Fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap (FSV)

Transkript

1 Kallelse/dagordning Fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap (FSV) Datum: Tid: Kl Plats: Adress: Förhinder: M2091 (Karlavagnen), Hus M Växjö Meddelas Ingela Bengtsson, tel eller e-post fsv@lnu.se. Ledamöter: Ninni Wahlström ordförande Per Dannefjord vice ordförande Marie Alricsson ledamot Lars Fonseca ledamot Kristina Gustafsson ledamot Marcus Karlén studentrepresentant Anna-Liisa Närvänen ledamot Tobias Olsson extern ledamot Mats Sjölin ledamot Kerstin Svensson extern ledamot Ola Agevall Jesper Andreasson Ulrika Järkestig-Berggren Leif Nilsson ersättare ersättare ersättare ersättare Adjungerande: Ingela Bengtsson sekreterare Marie Hedberg vice dekan Fredrik Håkansson utbildningssamordnare Christina Ionescu controller Joacim Martinsson kanslichef Ellinor Platzer utbildningsledare Erik Weijmar forskningssekreterare ( 42) Karolina Österdahl HR-partner ( 43) *anmält förhinder Ärende 33 Utseende av justeringsperson 34 Fastställande av dagordning 35 Uppföljning av föregående protokoll (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 1 (3)

2 36 Redovisning av dekanbeslut (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 37 Meddelande (muntlig information om inget annat anges) a) Information från studenterna b) Rapport från NLU c) Rapport från Forskningskollegiet d) Rapport från Utbildningsrådet e) Rapport från Rådet för utbildning och lärande/kvalitetsutskottet f) Rektorsbeslut institutionen för polisiärt arbete g) Uppföljning avstämningssamtal 23 maj h) Universitetskajen i) Avslutad självvärdering Treklövern 38 Ekonomi (underlag bifogas) a) Prognos 1 innevarande år b) Budgetförutsättningar 2020, PP presentation c) Budgetförutsättningar forskningsanslag Dnr: 2019/ Föredragning: controller Christina Ionescu 39 Fastställande av utbildningsutbud nationell omgång, ht 2020-vt 2021 (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer 40 Fastställande av reviderad utbildningsplan SASK2, Statsvetenskap, masterprogram, 120 hp (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer 41 Fastställande av riktlinjer för begäran att inneha doktorandanställning på deltid (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer 42 Fastställande av ASP forskarskola i socialt arbete (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: forskningssekreterare Erik Weijmar 43 Fastställande av anställningsprofiler, professorer i pedagogik (underlag bifogas) Dnr: 2019/ och 2019/ Föredragning HR-partner Karolina Österdahl 44 Kvalitetssäkring utbildningsplaner, information (underlag bifogas) Föredragning: vice ordförande Per Dannefjord 2 (3)

3 45 Remissvar läraranställning och anställningsordning, information (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström w 46 Remissvar En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (STRUT), information (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 47 Arbetsmiljöfrågor, information/diskussion (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 48 Forskningsstrategi 2020 och framåt, diskussion (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 49 Verksamhetsplan 2019, avstämning (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 50 Övrigt 3 (3)

4 35

5 35

6 35

7 35

8 35

9 35

10 1/19 36

11 2/19 36

12 3/19 36

13 4/19 36

14 5/19 36

15 6/19 36

16 7/19 36

17 8/19 36

18 9/19 36

19 10/19 36

20 11/19 36

21 12/19 36

22 13/19 36

23 14/19 36

24 15/19 36

25 16/19 36

26 17/19 36

27 18/19 36

28 19/19 36

29 38 a FSV 2019:3: 38 a Christina Ionescu Fakulteten för samhällsvetenskap, FSV Kommentarer prognos Fakultetens samlade resultat enligt prognos per april visar ett överskott om ca 2,9 mkr. Överskottet finns under verksamhetsgrenen utbildning (ca 3,8 mkr) medan verksamhetsgrenen forskning visar ett underskott om knappt 200 tkr. De indirekta kostnaderna visar ett överskott om ca 1,1 mkr. Samtidigt finns det en kalkyldifferens om ca 782 kr. Detta eftersom lönerna i kärnverksamhetsgrenen utbildning( som är basen för beräkning av OH- påslaget), är ca 5,8 mkr lägre än budget och det innebär att den budgeterade procentsatsen för OH-påslaget är för låg, vilket gör att uttaget från institutionerna inte räcker och därmed blir det en negativ kalkyldifferens. Utbildning Inom verksamhetsgrenen utbildning, på den samhällsvetenskapliga sidan, prognosticeras en produktion om ca 2070 hst, vilket är 73 hst fler än budget. I pengar motsvarar det ca 4,5 mkr. Samma prestationsgrad som budget har använts för beräkningen. För lärarutbildning har fakulteten gjort en egen prognos och det är dessa siffror som har använts. Enligt den prognosen beräknas lärarutbildningens produktion av hst att vara ca 1176 hst, vilket är ca 108 hst mindre än den reviderade budgeten som lades i mars. I kronor motsvarar det 10,6 mkr. Sammanlagt blir intäkterna av anslag avsedda till utbildningsuppdraget ca 6,1 mkr lägre. I ekonomisystemet Agresso är differensen mot budget dock 10,4 mkr eftersom fakulteten tog i höstas beslutet att tacka ja till ca 4,4 mkr av det så kallade fria utrymmet från NLU till fristående kurser. I samband med budgetrevideringen NLU gjorde i mars 2019, ändrades tilldelningen till fakulteten och nu väljer vi att lägga kommentarer mot NLUs reviderade tilldelning (som också är det faktiskt bokförda beloppet i Agresso). När det gäller externa intäkter, prognosticeras en ökning av intäkterna av avgifter och bidrag om sammanlagt ca 2,4 mkr. I huvudsak är det institutionen för didaktik och lärares praktik som står för denna ökning genom uppdrag från Skolverket och ett antal kommuner. På kostnadssidan avviker lönekostnadsposten samt de indirekta kostnaderna som är direktkopplade till lönerna (de så kallade OH-kostnaderna). Tre institutioner (didaktik och lärares praktik, socialt arbete och pedagogik och lärande) ligger under budget avseende lönekostnaden. När det gäller institutionens för pedagogik differens av lönekostnader, beror detta på att kostanden för en professor som budgeterades på 50 % inom verksamhetsgrenen utbildning försvinner i prognosen. Likaså flyttas lönekostnaden för en lektor till Högskolepedagogiska enheten. Viss flytt av lön till verksamhetsgrenen forskning bidrar också till differensen som sammanlagt uppgår till ca 1,7 mkr. 1/10

30 38 a På institutionen för didaktik och lärares praktik minskar lönekostnaderna med ca 1,9 mkr jämfört med budget. I huvudsak beror avvikelsen på att en lektorstjänst som var budgeterad inte kommer att tillsättas. Men också på tjänstledigheter samt avslut av tjänst som inte var kända vid budgeteringstillfället. Lönekostnaderna på institutionen för socialt arbete beräknas minska med ca 1 mkr och är resultatet av en beräknad minskad timtilldelning i kursbudgetarna med timmar. Detta görs som en försiktighetsåtgärd då det råder osäkerheten angående hst prognosen. Minskningen av timtilldelningen i kursbudgetarna är diskuterad mellan prefekt och tjänsteplanerare. Övriga driftskostnader är ca 462 tkr högre än budget och beror blad annat på ett nytillkommet Linneus Palme projekt samt ej budgeterat kostnad för vikarie till följd av sjukskrivning på en institution. Kostnader för lokaler, övriga personalkostnader och interna kostnader ligger rätt nära budget. Forskning Verksamhetsgrenen forskning visar ett underskott om 187 tkr vilket är knappt 800 tkr lägre än budget. Främst beror avvikelsen på att en avsättning om ca 600 tkr som gjordes i budget för att bidra till kompetensutveckling av fd dekan för NLU enligt rektorbeslut är borttagen i prognosen Tidigt under våren ändrades beslutet och denna avsättning inte längre behövs. På intäktssidan är posterna för intäkter av anslag något lägre beroende på viss justering av intäkterna från NLU. Intäkterna av bidrag samt avgifter och andra ersättningar ökar med sammanlagt ca 3 mkr och det är institutionerna för pedagogik och lärande och institutionen för socialt arbete som står för det. Ökningen beror dels på nya projekt som inte var kända vid budgeteringstillfället men också på en mer säker prognos över forskningstakt i befintliga projekt. Det är alltid svårt att prognosticera de externa intäkterna och oftast är det försiktighet som gäller vid budget. Alla kostnadsposter som avviker mot budget har direkt samband med den ökade volymen av extern finansierad verksamhet. Indirekta kostnader När det gäller de indirekta kostnaderna, det vill säga kostnaderna för stödverksamheten och övriga fakultetsgemensamma kostnader, de prognosticeras vara ca 1,1 mkr lägre än den budgeterade ramen. Avvikelsen finns inom fakultetens kansli och beror på att en anställd har flyttat till annan enhet och en annan är tjänstledig hela året. Samtidigt är den totala lönekostnaden i kärnverksamheten ca 5,8 mkr lägre än budget, vilket gör att OH-påslaget för utbildning blir för lågt(ca 1,3 % lägre än beräknat). Detta innebär att uttaget från institutionerna är lägre än den totala, i budget beräknade summan för indirekta kostnader. Detta resulterar i en negativ kalkyldifferens för indirekta kostnader. Beroende på löneutfallet vid halvårsbokslutet kan en korrigering av OH påslaget vara aktuell. Alternativt kommer kalkyldifferensen fördelas manuellt. Påverkan på institutionernas resultat beräknas vara minimalte eftersom kalkyldifferensen är relativt liten. 2/10

31 Prognos1, a Prognos 1 Utbildning Forskning Indirekta kostnader Totalt Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Fakulteten för Samhällsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Fakultet 1(1) 3/10

32 38 a Prognos1, 2019 Prognos 1 Utbildning Forskning Totalt Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Institutionen för idrottsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat /10

33 38 a Prognos1, 2019 Prognos 1 Utbildning Forskning Totalt Budget Avvikelse tkr Prognos1 Budget Avvikelse tkr Prognos1 Budget Avvikelse tkr Institutionen för pedagogik och lärande Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat /10

34 38 a Prognos1, 2019 Prognos 1 Utbildning Forskning Totalt Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Institutionen för socialt arbete Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat /10

35 38 a Prognos1, 2019 Prognos 1 Utbildning Forskning Totalt Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Institutionen för statsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat /10

36 38 a Prognos1, 2019 Prognos 1 Utbildning Forskning Totalt Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Institutionen för samhällsstudier Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat /10

37 38 a Prognos1, 2019 Prognos 1 Utbildning Forskning Totalt Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Prognos 1 Budget Avvikelse tkr Institutionen för didaktik och lärares praktik Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat /10

38 38 a Samhällsvetenskapliga utbildningarna, hst Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2019 Prognos 2019 Differens prognos mot budget 2019 ID PEL SA STV SS Summa Lärarutbildningen, hst Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Budget 2019 Prognos 2019 Differens prognos mot budget 2019 ID PEL STV SS DLP Summa /10

39 38 b Budgetförutsättningar och utmaningar /12

40 Verksamhetsutfall , LNU 38 b före avsättning för framtida lokalkostnader 25 M k r Utbildning Forskning Totalt just B 2020 B 2021 B 2/12

41 Verksamhetsutfall , FSV 38 b Mkr 5 UTB FOU Totalt /12

42 38 b Takbelopp och utbildningsproduktion, LNU, mkr BU Myndighetskapital Anslagssparande Sparade prest Takbelopp Inkl anslagssparande Produktion 0 4/12

43 38 b Budgetförutsättningar , LNU Utmaningar o Minskat söktryck o Svårt att locka studenter till vissa utbildningar o Sämre genomströmning, fler avhopp o Minskande studentkullar o Högkonjunktur, låg arbetslöshet o Ökade lokalkostnader o Låga forskningsanslag o Pris- och löneuppräkningen, låg 5/12

44 38 b Fortsatta arbetet o Långsiktig planering, 3 års planeringscykel för att våga satsa på nya kurser o Inga interna omfördelningar planeras just nu o Analysgruppen tillsatt i mars fortsätter arbetet o Fokus på dialog kring utbildningsproduktion med fakulteterna o Prognos 20 maj, viktig hållpunkt o Halvårsbokslut, nästa hållpunkt o Budget 2020, utbildningsproduktion ska över takbeloppet igen 6/12

45 38 b 300,0 250,0 Lokalkostnader, Mkr och lokalkostnadsandel % 14,0% Beräkning 12,0% 200,0 Exkl. avsättning 25 Mkr 10,0% 150,0 100,0 8,0% 6,0% 4,0% Lokalkostnader, Mkr Lokalkostnadsandel 50,0 2,0% 0, ,0% 7/12

46 Ekonomiska planeringsförutsättningar b Ekonomiska planeringsförutsättningar Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan Särskilda medel Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning mm till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Kvalitetsbaserad resursförstärkning Kvalitetsförstärkning Summa tilldelade anslag /12

47 38 b Specifikation av medelstilldelningen FEH FHL FKH FSV FTK NLU Övrigt Summa Tilldelning Återföring från Aviserat av regeringen Utökning av högskoleplatser Utbyggnad av lärarutbildningen 0 4 Pris- och löneomräkning Proportionell utjämning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0 Preliminärt tilldelat belopp 2020, nationella prislappar Avgår Strategiska medel Språkstöd Vått/torrt Omfördelning 1 % till avancerad nivå Summa avgår Netto tilldelning efter avdrag Tillkommer Språkstöd Vått/torrt Omfördelning 1 % till avancerad nivå Summa tillkommer Netto tilldelning före strategiska medel Netto tilldelning före strategiska medel 2019 Förändring /12

48 Forskningsanslagets fördelning b Specifikation av medelstilldelning FEH FHL FKH FSV FTK NLU Fördelas senare Summa Tilldelning Återförs ,5 % + 2,5 % + 2,5% för omfördelning Utifrån bibliometri Utifrån externfinansiering Utifrån samverkan Proporitonell utjämning S:a tilldelat belopp (exkl. strategiska satsningar) /12

49 Tidplan för hösten b 10 april Universitetsstyrelsen beslutar om Verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar juni Praktiska planeringsförutsättningar ver 1 ges ut 11 augusti Återrapportering lokallistor till LoS 23 augusti Delårsbokslut rapport/kommentarer 20 september Budgetpropositionen presenteras 27 september Arbetsplatskostnader, centrala OH-pålägg, lokalhyror m m presenteras. Praktiska planeringsförutsättningar ver 2 ges ut 11/12

50 Tidplan för hösten 2019 forts 38 b 1 november Prognos 2 klar 8 november Budget 2020 klar november Avstämningar och vid behov dialoger om budgetrevisioner 5 december Universitetsstyrelsen beslutar om verksamhetsplan och budget februari Fakulteterna redovisar ekonomisk treårsplan 12/12

51 38 c Missiv FSV 2019:3: 38 c Dnr: 2019/ Handläggare: Christina Ionescu Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Budgetförutsättningar 2020, anslag till forskning och utbildning på forskarnivå Linnéuniversitetets forskningsanslag ökade med 28 mkr inför 2016, med 6 mkr inför 2018 och med 5mkr inför Trots tillskottet behöver Linnéuniversitetets forskningsanslag öka ytterligare för att komma upp i jämförbara nivåer med övriga lärosäten och universitetet har äskat ett tillskott på 90 mnkr hos utbildningsdepartementet inför budget I tabell 1 visas hur anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå har utvecklats de senaste åren. Tabell 1. Förändring av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå, tkr Basanslag fg år Nya medel Omfördelning Pris- och löneomräkning Övrigt Takbelopp aktuellt år Fördelningen av medel för strategiska satsningar uppgår till ca 4,9 procent och avsättningen till Lnuc är oförändrad jämfört med 2019 då alla miljöer är fullt utbyggda. Tabell 2. Forskningsanslag att disponera, tkr i 2019 års prisnivå Forskningsanslag att disponera Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar och omfördelningar Lnuc M edel att fördela till fakulteter Medel att disponera Fördelning av anslag till fakulteter/nlu görs med fördelningen för 2019 som bas. Liksom tidigare år omfördelas 2,5 procent av anslaget baserat på bibliometriska mått och lika mycket baserat på extern finansiering. Nytt för 2020 är att införa en ny faktor för omfördelning av forskningsanslag, vilket ska baseras på samverkan. Under 2019 ska ett förslag tas fram på hur omfördelningen ska göras. 1/4 1 (3)

52 38 c Tabell3. Forskning och utbildning på forskarnivå: medel att fördela till fakulteter/nlu 2020, tkr Specifikation av medelstilldelning FEH FHL FKH FSV FTK NLU Fördelas senare Summa Tilldelning Återförs ,5 % + 2,5 % + 2,5% för omfördelning Utifrån bibliometri Utifrån externfinansiering Utifrån samverkan Proporitonell utjämning S :a tilldelat belopp (exkl. strategiska satsningar) Strategiska medel inriktas på åtgärder enligt tabell 4. Tabell 4. Forskning och utbildning på forskarnivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr Universitetövergripande strategiska satsningar Budget Budget Budget Plan Plan Strategiskt kompetensförsörjningsarbete Strategiska plattformar Stimulans internationaliseringsarbete Strategiska medel enligt tidigare rektorsbeslut Universitetsgemensamma projekt M edel att fördela senare Summa Ur myndighetskapitalet Ingår 2018 i medel att fördelas senare. 2 Avsättning för universitetsgemensamma projekt. Ej sökbara för fakulteterna Rektor har den 1 april 2019 fattat beslut om inrättande av två kunskapsmiljöer Linné med huvudhemvist på fakulteten för samhällsvetenskaper: En ifrågasatt demokrati och Utbildning i förändring. Arbetet som ska bedrivas inom kunskapsmiljön ska ge stärkt förmåga att samla resurser och dra nytta av sambandet mellan utbildning, forskning och samverkan. Kunskapsmiljöerna ska även bidra till ökad koordinering avseende rekrytering av nyckelkompetenser. I kunskapsmiljöerna tas initiativ till prioritering av satsningar på forskningsområden, utbildningsutbud och samverkansformer/områden. Kunskapsmiljöerna Linné organiseras efter samma modell som LNUC. Ingående forskningsmedel utgörs i första hand av den stärkta tilldelningen av forskningsmedel som tillkom Linnéuniversitetet 2016 för anställningar av internationella post docs. Dessa medel ska i första hand användas för att förstärka kunskapsmiljöerna. Detta ställer stora krav på fakultetens forskningsbudget och dess prioritering av resurser. Inför 2019 har tilldelningen av medel till lektorer skett genom ansökningsförfarande och tre av de beviljade projekten sträcker sig över två år. Det innebär att i budgeten för 2020 är 1,9 mkr redan bundna för dessa tre projekt. Forskarutbildningen beräknas ta i anspråk ca 42 % av fakultetsmedlen. Professorernas forskning beräknas utgöra ca 30 % av forskningsbudgeten. Sedan finns det ett antal poster som bör 2/4 2 (3)

53 38 c betraktas som bundna. Där ingår medfinansieringen till NLU för olika gemensamma strategiska satsningar, avsättning till IKM (Institutet för kunskap och metodutveckling) som kommer direkt från departementet, samfinansiering för externa projekt som inte har full kostnadstäckning, avsättningen för olika strategiska satsningar beslutade av rektor som sträcker sig över flera år, medfinansiering till plattformen för migrationsfrågor och plattformen för ehälsa, fakultetsgemensamma kurser för doktorander och finansiering av kompetensutveckling till före detta prefekter. I bilaga 1 är de rader som är markerade med rosa färg, poster som på olika sätt redan är bundna. Den blåmarkerade posten avser medel som tjänas in individuellt baserat på publikationer och externa medel och som fördelas till forskningsmiljöer (tidigare individuellt fördelade medel från rektor). Det är de grönmarkerade raderna som i så fall kan omdisponeras till annat. Fastän den posten som heter medel till forskningsrelaterade aktiviteter är den enda fria potten som institutionerna kan använda till finansiering av konferensresor, språkgranskning, översättning etc för forskare som inte är anslutna till en forskningsmiljö eller vars prestationer baserade på bibliometri och externa medel inte är så höga. Sammanställningen i tabellen visar tydligt att fakulteten har väldigt lite utrymme kvar att disponera. För att kunna möta de krav på finansiering av de nyinrättade kunskapsmiljöerna behövs det att, på något sätt, koppla samman de nya satsningarna på professorer och biträdande lektorer men de nyinrättade kunskapsmiljöerna. Det innebär vidare att det inte utgår några nya medel till lektorers forskningstid utöver de tvåårsprojekt som redan är beslutade. Lektorers forskning sker istället på kompetensutvecklingstid, vilket återigen aktualiserar vikten av att ta tillvara på och organisera kompetensutvecklingstiden på ett optimalt sätt. Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna 3/4 3 (3)

54 Förslag fördelning av anslag till forskning och forskarutbildning 2020 Budgetpost Bilaga 1 Belopp Utbildning på forskarnivå Professorsforskning Medel till docenter och lekorer efter ansökan för ansökningar som var 2 -åriga Gemensam medel till forskningsmiljöer baserat på individuell meritering Biträdande lektor IKM Kompetensutveckling fd prefekter Medfinansiering strategiska satsningar NLU Medfinansiering NLU, lektorer 0 Avsättning för forskningsplattform Didaktik och lärande enl RB Stöd ämnesdidaktik ID, STV, medfinansiering NLU Samfinansiering externa projekt Medfinansiering forskingsplatformar( Migration och e Hälsa) Fakultetsgemensam kurs forskarutbildning Metodkurs forskning svenska och engelska, nytt Forskningsrelaterade aktiviteter/drift Reserv till längre utlandsvistelse för forskare Summa Basanslag Sparade medel från RU Diff Inkluderar 1 professori statsvetenskap och en professor i sociologi 2 Avser en biträdande lektor i statsvetenskap och en i sociologi

55 39 Missiv FSV 2019:3: 39 Dnr: 2019/ Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fastställande av fakultetens programutbud för nationell antagningsomgång ht 2020 och vt 2021 Bakgrund Förslag till nationellt programutbud för ht 2020 och vt 2021 följer nedan. Prefekterna vid berörda institutioner har bekräftat utbudet. De program som ingår i utbudet för den internationella antagningsomgången under samma period beslutades av fakultetsstyrelsen Ändringar i det nationella programutbudet jämfört med föregående år: - Digitalisering som stöd för lärande ska, enligt styrelsebeslut , ges som masterprogram istället för som magisterprogram. - Magisterprogrammet i statsvetenskap lades formellt ner Två magisterprogram i idrottsvetenskap, i) Fysisk aktivitet, friluftsliv och hälsa samt ii) Idrott i utveckling lades formellt ner Följande programutbud föreslås: Höstterminen 2020 Grundnivå Coaching and Sport Management, idrottsvetenskapligt program, 180 hp (Vx) Programmet för studier av Sustainable Democracy and Governance, 180 hp (Vx) Europastudier, 180 hp (Vx) Freds- och utvecklingsprogrammet, 180 hp (Vx) Idrottsvetarprogrammet, 180 hp (Km) Internationella samhällsstudier, inriktning politik och samhällsanalys, 180 hp (Km) Internationella samhällsvetarprogrammet, inriktning globala studier, 180 hp (Vx) Ledarskap och organisation, 180 hp (Vx) Personal och arbetsliv, 180 hp (Vx) Sociologiprogrammet, 180 hp (Vx) Socionomprogrammet, 210 hp (Km) Statsvetarprogrammet, 180 hp (Vx) Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård, 180 hp (Vx) Avancerad nivå Digitalisering som stöd för lärande, masterprogram, 120 hp (Vx) Idrottsvetenskap, masterprogram, 120 hp Pedagogik, magisterprogram, 60 hp (Vx) Pedagogik, masterprogram, 120 hp (Vx) Sociologi, magisterprogram, 120 hp (Vx) Sociologi, masterprogram, 120 hp (Vx) Socialt arbete, masterprogram, 120 hp (Vx) Statsvetenskap, masterprogram, 120 hp (Vx) 1 (2)

56 39 Vårterminen 2021 Grundnivå Socionomprogrammet, 210 hp (Vx) Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa fakultetens programutbud för höstterminen 2020 och vårterminen 2021 enligt ovanstående. 2 (2)

57 40 Missiv FSV 2019:3: 40 Dnr: 2019/ Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fastställande av reviderad utbildningsplan för statsvetenskap, masterprogram, 120 hp, SASK2 Bakgrund Vid fakultetsstyrelsens sammanträde i december 2018 fastställdes en reviderad utbildningsplan för masterprogrammet i statsvetenskap. Behörighetsreglerna skulle ändras varför det antogs att en ny programkod behövdes: SASK3. På grund av ett misstag i hanteringen av Kursinfo kopplades programkurstillfället till gamla SASK2 vilket innebar att den planerade höjningen av behörighetskraven inte kunde genomföras inför HT2019 utbildningsplanen kommer behöva revideras igen inför HT2020. Det har dock gjorts en annan revidering: valbara kurser har bytts ut mot valfria, en mening under Kurser i programmet, Termin 3 ( Kurserna i termin 3 har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (A1N ) har strukits. Bifogas: - Ny utbildningsplan för SASK2 Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa utbildningsplan för masterprogrammet i statsvetenskap, 120 hp, SASK2. 1/6 1 (1)

58 40 Dnr: INGET VÄRDE ANGIVET Utbildningsplan Fakulteten för samhällsvetenskap Statsvetenskap, masterprogram, 120 högskolepoäng Political Science, Master Programme, 120 credits Nivå Avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet: Minst 90 högskolepoäng i huvudområdet statsvetenskap inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 högskolepoäng, eller motsvarande Svenska B och Engelska A eller motsvarande Ej fastställd Programbeskrivning Programmet har som mål att studenterna skall förvärva fördjupade kunskaper och färdigheter som krävs för mer kvalificerade arbetsuppgifter utredningar, analyser och handläggning inom såväl internationell och nationell som offentlig och privat verksamhe Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse Efter avslutad utbildning ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. 2/6

59 40 Färdighet och förmåga Efter avslutad utbildning ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad utbildning ska studenten Efter avslutad utbildning ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Programspecifika mål Efter avslutad utbildning förväntas dessutom studenten kunna: visa kännedom om samt förmåga att förstå och förklara politiska förhållanden i nationellt, Ej regionalt samt fastställd globalt perspektiv. visa förståelse för genus samt ekologiska, etiska och mångfaldsperspektiv. Innehåll och struktur Programmet är placerat vid fakulteten för samhällsvetenskap. För programmet finns en programledare som ansvarar för programmets administration, organisation och kvalitetsutveckling. Programöversikt Programmet består av två årskurser motsvarande 120 högskolepoäng, varav minst 30 hp av ämneskurserna, 15 hp inom vetenskapsteori och forskningsmetodik samt det självständiga arbetet (30 hp) innebär studier inom huvudområdet. En del kurser har engelska som undervisningsspråk. Masterprogrammet består av fyra kategorier av kurser: Ämneskurser* 30 hp, inom huvudområdet statsvetenskap Vetenskapsteori och forskningsmetodik på avancerad nivå,* 15 hp Valfria kurser, 45 hp, inom samhällsvetenskap, ekonomi och/eller humaniora Självständigt arbete*, 30 hp. Av de valfria kurserna kan max 30 hp vara på grundnivå, medan minst 15 av de 45 hp valfria kurserna måste vara på avancerad nivå. *= kurs i huvudområdet 3/6

60 Kurser i programmet Termin 1 (A1N) Den första terminen innebär att studenterna introduceras i International affairs (7,5 hp)* och i European affairs (7,5 hp)* samt kurser i kvalitativa metoder (7,5 hp)* och i kvantitativa metoder (7,5 hp)*. Kurserna i International och European affairs fokuserar på dagsaktuella frågor, utvecklingstendenser och utmaningar i ett sammanhang av politikens globalisering. Kurserna i kvalitativa och kvantitativa metoder omfattar centrala moment i forskningsprocessen som forskningsetik, problemformulering, forskningsdesign, metodval, analysmetoder och redovisning av resultat. Kursen i kvalitativ metod behandlar etnografisk metod, intervjumetod, fallstudiemetodik samt textanalys. Kursen i kvantitativ metod behandlar grunderna för kvantitativ analys, uni, bi och multivariat analys samt frågor som har att göra med urval och signifikans. I båda kurserna eftersträvas såväl överblick som fördjupning. Termin 2 (AIN) Den andra terminen innebär en breddning och i viss utsträckning tematisk fördjupning inom huvudområdet på centrala teman med kurser i statsvetenskaplig teori (7,5 hp)* och politiska partier och partisystem (7,5 hp)*. Syftet med kurserna är att få en fördjupning i centrala statsvetenskapliga forskningsområden. Det finns även utrymme att läsa andra ämnesrelevanta kurser (omfattning 15 hp) inom samhällsvetenskapliga, humanistiska eller ekonomiska ämnesområden. Studenten väljer att antingen bredda eller fördjupa sina kunskaper inom eller utom samhällsvetenskaplig fakultet. Termin 3 (A1N) Den tredje terminen innefattar valfria kurser (30 hp), där studenten väljer att antingen bredda eller fördjupa sina kunskaper inom eller utom samhällsvetenskaplig fakultet.som ett alternativ till de valfria kurserna finns också möjligheten till praktik (30 hp). Det åligger studenten att ordna praktikplats. Praktiken eller de valfria kurserna kan med fördel förläggas utomlands. Samtliga valfria kurser söker studenten i samråd med programledare. Termin 4 Ej (A2E) fastställd Termin 4 avslutar programstudierna med ett längre självständigt arbete (30 hp)* där empiriska och metodologiska färdigheter från programstudierna presenteras i ett skriftligt fördjupningsarbete. Kursen innehåller ett examensarbete och har som förkunskapskrav minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet samt minst 15 hp metodkurser på avancerad nivå. Vissa kurser kan komma att ges på engelska. 40 Samhällsrelevans Inom ramen för programmet ges en fördjupad metodologisk utbildning som förbereder både för studier inom forskarutbildning och yrken med kvalificerade handläggar och utredningsuppgifter (omvärldsanalyser) inom offentlig och privat verksamhet.programmet bjuder fortlöpande in omvärldskontakter, så kallade praktiker från nationella och internationella verksamheter, för att presentera erfarenheter från yrkeslivet. Inom ramen för programmet ges också studenterna möjligheter att praktisera nära det omgivande samhällets organisationer för att därmed förbättra anställningsbarheten.praktikterminen (30 hp) måste alltid godkännas av programledaren. 4/6

61 Internationalisering Programmet har en tydlig internationell prägel. Statsvetenskapen är innehållsmässigt och forskningsmässigt förankrad i ett internationellt sammanhang. En rad globaliserings och internationaliseringsteman behandlas inom programmet och det finns även inslag av gästföreläsare från utländska universitet och internationella praktiker som antingen håller egna kurser eller enskilda föreläsningar. Internationalisering genomsyrar programmet även på andra sätt, då vissa kurser ges på engelska och inkluderar internationella gästlärare och då vissa kurser läses tillsammans med internationella studenter. De studerande ges under termin 3 möjligheter till utlandsstudier genom de utbytesavtal som finns inom Linnéuniversitetet. Det finns också möjlighet att genomföra en praktiktermin i en internationell miljö i Sverige eller utomlands. Utlandsstudier och eventuell praktik ska planeras i samråd med programledare. Perspektiv i utbildningen Hållbar utveckling I programmet behandlas teoretiska perspektiv som ytterst handlar om att analysera samhällets hållbarhet utifrån politiska, ekonomiska och sociala aspekter, i synnerhet i relation till programmets internationella teman. 40 Lika villkor På Linnéuniversitetet innebär lika villkor mångfald, jämlikhet, jämställdhet, likabehandling och tillgänglighet. I statsvetenskapen aktualiseras dessa aspekter i undervisningens innehåll, exempelvis när det gäller politisk jämlikhet, representativitet och rättvisa. Mer konkreta aspekter framgår av respektive kursplan. Breddat kunskapsperspektiv (bildning) Bildningsperspektivet syftar till att de studerande utvecklar ett kritiskt och etiskt förhållningssätt inom ramen för andra/aktuella vetenskaps och kunskapsområden. Inom ämnet statsvetenskap och programmets olika teman används ett antal klassiska verk som utgångspunkt för att förstå såväl forskning som aktuell samhällsdebatt på respektive tema. Ej fastställd Entreprenöriellt förhållningssätt I utbildningen ges tillfällen för de studerande att reflektera över entreprenöriellt förhållningssätt i yrkesutövning, till exempel under praktikterminen. Detta innebär bland annat att utveckla generella kompetenser som initiativförmåga, ansvarstagande, kommunikation och samarbete, samt att analysera eventuell förekomst av politiskt entreprenörskap inom olika organisationer. Kvalitetsutveckling Fakultetsstyrelsen på fakulteten för samhällsvetenskap har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningen. Studentinflytande sker via kurs och programvärderingar, och även genom representation i fakultetsstyrelsen, beredningsorgan och programråd. Studenternas synpunkter bildar underlag för styrelsens kvalitetsarbete. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. En programansvarig har ansvaret för att kontinuerligt arbeta med programmets löpande verksamhet, organisation och kvalitet. Dessutom finns ett programråd bestående av programledare, lärar och studentrepresentanter samt prefekt (eller annan av prefekt utsedd person) som har till uppgift att kontinuerligt följa programmets utveckling Examen Efter avklarade studier som motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. De som fullföljt Statsvetenskap, masterprogram kan erhålla följande examen: 5/6

62 Filosofie masterexamen (Huvudområde: Statsvetenskap) 40 Master of Science (120 credits) (Main field of study: Political Science) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Kostnader i samband med praktik eller utlandsstudier bekostas av studenten. Ej fastställd 6/6

63 41 Missiv FSV 2019:3: 41 Dnr: 2019/ Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Riktlinjer för begäran att inneha doktorandanställning på deltid Anställning av doktorander inom forskarutbildning tillhör de viktigaste, men också de mest ekonomiskt utmanande, strategiska satsningar som görs inom fakulteten för samhällsvetenskap. Fakulteten ser det därför som mycket viktigt att all forskarutbildning håller god kvalitet, att doktorander erbjuds en stimulerande arbetsmiljö, att forskarutbildningen bidrar till att stärka forskningsförankringen av utbildning och att den främjar uppbyggnaden av starka forskningsmiljöer. Enligt högskoleförordningen 5 kap. 2, ska den som är anställd som doktorand främst ägna sig åt sin egen utbildning. En doktorand får i begränsad omfattning ägna sig åt institutionstjänstgöring, dock högst 20 procent av full arbetstid. Om doktoranden själv begär det får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid (Hf 5 kap. 3a ). Högskoleförordning, Kap. 5: 3 a En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. Förordning (2002:139) När bestämmelsen att en doktorandanställning kan avse arbete på deltid infördes var syftet att skapa möjligheter för att kombinera doktorandstudier med annat arbete. Huvudregeln skulle dock fortsatt vara doktorandstudier på heltid. Möjligheten till arbete på deltid finns om en sökande till forskarutbildningen eller antagen doktorand så önskar och om det samtidigt av fakultetsnämnden bedöms som lämpligt (prop. 2001/02:15, s. 85, Den öppna högskolan). Lärosätets bedömning av vilken anställningsgrad som är lämplig ska ske sakligt och objektivt. Utgångspunkter för bedömningen kan vara hur lärosätet säkerställer utbildningens kvalitet och ökar förutsättningarna för att studerande ska kunna fullgöra doktorandutbildningen tillsammans med de skäl den studerande har för att vilja vara anställd på deltid. Högskoleförordningen reglerar inte på vilket sätt doktoranden ska framföra sin begäran om deltidsanställning. I dag kräver varken fakultet eller institution någon skriftlig begäran om deltidsanställning. I stället regleras doktorandens arbetstid terminsvis i dialog med prefekt/ tjänsteplanerare i samband med tjänsteplaneringen. 1 (2)

64 41 Fakulteten för samhällsvetenskap vill från och med 1 januari 2020 införa en ordning där doktorander som begär doktorandanställning på deltid under en viss tidsperiod ska lämna in en skriftlig begäran inför respektive termin. En sådan ansökan bör gå till prefekt för yttrande och sedan beslutas av fakultetsstyrelsen (se prop. 2001/02:15, s 85). Fakultetsstyrelsen bör delegera beslutet till dekan, eftersom dekanens beslutsmöten är mer frekventa och ärende om doktorandanställning på deltid kan ses som en form av rutinärende. I normalfallet bör en sådan begäran hörsammas men det kan finnas enskilda fall där en samlad bedömning ger vid handen att den studerandes möjligheter att fullgöra doktorandutbildningen försvåras vid sänkt arbetstid. Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att doktorander som avser att inneha doktorandanställning på deltid, ska lämna in en begäran om detta att styrelsen delegerar till dekanen att besluta om begäran att inneha doktorandanställning på deltid under en viss tidsperiod 2 (2)

65 Missiv FSV 2019:3: 42 Dnr: 2019/ Erik Weijmar 42 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Revidering av Allmän studieplan i socialt arbete Bakgrund I rektors delegationsordning anges att fakultetsstyrelsen ska fastställa allmänna studieplaner inom utbildning på forskarnivå. Det nationella forskningsrådet Forte har gett fyra universitet (LU, MaU, GU och Lnu) i uppdrag att gemensamt starta en nationell forskarskola som riktar sig till yrkesverksamma inom socialtjänsten. Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet är en av parterna. Satsningen har en budget på tio miljoner kronor per år och ska pågå under åtta år. Doktoranderna ska varva kurser med eget forskningsprojekt och knytas till ett av de fyra lärosätena där de handleds. Forskarskolan administreras av LU och MaU. De första doktoranderna beräknas påbörja studierna höstterminen För att utbildningen ska bli likvärdig för doktoranderna är det viktigt att de allmänna studieplanerna på lärosätena är så lika varandra som möjligt. Samtidigt ska det endast finnas en allmän studieplan för varje forskarutbildningsämne. Av den anledningen har studieplanen för den nationella forskarskolan integrerats i allmän studieplan för socialt arbete vid Lnu men vissa särdrag har behållits. Bilaga - Reviderad allmän studieplan i socialt arbete Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa den reviderade allmänna studieplanen i socialt arbete. Den reviderade allmänna studieplanen ska börja gälla från och med den /14 1 (1)

66 42 Fastställd: Reviderad: Dnr: 2019/ Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets beslutsoch delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas. Till den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i socialt arbete bifogas två bilagor med utdrag ur Högskoleförordningen samt en beskrivning av uppfyllelsen av examensmålen inom forskarutbildningen. Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete Allmän studieplan, ASP, för utbildning på forskarnivå i socialt arbete är fastställd av fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap , reviderad och börjar gälla från Individuell uppföljning av Allmän studieplan sker genom Individuell studieplan, ISP. 1. Ämnesbeskrivning Utbildningen på forskarnivå i socialt arbete syftar till att den studerande skall erhålla de kunskaper och färdigheter samt den kritiska förmåga som erfordras för att självständigt kunna planera, genomföra och skriftligt redovisa vetenskapliga studier med relevans för ämnet socialt arbete. Utbildningen på forskarnivå i socialt arbete skall också ge kunskaper och färdigheter i samhälls- och beteendevetenskaplig teori, forskningsmetod, vetenskapsteori samt vetenskaplig analys. Särskilt fokus i undervisningen ligger på sociala förhållanden och dess kopplingar till samhällsinterventioner. 2. Utbildningens mål Generella examensmål för doktors- och licentiatexamen regleras i HF, se bilaga 1a. 3. Behörighet För att bli behörig som forskarstuderande krävs att såväl grundläggande som särskild behörighet är uppfyllda. I enlighet med bestämmelser i HF 7 kap 35, krävs också att den sökande bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen, se bilaga 1b. 3a. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet regleras i HF, se bilaga 1b. 3b. Särskild behörighet Instruktion om vad som får anges som särskilda behörighetskrav anges i HF kap 7, 40 se bilaga 1b. För särskild behörighet att antas till utbildningen på forskarnivå i socialt arbete för doktors- eller licentiatexamen erfordras: Minst 90 högskolepoäng i ämnet socialt arbete eller i ämnen som anknyter till utbildningen på forskarnivå, eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom landet eller utomlands. Nödvändiga språkkunskaper i svenska och engelska. 1 2/14

67 42 4. Bedömnings- och urvalskriterier Generella bestämmelser för urvalskriterier och bedömningsgrunder regleras i HF, se bilaga 1c. Antagning regleras vidare i Linnéuniversitetets lokala antagningsordning och Lnu:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå. Bedömningen av sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten som den sökande har genomfört eller varit delaktig i. Särskild vikt läggs vid kvaliteten på examensarbeten på grundnivå och avancerad nivå. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som det beredande organet får av den sökandes förutsättningar. Prövningen baserar sig därefter på avhandlingsplanens relevans för socialt arbete, originalitet och genomförbarhet inom den givna tidsramen, det vill säga motsvarande fyra års utbildning på heltid för doktorsexamen och motsvarande två års utbildning på heltid för licentiatexamen. Den som antagits till studier för licentiatexamen inom den nationella forskarskolan för tillämpad välfärdsforskning och önskar fortsätta till en doktorsexamen måste genomgå en ny antagning. Den som är antagen till forskarskolan får inte samtidigt vara antagen som doktorand enligt annan studieplan. 5. Utbildningens innehåll och uppläggning Undervisningen ges i form av seminarier, handledning och kurser. En viktig del av utbildningen är också att den forskarstuderande är delaktig och aktiv i forskningsmiljön på institutionen genom exempelvis närvaro och aktivt deltagande i seminarier, i doktorandsammanhang och vid forskarutbildningsträffar. 5a. Doktorsexamen Doktorsexamen kräver normalt fyra års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 högskolepoäng, omfattande en kursdel om 75 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig avhandling om 165 högskolepoäng. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktionskurs i socialt arbete Kurser i obligatoriska ämnen Ämnesstudier i ämnets teoribildning Studier i metodologi och metodik Vetenskapsteori för doktorander Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämne 7,5 hp 20 hp 15 hp 7,5 hp 25 hp Doktorsavhandling Avhandlingsdelen omfattar 165 högskolepoäng och skall skrivas på svenska och/eller engelska. Kvalitetssäkring av avhandlingsarbete Den forskarstuderande ska, i samråd med handledare, välja ämne för doktorsavhandlingen redan vid antagningen till forskarutbildning, alternativt i ett inledande skede av studierna. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Den forskarstuderande förväntas 2 3/14

68 42 att presentera avhandlingstexter varje år på avhandlingsseminarier de år som inget annat seminarium infaller. Idéseminarium Planeringsseminarium Mittseminarium Slutseminarium En presentation av forskningsämnet, avhandlingens planerade innehåll och genomförande läggs fram under första terminen. Planering för doktorsavhandlingen, med utförliga uppgifter om avhandlingsämne och syfte, samt preliminära uppgifter om teori, metod, sekundärlitteratur och disposition, framläggs under andra terminen. Utkast till avhandlingstext bör läggas fram av den forskarstuderande när ungefär hälften av utbildningen är genomförd. När avhandlingsarbetet bedömts som nära nog fullbordat hålls ett slutseminarium med en extern kommentator. Slutseminariet följs upp av examinator för bedömning av avhandlingsmanuskriptets kvalitet. Innan anmälan om disputation görs till fakulteten granskar examinator avhandlingsmanuset för att bedöma dess kvalitet. Granskningen sker i samråd med handledarkollegiet och skall vara genomförd minst en månad innan disputationsanmälan görs. Bedöms avhandlingens kvalitet vara tillräckligt god av examinator lämnas Anmälan om disputation. Disputationen genomförs med en opponent, tre ordinarie betygsnämndsledamöter samt en suppleant till betygsnämnden. Arbetet med avhandlingen ska följas upp av handledare samt examinator och kommuniceras till handledarkollegiet genom den individuella studieplanen. 5 b. Licentiatexamen Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om 37,5 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats om 82,5 högskolepoäng. Licentiatuppsatsen ska försvaras vid ett offentligt seminarium och bli bedömd av examinator. Licentiatexamen i socialt arbete kan också ges genom att doktoranden följer nationella forskarskolan för tillämpad välfärdsforskning. Detta innebär att den forskarstuderande antas till utbildningen efter en särskild utlysning och kommer att följa ett till denna anpassat kurspaket som ordnas inom ramen för den nationella forskarskolan, vilket specificeras nedan. Kurser Kursdelen innefattar både obligatoriska och valbara kurser. Vilka valbara kurser som ska ingå i examen bestäms av doktorandexaminator i samråd med den forskarstuderande och huvudhandledare. Obligatoriska kurser Introduktionskurs i socialt arbete Kurser i obligatoriska ämnen Ämnesstudier i ämnets teoribildning Studier i metodologi och metodik Vetenskapsteori för doktorander Introduktion till tillämpad välfärdsforskning (inklusive vetenskapsteori och forskningsetik) Kvantitativ metod och statistisk analys Kvalitativ metod Generiska färdigheter och förmågor Licentiatexamen Forskarutbildning i socialt arbete 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp Den nationella forskarskolan 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 7,5 hp 3 4/14

69 42 Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämne 7,5 7,5 hp Summa kurspoäng 37,5 hp 37,5 hp Licentiatuppsats För licentiatexamen ska den studerande författa en vetenskaplig uppsats om 82,5 poäng. Uppsatsen ska vara grundad på självständigt forskningsarbete och hålla god vetenskaplig kvalitet. Uppsatsen skall skrivas på svenska och/eller engelska. För den nationella forskarskolan för tillämpad välfärdsforskning gäller att uppsatsen utformas som ett antal vetenskapliga uppsatser som ska vara försedda med en inledande sammanfattning där delarna sätts in i en helhet (sammanläggningsavhandling). Om särskilda omständigheter föreligger kan examinator besluta att en avhandling får utformas som ett enhetligt sammanhängande verk (monografiavhandling). Ett arbete av två eller flera författare kan godkännas som licentiatavhandling eller del däri, om varje doktorands insats redovisas så att den kan bedömas individuellt. Kvalitetssäkring av licentiatuppsats Den forskarstuderande ska, i samråd med handledare, välja ämne för licentiatuppsatsen redan vid antagning till forskarutbildning, eller i ett inledande skede av studierna. Ämnet bör sedan preciseras och avgränsas så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Idéseminarium Planeringsseminarium Mittseminarium Slutseminarium En presentation av forskningsämnet, uppsatsens planerade innehåll samt genomförande läggs fram under första terminen. Planering för licentiatuppsats, med utförliga uppgifter om forskningsämne och syfte, samt preliminära uppgifter om teori, metod, sekundärlitteratur och disposition, framläggs under andra terminen. Utkast till uppsatstext bör läggas fram av den forskarstuderande, när ungefär hälften av utbildningen är genomförd. När uppsatsarbetet bedömts som nära nog fullbordat hålls ett slutseminarium med en disputerad extern kommentator. Slutseminariet följs upp av examinator för bedömning av uppsatsmanuskriptets kvalitet. Innan anmälan om licentiatseminarium görs till fakulteten granskar examinator uppsatsmanuset för att bedöma dess kvalitet. Granskningen skall vara genomförd minst en månad innan anmälan görs. Bedöms uppsatsens kvalitet som tillräckligt god av examinator lämnas Anmälan om licentiatseminarium. Inför seminariet utses opponent och ordförande. Licentiatuppsatsen betygssätts sedan av doktorandexaminator (se Lokala regler för utbildning på forskarnivå). Framsteg i arbetet med uppsatsen ska följas upp av handledare samt examinator och kommuniceras till handledarkollegiet genom den individuella studieplanen. 6. Examensbenämningens förled För forskarexamina inom ämnet socialt arbete används förledet filosofie. 7. Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplaner En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning att aktuell högskoleförordning följs. Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet socialt arbete kan byta till gällande allmän studieplan. 4 5/14

70 42 8. Möjlighet att avlägga delexamen Inom ämnet socialt arbete finns möjlighet för forskarstuderande med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen. Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen. Bilaga 2. Beskrivning av uppfyllelse av examensmålen inom forskarutbildningsämnet socialt arbete. 5 6/14

71 42 Bilaga 1. Utdrag ur Högskoleförordningen 1a) Examensordningen 1b) Behörighet 1c) Bedömnings- och urvalskriterier 1d) Antagning 1e) Individuell studieplan 1a) Examensordningen HF bilaga 2 - Examensordningen För doktorsexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall den forskarstuderande - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. HF bilaga 2 - Examensordningen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. 6 7/14

72 42 Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall den forskarstuderande - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 1b) Behörighet HF 7 kap 35 För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Grundläggande behörighet HF 7 kap 39 Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Särskild behörighet HF 7 kap 40 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. 7 8/14

73 42 1c) Bedömnings- och urvalskriterier HF 7 kap 41 Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållande att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde framför andra sökande. 1d) Antagningsförfarande HF 7 kap 37 Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. Förordning (2006:1053). HF 7 kap 38 En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064). 8 9/14

74 42 1e) Individuell studieplan HF 7 kap 29 För varje doktorand ska det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Förordning (2010:1064). 9 10/14

75 42 Bilaga 2. Beskrivning av uppfyllelse av examensmålen inom forskarutbildningsämnet socialt arbete Doktorsexamen i socialt arbete Uppfyllelsen av de generella examensmålen som anges i Bilaga 1 sker inom ramen för forskarutbildningens tre huvudsakliga delar: kurser, seminarier och avhandlingsarbete. Kurser Inom forskarutbildningen i socialt arbete ingår tre obligatoriska inriktningar på kurser samt en obligatorisk introduktionskurs. Obligatorisk kurs Introduktionskurs i socialt arbete (7,5 hp) Kursen, som delvis kan genomföras som läskurs, innehåller följande poänggivande moment: - Introduktion till studier på forskarnivå på institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet, - deltagande vid internationell konferens, samt - deltagande i samverkan, deltagande i undervisning, genomförande av etikansökan och opponentskap. Kursens mål är att garantera att målen i examensordningen uppnås gällande förmågan att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och övriga samhället är uppfyllda. Det gäller också målen i examensordningen att visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Kursen är konstruerad så att om den studerande sedan tidigare har kunskaper som når examensordningen mål ska dessa kunna tillgodoräknas. Handledarkollegiets ordförande fungerar som examinator. Kursen kan kombineras med annan introduktionskurs. Kurser i obligatoriska ämnen - Ämnesstudier i ämnets teoribildning (minimum 20 hp): i syfte att den forskarstuderande ska få kunskap om modern och klassisk teoribildning inom ämnet. - Studier i metodologi och metodik (minimum 15 hp): i syfte att den forskarstuderande ska få bred kunskap om vetenskaplig metodologi och vetenskaplig metodik med relevans för forskning i socialt arbete. - Vetenskapsteori för doktorander (minimum 7,5 hp): i syfte att den forskarstuderande ska få bred kunskap om den vetenskapsteoretiska grunden för forskning i socialt arbete. Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämne (minimum 25 hp) De valbara kurserna kan bestå av ämnesfördjupning, forskningsmetodik, teoribildning med speciell relevans för avhandlingsområdet för att därigenom ge specialistkunskap inom avhandlingens specifika forskningsområde. I förhållande till examensmålen ger de obligatoriska och valbara kurserna generellt en ämnes- och metodfördjupning, som främjar ett brett kunnande inom och systematisk förståelse av forskningsområdet, en djup och aktuell specialistkunskap inom en del av forskningsområdet, förtrogenhet med vetenskapliga metoder samt ett kunskapsunderlag som gäller vetenskaplig analys och syntes och bedömning av nya komplexa företeelser, frågeställningar och situationer /14

76 42 Seminarieverksamhet och konferenser De forskarstuderande motiveras till att delta på högre seminarier och andra seminarier som bedrivs på institutionen för socialt arbete. Den regelbundna seminarieverksamheten inom forskarutbildningen inkluderar idé-, planerings-, mellan- och slutseminarium för samtliga forskarstuderande. I den obligatoriska kursen ingår att de studerande ska granska andra forskarstuderandes seminarietexter och ge såväl konstruktiva och kritiska muntliga kommentarer. Under kursen skall den forskarstuderade presentera och diskutera sin forskning vid minst en internationell konferens samt även diskutera sin egen forskning med yrkesverksamma för att öka kunskapen om samverkan inom det sociala arbetets fält. Sammanfattning av uppfyllelse av examensmålen i forskarutbildningen i socialt arbete Genom en doktorsavhandling visa ett brett kunnande om tidigare forskning inom forskningsområdet, samt visa insikt i för socialt arbete väsentliga sammanhang och samband. Genom avhandlingen och obligatoriska kurser visa förmåga att identifiera, strukturera och analysera relevanta problem och frågeställningar inom socialt arbete. Detta sker genom att den forskarstuderande visar prov på fördjupade kunskaper i vetenskaplig metodik samt god förtrogenhet med val och tillämpning av olika metoder för studiedesign samt för insamling och analys av empiriska data som förekommer inom ämnet. Genom aktivt deltagande i seminarier samt genom avhandlingen visa god förmåga att självständigt, kreativt och kritiskt granska nya och komplexa processer med relevans för socialt arbete. Självständigheten uppvisas genom ett självständigt avhandlingsarbete i form av en monografi eller genom författandet av en kappa i en sammanläggningsavhandling. Självständigheten kontrolleras också genom att författardeklarationer skrivs för samtliga artiklar i en sammanläggningsavhandling och inkluderas i kappan. Genom att muntligt och skriftligt aktivt delta på minst en internationell konferens med relevans för socialt arbete, visa förmåga att med auktoritet presentera och diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Om avhandlingsarbetet helt eller delvis avrapporteras på engelska kan en nationell konferens ersätta den internationella. Genom introduktionskursens moment kring delaktighet i undervisning inom utbildning på högskolenivå och skrivande av etikansökan, samt genom avhandlingsarbete vara delaktig i forskningsetiska överväganden samt medverka i samverkan med andra aktörer. Genom avhandlingsarbetet och/eller genom obligatorisk kurs skall den forskarstuderande vidare delta aktivt i kvalificerade professionella sammanhang med relevans för socialt arbete. Avhandlingsarbete Ett avhandlingsarbete i socialt arbete innehåller flertalet moment som på olika sätt bidrar till uppfyllelsen av ett antal av examensmålen. Förmågan att identifiera behov av ytterligare kunskap, kritiskt tänkande, självständighet, vetenskaplig noggrannhet och kreativitet, liksom identifiering och formulering av frågeställningar, tränas från början av utbildningen genom arbetet med forskningsplanen för avhandlingsarbetet. Genom avhandlingsarbetet tränar den forskarstuderande också sin förmåga att bedriva forskning som väsentligt kan bidra till kunskapsutvecklingen, samt förmågan att planera, förstå, värdera och använda den kunskap som uppstår och formas. Vidare utvecklar den forskarstuderande förmågan att med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter. Att detta görs inom givna tidsramar kontrolleras bland annat genom årliga uppföljningar av de forskarstuderandes individuella studieplaner. Förmågan att visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmågan till vetenskaplig analys och syntes tränas under hela avhandlingsarbetet genom handledningen där graden av intellektuell självständighet får möjlighet att öka allteftersom arbetet fortskrider /14

77 42 Licentiatexamen i socialt arbete Uppfyllelsen av de generella examensmålen som anges i Bilaga 1 sker inom ramen för forskarutbildningens tre huvudsakliga delar: kurser, seminarier och uppsatsarbete. Kurser Inom forskarutbildningen i socialt arbete ingår tre obligatoriska ämnen som ska behandlas genom att den forskarstuderande går kurser. Den obligatoriska forskarkursen är utformad för att nå examensmålen för doktorsexamen men görs även obligatorisk för forskarstuderande antagna till licentiatexamen då det ger möjlighet att använda kursen för en eventuell framtida doktorsexamen. Obligatorisk kurs Introduktionskurs i socialt arbete (7,5 hp) Kursens mål och innehålls beskrivs ovan i Doktorsexamen i socialt arbete. Kurser i obligatoriska ämnen - Ämnesstudier i ämnets teoribildning (minimum 7,5 hp): i syfte att den forskarstuderande ska få kunskap om modern och klassisk teoribildning inom ämnet. - Studier i metodologi och metodik (minimum 7,5 hp): i syfte att den forskarstuderande ska få bred kunskap om vetenskaplig metodologi och vetenskaplig metodik med relevans för forskning i socialt arbete. - Vetenskapsteori för doktorander (minimum 7,5 hp): i syfte att den forskarstuderande ska få bred kunskap om den vetenskapsteoretiska grunden för forskning i socialt arbete. Valbara kurser Valbara kurser inom eller utanför ämne (minimum 7,5 hp) De valbara kurserna kan bestå av ämnesfördjupning, forskningsmetodik, teoribildning med speciell relevans för uppsatsområdet för att därigenom ge specialistkunskap inom uppsatsens specifika forskningsområde. För antagna till den nationella forskarskolan för tillämpad välfärdsforskning gäller följande kurser Obligatoriska kurser Introduktion till tillämpad välfärdsforskning (7,5 hp). Kursen syftar till att ge kunskap om vad praktiknära och tillämpad forskning innebär, samt en orientering i forskningsområdet socialt arbete. Kursen innehåller också delar om vetenskapsteori och forskningsetik. Generiska färdigheter och förmågor (7,5 hp). Kursen relaterar till målen för utbildningen och innefattar sammanställning och information om kunskapsöversikter, nationell och internationell forskningspresentation, aktivt deltagande i forskarseminarium, ansökningsseminarium och kommunikation av egen och andras forskning. I kursdelen sker kunskapskontrollen företrädesvis i form av skriftlig redovisning av individuella fördjupningsuppgifter, som i regel seminariebehandlas. Vetenskaplig metod (2 x 7,5 hp) Syftet är att den forskarstuderande ska få bred kunskap om vetenskaplig metodologi och vetenskaplig metodik med relevans för forskning i socialt arbete. Ämnet inkluderar två delkurser: Kvantitativ metod och statistisk analys (7,5 hp) Kvalitativ metod (7,5 hp). Valbara kurser (7,5 hp) 12 13/14

78 42 De valbara kurserna kan bestå av ämnesfördjupning, forskningsmetodik, teoribildning med speciell relevans för uppsatsområdet för att därigenom ge specialistkunskap inom uppsatsens specifika forskningsområde. I förhållande till examensmålen ger de obligatoriska och valbara kurserna generellt en ämnes- och metodfördjupning inom en avgränsad del av forskningsområdet. De ger också en fördjupad kunskap i vetenskapliga metoder och i synnerhet inom det specifika forskningsområdets metoder. Seminarieverksamhet och konferenser De forskarstuderande motiveras till att delta på högre seminarier och andra seminarier som bedrivs på institutionen för socialt arbete. Den regelbundna seminarieverksamheten inom forskarutbildningen inkluderar idé-, planerings-, mellan- och slutseminarium för samtliga forskarstuderande. I den obligatoriska kursen ingår att de forskarstuderande ska granska andra forskarstuderandes seminarietexter och ge såväl konstruktiva som kritiska muntliga kommentarer. Under kursen skall den forskarstuderade presentera och diskutera sin forskning vid minst en internationell konferens samt även diskutera sin egen forskning med yrkesverksamma för att öka kunskapen om samverkan inom det sociala arbetets fält. Uppsatsarbete Ett uppsatsarbete i socialt arbete innehåller flertalet moment som på olika sätt bidrar till uppfyllelsen av ett antal av examensmålen. Förmågan att urskilja behov av kunskap genom kritiskt tänkande, vetenskaplig noggrannhet och kreativitet samt genom att identifiera och formulera frågeställningar, tränas från början av utbildningen genom arbetet med forskningsplanen för uppsatsarbetet. I uppsatsarbetet skall forskarstuderanden visa färdighet och förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete samt andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till sin kunskapsutveckling och förmåga att utvärdera sitt arbete. Detta leder till en förmåga att identifiera sina behov av kunskap och ett ansvarstagande för sin kunskapsutveckling. Genom arbetet med uppsatsen tränar den forskarstuderande också sin förmåga att delta i forskning som kan bidra till deras kunskapsutveckling, samt sin förmåga att planera, förstå och utvärdera den kunskap som uppstår. Vidare utvecklar den forskarstuderande sin förmåga att med adekvata metoder genomföra forskning och andra kvalificerade uppgifter. Att detta görs inom givna tidsramar kontrolleras bland annat genom den årliga uppföljningen av de forskarstuderandes individuella studieplaner. Förmågan att visa vetenskaplig redlighet och göra forskningsetiska överväganden samt förmågan att visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används tränas under hela uppsatsarbetet genom handledningen och seminarieverksamheten där uppsatstexter presenteras, utvärderas och diskuteras /14

79 43 Missiv FSV 2019:3: 43 Dnr: 2019/ och 2019/ Karolina Österdahl Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Anställningsprofiler professorer i pedagogik Bakgrund Rekryteringen av professorer i pedagogik utgör en del i fakultetens verksamhetsplan och kommer att placeras vid institutionen för pedagogik och lärande samt vid institutionen för didaktik och lärares praktik. Profilerna har arbetats fram i handledarkollegiet för pedagogik. Bifogas: - Motiveringar - Anställningsprofiler - professorer i pedagogik Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa anställningsprofiler för professorer i pedagogik enligt bilagor. 1/11 1 (1)

80 2/11 43

81 3/11 43

82 4/11 43

83 5/11 43

84 Datum: Dnr:2019/ Anställningsprofil professor i pedagogik Välkommen till Linnéuniversitetet. En plats för kunskap, idéer och utveckling. För växtkraft och framtidstro. I Småland, i världen. Linnéuniversitetet inrättar en professur i pedagogik. På institutionen för pedagogik och lärande arbetar totalt cirka 60 personer. Institutionens huvudsakliga forskningsfokus ligger inom specialpedagogik, socialpedagogik och arbetslivspedagogik. Tjänsten som professor i pedagogik vänder sig till dig som vill leda arbetet med att stärka forskningsbasen i ämnet pedagogik vid institutionen för pedagogik och lärande. Som professor blir du en viktig person för utveckling av forskning, forskarutbildning, samverkan och grundutbildning. Ämnesområde för befattningen: Pedagogik Placeringsort tillsvidare: Växjö eller Kalmar Anställningens omfattning: 100 % Arbetsbeskrivning: Vi söker en professor med bred kompetens och erfarenhet för att verka inom och i anslutning till kurser och program inom ämnet pedagogik samt till speciallärar- och specialpedagogutbildningar och övriga lärarutbildningar. Som professor förväntas du att vara forskningsledare för både seniora forskare och doktorander som har sitt forskningsintresse riktat mot ämnet pedagogik, med forskning om skola, specialpedagogik och närliggande forskningsområden. I arbetsuppgifterna ingår också samverkan med skola och myndigheter. Du förväntas också bidra till att utveckla fakultetens och universitetets samlade forskningsverksamhet och forskningskvalitet i stort genom att du engagerar dig i forskningsgemensamma frågor. Tjänsten som professor erbjuder en rad stimulerande och utmanande arbetsuppgifter: Att etablera och ta ansvar för pedagogisk forskning med stor relevans för det omgivande samhället och för kvalitetsutveckling av svensk skola. Att medverka i utvecklingen av ämnesområdet pedagogik som helhet, nationellt och internationellt Att aktivt medverka i planering, undervisning, examination och kvalitetssäkring av kurser med inriktning mot skola och utbildning inom samverkan, grundutbildning, avancerad nivå och forskarutbildning. I uppdraget ingår också att handleda doktorander och att aktivt medverka i ämnets handledarkollegium Att bidra till ökad extern finansiering samt utveckla samarbetet med andra lärosäten nationellt och internationellt Att arbeta med kunskapsspridning på ett medvetet och systematiskt sätt genom vetenskaplig och populärvetenskaplig publicering 6/11

85 43 Sida 2 (3) Att aktivt delta i universitetets externa och interna arbete inklusive administrativa uppgifter knutna till utbildning och forskning Att aktivt arbeta med utveckling av forskningsbaserad samverkan med regionens kommuner Behörighetskrav Behörig att anställas som professor är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. (HF 4 kap 3 ) Enligt Linnéuniversitetets anställningsordning gäller som krav för en anställning som professor att den som anställs har visat vetenskaplig skicklighet genom självständig aktiv forskning enligt gängse nationella normer såväl kvalitativt som kvantitativt, på en nivå som avsevärt överstiger de som gäller för att utnämnas till docent. Kraven på den vetenskapliga skickligheten innefattar också krav på visad skicklighet vad gäller planering och ledning av forskning. Detta avser såväl ledning av forskningsarbete där andra disputerade forskare medverkar, som handledning av forskarstuderande Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom undervisning inom grundutbildning och forskarutbildning. Detta avseende såväl planering, genomförande och utvärdering av undervisning som handledning och examination. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Meriterande är graden av: dokumenterad vetenskaplig skicklighet med såväl bredd som djup genom egen pedagogisk och/eller specialpedagogisk forskning, framgång vid ansökningar om externa forskningsmedel samt en stark förankring i det internationella vetenskapssamhället dokumenterad erfarenhet av handledning och examination på forskarutbildningsnivå dokumenterad pedagogisk skicklighet dokumenterad administrativ skicklighet och förmåga att leda verksamheter samt att organisera och leda ämnesövergripande forskningsprojekt och forskargrupper dokumenterad god samarbetsförmåga samt förmåga att bidra till en god arbetsmiljö dokumenterad erfarenhet av att arbeta med det omgivande samhället 7/11

86 43 Sida 3 (3) När universitetet anställer nya lärare ska de sökande väljas, som genom en kvalitativ helhetsbedömning av kompetens och skicklighet, bedöms ha de bästa förutsättningarna att genomföra och utveckla aktuella arbetsuppgifter samt bidra till en framgångsrik utveckling av verksamheten. Institutionen och ämnet eftersträvar en jämn könsfördelning bland de anställda och ser därför gärna kvinnliga sökande till tjänsten. Kontaktpersoner: Dekan Ninni Wahlström, ninni.wahlstrom@lnu.se, telefon Prefekt Tobias Bromander, tobias.bromander@lnu.se, telefon HR-partner Karolina Österdahl, karolina.osterdahl@lnu.se, telefon Fastställd av fakultetsstyrelsen Datum Dekan Ninni Wahlström 8/11

87 Datum: Dnr: 2019/ Anställningsprofil professor i pedagogik Vid fakulteten för samhällsvetenskap finns sex institutioner, därutöver tillkommer Polisutbildningen. Denna anställning är placerad vid Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP) som är representerad vid både campus Kalmar och campus Växjö. Inom institutionen bedrivs forskning inom flera områden med relevans för pedagogik, didaktik och pedagogiskt arbete: exempelvis lärares villkor och praktik, undervisning och lärande samt yngre barns lärande. Det mest omfattande uppdraget för institutionen är att medverka i lärarutbildningarna i Kalmar och Växjö. Stora delar av förskoleprogrammet och grundlärarprogrammets tre inriktningar är förlagda till institutionen som också ansvarar för vissa kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK-kurser) inom övriga lärarprogram. Vidare undervisar institutionens lärare i handledarutbildning och uppdragsutbildningar. Samverkan sker med kommuner, enskilda skolor och skolområden genom forskningsprojekt, kurser och handledning samt olika uppdrag från myndigheter. Ämnesområde för befattningen: Pedagogik Placeringsort tillsvidare: Kalmar/Växjö Anställningens omfattning: 100 % Arbetsbeskrivning: Vi söker en professor med bred kompetens och erfarenhet för att verka inom och i anslutning till lärarutbildningen. Som professor förväntas du att vara forskningsledare för både seniora forskare och doktorander som har sitt forskningsintresse riktat mot exempelvis lärande i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, skolan eller mot dessa verksamheters pedagogiska praktiker. Du förväntas också bidra till att utveckla fakultetens och universitetets samlade forskningsverksamhet och forskningskvalitet i stort genom att du engagerar dig i forskningsgemensamma frågor. Tjänsten som professor erbjuder en rad stimulerande och utmanande arbetsuppgifter: Att etablera och ta ansvar för en forskningsinriktning med stor relevans för grundutbildningen, det omgivande samhället och för kvalitetsutveckling av svensk förskola/skola Att medverka i utvecklingen av ämnesområdet som helhet, nationellt och internationellt Att aktivt medverka i planering, undervisning, examination och kvalitetssäkring av kurser med inriktning mot förskola och skola, i form av utbildning på såväl grund- och avancerad nivå samt i forskarutbildning. I uppdraget ingår också att handleda doktorander och att ingå i ämnets handledarkollegium 9/11

88 43 Sida 2 (3) Att bidra till ökad extern finansiering samt medverka vid institutionens internationalisering av ämnet Att initiera och leda forsknings- och utvecklingsarbete inom inriktningen i samverkan med regionens kommuner och att bidra till att stärka institutionens forskningsmiljöer Att utveckla samarbetet med andra lärosäten nationellt och internationellt Att arbeta med kunskapsspridning på ett medvetet och systematiskt sätt, både mot vetenskapssamhället genom vetenskaplig publicering och mot skolans verksamhet genom populärvetenskaplig publicering Att aktivt delta i universitetets externa och interna arbete inklusive administrativa uppgifter knutna till utbildning och forskning Att aktivt arbeta med utveckling av forskningsbaserad samverkan med regionens kommuner i termer av praktiknära forskning Behörighetskrav Behörig att anställas som professor är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. (HF 4 kap 3 ) Enligt Linnéuniversitetets anställningsordning gäller som krav för en anställning som professor att den som anställs har visat vetenskaplig skicklighet genom självständig aktiv forskning enligt gängse nationella normer såväl kvalitativt som kvantitativt, på en nivå som avsevärt överstiger de som gäller för att utnämnas till docent. Kraven på den vetenskapliga skickligheten innefattar också krav på visad skicklighet vad gäller planering och ledning av forskning. Detta gäller såväl ledning av forskningsarbete där andra disputerade forskare är inblandade, som handledning av forskarstuderande Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom undervisning inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Detta avseende såväl planering, genomförande och utvärdering av undervisning som handledning och examination. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Meriterande är graden av: dokumenterad vetenskaplig skicklighet genom såväl bredd som djup i den egna forskningen, framgång vid ansökningar om externa forskningsmedel samt en stark förankring i det internationella vetenskapssamhället dokumenterad erfarenhet av handledning och examination på forskarutbildningsnivå dokumenterad pedagogisk skicklighet på grund- och avancerad nivå 10/11

89 43 Sida 3 (3) dokumenterad administrativ skicklighet och förmåga att leda verksamheter samt att organisera och leda ämnesövergripande forskningsprojekt och forskargrupper dokumenterad god samarbetsförmåga samt förmåga att bidra till en god arbetsmiljö dokumenterad erfarenhet av att arbeta med det omgivande samhället När universitetet anställer nya lärare ska de sökande väljas, som genom en kvalitativ helhetsbedömning av kompetens och skicklighet, bedöms ha de bästa förutsättningarna att genomföra och utveckla aktuella arbetsuppgifter samt bidra till en framgångsrik utveckling av verksamheten. Institutionen och ämnet eftersträvar en jämn könsfördelning bland de anställda och ser därför gärna kvinnliga sökande till tjänsten. Kontaktpersoner: Dekan Ninni Wahlström, ninni.wahlstrom@lnu.se, telefon Prefekt Mattias Lundin, mattias.lundin@lnu.se, telefon HR-partner Karolina Österdahl, karolina.osterdahl@lnu.se, telefon Fastställd av fakultetsstyrelsen Datum Dekan Ninni Wahlström 11/11

90 44 Missiv FSV 2019:3: 44 Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Kvalitetssäkring av utbildningsplaner Bakgrund Sedan en tid pågår kvalitetssäkringsarbete för fakultetens utbildningsprogram, t ex gemensam funktionsbeskrivning för programledare, tillsättning av programledare med rätt kompetens och en ny organisering av utbildningsrådets arbete. För att förbättra rutinerna för beredningen av nya och reviderade utbildningsplaner har ett redskap tagits fram. En tidigare befintlig checklista har uppdaterats och utvecklats samtidigt som nya rutiner för beredning av utbildningsplaner har introducerats. Fakultetsstyrelsen ombeds diskutera checklistan. Bifogas: Checklista för utbildningsplaner 1/5 1 (1)

91 44 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Utbildningsrådet/ Utskottet för programutveckling Checklista för utbildningsprogram Bakgrund Nedan föreslås en checklista som programledare, utbildningsråd och utskott, fakultetsstyrelse m fl kan följa för att enklare bedöma vilken relevans och kvalitet innehållet i programmens utbildningsplaner håller. Förkunskaper: Standardtexter enligt mall o Tänk på att tillägg till områdesbehörighet kräver dispens från UKÄ! (ska bifogas inför beslut om fastställande). o Grundnivå: För studier på grundnivå ange grundläggande behörighet. o Avancerad nivå: förutom standardformulering (Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå), Svenska B och Engelska A/B (om utbildningen ges på svenska) och Engelska B för utbildning som ges på engelska. o Särskild behörighet för avancerad nivå: anges med omfattning i hp i specifikt ämne, inte kandidatur (som ju är grundläggande behörighet för avancerad nivå). Programbeskrivning: ska vara en kortfattad beskrivning av syftet med programmet och en tänkt arbetsmarknad (yrkesområden, inte befattningar). Programbeskrivningen ska vara stram, dvs skrivas som att den är en del av ett styrdokument, inte som marknadsföring. (Katalogtexten däremot, som också ska skrivas in i kursinfo, ska vara mer lättsam och säljande.) Mål: ska enligt Högskoleförordningen läggas först, därefter de lokala målen. Innehåll och upplägg i utbildningsplanen ska vara tydligt kopplade till målen. Lokala mål ska inte vara konkretiseringar av de nationella målen, konkretiseringar görs i kursplanerna. De lokala målen ska inte vara för många. När de lokala målen länkas till kursplanen ska det tydligt framgå att de är tillägg till de nationella målen, t ex vid Lnu har detta program den här inriktningen 2/5 1 (4)

92 44 Det är viktigt att arbeta med kursplanerna parallellt med utbildningsplanen, särskilt när det förekommer lokala mål. Skriv inte fram några lokala mål som inte går att ha kontroll över, t ex om studenterna kan ta examen i annat huvudområde. Innehåll och struktur: Kontrollera att alla underrubriker är med! o Programöversikt: ska innehålla en översiktlig beskrivning av programmets innehåll (som basblock, fördjupningar, inriktningar), inte en kursuppräkning och inte en beskrivning av kvalitetssäkring! Alla premisser ska anges; grundnivå/ avancerad nivå, distans/campus, helfart/halvfart, olika huvudområden för examen, undervisningsspråk etc. Kurser i programmet: utbildningens kurser anges årseller terminsvis. Ska innehålla uppgifter om Kursernas omfattning i hp Nivå enligt SUHF:s rekommendationer 1 Vilka kurser som ingår i huvudområdet, dessa markeras med t ex* kursernas syfte/innehåll (kort beskrivning) Skriv inte in information som finns i kursplanerna. Utbildningsplan och kursplaner ska komplettera varandra. Innehållsbeskrivningarna ska hållas korta och allmänna. När en reviderad eller ny kursplan ska fastställas måste den vara i överensstämmelse med utbildningsplanen och omvänt. Progressionen i programkurserna måste anges, med undantag för terminer som inte följer den, som t ex terminskurser med innehåll som är specifika för programmets inriktning eller huvudområdesfördjupning som ligger på annan fakultet. Progressionen hänger samman med förkunskapskraven till de terminsvisa kurserna. Kurs kan tillfälligt undantas från 1 GlN grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav G1F grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav G1E grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen G2F grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav G2E grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen A1N avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav A1F avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav A1E avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen A2E avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen 3/5 2 (4)

93 44 progressionen, t ex i samband med terminsövergången från termin I till II: 22,5 hp kan krävas istället för 30 hp. Kontrollera att inga obligatoriska kurser på avancerad nivå förekommer på program på grundnivå som leder till generell examen. För program på avancerad nivå som leder till generell examen gäller följande: maximalt 25 procent av kurserna får vara på grundnivå magister: minst 45 hp på avancerad nivå master: minst 90 hp på avancerad nivå o Samhällsrelevans: beskriver utbildningens relation till arbetslivet. På vilket sätt är kunskapsinnehållet i detta program relevant för samhället? o Internationalisering: beskriv vad i programmets kunskapsinnehåll som har internationella/mångkulturella perspektiv. (Information om t ex VFU och praktik, det samlade utbudet av avtal med utländska lärosäten som finns inom Lnu samt rekommenderad tidpunkt för utlandsstudier kan med fördel läggas i programbeskrivningen.) o Perspektiv i utbildningen: lyft fram vad i programmets kunskapsinnehåll och perspektiv som är relevant för områdena nedan. I programmet arbetar vi på följande sätt med : Hållbar utveckling Lika villkor Breddat kunskapsperspektiv (bildning) Entreprenöriellt förhållningssätt Det som finns i andra regelverk och berör sådant som exempelvis arbetsförhållanden, likabehandling av studenter eller institutionens hållbarhetsarbete ska inte skrivas fram här. Kvalitetsutveckling: Hur arbetar man med studentinflytande, utvärderingar, programråd i programmet? Ange att sammanställningar av utvärderingar finns tillgängliga på lärosätet och specificera var. Följande mening rekommenderas: Efter varje kurs görs utvärdering vars resultat följs upp av lärarkollegiet. 4/5 3 (4)

94 44 Examen: Standardformulering på svenska och engelska ska användas. Efter avklarade studier som motsvarar de fodringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning, samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet, kan studenten ansöka om examen. Den som fullföljt programmet X kan erhålla följande examen: o Exempel på svenska: Filosofie/Teknologie/Ekonomie kandidatexamen Filosofie kandidatexamen (med inriktning mot...) (Huvudområde X eller X eller X) o Exempel på engelska: Bachelor of Arts/Fine Arts/Science m fl. Bachelor of Arts (with specialization in...) (Main field of study: X or X or X) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt: exempelvis kostnader, särskilda undervisningsformer och -språk, om studenten kan ta ut yrkesexamen såväl som generell examen. Diarienummer Läs genom utbildningsplanen med kritiska ögon: o Är svenskan korrekt? o Är beskrivningen saklig och korrekt? o Är detaljnivån (tex i beskrivningarna av kurser eller perspektiv) rimlig? o Är beskrivningen hållbar över tid? o Utbildningsadministratör eller motsvarande bör se över radbrytningar m m så de ligger på rätt ställe 5/5 4 (4)

95 45 Missiv FSV 2019:3: 45 Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Svar på remiss om Läraranställning och anställningsordning vid Linnéuniversitetet Fakulteten för samhällsvetenskap ombads att inkomma med synpunkter på rapporten Läraranställning och anställningsordning vid Linnéuniversitetet, som rör förslag på förändringar i Linnéuniversitetets anställningsordning. FSVs förslag har diskuterats vid anställningsnämndens möte den 19 mars (anställning för professorer och docenter), vid prefektrådet den 27 mars och 24 april, vid fakultetsstyrelsens möte den 1 april och vid forskningskollegiet den 2 april. Institutionerna ombads inkomma med skriftliga synpunkter på rapporten innan den 18 april. Remissvaret har skickats till Lnu:s HR-avdelning. 1/10 1 (1)

96 45 Fakulteten för samhällsvetenskap Svar på remiss om Läraranställning och anställningsordning vid Linnéuniversitetet Fakulteten för samhällsvetenskap har ombetts inkomma med synpunkter på rapporten Läraranställning och anställningsordning vid Linnéuniversitetet, som rör förslag på förändringar av Linnéuniversitetets anställningsordning. Förslagen i rapportens har diskuterats vid anställningsnämndens möte den 19 mars (anställning för professorer och docenter), vid prefektrådet den 27 mars och 24 april, vid fakultetsstyrelsens möte den 1 april och vid forskningskollegiet den 2 april. Institutionerna ombads inkomma med skriftliga synpunkter på rapporten innan den 18 april. Av direktivet till utredningen framgår att en prioriterad målsättning för Linnéuniversitetet är att skapa förutsättningar för strategisk rekrytering och meritering för att kunna främja uppbyggandet av kreativa kunskapsmiljöer vid LNU genom effektiv rekrytering och meritering där komponenterna forskning, grundutbildning och samverkan kopplas samman i mötet med samhällsutmaningar. (Rapport s 4) Det framstår ändå som oklart vilka mer exakta problem som utredningen avser att lösa. På vilka sätt har Linnéuniversitetet mer specifikt problem med strategisk rekrytering och på vilka sätt adresseras just dessa problem i utredningen? Eftersom rapporten saknar paginering används fortsättningsvis sidhänvisningarna i rapportens innehållsförteckning. Remissvaret följer samma struktur som rapporten. Tidigare utredningar I rapporten hänvisas till tidigare nationella utredningar (rapporten s 6), men Linnéuniversitetets tidigare erfarenheter av befordringsmöjligheter på alternativ grund t ex lektor på pedagogisk grund, har inte tagits hänsyn till eller utvärderats. Det saknas alltså en analys i rapporten av tidigare erfarenheter: varför togs dessa karriärvägar bort, vad var det som inte fungerade med dessa? Eftersom det är befordringsmöjligheter som funnits på lärosätet tidigare är det av särskild relevans att inkludera en utvärdering av dem i rapporten. 2/10

97 45 En kommentar av generell relevans är att det på sina ställen saknas en konsekvensanalys av hur de olika förslagen förhåller sig till varandra. T ex föreslås att tillsvidareanställd lärarpersonal ska vara disputerad (se nedan), samtidigt som antalet adjunkter på olika grund föreslås öka. Förslaget leder förmodligen till att fler adjunkter anställs istället för nya lektorer och att den eftersträvansvärda personalstabiliteten och kompetensförsörjningen försämras. Hur utbredda och varierade beroende på fakulteternas olika förutsättningar de reella behoven är av olika befordringsvägar och hur organisationen ska kunna möta de befordringsvägar som föreslås (liksom vem som ska fatta beslut om dem), är inte tydligt kartlagt i rapporten. Det kan förstås utredas senare, men hade bidragit till en bättre underbyggd rapport. Lektor med särskild yrkesskicklighet Rapporten: Huvudprincipen är att tillsvidareanställd lärarpersonal ska vara disputerad. Svenska universitet har också ett omfattande ansvar för att utbilda till ett flertal professioner, många som tidigare inte låg inom universitetens ansvarsområde, och fortfarande inte gör i andra länder. Dessa utbildningar kräver lärare med aktuella metodkunskaper från själva yrkesutövningen, d v s särskild yrkesskicklighet. För flera professionsutbildningar finns dessutom behov av lärare med specialkompetens, vilken traditionellt inte utgör föremål för akademisk forskning och därmed kan vara svår att finna inom universitetsvärlden. Universitetet måste alltså ha ändamålsenliga befattningar även för denna typ av kompetensbehov. (Rapporten s 8) Fakultetens synpunkter: Fakulteten instämmer i rapportens konstaterande att tillsvidareanställd lärarpersonal ska vara disputerad i så hög utsträckning som möjligt med hänsyn till rekryteringsmöjligheter. Fakulteten uppfattar att det finns svårigheter att rekrytera disputerade lärare inom vissa ämnen, eftersom det är brist på tillgång på disputerade inom dessa ämnen. Lösningen på det problemet är dock inte att rekrytera yrkesskickliga som lektorer. Fakulteten invänder mot resonemanget att professionsutbildningar per definition kräver lärare med aktuella metodkunskaper från själva yrkesutövningen, d v s särskild yrkesskicklighet. För det första är anledningen till att vissa professionsutbildningar kräver studier på universitetsnivå just en bedömning att det kommande yrket ställer krav på kompetens som motsvaras av en universitetsexamen. För det andra är det fullt möjligt att integrera praktikbaserade utbildningsmoment i utbildningen. För det tredje är kompetensen särskild yrkesskicklighet som praktisk yrkeserfarenhet begränsat aktuell i tid och därför olämplig för att ligga till grund för tillsvidareanställd lärarpersonal. 3/10

98 45 Fakulteten motsätter sig därför en befordringsgång till lektor som bygger på särskild yrkesskicklighet. Akademisk karriärväg från lektor till biträdande professor Rapporten: Framför allt har det anglosaxiska systemet med de tre nivåerna assistant professor, associate professor och full professor fått en normgivande ställning, och där svensk docentkompetens ungefär motsvarar associate professor Sammantaget bildar då dessa (typer av) läraranställningar en grundläggande befattningsstruktur som förslås tjäna som den huvudsakliga akademiska karriärvägen vid LNU: doktorand postdoktor biträdande lektor lektor biträdande professor professor. Vi vill här också påpeka att ett väsentligt och vanligt steg för att uppnå önskvärd mobilitet inom akademien är att som princip inte anställa lärosätets egna doktorander förrän senare i karriären. (Rapporten s 9-10) Fakultetens synpunkter: Det anglosaxiska systemet har en stark inverkan på internationell utbildningspolicy, men det innebär inte att man okritiskt ska anamma den och översätta den till ett svenskt sammanhang. En viktig invändning mot utredningens förslag till karriärväg för lektorer, dvs. doktorand postdoktor biträdande lektor lektor, är att det är helt orealistiskt i relation till dagens ekonomiska resurser. Att en sådan karriärstege skulle kunna utgöra norm ser fakulteten därför inte som rimligt. (Förslaget om att inrätta biträdande professor återkommer vi till i en punkt längre fram.) Fakulteten delar utredarens syn på att det är önskvärt att få högre mobilitet mellan lärosätena. Det skulle kunna uppnås om samtliga stora universitet antog som princip att inte anställa det egna lärosätets doktorander efter disputation. Så förhåller det sig inte i dag. Att Lnu skulle kunna ta ledningen i denna fråga och som generell princip besluta att inte anställa lektorer utbildade vid det egna lärosätet ser vi över huvud taget inte som möjligt. Däremot kan det vara rimligt att kräva mobilitet vid utlysning av post doc-tjänster. Krav på mobilitet lär dock kollidera med principen om meritokrati vid tjänstetillsättning. Fakulteten motsätter sig därmed att införa en akademisk karriärstege som norm, som innebär att blivande lektorer först ska ha meriterat sig via postdoktor och biträdande lektor (sex år av fakultetsfinansiering) innan de anställs som lektorer. 4/10

99 45 Vidare motsätter sig fakulteten förslaget att Linnéuniversitetet skulle införa som regel att inte anställa doktorander som disputerat vid Linnéuniversitetet. I vissa ämnen är doktorandantagningar de viktigaste strategiska rekryteringarna. Befordran till tjänst som biträdande professor Rapporten: Vi föreslår att LNU tillämpar en liknande möjlighet för en lektor att bli befordrad till biträdande professor. Det innebär att som lektor ska hen ha rätt att söka befordran till biträdande professor. (Rapporten s 10) Av detta följer att befordran inte bara kan vara en titelförändring för att avspegla ökade kompetens, utan innebär även mer kvalificerat tjänsteinnehåll och ökat ansvar. (Rapporten s 9) Fakultetens synpunkter: Det är möjligt att befordran till biträdande professor skulle kunna vara ett alternativ för lektorer som har meriterat sig på vetenskaplig eller konstnärlig grund, men utredarna har inte presenterat tillräckliga argument för sitt förslag, varken vad ett sådant inrättande av tjänst kan tillföra eller vilken behörighet som ska krävas. Eftersom rapporten föreslår att befordran till docent samtidigt bibehålls, vilket fakulteten ställer sig bakom, så behövs det tydligare motiveringar till varför också en befattning som biträdande professor bör införas. Fakulteten anser att om biträdande professor inrättas som en befordringsmöjlighet, ska den betecknas som en titel och inte som en tjänst eftersom den inte lyses ut och söks i konkurrens. Titeln ska i så fall endast gälla för lektorer med vetenskaplig respektive konstnärlig grund så att terminologin inte blandas. Det är viktigt med tydlighet avseende vad olika titlar står för så de blir möjliga att kommunicera både i ett akademiskt sammanhang och i en vidare omvärld. Ett rimligt behörighetskrav är att den sökande har meriterat sig till docent. Vad strax över innebär behöver i så fall utredas. Fakulteten ställer sig tveksam till behovet att införa befordran till biträdande professor, men om det presenteras fördjupade argument för detta är vi givetvis beredda att lyssna. Dock menar fakulteteten att en sådan eventuell möjlighet endast ska gälla för meritering på vetenskaplig eller konstnärlig grund. Befordran till professor Rapporten: Befordringsmöjligheten till professor föreslår vi däremot tas bort. Vår mening är att både den sökande och lärosätet gynnas av att professors-tillsättningar sker i öppen utlysning och konkurrens. Det andra huvudskälet är de begränsade tillgångarna på forskningsmedel ihop med det faktum att vi anser det nödvändigt 5/10

100 45 med en betydande forskningsfinansiering knuten till en professorstjänst för att den i praktiken ska kunna anses som och utgöra den främsta anställningen. (Rapporten s 10) Fakultetens synpunkter: Fakulteten delar utredningens oro för att resurserna till professorstjänsterna riskerar att bli alltför begränsade. Vi ser dock fortfarande möjligheter i att tillämpa prestationsbaserad tilldelning av forskningstid även om varje tilldelningssystem har sina för- respektive nackdelar. Om fakulteten väger nackdelarna med dagens system för tilldelning av tid till professorer mot förslaget, som med nödvändighet leder till färre professorer med dagens ekonomiska tilldelning, så föredrar fakulteten för samhällsvetenskap ett system där det är möjligt att kombinera rekryterade och befordrade professorer. Fakulteten förordar därför bestämt att möjligheten att befordra docent till professor kvarstår, men att de nuvarande skrivningarna i anställningsordningen skärps. Det skulle vara förödande för verksamheten att tvinga kompetent personal byta lärosäte för att kunna avancera i karriären. Linnéuniversitetet skulle också förlora en stark konkurrensfördel. Möjligheten att bli befordrad till professor bidrar till att Linnéuniversitetet ses som ett attraktivt alternativ för lektorer. Att samtliga professorer behandlas lika, oavsett anställningsgrund, är ytterligare en konkurrensfördel. Skrivningarna i anställningsordningen bör dock göras mer restriktiva. Nuvarande formulering i anställningsordningen att Linnéuniversitetet ska i normalfallet ge möjlighet till en befordran bör ändras till Linnéuniversitetet kan i vissa fall ge möjlighet till en befordran, baserat på verksamhetens behov. Vidare bör följande formulering på s 18 i Kompletterande riktlinjer Anställningsordning strykas: Prövning av en ansökan görs om inte synnerliga skäl talar emot. Lektor med särskild yrkesskicklighet Rapporten: Vi föreslår alltså att den förordningsreglerade anställningen som lektor i LNU:s anställningsordning delas upp i den vanliga anställningen som lektor på vetenskaplig grund (vilken tidigare benämnts universitetslektor ), respektive den betydligt mindre vanliga lektor med särskild yrkesskicklighet. (Rapporten s 12) Fakultetens synpunkter: Utredarnas argument för inrättande av befattningen lektor med särskild yrkesskicklighet är att vissa verksamheter vid LNU har behov av lärarkompetenser, för vilka det är svårt att finna disputerade lärare, t ex inom (delar av) lärarutbildningarna, IT-området, rättsvetenskap, sjöfartsområdet och delar av vårdutbildningarna. Fakulteten har här endast synpunkter på lärarutbildningarna. Vi 6/10

101 45 instämmer med rapportens konstaterande om problemets art men inte om dess lösning. Här behövs en nationell satsning på forskarutbildning, framför allt inom de stora professionsutbildningarna, och det måste vara SUHF:s och den samlade universitetsvärldens ansvar att driva denna fråga på nationell nivå. Som framgått av den första punkten i detta remissvar avvisar fakulteten förslaget att inrätta lektorat med särskild yrkesskicklighet som grund. Adjungerade lärare Rapporten: Vi föreslår sålunda att LNU inför två kompletterande lärarkategorier: gästforskare respektive adjungerade lärare Vi föreslår att LNU undersöker möjligheterna att sluta lokalt kollektivavtal som reglerar en tjänstegrad på upp till 50 procent och en tidsbegränsning upp till max 5 år totalt. (Rapporten s 13) Fakultetens synpunkter: Fakulteten ställer sig positiv till att Lnu inför gästforskare och uppmuntrar anställning av adjungerade adjunkter. Fakulteten ställer sig också bakom utredningens uppmaning att försöka att utöka omfattningen av adjungerade adjunkters tjänstegrad till 50 procent på universitetet. En satsning på förbättrade villkor för adjungerade adjunkter ligger helt i linje med argumentet ovan där fakulteten anför att praktisk yrkeserfarenhet är en kompetens som behöver upprätthållas kontinuerligt. Fakulteten ställer sig därmed bakom förslaget att inrätta befattning som gästforskare och att främja anställningar av adjungerade adjunkter. Lektorat på pedagogiska meriter Rapporten: Såsom argumenterats ovan föreslår vi att LNU inför ett pedagogiskt karriärspår. Detta innebär att man som universitetslärare ges möjlighet till befordran enbart på pedagogiska meriter. Det är då särskilt viktigt att LNU fastställer detaljerade regler för den pedagogiska meriteringen, d v s vilka slags meriter som ska räknas som pedagogiska meriter samt hur kvalificerade dessa måste vara för olika befattningsnivåer. (Rapporten s 23) Fakultetens synpunkter: Fakulteten ställer sig positiv till möjligheten att göra karriär inom akademin med grund i endast pedagogiska meriter. Den pedagogiska meriteringen bör dock följa en egen logik, ha egna karriärsteg och inte, som i rapportens förslag, integreras i den vetenskapliga meriteringen. 7/10

102 45 Ett exempel på pedagogisk meriteringslogik kan hämtas från Lunds universitet. Där kan man ansöka om att få sin pedagogiska skicklighet bedömd i två nivåer: Meriterad lärare (QTP, Qualified Teaching Practitioner) respektive Excellent lärare (ETP, Excellent Teaching Practitioner). En bedömargrupp inom den pedagogiska akademin tar ställning till den ansökandes meriter. Utnämningen till excellent lärare likställs ersättningsmässigt med docentkompetens. För utnämning till meriterad lärare utgår halva beloppet. (Lunds universitet) I detta sammanhang vill vi också lyfta behovet av karriärstege för blivande prefekter; det bör bli möjligt att kvalificera sig för prefektuppdraget i förväg så det därmed ska kunna uppfattas som en positiv karriärmöjlighet. Fakulteten avvisar förslaget att det ska gå att meritera sig till lektor på pedagogisk grund. Det är dessutom direkt olämpligt att införa en titel som pedagogiklektor när det finns en etablerad vetenskapligt grundad tjänstebeteckning som lektor i pedagogik. Däremot ställer sig fakulteten positiv till att en karriärstege byggd på pedagogisk meritering införs, dock med egna beteckningar, i enlighet med erfarenheter som kan hämtas från flera andra lärosäten som har infört sådana system. Kompetensutvecklingstid Rapporten: Exempel på sådana områden som kan och bör ingå i kompetensutveckling och där stöd och riktlinjer med fördel bör utvecklas på universitetsnivå är följande: [uppräkning av 15 punkter] (Rapporten s 26) Fakultetens synpunkter: Fakulteten ser positivt på att rapporten uppmärksammar de ekonomiska satsningar som årligen går till lärares kompetensutvecklingstid. Det är också viktigt att utnyttjande av kompetensutvecklingstid blir föremål för kritisk diskussion. Fakulteten vill dock framhålla vikten av att kompetensutvecklingstidens användning och tidsomfång differentieras, snarare än att vilka olika aktiviteter som kan ingå anges. Framför allt vill fakulteten betona vikten av att vetenskapligt kompetenta lärare erbjuds goda möjligheter att bedriva planerad forskning som kompetensutveckling. Med planerad menas i det här fallet att forskningsinsatsen ska vara kommunicerad i förväg med prefekt och att det sker en årlig uppföljning av hur kompetensutvecklingstiden har kunnat organiseras och forskningsplaneringen genomförts. Kompetensutvecklingstiden är den resurs som i första hand står till buds för lektorsforskning. 8/10

103 45 Sakkunniga vid lektoratstillsättning Rapporten: HF föreskriver att lärosätet ska använda sig av externa oberoende sakkunniga vid tillsättning av professorer. Inget sådant krav finns för lektorer. Vi föreslår följande generella principer för LNU. Vid professorstillsättningar används (minst) två externa och helt oberoende sakkunniga. För biträdande professorer används också två sakkunniga, medan det vid tillsättning av lektorat bör räcka med en sakkunnig i ämnet men rekommenderas att en pedagogiskt sakkunnig också anlitas. Den senare kan med fördel hämtas inom LNU. Även vid tillsättning av biträdande lektorat bör en sakkunnig användas. Vi anser inte att sakkunnig behövs vid anställning av postdoktorer. (Rapporten s 37) Fakultetens synpunkter: Fakulteten ställer sig bakom utredningens bedömning att minst två sakkunniga anlitas vid tillsättning av professorer. På samma sätt bör principen om två sakkunniga för tillsättande av biträdande professorer på vetenskaplig eller konstnärlig grund tillämpas om denna befattning inrättas. Fakulteten anser däremot att det fortsatt ska vara regel att använda två sakkunniga vid lektoratstillsättningar. Det bör dock poängteras i anvisningarna till de sakkunniga att den pedagogiska bedömningen ska ägnas större omsorg. Ett alternativ är att tillämpa ett system med två sakkunniga som bedömer den vetenskapliga kvaliteten och en sakkunnig som endast bedömer den pedagogiska kvaliteten. Samtliga sakkunniga bör alltid vara externa. Sammanfattning av synpunkter från Fakulteten för samhällsvetenskap Fakulteten för samhällsvetenskap ser positivt på att anställningsordningen ses över. Dock har fakulteten invändningar mot flera av förslagen. Sammanfattningsvis vill fakulteten framhålla följande: huvudprincipen ska vara att tillsvidareanställd lärarpersonal är disputerad lektorat ska enbart grundas på vetenskapliga alternativ konstnärliga meriter det ska inte vara möjligt att bli lektor med särskild yrkesskicklighet eller pedagogisk skicklighet som grund lektorer ska även fortsättningsvis kunna anställas med enbart doktorsexamen som grund adjungerande adjunkter bör kunna anställas i större omfattning jämfört med i dag och med större procentandel av tjänst möjligheten att befordras till professor ska finnas kvar inrättande av befattning som biträdande professor behöver utredas ytterligare och bör endast komma ifråga för vetenskaplig meritering pedagogisk meritering bör införas utifrån ett pedagogiskt meriteringssystem som inbegriper en pedagogisk karriärstege med beteckningar som skiljer sig från vetenskaplig meritering 9/10

104 45 kompetensutvecklingstid för vetenskapligt kompetenta lärare ska användas för planerad forskning det ska även fortsättningsvis vara två vetenskapligt sakkunniga vid tillsättning av lektorat, men kraven på bedömning av pedagogisk kompetens kan behöva tydliggöras 10/10

105 46 Missiv FSV 2019:3: 46 Dnr: 2019/ Handläggare: Fredrik Håkansson Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Remissvar: En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan Fakulteten för samhällsvetenskap har ombetts att inkomma med synpunkter på utredningen En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6), betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). Utredningens förslag har diskuterats av prefektrådet den 27 mars, vid fakultetsstyrelsens möte den 1 april, forskningskollegium den 2 april samt av prefektrådet den 24 april. Ett svar har den 24 maj skickats in till universitetsledningen (bifogas). Bilaga: Remissvar angående En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan från Fakulteten för samhällsvetenskap Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna 1/7 1 (1)

106 Dnr: 2019/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Remissvar angående En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan från Fakulteten för samhällsvetenskap Fakulteten för samhällsvetenskap har ombetts att inkomma med synpunkter på utredningen En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6), betänkande av Styr- och resursutredningen (Strut). Utredningens förslag har diskuterats av prefektrådet den 27 mars, vid fakultetsstyrelsens möte den 1 april, forskningskollegium den 2 april samt av prefektrådet den 24 april. Utredningens syfte är att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Utredningens uppdrag är bland annat att: - Främja högskolelagens krav på kvalitet, samverkan och jämställdhet - Tydliggöra högskolans roll i samhället - Förtydliga ansvarsfördelningen mellan regering och högskola - Föreslå en tillitsbaserad, långsiktig och samordnad styrning Utredningen fastställer tre viktiga mål för styrningen av universiteten. Styrningen ska: Främja akademisk frihet, kvalitet och integritet Främja ett rollsäkert samhällsansvar Främja strategisk handlingsförmåga Fakulteteten för samhällsvetenskap ställer sig bakom de tre styrningsmålen och uppskattar särskilt att Styr- och resursutredningen har lagt stor vikt vid upprätthållandet av den akademiska friheten som innebär att styrningen måste garantera det fria kunskapssökandet och främja hög kvalitet och akademisk integritet. Fakulteten ställer sig således positiv till att regeringen tar initiativ till förändringar i högskolelagen (1992:1434) i syfte att i lagen markera att lärosäten och staten som huvudman ska främja och värna akademisk frihet som en 2/7 1 (6)

107 46 förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig grund. Lärosätena ska anta rollen som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Därmed betonas lärosätenas och den enskilda lärarens frihet i utbildningens utformning också gentemot regionala intressen. Vidare ställer sig fakulteten positiv till begreppet ett rollsäkert samhällsansvar viket innebär att styrningen av lärosätet måste främja ett aktivt samhällsansvar som är grundat i lärosätenas specifika roll. Det innebär att universitetet engagerar sig i samhällets utmaningar utifrån sina särskilda villkor just som universitet, snarare än som en regional aktör bland andra. Tillitsbaserad styrning Utredningen fastslår att följande principer för styrning av lärosäten ska gälla. Styrningen ska vara tillitsbaserad, samordnad, kunskapsbaserad, långsiktig och flexibel. En tillitsbaserad styrning karakteriseras av en styrning med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå verkar aktivt för att 1) stimulera samverkan och helhetsperspektiv, 2) bygga tillitsfulla relationer, 3) säkerställa förmåga, integritet och välvilja. För den tillitsbaserade styrningen är fokus på verksamhetens syfte helt centralt. En tillitsbaserad styrning innebär att så långt möjligt bygga på organisationens inre motivation, professionella normer och verksamhetsnära kunskap, där ett tydligt ansvar för verksamhetens syfte kombineras med en flexibilitet i hur verksamheten bäst bedrivs för att uppnå syftet. Det handlar således om ett tydligt ansvarsutkrävande, men medlen lämnas till lärosätena att avgöra. Fakulteten för samhällsvetenskap konstaterar att det är näst intill omöjligt att inte ställa sig bakom en princip om tillitsbaserad styrning. Frågan är bara vad en sådan styrning innebär. Det är till exempel inte helt okomplicerat med lärosätesinterna kvalitetssäkringssystem för utbildning och forskning. Dels finns det stor risk för att lokala normer för vad som utmärker god utbildning respektive forskning kommer att utvecklas och dominera lokala bedömningssystem, vilket försvårar kalibrering av god kvalitet mellan lärosätena. Forskningsmässigt ökar denna risk om de externa finansiärernas roll samtidigt minskar. Dels finns en risk att intresseorganisationers roll, som t ex SUHF, ökar i samma grad som staten drar tillbaka sitt direkta inflytande. Alla lärosäten kommer t ex inte att ha möjlighet att själva uppfinna ett bra system för att prissätta olika typer av utbildningar och kan då i stället bli beroende av råd och rekommendationer från andra intressenter. En annan aspekt av den tillitsbaserade styrningen är vad den innebär för lärosätenas interna styrning. Fakulteten utgår från att universitetsledningen tillämpar ett fortsatt ansvarsutkrävande på fakultetsnivå, men hur stor kommer tilliten till att uppdragen uppnås att vara? Det handlar bland annat om hur mycket verksamheterna inom de 3/7 2 (6)

108 46 olika fakulteterna tillåts variera och framför allt på vilka punkter de tillåts variera. Vad ska styras centralt, vad ska styras från fakulteten och vad ska inte styras alls? Med detta sagt vill fakulteten dock betona sin positiva inställning till de tre kriterierna för tillitsbaserad styrning, såväl i styrning av lärosätena som internt inom lärosätet. Vad som i så fall bör framhållas mera än vad som görs i utredningen är att tillit aldrig kan utgöra en envägsrelation utan alltid bygger på ömsesidighet mellan två parter. Tillit måste förtjänas och välvilja är en utmärkt utgångspunkt, men den får aldrig missbrukas genom att ett välvilligt förhållningssätt möts av ett avståndstagande eller av en auktoritär hållning för då bryts kontraktet som tillitsstyrningen bygger på. Utbildningsuppdrag och profilering Utredningen föreslår att regeringens styrning av utbildningsutbudet sker genom att i regleringsbrev ange fyraåriga utbildningsuppdrag till respektive lärosäte. Utbildningsuppdraget ska innehålla mål om antal helårsstudenter på totalnivå samt mål för antal examina inom vissa utbildningar som leder till legitimationsyrken. I utbildningsuppdraget ska även ingå eventuella särskilda åtaganden som lärosätet och regeringen fastställt i dialog. Utredningens förslag innebär att en mer lärosätesspecifik styrning införs. För att markera det lärosätesspecifika införs begreppet profilering i styrningsdiskursen. Utredningen definierar begreppet profilering med att det för det första innebär att lärosätet intar ett medvetet och aktivt förhållningssätt till den egna profilen. Såväl lärosätet självt som regeringen ska kunna diskutera behov och utveckling utifrån lärosätesprofilen inklusive behov av förändringar av profilen. För det andra behöver den egna profilen ställas i relation till andra lärosätens profiler, för att säkerställa att behov av viss kunskap och kompetens tillgodoses nationellt. Det enskilda lärosätets profil ska fastställas i en kvalificerad dialog, där lärosätena kan tydliggöra vilken roll som de utifrån sin kompetens, sin kapacitet och sina förutsättningar vill fylla i det nationella sammanhanget. Därigenom utvecklas och underhålls regeringens kunskap om de olika lärosätenas profiler kontinuerligt. Fakulteten för samhällsvetenskap anser att det finns både möjligheter och risker med att profilera ett lärosäte utbildnings- och forskningsmässigt. Liksom i alla reformer blir det avgörande vilken betydelse de nya reformbegreppen laddas med och vilken styrningsfunktion de anses avse att fylla. Om profilering kan innebära att vissa universitet, men inte andra, ska ägna sig åt forskning och forskarutbildning tar fakulteten bestämt avstånd från en sådan tanke på uppdelning av lärosätesprofiler. Om profilering innebära en koncentration av vissa utbildningar till vissa lärosäten, ställer fakulteteten sig definitivt tveksam. Studenternas fria val och rörlighet, i kombination med det egna lärosätets kompetensprofil, bör i hög utsträckning tillåtas påverka varje lärosätes utbildningsutbud. Så länge lärosätena själva kan välja sin profil och i normalfallet få acceptans för den på nationell nivå, så ställer sig 4/7 3 (6)

109 46 fakulteten däremot positiv till tanken på profilering som ett led i styrningsstrategin. Den avgörande frågan blir vem som väljer profilen lärosätet eller departementet. Redan här ställs den tillitbaserade styrningen på prov. En samlad verksamhetsgren för utbildning och forskning Utredningen föreslår att utbildning och forskning ska utgöra en samlad verksamhetsgren där all verksamhet vid lärosätet ingår. Varje lärosäte tilldelas ett samlat anslag för denna verksamhetsgren. För det samlade anslaget redovisas en utbildningsram och en forskningsram där utbildningsramen motsvarar dagens anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskningsramen dagens anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Utöver de medel som ingår i utbildningsramen och forskningsramen kan det i det samlade anslaget ingå särskilda medel för särskilt specificerade uppdrag. Fakulteten för samhällsvetenskap motsätter sig både i) förslaget om en samlad verksamhetsgren och att ii) anslagen till utbildning och forskning ska utgå från dagens anslag. I sin rapport över de ekonomiska effekterna av statens styrning och resurstilldelning (UKÄ 2019), konstaterar UKÄ att mellan 2007 och 2017 ökade lärosätenas intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå med 10,5 miljarder kronor i fasta priser, medan intäkterna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökade med 2,6 miljarder kronor. Det innebär en större satsning på forskning under det senaste decenniet, med en ökning av forskningsandelen på knappt fem procent, från 53,6 procent till 58,3 procent, mellan 2007 och Fördelningen mellan forskning och utbildning i verksamheten skiljer sig dock väsentligt åt mellan lärosäten och grupper av lärosäten. Huvuddelen av forskningen och utbildningen på forskarnivå bedrivs vid de stora respektive de fackinriktade universiteten. Dessa grupper har också den högsta forskningsandelen i sin verksamhet, mellan 64 procent till 74 procent. Däremot utförs en större andel av utbildningarna vid högskolorna och de nya universiteten. Som en konsekvens är forskningsandelen betydligt lägre vid dessa lärosäten i genomsnitt 32 procent av intäkterna vid de nya universiteten. Mot bakgrund av dagens sneda och djupt orättvisa fördelningssystem kan fakulteten därför inte ställa sig bakom utredningens förslag att fördelning av resurser ska utgå från dagens tilldelning. Fakulteten är besviken över att Styrningsutredningen inte tar tillvara sin unika möjlighet att lägga fram ett preciserat förslag på fördelning av anslag till lärosätena som bygger på tydliga och förutsägbara principer, i stället för på en ogenomtränglig historia som svårligen låter sig genomlysas. Principer om tilldelning bör primärt ta sin utgångspunkt i att balansera utbildning och forskning mot varandra, det vill säga att en viss utbildningsvolym motsvaras av en viss tilldelning av forskningsmedel, för att på så sätt säkra kvaliteten i både utbildning och forskning. 5/7 4 (6)

110 46 Som en konsekvens av att Linnéuniversitetet tillhör gruppen unga universitet som i genomsnitt har en andel av 32 procent i fakultetsmedel av det totala anslaget, motsätter sig också fakulteten förslaget om en samlad verksamhetsgren för forskning och utbildning. Risken med en samlad verksamhetsgren består i att obalansen mellan de båda verksamheterna i dagsläget är alltför stor. Det finns ingenting som garanterar att ett stort utbildningsuniversitet skulle sätta upp som mål att satsa mera av sitt utbildningsanslag till forskning. Tvärtom, skulle det vara möjligt att ett utbildningsdominerat universitet i stället skulle vilja höja prislapparna i vissa ämnen utan att behöva sänka dem i andra och på så sätt låta utbildningskostnaderna expandera på forskningsanslagens bekostnad. Fakulteten befarar att det i praktiken kan bli svårt att värna de redan små resurser som i dag finns för forskningsbaserade aktiviteter inom en gemensam verksamhetsgren. Det finns alltid konkurrens om resurser och i dag utgör utbildningen den i särklass starkaste parten. Decentraliserad prissättning Utredningen föreslår att ersättningsbeloppen för de olika utbildningarna helt tas bort. Ett lärosäte tilldelas i stället dels ekonomiska medel, dels ett mål om antalet helårsstudenter. De ekonomiska medlen ska, som nämnts ovan, baseras på dagens anslag. Vidare föreslås att hälften av de tilldelade medlen för utbildning ska vara direkt beroende av det faktiska antalet studenter. I och med förslaget kan de ämnesbaserade ersättningsbeloppen tas bort och i stället får då varje lärosäte indirekt ett eget ersättningsbelopp genom att dela målet om antal helårsstudenter med resurserna. Ersättningsbeloppet kommer att variera mellan olika lärosäten som ett resultat av den blandning av utbildningar lärosätet har i dag. Fakulteten för samhällsvetenskap avvisar ovanstående förslag att staten inte längre ska ansvara för prissättningen på de olika utbildningarna. I dag är skillnaderna mellan olika prislappar mycket stora. Eftersom tilldelningen till lärosätet ska ske enligt principen att beloppet ska baseras på dagens resurstilldelning, så blir det den andra parametern, dvs. målet om antalet helårsstudenter, som blir avgörande för de medel som står till buds för varje studieplats på ett lärosäte. Blir målet om antalet studenter högt i förhållande till tilldelade medel gynnar det utbildningar som av tradition har låga prislappar. Blir målet om antalet studenter lågt i förhållande till tilldelade medel gynnar det de dyrare utbildningarna eftersom takbeloppet då nås med färre studenter. Det blir en märklig logik att styra ett lärosäte med. Än märkligare blir det när prislapparna ska omförhandlas internt eftersom det är mycket svårt att argumentera för varför vissa utbildningar ska bygga på en hög andel självstudier medan studerade på andra utbildningar förväntas ha en hög andel lärarledda undervisningstillfällen. Här kommer ämnenas historia, tradition och status att spela stor roll i de lärosätesinterna diskussionerna. Den interna resursfördelningen av medel till utbildningar inom olika fakulteter och ämnen riskerar att bli mycket svårhanterlig. 6/7 5 (6)

111 46 Den föreslagna reformen om resursfördelning har sin direkta parallell i skolreformen 1991 (skolans kommunalisering). Från 1 januari 1991 övergick statsbidragen till landets skolor över en natt från en detaljerad statlig resursstyrning, utifrån antal elever och skolor per kommun, till att i stället utbetalas till kommunerna i en samlad påse som det hette i den tidens retorik. Skillnaderna i resurser mellan skolor och kommuner har sedan dess blivit stora och nu växer kraven på att skolan åter ska förstatligas för att på så sätt försöka uppnå förstärkta och mer rättvist fördelade resurser. Det är i skärningspunkten mellan tilldelning av anslag, mål för antalet studenter samt profilering av lärosätet som slaget om resurser mellan de olika lärosätena och ämnena inom lärosätena kommer att stå. Men var det detta som Styrningsutredningen ville uppnå med sin princip om tillit? Och är det detta som lärosätet vill? 7/7 6 (6)

112 47 Missiv FSV 2019:3: 47 Dnr: 2019/ Föredragande: Ninni Wahlström Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fakultetens pågående arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete en diskussion För att bredda dialogen om arbetsmiljöfrågor lyfts här en beskrivning av olika aspekter som FSV har undersökt och diskuterat i relation till lärares arbetsmiljö. Bilaga: Fakultetens pågående arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete en diskussion Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna 1/3 1 (1)

113 Dnr: 2019/ Föredragande: Ninni Wahlström Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fakultetens pågående arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete en diskussion Fakulteten för samhällsvetenskap arbetar kontinuerligt med arbetsmiljöfrågor, men de avhandlas oftast i speciella fora som i arbetsmiljögruppen eller vid skyddsronder. För att bredda dialogen lyfter vi upp frågan för reflektion och diskussion i fakultetens styrelse. Arbetsmiljöfrågorna är komplexa och det finns oftast inget entydigt svar på hur arbetsmiljörelaterade problem bäst kan lösas, dels beroende på att många frågor är relaterade till varandra i olika orsakskedjor, dels på grund av att personal upplever liknande situationer på olika sätt. Nedan följer en beskrivning av olika aspekter som har undersökts och diskuterats i relation till lärares arbetsmiljö. Det är således lärares villkor för undervisning och forskning som har stått i centrum för de aspekter som har uppmärksammats här. Verksamhetsstödets arbetsmiljö är givetvis lika viktig men har inte hanterats i detta sammanhang. Aspekter av arbetsmiljö som på olika sätt har uppmärksammats Personalens användning av onlinesystem (fakultetens rapport om lärares administrativa arbetsuppgifter) Fördelning av administrativa uppdrag mellan lärare och verksamhetsstöd (fakultetens rapport om lärares administrativa arbetsuppgifter) Kartläggning av avdrag på prislappen på central, fakultets- och institutionsnivå ( Kartläggning över institutionernas avdrag från prislappar ) Granskning av aspekter för att förebygga sjukskrivning (Fakultetens handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete 2019) Riktlinjer för hantering av kompetensutvecklingstid (beslutad) Riktlinjer för delpension (under beslut) Fakultetsdag med tema jämställdhet och medarbetarskap (genomförd 14 mars 2019) Årlig uppföljning av antalet anställda per institution och (varje årsskifte) Samma teman återkommer i SULF:s nyligen publicerade rapport Det akademiska skruvstädet om IT-stress och all annan press. I rapporten betonas bland annat: Hur tiden för kompetensutveckling används som buffert för att hinna med arbete med undervisning och administration Hur IT-tillgängligheten och oklarheten om vilka krav man kan ställa leder till stress hos många Hur användarovänliga IT-system skapar stress och merarbete, framför allt om det inte upplevs som att det finns lättillgänglig hjälp att få 2/3 1 (2)

114 47 Det är nödvändigt med undersökningar och kartläggningar men det är inte givet att dessa pekar på entydiga förslag till lösningar. Några exempel på frågor som bör resultera i konkreta lösningar/åtgärder för att förbättra lärares arbetsmiljö: Hur ska kompetensutvecklingstiden fredas så att den verkligen används för det den är avsedd för? Kompetensutvecklingstiden representerar en stor ekonomisk investering samtidigt som den är viktig för uppnådd arbetstillfredsställelse. Förslag att diskutera: en enkät till vetenskapligt disputerade lärare i höst för att undersöka hur tiden för kompetensutveckling uppfattas och fungerar När timmarna inte räcker till..vilka för-och nackdelar finns det med dagens timfördelningssystem? Alla timmar för olika ändamål dras från samma prislappar, finns det en risk att timavräkning kan bli kontraproduktivt?. Förslag att diskutera: möjlighet till försöksverksamhet utan timberäkning per uppdrag Digital tillgänglighet gentemot studenter och kolleger. Förslag att diskutera: fakultetsgemensamma riktlinjer för lärares tillgänglighet 3/3 2 (2)

115 48 Missiv FSV 2019:3: 48 Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fakultetens forskningsstrategi 2020 och framåt Fakultetsstyrelsen beslutade den att fastställa fakultetens forskningsstrategi för 2016 och framåt. Kompletteringar gjordes därefter och en ny version fastställdes den : Forskningsstrategi Förhållanden och förutsättning både nationellt och lokalt har successivt ändrats varför forskningsstrategin nu behöver genomgå en uppdatering. Handledarkollegierna har under våren kommit med förslag på förändringar, vilka har skrivits in i strategin. Styrelsen ombeds diskutera utkastet till forskningsstrategi. Bifogas: - Utkast till reviderad forskningsstrategi 2020 och framåt 1/10 1 (1)

116 48 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Forskningsstrategi för 2020 och framåt Bakgrund I sin forskningsöversikt över humaniora och samhällsvetenskap betonar Vetenskapsrådet att den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen ger avgörande kunskapsunderlag för samhällets minne, utveckling och debatt. Det är en forskning som analyserar och problematiserar komplexa förhållanden där värdet många gånger ligger i ett ifrågasättande av invanda föreställningar och för givet tagna utgångspunkter. Genom forskningen skapas kunskap dels genom nya upptäckter, dels genom nya perspektiv. Med långa perspektiv och med jämförelser kan man nå djupare förståelse och ny kunskap om både enskilda företeelser och bredare utvecklingsförlopp samt deras orsaker och konsekvenser (Vetenskapsrådet 2019). Framgångsrik forskning, liksom undervisning och samverkan, förutsätter ett värnande av forskningens och forskares autonomi. Detta är en vägledande princip för fakulteten för samhällsvetenskap. För att forskningen ska kunna ge svar på samhällsutmaningar och bidrag till samhällsutvecklingen behöver aktiva forskare ges reella möjligheter att under förutsägbara förhållanden initiera och genomföra forskning, samverkan och utveckling av utbildning, i samarbete såväl med kollegor nationellt och internationellt, som med aktörer i det omgivande samhället. Fakultetens forskningsstrategi tjänar detta övergripande mål. För att realisera detta mål eftersträvar fakulteten samordning och vidareutveckling på kärnverksamheternas område, med bibehållen stark förankring i fakultetens ämnen och institutioner. I enlighet med Linnéuniversitetets visions- och strategidokument ska fakulteten för samhällsvetenskap: - Stimulera och stödja kunskapsmiljöer att bidra till samhällsutveckling genom sin forskning Fakulteten för samhällsvetenskap har fastställt principer för tilldelning av fakultetsmedel till fakultetens forskarutbildningsämnen. Dessa principer ska kontinuerligt omprövas i relation till fakultetens utbud av forskarutbildning - Samverka med andra lärosäten nationellt och internationellt Fakulteten prioriterar ansökningar till nationella forskarskolor. Fakultetens forskarutbildningsämnen bör sträva efter att vara huvudsökande där så är möjligt 2/10 1 (9)

117 48 - Utveckla professionsutbildningarnas forskningsbas Fakulteten strävar efter att rekrytera forskningskompetent personal och att forskningskompetenta lärare ska kunna utnyttja kompetensutvecklingstiden maximalt för forskning - Systematiskt arbeta för ökad extern forskningsfinansiering och ökad publicering med nationell och internationell spridning Handledarkollegier och kunskapsmiljöer ges ett ökat ansvar för att informera om utlysningar och att följa upp vilka ansökningar som lämnas in från det egna ämnet. Forskningsmiljöer ges ett ökat ansvar för att ansökningar om forskningsmedel och artiklar för publicering presenteras samt ges en allsidig seminarieform i forskningsmiljön. Fakulteten vidareutvecklar stöd till forskare för framtagning och utarbetande av externa ansökningar - I konkurrens och i samarbete med andra formulera samhällsrelevanta forskningsprojekt och söka finansiellt stöd Inrättade av kunskapsmiljöer Linné samt den strategiska forskningsplattformen ges ett särskilt ansvar för att formulera samhällsrelevanta forskningsprojekt och söka finansiellt stöd för dessa - Skapa strukturella förutsättningar för forskningssamverkan över fakultetsgränserna Kontinuerligt följa upp samarbeten inom kunskapsmiljöerna Linné för att dra lärdom om hur samverkan över fakultetsgränserna kan främjas Det samhällsvetenskapliga forskningsområdet Behovet av samhällsvetenskaplig forskning för att adressera samhällsutmaningar har sällan varit större än i vår samtid, vad gäller allt från hållbar utveckling i den antropocena eran till migration, integration, utbildning, ökade sociala klyftor och demokratins utmaningar. Detta är en situation som skapar både möjligheter och begränsningar för samhällsvetenskaperna. Bland möjligheterna finns ett tilltagande intresse i det omgivande samhället och i politiken för forskningsbaserad kunskap. Bland begränsningarna märks en utbredd kortsiktighet i synen på forskningens nytta samt tendenser till yttre styrning av forskningens villkor, såväl på politisk nivå som på våra lärosäten. I globalt perspektiv märks också ett synbart sjunkande förtroende för, och ett förnekande av, vetenskaplig kunskap hos vissa grupper i samhället. Situationen kräver att forskares kreativitet effektivt kan mobiliseras för att adressera dessa utmaningar, utan detaljstyrning vad gäller forskningens innehåll eller organisatoriska former. Fakulteten har kraftsamlat i två kunskapsmiljöer. I En ifrågasatt demokrati samlas forskare och lärare från flera av fakultetens ämnen och institutioner samarbetar med medarbetare från andra fakulteter och omgivande samhälle. Samarbetet gäller tre perspektiv: demokratisk representation, media och medborgare. I Utbildning i 3/10 2 (9)

118 48 förändring samarbetar lärare och forskare för att förbättra kunskapsresultat, i termens vidaste bemärkelse, i det svenska skol- och utbildningssystemet. Kunskapsmiljön vilar på en forskningsplattform bestående av elva forskningsmiljöer från fyra fakulteter, med sitt fokus riktat mot skola och högre utbildning. Kunskapsmiljön utvecklar bl a forskarutbildningskurser i didaktik. Forskningsmiljöer, kompletta akademiska miljöer och kunskapsmiljöer Linné Framgångsrik forskning är beroende av såväl institutionella och personella som ekonomiska resurser. Enskilda forskare och grupper av forskare ska på ett meningsfullt sätt kunna utnyttja kompetensutvecklingsmedel för forskningsrelaterade aktiviteter. Samtidigt nödvändiggör det nuvarande forskningsfinansieringssystemet att externa medel erhålls för att säkra kontinuitet i den forskning som bedrivs vid fakulteten. Utformning av projekt och projektansökningar är en väsentlig uppgift för fakultetens forskare, företrädesvis i grupp. Fakultetsorganisationens uppgift är att stödja sådana initiativ. Ett viktigt mål för fakultetens strategi vad gäller forskning och forskarutbildning är att den forskningsverksamhet som bedrivs vid fakulteten dels utvecklas till konkurrenskraftiga forskningsmiljöer nationellt och internationellt, dels förmår att utgöra en grund för forskningsbasering av utbildning och samverkan vid fakulteten, så kallade kompletta akademiska miljöer. En komplett akademisk miljö spänner över alla utbildningsnivåer, från grundutbildning till forskarutbildning, samtidigt som den kompletta akademiska miljön integrerar forskning, utbildning och samverkan. Det kräver till exempel att forskningsmiljöerna tar ansvar för att program och kurser som ges inom den egna forskningsmiljöns kompetensområde bedrivs utifrån kvalitativt erkänd och uppdaterad forskning. Med ett nära samarbete mellan forskningsmiljöer och undervisande miljöer förstärks relationen forskning och undervisning, samtidigt som lärares engagemang i forskningsmiljöer underlättas. På liknande sätt ses länken mellan samverkan och forskning som en potential till ökad kvalitet i såväl forskning som samverkan. Att utveckla forskningsmiljöer till att ingå i en triad av forskning-utbildningsamverkan med tydliga och uttalade kopplingar mellan de olika verksamheterna är en av denna forskningsstrategis viktigaste målsättningar. På så sätt utgör forskningsmiljön en del av den akademiska kompletta miljön där forskning, utbildning och samverkan berikar varandra och skapar möjligheter såväl för en vetenskaplig förstärkning av utbildning som för en ökad forskningsverksamhet där flera aktörer än i dag intresserar sig för fakultetens forskningsverksamhet. Om den kompletta akademiska miljön ofta finns inom en institution eller fakultet så spänner kunskapsmiljöer Linné över verksamheter i flera ämnen och flera fakulteter. 4/10 3 (9)

119 48 Ett av Linnéuniversitetets mål är att samla resurser och kompetenser i miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan på en fakultetsövergripande nivå. Kunskapsmiljöer bildas då kompletta akademiska miljöer samverkar över ämnesoch fakultetsgränser för att adressera tydliga samhällsutmaningar. Kunskapsmiljöerna Linné bygger vidare på de forskningsmiljöer och kompletta akademiska miljöer som finns på institutions- och fakultetsnivå och expanderar dessa genom att samarbeta med intressanta miljöer på andra fakulteter. De första tre Kunskapsmiljöerna Linné etablerades Av dessa kunskapsmiljöer ligger två på Fakulteten för samhällsvetenskap: En ifrågasatt demokrati och Utbildning i förändring. En viktig utmaning för både kunskapsmiljöer och fakulteten är att ta tillvara de resurser som tillskapas kunskapsmiljöerna på bästa sätt för att stärka den forskning, utbildning och samverkan som ingår i respektive kunskapsmiljö, samtidigt som nya kunskapsmiljöer stimuleras att starta. Professorer och docenter förväntas utöva ett akademiskt ledarskap. Ett sådant akademiskt ledarskap inbegriper bland annat aktivt deltagande i kollegiets arbete med att utforma ämnets strategier, anta doktorander, planera forskarutbildning samt att uppmuntra och stödja forskningsinitiativ inom ämnet. Fakultetens forskningsmiljöer Utveckling av forskningsmiljöer ska ske enligt en långsiktig strategi och utifrån följande kriterier: - Miljön ska omfatta ett tillräckligt stort antal forskare inom institutionen, fakulteten, Linnéuniversitetet eller i samarbete med andra lärosäten för att det ska vara meningsfullt att anordna seminarier i egen regi eller tillsammans med andra miljöer. - I miljön ska ingå seniora forskare med lägst docentkompetens. - Miljön ska kunna visa upp aktiviteter i form av exempelvis seminarieserier, publiceringar och forskningsprojekt. - Miljön ska ingå i nationella och/eller internationella nätverk. - Miljön ska ha betydelse för fakultetens forskningsstrategi (möjlighet till extern finansiering, forskningsbas till utbildning, utvecklingspotential, balans mellan en- och flerdisciplinära miljöer etc). I denna forskningsstrategi används i första hand begreppet forskningsmiljöer, eftersom fokus ligger på starka miljöer som har förutsättningar och vilja att samordna sina resurser till att självständigt bedriva forskning och forskarutbildning. Därutöver finns det forskningsgrupper som utgör mindre grupperingar inom en forskningsmiljö eller som är på väg att utvecklas till en miljö. 5/10 4 (9)

120 48 Under perioden från 2020 och framåt har fakulteten för samhällsvetenskap följande forskningsmiljöer: Institution Idrottsvetenskap Pedagogik & Didaktik Samhällsstudier Socialt arbete Statsvetenskap Forskningsmiljö Idrottsvetenskap Special- och specialpedagogisk forskning (CSF) Forskning om pedagogiska professioner och praktiker (PEPP) Studies in Teaching, Curriculum and Evaluation (SITE) Freds- och utvecklingsstudier Sociologi Research on inverventions and support for children and youth (Riscy) Socialt arbete Social work and migration European studies (SNES) Politikens mörka sida Varieties of political representation (VPR) Externa forskningsmedel Forskningsmiljöerna är centrala för att stödja och utveckla ämnenas arbete med att ansöka om externa medel. Det ställer krav på forskningsmiljöns ledning att bjuda in till samarbeten i arbetet med ansökningar, att engagera sig så att flera av miljöns deltagare ges möjlighet att delta i olika ansökningar som kan arbetas fram parallellt, att erbjuda en konstruktiv miljö för att diskutera och granska ansökningar som ska skickas in etc. Som ett viktigt första steg bör forskningsmiljöerna och fakulteten gemensamt verka för att - arbetet med varje enskild forskningsansökning påbörjas i god tid, åtminstone ett halvår innan sista ansökningsdatum, - att varje ansökan har en tydlig förankring i någon av fakultetens forskningsmiljöer/forskningsgrupper, och - att varje enskild ansökan har genomgått en granskning i en forskningsmiljö, med efterföljande revidering, innan den lämnas in. Vad gäller forskningsmedel för lektorer så finns en stor potential i de medel som upparbetats som medel för kompetensutveckling. I dag motsvarar fakultetens samlade medel för kompetensutveckling till lärare cirka miljoner kronor. Alla medel är inte avsedda att gå till forskning men om man tänker sig att lektorers tid för kompetensutveckling i normalfallet inriktas på forskningsmeritering inom forskningsmiljöer och forskningsgrupper, och att det skulle motsvara ungefär hälften av medlen, så kan man räkna med att ca miljoner kronor finns disponibla som forskningsmedel för fakultetens forskningsmiljöer varje år. Ansvaret att 6/10 5 (9)

121 48 kompetensutvecklingstid läggs ut på varje lärare åvilar prefekt. Prefekt och lärare har ett delat ansvar att kompetensutvecklingstiden läggs ut på ett sådant sätt att den kommer till maximal nytta. Forskning och samverkan Fakultetens ambition är att stärka grundforskning inom fakultetens samtliga ämnesområden och samtidigt, där det är relevant, uppmana forskare att utveckla nya sätt att formulera, genomför och rapportera forskning i samverkan med samhällsaktörer. I denna uppgift är forskningens autonomi lika central som i universitetets övriga kärnverksamheter. För att forskningen ska kunna adressera samhällsutmaningar och bidra till samhällsutvecklingen behöver den vetenskapliga kunskapsproduktionens särart fortsättningsvis värnas, samtidigt som arbetet med samhällsaktörer utvidgas och fördjupas. I samverkan med det omgivande samhället är kunskapsmiljöerna En ifrågasatt demokrati och Utbildning i förändring samt Plattform migration viktiga satsningar för fakulteten. Fakultetens kunskaps- och forskningsmiljöer strävar efter att etablera långsiktiga relationer med nationella och regionala aktörer för ömsesidig kompetensutveckling. Forskarutbildning Forskarutbildningen utgör en viktig bas för universitetets framtid, både vad gäller att föra forskningen framåt och att bidra till rekryteringsmöjligheter. Fakultetens ämnes- och disciplinbaserade forskarutbildningar behöver utvecklas och stärkas, samtidigt som samordning behövs för att höja kvaliteten och säkra kontinuiteten i forskarutbildningarna. För att nya generationer forskare ska kunna möta samtidens och framtidens utmaningar krävs att våra forskarutbildningar förmedlar en djup och solid ämneskunskap i samhällsvetenskapliga discipliner. Därutöver krävs träning av förmågan att samarbeta med kollegor i andra ämnen och från andra ämnesområden. För att åstadkomma detta är det önskvärt att öka volymen doktorander i fakultetens forskarutbildningar, t ex genom fakultetsgemensamma utlysningar av utbildningsplatser i de respektive forskarutbildningsämnena. Utöver ämnesspecifika kurser i respektive forskarutbildningsämne på fakulteten kan ämneskunskaper även stärkas genom nationella och internationella kurser och forskarskolor. Ett uppenbart problem med fakultetens forskarutbildning är dock små forskarutbildningsämnen och små utbildningsmiljöer. För att uppnå en levande akademisk miljö och en forskarutbildning av god kvalitet behövs en kritisk massa. Universitetskansler-ämbetet påpekar i sin utvärdering av forskarutbildning att miljöns storlek och den kritiska massan behöver bedömas med kvalitativa mått, eftersom det är fler faktorer än antalet forskare i sig som avgör forskarutbildningens kvalitet. 7/10 6 (9)

122 48 I sin utvärdering av forskningsmiljöer med färre än tio doktorander lyfter UKÄ (Rapport 2019:1) fram följande nyckelfaktorer för hög utbildningskvalitet: - tillgång till tillräcklig bredd av handledarkompetens i form av tillsvidareanställd personal - tillgång till ämnesmässig bredd inom miljön där doktoranden kan få tillgång till olika perspektiv och inriktningar inom ämnet - struktur för mötesplatser för vetenskaplig diskussion, som högre seminarieverksamhet där både seniora forskare, doktorander och lärare deltar aktivt, är av stor betydelse för en forskarutbildningsmiljö av hög kvalitet - internationellt utbyte i forskningsmiljön - fysisk närvaro en förutsättning för att skapa en miljö - doktoranders möjlighet att diskutera det egna avhandlingsarbetet med andra doktorander - doktoranders möjlighet att successivt öka sina kontaktytor för att delta i olika vetenskapliga sammanhang Som framgår ovan finns det en rad faktorer som lyfts fram som avgörande för att kvantitativt små forskarutbildningsmiljöer ska nå hög kvalitet. En uppenbar effekt av små doktorandgrupper är att lärosätena får svårt att erbjuda kurser i den utsträckning doktoranderna behöver dem och som den allmänna studieplanen beskriver som krav för att nå examensmålen. Tillgången till forskarutbildningskurser kan förstärkas genom forskarskolor och deltagande på kurser vid andra lärosäten. Inom fakulteten för samhällsvetenskap finns följande gemensamma forskarutbildningskurser (som även är öppna för forskarstuderande från andra fakulteter): - Vetenskapsteori, 7,5 hp, - Vetenskaplig metod, kvalitativ, 7,5 hp - Vetenskaplig metod, kvantitativ, 7,5 hp - Introduktionskurs, 7,5 hp Utveckling av forskarutbildningen är en viktig strategisk fråga för fakulteten så att examenstillstånden för de olika ämnena kan upprätthållas. Kvaliteten på de gemensamma kurserna är mycket viktig, liksom att underlätta samarbete och erfarenhetsutbyte mellan ämnen. Forskarutbildningens dimensionering Enligt beslut i fakultetsstyrelsen ska varje forskarutbildningsämne få ett basutrymme/grundanslag som kan användas på det sätt som anses bäst för verksamheten inom respektive forskarutbildningsämne. Detta kan, förutom att anta doktorander med hel fakultetsfinansiering, ge möjlighet för forskarutbildningsämne att anta doktorander som delfinansieras av extern aktör eller att samarbeta med andra ämnen om doktorandfinansiering. Fakultetens bastilldelning till 8/10 7 (9)

123 48 forskarutbildningen ska uppgå till högst fem doktorandanslag (på 80 procent av heltid) till vart och ett av de fyra forskarutbildningsämnena. Det är en nivå som motsvarar ca 40 procent av forskningsanslaget som det ser ut i dag. Andelen platser för forskarutbildning måste dock kontinuerligt anpassas till den totala ramen för fakultetsanslag. Om och när ämnet Idrottsvetenskap får rätt att bedriva forskarutbildning behöver antingen principen eller antalet doktorandplatser omprövas. Tilldelningsprincipen innebär möjligheter till en mer långsiktig planering för de olika forskarutbildningsämnena, men den innebär också ett ökat krav på samordning för att upprätthålla en tillfredsställande kvalitet. En sådan samordning utgörs av en strävan mot fakultetsgemensamma antagningar till forskarutbildningen. Antalet doktorandtjänster som kan utannonseras per ämne avgörs då av de lediga utrymmen som finns i respektive ämnes basanslag. En annan samordning gäller fakultetens samlade utbud av valbara samhällsvetenskapliga kurser inom forskarutbildningen vilka erbjuds av respektive ämne inom ramen för finansiering av forskarutbildning. Fakultetens mål för forskning Den samhällsvetenskapliga forskning som bedrivs vid fakulteten för samhällsvetenskap står i centrum för flera av dagens samhällsutmaningar. Det handlar om frågor som staters internationella samarbeten, den representativa demokratin, medborgarnas tilltro och det fria ordet. Det handlar också om klimat- och miljöfrågor samt om migration och integration som sträcker sig tvärs över forskningsdisciplinerna. Det handlar om välfärdsfrågor i termer av hälsofrågor, om exkludering och marginalisering av socialt utsatta grupper samt om samhällets sociala välfärdssystem för en befolkning som lever allt längre och har en alltmer mångfacetterad bakgrund. Det handlar även om frågor om formell utbildning på alla nivåer. Mot bakgrund av den samlade kompetensen vid fakultetens forskningsmiljöer formuleras följande målsättningar: Forskningen kan adressera de utmaningar som samhället står inför - Genom en stark grundforskning, finansierad främst av externa medel och medel för kompetensutveckling, agerar fakultetens forskningsmiljöer också som kunniga samarbetspartner i regionen. 9/10 8 (9)

124 48 Forskningen är relevant för den inomvetenskapliga utvecklingen av teorier, forskningsmetoder och begrepp - Fakultetens forskning ligger i fronten för sina respektive ämnen, vilket synliggörs genom deltagande vid internationella forskningskonferenser samt genom publicering av vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter. Forskningen sträcker sig utanför det egna ämnet genom produktiva samarbeten i lokala kunskapsmiljöer samt nationella och internationella samarbeten mellan ämnen och lärosäten - Kunskapsmiljöer Linné, den strategiska forskningsplattformen samt forskningsmiljöerna uppmuntrar till kreativa samarbeten på såväl nationell som internationell nivå. Forskningen ska aktivt bidra till att utveckla forskningsbasen för fakultetens utbildningar, både de utbildningar som ger en generell examen och professionsutbildningarna - Forskningsmiljöerna tar ett uttalat kvalitetsansvar för de utbildningar som ligger inom deras respektive kompetensområden. Forskningen och dess organisering i miljöer ska utgöra en stabil bas för ansökningar om externa forskningsmedel - Forskningsmiljöerna ska hålla sig väl förtrogna med aktuella utlysningar - Forskningsmiljöerna ska bidra till att öka andelen aktiva forskare som både bedriver utbildning och forskning samt aktivt verka för att nya forskare bjuds in att delta i ansökningsarbetet. Främja inrättande av forskarskolor inom ämnet - Handledarkollegierna ska ta ett särskilt ansvar för att det egna ämnet ansöker om medel till nationella forskarskolor vid extern utlysning samt verka för att initiera lokala forskarskolor i samverkan med regionen. God kompetensförsörjning av vetenskapligt kompetent personal - Utlysningar av biträdande lektorat för att kontinuerligt stärka fakultetens forskningsmiljöer - Bibehålla en relativt hög doktorandantagning, räknat som andel av fakultetsmedel, för att säkra tillgång till vetenskaplig kompetens inom ämnena - öka andelen professorer - öka andelen lektorer i ämnen där de understiger ca 65 procent. 10/10 9 (9)

125 49 Missiv FSV 2019:3: 49 Dnr: 2019/ Handläggare: Fredrik Håkansson Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Verksamhetsplan, avstämning Under 2018 införde fakulteten halvårsavstämning av årets verksamhetsplan. I det bifogade dokumentet redovisas åtgärder som vidtagits eller planeras under 2019 i relation till verksamhetsplanen. Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. 1/22 1 (1)

126 49 Verksamhetsplan Fakulteten för samhällsvetenskap 2/22 Beslutad av Fakultetsstyrelsen Datum: Dnr: 2018/