Fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap (FSV)

Transkript

1 Kallelse/Dagordning Fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap (FSV) Datum: Tid: Kl Plats: Adress: Förhinder: V1103 Storken, Kalmar Meddelas Ingela Bengtsson, tel eller e-post Ledamöter: Ninni Wahlström ordförande Per Dannefjord vice ordförande Ola Agevall* ledamot Lindita Aliti studentrepresentant Dennis Beach extern ledamot Kristina Gustafsson* ledamot Lovisa Johansson studentrepresentant Marcus Karlén studentrepresentant Leif Nilsson ledamot Ulla Karin Nordänger ledamot Tobias Olsson extern ledamot Per Strömblad ledamot Jesper Andreasson Anna-Liisa Närvänen Angelika Thelin Vakant ersättare ersättare ersättare ersättare Adjungerande: Ingela Bengtsson sekreterare Christine Elingfors forskningssekreterare Marie Hedberg vice dekan Fredrik Håkansson utbildningssamordnare Christina Ionescu controller Joacim Martinsson kanslichef Ellinor Platzer utbildningsledare Madeleine Sjöstedt HR-partner *anmält förhinder Ärende 61 Utseende av justeringsperson 62 Fastställande av dagordning 1 (3)

2 63 Uppföljning av föregående protokoll (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 64 Redovisning av dekanbeslut (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 65 Meddelande (muntlig information om inget annat anges) a) Information från studenterna b) Rapport från NLU c) Rapport från Forskningskollegiet d) Rapport från Utbildningsrådet e) Information om Universitetskajen, Kalmar f) Registreringsläget g) Valresultat inför mandatperiod h) Höstdialog i) Information om kunskapsmiljöer j) Bedömning av idrottsvetenskapens ansökan om forskarutbildning 66 Budget 2019 (underlag bifogas) a) Beslut om anslagsfördelning till utbildning och forskning b) Fördelning av rektors medel till forskningsmiljöer c) Utfall individuella medel baserat på projektansökningar jämfört med baserat på individuell meritering Dnr: 2018/ Föredragning: controller Christina Ionescu 67 Revidering av fastställt utbildningsutbud hösten 2019: Digitalisering som stöd för lärande, masterprogram, 120 hp (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer 68 Nedläggning av huvudområdet socialpsykologi (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer 69 Fastställande av reviderad allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: forskningssekreterare Christine Elingfors och utbildningsledare Ellinor Platzer 70 Utnämning av Ann-Sofie Bergman till oavlönad docent i socialt arbete (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: HR-partner Madeleine Sjöstedt 2 (3)

3 71 Utnämning av Katarina Schenker till oavlönad docent i idrottsvetenskap (underlag bifogas) Dnr: 2017/ Föredragning: HR-partner Madeleine Sjöstedt 72 Utnämning av hedersdoktor 2019 Dnr: 2018/ Föredragning: kanslichef Joacim Martinsson 73 Fastställande av kompetensförsörjningsplan (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer 74 Fastställande av vårens mötestider (underlag bifogas) Föredragning: fakultetssekreterare Ingela Bengtsson 75 Diskussion av verksamhetsplan kommande år (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 76 Information om analys av utbildningsutbud (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: utbildningssamordnare Fredrik Håkansson 77 Information om åtgärder utifrån doktorandbarometern (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: utbildningssamordnare Fredrik Håkansson 78 Övrigt 3 (3)

4 63

5 63

6 63

7 63

8 63

9 63 Fakulteten för Samhällsvetenskap Bilaga 1 Budget ID Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Korrigering våt/torr Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning PEL Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning Sida 1

10 SA Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning STV Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning Sida 2

11 SS Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning Sida 3

12 63 Budgetpost Bilaga 2 Belopp Utbildning på forskarnivå Professorsforskning Medel till docenter och lekorer efter ansökan Gemensam medel till forskningsmiljör baserat på individuell meritering(tidigare fördelat av rektor direkt till forskare) Postdoc Str.satsning biträdande lektor SA Forskningsrelaterade aktiviteter/drift Fakultetsgemensamma kurser forskarutbildning Samfinansiering externa projekt IKM Kompetensutveckling fd prefekter Medfinansiering strategiska satsningar NLU Reserv till längre utlandsvistelse för forskare Medfinansiering forskingsplatformar Summa kostnader Basanslag(inklusive potten om 5% för bibliometri och externa medel) Strategiska medel från rektor till SA, biträdande lektor Sparade medel från rektorsutbildningen Summa intäkter Diff Utbildning på forskarnivå Belopp (Baseras på prel.uppgifter om akt.grad 2019) Doktorandlöner Handledning Drift/ryggsäckar Disputationer Kurser inom fo-utb Handledarkollegium Summa (bundna kostnader) Totalt

13 1/10 64

14 2/10 64

15 3/10 64

16 4/10 64

17 5/10 64

18 6/10 64

19 7/10 64

20 8/10 64

21 9/10 64

22 10/10 64

23 Missiv FSV 2018:5: 66a Dnr: 2018/ Christina Ionescu 66a Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fördelning av anslag till utbildning och forskning 2019 Generellt om fördelningen till Linnéuniversitetet Under de förutsättningar som redovisades i budgetpropositionen för 2018 och med antagande om att pris- och löneomräkningen för 2019 blir 1,22 procent samt att ökningen från 2016 av prislapparna inom HUM/SAM ej återgår 2019, blir planeringsförutsättningarna enligt tabell 1. Avsikten är att anslagsfördelningen till fakulteteter och övriga enheter som redovisas i nedanstående tabeller ska gälla som planeringsförutsättningar även om budgetpropositionen för 2019 skulle ge ändrade förutsättningar. Blir det väsentliga förändringar genom budgetpropositionen eller av andra orsaker, kan det ändå bli aktuellt att justera beloppen. Beloppen i tabellerna är i resp. års prisnivå, utom som är i 2019 års prisnivå. Beloppen för 2019 och framåt är uppräknade med den preliminära procentsatsen för pris- och löneomräkningen 2019, 1,22 procent. Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar 2019 Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Utfall Utfall Utfall Budget Plan Plan Plan Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Särskilda medel Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Kvalitetsbaserad resursförstärkning Kvalitetsförstärkning Summa tilldelade anslag Särskilt om hyreskostnaden 2019 och framåt 2019 är det år då LNU får en stor hyresökning eftersom inflyttningen till Universitetskajen påbörjas. Totalt sett kommer ökade hyreskostnader att innebära en årlig belastning i storleksordningen 50 mkr på LNU, och därefter något ökande kostnader under de kommande åren. I detta ligger det en viss osäkerhet i beräkningarna, vilka kan komma att påverkas av ränteförändringar mm. Till detta kommer även på fakultetsnivå ökade kostnader i samband med flytten i form av avskrivningskostnader för investeringar och engångskostnader under På sikt kommer lokalkostnadsandelen att minska eftersom intäkterna förväntas öka mer än lokalkostnaderna. Det är viktigt att fakulteter, Fojo, Polisutbildning och förvaltning planerar för en successiv anpassning till de nya förutsättningarna, vilket innebär en översyn av hur kostnaderna kan minskas i kombination med ökade intäkter. Myndighetskapitalet kommer att kunna utnyttjas i viss utsträckning för de kommande åren med målet 1/13 1 (6)

24 66a att budgeten ska vara i balans vid 2021 års utgång. I budgeten som rapporteras ska även en redogörelse göras över planen på anpassningarna. 1) Fördelning av anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Förutsättningar för Linnéuniversitetet I tabell 2 visas hur stor avsättning som görs till strategiska satsningar och vilket belopp som fördelas direkt till fakulteterna. Även i den här tabellen bör noteras att beloppen från 2019 och framåt är uppräknade med den preliminära procenten för pris- och löneomräkningen, 1,22 procent. I tabell 3 visas fördelningen av de medel avsedda för strategiska satsningar. Tabell 2 Medel att disponera Utfall Utfall Utall Budget Budget Plan Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar Medel att fördela till fakulteter Medel att disponera Tabell 3 Universitetsövergripande strategiska satsningar Budget Budget Budget Plan Plan Utbildningskvalité Internationalisering Samhällelig drivkraft Hållbar framtid Det entreprenöriella universitetet Det kulturella universitetet Universitetsgemensamma projekt Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut Medel att fördela senare/utveckling Kunskapsmiljö Civilingenjörsutbildning Totalt strategiska satsningar Utveckling utbildningar och verksamhetsstöd, myndighetskapital Summa Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna 2 Preliminärt belopp i avvaktan på ansökan. Tabell 4 visar tilldelningen per fakultet. Tilldelningen görs med bruttobelopp, dvs. före avdrag för strategiska medel och andra omfördelningsposter. Det tilldelade bruttobeloppet är det belopp som används vid den interna anslagsavräkningen och beräknas med de nationella prislapparna. Tabellen visar också avdrag och tillägg. De sker till fasta belopp som inte ändras vid avräkningen: Avdrag görs för rektors strategiska medel med 3,0 %, lika för alla fakulteter. Medlen tilldelas enligt tabell 3 ovan och efter rektorsbeslut. Avdrag görs för språkstöd med 0,42 %, lika för alla fakulteter. Medlen tilldelas FKH. Avdrag görs för utjämning mellan s.k. våta och torra prislappar inom naturvetenskapligt och tekniskt utbildningsområde. Avdragsbeloppen är beräknade efter produktion för torra ämnen inom naturvetenskap/teknik under På motsvarande sätt beräknas ett tillägg för våta ämnen inom naturvetenskap/teknik. 2/13 2 (6)

25 66a Omfördelning med 1 % görs till avancerad nivå Tabell 4 Specifikation av medelstilldelningen FEH FHL FKH FSV FTK NLU Övrigt Summa Tilldelning Återföring från Aviserat av regeringen Utökning av högskoleplatser Utbyggnad av lärarutbildningen Riktade anslag Utökning av sjuksköterskeutbildning 0 Reducering mht tidigare underproduktion 0 4 Omfördelning 1 % till avancerad nivå Avsättning (proportionellt inkl lärarutb) 0 Tilldelning 0 4 Pris- och löneomräkning Proportionell utjämning Preliminärt tilldelat belopp 2019, nationella prislappar Avgår Strategiska medel Språkstöd Vått/torrt Omfördelning 1 % till avancerad nivå Summa avgår Netto tilldelning efter avdrag Tillkommer Språkstöd Vått/torrt Omfördelning 1 % till avancerad nivå Summa tillkommer Netto tilldelning före strategiska medel Netto tilldelning före strategiska medel Förändring I beloppet ingår såväl anslag för konsekvensökning av tidigare års nya platser samt anslag för ytterligare utökning av nya platser Proportionerat efter tilldelning För den ekonomiska treårsplanen ska följande ramar vara utgångspunkt. Observera att ramarna är utgångsvärden och fakulteterna kan i sina planer använda andra belopp som då ska kommenteras och motiveras. I planeringen för förutsätts i princip oförändrad tilldelning av utbildningsanslag till Linnéuniversitetet vilket ger planeringsförutsättningar enligt tabell 5. Tabell 5. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att fördela till fakulteter/nlu , tkr Specifikation av medelstilldelningen FEH FHL FKH FSV FTK NLU Övrigt Summa Tilldelning Tilldelning Tilldelning Tilldelning Tilldelning Förutsättningar fakulteten för samhällsvetenskap Fakultetens budget består av anslag universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten för samhällsvetenskap men också anslag universitetsstyrelsen tilldelar nämnden för lärarutbildning. Från nämnden för lärarutbildning är tilldelningen för 2019 inte fastställd ännu. Beloppet för innevarande år uppgår till 105,8 mkr. Det här underlaget behandlar endast anslaget universitetsstyrelsen har tilldelat fakulteten för samhällsvetenskap. 3/13 3 (6)

26 66a För fakulteten för samhällsvetenskap är den föreslagna bruttotilldelningen 132,3 mkr. Det motsvarar ca 1997 helårsstudenter, vilket är i samma nivå som året innan. Avsättning till universitetsgemensamma strategiska satsningar görs med ett beloppsavdrag beräknat som en procentandel av anslaget, lika för alla fakulteter (ca 3 procent). Förutom det, görs justeringar för omfördelning av NT-prislapp för s.k. våta respektive torra (laborativa respektive ej laborativa) ämnen och språkstöd. Nytt för i år är att universitetet gör en omfördelning till avancerad nivå. För vår fakultet innebär det ett netto avdrag om 38 tkr. Beloppen för dessa avsättningar och omfördelningar framgår av tabell 4. Fakulteten sätter av drygt 500 tkr för kommande arbete med granskningen inom Treklövern samarbetet. I universitetens verksamhetsinriktning och ekonomiska förutsättningar för anges att fortsatt ökning av andelen studenter på avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer ska prioriteras. Detta stämmer väl med fakultetens inriktning hittills, förutom kopplingen till kunskapsmiljöer, som är i startfasen. Fakulteten har under oktober månad gjort en prognos över antalet helårsstudenter för Totalt sett på fakulteten, stämmer prognosen ganska väl med det planerade. Det finns dock skillnader mellan institutionerna. Ett par institutioner ligger ganska mycket under uppdraget (institutionen socialt arbete och institutionen för pedagogik och lärande) och en institution ligger rätt så mycket över uppdraget (institutionen för samhällsstudier). Söktrycket till fakultetens program är fortsatt gott, även om det har sjunkit något jämför med förra året. Antalet förstahandssökande till program Ht18 ligger ungefär i samma nivå som motsvarande period året innan, medan antalet förstahandssökande till fristående kurser har sjunkit jämfört med föregående år. När det gäller prestationsgraden, 2017 var den genomsnittliga prestationsgraden 88,5 %, en ökning med 3,5 % mot föregående år. Förslaget till fördelning av anslag 2019 tar i beaktande höstprognosen samt budget för innevarande år. Utifrån det, justeras antalet helårsstudenter för alla institutioner så att uppdrag följer prognos så gott det går inom takbeloppet. Följaktligen föreslås institutionen för statsvetenskap och institutionen för socialt arbete ett uppdrag som ligger i samma nivå som Institutionen för samhällsstudier föreslås en ökning med 14 helårsstudenter mot innevarande år och institutionen för pedagogik föreslås en minskning med 18 helårsstudenter mot innevarande år. Detta för att bättre matcha siffrorna från höstprognosen. Institutionen för idrottsvetenskap föreslås ett uppdrag som är ett par helårsstudenter fler än En detaljerad sammanställning av fördelningen till institutionerna finns i bilaga 1. I fördelningen ingår inte uppdrag från nämnden för lärarutbildning. 2) Fördelning av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå Förutsättningar för Linnéuniversitetet För forskning och utbildning på forskarnivå visar tabell 6 hur mycket som är kvar att fördela direkt till fakulteterna efter att avdrag har gjorts för strategiska satsningar och LNUC ökar avsättningen till strategiska medel till ca 4,9 procent. Avsättningen till LNUC enligt plan för att nu vara fullt utbyggd. 4/13 4 (6)

27 66a Tabell 6 Forskningsanslag att disponera Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar Lnuc Medel att fördela till fakulteter Medel att disponera Fördelning av medel för forskning och utbildning på forskarnivå för respektive fakultet framgår av tabell 7. På raden återförs 2018 är de belopp som tillkom i budgetpropositionen för 2018 och som inte fördelades i decemberbeslutet utan i ett rektorsbeslut under Även den här tabellen är uppräknad med den preliminära procentsatsen för pris- och löneomräkningen, 1,22 procent. Tabell 7 Specifikation av medelstilldelning FEH FHL FKH FSV FTK NLU Fördelas senare Summa Tilldelning Återförs ,5 % + 2,5 % för omfördelning Utifrån bibliometri/externfinansiering Proporitonell utjämning S:a tilldelat belopp (exkl. strategiska satsningar) Avsättningen för strategiska satsningar fördelas enligt tabell 8. Tabell 8 Universitetövergripande strategiska satsningar Budget Budget Budget Plan Plan Strategiskt kompetensförsörjningsarbete Forskningsrådgivare 785 Strategiska plattformar Stimulans internationaliseringsarbete Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut Universitetsgemensamma projekt Medel att fördela senare/utveckling Kunskapsmiljö Summa Ur myndighetskapitalet Ingår 2018 i medel att fördelas senare. 2 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna För den ekonomiska treårsplanen ska följande ramar användas. Ramarna är utgångsvärden och fakulteterna kan i sina planer använda andra belopp som då ska kommenteras och motiveras. 5/13 5 (6)

28 66a Tabell 9 FEH FHL FKH FSV FTK NLU Fördelas senare Summa Tilldelning Tilldelning Tilldelning Tilldelning Tilldelning Förutsättningar fakulteten för samhällsvetenskap Liksom utbildningsbudgeten inkluderar fakultetens totala forskningsbudget även anslag från nämnden för lärarutbildning. Anslaget från nämnden för lärarutbildning innevarande år uppgår till 9,3 mkr. Det här underlaget behandlar endast anslag universitetsstyrelsen har tilldelat fakulteten för samhällsvetenskap. Tilldelningen till fakulteten från universitetsstyrelsen uppgår till 40,1 mkr. Det tillkommer ca 1,1 mkr i strategiska medel från rektor avsett för fortsatt finansiering av de strategiska satsningar på socialt arbete som påbörjades Vidare tillkommer ca 2,2 mkr i medel som tidigare fördelades individuellt baserat på externa forskningsanslag och bibliometri och som inför 2019 fördelas enligt modell beslutat i april. Fakultetsanslaget fördelas till olika poster enligt bilaga 2. Enligt det förslaget, kommer fakulteten under 2019 att överskrida budgetramen med ca 370 tkr. Differensen är betydligt mindre än den tidigare beräkningen gjord för ett par månader sedan, eftersom uppgifterna angående doktorandtjänstöringen har ändrats och ett par doktorander är hel- eller deltid föräldralediga Detta gör att den ökande kostnaden för lokaler får mer täckning i och med att anslaget inte tas i anspråk för löner. Underskottet som ändå uppstår, bör finansieras med myndighetskapital, så som det framgår av de praktiska planeringsförutsättningarna för budget 2019, avsnitt 8.1. I bilaga 2 finns en sammanställning över de olika posterna som finansieras med forskningsanslaget samt specificering till dem. Beräkningarna grundar sig på en beräknat oh-påslag om 20,41 % som är baserat på 2018 års budgeterade värden av löner i kärnverksamheten samt 2,15 % löneökning. Ersättning för arbetsplatskostanden är beräknat till 23 % procent på lön och lönekostnadspåslag. Bifogas 1. Fördelning av anslag till utbildning på grund-och avancerad nivå 2. Fördelning av anslag till forskning-och forskarutbildning Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fördela anslaget till utbildning på grund- och avancerad nivå enligt bilaga 1 att fördela anslaget till forskning-och forskarutbildning enligt bilaga 2. 6/13 6 (6)

29 66a Fördelning av anslag till utbildning på grund och avancerad nivå, 2019 Bilaga ID Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Korrigering våt/torr Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning PEL Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning Sida 1 7/13

30 66a 4720 SA Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning STV Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning Sida 2 8/13

31 66a 4740 SS Utbildningsområde hst hpr Ersättning hst Ersättning hpr Humsam Naturvetenskap Vård Medicin Undervisning Övrigt Summa Strategiska medel LNU Språkstöd Avdrag 1% avancerad nivå Tillägg 1% avancerad nivå Netto tilldelning Sida 3 9/13

32 66a Fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning, 2019 Budgetpost Bilaga 2 Belopp Utbildning på forskarnivå Professorsforskning Medel till docenter och lekorer efter ansökan Gemensam medel till forskningsmiljöer baserat på individuell meritering Postdoc Strategisk satsning biträdande lektor SA Forskningsrelaterade aktiviteter/drift Fakultetsgemensam kurs forskarutbildning Ny metodkurs forskarutbildning Samfinansiering externa projekt IKM Kompetensutveckling fd prefekter Medfinansiering kompetensutveckling fd dekan/prodekan NLU enl RB Medfinansiering strategiska satsningar NLU Avsättning för forskningsplattform Didaktik och lärande enl RB Reserv till längre utlandsvistelse för forskare Medfinansiering forskingsplatformar Reserv Summa Basanslag Stra medel från rektor till SA, biträdande lektor Sparade medel från RU Diff Utbildning på forskarnivå Belopp (Baseras på prel.uppgifter om akt.grad 2019) Doktorandlöner Handledning Drift/ryggsäckar Disputationer Kurser inom fo-utb Handledarkollegium Summa (bundna kostnader) /13

33 66a Specificering för de olika budgetposterna Utbildning på forskarnivå Forskarutbildningens andel av forskningsbudgeten uppgår till ca 43 procent. Posten består av löner för doktorander med tillhörande påslag, handledning och den så kallade ryggsäcken samt ersättning till institutionen för arbetsplatskostnaden. Varje forskarutbildningsämne får 200 tkr i medel till handledarkollegiet samt 200 tkr för kurser och examinationer. Det är också avsatt medel för planerade disputationer. Professorsforskning Under denna post finns medel som är beräknade utifrån den preliminära tilldelningen av individuella forskningsmedel. Detaljerad redovisning av beräkningen för den individuella tilldelningen kommer att finnas till beslutet i oktober. Forskning för docenter och lektorer efter ansökan Under denna post återfinns avsättning om 2,8 mkr till forskning efter ansökan som avser projekt förankrade i forskningsmiljöer internt på FSV eller samarbeten med andra fakulteter (plattformar, centrumbildningar, etc). Gemensamt medel till forskningsmiljöer baserat på individuell meritering Denna post uppgår till 2,2 mkr och avser de medel som är individuellt beräknade, baserat på bibliometri och externa anslag. Tidigare fördelades dessa medel av rektor direkt till forskare. Inför 2019 fördelas medlen proportionellt till fakultetens olika forskningsmiljöer/forskningsämnen enligt modellen som fakultetsstyrelsen beslutat om i april. Postdoc Här ingår 30 procent av en postdoc-anställning som finansieras tillsammans med fakulteten för konst och humaniora fram till och med mars månad. Strategisk satsning biträdande lektorat institutionen för socialt arbete Rektor beviljade 2017 strategiska medel för finansiering av två biträdande lektorat till institutionen för socialt arbete under två år. Eftersom rekryteringen blev försenad, kommer anställningarna och finansieringen sträcka sig över hela Forskningsrelaterade aktiviteter och drift För denna post föreslås 1, 5 mkr. De sex institutionerna tilldelas medel för forskningsrelaterade aktiviteter som konferenser, forskningsresor och språkgranskning av artiklar. Fördelningen mellan institutionerna baseras på individuella forskningsaktiviteter som har poängberäknats och därefter ger varje institution en viss andel av medlen. Ansvaret för vidarefördelning inom institutionen ligger på respektive prefekt. 11/13

34 66a Fakultetsgemensamma kurser forskarutbildning Under denna post föreslås en avsättning om 200 tkr för fakultetsgemensamma kurser. Ny metod kurs forskarutbildning På fakulteten arbetas det fram en ny metod kurs som omfattar såväl kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder för doktorander med ganska olika bakgrund. Det uppskattas att kursen kommer att kräva inblandning av olika lärare och kommer att vara relativt resurskrävande. För det avsätts 230 tkr. Samfinansiering av externa projekt För samfinansiering föreslås en avsättning på 500 tkr, medel som sedan ska användas till de externfinansierade forskningsprojekt som kräver viss motfinansiering från fakulteten i syfte att full kostnadstäckning ska uppnås. IKM I regleringsbrevet specificeras att 800 tkr av forskningsanslaget till Linnéuniversitetet avsätts till Institutet för kunskaps- och metodutveckling med placering vid institutionen för pedagogik. Dessa medel ingår i det anslag FSV får från universitetet. Kompetensutveckling f.d. prefekter Denna post avser tid som kan erbjudas prefekter när de avslutar sitt uppdrag. En enskild överenskommelse måste upprättas mellan berörd prefekt och dekanen. Den frigjorda tiden ska ägnas åt forskning. För denna post föreslås 500 tkr. Medfinansiering kompetensutveckling f.d. dekan/prodekan NLU Enligt rektorsbeslut 75 ska fakulteten för samhällsvetenskap och nämnden för lärarutbildning finansiera med 50% var forskningstid för f.d dekan/prodekan vid nämnden för lärarutbildning efter avslutat uppdrag. Beloppet som avsätts är beräknat till ca 590 tkr. Medfinansiering av olika strategiska satsningar med NLU I denna post ingår medfinansieringen för fyra doktorandtjänster som startade Avsättning för forskningsplattform Didaktik och lärande Fakulteten har fått i uppdrag enligt rektorsbeslut 32 att utveckla en forskarskola i didaktik och delta i utvecklingen av en kunskapsmiljö kring skola och lärande. För det ändamålet ska fakulteten avsätta 700 tkr 2019 och Reserv till längre utlandsvistelse för forskare För att bidra till forskares internationella erfarenheter föreslås en avsättning av 100 tkr, medel för längre utlandsvistelser. Syftet är att ge forskare möjligheter att 12/13

35 66a tillbringa ett antal månader vid ett universitet utomlands. Finansieringen sker gemensamt av rektor och fakultet. Medfinansiering forskningsplattformar Fakulteten har beviljats medel från rektor för två strategiska plattformar under förutsättning att fakulteten medfinansierar. För det ändamålet avsätts 350 tkr. 13/13

36 Missiv FSV 2018:5: 66b Dnr:2018/ Christina Ionescu 66b Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fördelning av gemensamma medel till forskningsmiljöer baserad på individuell meritering 2019 Individuellt beräknade medel gällande bibliometri och externa anslag fördelas proportionellt till fakultetens olika forskningsmiljöer/forskningsämnen. Fakulteten har fått kr i medel baserat på bibliometri och kr i medel baserat på erhållna externa anslag. I beräkning av tilldelning till forskningsmiljöer ingår både professorer och lektorer. Varje individ kan endast knytas till en forskningsmiljö. Syftet med dessa medel är att för forskningsgruppen möjliggöra strategiska satsningar på deltagande i internationella konferenser, möten som förberedelser för externa ansökningar, open access för publicerade artiklar, pågående forskningssamarbeten, upparbetning av kontakter med för forskningsmiljön viktiga forskare, språkgranskning och liknande aktiviteter. Forskningsmiljöerna får ett särskilt ansvar för att stödja mindre forskningsgrupper till aktiviteter enligt ovan, där det finns samarbets- och synergieffekter mellan forskningsfälten. Beloppsgränsen för att medlen ska tillfalla en forskningsmiljö är kr. För de forskningsmiljöer som ligger under denna beloppsgräns, tillfaller medlen institutionerna där miljöerna är hemmahörande. Bifogas Bilaga 3, Beräkning av fördelning av medel till forskningsmiljöer baserat på bibliometri och externa anslag Bilaga 4, Förslag fördelning av medel baserat på bibliometri och externa anslag 2019 Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fördela medel till forskningsmiljöerna enligt bilaga 4. 1 (1)

37 66b Beräkning fördelning av medel baserat på bibliometri och externa anslag till forskningsmiljöer/institutioner 2019 Bilaga 3 Forskningsmiljö/institution Andel av total externa medel Andel av total publiceringar Belopp externa medel Belopp bibliometri Summa Tillfaller SITE 16,5 19, SITE KOLA 19,53 6, KOLA ID-KUL 7,16 10, ID-KUL Varieties of Political Rep 9,2 8, Varieties of Political Rep BBK 4,23 13, BBK RISCY 11,04 2, RISCY Sociologi 7,43 4, Sociologi Social work and migration 7,06 3, Social work and migration Ämnesdidaktik idrott och hälsa 4,18 4, Ämnesdidaktik idrott och hälsa CSF 0,8 5, CSF European studies 0,6 5, European studies GAVIS 1,74 1, SA Fysisk aktivitet, friluftsliv och hälsa 2, ID Politikens mörka sida 0,17 1, STV Freds-och utvecklingsstudier 0,67 0, SS Idrottsmedicin och fysiskt aktivitet 0,13 1, ID REIS 0, SA IKM 0, PEL Genus 0, SS SA 8,5 3, SA SS 0,34 1, SS DLP 0,05 1, DLP STV 0, STV ID 0, ID Summa

38 66b Bilaga 4 Fördelning av medel baserat på bibliometri och externa anslag 2019 Forskningsmiljö/institution Belopp SITE KOLA ID-KUL Varieties of Political Rep BBK RISCY Sociologi Social work and migration Ämnesdidaktik idrott och hälsa CSF European studies SA ID STV SS DLP PEL Summa

39 Huvuddokument FSV 2018:5: 66c Dnr: 2018/ Christina Ionescu 66c Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Utfall individuella medel baserat på projektansökningar jämfört med individuell meritering Den interna granskningen av projektansökningar våren 2018 resulterade i rangordningen nedan. Tabellen till höger visar individuell meritering (beviljade medel, publikationer m m) rangordnat med störst prestation som 1 osv. Samtliga ingår i kategorin lektorer/docenter. Sökande Anna Liisa Närvänen Anna- Maria Sarstrand Marekovic Maria Hedlin Elisabeth Frank Lottie Giertz Angelika Thelin Göran Gerdin Katarina Schenker Manuela Nilsson Ludwig Gelot Forsknings miljö Sökt belopp kr/sökande Individuell meritering/ namn och miljö Belopp enl rangordning Sociologi Jesper Andreasson/ ID-KUL Sociologi Anja Kraus/ BBK KOLA Ulrika Järkestig Berggren/ RISCY KOLA Katarina Schenker/ Ämnesdidaktisk forskning i idrott & hälsa Inst för Helena Ackesjö/BBK socialt arbete REIS Torun Elsrud/Social work and migration Ämnesdida Jesper Johansson/ ktisk Social work and forskning migration idrott & hälsa Ämnesdida Maria Hedlin/KOLA ktisk forskning idrott & hälsa Freds-och utvecklingsf orskning Freds-och utvecklingsf orsknin Karl Loxbo/Varities of political representation Rickard Ulmestig/inst Summa (1)

40 Missiv FSV 2018:5: 67 Dnr: 2018/ Ellinor Platzer 67 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Revidering av fastställt utbildningsutbud hösten 2019: Digitalisering som stöd för lärande, masterprogram, 120 hp Vid fakultetsstyrelsens sammanträde den beslutades att magisterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande, 60 hp, ska ingå i fakultetens utbildningsutbud för höstterminen Förutsättningen för att beslutet skulle vara giltigt var att fakulteten för teknik (FTK), FSVs samarbetspartner i detta utbildningsprogram, fattar ett motsvarande beslut. Styrelsen beslutade också att representanter för institutionen för pedagogik och lärande (PEL), i samarbete med berörda på FTK, ska utveckla en utbildningsplan för magisterprogrammet och presentera detta för styrelsen under hösten Därefter har representanter från båda fakulteterna, under ledning av professor Italo Masiello (PEL), formulerat en utbildningsplan, Digitalisering som stöd för lärande, masterprogram, 120 hp, FTK ska fatta beslut om att masterprogrammet ska ingå i deras utbildningsutbud höstterminen Båda fakulteterna ska presentera utbildningsplanen vid sina respektive fakultetsmöten i december. Bifogas - Fastställt utbildningsutbud höstterminen 2019 enligt protokollsutdrag Utkast till utbildningsplan för Digitalisering som stöd för lärande, masterprogram, 120 hp - Förteckning över de lärare som ska medverka i programmet och deras respektive kompetens Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att Digitalisering som stöd för lärande, masterprogram (120 hp) ska ingå i fakultetens utbildningsutbud höstterminen /14 1 (1)

41 67 Utdrag ur protokoll, 36 Sammanträdesdatum: Dnr: 2018/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Ärende Beslut 36 Fastställande av fakultetens programutbud gällande nationell antagningsomgång ht 2019 och vt 2020 Dnr: 2018/ Föredragning: fakultetssekreterare Petra Nilsson Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa fakultetens programutbud för höstterminen 2019 och vårterminen 2020 enligt nedanstående Höstterminen 2019 Grundnivå Coaching and Sport Management, idrottsvetenskapligt program, 180 hp (Vx) Programmet för studier av Sustainable Democracy and Governance, 180 hp (Vx) Europastudier, 180 hp (Vx) Freds- och utvecklingsprogrammet, 180 hp (Vx) Idrottsvetarprogrammet, 180 hp (Km) Internationella samhällsstudier, inriktning politik och samhällsanalys, 180 hp (Km) Internationella samhällsvetarprogrammet, inriktning globala studier, 180 hp (Vx) Ledarskap och organisation, 180 hp (Vx) Personal och arbetsliv, 180 hp (Vx) Sociologiprogrammet, 180 hp (Vx) Socionomprogrammet, 210 hp (Km) Statsvetarprogrammet, 180 hp (Vx) Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård, 180 hp (Vx) Avancerad nivå Digitalisering som stöd för lärande, magisterprogram, 60 hp (Vx) Freds- och utvecklingsarbete, magisterprogram, 60 hp (Vx) Idrottsvetenskap, masterprogram, 120 hp International affairs, masterprogram, 120 hp (Vx) Pedagogik, magisterprogram, 60 hp (Vx) Pedagogik, masterprogram, 120 hp (Vx) Sociologi, masterprogram, 120 hp (Vx) Socialt arbete, masterprogram, 120 hp (Vx) Statsvetenskap, masterprogram, 120 hp (Vx) Tillämpad samhällsvetenskaplig analys, masterprogram, 120 hp (Vx) 2/14 1 (2)

42 67 Vårterminen 2020 Grundnivå Socionomprogrammet, 210 hp (Vx) Vid protokollet: Petra Nilsson Fakultetssekreterare Justeras: Ninni Wahlström Ordförande Dennis Beach Justeringsperson Rätt utdraget intygas: Petra Nilsson Fakultetssekreterare 3/14 2 (2)

43 67 Utbildningsplan (utkast) Datum: FSV 2018:5: 67 Dnr: [Diarienummer] Handläggare: Ellinor Platzer Utbildningsplan Fakulteten for samhällsvetenskap (FSV) Fakulteten för teknik (FTK) Digitalisering som stöd for lärande, 120 högskolepoäng Educational Technology, 120 credits Nivå Avancerad nivå Förkunskaper Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet: Minst 90 högskolepoäng i huvudområdet pedagogik inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 högskolepoäng, eller motsvarande, eller Kandidatexamen i medieteknik, informatik, datavetenskap eller motsvarande inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 högskolepoäng, eller motsvarande Svenska B och Engelska A eller motsvarande Fastställande av utbildningsplan Fastställd XXX Senast reviderad XXX av fakultetsstyrelsen inom Fakulteten för samhällsvetenskap Senast reviderad XXX av fakultetsstyrelsen inom Fakulteten för teknik Utbildningsplan gäller från och med höstterminen 2019 Programbeskrivning Masterprogrammet ger studenterna möjligheten att avlägga en masterexamen med ämnesdjup i antingen pedagogik eller medieteknik med en tydlig koppling till undervisningspraktik med digital teknik eller utveckling av digital teknik som stöd för undervisning och lärande. Programmet har som mål att studenterna ska förvärva fördjupande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för både teknikutveckling och pedagogisk utveckling utifrån digitalisering inom skolan. Programmet svarar mot policy och prioriteringar som formulerats av både EU och Sverige riksdag och som efterfrågar en utökad kompetens om digitalisering i skolan och dess påverkan på 4/14 1 (9)

44 67 kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildning. Samt den pedagogiska utvecklingen baserad på vetenskaplig grund ger möjlighet till innovation och teknikutveckling som är bättre anpassad till brukare. Studenten ges möjligheter till en djup förståelse för de färdigheter som krävs för att designa och utveckla både pedagogiska och tekniska lösningar. På masternivå ges studenten möjlighet till både fördjupade studier i huvudområdet, antingen pedagogik eller medieteknik, genom bl.a. ett examensarbete omfattande 30 hp i slutet av två år. Det är också möjligt att göra en ettårig magister genom bl.a. ett examensarbete på 15 hp i slutet av år 1. Studenterna ges också möjlighet om yrkeslivserfarenhet genom en termins praktik. Relevant praktikplats kan vara vid EdTech-företag och Lnu har samarbete med det lokala företaget IST. En tänkbar arbetsmarknad är anställning inom offentlig, privat eller ideell sektor som inrymmer kvalificerat IKT-pedagogisk utveckling- eller utredningsarbetet på fältet. Utbildningen kvalificerar också för antagning på forskarnivå. Mål Centrala examensmål enligt Högskoleförordningen: Kunskap och förståelse Efter avslutad utbildning förväntas studenten kunna: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga Efter avslutad utbildning förväntas studenten kunna: - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad utbildning förväntas studenten kunna: - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, 5/14 2 (9)

45 67 - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Konkretisering av ovanstående mål framgår av programmets kursplaner. Programspecifika mål Efter avslutad utbildning förväntas dessutom studenter kunna: - Tillämpa digitala teknik och system i utbildningsprocesser. - Utveckla egna kompetenser i förhållande till de snabba växlande pedagogiska och tekniska landskapen. - Förstå strukturer och funktioner hos digitala socio-tekniska system. - Planera och designa aktiviteter relaterade till digitalisering som stöd för undervisning och lärande. - Analysera och utvärdera användbarheten av tekniska lösningar som stödjer utbildningsprocesser. - Ha helhetssyn på utveckling och användning av digital teknik som stödjer ovannämnda utbildningsprocesser. Innehåll och struktur Programmet är placerat vid både Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) och Fakulteten för teknik (FTK). Fakulteten för samhällsvetenskap har huvudansvaret och står för samordning. Utveckling och kvalitetssäkring ansvaras båda fakulteterna för. Ett programråd arbetar för en långsiktig och strategisk utveckling av programmet. Programrådet består av programansvarig, representanter för de olika ämnen, lärarrepresentanter och ett EdTech bolag. En programledare ansvarar för programmets administration samt kontakt med studenter. Programöversikt Programmet består av två årskurser motsvarande 120 hp och ges både på distans och på campus. Programmet innehåller kurser om totalt 90 hp samt ett självständigt arbete om totalt 30 hp. Möjligheten ges också till en magisterutbildning som motsvarar totalt 60 hp av vilka 15 hp utgör ett magisterarbete. Kurserna olika lärandemål, innehåll, kurslitteratur, examinationsformer etc. beskrivs i respektive kursplan. Pedagogik utgör en av två grundstommar i programmet, medieteknik utgör den andra. De flesta av kurserna under det första året är tvärvetenskapliga och gemensamma för båda områdena. En viktig grundtanke är ett interdisciplinärt perspektiv som når bortom befästa akademiska ämnesstrukturer. Syftet är att studenterna som går de två grundstommarna samverkar över disciplinerna med avsikt att kunna möta de utmaningar som utveckling och lärande med digital teknik i skola och utbildningssektor måste hantera. Därför är interaktionen mellan mastersstudenter inkluderat i alla kurser. Anledningen är att maximera 6/14 3 (9)

46 67 komplementärt lärande. Detta gör det möjligt för studenter av olika yrken/inriktning att lära sig med, från och om varandra. Aktuella utbildningsstudier och forskning inom digital teknik för lärande studeras och analyseras i relation till implementering och design av interaktiva och kreativa lärandemiljöer. Under det första året arbetar studenterna med att inhämta omfattande kunskap och fördjupad förståelse för grunderna i pedagogik och digital teknik som stöd för lärande. Studierna under första året berör olika områden och aspekter inom de två fälten och som inkluderar: vetenskapsteori, aktuella forskningsinriktningar, vetenskapliga metoder inom lärande och digital teknik, pedagogisk och teknisk teoribildning, och vetenskapliga metoder inom lärande och teknik och tekniska plattformar. Alla kurser kommer att ha ett praktiskt tillvägagångssätt. Grunderna från år ett följs under andra året av fördjupande kurser inom design, interaktion och datalogisk tänkande för lärande. I huvudsak fokuseras viktiga förändringar som utmanar i mötet mellan pedagogik och digital teknik. Samt kopplar programmet till framgångsrik forskning kring villkor och påverkansfaktorer för utmärkt evidensbaserad undervisning. Programmet avslutas med ett examensarbete omfattande 30 hp. Av de 90 hp som utgörs av kurser är 60 poäng obligatoriska kurser inom både pedagogik och medieteknik och 30 poäng från valbara kurser, som studenter väljer i samråd med programansvarig. Av de valbara kurserna måste minst 15 hp utgöras av kurs(er) inom antigen pedagogik eller medieteknik. Studietakten är halvfart, 50 %. Kurser i programmet Programmet kombinerar kurser inom de vetenskapliga disciplinerna men som är framtagna med en ämnesöverskridande praktik i åtanke. Masterprogrammet har en yrkesförberedande ambition med anledning av de senare årens snabba och omfattande infrastrukturella investeringar av digitalisering i skoloch utbildningsmiljöer. Programmet erbjuder därför möjligheter till samverkan med lärosätets samverkanspartner som kommunal och privat sektor. (*betecknar kurs ingående i huvudområdet) (P betecknar kurser inom pedagogik som huvudområde) (MT betecknar kurser inom medieteknik som huvudområde) I Bilaga 1 visas tabellen som visar programmets progression under år ett och två dessutom den ansvariga fakulteten för varje kurs. Årskurs 1 Vetenskaplig teori och metod (P*) (MT*) (A1N), 15 hp: Kursens syfte är att den studerande på ett fördjupat sätt ska förstå sambandet mellan kunskapsintresse, forskningsfråga och metod och utveckla fördjupade kunskaper om forskningsetiska frågor både från en pedagogisk och en teknisk utgångspunkt. Samt ha förståelse för olika metodologiska angreppssätt, kunna genomföra relevanta statistiska analyser 7/14 4 (9)

47 67 samt kunna genomföra analyser av textbaserat material. Kursen behandlar följande innehåll. Metodologiska utgångspunkter Forskningsdesign Forskningsansatser och metoder Forskningsetik Datalogiskt tänkande (P*) (MT*) (A1N), 15 hp: Datalogisk tänkande eller Computational Thinking innebär kompetenser och kunskaper nödvändiga för problemlösning när man skapar datorprogram. I den här kursen kommer studenterna att undersöka hur datalogisk tänkande kan undervisas i skolorna genom analogier så att eleverna stimuleras att utforska potentiella samband mellan ämnesfrågor, samt tillhandahålla nödvändiga verktyg som underlättar abstraktion utan att eleverna nedsänks i detalj och misslyckas med att abstrahera. Undervisning och lärande i teori och praktik med stöd av digital teknik (P*) (MT*) (A1N), 7,5 hp: Kursens syfte är att kunna kritiskt reflektera över pedagogikens frågor och relatera dessa till utvecklingsrörelser i en pedagogisk praktik med stöd av digitala medier, samt kunna problematisera tidigare och aktuella pedagogiska teorier och verksamheter. Fundament av beräkningsmedia (MT) (A1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att ge studenterna de matematiska och tekniska fundamenten och metoderna för att förstå den underliggande komplexiteten hos beräkningsmedier. Webb- och mobilutveckling (MT) (A1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att ge studenterna de tekniska grundarna, kunskaperna och färdigheterna i samband med olika webb- och mobilutvecklingsramar som används för utveckling och distribuering av webb- och mobiltjänster. Digital storytelling lab (P) (MT) (A1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att introducera studenten till väsentliga aspekter för en bra pedagogisk berättande i ett digitalt format. Studenten lär sig kärnan i ljudproduktion: inspelning, redigering, blandning och delning. Studenten fortsätter till storyboarding och den fullständiga skapande process. Kursen introducerar studenten också till viktiga verktyg som konceptkartor och visuella modeller. Studenten kombinerar ljud med visuella modeller för att skapa effektiva lärandeupplevelser. Change the world (P) (MT*) (A1N), 15 hp: Ute i samhällen kommer säker studenterna att möta utmaningar då den ska sätta sitt lärande till handling och leda arbetet. I ett projektbaserat arbete kan studenten samarbeta med ett litet designteam och programmeringsteam på ett EdTech bolag på ett lärandeprojekt för att svara på ett verkligt pedagogiskt behov i skolan. Magisterarbete 15 hp: Kursen omfattar självständigt forskningsarbete där studenterna ska kunna definiera och formulera en forskningsfråga, genomföra avancerat forskningsarbete, sammanställa och presentera en skriftlig rapport och slutligen försvara rapporten i ett seminarium samt att fungera som granskare till en 8/14 5 (9)

48 67 annan rapport. Årskurs 2 Design för lärande (P*) (MT*) (A1N), 15 hp: Studenterna utforskar hur man anpassar och tillämpar de bästa metoderna för läroplandesign till 2100-talets klassrum. Studenterna fokuserar på effektiva tekniker för att öka engagemang, utforma autentisk bedömning, uppmuntra meningsfullt samarbete och individualiserad lärande för 1:1, flipped, blandat och online. Studenterna skapar en plan för en hel omstrukturerad kurs. Planen ska sedan aktualiseras till en levande och redo att distribueras läroplan genom tjänstedesign metodik (design thinking). Kursen tillåter studenter att matcha sina teknologikompetenser med lärandemål. Learning analytics för studenter, klasser och skolor (P) (MT) (A1N), 7,5 hp: Kursens syfte är att erbjuda studenterna kunskap av hur kvantitativ- och kvalitativdata kan samlas på ett automatiserande sätt och analyseras för att avslöja mönster och trender relaterade till elevernas lärande. Studenterna ges verktyg för att förutsäga och rådgöra på olika nivåer: student (mikro), klassrum (meso) och skolan (makroperspektiv). Programmering för läraren (P) (A1N), 15 hp: Syftet med kursen är att introducera lärare till programmering i olika miljöer med fokus på vad som krävs för att lära sig programmering i grundskolan. Kursen kommer att förklara olika programmeringskoncept. Dessutom kommer studenterna att fördjupa sig i webbteknik och dataformat, samt lära sig att designa, implementera och testa en dynamisk webbsida. Sociala media-ekosystem (MT*) (A1F), 7,5 hp: Syftet med kursen är att introducera och diskutera koncepter och tillämpningsområden relaterade till aktuella utvecklings- och forskningsinsatser inom sociala medier Projektbaserat lärande med smart objects (P) (MT*) (A1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att ge eleverna djup kunskap och förståelse att integrera smart objects <<smarta föremål>>, som DIY-elektronik, för att lösa en särskild utbildningsutmaning i ett projektbaserat format. Studenterna kommer att undersöka och förstå varför vissa teknologier tycks vara mer lämpliga för ett visst pedagogiskt syfte och hur man kan bygga upp elevernas utforskningar så att alternativ kan övervägas. Masterarbete (A2E); 15/30 hp: Kursens syfte är att den studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska kunna genomföra ett självständigt arbete, på ett stringent och intresseväckande sätt presentera egna resultat och andras vetenskapliga arbeten samt genomföra ett opponentskap. Kursen innehåller följande moment. Handledning och seminariebehandling i samband med rapportskrivning Tekniker för bearbetning av data Presentation av resultat Informationssökning i anslutning till det självständiga arbetet 9/14 6 (9)

49 67 Samhällsrelevans Programmet vänder sig i stor utsträckning till yrkesverksamma med pedagogiska yrken eller med pedagogiska uppdrag alt individer med datavetenskaplig resp. mediateknologisk utbildning eller motsvarande med intresse för att arbeta i olika utbildningsmiljöer eller arbetslivspraktiker med koppling till utbildning och digitala medier. I utbildningen ingår att studenterna kontinuerligt samverkar med det omgivande samhället. I förekommande fall kan den egna yrkesverksamheten utgöra utgångspunkt för studierna. Samarbete förekommer mellan olika ämnen på avancerad nivå vid Linnéuniversitetet samt med Universitetets internationella nätverk. Personer i EdTech industri kan involveras som gästföreläsare i olika programkurser och möjligen som biträdande handledare för examensarbeten. Vidare uppmuntras studenter genomföra olika kursuppgifter i samarbete med IST och andra EdTech bolag. Internationalisering Arbetsplatsen blir alltmer internationell och denna viktiga aspekt återspeglas i kursinnehåll, val av litteratur och teman i kurserna, med sikte på ett framtida arbete inom och över nationsgränserna. Därför kan de studenter som önskar utöva en del av sina studier utomlands göra det i tredje terminen, av den 2-åriga master, på vilket universitet som helst. Alternativt kan eleverna välja att genomföra sitt examensarbete under fjärde terminen vid ett annat universitet i Sverige eller utomlands. Eventuella tillgodoräknanden ska utredas innan utresa. Tidpunkt för utlandsstudier bestäms i samråd med programansvarig. Perspektiv i utbildningen Begreppen hållbarutveckling och genus genomsyrar universitetets löpande verksamhet och för ett masterprogram med internationella studenter är mångfald och internationalisering självklara inslag. Många av dessa frågor berör framtida yrkesroller som lärare, IKT-pedagog och IT-konsult. Arbets- och hållbarhetsrelaterade frågor inom digitalisering i skolan diskuteras över olika kurser i programmet. Kvalitetsutveckling Programmet utvärderas genom årligen återkommande skriftliga och muntliga utvärderingar. Diskussioner med kursdeltagare, skolor och industrirepresentanter ger ytterligare information om de studerandes anställningsbarhet. Vid särskilda utvärderingsträffar diskuteras utbildningens kvalitet och åtgärder för kvalitetsutveckling. För varje kurs genomförs också en kursutvärdering. Sammanställningar av kurs och programutvärderingar arkiveras av institutionerna och görs tillgängliga för såväl studenter och lärare. Programmet utvärderas också i programrådet där externa ledamöter ingår. Examen 10/14 7 (9)

50 67 Efter avklarade studier på programmet samt då avklarade studier motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. De som fullföljt Masterprogram i pedagogik, kan erhålla följande examen: Masterexamen i Digitalisering som stöd för lärande med inriktning mot pedagogik eller medieteknik Huvudområde: Pedagogik eller Medieteknik Master of Science (120 credits) in Educational Technology with specialisation in either Pedagogy or Media Technology Main field of study: Pedagogy or Media Technology Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Studenter som inte uppnått 45 hp inför påbörjande av den tredje terminen hänvisas till att göra en individuell studieplan för sina fortsatta studier. Den individuella studieplanen kan upprättas tillsammans med programansvarig eller ansvarig studievägledare. 11/14 8 (9)

51 67 Bilaga 12/14 9 (9)

52 67 Teacher capacity Competences at FSV related to the Master Programme: Name Title Department Subject (courses) Peter Karlsudd Professor PEL Pedagogik, Informatik Italo Masiello Professor PEL Pedagogik+Teknik Linda Reneland- Forsman Lektor PEL Pedagogik+ Didaktik Ann-Katrin Perselli Lektor DLP Pedagogik+Didaktik Tor Ahlbäck Lektor DLP Pedagogik+Didaktik Liselotte- Eek Karlsson Lektor DLP Pedagogik+Didaktik Maria Magnusson Lektor DLP Pedagogik+Didaktik Marina Wernholm Doktorand PEL Pedagogik+Didaktik John Rack Professor PEL Pedagogik+teknik New doctoral stud. Doktorand PEL Anställning på gang (Italo) Competences at FTK related to the Master Programme: Name Title Department Subject (Courses) Marcelo Milrad Professor CMST Computer Science+Media Technology (Computational thinking; Introduction to progamming) 13/14 1 (2)

53 67 Nuno Otero Associate Professor CMST Computer Science+Media Technology (computational thinking; TUIs) Romain Herault CSMT Computer Science+Media Technology (TUIs) Jorge Zapico CSMT Computer Science+Media Technology (TUIs) Marc Jansen CSMT Computer Science+Media Technology (Computational thinking) Dan Kohen-Vacs CSMT (computational thinking; introduction to prgramming) Ilir Jusufi CSMT (foundations of computational media) Susanna Nordmark CSMT (Digital Storytelling) Katrin Lindwall (Design for Learning) Ny doktorand Doktorand CSMT Anställning på gang (Italo) Ny doktorand Doktorand CSMT Anställning på gang (Marcelo) 14/14 2 (2)

54 Missiv FSV 2018:5: 68 Dnr: 2018/ Ellinor Platzer 68 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Nedläggning av huvudområdet socialpsykologi Bakgrund Kurser i socialpsykologi har inte erbjudits vid fakulteten sedan vårterminen Huvudområdet ingår numera endast i två utbildningsprogram och då inte med egna kurser utan som delar av andra kurser. Förslaget är att formellt lägga ner huvudområdet socialpsykologi, bl a i syfte att undvika utvärdering inom Treklövern av ett huvudområde som inte längre ingår i fakultetens utbildningsverksamhet och som inte leder till någon examen. En nedläggning skulle inte påverka personalsituationen och inte heller de två nämnda utbildningsprogrammen. För att inkludera socialpsykologi i kurser krävs inget huvudområde utan kan, efter revidering av utbildningsplan, övergå till att kategoriseras som Övrigt inom samhällsvetenskap. Bifogas - Nedläggning av huvudområdet socialpsykologi (Bakgrund och konsekvensbeskrivning) Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga ner huvudområdet socialpsykologi från och med (1)

55 68 Nedläggning av socialpsykologi FSV 2018:5 Dnr: 2018/ Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Nedläggning av huvudområdet socialpsykologi Bakgrund fattade fakultetsstyrelsen beslutet att inledande kurser (fördjupningsnivå G1N) i socialpsykologi inte längre skulle ingå i fakultetens utbildningsutbud från och med höstterminen I beslutet ingick också att övriga kurser inom grundutbildningen i socialpsykologi skulle upphöra att erbjudas i den takt som de senast antagna studenterna hade haft möjlighet att gå dem. Beslutet var ett första steg i en anpassning av utbildningsutbudet till anslaget. FSV hade inför 2016 fått ett minskat utbildningsuppdrag samtidigt som rektor öronmärkte medel för särskilda satsningar på genusvetenskap och internationella kurser i statsvetenskap. För att få ihop anslag med utbud på både kort och lång sikt krävdes omfördelningar inom fakulteten. En första översyn av utbildningsutbudet gjordes i den så kallade campusutredningen som genomfördes hösten 2014, vilken visade att ämnet socialpsykologi utgjorde en sårbar utbildningsmiljö vid fakulteten. Självvärderingen av socialpsykologin, som genomfördes under våren 2015, visade bemanningsmässiga problem. Vidare beslutades att huvudområdet socialpsykologi skulle ligga kvar inom FSV för eventuella framtida behov och av konkurrensskäl. Ett prefektbeslut vid institutionen för socialt arbete, där socialpsykologin är placerad, fattades därefter om att inledande kurser i socialpsykologi inte längre skulle erbjudas, vilket i sin tur ledde till att nya studenter inte längre antogs till dessa kurser från höstterminen 2016 och framåt. Treklöverutvärdering Vårterminen 2019 ska kluster tre inom Treklövern utvärderas. I klustret ingår bland annat socialpsykologi varför en självvärdering måste genomföras trots att det inte utlyses några kurser inom huvudområdet. För att undvika kravet på en självvärdering av en verksamhet som i praktiken inte längre finns föreslås att huvudområdet socialpsykologi formellt läggs ner. Konsekvenser Beträffande eventuella negativa konsekvenser av en nedläggning av huvudområdet socialpsykologi kan konstateras att det var från och med höstterminen 2016 som reella förändringar uppstod för berörd personal, vilka var två personer. Problemen 1 (2)

56 68 löstes genom dels en naturlig avgång i form av pensionering för den ena personen, dels en förflyttning inom samma institution med till ett annat huvudområde för den andra personen. I dagsläget ges inga kurser i socialpsykologi. Personal vid institutionen för socialt arbete, med kompetens i socialpsykologi, undervisar dock i två olika utbildningsprogram. Socialpsykologi ges som ett av flera teman i utbildningsprogrammet Enterprising & Business Development, fakulteten för ekonomihögskolan, FEH. Socialpsykologi ingår också som en del i programmet Ledarskap och organisation, institutionen för samhällsstudier. Inte i något av fallen ges alltså socialpsykologi som egna kurser utan ingår som del av större övergripande kurser. Studier i socialpsykologi leder inte till någon examen. För att inkludera socialpsykologi i kurser krävs inget huvudområde utan kan övergå till att vara Övrigt inom samhällsvetenskap. Detta innebär att en nedläggning av huvudområdet varken påverkar personalsituationen vid fakulteten eller de båda nämnda utbildningsprogrammen. 2 (2)

57 69 Missiv Datum: FSV: 2018:5: 69 Dnr: 2018/ Handläggare: Ellinor Platzer, Christine Elingfors Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Revidering av Allmän studieplan i pedagogik Bakgrund Den Allmänna studieplanen (ASP) för forskarutbildningen i pedagogik har reviderats för att inkludera doktorander som har anknytning till forskarskolan med inriktning mot specialpedagogik, SET. Forskarskolan har en annan uppsättning obligatoriska kurser än det allmänna pedagogikämnet och kraven på hur många poäng de obligatoriska kurserna respektive avhandlingsdelen ska representera, skiljer sig åt. Båda varianterna är nu inskrivna i ASP. Bifogas - Reviderad ASP i pedagogik - ASP i pedagogik fastställd kompletterades Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa den reviderade Allmänna studieplanen i pedagogik 1/27 1 (1)

58 69 Fastställd: Senast reviderad: Dnr: 2018/ Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets beslutsoch delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Allmän studieplan, ASP, för utbildning på forskarnivå i pedagogik är fastställd av fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap och börjar gälla från Den här allmänna studieplanen gäller även forskarskolans SET-doktorander. Individuell uppföljning av Allmän studieplan sker genom Individuell studieplan, ISP. 1. Ämnesbeskrivning Pedagogik är ett samhällsvetenskapligt ämne med fokus på fostran, utbildning, undervisning, lärande, bildning, kommunikation, socialisation och påverkan. Dessa processer förekommer såväl i institutionaliserade som i icke institutionaliserade sammanhang och kan behandlas i såväl ett samtida som ett historiskt och filosofiskt perspektiv. Utbildning i ämnet bedrivs på grund- och avancerad nivå såväl inom ramen för ämnesstudier som i utbildningsprogram. Pedagogik ingår i lärarutbildningarna, i utbildning mot personal- och arbetslivsfrågor respektive behandlingsområdet samt i speciallärar- och specialpedagogutbildningarna. På Linnéuniversitetet bedrivs en bred forskning inom ämnet pedagogik. De huvudsakliga forskningsområdena är läroplansteori och didaktik, barndomsstudier, lärares arbete, idrott och hälsa, läs- och skrivutveckling samt special- och behandlingspedagogik. 2. Utbildningens mål Generella examensmål för doktors- och licentiatexamen regleras i HF, se bilaga 1a. 3. Behörighet För att bli behörig som forskarstuderande krävs att såväl grundläggande som särskilda behörigheter är uppfyllda. I enlighet med bestämmelser i HF 7 kap 35, krävs också att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen, se bilaga 1b. 3a. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet regleras i HF se bilaga 1b. 3b. Särskild behörighet Instruktion om vad som får anges som särskilda behörighetskrav anges i HF kap 7, 40 se bilaga 1b. För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i pedagogik erfordras: godkända kurser om 90 högskolepoäng eller motsvarande i pedagogik eller det som inom utbildningsvetenskap, förutom pedagogik, anges som specialinriktningar inom pedagogik, 1 2/27

59 69 didaktik, lärande och pedagogiskt arbete, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet nödvändiga språkkunskaper (svenska eller engelska) som betingas av utbildningen. 4. Bedömnings- och urvalskriterier Generella bestämmelser för urvalskriterier och bedömningsgrunder regleras i HF, se bilaga 1c. Bedömningen av sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt med avseende på kvaliteten på examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå, och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som det beredande organet får av den sökandes förutsättningar. Prövningen baserar sig därefter på avhandlingsplanens relevans, originalitet och genomförbarhet inom den givna tidsramen, det vill säga motsvarande fyra års utbildning på heltid för doktorsexamen och motsvarande två års utbildning på heltid för licentiatexamen. Dessutom tas hänsyn till handledningssituationen, för att kunna antas måste en god handledning kunna tillförsäkras utifrån det föreslagna avhandlingsintresset. Den sökandes möjlighet att vid sidan av avhandlingsprojektet aktivt delta i institutionens verksamhet är också en faktor av betydelse. 5. Utbildningens innehåll och uppläggning Organisationen av utbildning på forskarnivå regleras i Lnu:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå och i universitetets organisationsbeslut. Undervisningen ges i form av seminarium, handledning och kurser. Den studerande ska under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet och aktuell forskningsmiljö. För varje doktorand utses minst två handledare. En av handledarna utses till huvudhandledare. Handledarnas primära uppgift är att stödja doktoranden i utbildningen och forskningsprocessen på så sätt att examensmålen uppfylls. En doktorand har rätt att begära byte av handledare. För varje doktorand utses också en examinator. Examinatorn ansvarar bland annat för att en granskning och bedömning görs av avhandlingsmanus i enlighet med den allmänna studieplanen. Examinatorn beslutar om tillgodoräknanden samt intygar att samtliga prestationer fullgjorts för att examensbevis ska kunna utfärdas samt godkänner, tillsammans med huvudhandledare och forskarstuderande, ansökan om disputation. För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och doktorandens handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och handledare ändras av lärosätet i den utsträckning som behövs. Den individuella studieplanen är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Huvudhandledaren ansvarar för att individuella studieplaner och uppföljningar genomförs. Om kurser genomförs på andra lärosäten och dessa inte är upptagna i den individuella studieplanen, men kan bedömas motsvara sådana, kan doktoranden ansöka om att få dessa tillgodoräknade inom utbildningen. Om kurs på annat lärosäte redan finns upptagen i den individuella studieplanen som en del av utbildningen behövs inget tillgodoräknande. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6 kap 29 ). 2 3/27

60 69 5a. Doktorsexamen Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 90 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling om 150 högskolepoäng. För studerande med anknytning till forskarskolan med inriktning mot specialpedagogik (SET) gäller en kursdel om 75 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 165 hp. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktions kurs till forskarutbildning i pedagogik * Vetenskapsteori för doktorander** Pedagogik som vetenskap, delkurs 1* Pedagogik som vetenskap, delkurs 2 Metodologi och metod inom pedagogiken, delkurs 1 Metodologi och metod inom pedagogiken, delkurs 2 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp *Läses ej av forskarskolans SET-doktorander. ** Kan tillgodoräknas av Theory of Special Education research 7,5 hp inom forskarskolan SET. För forskarskolans SET-doktorander är även följande kurser obligatoriska Mathematics 7,5 hp. Language-, Writing-, Reading and Hearing 7,5 hp Special Didactics of General Developmental Disorder 7,5 hp Special Didactics of Neurodevelopmental Disorders 7,5 hp Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämnet* 45 hp *För SET-doktorander är de valbara kurserna 15 hp. Doktorsavhandling För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingsdelen omfattar 150 högskolepoäng* och skall skrivas på svenska eller engelska. Avhandlingen ska ha en sammanfattning på engelska om den är skriven på svenska, respektive en sammanfattning på svenska om den är skriven på engelska. Avhandlingsdelen för SET-doktorander omfattar 165 hp. Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas antingen som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggningsavhandling bör innehålla ett antal artiklar som sammantaget motsvarar samma djup och kvalitet som en monografi. Sammanläggningsdelen bör förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska 3 4/27

61 69 och metodologiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan artiklarna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av artiklarna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet. Vetenskaplig avhandling som har författats av mer än en person får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas. 1 Avhandlingsarbetet följs upp genom ett obligatoriskt planeringsseminarium, ett mellanseminarium samt ett slutseminarium. 2 Det sistnämnda motsvarar en intern disputation och ska hållas när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat. Den studerade ska kontinuerligt delta i ämnets högre seminarium samt under utbildningen också aktivt delta i nationella och internationella konferenser. Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation. Senast två månader före disputation ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om disputation. Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre eller fem ledamöter, varav minst en ska komma från annat lärosäte. Högst en av tre/två av fem ledamöter får komma från samma forskningsmiljö/ämne på Linnéuniversitetet som respondenten. Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i och försvaret av avhandlingen. 5 b. Licentiatexamen Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 45 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 75 högskolepoäng. Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktions kurs till forskarutbildning i pedagogik Vetenskapsteori för doktorander Pedagogik som vetenskap Metodologi och metod inom pedagogiken Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämne 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 15 hp Licentiatuppsats För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 75 poäng. Uppsatsen kan skrivas på svenska eller engelska. Kvalitetssäkring av licentiatuppsats Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet. Uppsatsen kan utformas antingen som ett sammanhängande vetenskapligt arbete eller som en 1 Ett mer utförligt resonemang kring riktlinjer för sammanläggningsavhandlingar finns i dokumentet Riktlinjer för sammanläggningsavhandlingar i pedagogik. 2 En mer detaljerad beskrivning av kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet finns i dokumentet Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten i pedagogik. 4 5/27

62 69 sammanläggningsavhandling med motsvarande grundläggande principer som gäller för doktorsavhandling. Licentiatuppsatsen följs upp genom ett obligatoriskt planeringsseminarium, ett mellanseminarium samt ett slutseminarium. 3 Det sistnämnda motsvarar ett internt licentiatseminarium och ska hållas när uppsatsen bedömts som nära nog fullbordad. I enlighet med alternativ 2 i Lnu:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå ska opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses. På annan betygssättare ställs samma krav som på doktorandexaminator. Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Senast två månader före licentiatseminarium ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om licentiatseminarium. Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet och försvaret av uppsatsen. 6. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet pedagogik används förledet filosofie. 7. Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet pedagogik kan byta till gällande allmän studieplan. 8. Möjlighet att avlägga delexamen Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen. Bilaga 2. Beskrivning av uppfyllelse av examensmålen inom forskarutbildningsämnet pedagogik. (kompletteras vid senare tillfälle) 3 En mer detaljerad beskrivning av kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet finns i dokumentet Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten i pedagogik. 5 6/27

63 69 Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen 1a) Examensordningen 1b) Behörighet 1c) Bedömnings- och urvalskriterier 1d) Antagning 1e) Individuell studieplan 1a) Examensordningen HF bilaga 2 - Examensordningen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. HF bilaga 2 - Examensordningen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 6 7/27

64 69 Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 1b) Behörighet HF 7 kap 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet HF 7 kap 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Särskild behörighet HF 7 kap 40 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. 7 8/27

65 69 1c) Bedömnings- och urvalskriterier HF 7 kap 41 Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. 1d) Antagningsförfarande HF 7 kap 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053). HF 7 kap 38 En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064). 8 9/27

66 69 1e) Individuell studieplan HF 7 kap 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064). 9 10/27

67 69 Fastställd: Senast reviderad: Dnr: 2016/ Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets beslutsoch delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Allmän studieplan, ASP, för utbildning på forskarnivå i pedagogik är fastställd av fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap och börjar gälla från Individuell uppföljning av Allmän studieplan sker genom Individuell studieplan, ISP. 1. Ämnesbeskrivning Pedagogik är ett samhällsvetenskapligt ämne med fokus på fostran, utbildning, undervisning, lärande, bildning, kommunikation, socialisation och påverkan. Dessa processer förekommer i institutionaliserade som icke institutionaliserade sammanhang och kan behandlas i såväl ett samtida som ett historiskt och filosofiskt perspektiv. Utbildning i ämnet bedrivs på grund- och avancerad nivå såväl inom ramen för ämnesstudier som program. Pedagogik ingår i lärarutbildningarna, utbildning mot personal- och arbetslivsfrågor respektive behandlingsområdet samt speciallärar- och specialpedagogutbildningarna. På Linnéuniversitetet bedrivs en bred forskning inom ämnet pedagogik. De huvudsakliga forskningsområdena är läroplansteori och didaktik, barndomsstudier, lärares arbete, idrott och hälsa, läs- och skrivutveckling samt special- och behandlingspedagogik. 2. Utbildningens mål Generella examensmål för doktors- och licentiatexamen regleras i HF, se bilaga 1a. 3. Behörighet För att bli behörig som forskarstuderande krävs att såväl grundläggande som särskild behörighet är uppfyllda. I enlighet med bestämmelser i HF 7 kap 35, krävs också att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen, se bilaga 1b. 3a. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet regleras i HF se bilaga 1b. 3b. Särskild behörighet Instruktion om vad som får anges som särskilda behörighetskrav anges i HF kap 7, 40 se bilaga 1b. För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i pedagogik erfordras: godkända kurser om 90 högskolepoäng eller motsvarande i pedagogik eller det som inom utbildningsvetenskap, förutom pedagogik, anges som specialinriktningar inom pedagogik, 1 11/27

68 69 didaktik, lärande och pedagogiskt arbete, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet nödvändiga språkkunskaper (svenska eller engelska) som betingas av utbildningen. 4. Bedömnings- och urvalskriterier Generella bestämmelser för urvalskriterier och bedömningsgrunder regleras i HF, se bilaga 1c. Bedömningen av sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt med avseende på kvaliteten på examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå, och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som det beredande organet får av den sökandes förutsättningar. Prövningen baserar sig därefter på avhandlingsplanens relevans, originalitet och genomförbarhet inom den givna tidsramen, det vill säga motsvarande fyra års utbildning på heltid för doktorsexamen och motsvarande två års utbildning på heltid för licentiatexamen. Dessutom tas hänsyn till handledningssituationen, för att kunna antas måste en god handledning kunna tillförsäkras utifrån det föreslagna avhandlingsintresset. Den sökandes möjlighet att vid sidan av avhandlingsprojektet aktivt delta i institutionens verksamhet är också en faktor av betydelse. 5. Utbildningens innehåll och uppläggning Organisationen av utbildning på forskarnivå regleras i Lnu:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå och i universitetets organisationsbeslut. Undervisningen ges i form av seminarium, handledning och kurser. Den studerande ska under hela utbildningstiden delta aktivt i forskningsseminarier inom ämnet och aktuell forskningsmiljö. För varje doktorand utses minst två handledare. En av handledarna utses till huvudhandledare. Handledarnas primära uppgift är att stödja doktoranden i utbildningen och forskningsprocessen på så sätt att examensmålen uppfylls. En doktorand har rätt att begära byte av handledare. För varje doktorand utses också en examinator. Examinatorn ansvarar bland annat för att en granskning och bedömning görs av avhandlingsmanus i enlighet med den allmänna studieplanen. Examinatorn beslutar om tillgodoräknanden samt intygar att samtliga prestationer fullgjorts för att examensbevis ska kunna utfärdas samt godkänner, tillsammans med huvudhandledare och forskarstuderande, ansökan om disputation. För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och doktorandens handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och handledare ändras av lärosätet i den utsträckning som behövs. Den individuella studieplanen är en arbetsplan för studiegång, avhandlingsarbete och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och forskarstuderande i samråd med examinator och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider. Huvudhandledaren ansvarar för att individuella studieplaner och uppföljningar genomförs. Om kurser genomgås på andra lärosäten och dessa inte är upptagna i den individuella studieplanen, men kan bedömas motsvara sådana, kan doktoranden ansöka om att få dessa tillgodoräknade inom utbildningen. Om kurs på annat lärosäte redan finns upptagen i den individuella studieplanen som en del av utbildningen behövs inget tillgodoräknande. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (HF 6 kap 29 ). 2 12/27

69 69 5a. Doktorsexamen Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng omfattande en kursdel om 90 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling om 150 högskolepoäng. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktions kurs till forskarutbildning i pedagogik Vetenskapsteori för doktorander Pedagogik som vetenskap Metodologi och metod inom pedagogiken, delkurs 1 Metodologi och metod inom pedagogiken, delkurs 2 Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämnet 7,5 hp 7,5 hp 15 hp 7,5 hp 7,5 hp 45 hp Doktorsavhandling För doktorsexamen ska den studerande författa en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Avhandlingsdelen omfattar 150 högskolepoäng och skall skrivas på svenska eller engelska. Avhandlingen ska ha en sammanfattning på engelska om den är skriven på svenska, respektive en sammanfattning på svenska om den är skriven på engelska. Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete Avhandlingen ska baseras på ett självständigt forskningsarbete och vara av betydelse för forskningen inom det valda ämnesområdet. Kravet på självständighet utesluter inte att avhandlingsarbetet kan ingå i ett större forskningsprojekt. Preliminärt ämne för doktorsavhandlingen ska väljas i samråd med handledaren redan vid antagningen till utbildning på forskarnivå. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas antingen som ett sammanhängande vetenskapligt arbete, en monografiavhandling, eller som en sammanläggningsavhandling. En sammanläggningsavhandling bör innehålla ett antal artiklar som sammantaget motsvarar samma djup och kvalitet som en monografi. Sammanläggningsdelen bör förutom en sammanfattning innehålla en diskussion av arbetets teoretiska och metodologiska grund och anknytning till tidigare forskning. Sambandet mellan artiklarna bör också diskuteras i sammanläggningsdelen. I det fall någon av artiklarna är samförfattad med andra personer ska avhandlingsförfattarens insats anges i förordet. Vetenskaplig avhandling som har författats av mer än en person får godkännas som doktorsavhandling förutsatt att författarnas insatser kan särskiljas. 1 Avhandlingsarbetet följs upp genom ett obligatoriskt planeringsseminarium, ett mellanseminarium samt ett slutseminarium. 2 Det sistnämnda motsvarar en intern disputation och ska hållas när avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat. Den studerade ska kontinuerligt delta i ämnets högre seminarium samt under utbildningen också aktivt delta i nationella och internationella konferenser. 1 Ett mer utförligt resonemang kring riktlinjer för sammanläggningsavhandlingar finns i dokumentet Riktlinjer för sammanläggningsavhandlingar i pedagogik. 2 En mer detaljerad beskrivning av kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet finns i dokumentet Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten i pedagogik. 3 13/27

70 69 Doktorsavhandling ska försvaras vid en offentlig disputation. Senast två månader före disputation ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om disputation. Betyg för doktorsavhandlingen bestäms av en betygsnämnd. Betygsnämnden ska bestå av tre eller fem ledamöter, varav minst en ska komma från annat lärosäte. Högst en av tre/två av fem ledamöter får komma från samma forskningsmiljö/ämne på Linnéuniversitetet som respondenten. Doktorsavhandlingen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet i och försvaret av avhandlingen. 5 b. Licentiatexamen Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 45 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 75 högskolepoäng. Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktions kurs till forskarutbildning i pedagogik Vetenskapsteori för doktorander Pedagogik som vetenskap Metodologi och metod inom pedagogiken Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämne 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 15 hp Licentiatuppsats För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 75 poäng. Uppsatsen kan skrivas på svenska eller engelska. Kvalitetssäkring av licentiatuppsats Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet. Uppsatsen kan utformas antingen som ett sammanhängande vetenskapligt arbete eller som en sammanläggningsavhandling med motsvarande grundläggande principer som gäller för doktorsavhandling. Licentiatuppsatsen följs upp genom ett obligatoriskt planeringsseminarium, ett mellanseminarium samt ett slutseminarium. 3 Det sistnämnda motsvarar ett internt licentiatseminarium och ska hållas när uppsatsen bedömts som nära nog fullbordad. I enlighet med alternativ 2 i Lnu:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå ska opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses. På annan betygssättare ställs samma krav som på doktorandexaminator. 3 En mer detaljerad beskrivning av kvalitetssäkring av avhandlingsarbetet finns i dokumentet Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbeten i pedagogik. 4 14/27

71 69 Licentiatuppsats ska försvaras vid ett offentligt seminarium. Senast två månader före licentiatseminarium ska en anmälan ha inkommit till beslutande organ. Anmälan görs via blanketten Anmälan om licentiatseminarium. Licentiatuppsatsen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Vid betygssättning ska hänsyn tas till innehållet och försvaret av uppsatsen. 6. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet pedagogik används förledet filosofie. 7. Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet pedagogik kan byta till gällande allmän studieplan. 8. Möjlighet att avlägga delexamen Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen. Bilaga 2. Beskrivning av uppfyllelse av examensmålen inom forskarutbildningsämnet pedagogik. 5 15/27

72 69 Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen 1a) Examensordningen 1b) Behörighet 1c) Bedömnings- och urvalskriterier 1d) Antagning 1e) Individuell studieplan 1a) Examensordningen HF bilaga 2 - Examensordningen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. HF bilaga 2 - Examensordningen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 6 16/27

73 69 Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 1b) Behörighet HF 7 kap 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet HF 7 kap 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Särskild behörighet HF 7 kap 40 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. 7 17/27

74 69 1c) Bedömnings- och urvalskriterier HF 7 kap 41 Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. 1d) Antagningsförfarande HF 7 kap 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053). HF 7 kap 38 En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064). 8 18/27

75 69 1e) Individuell studieplan HF 7 kap 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064). 9 19/27

76 69 Bilaga 2. Beskrivning av uppfyllelse av examensmålen inom forskarutbildningsämnet pedagogik Uppfyllelsen av de generella examensmålen som anges i Bilaga 1 sker inom ramen för forskarutbildningens tre huvudsakliga delar: kurser, seminarium, konferensdeltagande och avhandlings- och uppsatsarbete. I denna bilaga ligger huvudfokus på forskarutbildningens obligatoriska kurser och policy för seminariebehandling som del av utbildningens kvalitetssäkring. Kurser Inom forskarutbildningen i pedagogik ingår fyra obligatoriska kurser samt valbara kurser inom eller utanför ämnet. I förhållande till examensmålen ger kurserna en ämnes- och metodfördjupning som både främjar ett brett kunnande och en djup och aktuell kunskap inom specifika forskningsområden. De forskarstuderande utvecklar härigenom en förtrogenhet och kunskap med vetenskapliga metoder och en bedömnings- och analysförmåga gällande komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. Obligatoriska kurser Introduktionskurs till forskarutbildning i pedagogik (7,5 hp) Kursen ger en introduktion till forskarstudier och fortsatt forskning. Kursen behandlar såväl praktiska villkor som principiella överväganden vid vetenskapligt arbete samt bidrar till den inledande planeringen av de studerandes enskilda avhandlingsarbeten. Kursens mål är att de studerande ska: - ha fördjupade kunskaper om den pedagogiska forskningens villkor vid universitet och högskolor - uppvisa fördjupad förståelse för hur egna pedagogiska erfarenheter och forskningsfrågor kan relateras till allmänna villkor för forskning och vetenskap - kunna sammanfatta, granska och problematisera olika sätt att tolka och förstå en avhandlingstext, värdera dess styrkor och svagheter samt identifiera etiska aspekter som kan anläggas på aktuell undersökning. I kursen problematiseras den kunskapsbildning som sker vid universitet och högskolor och den vetenskapliga verksamheten och dess sociala miljö ägnas särskilt intresse. Seminariekulturen, forskningskommunikation och den vetenskapliga diskussionen är andra frågor som behandlas. De studerande leder seminarier och fungerar som opponent/respondent genom hela kursens genomförande. Det vetenskapliga arbetets beroende av kvalificerade samtal i olika kontexter uppmärksammas med genomgående specificering mot forskarutbildningsämnet och disciplinen pedagogik. Ett centralt innehåll för kursen utgörs av de avhandlingar och disputationer som genomförs under kursperioden inom ämnet Pedagogik vid Linnéuniversitetet eller annat universitet. Inför varje disputation (alternativt licentiatseminarium) leder de studerande ett förseminarium om den aktuella avhandlingens innehåll, metoder eller annan relevant aspekt. Den studerande bevistar därefter disputationen och medverkar senare också i ett efterseminarium, i vilket såväl innehållet i den aktuella avhandlingen och dess forskningsetiska implikationer såväl som disputationsakten i sig granskas och diskuteras. I kursens innehåll och uppgifter fokuseras särskilt villkor och begränsningar i samspelet mellan forskning, policy och praktik och på vilka sätt forskningen (inte minst avhandlingar) inom området bidrar till utvecklingen av olika professionella och politiska verksamheter. 20/27

77 69 Kursen genomförs i seminarieform och bygger i hög grad på de studerandes aktiva medverkan, genom muntliga och skriftliga bidrag. Seminarierna är tematiska och behandlar olika aspekter av forskning, pedagogik som forskningsämne, akademin som forskningsmiljö, forskningsetik samt forskarrollen och dess olika dimensioner. Den forskarstuderande examineras på såväl skriftlig som muntlig medverkan. Den skriftliga examinationen sker fortlöpande genom de papers som skrivs inför de valda avhandlingarna och i slutet av kursen i form av ett kurspaper där olika förutsättningar och villkor för vetenskapligt arbete särskilt står i fokus. Pedagogik som vetenskap I och II (7,5 hp för licentiatexamen + 7,5 hp för doktorsexamen) Pedagogik som vetenskap I ge kunskap om pedagogik som vetenskap, dess etablering och utveckling i Sverige samt vilka perspektiv, traditioner och strömningar som varit de dominerande. Kursen tar upp den svenska pedagogiska forskningens inplacering och betydelse i ett internationellt perspektiv och ger de studerande redskap för ett kritiskt perspektiv på sin egen pedagogiska forskning. Kursens mål är att de studerande ska utveckla: - kunskap och kännedom om framväxten av pedagogik som vetenskap och dess etablering och utveckling i Sverige i ett historiskt perspektiv - kunskap om vilka perspektiv, traditioner och strömningar som varit dominerande samt vilka frågor den pedagogiska vetenskapen sökt besvara - kunskap om och en orientering i den svenska pedagogiska forskningens inplacering och betydelse i ett internationellt perspektiv - redskap för ett kritiskt perspektiv på sin egen pedagogiska forskning Kursen ger en internationell idéhistorisk överblick av framväxten av pedagogik som vetenskap och historiskt betydelsefulla gestalter introduceras. Den svenska pedagogikforskningens relation till närliggande vetenskaper belyses liksom etablerade traditioner och brytpunkter inom vetenskapen. Idéhistorisk tillbakablick görs fram till runt sekelskiftet 1900 samt en översikt av pedagogik som vetenskap och pedagogiska forskningstraditioner i Sverige under 1900-talet och in på 2000-talet. Pedagogikens framväxt ur filosofin under tidigt 1900-tal och dess relation till psykologi och sociologi sätts i ett internationellt och historiskt sammanhang samt didaktikens framväxt under 1980-talet och dess relation till de två forskningstraditionerna fenomenografi och läroplansteori behandlas. Läroplansteorins framväxt, utveckling och olika inriktningar och relation till didaktik och studium av utbildningspolitik behandlas liksom sociokulturellt perspektiv på lärande och klassrumsprocesser. Även andra forskningsområden/forskningsfält som varit mer eller mindre dominerade av pedagogisk forskning tas upp. I kursen sker internationell utblick bl.a. genom att de forskarstuderande får orientera sig i vilka internationella tidskrifter svenska pedagogiska forskare skriver och hur deras relationer till de internationella forskningsfälten ser ut. Kursen behandlar vidare frågor om pedagogikens relation till utbildningsvetenskap, om sammanläggningsavhandlingar eller monografier samt den pedagogiska vetenskapens samhälleliga plats och status nationellt och internationellt. Undervisningen består av föreläsningar kombinerade med seminarier som syftar till ett koncist studerandedeltagande. De studerandes närvaro är obligatorisk och ett aktivt deltagande understöds genom muntliga inlägg, uppgifters besvarande i skriftlig form samt ett kurspaper som framläggs vid särskilt tillfälle samt opposition på en studerandekamrats paper. Inom kursen skriver de forskarstuderande om den pedagogiska vetenskapens uppgifter genom 21/27

78 69 att göra någon/några av följande uppgifter: i) Leverera en kritisk granskning av artiklar som behandlar frågor om vad som karaktäriserar pedagogik som vetenskaplig disciplin, ii) tar utgångspunkt i internationella artiklar som behandlar de kunskapsintresse/avhandlingstema de forskarstuderande har och gör en sammanställning av artiklarnas bärande argument samt kommenterar dessa kritiskt, iii) redovisa ett utkast (pm) till egen avhandling som ska innehålla tänkta teorier, metoder och resultat, iv) gör en kunskapsöversikt av forskningsområdet gällande det problemområde den kommande avhandlingen avser behandla. Examinationer sker genom att uppgifter kontinuerligt under kursens gång besvaras skriftligt, att ett kurspaper framläggs och att de studerande genomför en opposition. Pedagogik som vetenskap II ger fördjupande nedslag i forskningsverksamhet inom pedagogikdisciplinen och behandlar såväl centrala teoribildningar, den institutionella och pedagogiska kärnan som forskning inom institutionens forskningsmiljöer. Kursens mål är att de studerande ska: - översiktligt kunna redogöra för och förhålla sig till centrala teoribildningar och forskning inom pedagogikdisciplinen - visa förmåga till vetenskaplig analys och självständig kritisk granskning av de forskningsområden som behandlas under kursen - relatera kursinnehållet till en pågående diskussion om pedagogikämnets identitet Undervisningen består av föreläsningar och tematiska seminarier som behandlar olika aspekter av pedagogik som disciplin. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och aktivt deltagande förutsätts. Den forskarstuderande examineras genom att efter varje tematiskt seminarium diskutera centrala teoribildningar och forskning inom respektive forskningsområde. I en avslutande skriftlig uppgift karaktäriserar den studerande, utifrån kursinnehåll, institutionen för pedagogik vid Linnéuniversitetet i termer av enhet, splittring, kontinuitet, diskontinuitet etc. Ett väsentligt inslag i forskarutbildningen i pedagogik är att den studerande ska bibringas såväl brett kunnande inom, och en systematisk förståelse av forskningsområdet. Pedagogik som vetenskap II speglar denna ambition i två avseenden. För det första möter de studerande ledande forskare verksamma vid institutionens sex forskningsmiljöer, vilka väl representerar hur disciplinen kan uppfattas. Här redogörs för centrala teoribildningen och metodologier för respektive miljö och de studerande har att i anslutning till detta skriva en kortare text där de förhåller sig till, problematiserar, kritiserar eller tillämpar teorin eller metodologin. Texterna bedöms och kommenteras samt kompletteras i de fall de inte är tillräckligt kvalificerade. För det andra återknyts i en slutuppgift till pedagogikdisciplinen i stort. Genom att ta avstamp i hur andra på ett nationellt plan har förstått disciplinen har den studerande att formulera en längre text för att karaktärisera pedagogik som disciplin. Texten behandlas i seminarieform och kommenteras utförligt samt kompletteras för att åtgärda brister i struktur och argumentation. Som del av examination kommer också ingå att de forskarstuderande presenterar och diskuterar sin slutuppgift på ett högre seminarium i pedagogik. Härigenom tränas de forskarstuderande att kommunicera och argumentera, med utgångspunkt sina analyser av vad som karaktärisera pedagogik som disciplin, i ett kvalificerat vetenskapligt samtal. Slutuppgiften är en övning i att sortera och skaffa sig en överblick över ett yvigt empiriskt material och ställer krav på såväl analytiskt som självständigt tänkande. Den blir därmed också en bra övergång till metodologikursen. 22/27

79 69 Metodologi och metod inom pedagogiken I och II (7,5 hp för licentiatexamen + 7,5 hp för doktorsexamen) Metodologi och metod inom pedagogiken I behandlar centrala metodologier och kvalitativa metoder inom pedagogikdisciplinen samt att förhållandet mellan metodologi metod analys, tas upp i kursens samtliga delmoment. Kursen utvecklar kunnande inom metodologi, kvalitativ metod och analys. Kunnandet inriktas mot hur övergripande metodologiska utgångspunkter kan omsättas i olika empiriska metoder och analyser. Särskild vikt läggs vid ett kritiskt förhållningssätt till etablerade och framväxande metodologiska ansatser för att hantera praktiska forskningsfrågor och analyser inom samhällsvetenskaperna. Ett särskilt mål är att bredda och fördjupa forskarstuderandes förmåga att problematisera det egna avhandlingsarbetet i förhållande till olika kvalitativa metodologiska ansatser. Efter avslutad kurs ska den forskarstuderande visa på kunskaper om, förståelse för samt tillämpning av: - skilda metodologiska utgångspunkter för kvalitativ forskning - kvalitativa undersökningsmetoder - kvalitativa analysmetoder Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är tematiska och behandlar olika metodologier, metoder och sätt att analysera empiriska material. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt och aktivt deltagande förutsätts. Kursens mål examineras i form av kortare papers eller förberedda muntliga presentationer vars utformning är kopplad till innehållet i olika seminarier. I samband med seminarier och workshops examineras även studentens förmåga att konkret tillämpa metod och analys på undersökningsmaterial. Kursen examineras även genom en avslutande skriftlig uppgift. Syftet med det inledande momentet som handlar om case studies och mixed methods är att skapa en ökad förståelse för hur man på olika sätt inom samhällsvetenskaplig forskning har diskuterat frågan om vad som är ett case, om hur den kvalitativa och kvantitativa forskningen på olika sätt diskuterat relationen mellan teori - evidens analys samt hur olika metoder kan kombineras för att stärka forskningens förklaringsanspråk och generaliserbarhet. De forskarstuderande prövas därefter fortlöpande under kursens övriga delmoment att planera för och självständigt samla in olika typer av datamaterial (observation, intervju, texter) samt att tolka och analysera dessa. I dessa moment får de vidare reflektera över sin användning av teori och teoretiska begrepp som analysverktyg i mötet med den empiriska vardagsverkligheten. Vetenskapsteori för doktorander (7,5 hp) Kursen Vetenskapsteori för doktorander ges av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Linne universitetet. Kursen mål är att ge de studerande: - kännedom om grundfrågor i den moderna vetenskapsteorin samt den historiska utvecklingen av dessa frågor - fo rmåga att självständigt fo rhålla sig till vetenskapsteoretiska frågor av relevans fo r den egna disciplinen och det egna avhandlingsarbetet - fo rmåga att kritiskt utvärdera och relatera olika vetenskapsteoretiska ståndpunkter - fo rmåga att självständigt reflektera o ver fo rhållandet mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. 23/27

80 69 Kursen behandlar olika synsätt på vetenskaplig fo rklaring och fo rståelse, teoriers karaktär och funktion, samt olika uppfattningar om den vetenskapliga kunskapens särdrag och progression. Grundfrågor i modern språkfilosofi och tolkningsteori tas upp liksom olika synsätt på samhällsvetenskapernas studieobjekt och kunskapsproduktion. Olika sätt att betrakta fo rhållandet mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap diskuteras. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Deltagande i samtliga föreläsningar och seminarier är obligatoriskt. Aktivt deltagande fo rutsätts. Kursen examineras genom två skriftliga seminarieuppgifter samt en avslutande skriftlig uppgift. Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämnet (15 hp för licentiatexamen - 45 hp för doktorsexamen) kan bestå av ämnesfördjupande kurser, kurser i forskningsmetod och teoribildning med särskild relevans för avhandlingsområdet. De valbara kurserna ger forskarstuderande en särskild kunskap inom det som är avhandlingens specifika forskningsområde. De valbara kurserna väljs med nämnda utgångspunkter i samråd med huvudhandledare och doktorandexaminator. Seminarium De forskarstuderande förväntas och motiveras till att delta på det högre seminariet i pedagogik (HSP) och andra seminarium som bedrivs inom institutionens olika forskningsmiljöer. För en del av den regelbundna seminarieverksamheten har ämnet en särskild policy för seminariehantering. Policyn avser underlätta för såväl doktorandens arbete med sin avhandling som för institutionens kvalitetsgranskning av forskarutbildningen och avhandlingsskrivandet. Granskning och utveckling av doktoranders pågående avhandlingsarbete sker vid öppna seminarier inom ramen för HSP. Avhandlingsarbetet ska presenteras vid minst tre tillfällen under utbildningstiden. De tre tillfällena benämns planeringsseminarium, mellanseminarium och slutseminarium. I policyn anges tidsmässiga hållpunkter, men principen för nämnda seminarier är att de anordnas med utgångspunkt från den enskilda doktorandens studietakt. Anvisningar inför planeringsseminarium Planeringsseminariet ska vara ett stöd för doktoranden i inledningsskedet av arbetet. Seminariet bör hållas termin två eller tre efter antagning som heltidsstuderande. Underlaget till seminariet ska bestå av en skriftlig plan för avhandlingsarbetet vilken i förväg godkänts av huvudhandledaren. För granskning och diskussion av planen utses doktorandens examinator och i förekommande ytterligare en diskutant med minst doktorsexamen. Underlaget för planeringsseminariet ska finnas tillgängligt för diskutant, seminarieledare och seminariedeltagare senast två veckor före seminariet. Doktorandens åtaganden - Doktorand som vill ha sin plan behandlad ska få den godkänd av sina handledare - Avhandlingsplanen ska finnas tillgänglig för diskutant och seminarieledare samt övriga seminariedeltagare senast två veckor före seminariet. Underlaget för planeringsseminariet ska innehålla - En formulering av studiens kunskapsintresse och samhällsrelevans - En beskrivning av kunskapsläget inom fältet (relevanta tidigare studiers teoretiska utgångspunkter, frågor, metoder och resultat) - Den egna studiens relevans i relation till forskningsfältet - Preliminär teoretisk positionering och formulering av studiens kunskapsobjekt 24/27

81 69 - Preliminära teoretiskt/analytiskt motiverade forskningsfrågor - En konkret plan för studien i relation till forskningsfrågorna - En beskrivning av metoder och möjliga analysförfaranden - En diskussion av forskningsetiska frågor Huvudhandledarens åtaganden - Ska godkänna avhandlingsplanen innan utlysning sker - Ansvarar för att tillsammans med studierektor planera in seminariet i kalendariet för HSP - Ansvarar för att vidtalar examinator och ev. ytterligare utse lämplig diskutant - Ansvarar för att doktorandexaminator får anvisningar för granskningen - Agerar som seminarieledaren under seminariet eller ansvarar för att utse annan lämplig seminarieledare Anvisningar till diskutant Uppgiften är att kritiskt granska den framlagda avhandlingsplanen och att ge konstruktiva synpunkter för avhandlingsarbetets fortskridande. Diskutanten kan även ta upp frågor och teman som doktorand och handledare i förväg angivit att de vill ha synpunkter på. Seminariet inleds med att diskutanten ger en kortfattad presentation av planens syfte och innehåll och därefter ges i dialog med doktoranden kritiska och konstruktiva förslag till förbättringar. Huvuddelen av seminarietiden ägnas nämnda granskning men utrymme ges också för en allmän diskussion. Efter planeringsseminariet Handledare, examinator bedömer på grundval av vad som framkommit vid seminariet tillsammans planen. En tillfredsställande bedömning visar att institutionen godtagit planen för avhandlingsarbetet i den form det presenterats. Om seminarieledaren finner att avhandlingsplanen behöver kompletteras meddelas detta och ett godkännande sker senare. Genomfört seminarium registreras i doktorandens individuella studieplan (ISP). Anvisningar inför mellanseminarium Mellanseminariet ska såsom planeringsseminariet utgöra ett inslag som främst stödjer avhandlingsarbetet. Mellanseminariet ordnas då huvudhandledaren i samråd med doktoranden anser det lämpligt. En lämplig tidpunkt kan vara då det återstår cirka ett år till ett tilltänkt slutseminarium. Inför seminariet utses för behandling av underlaget en diskutant med minst doktorsexamen och en forskarstuderande, då forskarstuderande inom ramen för sin utbildning ska vara medgranskare vid ett mellanseminarium alternativt slutseminarium Underlag för mellanseminariet ska finnas tillgängligt för diskutanter, seminarieledare och seminariedeltagare senast två veckor före seminariet. Doktorandens åtaganden - Underlag för mellanseminariet ska finnas tillgängligt för diskutanter, seminarieledare och seminariedeltagare senast två veckor före seminariet - Underlaget ska innehålla utkast till avhandlingens inledande delar samt en påbörjad resultatredovisning/analys - Inleder seminariet med en kort sammanfattning av avhandlingsarbetet - Huvudhandledarens åtaganden - Ansvarar för att tillsammans med studierektor planera in seminariet i kalendariet för HSP - Ansvarar för att i samråd med doktorand utse lämpliga diskutanter 25/27

82 69 - Agerar som seminarieledaren under seminariet eller ansvarar för att utse annan lämplig seminarieledare - Noterar huvudsakliga synpunkter och ansvarar för att dessa följs upp i den individuella studieplanen (ISP) - Meddelar att seminariet är genomfört och tillser att det registreras i doktorandens individuella studieplan (ISP) Anvisningar till diskutant Mellanseminariet syftar till att ge konstruktiva synpunkter som kan ge stöd för doktoranden i det fortsatta arbetet. Diskutanten väljer (eventuellt i samråd med handledare) vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion. Huvuddelen av seminarietiden ägnas nämnda granskning men utrymme ges också för en allmän diskussion. Anvisningar inför slutseminarium Slutseminariet granskar ett nästan färdigt manus och förbereder doktoranden inför disputationen. Seminariet fungerar också som en form av kvalitetssäkring från fakultetens och disciplinens sida. Principen för seminariet är att avhandlingen ska vara klar för disputation efter det att synpunkter från slutseminariet arbetats in. Det bör därför inte bedömas kvarstå mer än tre månaders heltidsarbete till färdigt manus när slutseminariet hålls. Seminarieunderlaget för diskutant, examinator och seminariedeltagare ska finnas tillgängligt för läsning minst tre veckor innan seminariet. Doktorandens åtaganden - Doktorand ska av sina handledare ha fått godkänt att ta upp sitt manuskript på slutseminarium - Ett så gott som fullständigt avhandlingsmanuskript ska finnas tillgängligt för diskutant, examinator och seminariedeltagare senast tre veckor före seminariet Huvudhandledarens åtaganden - Ansvarar för att tillsammans med studierektor planera in seminariet i kalendariet för HSP - Ansvarar för att anmäla slutseminarium för utlysning och vidtalar examinator - Ansvarar för att i samråd med doktorand utse lämplig diskutant - Ansvarar för att diskutant får anvisningar för granskningen - Meddelar att seminariet är genomfört och tillser att det registreras i doktorandens individuella studieplan (ISP) Examinators åtagande - Agerar som seminarieledaren under seminariet Anvisningar till diskutanten Uppgiften är att kritiskt granska och ge synpunkter på avhandlingsarbetet på ett sätt som kan förbereda doktoranden inför arbetets slutskede och kommande disputation. Diskutanten väljer vilka aspekter i texten som ska tas upp till granskning och diskussion och ägnar den huvudsakliga tiden till en värdering och diskussion av arbetet. Huvuddelen av seminarietiden ägnas nämnda granskning men ett visst utrymme ges också för en allmän diskussion. Efter slutseminariet I anslutning till seminariet hålls ett möte med examinator, handledare och doktorand för att gå igenom de viktigaste synpunkterna. Efter slutseminarium skriver examinator ett kortare samlat omdöme utifrån de huvudsakliga synpunkter som framkommit. I de fall avhandlingen 26/27

83 69 innehåller samförfattade artiklar ska hänsyn tas till doktorandens självständiga bidrag. Det samlade omdömet ska innehålla slutsats och rekommendation i fråga om arbetets - Styrkor: arbetets bidrag till kunskapsområdet teoretiskt, metodologiskt och empiriskt - Svagheter och brister: vad behöver ytterligare bearbetas för ett färdigställande av manus. Läsgrupp I de fall omfattande revidering, det vill säga mer än tre månaders heltidsarbete, krävs efter slutseminarium ska institutionens studierektor sammankalla minst två seniora forskare att tillsammans med examinator slutgranska ett reviderat manus. Reviderat manus ska ha godkänts av handledare före slutgranskning. Uppgiften för läsgruppen är att lämna ett skriftligt omdöme senast tre veckor efter det att läsningen är genomförd. Slutseminarium II I de fall läsgruppen vid slutgranskningen konstaterar att avhandlingen inte håller en kvalitet som kan godtas, så ansvarar studierektor för att samtala med prefekt, handledare och doktorand för planering av hur arbetet ska slutföras. Studierektor och handledare ansvarar för dokumentation av samtalen och beslut skrivs in i den individuella studieplanen (ISP) som därmed revideras. Doktorand kan med godkännande från handledaren ansöka om nytt slutseminarium. Datum för disputation fastställs när avhandlingens kvalitet bedömts godtagbar. Konferensdeltagande De studerande utvecklar under utbildningen på olika sätt sin förmåga att muntligt och skriftligt presentera, kommunicera och diskutera forskning och forskningsresultat. En del av denna träning sker genom att de studerande kritiskt och konstruktivt diskuterar andra forskarstuderandes seminarietexter och en del av förmågan utvecklas i andra nationella och internationella sammanhang. Minst en gång under utbildningen ska den studerande kommunicera sin forskning vid en nationell eller internationell konferens. Avhandlings- och uppsatsarbete Ett avhandlingsarbete i pedagogik innehåller flera delar som bidrar till uppfyllelsen av examensmål och till kunskapsutveckling. Redan från början i utbildningen tränas förmågan att identifiera behov av ytterligare kunskap, ett kritiskt och självständigt tänkande liksom vetenskaplig noggrannhet och kreativitet. Dessa förmågor liksom att identifiera och formulera frågeställningar blir centralt för de studerande redan inför framläggningen av sin avhandlingsplan. Successivt tränas genom avhandlingsarbetet sedan förmågan att bedriva forskning, planera, förstå, använda och värdera den kunskap som formas. Avhandlingsarbetet utgör utbildningens fördjupning i det att de studerandes förmågor utvecklas vad gäller val av adekvata metoder, intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet och vetenskaplig analys. 27/27

84 Missiv FSV 2018:5 70 Dnr: 2018/ Madeleine Sjöstedt 70 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Utnämning av Ann-Sofie Bergman till oavlönad docent i socialt arbete Anställningsnämnden har tagit del av sakkunnigas, Ingrid Höjer och Tommy Lundströms yttranden gällande utnämning till oavlönad docent. Anställningsnämnden ställer sig bakom sakkunnigas yttranden och föreslår att Ann- Sofie Bergman ska utses till oavlönad docent i socialt arbete. Bifogas - Protokoll från anställningsnämndens möte Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att utnämna Ann-Sofie Bergman till oavlönad docent i socialt arbete. Ärendet förklaras omedelbart justerat. 1 (1)

85 70

86 Missiv FSV 2018:5: 71 Dnr: 2017/ Madeleine Sjöstedt 71 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Utnämning av Katarina Schenker till oavlönad docent i idrottsvetenskap Anställningsnämnden har tagit del av HLK:s yttranden de sökandes merithandlingar och de sakkunnigas (Eva-Carin Lindgrens och Mikael Quannerstedts) yttranden. Mot denna bakgrund är nämnden enig om att föreslå fakultetsstyrelsen att utnämna Katarina Schenker till oavlönad docent i idrottsvetenskap. Bifogas - Protokoll från anställningsnämndens möte Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att utnämna Katarina Schenker till oavlönad docent i idrottsvetenskap. Ärendet förklaras omedelbart justerat. 1 (1)

87 71

88 Missiv FSV 2018:5: 73 Dnr: 2018/ Ellinor Platzer 73 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Kompetensförsörjningsplan Bakgrund Varje höst tar fakulteten fram en kompetensförsörjningsplan för kommande tre år. Föreliggande plan gäller således Fakultetens HR-partner har uppdaterat all anställningsstatistik från föregående år och med den som utgångspunkt har prefekterna vid samtliga institutioner gjort en lägesbeskrivning samt redogjort för planer vad gäller kompetensförsörjning i förhållande till utbildning, forskning och samverkan. Även arbetsmiljö och jämställdhet kommenteras. Inledningsvis presenteras samlad statistik och strategi för fakulteten. Därefter följer institutionernas egna rapporter. Bifogas - Kompetensförsörjningsplan Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa kompetensförsörjningsplan för /40 1 (1)

89 73 Kompetensförsörjningsplan FSV 2018:5 73 Dnr: 2018/ Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Kompetensförsörjningsplan Fakultetens strategi för kompetensförsörjning Fakulteten upprättar regelbundet kompetensförsörjningsplaner och den plan som föreligger gäller Fakultetens mål för perioden är att skapa balans mellan behov av och tillgång på personal inom ramen för budgeten på samtliga institutioner att öka andelen professorer och disputerade lärare att arbeta med strategisk rekrytering i form av doktorandanställningar och biträdande lektorat att skapa en god arbetsmiljö Arbetet med att öka andelen professorer och disputerade lärare pågår kontinuerligt. Vidare har ambitionen höjts när det gäller att initiera rekryteringar i ett tidigt skede. Det är numera rutin vid merparten av institutionerna att ta kontakt med de sökande redan under fasen av sakkunnighetsgranskning för att, om det visar sig lämpligt, erbjuda tidsbegränsad anställning. En beredningsgrupp för fakultetens arbetsmiljögrupp, med representanter för skyddsombud, Human Relations och fakulteten har bildats för att förbereda mötena och ta fram relevanta underlag för arbetsmiljögruppens möten. Arbetsmiljögruppen arbetar fram fakultetens handlingsplan för arbetsmiljöfrågor och följer upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fakulteten kommer att initiera diskussioner om den statliga värdegrunden och om medarbetarskap vid fakultetsdagen den 14 mars 2019, vilka sedan ska följas upp med konkreta analyser och handlingsplaner på respektive institution. I samarbete med nämnden för lärarutbildning satsar fakulteten specifikt på antagning av doktorander med inriktning mot pedagogik, inklusive specialpedagogik, samt idrottsvetenskap med didaktisk inriktning under Rekrytering av lektorer till de institutioner som bedriver lärarutbildning kommer att fortsätta under Fakulteten för samhällsvetenskap ska göra strategiska rekryteringar i statsvetenskap, sociologi och pedagogik i syfte att öka andelen professorer fram till Vidare satsar fakulteten på rekrytering av fyra biträdande lektorat under åren 2018 till 2020, för att specifikt förstärka forskningsbaseringen av utbildningen inom ett antal klart definierade utbildningsområden. 2/40 1 (39)

90 73 Andelen kvinnor bland de seniora forskarna ökar successivt tack vare att många nya docenter är just kvinnor. Andelen kvinnliga docenter uppgår för närvarande till 48 procent. Därutöver planerar fakulteten att - göra satsningar på förstärkning av den vetenskapliga kompetensen hos befintlig personal genom att tillämpa beslutade riktlinjer för lektorers kompetensutveckling och att ge docentmeriteringsprogram vart tredje år - fortsätta satsa en relativt hög andel av forskningsanslaget på forskarutbildningen, dels för att säkra forskningsbaseringen av den utbildning som fakulteten ansvarar för, dels för att kunna erbjuda attraktiva forskningsmiljöer vid rekrytering av professorer och docenter - särskilt satsa på utbildningen på avancerad nivå, för att både erbjuda kompetensutveckling för redan anställd personal och få en större lokal rekryteringsgrund för forskarstudier Treårsplan Fakultetens övergripande treårsplan ser kortfattat ut enligt nedan: Doktorandutlysningar ska betraktas som strategiska rekryteringar eftersom forskarutbildningen är en viktig rekryteringsbas för lektorer. Möjligheten att handleda doktorander är dessutom en viktig faktor vid rekrytering av professorer och docenter. Strategiska satsningar ska göras för att rekrytera professorer och biträdande lektorer. Syftet är att höja den vetenskapliga kompetensen och att utveckla fakultetens forskningsverksamhet. Lektorer ska rekryteras i sådan omfattning att andelen vid samtliga institutioner lägst ska ligga på 60 procent. Andelen adjunkter är fortfarande hög och har även fortsättningsvis en viktig roll i professionsutbildningarna företrädesvis som adjungerade adjunkter. Lektorerna behöver dock öka i antal för att dels stärka den vetenskapliga kompetensen i utbildningen och dels utvidga forskningsverksamheten. Ersättningsrekryteringar av lektorer kommer behöva göras kontinuerligt. Rekryteringen av lektorer har ökat men inte tillräckligt mycket för att fylla det behov som finns på institutionerna. Detta behov blir särskilt tydligt i samband med exempelvis pensionsavgångar. Anställningsstatistik, samlad I föreliggande kompetensförsörjningsplan har uppgifterna till anställningsstatiken hämtats framför allt 1 juli 2018, men vissa uppgifter är från augusti Inledningsvis redovisas avslutade respektive påbörjade rekryterings-, utnämnings- 3/40 2 (39)

91 73 och befordringsärenden för hela fakulteten liksom kategorierna professorer och docenter samt fördelningen lektorer adjunkter och adjunkters behörighet. Avslutade rekryterings-, utnämnings- och befordringsärenden juli 2018 Namn, ämne Anställning Utnämning Befordran Befordran lektor docent professor Peter Pagels, befordran till lektor i idrottsvetenskap, dnr: 2018/ Mike Farjam, Senior Lecturer - Computational social sciences/sociology 2018/ Linda Hiltunen, universitetslektor i sociologi, dnr 2017/ Haris Pojskic universitetslektor i idrottsvetenskap, dnr 2017/ Sofia Enell biträdande universitetslektor i socialt arbete 2017/ Aylin Akpinar, Universitetslektor i genusvetenskap dnr PA 2015/ Ellen Sverkersson, doktorand i pedagogik med inriktning mot idrottsvetenskap 2018/ Anita Ask, universitetsadjunkt socialt arbete, 2017/ Lena Lernå, universitetsadjunkt socialt arbete, 2017/ Ellen Sverkersson, universitetsadjunkt socialt arbete, 2017/ John Rack, Pedagogik, 2017/ (PEL) Linda Fälth, Pedagogik, 2017/ (PEL) Italo Masiello, professor i digitala lärprocesser, 2016/ (PEL) Jan Perselli och Karin Kilhammar lektorer i pedagogik, 2017/ (PEL) /40 3 (39)

92 73 Inger Axelsson, adjunkt i pedagogik (socialpedagogik), 2017/ (PEL) Susann Paulsson, adjunkt i pedagogik, (tjänstefördelning) 2017/ (DLP) Helena Ackesjö, Pedagogik, 2017/ (PEL) Mattias Örnerheim och Cecilia Jonsson, lektorer i polisiärt arbete, 2017/ (Polisutbildningen) Anna Lilius och Katrin Bladh, adjunkter i pedagogik (verksamhetsförlagd utbildning), 2017/ (DLP) Ulrika Bossér och Joakim Glaser, lektorer i pedagogik, 2017/ (DLP) Francesco Surano, doktorand i statsvetenskap med specialisering i beräkningsanalys inom miljöpolitik, 2018/ Joel Martinsson, doktorand i statsvetenskap inr offentlig korruption, 2018/ Gerard de Castro, doktorand i statsvetenskap inr legislativa studier, 2018/ Natia Gamkrelidze, doktorand i statsvetenskap inr mot europeisk politik, 2018/ Maria Owiredu, doktorand i statsvetenskap med inr mot partiforskning, 2018/ Karin Sälj, doktorand i pedagogik med inr mot lärarutbildningens centrala kunskapsområden inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, 2017/ (PEL) Richard Andersson, doktorand i pedagogik med inr mot skolutveckling och pedagogiskt ledarskap (DLP) Karin Larsson, doktorand i pedagogik med inr mot yngre barns lärande, 2017/ (DLP) /40 4 (39)

93 73 Erik Åkesson, doktorand i pedagogik med inr mot lärarutbildningens centrala kunskapsområden inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, 2017/ (DLP) Anna Lövström, doktorand i pedagogik med inr mot specialpedagogik, 2017/ (PEL) Anette Mathisson, doktorand i pedagogik med inr mot specialpedagogik, 2017/ (PEL) Helén Egerhag, doktorand i pedagogik med inr mot specialpedagogik, 2017/ (PEL) Birgitta Lundbäck, doktorand i specialpedagogik (Forskarskola) (PEL) Camilla Nilvius, doktorand i specialpedagogik (Forskarskola) (PEL) Påbörjade men inte avslutade rekryterings-, utnämnings- och befordringsärenden juli 2018 Utlysta anställningar Ansökan om Docentutnämning Ansökan om professorsbefordran Ansökan om lektorsbefordran Ansökan om utnämning till oavlönad docent i freds- och utvecklingsstudier, Manuela Nilsson Ansökan om utnämning till oavlönad docent i sociologi, Anders Lundberg Ansökan om utnämning till oavlönad docent i idrottsvetenskap, Katarina Schenker Ansökan om utnämning till oavlönad docent i socialt arbete, Ann-Sofie Bergman Universitetslektor i socialt arbete, 2018/ Universitetslektor i sociologi - allmän, 2018/ /40 5 (39)

94 73 Universitetslektor i sociologi - inr organisation 2018/ Universitetslektor i idrottsvetenskap / Ansökan om befordran till professor - Anders Raustorp, 2018/ Universitetsadjunkt i socialt arbete, inr VFU-samordnare och kursansvarig för VFU kursen inom socionomprogrammet 2017/ Universitetsadjunkt i socialt arbete, inr VFU-samordnare och kursansvarig för VFU kursen inom socionomprogrammet 2017/ Universitetslektor i idrottsvetenskap, 2017/ Universitetsadjunkt i pedagogik (specialpedagogik), 2017/ (PEL) Universitetslektor i juridik med inriktning mot straff/processrätt, 2018/ (polisutbildningen) Antagning till oavlönad docent i pedagogik, Linda Reneland Forsman, 2017/ (PEL) Antagning till oavlönad docent i pedagogik, Kristina Hellberg, 2018/ (PEL) Anja Kraus, pedagogik, 2017/ (DLP) Daniel Silander, statsvetenskap, 2016/ /40 6 (39)

95 73 Universitetsadjunkt i juridik med inriktning mot straff/processrätt, 2018/ (polisutbildningen) Universitetslektor i statsvetenskap, 2018/ Professor i pedagogik med inr mot pedagogiskt ledarskap, 2017/ (DLP) Universitetslektor i pedagogik, 2018/ (DLP) Antagning till oavlönad docent i statsvetenskap, Gunnar Hansson, 2017/ Antagning till oavlönad docent i statsvetenskap, Martin Nilsson, 2017/ Antagning till oavlönad docent i statsvetenskap, Charlotte Silander, 2018/ Fördelning aktiva professorer och docenter oktober 2018 med andelar män och kvinnor. Föregående år (2017) inom parentes Kategorier Män Kvinnor Totalt m/k Professorer 13 (11) 4 (3) 17 (14) Docenter 17 (15) 15 (9) 32 (24) Totalt 30 (26) 19 (12) 49 (38) Fördelning lektorer adjunkter Fördelningen lektorer adjunkter förändras kontinuerligt vid FSV med ökad andel för den förstnämnda kategorin, enligt nedan. 8/40 7 (39)

96 73 Anställnings Kategori Fördelning adjunkter-lektorer FSV till Tillsvidare Adjunkter 63 Tidsbegr 38 varav 12 adjung erade Tillsvida re 61 Tidsbegr 28 varav 7 adjunger ade Tillsvidar e 53 Tidsbegr 31 varav 3 adjunger ade Tillsvidar e Tidsbegr varav 4 adjungerade Lektorer Summa INSTITUTIONERNA Institutionen för didaktik och lärares praktik, DLP Aktuell lägesbeskrivning Den tillsvidareanställda personalstyrkan har, i en jämförelse med juni månad 2017, utökats med tre heltidsanställda medarbetare (3 adjunkter och 1 lektor) medan två adjunkter och två lektorer har lämnat sina anställningar. Adjunkterna har avgått med pension vilket också är fallet för en av lektorerna. En visstidsanställd adjunkt har påbörjat en doktorandtjänst vid institutionen. Från och med september 2018 har därmed totalt sett tre nya doktorander knutits till institutionen. Noteras kan att de tre doktoranderna inte är medräknade i den fortsatta redovisningen. Personalstyrkan uppgår i augusti 2018 till 69 personer. Denna är jämnt fördelad mellan Kalmar och Växjö. Personalkategorierna fördelar sig enligt nedan. 9/40 8 (39)

97 73 Personalkategorier juni Figur 1. Fördelningen mellan olika personalkategorier samt kön, inom institutionen, juni Bland de anställda vid institutionen är majoriteten kvinnor, vilket i synnerhet gäller för gruppen adjunkter. Inom den ansenliga gruppen adjunkter har knappt hälften visstidsanställningar (se tabell 1). Dessa är i dagsläget helt nödvändiga för att trygga det stora undervisningsuppdraget men också för att säkerställa att professionskompetens finns i lärarutbildningens kurser. Tabell 1. Antalet anställda fördelade på tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda, med en kolumn för antal och en kolumn omvandlat till heltidsarbetare, juni Inom parentes anges motsvarande för Antal Heltidsarbetare Personalkategorier Tillvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Adjunkter 15 (16) 14 (13) 15 (16) 9,7 (8,55) Lektorer * 27 (26) 2 (2) 26,5 (26) 2 (1) Professorer 4 (4) 0 (0) 4 (4) 0 (0) Professor, gäst,ad 1 (0) 0,3 (0) Meriteringsanställning 0 (0) 1 (1) 0 (0) 1 (1) Doktorander 0 5 (2) 4,5 Total 46 (46) 23 (18) 45,5 (46) 17,5 (12,25) 10/40 9 (39)

98 73 *Inom gruppen lektorer finns 7 docenter (3 män, 3 kvinnor) Personalgruppen som helhet består av erfarna lärare med många anställningsår inom universitetet. Fler än hälften är över 50 år (Figur 2) Antal medarbetare Åldersfördelning inom institutionen Figur 2. Åldersfördelningen inom institutionen, juni En betydande grupp lärare är över 60 år, vilket innebär möjliga pensionsavgångar inom en förhållandevis snar framtid (se tabell 2). Tabell 2. Pensionsdatum om individen går i pension vid 65 alternativt 67 års ålder, under perioden Avgång Vid Befattning Professor Universitetsadjunkt Universitetslektor Universitetsadjunkt Universitetsadjunkt Universitetslektor Universitetsadjunkt Universitetsadjunkt Universitetslektor Universitetsadjunkt Universitetsadjunkt Universitetsadjunkt Professor 11/40 10 (39)

99 Universitetslektor Universitetslektor Universitetsadjunkt För närvarande (juni 2018) finns sju utnämnda docenter och fyra professorer vid institutionen. Inom det närmaste året avgår en av dem med pension. Medarbetarna på DLP bemannar nästan uteslutande kurser inom lärarutbildningen. Bemanningen gäller i huvudsak kurser som ligger inom DLP:s uppdrag men vi bemannar även kurser som ligger på Institutionen för pedagogik (PEL). Under hösten 2018 lånar PEL timmar från DLP. Under samma period uppgår inlåningen från PEL till DLP 1 400timmar. När det gäller vårterminen 2018 är motsvarande siffror vad gäller ut- och inlåning mellan dessa institutioner ungefär desamma. Analys av nuläget Sexton av institutionens tillsvidareanställda lärare kan tänkas avgå med pension under kommande treårsperiod, vilket signalerar ett stort behov av rekryteringssatsningar. Såväl nationellt som regionalt visar kartläggningar på stora rekryteringsbehov vad gäller lärare i ungdomsskolan, vilket Linnéuniversitetet strävar efter att tillgodose genom utbyggnaden av lärarprogrammen 1. Under ett verksamhetsår bemannar institutionen 123 separata kurser inom lärarutbildningen (Kalmar och Växjö) vilket motsvarar hp. Institutionen, som nästan uteslutande ger kurser inom lärarutbildningen, ser att ovanstående strävan ytterligare ökar behovet av att rekrytera tillsvidareanställda lärare inom kommande treårsperiod. Även fortsättningsvis behöver institutionen färsk yrkeserfarenhet. Ett sätt att rekrytera sådan är i form av adjungerade adjunkter (20 procent). Sådana visstidsanställningar ökar emellertid belastningen på befintlig personal då dessa adjungerande lärare måste introduceras in i arbetet inte nödvändigtvis endast när de är nyanställda utan också genom deras mer begränsade möjligheter att hålla sig à- jour med verksamheten. Dessutom kan det vara svårt att tjänsteplanera dessa adjunkter eftersom deras grundanställning begränsar möjligheterna att ta deras tid i anspråk så att det passar vår verksamhet. Att i större utsträckning rekrytera visstidsanställda adjunkter med professionserfarenhet är också svårt eftersom det är förhållandevis få av de sökande i denna grupp som har magisterexamen. Andelen visstidsanställda adjunkter är dessutom redan högt vid institutionen. En utökning av visstidsanställningarna är därför inte att betrakta som en möjlig väg att gå. För att minska trycket i form av ovan nämnda introduktioner samt den ökade arbetsbelastning som nyrekryteringar innebär, behövs en utveckling mot betydligt fler tillsvidareanställningar vilket inte minst kommande pensionsavgångar talar för. 1 Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar , Dnr: 2017/ /40 11 (39)

100 73 Det finns flera aktiva forskningsmiljöer vid DLP vilka omfattar en stor andel av personalen. Flera forskningsansökningar är under bedömning och om några av dessa beviljas kan det leda till ett större forskningsuppdrag vid institutionen. En följd härav är utökad forskningstid för några av institutionens lektorer vilket leder till behov av personal som kan genomföra undervisningsuppdraget när lektorer involveras i forskningsprojekt. Motsvarande resonemang är tillämpbart med avseende på samverkansuppdrag. Vid institutionen bedrivs mycket uppdragsutbildning och kontinuerliga förfrågningar tyder på att denna verksamhet skulle kunna bli än mer omfattande. Intresse för expansion finns men uppväxling försvåras av att våra interna rekryteringsprocesser inte på ett flexibelt sätt kan möta externa partners relativt akuta behov. Förhoppningen är att kunna bygga upp en bas av kompetens som på sikt kan bidra till att Linnéuniversitet så småningom får tillbaka examensrätten för rektorsprogrammet. För att vi ska kunna formera oss i detta hänseende är det betydelsefullt att vi kan tacka ja till samverkansuppdrag och att rekryteringsarbetet av tillsvidareanställda lärare fortgår i jämna steg med de uppdrag vi kan åta oss. Rekryteringsarbetet är emellertid förknippat med en problematik i två avseenden. Sökanden som har professionserfarenhet (adjunkter eller lektorer) är också behöriga att söka tjänster inom ungdomsskola och förskola och där har löneläget utvecklats i en helt annan utsträckning än vid universitetet. Förstelärartjänster och lönelyft kan ges som exempel på bidragande orsaker till att lärare i ungdomsskolan inte sällan tjänar betydligt mer än en erfaren lektor. Institutionen har svårt att med andra medel än lön konkurrera om dessa personer. Konkurrensen kommer inte bara från den kommunala verksamheten. Institutionen utsätts också för konkurrens från de stora universiteten om disputerade lärare som inte har lärarutbildning. Här är det de stora universiteten som konkurrerar om lektorer. Under 2018 har en tillsvidareanställd lektor lämnat institutionen till förmån för ett annat lärosäte. Under både 2017 och 2018 har lektorer tackat nej till anställning på grund av erbjudanden från andra universitet. Även högskolor med lönenivåer som sträcker sig väsentligt över lönebilden vid DLP gör det också svårare för oss att behålla personal. Rekryteringsarbetet är avslutningsvis värt att nämna i kompetensförsörjningssammanhang. Processen som inkluderar sakkunnigutlåtanden och provföreläsningar tar lång tid. Under året som gått har institutionen tappat attraktiva sökanden på grund av att vederbörande funnit andra arbeten medan rekryteringsprocessen dragit ut på tiden. Att det tagit tid beror på sökanden som inte inkommit med samtliga relevanta handlingar och på att sakkunniga tagit lång tid på 13/40 12 (39)

101 73 sig. En effektiv process från universitetets sida är nödvändig för att rekryteringsarbetet ska kunna bli lyckosamt. Kompetensförsörjningsläget vid institutionen kan sammanfattas med ett mycket stort behov av nyrekrytering av tillsvidareanställd personal, vilket synliggörs genom kommande pensionsavgångar och förväntat utökat uppdrag. Behoven ska betraktas i kombination med ett konkurrensutsatt läge på arbetsmarknaden för såväl adjunkter som lektorer där rekryteringsarbetets vedermödor riskerar att bli ett nollsummespel om inte institutionens konkurrensläge väsentligt förbättras. Sammanfattning av bemanningsläget vid institutionen för utbildningsvetenskap ges av nedanstående SWOT-analys: Styrkor Erfarna lärare med stor kompetens av att skapa god utbildning Forskningsaktiva lektorer Forskningsmiljöer med god förankring i lärarutbildningen Efterfrågan på institutionens tjänster i form av samverkansförfrågningar Fyra doktorander är rekryterade vilket på längre sikt skulle kunna ge ett tillskott i form av lektorer Svårigheter och problem Stora och kontinuerliga pensionsavgångar Behov av rekrytering uppkomna ur samverkansuppdrag, forskningsuppdrag och ett förväntat utökat uppdrag i lärarutbildningen Svårigheter att rekrytera såväl adjunkter och lektorer med lärarutbildning, något som bottnar i en lönemässig obalans där institutionen inte är konkurrenskraftig, vilket synliggörs av att potentiella medarbetare tackar nej till erbjuden tjänst eller lämnar sin anställning. Konkurrens om lektorer från andra lärosäten Ut- och inlåning av medarbetare är i obalans vilket i negativ bemärkelse påverkar vår egen kompetensförsörjning. Idéer om lösningar Löneläget för medarbetare behöver förbättras så att vi inte riskerar att förlora ytterligare personal med egen lärarutbildning. Detta är av extra stor vikt i ett läge när vi har behov av att tillsvidareanställa fler och när vi samtidigt står inför pensionsavgångar. Universitetet skulle kunna attrahera vetenskapligt meriterade adjunkter om vi tilläts tillsvidareanställda adjunkter med licentiatexamen. Detta är inte möjligt idag men skulle kunna skapa förutsättningar för att kurser skulle kunna bemannas med vetenskapligt meriterade lärare. Det skulle möjligen också kunna ha någon effekt på rekryteringen av doktorander. Att möjliggöra för adjunkter att genomföra 14/40 13 (39)

102 73 forskarutbildning inom ramen för sin anställning har tidigare visat sig vara ett säkert sätt att trygga en långsiktig bemanning. Även om en sådan lösning är kostsam kan den i ett längre perspektiv vara värd att satsa på. Rekryteringsprocessen behöver utformas så att den blir så effektiv som möjligt, i så måtto att processen blir så kort som möjligt. För det sistnämnda krävs framförhållning och att sökande ges tydlig information till sökande om vilka ansökningshandlingar som efterfrågas samt att sakkunnigas tidsramar tydliggörs. Institutionen för idrottsvetenskap Aktuell lägesbeskrivning Institutionen för idrottsvetenskap bedriver utbildning, forskning och samverkan inom idrott. Nedan finns en beskrivning av 2016 och 2017 års utfall och prognosen för 2018 gällande dessa delar (utfall) 2017 (utfall) 2018 (prognos) Utbildningsuppdrag NLU 98 hst 79 hst 87 hst Utbildningsuppdrag FSV 294 hst 275 hst 308 hst Externa intäkter h kr Anställningsstatistik Personalstyrkan uppgår i augusti 2018 till 36 personer, fördelat på orterna Kalmar och Växjö. Personalkategorierna fördelar sig enligt nedan. 15/40 14 (39)

103 73 Diagram över fördelningen mellan olika personalkategorier samt kön, inom institutionen, juli 2018 Personalkategorier juni Tabell över antalet anställda fördelade på tidsbegränsat anställda och tillsvidare anställda, med en kolumn för antal och en kolumn omvandlat till heltidsarbetare, juli Antal Heltidsarbetare Personalkategorier Tillvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Adjunkter ,95 2 Lektorer ,8 0,4 Professorer 3 0 2,55 0 Professor gäst, adj 0 0 0,5 Doktorander Total ,3 3,9 Av de tre tillsvidareanställda professorerna är en tjänstledig på 75 procent. Två av professorerna anställdes under innevarande år. Det finns tre docenter, samtliga på heltid. Två av lektorerna har ansökt om docentutnämning. Lektorerna uppgår till 14 stycken, varav 13 på 100 procent och en på 50 procent. Tolv adjunkter är anställda vid institutionen. Anställningsgraden varierar mellan 50 och 100 procent. Det finns ett behov av att anställa adjunkter främst mot didaktik inom idrott och hälsa. Det finns fem doktorander och dessa är antagna vid andra lärosäten och har varierande anställningsform. En ansökan om forskarutbildningsrättigheter inom ämnet idrottsvetenskap är under granskning. Förhoppningen är att vid ett godkännande kunna anta fem nya doktorander. 16/40 15 (39)

104 73 Könsfördelningen är ojämn, 26 män och 14 kvinnor. Pågående rekryteringar lutar åt två kvinnor och en man. Det finns en medvetenhet om könsfördelningen och ambitionen är att jämna ut den. När det gäller kompetensutveckling riktar den generellt in sig på digital kompetens eftersom det kommer ständiga nyheter på detta område. Det finns tre forskningsmiljöer vid institutionen: Idrott och hälsa Fysisk aktivitet och hälsa Sport coaching and management Arbetsmiljö Beträffande arbetsmiljö finns viss oro för flytten till hamnområdet i Kalmar, när det gäller att få bra arbetsplatser med tanke på de små utrymmena. I Växjö däremot är den fysiska arbetsmiljön god. Undantaget är metodiklärare som är trångbodda i J- husets källare. Det behövs också bättre lås på förråden. Samverkan Samverkan sker med skolväsendet, bl a genom s k VFU-skolor. Andra samverkanspartner är idrottsrörelsen i form av Riksidrottsförbundet, olika specialidrotts- och distriktsidrottsförbund, idrottsföreningar samt SISU Idrottsutbildarna. Vidare finns ett etablerat samarbete, både nationellt och internationellt, med olika universitet och högskolor vad gäller utbildning och forskning. Flera idrottsvetenskapliga forskare medverkar i nationella och internationella forskningsorgan. Ett antal forskare medverkar dessutom frekvent i utbildning tillsammans med specialidrottsförbund (SF) och vissa förbund har inrättat nationella center i samarbete med Linnéuniversitetet. I nära relation till den idrottsliga verksamheten finns också ett High Performance Center som bedriver test- och träningsverksamhet och där institutionen medverkar. Under 2018 startade dessutom en utbildning för specialidrottslärare vid Lnu där samverkan sker med flera SF. Dessutom finns ett Centrum för idrottsutveckling (CIU), för närvarande placerat på Arenastaden i Växjö, med närhet till ett flertal idrottsliga aktörer. Målet med plattformen är dels att komma närmare de externa aktörer institutionen samverkar med, dels skapa en mötesplats där kunskap skapas och sprids till samhället och då primärt idrottsrörelsens aktörer. En annan form av samverkan sker kontinuerligt i institutionens grundutbildningsprogram och riktar sig bland annat till de som önskar arbeta med ledning och utveckling av individer, team och organisationer inom de växande idrotts-, hälso-, friluftssektorerna. En annan kunskapsmiljö finns, som nämnts, inom fysisk aktivitet och hälsa, t ex forskningsprojekt om fysisk 17/40 16 (39)

105 73 aktivitet och UV-strålning vid utformning av skolgårdar och utomhusvistelse hos äldre. Institutionens behov och mål - Tillsättande av en professor i didaktisk forskning om idrott och hälsa. - Stärka befintliga forskningsmiljöer, vilka är knutna till institutionens utbildningar, och utgå från dessa vid rekrytering. - Rekrytera fler internationella studenter och lärare/forskare med internationell erfarenhet. - Skapa en jämställd organisation med bred representation och hög kompetens. Pågående rekryteringar En lektor i nutrition En lektor i sport management En samordnare mellan specialidrottslärarutbildningen å den ena sidan och utbildningens samarbetspartner och avnämare å den andra. Initierade rekryteringar Professor i idrott och hälsa Lektor i sport performance Ett treårsperspektiv på rekrytering till institutionen Med anledning av att tio av institutionens medarbetare är födda på 1950-talet ska en långtidsplan upprättas med avseende på framtida behov. 18/40 17 (39)

106 73 Diagram över åldersfördelningen inom institutionen, juli Åldersfördelning inom institutionen Axeltitel Pensionsdatum om individen går i pension vid 65 alternativt 67 års ålder, juli 2018 Pension Vid Befattning Universitetslektor Professor Professor Universitetslektor Universitetslektor Institutionen för pedagogik och lärande, PEL Aktuell lägesbeskrivning Institutionen för pedagogik och lärande bedriver utbildning, forskning och samverkan inom socialpedagogik, specialpedagogik, arbetslivspedagogik och allmänpedagogik. 19/40 18 (39)

107 73 Tabell 1: Nyckeltal (prognos) Utbildningsuppdrag FSV 291 hst 263 hst 231 hst Utbildningsuppdrag NLU 279 hst 272 hst 332 hst Externa intäkter kr kr kr Under åren har institutionen numerärt ökat i personalstyrka. I tabell 2 och 3 framgår rekryteringar samt andra personalförändringar under Rekryteringar har gett institutionen bättre förutsättningar för att aktivt arbeta med kvalitetsförbättrande åtgärder på grundutbildning och på avancerad nivå. Rekryteringar av adjungerade adjunkter har förstärkt professionskompetensen inom institutionens utbildningar. Tabell 2: Nyrekryteringar under 2018 Professor Lektor Doktorand Adjunkt Adj. Adjunkt Tabell 3: Personalförändringar under 2018 Pension Avslut av tjänst Tjänstledighet/ Nedsättning av tjänst - 1 (adj adjunkt) 5 (20-80 %) Prefekt och biträdande prefekt utvärderar kontinuerligt rekryteringsbehovet. Nuvarande bedömning är att rekryteringar kommer att göras även under En förklaring till behovet är delvis den kraftiga obalans som råder mellan institutionerna PEL och DLP avseende utlåning och inlåning av personal. Den organisationsförändring av lärarutbildningens UVK-kurser som genomfördes inom pedagogikämnets två institutioner under 2017 har medfört stora svårigheter i att låna relevant personal och ökar därigenom behovet av nyrekryteringar. Samtliga verksamhetsområden inom institutionen bedöms vara i behov av rekryteringar under Personalredovisning och framtida anställningsbehov Institutionen har totalt 53 anställda. Andel disputerade är 72 procent, vilket är mycket tillfredställande. Under året har en stor antagningsomgång av doktorander slutförts. Totalt 13 doktorander har antagit till forskarutbildningen i pedagogik. Det intensiva rekryteringsarbete som genomförts under har burit frukt och för närvarande har institutionen inte någon akut lärarbrist. Tillgänglig personal täcker det undervisningsuppdrag som institutionen har på FSV och lärarutbildningen. 20/40 19 (39)

108 73 Tabell 4. Antalet anställda september 2018 Personalkategori Tillsvidare Tidsbegränsade Totalt Professor Lektor Adjunkt Adjungerad lärare Doktorand VFU-samordnare Totalt Framtida anställningsbehov av professorer Under har institutionen haft en NLU-finansierad gästprofessor i specialpedagogik på 30 procent. Under 2018 har institutionen blivit delaktiga i en nationell forskarskola i specialpedagogik samt antagit ytterligare tre doktorander i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Institutionen har ett stort behov av att under 2019 påbörja en rekryteringsprocess av en professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Det är av yttersta vikt att den specialpedagogiska forskningsmiljön får en aktiv professor som kan fortsätta arbetet med att stärka forskning och samverkan med det omgivande samhället. Framtida behov av docenter Behovet av docenter är störst inom socialpedagogik. Under året har fyra lektorer vid institutionen befordrats till docenter. Under 2019 beräknas ytterligare 1-2 lektorer befordras till docenter. Framtida anställningsbehov av lektorer Behovet av lektorer är stort inom institutionens samtliga verksamhetsfält. Målsättningen för 2019 är att förstärka samtliga verksamhetsfält med minst en lektor. Framtida anställningsbehov av doktorander Under 2018 har en strategisk doktorandantagning slutförts. Sammanlagt sju doktorander har antagits vid institutionen. Tre har antagits vid SET och fyra har antagits vid FSV. Behoven är dock fortsatt stora för att institutionen skall klara av den framtida kompetensförsörjningen. Prioriterade områden för doktorandantagningar bör framöver vara socialpedagogik och arbetslivspedagogik. Framtida anställningsbehov av adjunkter 2018 har två fast anställda adjunkter rekryterats till institutionen. En adjunkt i specialpedagogik samt en adjunkt i socialpedagogik. Professionsutbildningarna inom socialpedagogik och specialpedagogik har många utbildningsmoment som kräver professionskunskap och yrkeserfarenhet av lärarna. Behovet av att stärka professionskompetensen finns även framöver då flertalet adjunkter och lektorer går i pension mellan /40 20 (39)

109 73 Tidsbegränsad personal innebär en svårighet för planering och utveckling av verksamheten. Arbetssituationen innebär också att denna personalkategori söker nya arbetsgivare. Detta skapar stora kostnader genom behovet av att kontinuerligt skola in nya personer i universitetsläraryrket. Övrigt Kompetensutveckling Under 2018 satsade institutionen cirka fem heltidstjänster i kompetensutveckling. Publikationsgraden bland lektorer behöver fortfarande öka. Könsfördelning och jämställdhet Överlag behöver institutionen rekrytera fler män. Samtidigt finns behov av fler kvinnliga professorer. Störst könsskillnad råder bland adjunkter. Tabell 5. Könsfördelning september 2018 Personalkategori Man Kvinna Totalt Professor Lektorer Adjunkt Adjungerad lärare Doktorand VFU-samordnare Totalt Pensionsavgångar Institutionen har en relativt hög medelålder vilket ytterligare förstärker behovet av rekryteringar på kort- och medellång sikt (diagram 1). Diagram 1: Åldersfördelning juni Antal Fram till år 2022 kommer nio personer på institutionen att ha uppnått 67 års ålder (tabell 6). 22/40 21 (39)

110 73 Institutionsledningen arbetar aktivt för att pensionsavgångar inte skall innebära att verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete försvagas. Under 2019 beräknas tre personer gå i pension. Tabell 6. Möjliga pensionsavgångar inom de närmaste fem åren, perioden Tjänst Fyller 65 år Fyller 67 år Adjunkt Lektor Professor Lektor Adjunkt Lektor Lektor Lektor Lektor Forskningsmiljöer Under 2018 har arbetet påbörjats med att integrera IKM med CSF. Det är av yttersta vikt att arbetet slutförs under Den nya forskningsmiljön kommer att vara den tredje största inom pedagogikämnet. Idag inrymmer miljön ca sju doktorander, en professor, fyra docenter och 15 lektorer. Arbetsmiljö I samband med medarbetarsamtalen genomfördes en intern arbetsmiljöundersökning. Resultaten var mycket positiva och institutionen har en låg andel sjukskrivningar som är relaterade till stress eller andra aspekter av arbetsmiljön. Under 2018 har stort fokus lagts på att utveckla och informera om den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. Arbete kommer att fortsätta även under Samverkan Institutionen märker av ett allt större behov av uppdragsutbildningar och samverkansuppdrag inom specialpedagogiken. Inom ramen för Samverkan för bästa skola deltar institutionen i utbildningsinsatser i totalt fyra kommuner. Under året har bland annat en uppdragsutbildning startats upp i Emmaboda. Pågående rekryteringar - Lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik - Lektor i pedagogik med inriktning mot socialpedagogik 23/40 22 (39)

111 73 Initierade rekryteringar - Lektor i pedagogik med inriktning mot UVK-området didaktik och läroplansteori - Lektor i pedagogik med inriktning mot UVK-området utveckling och utvärdering Ett treårsperspektiv på rekrytering till institutionen Under perioden behöver institutionen rekrytera flertalet lektorer till verksamhetens samtliga grenar. Behovet är också stort av fler professorer som kan stärka institutionens forskningsmiljöer CSF och IKM. För att kunna klara rekryteringsbehovet inom specialpedagogik behöver FSV anta doktorander i pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbruksvård. Institutionen för samhällsstudier Aktuell lägesbeskrivning Utbildningsuppdraget till institutionen för 2018 är enligt prognos 2, 560 hst samt ca 18 hst betalstudenter. Uppdraget består av omkring - 20 kurser i genusvetenskap, - 30 i freds-och utvecklingsstudier - 90 kurser i sociologi. Läsåret 2018/19 erbjuds - fem utbildningsprogram på grundläggande nivå - tre på avancerad nivå. I tabellen nedan finns en beskrivning av 2016 och 2017 års budgetutfall (faktisk produktion i parentes) och prognosen för 2018 av hst och externa intäkter (utfall) 2017 (utfall) 2018 (prognos 2 och 1) Utbildningsuppdrag FSV Utbildningsuppdrag NLU Externa intäkter och samverkan 504 hst (568) 522 hst (554) 553 hst (prognos 2) + 18 hst betalstudenter 4 hst 5 hst 7,5 hst (prognos 2) 3621 tkr 2068 tkr 4531 tkr (prognos 1) Studenttillströmningen är god betydligt bättre än ansökningssiffrorna i april gav vid handen. Detta gäller dock inte några av programmen på avancerad nivå: Magister/masterprogrammet i sociologi hade så pass få sökande inför höstterminen 24/40 23 (39)

112 att det ställdes in. Från och med läsåret 2019/20 ska endast masterprogrammet i sociologi erbjudas och då med vissa revideringar av innehåll och struktur. Även masterprogrammet Applied Social Analysis, som främst har betalstudenter, har få registrerade studenter. En stor förändring av programmet planeras inför läsåret 2020/21. Förslag ska ställas om att programmet ska få titeln Master of Computational Social Science och som en följd av det planeras ett ökat samarbete med andra fakulteter och institutioner. För närvarande samläser studenterna på programmet Applied Social Analysis flera kurser med sociologi på masternivå. Anställningskategorier Tabell 1: antalet anställda fördelade på tidsbegränsat anställda och tillsvidare anställda, med en kolumn för antal och en kolumn omvandlat till heltidsarbetare, september Antal Heltidsarbetare Personalkategorier Tillsvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Adjunkter 6 1 5,2 0,1 Lektorer ,5 2,09 Professorer Övrig forskande och undervisande ,05 Meriteringsanställning ,3 Doktorander ,35 Total ,7 5,89 Smärre förändringar har skett sedan uppgifterna inhämtades den 1/ Meriteringsanställningen har avslutats och övergått till ett tidsbegränsat lektorat från och med den 15/9. Ytterligare en tidsbegränsad meriteringsanställning delas mellan SS (30 procent till och med april 2019) och Institutionen för design (70 procent). 25/40 24 (39)

113 73 Diagram 1: åldersfördelningen inom institutionen, juli Axeltitel Åldersfördelning inom institutionen Pensionsdatum om individen går i pension vid 65 års ålder, juli 2018 Pension Vid Befattning Universitetsadjunkt Institutionens anställda Enligt tabell 1 ovan har institutionen 39 anställda eller motsvarande nästan 30 heltidsekvivalenter. Av de 39 är 23 lektorer, varav tre är tjänstlediga om 100 procent, en lektor tjänstledig på 50 procent, en lektor tjänstledig på 30 procent och två lektorer på 20 procent. Dessutom har en visstidslektor tjänst omfattandes 70 procent. Sammantaget är lektorerna 18,5 heltidsekvivalenter i tjänst. Till det läggs interna uppdrag motsvarande 2,81 tjänst som lektorer gör. Två professorer finns på institutionen. Anställda vid institutionen är även sju adjunkter, varav två arbetar fackligt om 60 procent respektive 5 procent. En adjunkt har delpension om 20 procent och en annan har anställning om endast 10 procent: Sammanlagt är alltså motsvarande 5,25 adjunkter heltidsekvivalenter i tjänst. Två av adjunkterna arbetar med att färdigställa sina doktorsavhandlingar. 26/40 25 (39)

114 73 Av de fem doktoranderna är två föräldralediga, en om 100 procent (till sista oktober) och en 25 procent. En tredje doktorand är tjänstledig på 40 procent. I skrivande stund i praktiken 3,35 heltidsekvivalenter i tjänst. Externa forskningsanslag som, enligt plan, ska användas 2019 motsvarar drygt två heltidsekvivalenter (åtta personer med mellan fem och 42 procent forskningstid). Interna forskningsmedel beräknas 2019 omfatta en heltidsekvivalent (fyra personer med 20 procent vardera och två personer med 10 procent vardera). Möjligen kan fler interna medel tillkomma genom ansökningar till Migrationsplattformen. Totalt återstår ca 19 heltidsekvivalenter för undervisning. Doktorander Sociologiämnet har för närvarande fem anställda doktorander (för omfattning, se ovan). Samtliga tre senast anställda doktorander är internationella rekryteringar. I takt med att doktorander färdigställer sina avhandlingar kommer en situation uppstå med en doktorandmiljö som är alltför liten och därför inte tillräckligt dynamisk. Detta är ett bekymmer bland annat eftersom erfarenheten i olika discipliner som har utvärderats av UKÄ visar vikten av en dynamisk doktorandmiljö. Sociologiämnet nationellt har historiskt producerat många nya lektorer men detta har börjat avta. Antalet lektorer i sociologi har blivit allt färre vilket innebär svårigheter att vidmakthålla och utveckla disciplinen. För att fortsätta ge utbildningar som fordrar disputerade sociologer behöver fler sociologidoktorer produceras, i synnerhet lokalt eftersom sannolikheten att få dem att stanna kvar på Lnu då ökar. I samband med att en ny professor i sociologi installeras behöver rekrytering av motsvarande fyra heltidsekvivalenter doktorander genomföras. Denna process kan påbörjas under 2020 när nuvarande doktorander har avslutat sina utbildningar. Adjunkter Institutionen har sex tillsvidareanställda adjunkter, varav två är aktiva i forskarutbildning och förväntas disputera inom ca ett år (se ovan). I reella termer kommer institutionen från och med 2019 ha fem tillsvidareanställda adjunkter som i huvudsak tjänstgör vid institutionen, en som i huvudsak arbetar vid andra institutioner och fakulteter (Institutionen för socialt arbete, Fakulteten för Ekonomihögskolan och Polisutbildningen) samt en om 10 procent i uppdragsutbildning som är tidsbegränsad till och med maj Av de tillsvidareanställda adjunkterna är fem behöriga och en obehörig. Den obehöriga adjunktens meriter prövas nu för validering då hen är väl meriterad från doktorandstudier, tidskriftspublikationer och andra meriter. Institutionen har för närvarande inget tydligt behov av fler adjunkter. Snarare kommer antalet att minska 27/40 26 (39)

115 73 efter hand som två av adjunkterna disputerar. En av de tillsvidareanställda adjunkterna beräknas gå i pension till halvårsskiftet Lektorer, docenter och professorer per disciplin Genusvetenskapen har sedan tre tillsvidareanställda lektorer, varav en docent som är helt tjänstledig. Utöver dem deltar en meriteringsanställd med viss undervisning. Tjänstgöringen för den meriteringsanställda på visstid är fördelad mellan institutionerna för samhällsstudier och design. Om detta får en fortsättning kan det möjligen bli aktuellt med en tidsbegränsad kombinationstjänst i genusvetenskap under I praktiken finns framöver två heltidslektorer i genusvetenskap. Detta är vad som minimalt krävs för att ämnet ska ha någon möjlighet att utvecklas. Men från och med februari 2019 återkommer den tjänstlediga docenten på halvtid. Ämnet har då den personal som den ekonomiska ramen medger eller till och med lite mer. En framtida expansion skulle behöva bygga på externa medel, samverkansuppdrag, utbildningsuppdrag inom program på institutionen och ett ökat uppdrag vid andra institutioner och fakulteter. Centrum för genusvetenskap som inrättats vid Lnu och FSV ska under hösten och nästa år utveckla sin verksamhet. Huvudområdet genusvetenskap samordnar centrat och bedömningen är att samverkansuppdrag kommer öka under kommande år, varför det kan ge underlag till befintlig personals arbetsuppgifter. Samarbete mellan institutionens ämnen och utbildningar bidrar till att kompetensen kan utnyttjas på andra kurser än i genusvetenskap och det finns en plan för att en kurs på avancerad nivå ska utvecklas (med bidrag från centrats affilierade professorer) som kan erbjudas studenter på flera institutioner och eventuellt fakulteter. Freds- och utvecklingsstudier har en personalstyrka som är i linje med anslaget och uppdraget. I ämnet finns fem lektorer varav en på 70 procent. Freds- och utvecklingsstudier saknar i nuläget helt docenter varför det är glädjande att flera lektorer i kollegiet siktar på docentansökan inom kort, varav en redan är inskickad. En ökad forskningsaktivitet förväntas eftersom miljön har beviljats vissa externa forskningsanslag. I skrivande stund är det oklart vad exakt detta och eventuellt fler beviljade ansökningar innebär för arbetssituationen, men viss flexibilitet kan vara nödvändig framöver. Lektorn på 70 procent långpendlar och söker därför andra tjänster, varför det måste finnas beredskap för nyrekrytering. Sociologin har sammanlagt tretton lektorer, varav en är sjukskriven på 75 procent, en helt tjänstledig, en halvt tjänstledig, två 20 procent tjänstlediga och en arbetar 70 procent alltså motsvarande ca tio lektorer på heltid (se ovan). Ämnet har under 2018 rekryterat en lektor för tillsvidareanställning från och med den 1/8 (tjänstledig på halvtid) och två vikarierande lektorer under tillsättning av nya lektorat. Ett av 28/40 27 (39)

116 73 lektoraten är en tidsbegränsad tjänst i Computational Social Science som till 40 procent finansieras med externa forskningsmedel. Denna lektor undervisar främst på masterprogrammet i Applied Social Analysis. Vid institutionen finns en lektor (och en adjunkt) med bakgrund i medie- och kommunikationsvetenskap. En lektor i ämnet har i september 2018 pensionerats, varför det finns ytterligare behov av en ny lektor. I realiteten är det alltså ca 6 7 lektorer, en docent och två professorer som står för undervisningen i sociologiämnet. Andelen heltidsekvivalenter vid institutionen har minskat med 2,75 under 2017 och tabellen ovan visar att under 2018 har den ytterligare minskat något trots nyrekrytering. En process för att rekrytera två lektorer pågår just nu och förhoppningen är att de ska vara på plats efter sommaren Ett av lektoraten syftar till att stärka forskningsbaseringen till programmen Ledarskap och organisation samt Personal och arbetsliv. Vikarier är tillsatta på de två pågående rekryteringarna av lektoraten under tillsättning. När de nya lektoraten är på plats blir det ett nettotillskott om 30 procent, men det kommer att behövas ytterligare minst en hel tjänst för att sociologiämnet ska vara på samma nivå som vid början av Förutom att sociologins rekryteringsbehov i första hand rör ännu en lektor finns det också behov av fler docenter. I nuläget finns en till två lektorer som kan förväntas söka docentur inom en tvåårsperiod. Övrigt Forskning och forskningsmiljöer I sociologi finns, som nämnts, två professorer och två docenter (en docent är helt tjänstledig). En senior professor är anställd på fem procent till årets slut. Rekrytering av ny professor har initierats och en profil föreligger. I syfte att öka forskningsaktiviteten har institutionens tre ämnen tillsammans arbetat för en gemensam forskningsstrategi som också är tänkt att bidra till att samarbeten och forskningsmiljöer skapas inom och utanför institutionen. För att en långsiktig planering ska vara möjlig är det nödvändigt med ett större ekonomiskt utrymme för forskning och ett ökat tidsutrymme för användning av beviljade externa forskningsmedel. Institutionens forskningsmiljöer är sociologi samt freds- och utvecklingsforskning. Inom sociologin finns olika inriktningar, som utbildnings- och skolforskning, computational social science, migrationsforskning samt familje-, ålder- och ungdomsforskning. Därutöver förekommer forskning mot arbetsliv, organisation och marknader. Genusforskningen ingår i de olika tematikerna. Det mesta av forskningen har direkt bäring på den undervisning som ges i 29/40 28 (39)

117 73 utbildningsprogrammen. Ett arbete med att tydliggöra hur forskningen angör utbildningen har startat och analysen av programutbud ingår i detta. Det kan konstateras att kompetens inom just organisation, arbetsliv och ledarskap behöver förstärkas. Därför har ett av lektoraten som är under rekrytering just nu ett sådant fokus. De som har bedrivit eller har pågående forskning med bäring på dessa områden ska delta i undervisningen på relevanta kurser. Samverkan Ett starkare fokus på samverkansuppdrag med ny organisation vid fakulteten och institutionen samt fortsatt samarbete med än så länge främst kommuner, regioner och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kan förhoppningsvis nya uppdrag bli aktuella. Under året har institutionen tagit sig an två nya uppdrag och ytterligare ett förväntas kunna starta igång under hösten, men utöver det finns för närvarande ingen möjlighet alls för institutionen att ta sig an fler externa uppdrag på grund av underbemanning. För att fördela externa uppdrag i kollegiet organiseras nu samverkansarbetet med externa relationer och samverkansansvarig på institutionen. Beredskapen för en utveckling av samverkansuppdrag kräver dels mer luft i bemanningen och fler personer i den vardagliga verksamheten som kan ta sig an uppdrag. Kompetensutveckling Under året har fyra lektorer kunnat ta ut mer kompetensutveckling än de 20 procenten som de nya riktlinjerna för kompetensutveckling medger. Men lika många har inte kunnat använda fullt ut 20 procent i år. På sikt ska ju detta jämna ut sig genom att de som haft mindre får mer och vice versa samt genom nyrekrytering blir det enklare planera kompetensutveckling. 30/40 29 (39)

118 73 Diagram 2: fördelningen mellan olika personalkategorier samt kön, inom institutionen, juli Personalkategorier juni Könsfördelning och jämställdhet Trots att de anställda (se diagram 2) kvantitativt sett är lika många kvinnor som män, och att lika många kvinnor som män har varit sakkunniga vid rekrytering, finns en vertikal könssegregering som medför att män är i ledande positioner med tolkningsföreträde och auktoritet på områden som rör organisation, utbildning och forskning. Det finns en snedfördelning inom vissa arbetsuppgifter och positioner på institutionen. Det gäller exempelvis att prefekt, prodekan, de två professorerna är män och hela sju av åtta programledare är män. Vid de senaste rekryteringarna har fler kvinnor än män anställts men den pågående rekryteringen av lektorer visar att endast två av sex på ett lektorat och fyra av tio på ett annat är kvinnor. Ambitionen är att professuren som initierats ska ha kvinnliga sökande och institutionen ska arbeta aktivt för det. Däremot är tre av fyra ämnesföreträdare (ämnesansvariga och tjänsteplanerare) kvinnor och fyra av fem doktorander kvinnor. Eventuellt ska en kvinna från institutionen utses till ledamot i fakultetsstyrelsen fr o m En analys av vilka som lämnar institutionen av andra skäl än pension, och varför, är också behövlig. Stöd till unga kvinnors karriärval från institutionsledningen och forskningsaktiva kollegor är en del av handlingsplanen som bör prioriteras. Det bör ske med en medvetenhet om att unga kvinnor både efterfrågas till ansvarspositioner, 31/40 30 (39)

119 73 styrelser och representanter i olika forum och att dessa uppdrag ibland kan stå i vägen för forskarmeritering och vetenskaplig karriärutveckling. Rekrytering är kanske det viktigaste arbetet för att integrera arbetet med jämställdhet: både för att få utrymme i tjänster att arbeta med frågorna och för att bredda och fördjupa kompetensen. Bedömningen är att det finns goda förutsättningar för att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering på institutionen, inte minst genom den kunskap som tillförts miljön i och med bildandet av Genusvetenskapligt centrum där ämnet genusvetenskap tillför expertkunskap inom området. Arbetsmiljö Institutionen har på ett medvetet sätt arbetat med tjänsteplanering och rekrytering för att skapa bra förutsättningar för arbetsmiljön. Detta arbete tar lite tid men ska inte avstanna utan snarare intensifieras. Som ett led i detta arbete kommer en översyn av kursbudgetar och schabloner som används för olika interna uppdrag och kurser. Under 2016/17 har SS-representanter varit delaktiga i dels FSV:s arbete med den beredande arbetsmiljögruppen och dels översynen av lärares administrativa uppgifter. Pågående rekryteringar För närvarande pågår rekrytering av två lektorer i sociologi, en med allmän inriktning och en med inriktning mot organisation. Utseende av sakkunniga pågår och förhoppningen är att lektorerna kan vara på plats efter sommaren Under perioden finns två vikarierande lektorer för dessa anställningar på plats, en på 100 procent till sommaren 2019 och en på 70 procent till sista januari Vikarien med anställning till sista januari kommer att behöva förlängas tills vi har ny lektor på plats. Initierade rekryteringar Rekrytering av ny professor i sociologi har nyligen initierats. Ett treårsperspektiv på rekrytering till institutionen Andelen disputerade lärare har över tid ökat, men behöver öka ännu mer. För närvarande är ca 85 procent av kollegorna (doktoranderna oräknat) disputerade. Denna andel kommer öka framöver när adjunkter disputerar och fler anställs. För närvarande finns endast två professorer, men ytterligare en professorsrekrytering är initierad. Som framkommit ovan pågår arbete för att få kvinnliga sökande i samband med nyrekrytering av professor. Vad gäller internationell rekrytering har institutionen idag en professor och sex lektorer som är födda i utlandet. Dessutom är tre av fem doktorander internationella rekryteringar. Alltså tio av 39 personer är internationellt rekryterade. Det ställer 32/40 31 (39)

120 73 vissa krav på institutionens arbete och tjänsteplanering. I nuläget finns inget egenvärde i att anställa fler, men efter hand som de internationellt rekryterade kollegorna kan undervisa på svenska så kan andelen öka. Bedömningen är att de två tillsvidareanställda lektorerna (två och en halv från första februari 2019) i genusvetenskap ska kunna ge samtliga kurser själva. Ambitionen är dock att nya forskningsmedel, samverkansuppdrag, kurser inom program och uppdrag inom andra institutioner ska tillkomma. I Freds- och utvecklingsstudier är personalfo rso rjningen fo r närvarande i balans med budget, men en beredskap för nyrekrytering kan komma inom kort på grund av att en medarbetare söker sig till annan ort. För att verksamheten i sociologiämnet ska fungera krävs en uto kad personalstyrka. Det finns, som nämnts tidigare, behov av att rekrytera ytterligare en lektor inom kort utöver den pågående rekryteringen. Eventuellt behövs en visstidsanställd vikarie under pågående rekrytering av nytt lektorat och vikariatet som löper ut i januari behöver förlängas. Institutionens ambition är att forskningen ska utvecklas och det kan motivera ytterligare rekryteringar och fo r att institutionen ska kunna ta sig an uppdragsutbildning och andra fo rväntade samverkansuppdrag krävs rekrytering av fler lektorer, gärna väl meriterade, på sikt. Institutionen för socialt arbete Aktuell lägesbeskrivning Socionomutbildningen bedrivs vid både campus Kalmar och campus Växjö. Det finns en masterutbildning i socialt arbete, liksom en forskarutbildning. Institutionen för socialt arbete bedriver utbildning, forskning och samverkan inom socialt arbete. Lektorer, docenter och professorer är forskningsaktiva när det gäller ansökningar och beviljande av externa forskningsmedel samt publiceringar i vetenskapliga tidskrifter. För centrala forskningsområden, se nedan under rubriken forskningsmiljöer. 33/40 32 (39)

121 73 Beskrivning av 2016 och 2017 års utfall samt prognosen för (utfall) 2017 (utfall) 2018 (prognos) Utbildningsuppdrag FSVFSV 664 hst 603 hst 604 hst Utbildningsuppdrag NLU 8 hst 10 hst 8 hst Externa intäkter kr kr kr Anställningskategorier Diagram över fördelningen mellan olika personalkategorier samt kön, inom institutionen, juli Personalkategorier juni Tabell över antalet anställda fördelade på tidsbegränsat anställda och tillsvidare anställda, med en kolumn för antal och en kolumn omvandlat till heltidsarbetare, juli Antal Heltidsarbetare Personalkategorier Tillsvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Adjunkter 7 9 6,75 6 Lektorer ,25 2,4 Professorer Professor, gäst,ad 1 0,58 Meriteringsanställning 3 3 Doktorander Total ,98 34/40 33 (39)

122 73 Kommentarer till anställningskategorierna Det finns två tillsvidareanställda professorer på 100 procent som anställt nyligen. Vid institutionen finns sex docenter och samtliga är på 100 procent. Det är minst en utnämning till är på gång. Lektorerna uppgår till 31. De åtta doktorandernas finansiering är varierande, det förekommer både fakultetsfinansiering och externfinansiering. Det finns 16 adjunkter och dessa är behöriga. Behovet av adjunkter är i dagsläget täckt. Övrigt Kompetensutveckling En av adjunkterna ingår i forskarutbildning med licentiatexamen under 2019 som mål. Könsfördelning och jämställdhet Majoriteten av adjunkterna, lektorerna, docenterna och doktoranderna är kvinnor. De båda professorerna är män. Forskningsmiljöer Forskningsmiljöer vid institutionen: Socialt arbete och äldre och funktionshinder (REIS) Socialt arbete och våld i nära relationer (GAVIS) Socialt arbete och migration (Social work and migration) Socialt arbete och barn, unga och familj (RISCY) Arbetsmiljö Ett omfattande och genomgripande arbetsmiljöarbete har pågått och fortgår under Intentionen är att ett aktivt arbetsmiljöarbete ska fortgå under 2019 och framöver. Samverkan Institutionen för socialt arbete är en av fyra motsvarande institutioner i landet som har beviljats medel från FORTE till en forskarskola för att under en treårsperiod utbilda yrkesverksamma socionomer med Licentiatexamen i socialt arbete som mål. Forskarskolans genomförande ska ske genom samarbete med kommuner, t.ex. när det gäller doktoranders rekrytering och anställning. Institutionen har också samverkan med Region Kalmar och Region Kronoberg avseende grundutbildning, uppdragsutbildning, utvärderings- och följeforskningsuppdrag m.m. 35/40 34 (39)

123 73 Pågående rekryteringar För närvarande pågår rekryteringar av - en adjunktstjänst med samverkansuppdrag med placering i Växjö - en lektor i socialt arbete med placering i Kalmar Initierade rekryteringar Följande rekryteringar har initierats: - en lektor i rättsvetenskap med placering i Växjö - lektor i socialt arbete med placering i Kalmar Ett treårsperspektiv på rekrytering till institutionen Institutionen behöver möta prognostiserade pensionsavgångar. En annan plan är att två biträdande lektorer ska befordras till lektorer i socialt arbete och därmed bli tillsvidareanställda. Diagram över åldersfördelningen inom institutionen, juli Axeltitel Åldersfördelning inom institutionen Pensionsdatum om individen går i pension vid 65 alternativt 67 års ålder, juli Pension Vid Befattning Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor 36/40 35 (39)

124 73 Institutionen för statsvetenskap Aktuell lägesbeskrivning Institutionen för statsvetenskap bedriver utbildning, forskning och samverkan i ämnet statsvetenskap och samhällskunskap inom lärarutbildningen. Nedan finns en beskrivning av 2016 och 2017 års utfall och prognosen för 2018 gällande dessa delar (utfall) 2017 (utfall) 2018 (prognos) Utbildningsuppdrag FSV 275 hst 263 hst 274 hst Utbildningsuppdrag NLU 28 hst 32 hst 33 hst Externa intäkter tkr tkr tkr Anställningskategorier Diagram över fördelningen mellan olika personalkategorier samt kön, inom institutionen, juni Personalkategorier juni /40 36 (39)

125 73 Tabell över antalet anställda fördelade på tidsbegränsat anställda och tillsvidare anställda, med en kolumn för antal och en kolumn omvandlat till heltidsarbetare, juni Antal Heltidsarbetare Personalkategorier Tillsvidare Tidsbegränsade Tillsvidare Tidsbegränsade Adjunkter 2 2 Lektorer ,7 Professorer 3 3 Meriteringsanställning 1 1 Doktorander Total ,7 Kommentarer till anställningskategorierna Institutionen har idag tre professorer (två rekryterade och en befordrad). De två rekryterade professorerna kommer att gå i pension inom 3-5 år. Planering av en extern strategisk nyrekrytering bör göras i god tid. Med tanke på det relativt stora antalet docenter är den framtida potentialen för intern ökning av professorskompetensen god. Den vetenskapliga kompetensen bland institutionens lektorer är redan hög, en majoritet har docentkompetens. Ytterligare två lektorer har under året ansökt om utnämning till docent. Institutionen har de senast åren haft flera pensionsavgångar i lektorskåren (senast i augusti 2018) där tjänsterna inte återbesatts. Andelen lektorer med tidsbegränsade anställningar är i nuläget alltför högt. 2-3 nya lektorer behöver snarast rekryteras. Fyra nya doktorander har antagits inför höstterminen 2018 med fakultetsfinansiering. Ytterligare en doktorand (finansierad av DISA) kommer att antas under året. Tre kvarvarande doktorander från tidigare antagningsomgångar (delvis föräldralediga) beräknas disputera När det gäller adjunkter så är institutionens policy att alla lärare på sikt bör vara vetenskapligt kompetenta. Av institutionens två adjunkter avslutar en sin anställning under Den andra genomgår forskarutbildning och förväntas disputera under Övrigt Kompetensutveckling Den vetenskapliga kompetensen och forskningsaktiviteten bland institutionens lärare är redan god. Lektorers kompetensutvecklingstid förutsätts huvudsakligen ägnas åt 38/40 37 (39)

126 73 forskning. Behov av kompetensutveckling finns på utbildningssidan, t ex när det gäller utvecklings-/kvalitetsarbete. Könsfördelning och jämställdhet Könsbalansen bland institutionens personal är påfallande skev. Det finns inga kvinnor bland docenter och professorer och endast en av institutionens tillsvidareanställda lektorer är kvinna. Även om detta något balanseras av en bättre könsbalans bland doktorander och tidsbegränsade lektorsanställningar, måste åtgärder vidtas vid nyrekrytering av lektorer/professorer för att åstadkomma förbättring av könsbalansen på institutionen. Forskningsmiljöer Under året har institutionens forskare formerat sig i två sammmanhållna forskningsmiljöer: Varieties of Political Representation och The Dark Side of Politics. De nyantagna doktoranderna har knutits till dessa forskningsmiljöer. Därutöver medverkar institutionens forskare i Lnu:s plattform för migrationsforskning (koordinator) och utveckling inom satsningen på fakultetsgemensamma kunskapsmiljöer. Arbetsmiljö Den skeva könsbalansen i lärarkåren påverkar arbetsmiljön negativt. Det saknas t ex kvinnliga förebilder för yngre forskare, doktorander och studenter. Samverkan Se under rubriken forskningsmiljöer. Pågående rekryteringar För närvarande pågår rekrytering till utlyst anställning som lektor. Initierade rekryteringar Planering för utlysning av ny professur i ämnet pågår. Ett treårsperspektiv på rekrytering till institutionen Tidigare pensionsavgångar bland lektorer, pensionering av en professor årsskiftet 2020/2021 och fakultetens beslut att nyrekrytera en professor innebär att det finns behov av att rekrytera 2-3 lektorer och 2 professorer under kommande treårsperiod. Rekryteringarna bör användas strategiskt för att stärka institutionens forskningsmiljöer och utbildningsprogram. Men den största utmaningen för institutionens kompetensförsörjning de närmaste åren är den skeva könsbalansen bland lärarpersonalen. Målet är att rekrytering av lektorer/professorer under treårsperioden ska bidra till att öka andelen kvinnor. 39/40 38 (39)

127 73 Diagram över åldersfördelningen inom institutionen, juni Axeltitel Åldersfördelning inom institutionen Pensionsavgångar Pensionsdatum om individen går i pension vid 65 alternativt 67 års ålder, under perioden Avgång Vid Befattning Professor Professor 40/40 39 (39)

128 Missiv FSV 2018:5: Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Mötestider våren 2019 Följande mötesdatum föreslås för våren 2019: - to 7/2, kl Växjö - må 1/4, kl Kalmar - to 13/6, kl Växjö 1 (1)

129 75 Mall och instruktioner för fakulteternas/nlus VP Verksamhetsplan Fakulteten för samhällsvetenskap + bilaga angående Fördelningsmodell av forskningsrelaterade medel Beslutad av Fakultetsstyrelsen Datum: Dnr: 2018/