsumtion påverkar sociala och miljömässiga förhållanden lokalt och globalt. Frågor vi prioriterar: 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar Det är inte vad vi säger utan hur vi gör som avgör vilka värderingar och normer som råder i samhället. En omställning till ett mer hållbart samhälle i ekonomiska, miljömässiga och sociala termer förutsätter att värderingar och vanor förändras i hållbar riktning. Att arbeta medvetet med denna typ av frågor kräver en process där representanter för alla delar i samhället medverkar, att arbetet vilar på god vetenskaplig grund, och ett starkt politiskt engagemang. Målet är att en ökad andel invånare ger uttryck för hållbara värderingar som bidrar till mer hållbar, resurseffektiv, konsumtion mot år En central del i arbetet handlar om att stimulera och sprida nya affärsmodeller för mer resurssnål konsumtion och för slutna materialcykler. En annan utgångspunkt är det engagerade arbetet för hållbar utveckling som bedrivs av många aktörer i Västra Götaland. Centrala aktörer är företag och företagens organisationer, kommuner, region, universitet och högskolor, näringslivet, fackliga och frivilligorganisationer Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling Inköpens betydelse för att driva utvecklingen framåt betonas på flera ställen i denna strategi. Inköp som stödjer hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling är dock ingen självklarhet. Särskilda processer med egna resurser behövs för att utveckla både den inriktning och samverkan som är nödvändig. Ledningsnivån i berörda offentliga organisationer måste vara engagerade. Det finns ett stort intresse för och uppenbar nytta med samverkan när det gäller kunskapsuppbyggnad på inköpsnivå mellan offentliga och mellan offentliga och privata organisationer. Målet är att fyra av tio invånare i Västra Götaland år 2020 vara medvetna om det ansvar kommuner, region och statliga myndigheter i Västra Götaland tar vid inköpsbeslut och i andra relationer med omvärlden. År 2020 ska det också finnas etablerade system för att följa hur vi i Västra Götaland hanterar våra inköp i ett hållbarhets och innovationsperspektiv. 25

33 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 Processer och aktiviteter ska drivas som ger en ökad samverkan och kunskapsutveckling inom området, som skapar förutsättningar för mer innovativ och hållbar upphandling i myndigheter och vid offentligt finansierade verksamheter, som gör det möjligt att följa hur inköpsverksamheten fungerar i Västra Götaland i ett globalt perspektiv och som bidrar till att vi i Västra Götaland löpande kan följa och påverka utvecklingen av de förutsättningar som gäller för inköp i ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv. Samverkan bör sökas med organisationer och föreningar som driver frågorna och med den nationella nivån i Sverige. En central aktör är föreningen CSR Västsverige som tidigare initierat liknande processer för ett antal stora privata och offentliga aktörer och som bland sina medlemmar har små och stora företag, myndigheter, ideella och offentliga verksamheter. Kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen förutsätts medverka aktivt i arbetet. 26

34 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR En region som syns och engagerar utgör en fortsatt satsning på att stärka och profilera Västra Götaland som ett attraktivt område präglat av ett livaktigt kulturliv, av möten, evenemang och nyskapande. Men också på att utveckla arbetet med att göra Västra Götaland till en attraktiv region för investeringar, en region som berör, som aktivt är med och påverkar framtidens utveckling. Sveriges bredaste kulturarbete ska nå fler och bredare grupper, ungdomar och spetsig ungdomskultur fokuseras. En omfattande evenemangsverksamhet ska ha starka förutsättningar och besöksnäringen utvecklas. Satsningar behövs för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ett globalt perspektiv. Målet är att en ökad andel invånare i alla delar av Västra Götaland upplever att de bor i en attraktiv region. 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på delaktighet, barn och unga Ett gott liv för individen och för samhället som helhet förutsätter tillgång till kultur. Kultur är ett av Västra Götalandsregionens fem prioriterade politikområden. Två tendenser är tydliga i samhällets utveckling: kultur upptar en allt större del av människors vardag, och den blir allt viktigare för den sociala hållbarheten. Kulturen är också en viktig del av besöksnäringen. En central uppgift för kulturpolitiken är att stärka demokrati och socialt kapital genom att bidra till dialog och möten mellan människor i samhället. Ett rikt kulturliv bidrar till en tillväxt för alla, gynnar nyskapande och stärker relationerna till andra regioner i och utanför EU. Utifrån den samhällsanalys som ligger till grund för denna strategi är det tydligt att kulturen, i dess bredaste bemärkelse, kan bidra med lösningar för några av de stora utmaningarna för framtiden i Västra Götaland. Det gäller attraktivitet, särskilt för barn och unga, det gäller integration och det gäller delaktighet och framtidstro i alla delar av regionen. Insatserna måste, för att ge effekt, ta sin utgångspunkt i de samlade satsningarna på kultur och samverka med det som sker i samhället i övrigt. Kulturens betydelse för ekonomisk tillväxt beskrivs i tidigare delar av strategin. Målet är att invånarna generellt och ungdomar speciellt, i alla kommuner i Västra Götaland, engagerar sig, och deltar än mer aktivt i samhällslivet. Frågor vi prioriterar: 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland Kulturlivet i Västra Götaland är erkänt starkt och brokigt i positiv bemärkelse. Betydelsen för attraktivitet är stor och kulturen bidrar till att människor vill bo i Västra Götaland. Ny teknik förstärker trenden att en och samma individ är både konsument och producent av kultur. Det skapar nya förutsättningar för ett livaktigt samhälle. En betydande del av kulturens finansiering fördelas samtidigt till områden som haft svårt att bredda sin publik. Flera projekt har visat att det går att ändra på det. Kulturen behöver mer än i dag bidra som en kraft för attraktivitet, delaktighet och samhällsutveckling i varje kommun i Västra Götaland. Arbetet måste ske i samverkan med föreningsliv, skola, folkbildning, högskolor och universitet och arbetsliv. Målet är att invånarna i alla delar av Västra Götaland ökar sitt deltagande i samhällslivet i stort, inte minst i förenings och kulturliv, och att de själva menar att de har 27

35 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 goda förutsättningar för detta där de bor. Fokus ligger på en breddning av användning och deltagande i kulturlivet och på att finna verktyg som gör det möjligt att ytterligare stärka vardagsengagemanget i varje kommun i Västra Götaland. Arbetet med kultur bedrivs i nära samarbete mellan kommuner och region, i ett planeringssystem där också nationella resurser ingår. Nationella resurser fördelas delvis efter lokala och regionala prioriteringar. Tydligare fokus på delaktighet kan ge betydande effekter. En rad centrala aktörer räknas upp i texten. Kommuner och Västra Götalandsregionen har ett särskilt ansvar att agera Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur De samlade förutsättningarna och aktiviteterna för att ge barn och ungdom möjligheter till ett bra liv och till att utvecklas är starka i Västra Götaland. Det gäller mötesplatser, kultur, evenemang, aktiviteter, i ett brett perspektiv. Ett ökat och mer samlat fokus på unga och på att medverka till interkulturella utbyten i all evenemangs, kultur och besöksverksamhet är samtidigt en avgörande fråga för framtiden. En region som inte anses vara intressant för unga människor är, i en allt mer global värld, snart en ointressant region i ett betydligt bredare perspektiv. Målet är att en växande andel unga säger sig vilja bo i Västra Götaland som vuxna. Processer och aktiviteter ska drivas som samlar och utvecklar insatser i en riktning som främjar barns och ungdomars utvecklingsmöjligheter, brett och spetsigt, i hela Västra Götaland. Västra Götaland skall utveckla sina många arenor för kulturevenemang och göra dem mer kända och attraktiva. Västra Götaland skall också stärka sin redan ledande position när det gäller musik, film, design och mode. Centrala aktörer är kommuner, Västra Götalandsregionen, föreningar, evenemangsföretag etc Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden Kunskapen om och synen på Västra Götaland och dess delar blir en allt viktigare fråga när betydelsen av attraktivitet ökar. Mötesindustri och evenemang är centrala områden, inte minst för en fortsatt utveckling av de delar av tjänstesektorn som skapar ingångsjobb åt många unga i dag. Samordning och utveckling av marknadsföring av regionens delar är en annan central fråga liksom insatser för etablering av företag. Målet är att öka kunskapen om och uppskattningen av Västra Götaland och dess delar i regionen och utanför. Allt fler ska välja att tillbringa en ökad del av den tid de själva disponerar över i Västra Götaland. Frågor vi prioriterar: 1. Öka närvaro och påverkan på EU och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang 3. Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar 4. Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland Öka närvaro och påverkan på EU och internationellt Att världen hänger samman i politiskt och ekonomiskt hänseende innebär att Västra Götaland allt mer påverkas av händelser, trender och beslut i andra delar av världen. Minst sex av tio frågor på en regional eller lokal fullmäktigeagenda har koppling till beslut på EUnivå. Vision Västra Götaland konstaterar att Västra Götaland ska ha en stark internationell position, utveckla allianser och partnerskap för att få gehör för de regionala intressena i det europeiska samarbetet och delta i samarbete på den globala arenan. Ökade satsningar 28

36 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 behövs för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling i ett globalt perspektiv. Särskilt prioriterat är att utveckla samverkan och samarbetet med Bryssel och Stockholm. Målet är att det ökade engagemanget för och vår påverkan på internationella frågor för hållbar samhällsutveckling ska vara synligt och påvisbart. Processer och aktiviteter ska drivas som bidrar till en gemensam utveckling av relationer till prioriterade länder och världsdelar. Region, kommuner, näringsliv och universitet ska utveckla ett nära informationsutbyte om internationella kontakter och öka samarbetet för att stärka dessa kontakter. En gemensam agenda bör slås fast i dialog med lärosäten, näringslivs och fackliga och andra organisationer i Västra Götaland och drivas gentemot EU och svenska staten. Exempel på viktiga områden är framväxten av åttamiljonersstaden från Oslo till Öresund, behovet att minska legala och mentala gränshinder mot Norge och att stärka transportinfrastruktur och kollektivtrafik samt att dra nytta av läget i skärningspunkten mellan makroregionerna Nordsjön och Östersjön. Fortsatta satsningar ska ske för att öka kunskapen om svensk och europeisk politik hos medborgarna i Västra Götaland Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang Mötesindustri och evenemangsverksamhet har stor utvecklingspotential och bidrar samtidigt till att stärka bilden av Västra Götaland som en attraktiv region. Göteborg har en nationell och internationell status som plats för större evenemang. Mötesindustrin har förutsättningar att bli en framgångsfaktor i hela regionen genom att den bygger på lokala förutsättningar i form av exempelvis högskolor och kunskapsintensiv verksamhet. Målet är att Västra Götaland år 2020 har en väl etablerad och genomförd evenemangs och mötesstrategi där företag och offentliga aktörer agerar aktivt i samverkan för att bjuda in och lokalisera evenemang, möten, kongresser och konferenser till Västra Götaland. Det ger oss i Västra Götaland förutsättningar att bidra till och själva nå det nationella målet om en dubblerad omsättning i besöksnäringen till år Centrala aktörer är kommuner och Västra Götalandsregionen, universitet/högskolor, samt organisationer som driver evenemang och utvecklar evenemangsverksamhet som Gbg& Co, Svenska mässan, Convention Bureauer etc Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar Besöksnäringen växer snabbt och står för en allt större andel av ekonomin i Västra Götaland, Sverige och Europa. I återkommande svenska undersökningar är Göteborg och Västkusten den destination flest vill besöka. Att hela potentialen i besöksnäringen kan utnyttjas bättre i framtiden är inte bara en angelägenhet för Västra Götaland utan också för Sverige och Europa. En fortsatt samordnad satsning på produkt och destinationsutveckling, tillgänglighet och marknadsföring behövs. Arbetet ska ske tvärsektoriellt och tydliga roller mellan offentliga och privata aktörer definieras. Målet är att Västra Götaland år 2020 är Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande besöksregion och att Göteborg, Västkusten, Vänern etc. samlat har en starkare position som internationellt känd destination. Processer som driver utveckling av fler samlade exportmogna produkter är en förutsättning. Centrala aktörer är turistföretag, kommuner, Västra Götalandsregionen, turistråd etc. 29

37 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga Driva offensiva insatser för att etablera arbetsplatser i Västra Götaland Näringslivet i Västra Götaland är i mycket hög grad internationellt orienterat och regionen är ett centrum för internationell industri, handel och logistik. Bara i Göteborgsregionen finns över 2300 utlandsägda företag. Vi ser en tilltagande globalisering framför oss där konkurrens om kompetens, kapital, teknik och jobb hårdnar. För territoriet Västra Götaland blir det därför allt viktigare att attrahera investeringar från Sverige och från utlandet och att synas på den globala kartan. Ambitionen är att vår region har positionerats som en av Europas mest spännande tillväxtregioner och ett skyltfönster för hur hållbar tillväxt skapas i praktiken. Målet är att attrahera strategiska investeringar inom främst FoU eller identifierade luckor i för regionen viktiga värdekedjor. Fram till 2020 skall vi öka de samlade satsningarna i Västra Götaland på att attrahera utländska investeringar och utveckla nya och samordnade samverkansprocesser inom prioriterade kluster. Centrala aktörer är kommuner/kommunalförbund/business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen, Universitet och högskolor, företagsorganisationer. 30

38 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 Litteratur Algehed, Egels Zandén, Ekberg, Johansson, Solér (2012): New Leadership How can Consumers, Companies and Policymakers join forces towards a Low Carbon Economy? Algehed, Winnes (2010): Miljökultur: Vad vet forskarna om kulturens och tjänsternas miljöpåverkan, SP Rapport 2010:62 Annoni, Kozovska (2010): EU Regional Competitiveness Index RCI 2010 Antoni, R (2010): Attraktiva städer, I En region blir till, Västra Götalandsregionen , SOM Institutet, red Nilsson, L. BAK Basel Economics, (2008): Västsverige/Göteborg: Quality of Life as a Location Factor for Highly Qualified People, Rapport Tillväxt och Utveckling 2008:6 BAK Basel Economics (2010) Lasting competitiveness global trends and their impact on European regions. Se Storstadsregioner i framtiden ( BAK Basel Economics (2010), International Benchmarking Report 2010 BAK Basel Economics (2012) Migration: Attractiveness, Openness, Integration. An International Benchmarking for Västra Götaland. (Tillväxt/Utveckling 2012:1) Bok (2011): The Politics of Happiness What Governments Can Learn From the New Research on Well Being Braunerhjelm & Karlsson (2011): Steven Klepper: Recipient of the 2011 Global Award for Entrepreneurship Research Centre for International Competitiveness (2008): The World Knowledge Competitiveness Index Clark, Diener, Geporgellis, Lucas (2008): Adaption to Life Events EU kommissionen (2010): Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ernstson, Fransson, Lorentzon (2011): Vision Västra Götaland Det goda livet, Occasional Papers 2011:1, Göteborgs Universitet, CRA. Florida (2000): The Economic Geography of Talent Florida (2002): The Rise of the Creative Class Florida (2005): Cities and the Creative Class Florida (2006): The Flight of the Creative Class: The New Global Competition for Talent Florida (2009) Who's Your City? (international edition): How the Creative Economy Is Making Where You Live the Most Important Decision of Your Life Frey (2008): Happiness A revolution in Economics Gilovich, Van Boven (2003): "To do or to have: That is the question" Journal of Personality and Social Psychology 2003, Vol. 85, No. 6, Glaeser (2011) TheTriumph of The City Howell (2009): Buying Experiences, Not Possessions, Leads To Greater Happiness Science Daily 2009 Jacobs (1961): The Death and Life of Great American Cities, New York Jacobs (1984): Cities and the Wealth of Nation, New York Johansson, Strömqvist (2005): Västsverige och den Nya Ekonomiska Geografin 31

39 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 Klepper (2011): Nano economics, spinoffs, and the wealth of regions, Small Bus Econ (2011) 37: Köcher, Raffelhüschen (2011): Glüksatlas Deutschland 2011 Layard (2005): Happiness Lessons from a New Science Nilsson Å(2011): Kulturvanor i Sverige, , [SOM rapport nr 2011:23]. Nilsson Å (2011): Scenkonst i Västsverige [SOM rapport nr 2011:24] Nilsson L (red) (2010): En region blir till, Västra Götalandsregionen , SOM institutet Nilsson, Johansson (red) (2009): Att bygga, Att bo, Att leva En bok om Västra Götaland, SOM institutet Näringsdepartementet (2007): En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , N7037 Näringsdepartementet (2012): Den nationella innovationsstrategin, N OECD (2009) Regions Matter Economic Recovery, Innovation and sustainable Growth OECD (2009): How Regions Grow trends and analysis OECD (2010): Factbook 2010: Economic, Environmental and Social Statistics OECD (2011): How s Life?: Measuring well being, OECD Publishing Powdthavee (2010): The Happiness Equation Putnam R (2000): Bowling alone The Collapse and Revival of American Community Smith (2011): The New North The World in 2050 SOM Institutet Vision Västra Götaland (Som Rapport nr 2011:1) SOU 2010:88 (2011) Vägen till arbete, Bilaga 1 4 Långtidsutredningen Spreitcher, Porath (2012) Creating Sustainable Performance, Harward Business Review Jan/Feb Statens folkhälsoinstitut (2012): Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Tillväxtanalys (2011): Statistik 2011:04 Nyföretagandet i Sverige 2010 Tillväxtanalys (2011): Regional Tillväxt 2011 en rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges FA regioner, Rapport 2011:07 Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen (2000): Strategi för miljöarbetet i Västra Götaland, Regionfullmäktige 286/2000 Västra Götalandsregionen (2001): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Tillväxtens tre dimensioner Regional politik för hållbar tillväxt Västra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Stora utmaningar för en hållbar framtid Västra Götalandsregionen (2003): Hållbar tillväxt i Västra Götaland, Underlag för Tillväxtprogram och Regionala Utvecklingsstrategi Västra Götalandsregionen (2005): Vision Västra Götaland, Det Godal Livet Västra Götalandsregionen (2007): Hållbar utveckling i Västra Götaland. Utveckling Utvecklingsarbete Framtid Västra Götalandsregionen (2012): Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Västra Götalandsregionen (2007): Regional plan för Socialfonden i Västsverige ( 32

40 VÄSTRA GÖTALAND 2020 v , arbetsmaterial Bilaga 1 Västra Götalandsregionen (2009): Klimatstrategi för Västra Götaland. Smart energi. Hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Västra Götalandsregionen (2011): Befolkningsprognos Västra Götaland , Fakta & Analys 2011:1 Västra Götalandsregionen (2011): Ett konkurrenskraftigt Västra Götaland Västra Götalandsregionen (2011): Fakta Västra Götaland 2011, Västra Götalandsregionen (2012) Utbildnings och arbetsmarknadsprognos, Rapport Tillväxt och Utveckling 2011:4 Västra Götalandsregionen (2012): Högutbildades flyttströmmar till och från Göteborgs arbetsmarknadsregion, Fakta & Analys 2012:1 Västra Götalandsregionen (2012) EN MÖTESPLATS I VÄRLDEN Kulturstrategi för Västra Götaland 2012 Västra Götalandsregionen (2012): Västra Götalands kulturplan Västsvenska Industri och Handelskammaren (2010) Fokus Attityd 2010, Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar, 2010:9 Visionspanel Västra Götaland (2008): Visionspanelens slutrapport Wilkinsson/Picket (2009): The Spirit Level, Why More Equal Societies Almost Always Do Better Yale (2012): Environmental Protection Index 2012 ( Appendix Mål och indikatorer En samlad redovisning Fylls i 33

41 Bilaga 2 Sändlista VÄSTRA GÖTALAND 2020 Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Skaraborgs kommunalförbund Kommunerna i Västra Götaland ALMI Arbetsförmedlingen Boverket Chalmers tekniska högskola Energimyndigheten Företagarna Västra Götaland Göteborgs universitet Havs- och vattenmyndigheten Hushållningssällskapet Västra Götaland Högskolan i Borås Högskolan Väst Högskolan i Skövde Jordbruksverket Kammarkollegiet Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) LO-distriktet i Västsverige Länsbygderådet Västra Götaland Länsstyrelsen i Västra Götalands län Myndigheten för Yrkeshögskolan Regionförbundet Jönköpings län Region Halland Region Värmland Region Skåne Sveriges akademiska centralorganisation (Saco) Sociala Ekonomins Nätverk i Västa Götaland Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) Svenskt Näringsliv Sveriges lantbruksuniversitet i Skara Swerea SISU Idrottsutbildarna Tillväxtverket Vinnova Trafikverket, Västsverige Unionen Universitetskanslersämbetet Västra Götalands Bildningsförbund Västsvenska Handelskammaren Intern remiss inom Västra Götalandsregionen Via kommunalförbunden i Västra Götaland

42 Ärende nr 6

43 REGIONUTVECKLING Infrastruktur och IT-bredband MISSIV RUN RS BHU Förslag till inspel om prioriterade investeringsbehov i Västra Götaland inför revidering av nationell plan för perioden Regeringen har uppdragit åt trafikverket att upprätta ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden med redovisning till regeringskansliet senast den 13 juni och att samtidigt skicka förslaget på remiss med svarstid senast den 1 oktober. Alltså enligt den tidplan som presenterades på förra BHUmötet. Om vi ska ta upp ärendet på BHU den 3 september och det är svårt att se några alternativ behöver kommuner och kommunalförbund en väl planerad process för att kunna svara i augusti. Trafikverket ska genomföra uppdraget i enlighet med det nya planeringssystemet som i sina huvuddrag tidigare redovisats för BHU. En viktig skillnad är att regeringens kommande beslut om fastställelse av den nationella planen blir indikativ och bl a innebär ett uppdrag till trafikverket att genomföra planeringsinsatser och andra förberedelser inför kommande årliga beslut från regeringen som bl a kopplas till budgetprocessen. En utgångspunkt vid revideringen är att de åtgärder som ingår i gällande nationella plan ska genomföras. Särskilt intressanta för vår del är också följande skrivningar: Regeringen arbetar med att införa EU.s regelverk för inre vattenvägar. - Åtgärderna i Västsvenska paketet ska genomföras i enlighet med ingångna överenskommelser. - Regeringen bedömer att en ny stambana för snabbtåg bör byggas. De första delsträckorna, Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den första etappen av sträckan Göteborg- Borås mellan Mölnlycke och Bollebygd ska påbörjas under planperioden (Trafikverket ska här också redogöra för olika alternativa hastighetsstandarder förutom byggkostnader t ex slitage, energiåtgång, drift och underhåll). Trafikverket ska beakta olika alternativa transportvägar för gruvnäringens behov i samspel med berörda intressenter utifrån ett helhetsperspektiv där olika nyttor, kostnader och konsekvenser vägs in. Verket ska vad gäller E20 föreslå åtgärder som kan leda till förbättrad trafiksäkerhet och förkortade restider på sträckan Vårgårda-Vara. Trafikverket ska också beakta möjligheten att tidigarelägga byggstarten av några objekt till 2014 bl a Hamnbanan och E20 genom Alingsås. Postadress Besöksadress Telefon E-post rolf.thor@vgregion.se Box 1091 N Hamngatan Göteborg Mobil

44 Västra Götalandsregionen har på förslag från BHU tidigare yttrat sig över kapacitetsutredningens bedömningar om prioriterade utbyggnader av transportinfrastrukturen. Synpunkter utifrån samma grund framfördes också vid en hearing i oktober. Nu befinner vi oss i en situation där vi vet mer om resursramar, regeringens intentioner mm och här finns ytterligare ett tillfälle att denna gång till Trafikverket Region Väst spela in våra synpunkter. Bifogade förslag utgår från tidigare ställningstaganden men är också ett försök att vara lite tydligare i konkretisering av åtgärder och skarpare i prioriteringar mm. Namngivna väg-, järnvägs- och sjöfartsobjekt har medvetet inte rangordnats i prioritet. Ett syfte har varit att försöka hålla förslaget totalt sett på en rimlig nivå men kostnaderna summerar ändå grovt skattat till ett yrkande om ca 20 nya miljarder till länet för i princip en ny fyraårsperiod. Som jämförelse kan nämnas att beslutet för Västra Götaland i nu gällande nationella plan för en period om 12 år och inklusive Västsvenska paketet omfattar knappt 50 mdkr. Det vore därför önskvärt om diskussionen i BHU snarare kunde leda till en hårdare prioritering och prutningar i listan än till en utökning av denna. Förslag till beslut: BHU föreslår att regionstyrelsen redovisar prioriterade investeringsbehov för nationell plan till trafikverket enlig bifogat dokument REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor

45 REGIONUTVECKLING Infrastruktur och IT-bredband RUN RS Trafikverket Region Väst Att Jörgen Einarsson Göteborg Prioriterade investeringsbehov i Västra Götaland inför revidering av nationell plan för utveckling av transportsystemet för perioden Ärendet Beredningen för hållbar utveckling har tagit fram förslag i detta ärende som beslutats av regionstyrelsen. Nuläge och behov Västra Götaland har bl a som storstadslän och som ledande transport- och logistikregion betydande volymer av både personresor och godstransporter. En komprimerad problembeskrivning med relevans för nationell transportplan kan ges följande innehåll: Utbredda kapacitets- och standardbrister på stora delar av järnvägsnätet Europavägar med stora brister i säkerhet och tillgänglighet Storstadsproblematik med bl a framkomlighetsproblem och stor miljöpåverkan Infrastruktur för sjöfart på inre vattenvägar som passerat bäst före datum Efterfrågan på infrastrukturkapacitet bedöms i kapacitetsutredningen öka kraftigt. Göteborgs hamn är en nationell och nordisk hub för utrikeshandeln. Transittrafiken är betydande. Personresandet växer inte minst genom kraftfulla satsningar på utbudet av kollektivtrafik. Särskilt påtagligt är att det blir allt svårare att tillgodose behovet av fler tåglägen för en växande pendel- och regiontågstrafik, i vissa fall också för att få behålla det utbud som redan finns. Underhåll och reinvesteringar är mycket eftersatta på delar av järnvägsnätet. Det finns fortfarande mycket att göra för att stimulera fler intermodala resor och transporter. Åtgärder behövs för att minska trafikens miljöpåverkan liksom för att reducera antalet trafikolyckor. Prioriterade åtgärder Först vill vi nämna att vi utgår från att de investeringar som prioriterats in i gällande nationella plan men ännu inte genomförts i enlighet med planeringsdirektiven kvarstår i den reviderade planen. De nya åtgärder som vi vill ska prioriteras in i planen berör både järnväg, sjöfart och väg. Postadress Besöksadress Telefon E-post rolf.thor@vgregion.se Box 1091 N Hamngatan Göteborg Mobil

46 Järnväg: Västra Stambanan Det är nödvändigt att snarast genomföra de åtgärder som finns i gällande plan och därutöver ytterligare insatser för att säkra ökad kapacitet för både person- och godstrafik särskilt på sträckan mellan Göteborg och Skövde. Angelägna åtgärder är bl a plattformsförlängningar, förbigångsspår på strategiska avsnitt samt fyrspårsutbyggnad mellan Göteborg och Partille. I Göteborg behövs vid Olskroken en planskild korsning mellan Västra Stambanan och Norge/Vänerbanan för att öka kapaciteten. Regeringen har meddelat att ett dubbelspår för snabbtåg som del av en ny stambana ska byggas mellan Mölnlycke och Rävlanda/Bollebygd. För att möta behoven behöver hela sträckan Göteborg-Borås påbörjas under planperioden och vara klar när Västlänken tas i bruk. Vi noterar att satsningen på Ostlänken är betydligt större men båda objekten är viktiga delar i en framtida Götalandsbana. Delen Göteborg-Mönlycke kan om den byggs genom Mölndal samtidigt ge förbättrad kapacitet också för Västkustbanan och måste därför ges hög prioritet. VGR s långsiktiga inriktning är att köra regiontåg i ökad omfattning även på de tre f d länsjärnvägarna Norra Bohusbanan, Kinnekullebanan och Viskadalsbanan. En betydande standardförbättring anpassad till respektive banas förutsättningar krävs för att möjliggöra detta. Risken är annars att järnvägstrafiken på nämnda banor inte kommer att bli konkurrenskraftig. Vi har idag en samfinansiering via regional plan och en fortsättning/utvidgning kommer att diskuteras i arbetet med en revidering av regional plan men finansiering behövs också från nationell plan. Vi har haft kontakter med Region Halland angående Viskadalsbanan och ser förutsättningar för en samverkan om en upprustning för persontrafikens behov. I samband med framtagandet av tågplan för 2013 tydliggjordes den redan mycket ansträngda kapaciteten på Göteborgs C. Vi menar att det är nödvändigt att både utreda möjliga infrastrukturåtgärder och se över olika handlingsalternativ för att t ex vända tågen utanför säckstationsområdet vid stationer där bytesmöjligheter till annan kollektivtrafik finns om/när allvarliga störningar inträffar. På flera banor bedöms etappvisa förlängningar av plattformar och mötesstationer vara viktiga åtgärder för att kunna öka trafikutbudet och nå ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Den kraftiga ökningen av resandet med kollektivtrafiken i Göteborg aktualiserar också ett behov att bygga ut spårvägsnätet. Särskilt angeläget bedöms en utbyggnad längs Norra Älvstranden vara. Resurser måste avsättas tidigt inom planperioden för detta ändamål. Västra Götaland gränsar till det tätbefolkade Östfold. Gränshandeln är intensiv och arbetspendlingen betydande. Den norska utrikeshandeln på väg går till stor del på E6 där trafiken vid Svinesund är omfattande och snabbt växande. Det finns ett stort behov att förbättra både person- och godstrafikeringsmöjligheter till Norge med järnväg. Speciellt angeläget att åtgärda är den felande länken Öxnered-Halden. Behovet understryks ytterligare av att Oslo-Göteborg-Rotterdam är en utpekad grön korridor. Det är mycket angeläget att snarast påbörja en svensk/norsk utredning om behovet av investeringar i järnvägen, åtgärdsval, finansieringsmöjligheter etc.

47 Sjöfart: Den nyligen genomförda stråkstudien beträffande Vänersjöfarten visar enligt vår mening både på utvecklingsmöjligheter och behov av en fortsatt sjöfart på inre vattenvägar. Nya slussar i Trollhättan behöver byggas och investeringen behöver påbörjas under planperioden för att kunna vara klar till Resurser för en sådan byggstart måste därför avsättas i kommande nationell plan. Väg: Trafikverket föreslog i april 2012 som resultat av en stråkstudie att kvarvarande delsträckor utan mötesseparering på E20 ska byggas ut till mötesfri väg med 2+1 resp motorvägsstandard. Regionfullmäktige har uttalat att hela E20 ska ha motorväg som målstandard. Enligt planeringsdirektiven ska trafikverket föreslå åtgärder på sträckan Vårgårda-Vara. Vi utgår från att detta innebär en direkt fortsättning av objektet Alingsås- Vårgårda i gällande plan och alltså omfattar sträckan väster Vårgårda till Vara. Med tanke på E20 s funktion, de många olyckorna och den bristfälliga tillgängligheten måste det till en betydligt större satsning. Vi vill som tidigare redovisats samverka med trafikverket för att säkra en utbyggnad även av övriga ovan åsyftade delsträckor under planperioden. Region och kommuner är beredda att underteckna en avsiktsförklaring om medfinansiering angående fortsatt utbyggnad av E20. På E45 väster om Vänern finns också sträckor utan mötesfrihet som behöver åtgärdas under planperioden för att skapa en bättre trafiksäkerhet och framkomlighet. Prioritet bör ges åt avsnittet norr Vänersborg till Mellerud. Projektet Bana väg i väst har lämnat ett vägavsnitt i söder, Marieholm till Agnesberg, och två på mitten Genom Göta respektive Torpabron i princip utan åtgärder. Vi bedömer att det är särskilt angeläget att åtgärda etappen upp till Agnesberg. E6.20 i Göteborg är viktig för tillgängligheten till både handels-, industriområden och till hamnen. Den kan också avlasta mer centrala delar av staden från inte minst tung trafik. Investeringar för bättre framkomlighet på norra delen av Hisingsleden och även på Väster- /Söderleden är mycket angelägna. Särskilt angelägna behov helt eller delvis utanför länet: Det är mycket viktigt att godsstråket väster om Vänern byggs ut och förbättras så att det kan ta emot växande volymer och de facto kunna fungera som komplement till Västra Stambanan. Vi tror också att det kan vara en klok lösning att merutnyttja godsstråket för att transportera järnmalm till västkusthamn och är aktiva i det utredningsarbete som trafikverket bedriver. Det är också viktigt att hela Västkustbanan byggs ut. Vi bedömer att en HH-förbindelse är nödvändig för att göra det möjligt att dra full nytta av investeringarna i Fehmarn bältförbindelsen. Vi förutsätter också att åtgärder med syfte att korta restider och öka kapaciteten genomförs på Jönköpingsbanan. REGIONSTYRELSEN

48 REGIONUTVECKLING MISSIV Dnr RUN Infrastruktur och IT-bredband Christian Bergman Till Beredningsgruppen för hållbar utveckling Stråkstudie för Göta älv Vänern, investeringsbehov i Trollhätte kanal Trafikverket har i samarbete med Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Sjöfartsverket utfört en trafikslagsövergripande stråkstudie för Göta älv Vänern. Innan utredningen kan offentliggöras ska den förankras och kvalitetssäkras internt inom Trafikverket. Bifogat tjänsteutlåtande beskriver några av de viktigare slutsatserna från utredningen. Materialet är ett kunskapsunderlag inför BHU s diskussioner om inspel till Trafikverket om åtgärder i den nationella infrastrukturplanen. Stråkstudien kommer att distribueras till BHU inför mötet den 5 mars. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor

49 REGIONUTVECKLING Tjänsteutlåtande Dnr RUN Christian Bergman Till Beredningsgruppen för hållbar utveckling Stråkstudie för Göta älv Vänern, investeringsbehov i Trollhätte kanal Stråkstudien i det närmaste färdig Trafikverket har i samarbete med Västra Götalandsregionen, Region Värmland och Sjöfartsverket utfört en trafikslagsövergripande stråkstudie för Göta älv Vänern. Innan utredningen kan offentliggöras ska den förankras och kvalitetssäkras internt inom Trafikverket. Reinvesteringsbehov i slussystemet Bakgrunden till utredningen är det reinvesteringsbehov som finns i slussar och farled. Samtliga sex slussar i Trollhätte kanal bedöms ha en begränsad livslängd som sträcker sig fram till år Eftersom inget långsiktigt hållbart renoveringsalternativ finns måste de därefter sannolikt ersättas med nya slussar. Om de ska stå färdiga 2030 behöver det avsättas medel för att påbörja investeringen i den kommande nationella infrastrukturplanen som sträcker sig till Trafikverket har med en successivkalkylering gjort en bedömning av investeringskostnaderna för nya slussar. Med 50 procents säkerhet har man uppskattat kostnaden till 2,8 miljarder kr (85-percentil 3,2 miljarder kr). Utgångspunkter och effekter På BHU:s möte i september 2012 hölls en redovisning om den pågående dialogen och stråkstudien för Göta älv Vänern. I det underlaget finns en beskrivning av förutsättningarna i stråket vad gäller farled, slussar, sjöfart, hamnar, godsslag mm. Vi nöjer oss därmed här med en kortare sammanställning av stråkstudiens resultat. Studien vilar på ett antal antaganden. När det gäller prognoser finns två alternativ: Grundprognosen är densamma som Trafikverket använder i åtgärdsplaneringen. Den innebär att godsvolymen ökar med 50 % till år 2030 från 2010 års nivå. För Vänersjöfarten blir det en ökning från ca 2 miljoner ton/år till 3 miljoner ton/år. Det motsvarar ca 2300 lastfartyg/år, från knappt 5 till drygt 6 fartyg i genomsnitt per dygn. Det andra prognosalternativet inkluderar ett ytterligare tillskott av godsvolymer fram till år 2030, som möjliggörs om EU:s regelverk för inre vattenvägar införlivas i svensk rätt. Godsvolymen blir då totalt nära 4 miljoner ton/år eller ca 3200 lastfartyg. Det motsvarar ca 10 fartyg per dygn. Godsvolymen antas alltså öka med ca 100 % fram till år 2030 i detta alternativ.

50 Utöver prognoserna finns tre olika scenarier: 1. Ingen nybyggnad av slussarna. Vänersjöfarten upphör Alla godstransporter är hänvisade till övriga trafikslag. 2. Nya, utbyggda slussar som möjliggör större fartyg och ökar kapaciteten längs älv och i slussar. Vänersjöfarten behåller samma inriktning som idag. 3. Som i scenario 2 samt att Sverige antar EU:s regelverk om inre vattenvägar, vilket antas skapa nya affärsmöjligheter för Vänersjöfarten. Effekter i scenario 1: Godset hittar nya vägar Längre lastbilstransporter till närmaste lämpliga hamn Godsmängden 2030 motsvarar: lastbilar/år OCH tåg/år Störst tillkommande belastning på E45, Rv44, Norge/Vänerbanan och Älvsborgsbanan Marginell del har koppling till Göteborg Effekter i scenario 2 och 3: Ökade godsmängder på sjöfart, % till år 2030 Innebär 6-10 lastfartyg/dygn Ingen kapacitetsbrist i slussar eller längs älven Samhällsekonomisk beräkning (preliminär) En samhällsekonomisk beräkning har gjorts av en investering i nya slussar i enlighet med de modeller som Trafikverket använder för andra objekt i åtgärdsplaneringen. För närvarande pågår kvalitetsgranskning och justering av beräkningen. Vi får därmed återkomma inför nästa BHU-möte med det exakta resultatet. Enligt den preliminära beräkningen ser det dock ut som att nettonuvärdeskvoten (nnk) kommer att bli negativ, vilket innebär att investeringen inte bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam. Effekterna av inland waterways (scenario 3) får ingen effekt i kalkylen eftersom trafikeringsalternativet (enligt Trafikverkets beräkningsmetod) inte är företagsekonomiskt lönsamt i förhållande till lastbilstransporter. Orsaken är den relativt korta transportsträckan (ca 250 km) och de höga kostnaderna för sjöfartens omlastningar, enligt kalkylens indata. Notera att kalkylen skulle bli samhällsekonomiskt lönsam om transporterna med inre vattenvägar vore företagsekonomiskt lönsamma gentemot lastbilstransporter. Beräkningen visar vidare att alternativet med nya slussar är positivt för miljö och näringsliv men att det är samhällsekonomiskt negativt eftersom det innebär förlorade skatteinkomster från dieselförsäljningen till lastbilstransporterna. Det ska även noteras att det finns flera viktiga effekter som uppstår ifall Vänersjöfarten läggs ner, men som inte ingår i kalkylen, t.ex: Arbetsmarknadseffekter, ökade transportkostnader, risk för nedläggning och uteblivna investeringar. Sårbarhetsaspekt vad gäller minskad flexibilitet för det regionala näringslivet. Turism (ingår dock med investering för driftsättning av 1844 års slussled). 2

51 Samordningsmöjlighet med projekt för att åtgärda skredrisk i Göta älvdalen. Möjlighet till återanvändning av massor. Värde osäkert men troligen minst Mkr. Den naturliga muddringen av Göta älv som sker med handelssjöfarten upphör. Muddring behövs både för avtappning och sjöfart. Värde och effekt osäker i nuläget. 3

52 Ärende nr 7

53 REGIONUTVECKLING MISSIV Dnr RUN Infrastruktur och IT-bredband Dnr RS Christian Bergman Till Beredningen för hållbar utveckling Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen På BHU:s möte i oktober 2012 redovisades en tidplan och ett förslag till upplägg för revideringen av de gällande investeringsplanerna för transportinfrastrukturen. Regeringen har nu tidigarelagt fastställandet av de regionala planerna till våren 2014, dvs samtidigt som för den nationella planen. Detta innebär att det nu är hög tid att ta fram ett förslag till regional plan som kan skickas ut på remiss före sommaren. I kommuner, kommunalförbund och region behöver diskussioner nu påbörjas om vad som ska ingå i det nya planförslaget. I bifogat tjänsteutlåtande finns ett nytt förslag till tidplan och utgångspunkter för den nedkortade process som vi nu står inför i arbetet med den regionala planen. Förslag till beslut BHU godkänner bifogat förslag till tidplan och utgångspunkter för revideringen av den regionala infrastrukturplanen. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor

54 REGIONUTVECKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr RUN Infrastruktur och IT-bredband Dnr RS Christian Bergman Till Beredningen för hållbar utveckling Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen Bakgrund De gällande investeringsplanerna för transportinfrastrukturen (den nationella och de regionala) sträcker sig över perioden Den revidering som nu genomförs innebär att planerna förlängs till år Beskedet från näringsdepartementet är att de regionala planerna ska beslutas samtidigt som den nationella, runt mars/april Redovisningen av de färdigremitterade planerna ska ske till näringsdepartementet senast den 16 december Tidplan De hållpunkter som angivits av näringsdepartementet innebär att vi behöver få ut den regionala planen på remiss före sommaren Den kan då skickas ut parallellt med förslaget till nationell plan. BHU har därmed möjlighet att behandla ärendet vid tre tillfällen, inklusive januarimötet, före remissutskick. Följande upplägg föreslås: BHU, 29 januari Beslut om reviderad tidplan Preliminär inriktningsdiskussion, fastställande av utgångspunkter Nominering av eventuella nya objekt BHU, 5 mars Information om uppdaterade kostnadsberäkningar Preliminär prioritering mellan åtgärdsområden En första prioriteringsdiskussion om namngivna objekt BHU, 23 maj Förslag till regional plan inför remiss, med prioriteringar mellan åtgärdsområden, ev samfinansiering med nationell plan, potter och objektlistor Regionstyrelsen, 4 juni Beslut om remissversion, utskick av remissen snarast efter mötet

55 23 september Senaste svarsdatum för remissvar till Västra Götalandsregionen BHU, 15 oktober Behandling av förslag efter inkomna remissvar Regionstyrelsen, 5 november Förslag till regional plan Regionfullmäktige, 26 november Beslut om förslag till regional plan, därefter leverans till näringsdepartementet (senast den 16 december) Regeringen tar beslut om de definitiva länsramarna samtidigt som innehållet i den nationella planen fastställs, sannolikt under mars/april När detta gjorts återstår en process internt hos oss för att fastställa den regionala planen. Vårt fastställande av planen måste ske senast två månader efter att regeringen beslutat om de definitiva ramarna. Direktivet för åtgärdsplaneringen Det finns ett antal styrdokument som ligger till grund för framtagandet av planen. På nationell nivå finns t.ex. de transportpolitiska målen, infrastrukturpropositionen från oktober i år och planeringsdirektivet som kom strax före jul. Huvuddragen i propositionen redovisades för BHU i oktober. Direktivet anger mer i detalj förutsättningarna för framtagandet av den nationella och de regionala planerna. Det finns inget krav på att de regionala planerna ska anpassas efter det nya planeringssystemet. Om de regionala planerna säger direktivet bl.a. nedanstående. De ekonomiska ramarna fram till år 2021 är oförändrade (men uppräknade till prisnivån för 2013). För de tillkommande fyra åren ( ) är den preliminära ramen för Västra Götaland miljoner kr, dvs samma årsram som i gällande plan på knappt 513 miljoner kr per år, enligt prisnivån för Om projekt i den regionala planen finansieras på annat sätt än med statligt anslag (t.ex. med kommunal eller privat medfinansiering) gäller att såväl riksdag som regering ska godkänna finansiering och eventuella ekonomiska åtaganden från statens sida. Direktivet säger att vi ska verka för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov. Det betonas att användningen av befintligt transportsystem bör optimeras före nybyggnation (i enlighet med den sk fyrstegsprincipen) och att miljöåtgärder kan behöva genomföras i befintlig infrastruktur. Vikten av att planera trafikslagsövergripande lyfts återigen fram. Det slås ett tydligare slag för gång och cykel än tidigare, framförallt för det senare. Vidare anges att länsplaneupprättarna ska: analysera den väntande utvecklingen av efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen. Om vi finner det lämpligt kan vi

56 utgå från den systemanalys som genomfördes inför föregående planomgång. tillämpa 6 kap. i miljöbalken och kontinuerligt integrera miljöaspekter samt identifiera, beskriva och bedöma miljökonsekvenser. genomföra samlade effektbedömningar av föreslagna åtgärder. beakta regeringens prioriterade åtgärder, t.ex. den första etappen av järnvägssträckan Göteborg Borås mellan Mölnlycke Bollebygd. redovisa hur mycket medel som satsas på cykelåtgärder. Planen ska vara trafikslagsövergripande och medel får som tidigare avsättas till vägåtgärder, kollektivtrafikanläggningar mm. Möjlighet finns även att samfinansiera objekt och förbättringsåtgärder i den nationella planen liksom att ge driftbidrag till icke-statliga flygplatser. Observera att det även är möjligt att avsätta medel till åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och ge en effektivare användning av befintlig infrastruktur. Förslag till regionala utgångspunkter På regional nivå anges de övergripande målen för arbetet med regional utveckling bl.a. i Vision Västra Götaland det goda livet och i vårt tillväxtprogram. Inför framtagandet av de nu gällande planerna ( ) togs det fram ett inriktningsunderlag och en systemanalys 1 som konkretiserar målbilden för vad vi vill uppnå med transportsystemet. Vi föreslår att dessa två dokument ska vara vägledande även för framtagandet av planerna som sträcker sig till Viss anpassning behöver dock göras efter senare fattade politiska beslut och det faktum att delar av de gällande planerna redan genomförts. Målsättningar som lyfts fram i dessa dokument handlar om att öka tillväxten samt att minska klimatpåverkan och negativa effekter på miljön liksom att göra transportsystemet mer jämlikt och anpassat efter olika samhällsgruppers behov. Nedanstående utmaningar formuleras i underlagen: Öka möjligheterna till arbetspendling och resor för studier, inte minst pendling över kommungräns (regionförstoring) Stärka den internationella tillgängligheten, särskilt anslutningarna till Göteborgs hamn och Landvetter flygplats Bemöta den utökade efterfrågan på järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik Förbättra kollektivtrafiken Höja säkerheten och standarden på det regionala vägnätet Minska sårbarheten på utsatta delar av väg- och järnvägssystemet Stärka vår position som Sveriges främsta transport- och industriregion, vilket ställer höga krav på effektiva godstransporter Förbättra samverkan mellan trafikslagen 1 Inriktningsunderlaget (Ökad tillväxt och en bättre miljö) fastställdes av regionfullmäktige i juni 2007 och systemanalysen (Säkra tillväxten och förbättra miljön) beslutades av regionstyrelsen i september 2008.

57 Frågor att ta ställning till Vi föreslår att den gällande planen fram till år 2021 i möjligaste mån ska ligga kvar. Detta inte minst med hänsyn till den korta tidplan som står till förfogande. Planarbetet bör således fokuseras på de tillkommande fyra åren mellan Det skjuts inte till några extra medel för projekt i nuvarande plan som blivit dyrare än vad som tidigare beräknats, utöver indexberäkningen. Sådana kostnader måste därmed finansieras med det anslag som tillkommer i och med planperiodens förlängning. BHU bör därmed ta ställning till om prioriteringsordningen ska kvarstå för objekt som blivit påtagligt dyrare än vad som anges i gällande plan. Det är lämpligt att redan nu börja fundera på ungefär hur vi tänker oss fördelningen mellan åtgärdsområden, t.ex. mellan väg- och kollektivtrafikåtgärder, och vilka potter som bör finnas med i den kommande planen. När vi fastställde den nuvarande planen fanns det ett stort projekt (Partihallsförbindelsen i Göteborg) som slukade en stor del av planens budget under de inledande åren. Det innebar t.ex. att satsningarna på gång- och cykelvägar blev relativt blygsamma. Här är frågan hur vi vill prioritera framöver. Eftersom miljöaspekterna ska integreras kontinuerligt i planarbetet är det angeläget att redan i början av processen begrunda vilka systemeffekter som kan uppstå, t.ex. vid fördelningen av medel mellan åtgärdsområden, och hur miljön kan komma att påverkas. En intressant fråga är hur vi ser på möjligheten att avsätta medel för beteendepåverkande åtgärder och effektivare användning av den befintliga infrastrukturen (s.k. steg 1- och 2-åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsmodell). Frågan om hur vi ställer oss till samfinansiering av projekt i den nationella planen inte minst gällande de tre f.d. länsjärnvägarna (Kinnekulle- Norra Bohus- och Viskadalsbanorna) kommer också att tas upp på BHU:s marsmöte. Utredningsbehov Trafikverket och Västtrafik går igenom den befintliga planen och återkopplar före BHU:s marsmöte hur aktuell status ser ut beträffande vad som genomförts, hur kostnaderna ser ut, vilka objekt som inte håller sina kalkyler osv. Om det finns nya objekt som inte tidigare räknats på, men som kan bli aktuella för nominering till de tillkommande fyra åren, så behöver de helst tillkännages på januarimötet. Utredningar och analyser kommer också att genomföras i enlighet med den kravspecifikation som anges i planeringsdirektivet, vad gäller t.ex. miljöbedömning och samlade effektbedömningar. Av tidsskäl finns det inte utrymme att göra något större omtag kring inriktningar, utvecklingsområden mm i likhet med det underlag som togs fram inför föregående revidering. En mer omfattande översyn bör därmed återupptas efter att den pågående revideringen slutförts. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Christian Bergman

58 Ärende nr 8

59 Infrastruktur och IT/Bredband Georgia Larsson MISSIV RUN RS Till BHU Samråd avseende avgränsning av miljöbedömning för den regionala infrastrukturplanen för Västra Götaland Samråd ska, enligt miljöbalken, ske med länsstyrelse och kommuner om avgränsning av miljöbedömning av den regionala infrastrukturplanen. Miljöfrågorna ska integreras i planprocessens samtliga steg. Miljöaspekterna bör därför vara med redan vid urval och utformning av projekt, prioritering mellan olika åtgärdsområden samt vid prioritering av projekt. Förslag till beslut: BHU föreslås för egen del godkänna bifogade handling som remiss till länsstyrelse och kommuner i Västra Götaland samt regionens miljönämnd angående avgränsning av miljöbedömning av den regionala infrastrukturplanen. För att synpunkterna ska kunna beaktas ska de vara regionen tillhanda 8 april BHU föreslår regionstyrelsen remittera bifogade handling REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Rolf Thor Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

60 Infrastruktur och IT/Bredband Georgia Larsson Remisshandling RUN Förslag Avgränsning av miljöbedömning vid revideringen av den regionala infrastrukturplanen för Västra Götalandsregionen Bakgrund De gällande investeringsplanerna för transportinfrastrukturen (den nationella och de regionala) sträcker sig över perioden Den revidering som nu genomförs innebär att planerna förlängs till år När en plan utarbetas som kan medföra betydande miljöpåverkan så ska en miljöbedömning utformas. Lagstiftningen innebär både krav på miljöbedömningsprocessen och krav på miljökonsekvensbeskrivning och annan dokumentation. Miljöbedömningens övergripande syfte är att integrera miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. När planen remitteras ska en miljökonsekvensbeskrivning biläggas. Miljöbedömningen inleds med en avgränsning av dess innehåll. Detta ska ske i samråd med länsstyrelsen och kommuner Allmänt om avgränsning Avgränsning handlar i första hand om avgränsning i sak, tid, rum och framtagande av alternativ. Här sätts ramarna upp inom vilka miljöbedömningsprocessen i huvudsak ska orienteras. Avgränsningen är inte fastlåst en gång för alla utan det pågår en successiv avgränsningsprocess genom hela miljöbedömningsprocessen. Den regionala infrastrukturplanen omfattar i huvudsak åtgärder på det regionala vägnätet, infrastrukturåtgärder för kollektivtrafiken samt miljö och trafiksäkerhet i kommuner. Detta innebär att planens miljöeffekter i första hand avgränsas till det som hänger samman med åtgärder inom dessa områden. Den regionala planens omfattning och miljöbedömningens inriktning Den regionala planen får bl.a. omfatta följande typer av åtgärder: Investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet Åtgärder som kan påverkan transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur Åtgärder i andra icke statligt finansierande anläggningar Driftbidrag till icke-statliga flygplatser 1

61 Remisshandling RUN Förslag Medfinansiering vissa regionala kollektivtrafikanläggningar Trafiksäkerhet på det statliga regionala vägnätet Medfinansiering till trafiksäkerhet och miljö på kommunala gator Investeringar i nationella vägar och järnvägar I det fall den regionala planen innehåller medel, helt eller delvis, till objekt i den nationella planen får samråd ske med trafikverken om miljöbedömningen. Inte bara planens typ av åtgärder utan också planens karaktär är en viktig utgångspunkt för avgränsningen. Planen syftar å ena sidan till att peka ut prioriteringar på strategisk nivå, vilket gör det svårt att beskriva och bedöma detaljerade effekter. Bedömningarna kommer då främst att handla om att identifiera risker för negativa verkningar och försöka styra om dessa i en mer hållbar riktning i ett så tidigt skede som möjligt. Detsamma gäller för positiva miljöeffekter. Å andra sidan pekar planen ut prioriterade projekt/objekt, vilket gör att tydliga miljöeffekter i viss mån kan identifieras och känsliga landskapsavsnitt kan uppmärksammas. Påverkan kan dock inte anses vara möjlig att beskriva eller bedöma i den grad som kan göras i enskilda projekt. Miljöbedömningen av planen ska vara övergripande och inte innehålla sådana bedömningar som bättre avgörs i kommande skede av planeringen när åtgärder konkretiseras. Fokus för miljöbedömningen under utarbetandet av den regionala infrastrukturplanen bör ligga på frågeställningar som är relevanta att lyfta i ett tidigt skede och som kanske inte kan lösas lika ändamålsenligt senare i det enskilda projektet. Ambitionen är också att kunna bidra i prioriteringsdiskussionerna kring planen med relevant underlag avseende miljöfrågorna t.ex. att identifiera system/strukturpåverkande åtgärder bristområden avseende miljön tillföra underlag vid avvägningen mellan åtgärdsområden tillföra underlag avseende enskilda åtgärder som kan handla om - frågor om huruvida en utbyggnad gynnar både bil och kollektivtrafik - om en åtgärd är trafikgenererande - leder åtgärden i rätt eller fel riktning ur miljösynpunkt - om en åtgärd leder i fel riktning men ändå är angelägen så kan utformningen av åtgärden diskuteras Miljöbedömningen ska sammanfattningsvis ge Relevant underlag vid utarbetande av planen Miljökonsekvensbeskrivningen ska sammanfattningsvis Belysa planens miljökonsekvenser i bilaga till planförslaget 2

62 Remisshandling RUN Förslag Förslag till avgränsning a) Avgränsning i sak - avgränsning av miljöaspekter I miljöbedömningen är följande ramverk vägledande: - miljökvalitetsmålen (16 st.) - miljöbalkens miljöaspekter (14 st.) I miljöbedömningen kommer samtliga mål och aspekter att beaktas och särskild tonvikt kommer att läggas på följande tre miljöaspekter: Klimatfaktorer, Människors hälsa och Landskap. I bilaga 1 till denna handling diskuteras och motiveras vilka miljöaspekter där betydande miljöpåverkan kan tänkas uppstå och som dessutom är relevanta för den regionala planen. Miljöaspekterna har grupperats inom 3 fokusområden: Klimat, Hälsa och Landskap. b) Avgränsning i tid 2025 med tendensbedömning mot 2050 Avgränsning i tid bör dels göras i anslutning till planperiodens slutår, i detta fall år 2025, då den kan förutsättas vara genomförd. Då miljöeffekterna av investeringarna sträcker sig längre än så bör man även verka för en fortsatt hållbar utveckling bortom år I olika typer av diskussioner och analyser med fokus på hållbarhet betonas vikten av att i möjligaste mån beakta ett längre tidsperspektiv. Mot denna bakgrund föreslås den tidsmässiga avgränsningen sättas till år 2025 med tendensbedömningar mot Det längre tidsperspektivet förutsätter att lämpligt underlag för långsiktiga bedömningar och avväganden finns tillgängligt. c) Avgränsning i rum huvudsakligen Västra Götaland Utgångspunkten i den regionala planen är i detta skede Västra Götaland som kan sägas utgöra den primära geografiska avgränsningen. Den rumsliga avgränsningen kommer dock sannolikt att behöva varieras beroende på vilken miljöaspekt som behandlas. Funktionella samband i miljön är inte styrda av administrativa gränser. Den primära avgränsningen kommer att användas vid kvantitativa beräkningar och uppskattningar av t.ex. utsläppsmängder. Vidare kommer samråd att hållas med angränsande län i de fall planen bedöms kunna påverka dessa. Det är även möjligt att planen kan medföra viss påverkan i Norge, om än inte i betydande omfattning. I det fallet att sådan påverkan ändå skulle identifieras, bör Trafikverket i samband med samrådsförfarandet avseende den nationella planen också kunna ta med sig eventuella frågor från den regionala planen. 3

63 Remisshandling RUN Förslag Frågor kring sjöfartens och flygets miljöpåverkan förutsätts bli bedömda inom ramen för den nationella planen, förutsatt att den regionala planen inte nämnvärt berör dessa transportslag. d) Framtagande av alternativ Av miljöbalken kap.6 12 framgår att Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. Frågan om alternativ till planen har diskuterats och Länsstyrelsen har framfört att planen bör ha med ett alternativ med tydligare miljöinriktning, t.ex. med större andel åtgärder som främjar kollektivt resande och cykling. I arbetet med revideringen av gällande plan bör miljökvalitetsmålen vara utgångspunkt i samtliga prioriteringsdiskussioner och miljöaspekterna kommer att vara integrerade i förslag till revidering. Det föreligger därmed inget behov att arbeta fram ett separat alternativ med tydligare miljöinriktning. Inom ramarna för revideringen kommer ett nollalternativ att tas fram. Övrigt Inom den regionala planen inklusive miljöbedömningen behandlas enbart åtgärder som regionen råder över och således inte åtgärder såsom lagar, skatter, bebyggelseplanering, handelsetableringar, drivmedel m.m. Kriterier och mått vid bedömning av betydande miljöpåverkan bör väljas så att man dels kan identifiera och värdera planens betydande miljöpåverkan, dels utröna vilka miljöaspekter som är relevanta i beslutsprocessen för att en hållbar utveckling ska främjas. Bedömningen av nuläge och nollalternativ bör kunna baseras främst på tillgängligt underlag från länsstyrelsen och Trafikverket. Planens påverkan baseras mycket på effektanalyser från främst Trafikverket. Bedömningarnas kvalitet är beroende på det underlaget som finns tillgänglig. Bilaga Avgränsning av miljöaspekter enligt Miljöbalken 6 kap 12 4

64 BILAGA 1 Avgränsning av Miljöaspekter Infrastruktur/ IT och bredband Georgia Larsson Avgränsning av miljöaspekter enligt Miljöbalken 6 kap 12 Väsentliga skäl för denna avgränsning av miljöaspekterna för den regionala infrastrukturplanen är att transportsektorn: a) direkt pekas som en viktig aktör för ett antal miljöaspekter i utvärderingen av de nationella miljökvalitetsmålen b) står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft: (Luft) c) utsätter mer än 2 miljoner människor i landet för buller. (Hälsa) d) tar mark i anspråk för infrastruktur i anslutning till områden ingående i det europeiska Natura nätverket och andra områden av betydelse för natur och kultur (biotopförlust, biologisk mångfald, växt och djurliv, landskap) e) har en strukturbildande funktion som har påverkan på samhällsbyggandet I tabellen nedan redovisas de 14 miljöaspekter som specifikt omnämns i lagstiftningen. Miljöaspekterna är grupperade i tre fokusområden: Klimat, Hälsa och Landskap. I miljöbedömningen kommer samtliga miljöaspekter att beaktas men särskild tonvikt kommer att läggas på följande: Landskap, Människors hälsa och Klimatfaktorer (dessa har markerats med fet stil i första kolumnen i nedanstående tabell) Fokusområden Miljöaspekter Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Klimat Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Hälsa Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Landskap Övrig kommentar: Biologisk mångfald Transportsystemet tar mark i anspråk, fragmenterar landskapet och orsakar barriärer. Detta påverkar funktioner i landskapet och hela ekosystem Kumulativa effekter med annan exploatering kan uppstå. Biologisk mångfald ingår därför i miljöbedömningen avseende potentiellt betydande miljöpåverkan för landskap Postadress Besöksadress Telefon Telefax Regionens Hus N Hamngatan Box Göteborg

65 2 Fokusområden Miljöaspekter Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Klimat Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Hälsa Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Landskap Övrig kommentar: Djurliv Växtliv Landskap Befolkning Människors hälsa Transportsektorn utsätter över 2 miljoner människor i landet för buller och har därmed en stor betydelse för människors hälsa. Ingår i miljöbedömningen Utformning av planen kan medföra hälsobringande effekter t.ex. ökad gång och cykel. Detta ingår i miljöbedömningen. Beträffande överskridande av miljökvalitetsnormer se Luft nedan Transportsystemet innebär för djur förlust av livsmiljöer, barriäreffekter, trafikdödlighet och förorenar och stör samt ger nya livsmiljöer och korridorer. Ingår i miljöbedömningen. Transportsystemet tar mark i anspråk och påverkar i samband med detta det lokala växtlivet. Detta beskrivs/hanteras i utredningar av de enskilda objekten och ingår dessutom i miljöbedömningen i detta skede. Transportsystemet gör intrång i och fragmenterar landskapet och kan därför antas ha betydande miljöpåverkan i detta skede. Ingår i miljöbedömningen. Utbyggnad av transportinfrastrukturen påverkar landskapsbilden. Detta ingår i miljöbedömningen. Transportsektorn bidrar till utsläpp av försurande ämnen som påverkar mark och vatten och därmed växtlivet. Detta ingår i miljöbedömningen. Transportsystemet utgör en grundläggande förutsättning för befolkningens boende och sysselsättning. Detta behandlas under Bebyggelse se nedan

66 3 Fokusområden Miljöaspekter Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Klimat Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Hälsa Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Landskap Övrig kommentar: Bebyggelse Transportsystemet påverkar bebyggelsen utspridning/förtätning. Detta har i sin tur betydelse för transporternas energiförbrukning och utsläpp. Ingår i miljöbedömningen Förändringar av bebyggelsen som tillkommit som en följd av förändringar i infrastrukturen ger påverkan på landskapet. Bebyggelse ingår därför. Forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv Transportsektorn gör intrång i bl a kulturmiljöer. Särskild hänsyn tas i till det i enskilda objekt. Svårt att bedöma övergripande. Ingår därför inte i miljöbedömningen avseende landskap Transportsektorn bidrar till utsläpp av försurande ämnen som påverkar mark, vatten, fornlämningar mm. Detta ingår inte i miljöbedömningen. Transportsektorn utgör i sig en kulturmiljö. Detta ingår inte i miljöbedömningen. Materiella tillgångar Mark Vatten Infrastrukturanläggningar påverkas av förändrat klimat, till exempel mer nederbörd och risk för ras. Ingår i planeringen av objekten mm, men ingår inte i miljöbedömningen Transportsystemet släpper ut till exempel salt och dagvatten som kan påverka grundvattnets kvalitet. Ingår i miljöbedömningen. Ny infrastruktur kan ta skogs- och odlingslandskap i anspråk. Ingår i miljöbedömningen Transportsektorn bidrar till utsläpp av försurande ämnen som påverkar mark, vatten, fornlämningar mm. Ingår inte i miljöbedömningen, se Forn och kulturlämning ovan Transportsektorn bidrar till utsläpp av försurande ämnen som påverkar mark, vatten, fornlämningar mm. Ingår inte i miljöbedömningen, se Forn och kulturlämning ovan

67 4 Fokusområden Miljöaspekter Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Klimat Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Hälsa Relevans i åtgärdsplaneringen/potentiellt betydande miljöpåverkan för Landskap Övrig kommentar: Luft Transportsektorn bidrar till överskridande av miljökvalitetsnormer i bl a Göteborg. Ingår därför i miljöbedömningen Klimatfaktorer Transportsektorn står för en betydande del av energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Ingår i miljöbedömningen

68 Ärende nr 10

69 REGIONUTVECKLING Infrastruktur och IT-bredband MISSIV Till BHU E20 Idag träffades ett antal politiker som föreslagits bilda styrgrupp för ett fortsatt arbete med utbyggnaden av E20. BHU s predsidie informerades den 11 januari om planerat möte och då beslöts att ta upp E20 som en särskild punkt på dagordningen. Inför BHU s möte bifogas några av de bilder som diskuterades på mötet idag. Rolf Thor Postadress Besöksadress Telefon E-post rolf.thor@vgregion.se Box 1091 N Hamngatan Göteborg Mobil

70 E20 - MÅL FÖR ARBETET SNARAST MÖJLIGA UTBYGGNAD AV DE STRÄCKOR PÅ E20 INOM LÄNET SOM IDAG SAKNAR MÖTESSEPARERING INNEBÄR UTBYGGNAD AV VÅRGÅRDA VARA, FÖRBI SKARA SAMT GÖTENE MARIESTAD (HÄR SAMLAT I TRE ETAPPER) ETAPPERNA SKA VARA UTBYGGDA SENAST 2025 LÅNGSIKTIG MÅLSTANDARD ÄR FYRFÄLTSVÄG MINIMERA NEGATIV PÅVERKAN PÅ MILJÖN

71 E20 - ORGANISATION OCH STYRNING BHU STYRGRUPP SÄRSKILD FINANSIERINGS- GRUPP KONSULT LEDNINGS- GRUPP ARBETS- GRUPPER

72 E20 - VAD SKA FINANSIERAS? VÄGUTBYGGNAD UTÖVER STATENS GRUNDÅTAGANDE FÖRSKOTTERING AV VÄGUTBYGGNAD KAN BLI AKTUELLT FÖRDJUPADE FYSISKA STUDIER SOM GER KUNSKAPSUNDERLAG SOM VI BEHÖVER

73 E20 - VEM SKA FINANSIERA? STATEN FÖRUTSÄTTS SVARA FÖR GRUNDFINANSIERINGEN ENLIGT TRAFIKVERKETS FÖRSLAG 3 MDKR LOKAL/REGIONAL MEDFINANSIERING OM MINST 1 MDKR VARAV VGR UPP TILL 0,5 MDKR, KOMMUNER O FÖRETAG MINST LIKA MYCKET INTÄKTER FRÅN EXPLOATERINGSNYTTOR OCH ANNAN KOMPLETTERANDE FINANSIERING (ANDRA LÄN, ÖVRIGT) FÖRHANDLAD TILLKOMMANDE STATLIG FINANSIERING FÖR VÄGUTBYGGNAD

74 E20 - EGNA UTREDNINGSAKTIVITETER DET BEHÖVS VISSA RESURSER FÖR FINANSIERA KONSULTINSATSER, OPINIONSBILDNING OCH LIKNANDE AKTIVITETER FÖRSLAGET ÄR ATT KOSTNADERNA FÖR SÅDANA AKTIVITETER (INKL FÖR KONSULTER) SOM ÄR BESLUTADE AV STYRGRUPPEN FINANSIERAS GEMENSAMT AV REGIONEN OCH KOMMUNALFÖRBUNDEN I SKARABORG OCH SJUHÄRAD PRELIMINÄRT BEHOV 4 MNKR VARAV REGIONEN TAR 50%

75 E20 - FÖRSTA SKISS TILL TIDPLAN BHU STÄLLER SIG DEN 29 JANUARI BAKOM UPPLÄGG OCH INRIKTNING ETABLERING, KONSULTUPPHANDLING, ARBETSPLANERING PÅBÖRJAS OMGÅENDE FÖRSLAG TILL MEDFINANSIERING FRÅN VGR OCH KOMMUNER INOM LÄNET SENAST I MARS AVSIKTSFÖRKLARING OM MEDFINANSIERING I MAJ UPPVAKTNINGAR MM I JUNI

76 Ärende nr 11

77 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionutvecklingssekretariatet Handläggare Anders Carlberg Till Beredningen för hållbar utveckling Maritima kluster i Västra Götaland 2012 Ärendet Västra Götalandsregionen, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet (GU) har gjort en gemensam utredning om de maritima klustren i Västra Götaland. Utredningsrapporten Maritima kluster i Västra Götaland - presenterads för BHU vid mötet Ärendet skall nu gå vidare till regionstyrelsen för beslut och behandlas därför åter av BHU. Västra Götalandsregionens finansiering av förslagen i rapporten ryms inom ramen för befintlig finansiering. Rapportens förslag i sammanfattning Utredningen tar sitt avstamp i Västra Götalands maritima strategi från Den beskriver viktiga förändringar som har skett i Västra Götaland och omvärlden sedan dess; kraftsamling kring västsvenska styrkeområden inklusive den maritima sektorn, Fiskeriverket har upphört och Havs- och vattenmyndigheten har tillkommit, stark tillväxt i maritima näringar som t.ex. havsbaserad vindkraft samt förändring av sjöfartens villkor genom nya regelverk. Den gemensamma analysen pekar på fem profilområden inom det maritima klustret där särskilda insatser fortsättningsvis bör sättas in för att stimulera utveckling och innovation: maritima operationer och maritim teknologi marina livsmedel marin förnybar energi turism och rekreation marin bioteknologi Utredningen konstaterar att tillväxt inom dessa områden är beroende av att ny kunskap kan nyttiggöras i det maritima näringslivet som präglas av stort exportberoende och hård konkurrens. Utredningen föreslår därför att mötesplatser skapas som innebär närmare samverkan mellan näringslivet och andra användare av ny kunskap å ena sidan, och forskare och andra kunskapsproducenter å den andra. Mötesplatserna skall ledas av ledande företrädare för forskning respektive näringliv. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

78 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS I utredningen föreslås att mötesplatserna skall knytas till befintliga strukturer inom Göteborgs Universitet, Chalmers och SIK. Det skall finnas ett sekretariat med en representant från VGR, GU och Chalmers som stödjer dessa mötesplatser. Vidare skall det maritima klustret i Västra Götaland årligen arrangera Sveriges Maritima Dag. En konkretisering av förslaget med budget tas fram av VGR, GU och Chalmers under januari Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen ställa sig bakom fortsatt utveckling av det maritima klustret i Västra Götaland enligt utredningens förslag. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

79

80