Kallelse och handlingar. till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling. 4 december 2012

Transkript

1 Kallelse och handlingar till mötet i residenset i Vänersborg med beredningen för hållbar utveckling 4 december 2012

2 Kallelse Föredragningslista Sida: 1(2) Sammanträde med beredningen för hållbar utveckling tisdag 4 december Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl ca Kaffe från kl Gemensam lunch kl Kaffe ca kl Länk till BHUs handlingar: Ärenden Hålltid kl Upprop 2. Val av justerare Hålltid kl Inför start av trängselskatten 1 januari: Information om vilka infrastrukturutbyggnader som gjorts/pågår samt vilka förändringar av utbudet av kollektivtrafik som verkställs. Medverkan av Carl-Anton Holmgren, Trafikverket, och Roger Vahnberg, Västtrafik. Hålltid kl Information om revidering av hålltider för nationell och regional transportinfrastrukturplan Hålltid kl Maritim klusterstrategi redovisning av rapport samt förslag till fortsatt arbete, handlingar bifogas. Dnr RS Hålltid kl 11.45, ingen föredragning 6. Yttrande över EU-kommissionens konsultation rörande Marine Knowledge 2020; from seabed mapping to ocean forecasting, handlingar bifogas Dnr RS Hålltid kl 11.50, ingen föredragning 7. Rapport om sammanfattande inriktning och prioriterade områden i kulturplanen, handling bifogas. Lunch Hålltid kl Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland workshop om remissmaterialet, handling bifogas. POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(2) Hålltid kl Sammanställning av anmälningsärenden, handlingar bifogas. Dnr RS Ev tillkommande ärenden. Övrigt Har du förhinder vänligen kontakta Solveig Fagerberg tfn: eller e-post: Leif Blomqvist Ordförande

4 Ärende nr 1

5 Ledamöter i beredningen för hållbar utveckling Regionens ledamöter Leif Blomqvist, ordförande Kristina Jonäng, 2:e vice ordförande Gert-Inge Andersson Johnny Magnusson Alex Bergström Birgitta Losman Lena Jagers Bladini Lars Nordström Sören Kviberg Helen Persgren Stigolov Tingbratt Conny Brännberg Gunilla Levén Sekreterare Lennart Löfgren Kommunernas ledamöter Göteborgsregionen: Jonas Ransgård, 1:e vice ordförande Patrik Karlsson Johan Nyhus Stefan Svensson Skaraborg: Katarina Jonsson Ulf Eriksson Kjell Hedvall Carina Gullberg Sjuhärad: Ulf Olsson, 3 vice ordförande Mattias Josefsson Margareta Lövgren Eva Johansson Fyrbodal: Clas-Åke Sörkvist Henrik Sundström Paul Åkerlund Martin Carling Chefer Bertil Törsäter, Västra Götalandsregionen Sture Carlsson, Västra Götalandsregionen Peter Holmberg, Västra Götalandsregionen Nils-Gunnar Ernstsson, Göteborgsregionens kommunalförbund Lasse Lindén, Fyrbodals kommunalförbund Joakim Svärdström, Sjuhärads kommunalförbund Thomas Jungbeck, Skaraborgs kommunalförbund Föredraganden Rolf Thor, Västra Götalandsregionen Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen Emma Mattson, Västra Götalandsregionen Tomas Ekberg, Västra Götalandsregionen Camilla Lundén, Västra Götalandsregionen

6 Ärende nr 5

7 Sida 1(2) PM Datum Diarienummer RS Regionutvecklingssekretariatet Handläggare Anders Carlberg Till Beredningen för hållbar utveckling Maritima kluster i Västra Götaland Förslag till uppföljning av en utredning från Västra Götalandsregionen, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet Västra Götalandsregionen, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet har skrivit en gemensam utredning om de maritima klustren i Västra Götaland. Analysen tar sitt avstamp i Västra Götalands maritima strategi från Den beskriver viktiga förändringar som har skett i Västra Götaland och omvärlden sedan dess; kraftsamling kring västsvenska styrkeområden inklusive den maritima sektorn, Fiskeriverket har upphört och Havs- och vattenmyndigheten har tillkommit, stark tillväxt i maritima näringar som t.ex. havsbaserad vindkraft samt förändring av sjöfartens villkor genom nya regelverk. Den gemensamma analysen pekar på fem profilområden inom det maritima klustret där särskilda insatser fortsättningsvis bör sättas in för att stimulera utveckling och innovation: maritima operationer och maritim teknologi marina livsmedel marin förnybar energi turism och rekreation marin bioteknologi Utredningen konstaterar att tillväxt inom dessa områden är beroende av att ny kunskap kan nyttiggöras i det maritima näringslivet som präglas av stort exportberoende och hård konkurrens. Utredningen föreslår därför att mötesplatser skapas som innebär närmare samverkan mellan näringslivet och andra användare av ny kunskap å ena sidan, och forskare och andra kunskapsproducenter å den andra. Mötesplatserna skall ledas av ledande företrädare för forskning respektive näringliv. I utredningen föreslås att mötesplatserna skall knytas till befintliga strukturer inom Göteborgs Universitet, Chalmers och SIK. Det skall finnas POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

8 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS ett sekretariat med en representant från VGR, GU och Chalmers som stödjer dessa mötesplatser. Vidare skall det maritima klustret i Västra Götaland årligen arrangera Sveriges Maritima Dag. En konkretisering av förslaget med budget tas fram av VGR, GU och Chalmers under december. Förslag till ställningstagande Notera informationen REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Anders Carlberg

9

10

11 Ärende nr 6

12 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionutvecklingssekretariatet Handläggare Anders Carlberg Till Beredningen för hållbar utveckling Förslag till yttrande till EU-kommissionens konsultation rörande Marine Knowledge 2020; from seabed mapping to ocean forecasting Ärendet Västra Götalandsregionen har fått möjlighet att yttra sig över EUkommissionens konsultation Marine Knowledge 2020; from seabed mapping to ocean forecasting. Konsultationen skall vara besvarad Beredning Under hösten 2012 genomför generaldirektoratet för havsfrågor och fiske, EU-kommissionen, en konsultation rörande Marin kunskap; från kartering av havsbotten till marina prognoser, ( Marine Knowledge 2020; from seabed mapping to ocean forecasting ). Västra Götalandsregionen har för avsikt att besvara enkäten som konsultationen baseras på samt även att sammanfatta sina synpunkter i denna skrivelse. Yttrandet tillställs även Regeringskansliet för kännedom. I beredningen av detta yttrande har Västra Götalandsregionen inhämtat synpunkter och expertkunskaper från Centrum för havsforskning i Göteborg, Göteborgs Universitet, samt Havsmiljöinstitutet. Samråd har också ägt rum kring förslaget till yttrande och organisationerna ansluter sig till förslaget. Konsultationen vänder sig till offentlig förvaltning, forskning, näringsliv, medborgare och civilsamhälle som har ett engagemang inom marina och maritima verksamheter. Den knyter an till ett s.k. greenpaper från EUkommissionen I både grönpappret och samrådet väcks frågan om behov av marin kunskap för olika ändamål. I första hand handlar det om att marin kunskap behövs för att möjliggöra hållbar tillväxt i Europa, som ett bidrag till Europa 2020 strategin, och för att uppnå god havsmiljö till år 2020, enligt målet för Havsmiljödirektivet. Utgångspunkten i grönpappret är att data är en förutsättning för kunskap om havet och att hållbart nyttjande av havsresurser måste bygga på robust kunskap. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

13 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS Utan tillgång till denna kunskap kan ett hållbart nyttjande av havet inom tillväxtbranscher, som havsbaserad förnybar energi eller vattenbruk, inte komma igång. Därför är systematisk och ökad aktivitet när det gäller insamling, samordning och tillgänglighet av marina data en brådskande angelägenhet. Samtidigt är det angeläget att understryka att befintlig kunskap kan användas på ett mer effektivt sätt genom ökad samordning mellan sektorsmyndigheter och även genom att ett helhetsperspektiv tillämpas i de sektorsbeslut som delvis baseras på marina data. Frånvaron av kompletta databaser får inte stå i vägen för beslutsfattande och klartecken för projekt där samhällsnytta överväger i en helhetsbedömning. Frågeställningar som lyfts i konsultationen rör bl.a. förutsättningar att förbättra samverkan mellan olika huvudmän som bedriver marin observationsverksamhet, med målet att all data rörande förhållanden i havet skall bli tillgängligt genom en gemensam dataportal. Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen avge yttrande i enlighet med bifogat förslag. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Agneta Mårdsjö

14 Sida 1(2) Datum 2012-xx-xx Diarienummer RS Förslag till yttrande Till EU-kommissionen Yttrande över EU-kommissionens konsultation rörande Marine Knowledge 2020; from seabed mapping to ocean forecasting Ärendet Västra Götalandsregionen har fått möjlighet att yttra sig över EUkommissionens konsultation Marine Knowledge 2020; from seabed mapping to ocean forecasting. Yttrandet har beretts av Beredningen för hållbar utveckling. Våra synpunkter I grönpappret föreslås att det skall finnas utrymme i EU:s budget, inom ramen för havs- och fiskefonden, för att samla in, samordna och tillgängliggöra marina data. Det innebär att datainsamling som hittills endast haft kortsiktig och tidsbegränsad finansiering inom EU nu får tillgång till EU-medel för att finansiera verksamheten. Västra Götalandsregionen stödjer förslaget att marin data skall vara en utpekad post i EU:s budget. Västra Götalandsregionen konstaterar att det finns stora kunskapsbrister när det gäller den marina miljön. I utredningen Kunskap på djupet kunskapsunderlag för havsplanering, SOU 2011:56, gjordes en grundlig genomgång av kunskapsläget och kunskapsbehovet. Man fann bl.a. att det saknades data rörande centrala parametrar, t.ex. samhällsinformation om havet, att det saknades en helhetsbild, att metodutvecklingen var kraftigt eftersatt och att det fanns brister i kontinuiteten i datainsamling och - tillgänglighet. Utredningens beskrivning av kunskapsläget och eftersatta behov stämmer i stora drag fortfarande. I det aktuella grönpappret kommer man fram till delvis samma slutsats som i den svenska utredningen; tillgänglig teknik och metodik utnyttjas inte fullt ut, databaser i privat ägo är mer omfattande än de offentliga men ingår inte i samordningsinitiativen och tillgängligheten till fiskeridata har inte förbättrats sedan år 2010 EU-kommissionen publicerade en kommunikation om marine knowledge. Västra Götalandsregionen ansluter sig till grönpapprets beskrivning av behoven av data som de beskrivs under rubrikerna näringsliv, offentlig förvaltning, akademin och civilsamhället. Tillgång till data är en förutsättning för hållbart och kunskapsbaserat nyttjande av havet som POSTADRESS: Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

15 Sida 2(2) Datum 2012-xx-xx Dnr RS transportinfrastruktur, av biologiska havsresurser för livsmedel och av havet som energikälla eller miljö för rekreation. Västra Götalandsregionen delar också uppfattningen att samma data kan användas av flera kategorier användare vilket innebär att data som samlas in en gång kan användas i flera olika sammanhang. Det innebär att de samlade kostnaderna för datainsamling stiger om man misslyckas i samordning och samverkan mellan huvudmän för olika databaser. Västra Götalandsregionen anser att en bredare och mer helhetlig insamling av marin data brådskar för att den påtagliga kunskapsbristen inte skall bli en flaskhals som står i vägen för den hållbara utvecklingen av havet. Trots bristen på data och eftersatta behov när det gäller kunskap inom vissa områden är det dock viktigt att understryka att nyttjandet av befintlig data och pågående insamlingar kan effektiviseras genom samordning, samverkan och ökad helhetssyn i beslutsprocesser. Avsaknaden av data och bristen på marin kunskap får inte bli en ursäkt för passivitet. Till denna skrivelse bifogas enkät med de svar som avgetts till EUkommissionen från Västra Götalandsregionen i samråd med Centrum för havsforskning vid Göteborgs Universitet och Havsmiljöinstitutet. REGIONSTYRELSEN Gert-Inge Andersson Ann-Sofi Lodin Bilaga/Expedieras till/kopia till Expedieras till/kopia till

16 Ärende nr 7

17 Sida 1(3) PM Till Beredningen för hållbar utveckling Sammanfattande inriktning och prioriterade områden i kulturplanen Inledning: I Västra Götalands vision Det goda livet är kulturen ett av fem fokusområden, vilket innebär att kulturen har en stark position i Västra Götaland. Kulturstrategin En mötesplats i världen bygger på visionen och pekar ut viktiga kulturpolitiskt strategiska områden. Den regionala kulturplanen är ett verktyg för att förverkliga vision och strategi. Planen är, tillsammans med årsbudget och uppdrag till olika verksamheter, kulturnämndens instrument för att vidareutveckla kulturpolitiken i Västra Götaland. Västra Götalands kulturplan anger den kulturpolitiska riktningen för den kommande treårsperioden. Den utgör även, inom ramen för den så kallade Samverkansmodellen, ett underlag till staten för anslagsposten bidrag till regional kulturverksamhet. Samverkansmodellen syftar till att delegera beslutsfattande inom kulturområdet från staten till landsting och regioner, samtidigt som de nationella kulturpolitiska målen inkluderas. I samverkansmodellen, och därmed i förhandlingen med staten, ingår endast sju områden: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, och främjande av hemslöjd. Kulturplanen är fastställd av regionfullmäktige och speglar hela det kulturpolitiska fältet i Västra Götaland. Det betyder att flera aktörer samverkar för att utveckla kulturpolitiken i länet. Nationella myndigheter och organisationer är tillsammans med kommuner och övriga regionala nämnder parter i en samverkan som även innebär gemensamma ekonomiska åtaganden. Samverkan med och mellan regionala kulturaktörer, civilsamhälle och näringsliv är andra viktiga beståndsdelar. Kulturplanen tar sina utgångspunkter i En mötesplats i världen, kulturstrategi för Västra Götaland De insatser som anges i planen ska stödja de strategiska områden vilka pekats ut i strategin. De strategiska områdena och dess övergripande mål är: POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

18 Vidga deltagandet: kulturlivet ska vara tillgängligt för alla Utveckla kapaciteter: genom samverkan få ut det maximala av kulturnämndens resurser Gynna nyskapandet: stärka förutsättningarna för den nyskapande konsten och stimulera kulturformer som utmanar Nyttja tekniken: nyttja tekniken för konstnärligt innehåll, spridning och medskapande Öka internationaliseringen: öka förståelsen för olika kulturformer samt bidra till kompetensutveckling Inför 2013 kommer vi i förhandlingarna med staten särskilt att lyfta fram följande: Interkulturell kompetens: I vår globaliserade värld är interkulturell kompetens viktigare än någonsin. För att skapa delaktighet och hävda oss i konkurrensen med andra regioner och länder behöver Västra Götaland och Sverige med kulturens hjälp förstärka dialog och möten. För att ta tillvara mångfaldens kulturella och språkliga kompetenser och öka internationaliseringen har Västra Götalandsregionen i samråd med Göteborgs stad och Göteborgs universitet, tagit fram en plan på ett centrum för interkulturell kompetens. Centret skall stärka kultur- och konstartsutvecklingen med globala förtecken i hela länet. På så sätt vidareutvecklar vi den internationella inriktning som Västra Götalandsregionen driver sedan många år. Nya mediers läskunnighet: Vi befinner oss ännu i början på den digitala revolutionen läsvanor förändras, distributionsvägar byggs om, produktionsvillkor för litteratur och medier förskjuts. Det finns ett stort behov av att stärka oberoende publicister på det digitala området. I samarbete med Nätverkstan har Västra Götalandsregionen tagit fram en plan för hur man kan utveckla dessa kapaciteter och nyttja den nya tekniken genom ett kulturtidskriftscentrum som stärker små litteraturaktörer i det vardagliga redaktionella arbetet Nyskapande, regionala festivaler: Göteborg rymmer sedan flera år två numera mycket väletablerade festivaler av nationellt intresse: Göteborgs Dans- och Teaterfestival (numera årlig) samt Göteborgs Internationella Konstbiennal. Inom ramen för vårt mål att vidga deltagandet i kulturlivet och gynna nyskapande är vår ambition att göra dessa båda festivaler till tydligare regionala angelägenheter genom att bygga upp ett antal nav i regionen (inte nödvändigtvis samma för båda festivalerna) där ett betydande utbud av festivalaktiviteter erbjuds. Detsamma gäller även HBTQ-festivalen där vi just nu för diskussioner med fyra kommuner om ett fördjupat samarbete.

19 Industrimuseum Västra Götaland: Västra Götalandsregionen vill under perioden lyfta fram industrisamhällets omvandling. Globaliseringens effekter på produktion och konsumtion blir allt påtagligare, inte minst i en industriberoende region som Västra Götaland. I regionen finns en rad betydande industrihistoriska exempel som vi nu vill knyta samman till ett nätverk ett virtuellt industrimuseum om man så vill. Satsningen, som görs i nära samarbete med kommunerna och med det redan existerande nätverket för arbetslivsmuseer (NAV), knyter ihop historieberättandet kring dessa viktiga miljöer och näringar i Västra Götaland det blir fordonens, textilens, stenens, porslinets och det maritimas historia. Digital konstartsutveckling: Västra Götalandsregionen var först ut i landet att avsätta regionala resurser till att skapa en digital infrastruktur i länet. Idag har vi 60 digitala hus i Västra Götaland, och med vårt stöd kommer sannolikt det antalet att dubblas de närmaste två åren. Nu vill vi ta steget vidare från distribution till digital konstartutveckling, där vi satsar på att hitta nya former direkt anpassade till den nya tekniken. Det kan bland annat gälla utveckling av nya scenografiska möjligheter inom scenkonsten. Vi har redan prövat digitalt curerade konstvernissager som utvecklat nya former. I samarbete med Göteborgs universitet (som har landets enda filmcuratorsutbildning) vill vi ytterligare utveckla området att med teknikens hjälp utveckla konstarterna. KULTURSEKRETARIATET Sture Carlsson Dick Wesström

20 Ärende nr 8

21 ! Datum Diarienummer RS Näringslivsenheten Handläggare Emma Mattson Telefon E-post Beredningen för hållbar utveckling Informationsärende och workshop kring: VÄSTRA GÖTALAND 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Ärendet Regionstyrelsen beslutade i december 2011 att ge regionutvecklingsdirektören i uppdrag att utarbeta ett nytt tillväxtprogram/utvecklingsprogram för tiden efter Processen har pågått sedan början av 2012 och tio arbetsgrupper har under hösten arbetat fram innehållet i strategins prioriterade områden. Tidsplanen har under hösten varit pressad, varför den reviderats (se bilaga 1). Nytt datum för remissutskick Remissutskicket kommer att flyttas fram från 4 december 2012 till 29 januari Sista datum att lämna in remissvar blir den 2 maj. Därefter vidtar slutlig behandling i BHU den 25 juni, Regionstyrelsen den 10 september och i Regionfullmäktige den 24 september. Workshop Vid föregående möte önskade beredningen för hållbar utveckling en workshop kring strategin. Bifogat finns ett utkast till VÄSTRA GÖTALAND 2020 samt läs- och workshopanvisning (Bilaga 2). POSTADRESS: Regionens Hus Norra Hamngatan 14 Box 1091, Göteborg Göteborg BESÖKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: E-POST: cecilia.wigstrom@vgregion.se

22 Bilaga 1 Datum Diarienummer RS REVIDERAD TIDSPLAN - GEMENSAM STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND År Datum Aktivitet november BHU presidium 4 december BHU workshop januari Handlingar till BHU 29 januari BHU inför remissutskick 2 maj Remisstid slut 25 juni BHU 10 september Regionstyrelsen 24 september Regionfullmäktige tar beslut om strategin

23 Bilaga 2 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING FÖR VÄSTRA GÖTALAND VÄSTRA GÖTALAND 2020 Version för workshop med Beredningen för hållbar utveckling ARBETSMATERIAL LÄSANVISNING OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Utkastet till Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland har utarbetats för en workshop med Beredningen för hållbar utveckling 4 december. Tio grupper har under hösten 2012 arbetat med innehållet i de prioriterade områdena som identifierats utifrån analyser, praktiskt prövade teorier om regioners utveckling samt nationell och europeisk utvecklingspolitik. Områdena speglar vad som är avgörande för Västra Götalands invånares framtida utvecklingsmöjligheter. Utkastet till strategi består av gruppernas slutliga material och är fortfarande under process. Det ger en god bild av ett tänkt innehåll. En viss obalans finns i hur väl de olika delarna är bearbetade. Aktörer har ännu inte fyllts i genom hela dokumentet etc. och målen behöver en samlad bearbetning. Strategin kommer i sin slutliga form att bestå av två delar. Dels ett fylligare dokument som ger utgångspunkter, preciserar vad som är viktiga frågor och vad som ska åstadkommas till år 2020 med relativt stor tydlighet. Dels en kort och populärversion som ger en rak ingång och överblick (ca 8 sidor). Kortversionen, som utgör ansiktet utåt ska tas fram till den remissrunda som följer under våren Beredningen för hållbar utveckling har redan konstaterat att den föreslagna strukturen och sättet att formulera strategins innehåll ger bra förutsättningar för framgångsrikt genomförande. Frågor som kvarstår att diskutera är: Om vi nu kommit närmare att göra innehållet i strategin brett men spetsigt. Saknas något? Är det tydligt vad som ska åstadkommas? Är det öppet för initiativ och nyskapande i genomförandet. Vet vi vad vi vill göra men lämnar genomförandet öppet för beslut under perioden? Har rätt frågor prioriterats under varje område? Samtliga grupper diskuterar de första mer övergripande frågorna ovan. Vad gäller sista frågan Har rätt frågor prioriterats under varje område? har grupperna tilldelats var sitt område att diskutera kring. Se gruppindelning och frågor nedan. 1

24 Bilaga 2 GRUPPINDELNING Ledamöter markerade med fetstil leder gruppdiskussionerna. Grupp 1 En ledande kunskapsregion Leif Blomqvist (S) Jonny Magnusson (M) Lars Nordström (FP) Conny Brännberg (KD) Johan Nyhus (S) Carina Gullberg (S) Eva Johansson (C) Martin Carling (C) Grupp 2 En region för alla Jonas Ransgård (M) Gunilla Levén (M) Stig Olov Tingbratt (C) Clas Åke Sörkvist (C) Patrik Karlsson (S) Kjell Hedvall (S) Sören Kviberg (V) Grupp 3 En region där vi tar globalt ansvar Kristina Jonäng (C) Gert Inge Andersson (S) Birgitta Losman (MP) Katarina Jonsson (M) Len Jagers Bladini (V) Mattias Josefsson (S) Henrik Sundström (M) Grupp 4 En region som syns och engagerar Ulf Olsson (S) Alex Bergström (S) Helen Persgren (MP) Stefan Svensson (M) Margareta Lövgren (M) Paul Åkerlund (S) Ulf Eriksson (C) 2

25 Bilaga 2 PRIORITERADE OMRÅDEN OCH FRÅGOR EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Grupp 1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Fler ska gå vidare till högre utbildning Attrahera fler studenter och högskoleutbildade Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta Profilera tillväxtområden/kluster Utveckla Västra Götaland som testarena för nya idéer Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation Bygga en infrastruktur för innovation som möjliggör samverkan EN REGION FÖR ALLA Grupp 2 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik m.m. Främja ett arbetsliv som allt mer aktivt engagerar sig för barn och ungdom Kraftsamla på mentorskap, examensarbete och praktikplatser i högre utbildning Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet Förenkla vägen till arbetsmarknaden Bättre kompetensförsörjning för förnyelse och omställning i arbetslivet Samverka för att möta framtidens kompetensbehov Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet Investera i transportinfrastruktur för personer och gods Bygga ut en kollektivtrafik som tar nya marknadsandelar och minskar klimatpåverkan Bidra till en IT infrastruktur med hög kvalitet för alla i Västra Götaland Utveckla en lokal och regional planering som stödjer ett hållbart transportsystem EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR Grupp 3 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan Arbeta för att offentlig sektor går före och inför framtidens resurseffektiva lösningar nu Använda affärsdriven miljöutveckling på områden med stor klimatpotential Stärka integrationen mellan stad och land för ett hållbart kretslopp Kraftsamla för fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3

26 Bilaga 2 Hållbar konsumtion och hållbara inköp som driver ansvar, utveckling och innovation Kommunicera hållbara värderingar och normer och driv frågan om hållbar konsumtion Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR Grupp 4 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla grupper i samhället Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts och främja spetsig ungdomskultur Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden Öka närvaro och påverkan på EU och i andra internationella sammanhang Satsa på internationell mötesindustri och på att etablera fler evenemang Stärka besöksnäringens utvecklingsförutsättningar Driva offensiva insatser för Inward Investement 4

27 Bilaga 2 Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Arbetsmaterial STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING FÖR VÄSTRA GÖTALAND INLEDNING STRATEGINS FUNKTION, INRIKTNING OCH ROLL Ram för inriktning av arbetet med tillväxt och utveckling i Västra Götaland till år 2020 Denna strategi sätter ramarna för arbete med tillväxt och utveckling i Västra Götaland till år Den utgör huvudverktyg för samarbete och för att i samverkan i Västra Götaland kanalisera resurser för tillväxt och utveckling från lokala, regionala, nationella aktörer och från EU. VÄSTRA GÖTALAND 2020 ger en struktur för utvecklingsarbetet och beskriver prioriterade områden, frågor och strategiska satsningar. Strategin utgår från Vision Västra Götaland Det goda livet, den gemensamma visionen för territoriet Västra Götaland, antagen av regionfullmäktige VÄSTRA GÖTALAND 2020 är avstämd mot svensk och europeisk utvecklingspolitik och hanterar utmaningarna i EU2020. VÄSTRA GÖTALAND 2020 har tagits fram med grund i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Regionen är formellt ansvarig och beslut om att anta strategin har fattats av regionfullmäktige. Uppdraget genomförs i nära samverkan med kommunerna via kommunalförbunden i Boråsregionen, Fyrbodal, Göteborgsregionen och Skaraborg. Strategiska utvecklingsfrågor för Västra Götaland bereds via en politisk bereredning (BHU). Arbetet med att ta fram strategin har samordnats av BHU. En omfattande process där kommuner och region samverkat och där övriga intresserade samhällsaktörer haft möjlighet att medverka och påverka ligger bakom strategin. Avgränsning och genomförande Strategin avgränsas till områden och frågor som saknar en enskild utpekad huvudman, berör fler aktörer, förutsätter samverkan eller som ingår direkt i ansvaret för regional utveckling. Kommunala, regionala eller statliga grunduppdrag inom t.ex. skola, hälso och sjukvård, högre utbildning hanteras av var och en inom respektive organisation. De kopplingar dessa verksamheter har till det omgivande samhället, till näringsliv och arbetsliv i stort, är en central del av strategin. VÄSTRA GÖTALAND 2020 är det regionala verktyget för att driva tillväxt och utvecklingsfrågor där det krävs samverkan mellan olika parter samt för de frågor som är en direkt del av ansvaret för regionutvecklingsfrågor. Strategins roll är att peka ut de viktigaste områdena och de viktigaste frågorna inom dessa. Strategin beskriver motiv, mål, processer, aktiviteter och centrala aktörer för var och en av de frågor som prioriteras. Ambitionen har varit att ta fram en strategi som är fokuserad och tydlig med vad som ska åstadkommas men som samtidigt lämnar öppet för ett genomförande som är såväl samordnat som decentraliserat, långsiktigt och nyskapande. Genomförandet sker genom olika former av handlingsprogram och genomförandeplaner. Västra Götalandsregionen ansvarar för att en samlad genomförandeplan finns för Västra Götaland. Respektive kommunalförbund ansvarar för delregionala genomförandeplaner. Under våren 2013 kommer samarbetsformerna för genomförande att diskuteras och slås fast närmare. Centrala verktyg i genomförandet är de EU program som drivs i Västra Götaland, statliga och andra europeiska utvecklingsresurser etc. 5

28 Bilaga 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR STRATEGINS INNEHÅLL Strategin utgör svaret på fyra fundamentala utvecklingsfrågor Strategin har formulerats utifrån frågor som är långsiktigt avgörande för framtiden för invånarna i Västra Götaland. Den 1) har sin grund i väl utvecklade och praktiskt prövade teorier om regioners utveckling, 2) tar hänsyn till de grundläggande utvecklingstendenserna globalt, 3) utgår från de särskilda förutsättningarna i Västra Götaland och 4) hanterar de viktigaste olösta frågorna för att invånarna i Västra Götaland ska leva ett bra liv och för hållbar utveckling i vår region och omvärld. Grunden i utvecklingsarbetet är att fortsätta förbättra tillgången till arbete, utbildning, kultur för fler Den helt grundläggande frågan, i teori och praktik, handlar om att bygga en region där så många som möjligt av invånarna i regionen får möjlighet att utnyttja det samlade västsvenska utbudet av utbildning, arbete och kultur. När fler når ett större utbud förbättras invånarnas utvecklingsmöjligheter samtidigt som företag och andra organisationers förutsättningar att utvecklas stärks. En viktig effekt är att förutsättningarna att driva verksamheter med bas i den lokala marknaden stärks. Utvecklingen blir mindre känslig för händelseri omvärlden, mer robust. Det förbättrar också förutsättningarna för naturlig klusterbildning, med ökad specialisering inom branscher och höjd produktivitet som följd. Fortsatta satsningar på transportinfrastruktur, kollektivtrafik, IT utbyggnad är en central del av strategin. Men också fortsatta satsningar som ser till att en grundläggande infrastruktur för utveckling inom olika områden finns tillgänglig för invånare och företag i hela regionen. Globaliseringen ökar betydelsen av att vara attraktiv, vårt globala näringsliv spelar en viktig roll I ett regionalt utvecklingsperspektiv är de viktigaste konsekvenserna av globalisering och dagens globala utveckling uppenbara. För de som vågar och kan, för de välutbildade och för intresserade ungdomar, öppnar sig en allt större värld av möjligheter. Ungdomskullarna minskar på de flesta håll i världen samtidigt som den accelererande kunskapsnivån i ekonomin ökar betydelsen av att attrahera invånare med starka kvalifikationer. Bristen på kvalificerade medarbetare ökar efterhand, inte minst i Europa, och det sker samtidigt som arbetsmarknaden blir global. Det blir också allt tydligare hur FoU och kunskapsintensiva företag blir mer beroende av att söka sig till de mest attraktiva regionerna, med de mest intressanta och attraktiva miljöerna, i sin jakt på de bästa medarbetarna. Attraktivitet för studenter, forskare etc. är särskilt väsentligt i Västra Götaland. Det mest utmärkande draget är att Västra Götaland över tid är en av de regioner i världen där näringslivet satsar mest resurser på FoU. Vi vet att företagens möjligheter till kompetensförsörjning på hemmaplan är en helt central fråga för möjligheterna att utvecklas i regionen. De FoU intensiva företagen utgör i sig en vital faktor för Västra Götalands förmåga att attrahera studenter, forskare och kvalificerade medarbetare. Vi konstaterar också att en stor andel av invånarna i Västra Götaland menar att de lever ett bra liv. Det finns all anledning till offensiva satsningar på att attrahera invånare till regionen. Satsningar behövs också för att öka vår synlighet i omvärlden och vår påverkan på framtidens utveckling globalt. Ökad arbetslöshet, bristande integration, unga i problem och bristande jämställdhet Samtidigt finns ett antal allvarliga och långsiktigt olösta problem som i vissa avseenden förstärkts under det inledande decenniet på 2000 talet. Arbetslösheten i normalkonjunktur har stegvis ökat till mycket höga nivåer. Ungdomar och första generationens svenskar är särskilt utsatta. Alla delar av regionen har heller inte utvecklats lika väl. Trenderna i ekonomin ger koncentration till framförallt 6

29 Bilaga 2 storstäder men också till andra större städer och attraktiva kustlägen. Ökade kontakter mellan utbildning och arbetsliv och en bättre matchning av kompetenser är centralt för att vända eller mildra de nuvarande tendenserna. Starka nätverk i samhället blir generellt en allt viktigare fråga. Frågan om jämställdhet behöver fortsatt generelle prioritet. Utvecklingen de senaste decennierna är både lovande och oroande. Medan löner och jobb fördelas mer jämställt än tidigare, förändras utbildnings och yrkesval långsamt och makt fördelas i huvudsak fortsatt traditionellt. Fullfölja våra ambitioner för en fossiloberonde ansvarsfull region På två områden kan vi i Västra Götaland på allvar bidra genom att ta ett mer direkt ansvar för global utveckling. Vi kan sköta inköp och upphandling på ett ansvarsfullt sätt och vi ska fullfölja våra ambitioner om en energiförsörjning utan fossila bränslen år Det senare är ett mycket ambitiöst mål och förutsätter ökad och generell prioritet i utvecklingsarbetet. Viktigt för Sverige och Europa att regionens starka potential utnyttjas Även om de beskrivna utmaningarna är många är det viktigt att konstatera att Västra Götaland är en region som bedöms ha starka förutsättningar att utvecklas på lång sikt. Det gäller inte minst när jämförelsen görs i förhållande till vår omvärld i Europa. Västra Götalands näringsliv har en gynnsam struktur med stark produktivitet i förväntade tillväxtbranscher och verkar i ett samhälle som bedöms fungera väl i förhållande till många av konkurrentländerna. Innovationskapitalet bedöms generellt vara bland det allra starkaste i världen. Även EU:s analyser ger Västra Götaland goda förutsättningar att utvecklas bra långsiktigt. Och då i ett bredare hållbarhetsperspektiv när hänsyn också tas till befolkningens struktur, utsatthet för klimatförändringar etc. När det gäller näringslivets struktur och regionens innovationskapital och potential är det väsentligt att betona Västra Götalands betydelse för svensk och Europeisk utveckling. I ingen annan nordisk region finns en sådan bredd i näringslivets specialisering kopplat till globalt verksamma ledande företag. Förutsättningarna i Västra Götaland är därmed unika. De samarbeten som inte kommer till stånd i regionen kommer inte att uppstå på andra platser i landet eller i Europa. TILL 2020 bidrar till att utnyttja dessa förutsättningar på bästa sätt för svensk och europeisk tillväxt och utveckling. Göteborg och Göteborgsregionen är centrum och motor för tillväxt och utveckling i Västsverige. I en allt hårdare global konkurrens ökar vikten av att dessa förutsättningar tas tillvara. Satsningar inom ramen för strategin ska genomföras där de har störst effekt. Samtidigt ska alla delar av regionen ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Det är en grundförutsättning. En stark infrastruktur för utveckling ska finnas i hela regionen. En snabb integration av de olika arbetsmarknaderna i Västsverige pågår och stärker förutsättningarna att bidra till svensk utveckling ytterligare. De särskilda förutsättningar som närheten till Norge ger är viktiga, måste tas tillvara, och ger samma effekt. Särskild uppmärksamhet behövs på utvecklingen i kommuner som ligger längst från regionala centra. Attraktivitet, produktivitet, kreativitet och solidaritet är utgångspunkter för strategin Slutsatsen av genomgången av de centrala utvecklingsfrågorna kan sammanfattas i betydelsen av att fokusera på ett antal kärnfrågor för framtiden. Strategin utgår från behovet att utveckla en region som är attraktiv, med hög produktivitet och kreativitet och som kännetecknas av solidaritet med alla invånare och delar av Västra Götaland och med vår omvärld. En region som tar ansvar för framtiden. Fokus ligger på unga och kommande generationer. 7

30 Bilaga 2 VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING FÖR VÄSTRA GÖTALAND Målet är att ge invånarna bra utvecklingsmöjligheter Lokalt och regionalt utvecklingsarbete handlar i grunden om invånarna. Det övergripande målet för strategin är att bidra till att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Strategins roll i detta sammanhang, syftet, är att bidra till att Västra Götaland stärks som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män. Strategins fyra delar Strategin består av fyra delar. En ledande kunskapsregion handlar om samverkan för att stärka attraktivitet i högre utbildning och forskning, om samverkan mellan företag, akademi och samhället i övrigt för att säkra vår långsiktiga konkurrenskraft, om satsningar på kreativitet, nyskapande, entreprenörskap. En region för alla samlar insatser för att ge alla i utbildning en bra koppling till arbetslivet med frågan om matchning av kompetens på arbetsmarknaden och satsningar på transportsystem, kollektivtrafik och utveckling av IT infrastruktur. En region där vi tar globalt ansvar fokuserar på energi och klimatfrågan, på effektiv resursanvändning och på att påverka normer i samhället t.ex. genom ansvarsfull inköp /upphandlingsverksamhet.. En region som syns och engagerar beskriver viktiga processer och aktiviteter för att bidra till en region som är än mer attraktiv med fokus på unga, investerare, besökare och som engagerar sig och aktivt påverkar omvärldens utveckling. Tio prioriterade områden Under varje del i strategin beskrivs prioriterade områden. För varje prioriterat område anges ett antal prioriterade frågor. Strategin består av tio områden och totalt 33 prioriterade frågor (se bilaga). Inom varje område utgår arbetet från långsiktiga mål som ska nås senast Samtliga dessa mål har koppling till formuleringarna i Vision Västra Götaland och sätter invånarna i centrum. För varje prioriterad fråga beskrivs motiv, mål, processer och aktiviteter samt centrala/ansvariga aktörer. 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning 1.2 Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling 1.3 Partnerskap för innovation, konkurrenskraft och samhällsnytta 2 EN REGION FÖR ALLA 2.1 Elevers och studenters koppling till arbetslivet under studietiden 2.2 Kunskap och kompetens för ökad konkurrenskraft och delaktighet 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 3 EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle utan klimatpåverkan 3.2 Hållbar konsumtion och hållbara inköp som driver ansvar, utveckling och innovation 4 EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 8

31 Bilaga 2 Indikatorer för att mäta måluppfyllelse och följa utvecklingen på övergripande nivå Invånarnas syn på möjligheterna att utvecklas, leva och verka i Västra Götaland följs upp i årliga s.k. medborgarenkäter. 1 Strategins syfte har en direkt koppling till EU 2020 men också till hållbar tillväxt och utveckling. I vilken mån syftet med strategin uppnås och utvecklingen i Västra Götaland går i rätt riktning mäts genom att målen i EU 2020 kompletteras för att bättre täcka in frågor om attraktivitet, hållbar tillväxt och utveckling. MÅL EU2020 Mål Mål Läge MÅL DEL I EU 2020 Sverige VG 201X VG STRATEGIN Ökad sysselsättningsgrad 75 % 80 % 78 % (KV75, M81)? 1 4 Öka offentliga/privata FoU investeringar 3 % 4 % 4,5 %? 1 Höjd utbildningsnivå (30 34 åringar) 40 % 40 % 47 % (KV55, M43)? 1 Minskade skolavhopp <10 % <10 % 11 % (KV9, M13)? 2 Minska utanförskapet (off. försörjda) <20 milj. <14 % 17 % (KV18, M17)? 2 Minska utsläppen av växthusgaser 20 % 40 % 6 % ( ) 0 ÅR Ökad energieffektivisering 20 % 20 %? 3 Öka andelen förnybar energi 20 % 50 % 41 %? 3 Indikatorer inom följande områden används för att få en tydligare koppling till det övergripande syftet med strategin och till attraktivitets och hållbarhetsperspektiven. Befolkningsutveckling (flyttning), tillväxt, produktivitet, arbetslöshet samt index för regioners långsiktiga konkurrensförmåga (WKCI) och för potentialen i näringslivets struktur (BAK Structural Potential Index). 2 1 En första mätning görs 2013 i samverkan med SOM institutet vid Göteborgs Universitet 2 Hur indikatorerna mäts anges i bilaga. WKCI = World Knowledge Competetiveness Index 9

32 Bilaga 2 1. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION En ledande kunskapsregion utgör en samlad satsning på att ge bra förutsättningar för högre utbildning, forskning, för samverkan mellan företag, akademi, samhälle, för kreativitet och nyskapande. Starka förutsättningar ska skapas för ett kunskapssamhälle med ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Regionens ledande kluster är centrala och företagsklimatet måste vara starkt. Motiven är givna. Globaliseringen ökar omvandlingstrycket och betydelsen av nyskapande, effektivitet, attraktiva utbildningar och forskningsmiljöer. Det gäller både för att utveckla dagens näringsliv och för att Västra Götaland ska vara en attraktiv region att bo och verka i. Målen handlar om attraktionskraft på studenter från Sverige och andra länder och på den mest kvalificerade arbetskraften Om fler forskare till ledande forskningsmiljöer. Om ökat nyföretagande bland kvinnor och män, om starka företag och ett starkt företagsklimat. Det långsiktiga målet är ökande nettoinflyttning av kvinnor och män med längre utbildning och att dessa gruppers andel i arbetskraften ökar kontinuerligt och mer än i Sverige i övrigt. Prioriterade kluster För att få effekt av de insatser som görs krävs koncentration till områden med kvalificerad verksamhet, kunskaper och kunskapsutveckling i företag, akademi och samhälle. Vår ingång är dessutom att områdena ska bidra till en hållbar samhällsutveckling och samverkan ska vara nödvändig för att utveckla och driva nya lösningar. Life Science, Hållbara transporter, Hållbar stadsutveckling, Energi och miljö, Marin miljö och marina sektorer är fem samarbetsområden som pekats ut i en process där politiker, akademi, näringsliv samarbetat. Andra starka områden är kultur, ICT, Design och Textil, Livsmedel/gröna näringar samt besöksnäringen. Listan är lång. Det beror först och främst på den bredd det globalt konkurrenskraftiga näringslivet i Västra Götaland har. Men det beror också på den snabba omvandling som nu sker globalt och i regionen, där nya områden växer snabbt och andra utvecklas ur tidigare specialiseringar. 1.1 Ett samhälle som ger förutsättningar för konkurrenskraftig högre utbildning och forskning Att studenter och forskare väljer att utbilda och etablera sig i regionen är en central fråga för framtiden i Västra Götaland, och för svensk utveckling. De globalt verksamma företagen är ofta beroende av den lokala miljön och av lokal försörjning av kvalificerad kompetens för att utvecklas. Konkurrensen om studenter, forskare, kvalificerad arbetskraft ökar nu snabbt i en helt global värld. Att utbildningen håller hög kvalitet är en grundförutsättning. Insatserna här handlar i första hand om att attrahera fler studenter genom att stärka kringmiljöer och genom att stimulera fler från Västra Götaland att studera vidare men också om att ge dem starka kopplingar till arbetslivet i regionen. Särskilda insatser görs för att stödja arbetet med att utveckla och positionera internationellt konkurrenskraftiga FoU miljöer. Målet är att hälften? av befolkningen i åldern år har en lång högskoleutbildning år Skillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Skillnaderna i övergång till högre utbildning ska minska mellan kommunerna i Västra Götaland. Fyra frågor prioriteras 1. Fler ska gå vidare till högre utbildning 2. Attrahera fler studenter och högskoleutbildade 3. Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetslivet 4. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer 10

33 Bilaga Fler ska gå vidare till högre utbildning Andelen högskoleutbildade i Västsverige ökar snabbt i den generationsväxling som pågår. Samtidigt varierar andelen som väljer att studera på högskolan kraftigt mellan olika delar av regionen och redan stora skillnader mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå har fortsatt växa. Kvinnors och mäns val sker fortfarande i stora drag enligt gamla sedvänjor. Ökade insatser behövs för att öka andelen som går vidare till högre utbildning, för att jämna ut andelarna mellan kvinnor och män och mellan olika delar av regionen och för att ungdomar som går vidare ska göra medvetna och väl informerade val. Målet är att mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasium och att lika många män som kvinnor väljer högskoleutbildning år Skillnaderna mellan kommunerna i Västra Götaland ska minska kontinuerligt. Processer och aktiviteter ska drivas från en analys som identifierar de centrala aktiviteterna att genomföra decentraliserat men samlat och i samverkan. Exempel på tänkbara aktiviteter är stöd till föräldrar och elever från studieovana miljöer, mentorsprogram och Science Centers. Bland de aktörer som bör medverka finns kommuner, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen och arbetsmarknadens parter Attrahera fler studenter och högskoleutbildade Konkurrensen om studenter ökar snabbt och på en global nivå. Högre utbildning och forskning som håller bra kvalitet är en grundförutsättning för att attrahera studenter. Bra kulturutbud, ett aktivt föreningsliv, ett samhälle som inte bara sätter arbetet utan också studenterna i centrum är väsentligt. Kontakter med det omgivande samhället och en stark infrastruktur för studerande och forskare är en förutsättning för att de ska attraheras, trivas, utvecklas och fortsätta verka i regionen. Insatserna här inriktas i första hand på att i samverkan stärka denna andra del. De samlade förutsättningarna för att studera i Västra Götaland och des olika delar som står i centrum. Målet är att X % av alla förstahandssökande söker sig till högskolor i Västra Götaland år Västra Götaland ska ha högst andel utländska högskolestuderande i landet i förhållande till antalet högskoleplatser. Nettoinflyttningen av kvinnor och män med lång högskoleutbildning ska öka. Alt: Studenter och forskare ska uppleva att de är väl mottagna och har bra kontakter med det omgivande samhället. Processer och aktiviteter ska drivas med inriktning på att utveckla en stark struktur med gemensamma prioriteringar och åtgärder för att attrahera studenter och forskare från andra svenska regioner och från andra länder. Basen för arbetet bör vara en samlad genomgång av styrkor och svagheter i dagens system. Tänkbara områden är marknadsföring, stöd eller samarbeten som gör det mer möjligt och attraktivt att studera/forska i Västra Götaland, inklusive validering, stipendier, utbildningsformer samt system för kopplingar till det omgivande samhället under studierna. Det behövs också system för mottagning av högskoleutbildade. Satsningar på att öka utbytet mellan forskarsamhället, högre utbildning och arbetslivet generellt kommer att intensifieras (se samt 2.1.2) Centrala aktörer är bl.a. universitet och högskolor, kommuner, arbetsgivare och Västra Götalandsregionen. 11

34 Bilaga Tät samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv En tätare, mer långsiktig samverkan mellan den högre utbildningen och arbetslivet har många fördelar. Forsknings och utbildningsresultat förbättras. Företag och organisationer utvecklas. Utbildningar med denna inriktning blir samtidigt dyrare att genomföra. Särskilda arenor behövs som driver och stimulerar en fortsatt ökning av antalet studenter som ges möjlighet att delta i olika former av arbetsintegrerat lärande (AIL). Det finns starka motiv att göra extra insatser för att stimulera denna typ av verksamhet inom områden där behovet av nyckelkompetens i Västra Götaland är särskilt stort. Målet är att ge allt fler studenter i högre utbildning mer långvariga personliga kopplingar till arbetslivet i Västra Götaland under studietiden, genom olika former av AIL. En ökad andel av utbildningarna i den högre utbildningen ska efterand arbeta med olika former av AIL. Processer som stimulerar en kontinuerlig utveckling av olika former av AIL ska drivas i samverkan i Västra Götaland. Särskilda aktiviteter och insatser ska genomföras för att öka antalet studenter i olika former av AIL inom områden där beroendet av nyckelkompetens är störst Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings och innovationsmiljöer För att bättre ta tillvara Västra Götalands starka utvecklingsförutsättningar behöver antalet internationellt intressanta forsknings och innovationsmiljöer öka. Dessa FOI miljöer fungerar som kraftcentra i de klustersatsningar som görs i Västra Götaland. Samtliga högskolor och universitet har strategier där man identifierat och definierat områden att satsa extra inom forskning och utbildning. På sikt skapas en kritisk massa, kvalitet och genomslag inom forskningsområden som bidrar till att attrahera mer nationella och internationella forskningsmedel. Målet är att Västra Götaland efterhand attraherar allt fler betydande nationella och internationella satsningar på forsknings och innovationsmiljöer inom regionala styrkeområden. För att attrahera olika typer av forskning krävs satsningar på tvärsektoriella miljöer, med möjlighet att hantera olika branschers och gruppers behov. Resultatet mäts genom lokalisering av centra, uppdrag och forskare. Processer och aktiviteter ska drivas som stödjer profileringen och innefattar funktionella samarbeten mellan regionens lärosäten inom gemensamt identifierade områden. De profilerade miljöerna, med excellens och expertis inom forskning, ska kombineras med behov från näringsliv och samhälle. Satsningarna på miljöer där institut, akademi och näringsliv samverkar behöver stärkas. Viktiga insatser handlar om att hitta former för att nyttiggöra kunskap, bygga internationella relationer, arbeta effektivt med jämställdhet och integration och skapa arbetssätt som är inkluderande för nya aktörer och individer. Olika sätt att främja den immateriella innovationen med kulturskapandet som kunskapsbas ska sökas. Aktiviteter för att öka rekryteringen av internationellt framstående forskare är en del i arbetet. Miljöerna ska vara ledande i att ta fram nya innovationer. Miljöerna är viktiga magneter för att locka forskare, kapital och samarbetspartners. Centrala aktörer är universitet och högskolor, näringsliv, myndigheter, kommuner, EU, Science Parks och regionens olika klusterinitiativ. 1.2 Kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling Kreativitet och entreprenörskap blir allt mer avgörande när takten i samhällsomvandlingen accelererar genom global arbetsfördelning och teknikutveckling. Det gäller särskilt i Västra 12